Uppslag i samma avsnitt:
Protokoll fört vid förhör med -
Förhöret hållet 1987-02-04 10:33
.
Förhörsplats är
Förhörsledare krinsp Håkan Ström och krinsp Lars Hamrén.
Uppgiftslämnerskan (UL) är tidigare hörd i detta ärende, och detta är ett kompletterande förhör i förhållande till de tidigare lämnade uppgifterna.
Någon gång under tiden 10:e - 14/3 1985 fick hon besök i butiken.
UL kan inte närmare precisera vilken dag det var, men hon tror att det eventuellt kan ha varit den 13:e eller 14/3 som detta besök ägde rum. Butiken öppnar klockan nio på morgonen.
UL minnesbild är att besöket skedde någon gång vid tio, elva-tiden på förmiddagen.
Det är en tidpunkt då det normalt inte brukar komma .
Det var ett par i 45 - 50 års åldern som kommer till butiken.
I deras sällskap var en flicka cirka 11-12 år gammal
Sällskapet medförde inga väskor.
F = Förhörsledaren
M = Margareta Andersen
F: Varsågod och berätta om det här besöket!
M: De kom in i butiken och gick förbi kassan där jag stod. När jag såg den här mannen så slog mig hans likhet med Lisbeths beskrivning det var därför jag över huvud taget var intresserad.
Han liknade den teckningen som man såg i tidningen.
Sen efter en stund så gick jag fram till dem när de stod och tittade på kläder och fråga om de är
Då svarade han, vi är här
Då förstod jag att han inte ville just man skulle fråga ut honom, det var så avvisande svar.
Protokoll fört vid förhör med -
Förhöret hållet 1987-02-04 10:33
.
Förhörsplats är
Förhörsledare krinsp Håkan Ström och krinsp Lars Hamrén.
Uppgiftslämnerskan (UL) är tidigare hörd i detta ärende, och detta är ett kompletterande förhör i förhållande till de tidigare lämnade uppgifterna.
Någon gång under tiden 10:e - 14/3 1985 fick hon besök i butiken.
UL kan inte närmare precisera vilken dag det var, men hon tror att det eventuellt kan ha varit den 13:e eller 14/3 som detta besök ägde rum. Butiken öppnar klockan nio på morgonen.
UL minnesbild är att besöket skedde någon gång vid tio, elva-tiden på förmiddagen.
Det är en tidpunkt då det normalt inte brukar komma .
Det var ett par i 45 - 50 års åldern som kommer till butiken.
I deras sällskap var en flicka cirka 11-12 år gammal
Sällskapet medförde inga väskor.
F = Förhörsledaren
M = Margareta Andersen
F: Varsågod och berätta om det här besöket!
M: De kom in i butiken och gick förbi kassan där jag stod. När jag såg den här mannen så slog mig hans likhet med Lisbeths beskrivning det var därför jag över huvud taget var intresserad.
Han liknade den teckningen som man såg i tidningen.
Sen efter en stund så gick jag fram till dem när de stod och tittade på kläder och fråga om de är
Då svarade han, vi är här
Då förstod jag att han inte ville just man skulle fråga ut honom, det var så avvisande svar.
M: Sen fortsätter han och berätta att de skulle gärna vilja flytta till och att de hade en herrgård i Sverige. Att barnen var stora.
Då drog jag slutsatsen att flickan inte var deras barn, kanske barnbarn eller någon bekant. De brydde sig inte så mycket om henne, hon sprang väldigt mycket omkring i butiken.
Så provade de ett par joggingbyxor för henne, det var ett par gula, stora extra large, och så reserverade de dem, då hörde jag att min man ropa, på vilket namn, då skrek han tillbaka ett namn som min man kom ihåg senare, som Stig Engström. Då tyckte jag också att jag kände igen det.
