Televerket
Från wpu.nu
(Omdirigerad från Teleautomat)
Nämns i flera förhör.
Televerket var en svensk myndighet mellan 1953-1993 och ett statligt affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet) som de facto hade monopol på telefoni i hela Sverige, även om något monopol i strikt lagteknisk mening aldrig existerade.
Det grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. Namnet förenklades 1871 till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket. Under 1946 togs ”Kungl.” bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket.
Organisation och ledarskap
Generaldirektörer
- 1928-1938 Adolf Hamilton (Kungl. Telegrafverket)
- 1939-1942 Helge Ericson (Kungl. Telegrafverket)
- 1942-1965 Håkan Sterky (Telegrafverket, Televerket)
- 1949 I juni 1949 skrev statsminister Tage Erlander för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky att ingå i motståndsrörelsens ledning:
- ”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse ("Stay-Behind") avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.”
- 1966-1977 Bertil Bjurel Televerket
- 1977-1993 Tony Hagström, Televerket
I utredningen
Avsnitt/ | Dok. | Rubrik |
---|---|---|
A7722 | PM | Om kontroll 1987-10-27 av utgående samtal från samtalsautomater belägna Sveavägen 45 vid Grand, och Sveavägen 72 samt från konditori Mon Cherie. |
A9486 | PM | Televerkets PM 1985-01-22 angående avlyssning av telefon. |
SOU1999:88 sid. 318-319 |
SOU | Om f.d. pinsp Carl Gustaf Östlings anställning som säkerhetschef vid Televerket Radio juni-dec 1986. |
Dok: PM = Promemoria, SOU = Statens offentliga utredningar
Om Televerkets telefonautomater
Televerket hade 1986 telefonautomater installerade utomhus i offentliga telefonkiosker och inomhus i offentliga inrättningar som restauranger och biografer exv. biografen Grand för att användas som allmän samtalsapparat.
Vid telefonautomaten fanns ofta en telefonkatalog över det fasta nätets abonnenter med deras "gatu"-adresser.
Från telefonautomaten kunde man ringa till andra telefoner i det fasta nätet liksom till mobiltelefoner i NMT-nätet. Personer kunde också nås via personsökare. Telefonautomaten aktiverades med mynt.
Genom att beställa samtal från en teleautomat via Televerket kunde man ringa till en annan automat, varsom helst i Sverige. A7722-01
Under mordkvällen gjordes observationer av personer vid telefonautomater.
Datum | Händelse | Källa |
---|---|---|
Morddagen/ kvällen | Observationer | |
22:50 | Man med libanesiskt utseende i telefonkiosken vid biografen Grand. Sign: 30-35 år gammal, 175-180 cm lång, mörkt lockigt hår, normal kroppsbyggnad. Välklädd i beige poplinrock. |
L1061-00-B L1061-01 (skiss) Max Dager |
23:05 (cirka) | Filmen "Bröderna Mozart" slutar på biografen Grand och makarna Palme lämnade biosalongen. | L1546-00 Om filmerna L10793-01 Om tider |
Televerket och Sveriges totalförsvar
Televerket var också en del av det svenska totalförsvaret med ansvar för den civila telefon- och telegrafi-infrastrukturen.
Televerket hyrde även ut ledningar till försvaret. Detta innebar att det civila och militära försvarets verksamheter samverkade i gemensamma totalförsvarsoperationer, med syfte att skydda och säkerställa samhällsviktiga funktioner.
K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag
Televerket var klassificerat som ett K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag då dess produktion av tele-tjänster var av stor vikt för totalförsvaret.
Höjd beredskap
I syfte att stärka rikets försvarsförmåga kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen.
Vid höjd beredskap eller på annan grund var Televerket skyldig att fortsätta sin verksamhet, i syfte att säkra krigsviktig tjänsteproduktion vid krig.
Detta kan ske med anledning av krig utanför Sveriges gränser, om Sverige riskerar att hamna i krig eller om Sverige precis varit i krig.
Beredskapen kan då höjas till antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.
Vid skärpt beredskap skall kommuner, landsting och i vissa fall även privata företag vidta åtgärder kring bemanning, resurshållning och planering i den utsträckning staten kräver.
Vid högsta beredskap, det tillstånd som infaller om Sverige befinner sig i krig, omfattar totalförsvaret all den samhällsverksamhet som ska bedrivas, exempelvis logistik och hushållning.
I fredstid bedrivs totalförsvarsplanering där de berörda aktörerna förbereder och planerar för att kunna verka i höjd beredskap och ytterst i krig.
Vid mordet på Sveriges statsminister Olof Palme höjdes inte beredskapen i Sverige.
Källor / Referenser
Datum | Rubrik / Länk | Källor |
---|---|---|
Sveriges totalförsvar | Wikipedia svenska | |
1945 - | Civilt försvar i Sverige | Wikipedia svenska |
K-företag (krigsviktigt företag) | Wikipedia svenska | |
1953-1993 | Televerket | Wikipedia svenska |
2009-07-05 | Televerket | Bergrum Mats B. |
Förekommer i wpu
- A7480-00
- A7722-01
- A9486-00
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/191
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/105
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/185
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/48
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/49
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/57
- Carl Gustav Östling
- D14574
- D14574-00-A
- D22150-00
- D357
- D357-00
- D457
- D457-00
- D462
- D462-00
- D462-00-A
- D462-01
- EBD26-01
- EBD26-02
- Förkortningar
- H18676-00
- Håkan Sterky
- Lennart Bylock
- P5005
- P5005-00
- Per Mellberg