Sveriges försvarsmakt
Från wpu.nu
Försvarsmakten är sedan 1975 beteckningen på Sveriges väpnade styrkor med ansvar för landets försvar i händelse av krig.
Under världskrigen (VK1 1914-1918 och VK2 1939-1945) och kalla kriget 1945-1989, präglades Sveriges försvarspolitik officiellt av ett ställningstagande för neutralitet.
Sovjetunionen sågs dock i praktiken som det största hotet under efterkrigstiden (1945 och framåt).
RELEVANS
I utredningen efter mordet på Sveriges statsminister Olof Palme förekommer tips och spaningsuppslag som nämner enheter och enskilda personer inom försvarsmakten och / eller med någon form avknytning till den.
Teorier finns om extrema grupper inom Marinen, Stay Behind, illegal övervakning av Olof Palme av personer med anknytning till försvarsorganisationer som FRO och Hemvärnet samt extrema grupperingar inom FBU som Klara-Lidingö FBU-förening samt att dessa skulle ha haft någon slags delaktighet i mordet.
Uppgifter om en kuppövning morddagen/kvällen som sätts i samband med observationer i området kring mordplatsen av män med walkie-talkie finns också i utredningen och massmediarapportering.
Nedan följer en kortfattad översikt över försvarsmaktens organisation omkring 1986 avsedd att presentera olika enheter som omnämns i utredningen.
Ledning
Försvarsmaktens högste representant är sedan 1975 Kung Carl XVI Gustaf, dock för han inte befäl och kan således sägas vara general à la suite i svenska armén, amiral à la suite i flottan och general à la suite i flygvapnet.
H.M. Konungens stab, en kunglig stab, med uppgift att stödja kung Carl XVI Gustaf och hovstaterna i försvarsanknuten verksamhet.
Stabens chef 1986 var f.d ÖB General Stig Synnergren, med titeln förste adjutant, hade bland annat till uppgift att bistå kungen med vakthavande adjutanter som tjänstgjorde dygnet runt och hjälper till i såväl privata som officiella sammanhang.
Morddagen befann sig kungen i Åre på semester tillsammans med adjutanter.
Befattningen Överbefälhavaren (ÖB)
Befattningen överbefälhavare (ÖB) inrättades genom ett kungligt brev 1936 i enlighet med försvarsbeslutet 1936 för att tillsättas i krig eller i krigsfara med uppgifter helt inriktade på strategi och operativ ledning av krigsförbanden. Sedan 1975 lyder överbefälhavaren under regeringen.
Försvarsstaben (Fst) (1937-1994)
Försvarsstaben (Fst) bildades 1937 och var den svenska överbefälhavarens ledningsorgan i fred. Försvarsstaben organiserades på tio avdelningar: arméoperations-, marinoperations-, flygoperations-, signaltjänst-, krypto-, luftförsvars-, kommunikations-, underrättelse-, krigshistorisk och fotoavdelning.
Myndigheten Överbefälhavaren (ÖB)
bildades 1981-07-01 genom en omorganisation av Försvarsstaben (Fst).
Myndighetschefen ÖB 1986 var general Lennart Ljung med ansvar för fredsorganisationens utveckling och produktion (utbildning) av krigsförband samt högste befälhavare över Sveriges väpnade styrkor i krig.
Överbefälhavarens stab, med beteckningen Försvarstaben (Fst)
bildades som Operationsledningen (OPL) och Planeringsledningen (PLANL).
ÖB Organisationsschema 1981-1989 Riksarkivet
| Myndighet Försvarsgren Organisation |
Befattning / Grad | Chef (1986) | Period |
|---|---|---|---|
| Försvarsmakten (FM) | ÖB / General | Lennart Ljung | 1978 till 1986-10-01 |
| Försvarsstaben (Fst) | C Fst / Viceamiral | Bror Stefenson | 1972-1987 |
| Sektionen för Särskild Inhämtning (SSI) (hemlig und.-sektion inom Fst/Op 5) |
Operativ chef, underställd ÖB |
Hemlig, täcknamn "Leif Lund” | 1984-1990 |
| Flygenhet 66 | Underställd SSI | Hans Ulrich von der Esch (Major i reserven, privatflygare, advokat) | 1970-tal-1998 |
| Stay Behind (Sverige) (motståndsrörelse) |
Operativ chef, underställd ÖB |
Curt-Steffan Giesecke (civil VD Trygg-Hansa) |
1978-1991 |
| Flygvapnet (FV) | C FV / Genlnt | Sven-Olof Olson | 1982-1988 |
| Armén (A) | C A / Genlnt | Erik Bengtsson | 1984-1990 |
| Hemvärnet (Hv) | RiksHvC / Genmj | Robert Lugn | 1983-1988 |
| Marinen (M) | C M / Viceamiral | Bengt J. Schuback | 1984-1990 |
I fredstid var Försvarsmakten organiserad i vapengrenar (Flygvapnet, Armén och Marinen) som producerar/utbildar krigsförband vid sina regementen för krigsorganisationen.
Sveriges militärterritoriella indelning
För krig var Sverige 1986 indelad i militärområden (MILO). Militärområdet ansvarade för krigsplanläggning inom sitt geografiska område och i händelse av krig operativ ledning av krigsförband underställda MILOt.
MILOt kommenderades/leddes av Militärbefälhavaren (MB) direkt underställd Överbefälhavaren (ÖB).
| Militärområde | Beteckning | Stabsort | Militärbefälhavare |
|---|---|---|---|
| Övre Norrlands militärområde | Milo ÖN | Boden | Bengt Gustafsson |
| Nedre Norrlands militärområde | Milo NN | Östersund | Rolf Wigur |
| Bergslagens militärområde | Milo B | Karlstad | Bengt Tamfeldt |
| Östra militärområdet | Milo Ö | Strängnäs | Bengt Lehander |
| Gotlands militärkommando | MKG | Visby | Underställt MILO Ö |
| Västra militärområdet | Milo V | Skövde | Jan Enquist |
| Södra militärområdet | Milo S | Kristianstad | Carl Björeman |
Försvarsmakten (FM) inrättades som egen myndighet 1994 med ÖB som myndighetschef genom en sammanslagning av tidigare militära myndigheter.
Högkvarteret (Hkv) 1994-
Hkv omfattar myndigheten ÖB med stab (Försvarsstaben Fst) samt försvarsgrenscheferna och deras staber Flygstaben (FS), Armestaben (Ast) och Marinstaben (MS)
Källor / Referenser
| Datum | Rubrik / Länk | Källor |
|---|---|---|
| 1600-talet - | Sveriges försvarsmakt - svensk statlig myndighet | Wikipedia svenska |
| 1883- | Sveriges militärterritoriella indelning | Wikipedia svenska |
| 1920- | Försvarsdepartementet (Fö) | Wikipedia svenska |
| 1936 - | Sveriges överbefälhavare - (Ämbetets Historik) | Wikipedia svenska |
| 1937 - | Försvarsstaben (Fst) - (Verksamhet) | Wikipedia svenska |
| 1942-2000 | Militärområden | Wikipedia svenska |
| 1981-07-01 | Överbefälhavaren (ÖB) 1981 (Myndighet) | Riksarkivet |