Så gick de ut, så kom de senare tillbaka för de skulle gå efter pengar. När han betala den här mannen i kassan så då tänkte jag, nu måste jag fråga någonting mera ingående, så jag slängde ur mig att, tror ni att de har fått fast Olof Palmes mördare nu då sa jag när han stod med ryggen till.
Då ändrade han attityd helt. När han kom in första gången så var han avslappnad och såg orädd ut .. och det där ganska så där fräck när han gick fram.
När jag frågade så svängde han direkt om och titta på mig och han såg rädd ut samtidigt som han hade faktiskt en farlig blick i ögonen.
Jag vart hemskt förvånad för reaktionen, för det var den jag hade väntat mig, men blev förvånad över att den kom. Så här hastigt sa jag, ja jag menar den här 33-åringen som de har anhållit, att jag menar honom.
Då slappnade han av direkt och sa, jaa honom har polisen bara tagit fast för att ha någon och då tänkte jag, ja det kan vara bra för polisen och ha någon när alla delegater kommer till Palmes mördare, nej begravningen.
Så pratade vi vidare, min man kom också dit och ställde sig bakom en annan disk och jag hörde inte på så mycket vad de för jag var så upprörd över hans reaktion så jag tänkte, vad skall jag göra nu.
Jag hörde att han sa åt min man att, jag inte tyckte om Olof Palme direkt, att det finns många som inte tyckte om honom, men inte behöver man gå och skjuta honom på gatan för det.
Sen vände han sig till mig när jag sa någonting, ja det är hemskt att han blev skjuten, så vände han sig till mig och sa, det var inte så hemskt svårt att skjuta statsråd som Olof Palme.
Jag träffa honom en gång utanför Slottet i Gamla Stan, där gick han helt utan livvakter och jag sa hej Olof, och han svarade tjänare, tjänare.
Sen berättade jag åt dem att vi hade en bekant som heter ifrån som blev visiterad när han just efter Olof Palmes
M: Sen fortsätter han och berätta att de skulle gärna vilja flytta till och att de hade en herrgård i Sverige. Att barnen var stora.
Då drog jag slutsatsen att flickan inte var deras barn, kanske barnbarn eller någon bekant. De brydde sig inte så mycket om henne, hon sprang väldigt mycket omkring i butiken.
Så provade de ett par joggingbyxor för henne, det var ett par gula, stora extra large, och så reserverade de dem, då hörde jag att min man ropa, på vilket namn, då skrek han tillbaka ett namn som min man kom ihåg senare, som Stig Engström. Då tyckte jag också att jag kände igen det.
Så gick de ut, så kom de senare tillbaka för de skulle gå efter pengar. När han betala den här mannen i kassan så då tänkte jag, nu måste jag fråga någonting mera ingående, så jag slängde ur mig att, tror ni att de har fått fast Olof Palmes mördare nu då sa jag när han stod med ryggen till.
Då ändrade han attityd helt. När han kom in första gången så var han avslappnad och såg orädd ut .. och det där ganska så där fräck när han gick fram.
När jag frågade så svängde han direkt om och titta på mig och han såg rädd ut samtidigt som han hade faktiskt en farlig blick i ögonen.
Jag vart hemskt förvånad för reaktionen, för det var den jag hade väntat mig, men blev förvånad över att den kom. Så här hastigt sa jag, ja jag menar den här 33-åringen som de har anhållit, att jag menar honom.
Då slappnade han av direkt och sa, jaa honom har polisen bara tagit fast för att ha någon och då tänkte jag, ja det kan vara bra för polisen och ha någon när alla delegater kommer till Palmes mördare, nej begravningen.
Så pratade vi vidare, min man kom också dit och ställde sig bakom en annan disk och jag hörde inte på så mycket vad de för jag var så upprörd över hans reaktion så jag tänkte, vad skall jag göra nu.
Jag hörde att han sa åt min man att, jag inte tyckte om Olof Palme direkt, att det finns många som inte tyckte om honom, men inte behöver man gå och skjuta honom på gatan för det.
