Televerket
Från wpu.nu
(Omdirigerad från Telefonkiosk)
Televerket var en svensk myndighet mellan 1953-1993 och ett statligt affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet) som de facto hade monopol på telefoni i hela Sverige, även om något monopol i strikt lagteknisk mening aldrig existerade.
Relevans
Televerket förekommer omnämnt bortåt 200 gånger i olika dokument (förhör, PM m.m.) i olika anledningar som;
Televerket | Anledning | Exempel |
---|---|---|
Telefonautomater | Vittnesobservationer av misstänkta män | L1061 |
Telefonkatalog | Tel.nr & adresser | L1833 |
Televerket Radio | Operatör av NMT 450-nätet | |
NMT 450-nätet | Bärbara/fordonsmonterade ”mobiltelefoner” | E9978-00-B |
Personsökare | För diskret ”kodad” kommunikation | L1833-00-A |
Fasta och mobila nätet | Avlyssning | A9486 |
Allmänt
Televerket grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket.
Namnet förenklades 1871 till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket.
Under 1946 togs ”Kungl.” bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket.
Televerket var 1986 det statliga svenska företaget som ägde och förvaltade Sveriges telenät, TV-nät och mobila nät.
Inom Televerket ansvarade Televerkets Centralförvaltning för den övergripande styrningen och administrationen av Televerkets verksamhet.
Televerkets frekvensförvaltning var den avdelning av som ansvarade för att tilldela och hantera radiosändningsfrekvenser för rundradio, TV, mobil radio (mobiltelefoner, personsökare m.m.), olika satellittjänster, radar, sjöradio och flygradio.
År 1993 ombildades Televerket till det statliga bolaget Telia AB.
Organisation och ledarskap
Tid | Namn | Anteckning |
---|---|---|
1928-1938 | Adolf Hamilton | Kungl. Telegrafverket |
1939-1942 | Helge Ericson | Kungl. Telegrafverket |
1942-1965 | Håkan Sterky | Telegrafverket, Televerket |
1949 | Håkan Sterky | I juni 1949 skrev statsminister Tage Erlander för hand ner en fullmakt på statsministerns brevpapper till Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky att ingå i motståndsrörelsens ledning ”Härmed uppdrar jag åt Eder att tillsammans med andra av mig utsedda personer bilda ett utskott med uppgift att planlägga en motståndsrörelse ("Stay-Behind") avsedd att träda i funktion om någon del av landet skulle bli ockuperad.” |
1966-1977 | Bertil Bjurel | Televerket |
1977-1993 | Tony Hagström | Televerket |
I utredningen
Avsnitt/ | Dok. | Rubrik |
---|---|---|
A7722 | PM | Om kontroll 1987-10-27 av utgående samtal från samtalsautomater belägna Sveavägen 45 vid Grand, och Sveavägen 72 samt från konditori Mon Cherie. |
A9486 | PM | Televerkets PM 1985-01-22 angående avlyssning av telefon. |
SOU1999:88 sid. 318-319 |
SOU | Om f.d. pinsp Carl Gustaf Östlings anställning som säkerhetschef vid Televerket Radio juni-dec 1986. |
Dok: PM = Promemoria, SOU = Statens offentliga utredningar
Om Televerkets telefonautomater
Televerket hade 1986 telefonautomater installerade utomhus i offentliga telefonkiosker och inomhus i offentliga inrättningar som restauranger och biografer exv. biografen Grand för att användas som allmän samtalsapparat.
Vid telefonautomaten fanns ofta en telefonkatalog över det fasta nätets abonnenter med deras "gatu"-adresser.
Från telefonautomaten kunde man ringa till andra telefoner i det fasta nätet liksom till mobiltelefoner i NMT-nätet. Personer kunde också nås via personsökare. Telefonautomaten aktiverades med mynt.
Genom att beställa samtal från en teleautomat via Televerket kunde man ringa till en annan automat, varsom helst i Sverige. A7722-01
Under mordkvällen gjordes observationer av personer vid telefonautomater.
Datum | Händelse | Källa |
---|---|---|
Morddagen/ kvällen | Observationer | |
22:50 | Man med libanesiskt utseende i telefonkiosken vid biografen Grand. Sign: 30-35 år gammal, 175-180 cm lång, mörkt lockigt hår, normal kroppsbyggnad. Välklädd i beige poplinrock. |
L1061-00-B L1061-01 (skiss) Max Dager |
23:05 (cirka) | Filmen "Bröderna Mozart" slutar på biografen Grand och makarna Palme lämnade biosalongen. | L1546-00 Om filmerna L10793-01 Om tider |

Televerket och Sveriges totalförsvar
Televerket var också en del av det svenska totalförsvaret med ansvar för den civila telefon- och telegrafi-infrastrukturen.
Televerket hyrde även ut ledningar till försvaret. Detta innebar att det civila och militära försvarets verksamheter samverkade i gemensamma totalförsvarsoperationer, med syfte att skydda och säkerställa samhällsviktiga funktioner.
K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag
Televerket var klassificerat som ett K-företag eller Krigs- och krigsviktigt företag då dess produktion av tele-tjänster var av stor vikt för totalförsvaret.
Höjd beredskap
I syfte att stärka rikets försvarsförmåga kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen.
Vid höjd beredskap eller på annan grund var Televerket skyldig att fortsätta sin verksamhet, i syfte att säkra krigsviktig tjänsteproduktion vid krig.
Detta kan ske med anledning av krig utanför Sveriges gränser, om Sverige riskerar att hamna i krig eller om Sverige precis varit i krig.
Beredskapen kan då höjas till antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.
Vid skärpt beredskap skall kommuner, landsting och i vissa fall även privata företag vidta åtgärder kring bemanning, resurshållning och planering i den utsträckning staten kräver.
Vid högsta beredskap, det tillstånd som infaller om Sverige befinner sig i krig, omfattar totalförsvaret all den samhällsverksamhet som ska bedrivas, exempelvis logistik och hushållning.
I fredstid bedrivs totalförsvarsplanering där de berörda aktörerna förbereder och planerar för att kunna verka i höjd beredskap och ytterst i krig.
Vid mordet på Sveriges statsminister Olof Palme höjdes inte beredskapen i Sverige.
Källor / Referenser
Datum | Rubrik / Länk | Källor |
---|---|---|
Sveriges totalförsvar | Wikipedia svenska | |
1945 - | Civilt försvar i Sverige | Wikipedia svenska |
K-företag (krigsviktigt företag) | Wikipedia svenska | |
1953-1993 | Televerket | Wikipedia svenska |
2009-07-05 | Televerket | Bergrum Mats B. |
Förekommer i wpu
- A7480-00
- A7722-01
- A9486-00
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/191
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/105
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/185
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/48
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/49
- Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/57
- Carl Gustav Östling
- D14574
- D14574-00-A
- D22150-00
- D357
- D357-00
- D457
- D457-00
- D462
- D462-00
- D462-00-A
- D462-01
- EBD26-01
- EBD26-02
- Förkortningar
- H18676-00
- Håkan Sterky
- Lennart Bylock
- P5005
- P5005-00
- Per Mellberg