wpu.nu

Vapnet

Från wpu.nu

Uppdaterad: 2022-08-08 11:25

Avsnitt:I
Följande fakta är så gott som vedertagen av samtlig expertis i ämnet

Olof Palme sköts bakifrån med ett påsittande skott, skjutet ca 10-20 cm från kroppen. Lisbeth träffades av kula från något längre avstånd, 70 - 100 cm.

Vapnet som användes var en revolver kaliber .357. Detta under förutsättning att vapnet inte varit en 38-special som av okänd anledning modifierats.
Modifiering gör det möjligt att avlossa .357-ammunition, men gör hanteringen av vapnet mera riskfullt och är knappast motiverat.
Den gängse uppfattningen är att allt tyder på att vapnet var en revolver av större modell av fabrikatet Smith & Wesson.

Det har inte hittats några hylsor på platsen och inget vittne uppger att gärningsmannen har plockat upp något från marken varför man kan sluta sig till att ett vapen som inte släpper hylsor (pistol) har använts.

Det som kan utrönas efter att kulorna kriminaltekniskt undersökts är att pipan skall ha fem stycken högervridna räfflor och troligtvis vara sex tum lång (152 mm).
Kortare pipor ger en "uppsvampning" i bakdelen av kulorna, vilket kulorna från Sveavägen inte har.
Denna effekt går dock ej att fastställa till 100%. Även fyra tums (102 mm) och fem tums (127 mm) pipor kan under speciella omständigheter också lämna kulor utan uppsvampnings effekten. Fem tums  pipor är dock mycket ovanliga, varför sex tums är troligaste alternativet.

Definition av revolver:
En revolver har ett antal patroner i kamrar i en roterande cylinder, därav sitt namn. En revolver släpper inte hylsorna vid avlossning såsom en pistol gör.

Förslag på tillägg till sidan

• längre pipa än 6" möjlig ?
• Mått, vikt på revolvern..?
• Legal användning av vapentypen?
• Antal legala vapen i sverige vi tidpunkten?
• Skytteklubbar verkar ha varit vanliga vid den här tiden, antal?

Nedläggningen av Utredningen

10 juni 2020 säger spaningsledaren Hans Melander."Tyvärr är det så att det är mycket få spår på kulorna, de är dessutom demolerade beroende på att de högst sannolikt gått både i gatan och i husfasader. De två kulorna har undersökts både av Statens kriminaltekniska laboratorium, tyska federala polisen Bundeskriminalamt – och av amerikanska underrättelsetjänsten FBI. Men det har varit så få spår på dem att man inte ens kunnat säga att de skjutits från samma vapen. För att försöka hitta rätt vapen har Nationellt forensiskt centrum, NFC, provskjutit totalt 788 olika modeller och tittat på en stor mängd kulor. Tyvärr är det så illa att NFC nu säger att det skulle vara mycket svårt, om ens möjligt, att koppla rätt vapen till kulorna. Dels med tanke på att spåren är få och kulorna demolerade, dessutom vet man ju inte vad som hänt med det vapen som avlossade kulorna då – under tiden fram till nu. Det kan alltså vara så att det här vapnet sätter helt andra spår på kulor idag än vad det gjorde 1986"

De saknade vapnen

Se sammanställning av vapenavsnitten i & x
IÖ12825-00

Då polisen i ett rikslarm den första april 1986 begärde in alla i Sverige licensierade Smith & Wesson 357. revolvrar för kontroll/provskjutning, var det tolv st. som av olika anledningar ej inkom till polisen. Fyra år senare hade fem av dessa återfunnits och ingen av dessa kunde knytas till mordet.
Således återstod sju st. saknade revolvrar.

Dessa benämns i utredningen:

Helsingborg-83

... Fyll på här:

___________________________________

Christer Anderssons revolver

Avsnitt:IVA
Om Christer Anderssons försvunna vapen kan sägas att det aldrig har påträffats efter hans påstådda försäljning.
___________________________________

Sucksdorffsvapnet

Avsnitt:IB Fyll på här:

___________________________________

Arvikavapnet

2001 påträffades Arvikavapnet och beslagtogs av Polisen. Vapnet provsköts hos SKL och man hittade inte några kännetecken på kulorna som kunde knytas till något brott.
___________________________________

• Lund-69 (Lundavapnet)