Sen vände han sig till mig när jag sa någonting, ja det är hemskt att han blev skjuten, så vände han sig till mig och sa, det var inte så hemskt svårt att skjuta statsråd som Olof Palme.
Jag träffa honom en gång utanför Slottet i Gamla Stan, där gick han helt utan livvakter och jag sa hej Olof, och han svarade tjänare, tjänare.
Sen berättade jag åt dem att vi hade en bekant som heter ifrån som blev visiterad när han just efter Olof Palmes
M: mord.
Han blev uttagen från bilen, och hela bilen blev genomsökt och själv blev också visiterad för han ser ut som en terrorist sa jag, åt den här Stig Engström.
Då fick han igen den där rädda blicken.
Då blev jag igen förvånad, för han såg faktiskt rädd ut, inte arg eller någonting, men rädd såg han ut. Då tänkte jag, jaha han är rädd för att han själv kan bli visiterad.
Det var inte mera som min man tala, jo jag hörde också att min man fråga precis samma fråga som jag, att, är ni
Då hörde jag att han svara, och det har min man bekräftat också.
- "Dom kan inte göra kataloger ".
Sen började de gå ut, och då slängde jag ur mig igen för att se hur de skulle reagera, ja nog var det svinaktigt att skjuta Olof Palme.
Då svarade frun, - "Ja vi hoppas att de får fast mördaren".
Då såg jag på henne att hon inte menade det, då blev jag jätteförvånad igen. Så gick de ut, så sa jag åt min man, det där kunde ha varit Olof Palmes mördare.
Då svarade han mig att, åtminstone var de hängivna moderater.
Så gick det några dagar och jag jamsa om det här hela tiden med min man tills han blev trött på mig, han orkade inte höra något mer.
Så kom då den här
då slog det
mig igen att kanske han hade någonting med det att göra, att han var här därför att underhandla.
Det konstiga var att samma dag som den här artikeln kom i tidningen, men det här är bara ett rykte, det vill jag inte alls stå för, men ni kanske kan få någonting ur det.
Men jag vill inte bli inblandad som någon slags ryktesspridare, men min man var och drack kaffe med en bekant i stan, och då talade de om det här EAP förstås, då sa den här mannen, jag har haft besök av en vän till 33-åringen, har haft alltså.
Det var någon av de här dagarna före då, samma dagar kanske som Stig Engström var här, slog det mig igen att kanske han var här tillsammans med någon grupp....
Så gick det till 1986-04-07
så kom en artikel i Expressen, slog upp Expressen så såg jag Stig Engströms bild, alltså samme man som var där.
Jag kom inte ihåg hans namn alltså då, men jag kände igen hans bild. Det slog mig att han har glasögon, det hade han inte i butiken.
Så gick jag till min man och visade den här bilden, sa ingenting, titta, sa jag.
M: mord.
Han blev uttagen från bilen, och hela bilen blev genomsökt och själv blev också visiterad för han ser ut som en terrorist sa jag, åt den här Stig Engström.
Då fick han igen den där rädda blicken.
Då blev jag igen förvånad, för han såg faktiskt rädd ut, inte arg eller någonting, men rädd såg han ut. Då tänkte jag, jaha han är rädd för att han själv kan bli visiterad.
Det var inte mera som min man tala, jo jag hörde också att min man fråga precis samma fråga som jag, att, är ni
Då hörde jag att han svara, och det har min man bekräftat också.
- "Dom kan inte göra kataloger ".
Sen började de gå ut, och då slängde jag ur mig igen för att se hur de skulle reagera, ja nog var det svinaktigt att skjuta Olof Palme.
Då svarade frun, - "Ja vi hoppas att de får fast mördaren".
Då såg jag på henne att hon inte menade det, då blev jag jätteförvånad igen. Så gick de ut, så sa jag åt min man, det där kunde ha varit Olof Palmes mördare.
Då svarade han mig att, åtminstone var de hängivna moderater.
Så gick det några dagar och jag jamsa om det här hela tiden med min man tills han blev trött på mig, han orkade inte höra något mer.
Så kom då den här
då slog det
mig igen att kanske han hade någonting med det att göra, att han var här därför att underhandla.
Det konstiga var att samma dag som den här artikeln kom i tidningen, men det här är bara ett rykte, det vill jag inte alls stå för, men ni kanske kan få någonting ur det.
Men jag vill inte bli inblandad som någon slags ryktesspridare, men min man var och drack kaffe med en bekant i stan, och då talade de om det här EAP förstås, då sa den här mannen, jag har haft besök av en vän till 33-åringen, har haft alltså.
Det var någon av de här dagarna före då, samma dagar kanske som Stig Engström var här, slog det mig igen att kanske han var här tillsammans med någon grupp....
Så gick det till 1986-04-07
så kom en artikel i Expressen, slog upp Expressen så såg jag Stig Engströms bild, alltså samme man som var där.
Jag kom inte ihåg hans namn alltså då, men jag kände igen hans bild. Det slog mig att han har glasögon, det hade han inte i butiken.
Så gick jag till min man och visade den här bilden, sa ingenting, titta, sa jag.
M: så sa han, Ja Jesses, det är han och det är samma namn också.
Han sa också, men han hade inte glasögon. Det här var min mans kommentar annars är han ganska inexakt min man, det här sa han i alla fall åt mig då.
Då tänkte jag att jag måste skriva till Hans Holmér men först var min reaktion när jag läste den artikeln att, det var därför han var så där nervös när jag tala om Olof Palmes mord.
Då var han kanske inte alls skyldig, han var bare nervös för att han var ett vittne.
Men så slog det mig igen att det var ju underligt att han var ändå så talför i butiken, att tala om den här Slottsbacken, och han talade om mordet och allt det där, men att han inte nämnde alls att han hade varit vittne. Det tyder ju på att han inte ville ha publicitet.
En sån människa sen att han går i TV:n och pratar om det här att han var vittne, plus att han vänder sig till tidningen, det där var så motsägelsefullt tyckte jag, för det första.
För det andra så tänkte jag, det där var ju fruktansvärt finurligt om han är mördare, så var det mycket finurligt att vända på det här sättet.
Då kan ju inte Lisbeth heller igenkänna honom eftersom hon har sett honom i tidningen och TV.
Sen för det tredje så tänkte jag, han kanske helt enkelt blev rädd om han var mördaren, om ni hade rekonstruktion med alla vittnena och utelämna honom, så då kanske han tänkte att han var misstänkt, och därför gjorde det här skickliga draget.
Jag tyckte det fanns ganska många orsaker också varför jag skulle skriva till Hans Holmér då pointera just de här glasögonen.
Om den här Slottsbacken för jag tänkte, där kan det ju leda till bevis om Lisbet Palme eventuellt hade varit med Olof Palme, och kunde identifiera honom, minnas honom.
Jag skall se här om jag glömt säga, om det är någonting annat. Jag skrev sådana här små minnessaker för jag sa inte allting, då han ringde den där kommissarien ... Jo, min man påpekade att han hade mjäll.
F: Du säger att direkt när han kom in i butiken så slogs du av likheten med signalementet på gärningsmannen?
M: Jo, bråkdelen av en sekund, undermedveten kan man få ett intryck och därför blev jag intresserad av honom, ändå har jag hemskt svårt och säga vad han hade på sig för kläder.
F: Det kommer du inte ihåg?
M: Nej, det värsta jag kan inte komma ihåg om han hade mössa eller inte.
M: så sa han, Ja Jesses, det är han och det är samma namn också.
Han sa också, men han hade inte glasögon. Det här var min mans kommentar annars är han ganska inexakt min man, det här sa han i alla fall åt mig då.
Då tänkte jag att jag måste skriva till Hans Holmér men först var min reaktion när jag läste den artikeln att, det var därför han var så där nervös när jag tala om Olof Palmes mord.