När det gäller detta vapnen så har det nu tillkommit ny information. Personen som ägde vapnet hade utlandstjänst halvårsvis någonstans i Afrika, och då hade han med sig vapnet utomlands. Han har uppgett att han upptäckte att vapnet var borta när han en gång kommit hem och skulle packa upp sina saker. Detta hände 1969 och han uppgav att han senare samma  år hade fått bekräftat vem som hade stulit vapnet, samt att denne blivit dömd för stölden. Saken anmäldes inte i Sverige förrän i april 1986 då samtliga ägare av Smith & Wesson 357 uppmanades att uppvisa sina vapen. Vittnesuppgifter gör också gällande att ägaren berättat om händelsen tidigare, och att det därför inte kan röra sig om någon hastigt påkommen historia. Ägaren arbetade på kontor och beskrevs som pålitlig, kunnig och skötsam. Licensen på vapnet för skyddsandamål hade han fått 1967. Således är det väldigt svårt att se ett scenario där Lundvapnet ska ha kunnat leta sig fram till gärningsmannen. __________________________________

• Handen-rugern (Handenvapnet)

Vapnet rapporterades stulet. Ägaren hade tagit bort spännfjädern innan stölden, vapnets metalldelar beskrevs som " i rostfritt" och ägaren hade sandblästrat delen ovanför trumman för att minska ljusreflektionerna. Pipan var också 4 tum. Visserligen borde det vara fullt möjligt att montera en passande reservdel till en magnum-Ruger men detta ses inte som särskilt troligt. Inte heller går det utifrån ljusförhållandena på mordplatsen att fastställa om vapnet var mörkt eller ljust. Sammantaget medför detta att sannolikheten för att Handen-Rugern skulle vara mordvapnet är låg.
När det gäller detta vapnen så skall det ha försvunnit (stulits) i samband med en resa till Afrika (☆Årtal?). Ägaren hade som säkerhets åtgärd tagit bort slagfjädern innan det stals. Vapnet var i rostfritt utförande och hade en 4 tums pipa. Detta utförande motsägs av vittnesuppgifter och undersökningarna av kulorna (pipans längd och revolverns färg). Dessa nya uppgifter gör att även Handenvapnet får betraktas som ett väldigt osannolikt mordvapen.

• Haparandavapnet (Mockfjärdsrevolvern)

Avsnitt:IA
2006 hittades till slut också Mockfjärdsrevolvern vid en privat dykoperation i Mockfjärden. Eftersom en kula hade avlossats med Mockfjärdsrevolvern vid ett rån 1983 och den hade identisk blyisotopssammansättning som "Olof Palme kulan", var denna revolver den som ansågs mest intressant. Det visade sig att vapnet låg i en sjö i trakterna där rånet hade begåtts. Vapnet kunde efter viss restoration provskjutas, men den kemiska åverkan som vattnet haft på pipans lopp gjorde att någon tillfredställande jämförelse inte kunde göras mellan provskjutningskulorna och mordplatskulorna.
Sannolikheten att någon skulle ha använt vapnet vid Palmemordet och sedan åkt 20 mil för att kasta det i en sjö i trakterna för rånet får väl också betraktas som i det närmaste obefintlig.

Andra beteckningar, Samma som ovan?

    • ☆ Linköpingsvapnet...? - Avsnitt:IC
    • ☆ Albysjönsvapnet ,,,? - Avsnitt:ID
    • ☆ Ringenvapnet...?
    • ☆ LGWPs inlämningar ...?
    • ☆ Vapenhandlarens (flera) ...?
    • ☆ Vapenhandlarens provskjutna ...?
    • ☆ Andra evolvrar i liggaren ...?

Uppslag:I15574-00

Det fanns förmodligen vid tiden för mordet också ett antal 357:or i våra grannländer som var på villovägar. Vapnet kan förstås även ha smugglats in från något annat land och ej registrerats i Sverige.

Provskjutna vapen från andra länder?

Andra möjliga typer än Smith & Wesson?

Återstår att reda ut om det kan finnas andra revolvrar som överensstämmer med de tekniska kännetecken som mordvapnet måste ha haft m.a.p. kulornas modell och de spår man kriminaltekniskt lyckats fastställa.
Polisen har redovisat en lista (äldsta referensen Ingemar Krusells sammanställning 1990-03-21). Denna lista har dock mottagits med viss skepsis av vapenkunniga. Listan anger följande som alternativ till Smith & Wesson .357.

Kassnar

som är ett Amerikanskt importföretag som aldrig tillverkat några egna revolvrar. Man har satt sitt namn på importerade Colt-kopior som tillverkats av tysk-italienska Armi Jager. Om kopiorna ska leva upp till sitt namn så har de vänstervridna räfflor i pipan och är därför uteslutna som mordvapen.

Ruby

är inget eget märke utan en modellserie som tillhörde Llama. Dessutom finns det ingen .357-revolver typ såld av Ruby. De modellerna som ligger närmast till hands är caliber 38.spec. Och om vi ska börja räkna med alla 38.spec också så borde Polisen ha förlängt listan åtskilligt.