Då var han kanske inte alls skyldig, han var bare nervös för att han var ett vittne.
Men så slog det mig igen att det var ju underligt att han var ändå så talför i butiken, att tala om den här Slottsbacken, och han talade om mordet och allt det där, men att han inte nämnde alls att han hade varit vittne. Det tyder ju på att han inte ville ha publicitet.
En sån människa sen att han går i TV:n och pratar om det här att han var vittne, plus att han vänder sig till tidningen, det där var så motsägelsefullt tyckte jag, för det första.
För det andra så tänkte jag, det där var ju fruktansvärt finurligt om han är mördare, så var det mycket finurligt att vända på det här sättet.
Då kan ju inte Lisbeth heller igenkänna honom eftersom hon har sett honom i tidningen och TV.
Sen för det tredje så tänkte jag, han kanske helt enkelt blev rädd om han var mördaren, om ni hade rekonstruktion med alla vittnena och utelämna honom, så då kanske han tänkte att han var misstänkt, och därför gjorde det här skickliga draget.
Jag tyckte det fanns ganska många orsaker också varför jag skulle skriva till Hans Holmér då pointera just de här glasögonen.
Om den här Slottsbacken för jag tänkte, där kan det ju leda till bevis om Lisbet Palme eventuellt hade varit med Olof Palme, och kunde identifiera honom, minnas honom.
Jag skall se här om jag glömt säga, om det är någonting annat. Jag skrev sådana här små minnessaker för jag sa inte allting, då han ringde den där kommissarien ... Jo, min man påpekade att han hade mjäll.
F: Du säger att direkt när han kom in i butiken så slogs du av likheten med signalementet på gärningsmannen?
M: Jo, bråkdelen av en sekund, undermedveten kan man få ett intryck och därför blev jag intresserad av honom, ändå har jag hemskt svårt och säga vad han hade på sig för kläder.
F: Det kommer du inte ihåg?
M: Nej, det värsta jag kan inte komma ihåg om han hade mössa eller inte.
F: Kommer du ihåg om han hade jacka eller rock då?
M: Jag tycker att han hade en längre rock.
F: Sen sa du även att du tyckte att han var lik då den här teckningen som hade publicerats?
M: Jo.
F: När de återkom efter det att de hade reserverat den här jackan, var alla tre med då?
M: Jag kan inte säga om flickan var med då, det vet jag inte med säkerhet.
F: Betalade han med kommer du ihåg det?
M: Nej, de skulle gå efter pengar.
F: Du är helt säker på att det var samme person som var in i butiken och som du sedan då fick se en bild på i Expressen?
M: Jo min reaktion var 100-procentig när jag såg bilden.
F: Och din man han kom även ihåg namnet, Stig Engström?
M: Jo, men jag kan ju beskriva henne, hans hustru alltså, då vet ni om jag har känt igen honom eller inte.
F: Ja vill du göra det?
M: Hon var ganska kort och mycket tjock, hon hade mycket yvigt hår, lite gråsprängt, cendréhår. Sen hade hon väldigt grov hy. Hon var bylsigt klädd.
F: Har du sett den här mannen vid något senare tillfälle?
M: Nej.
F: Och inte tidigare heller?
M: Nej.
F: Inte kvinnan eller barnet heller?
M: Nej.
F: Märkte du om de hade någon bil?
M: Nej tyvärr inte. Jag vet ingenting om hur de kom eller hur de for, för han visade så tydligt att han ville inte säga vad han var för en.
F: Hur länge var de borta?
M: De var kanske borta en halvtimme.
F: Och de här joggingbyxorna var alltså för den äldre kvinnan då?
M: Jo, hon provade. Extra large, en ljusgul byxa med ett triangelformat märke på ena benet, det stod .... i grönt.
F: Och du är helt säker på att det skall vara den här veckan då
F: Kommer du ihåg om han hade jacka eller rock då?
M: Jag tycker att han hade en längre rock.