Escordin

tillverkade bara två typers revolvrar vilka är av kaliber 32 och 38.spec.

Taurus

producerade visserligen sju st olika .357-modeller fram till 1986, men fem av dessa modeller har sex räfflor i pipan, medans mordvapnet som vi är ute efter hade fem. Det har inte lyckats gå att få reda på hur många räfflor de återstående två modellerna hade (Taurus-Rossi-modeller) men detta är mindre intressant eftersom båda två endast har två tums pipa. När man skjuter med en sån kort pipa blir det en uppsvampning i botten av kulan vilka kulorna på Sveavägen inte hade.

Llama

tillverkade förvisso modellen Llama Marital med 5 högervrida räfflor mellan 1969 och 1977, men det var inte förrän 1976 som den tillverkades som 357-revolver. Sannolikt har få om ens någon av dessa revolvrar nått Sverige, men här har vi åtminstone ett lite mer realistiskt alternativ.

Ruger

är värt sista alternativ. Deras Security Six har de "rätta" egenskaperna och var väldigt vanlig vid tiden för mordet. Det borde det ha funnits åtskilliga i Sverige vid denna tid. Här kan det stora misstaget från Polisens sida finnas. Polisen borde i sitt rikslarm 1986-04-01 om S&W även tagit med Ruger Security Six.
Men med tanke på att det bara var ett fåtal av de berörda ägarna av S&W revolvrar som inte kunde uppvisa sina vapen och att dessa revolvrar förefaller ha varit i storleksordningen tio gånger vanligare än Ruger Security Six i Sverige och att de övriga alternativen som nämnts är högst osannolika. Kan de eventuellt resterande antalet möjliga revolvrar på vift endast varit ytterst få till antalet.

Kulorna/Ammunitionen

Allmänt om Kulorna

Kulorna har kalibern .357 (9.07mm) av typen Metal Piercing och tillverkades/fabriksladdades av Winchestern & Western hösten 1979.

Kulan som dödade statsminister Olof Palme passerade genom kroppen (spår av Olofs vävnad fastställt) och anträffades söndagen den 2 mars 1986 strax före kl. 12.20 vid brottsplatsen på Sveavägen av Elisabeth Belich. Kulan låg i snömodden invid en pelare, ca fyra meter från den plats där skottet träffat Olof Palme. En hypotes är att kulan studsat mot väggen där hissdörrarna är idag och hamnat bakom pelaren. Palmeåklagarna begärde att fasaderna skulle undersökas men spaningsledaren Han Holmér svarade att det inte fans resurser för detta.

Pelaren där Palmekulan hittades.
Väggen där Palmekulan tros ha rikoschetterat

Kulan som skadade Lisbet Palme hittades vid 06.30-tiden på lördagsmorgonen av Alfred de Tavares som var en indisk frilansjournalist . Enligt egen uppgift hittade han kulan efter att ha försatt sig i självhypnotisk trans som stärkte hans sinnen. Kulan hittades på trottoaren utanför Ving resors lokal på Sveavägen 29. Där låg den omedelbart intill en papperskorg som de Tavares letat efter mordvapnet i. Han överlämnade kulan till närmaste polis. Fyndplatsen är snett över Sveavägen cirka 40 meter från mordplatsen.

Lisbethkulan. Foto SvD.


Detaljredovisning

Detaljsida kulor

Alla registrerade kulor

Sammanställning

Press/Media

Publicerat Rubrik/Länk Medie
28 maj 2018 Patronhylsa från .357 Magnum ska undersökas av Palmegruppen Expressen

Micke Ölander

11 mar 2011 Vapnet vandrade från hand till hand Aftonbladet

Lennart Håård

15 jun 2020 Han äger det misstänkta Palme-vapnet: ”Otäckt" Expressen

Claes Petersson
Karl Enn Henricsson

Förekommande i wpu

Obs. listan i bokstavsordning uppslag kan komma i slutet av listan

 
A894
A894-00
Alfred de Tavares
Anders Lexne
Ann-1991-09-30 D11614-12 Ulf Lingärde.pdf/5
Ann-1991-09-30 D11614-12 Ulf Lingärde.pdf/8
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/10
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/121
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/152
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/153
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/154
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/155
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/200
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/201
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/202
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/203
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/204
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/205
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/207
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/208
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/209
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/210
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/211
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/212
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/213
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/214
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/215
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/216
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/217
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/218
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/235
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/266
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/8
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/9
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/150
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/154
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/161
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/201
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/204
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/205
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/206
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/207
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/210
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/214
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/218
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/231
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/233
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/265
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/274
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/277
… ytterligare resultat

Varje vapen bör kanske få en egen sida?
OPV nummer?
Kulbanor?