F: Sen sa du även att du tyckte att han var lik då den här teckningen som hade publicerats?
M: Jo.
F: När de återkom efter det att de hade reserverat den här jackan, var alla tre med då?
M: Jag kan inte säga om flickan var med då, det vet jag inte med säkerhet.
F: Betalade han med kommer du ihåg det?
M: Nej, de skulle gå efter pengar.
F: Du är helt säker på att det var samme person som var in i butiken och som du sedan då fick se en bild på i Expressen?
M: Jo min reaktion var 100-procentig när jag såg bilden.
F: Och din man han kom även ihåg namnet, Stig Engström?
M: Jo, men jag kan ju beskriva henne, hans hustru alltså, då vet ni om jag har känt igen honom eller inte.
F: Ja vill du göra det?
M: Hon var ganska kort och mycket tjock, hon hade mycket yvigt hår, lite gråsprängt, cendréhår. Sen hade hon väldigt grov hy. Hon var bylsigt klädd.
F: Har du sett den här mannen vid något senare tillfälle?
M: Nej.
F: Och inte tidigare heller?
M: Nej.
F: Inte kvinnan eller barnet heller?
M: Nej.
F: Märkte du om de hade någon bil?
M: Nej tyvärr inte. Jag vet ingenting om hur de kom eller hur de for, för han visade så tydligt att han ville inte säga vad han var för en.
F: Hur länge var de borta?
M: De var kanske borta en halvtimme.
F: Och de här joggingbyxorna var alltså för den äldre kvinnan då?
M: Jo, hon provade. Extra large, en ljusgul byxa med ett triangelformat märke på ena benet, det stod .... i grönt.
F: Och du är helt säker på att det skall vara den här veckan då
F: mellan den 10:e - 14/3 1985 med ledning av ditt anteckningsblock där din man då har rivit ut en bit av detta anteckningsblock avseende 15/3?
M: Jo av den orsaken, också av annan orsak, jag kommer ihåg att det var den veckan. Jag kommer ihåg att jag tänkte på Olof Palmes begravning och den här delegaten.
Jag ser veckorna framför mig som en rektangel. Jag kommer ihåg att vi var någonstans i början eller i mitten eller just i slutet på veckan, Olof Palmes begravning var framför, han prata om att ni hade tagit fast 33-åringen för att det var bra att ha.
Jag tänkte, bra att ha för begravningen. Jag såg inte på två veckor, det var bara den här veckan. Det kan jag med säkerhet säga.
F: Har Lars Hamrén någon fråga?
H: Nej.
F: Då gör vi avbrott i förhöret klockan 10:51
.
Förhöret återupptages klockan 10:59
.
Margareta Andersen uppger att hon endast läst en artikel i Expressen avseende Stig Engström.
Hon har däremot inte sett något TV-inslag om honom. Hon vet dock genom sin bror att han varit och framträtt i TV.
Vid Stig Engströms besök i klädesbutiken arbetade Margareta och hennes make i butiken. Några andra anställda var inte där.
Vid Engströms besök var det några andra kunder inne samtidigt.
Margareta vet dock ej vilka dessa var.
Den aktuella årstiden är det .
Under den aktuella dagen hade det snöat och var is-sörja. Med tanke på den tidpunkt som Engström besökte klädesbutiken fick intrycket att de kommit eventuellt någon dag tidigare. Det kommer som i tid ligger lämpligt med Stig Engströms besök i butiken.
Margareta uppger att hon i Expressen troligen dagen efter rånet sett en teckning föreställande en man i helfigur, sedd något från sidan, vilken sprang in i en gränd.
Denna teckning skulle vara utförd efter Lisbeth Palmes signalementsbeskrivning på gärningsmannen.
Det var likheten mellan denna
F: mellan den 10:e - 14/3 1985 med ledning av ditt anteckningsblock där din man då har rivit ut en bit av detta anteckningsblock avseende 15/3?
M: Jo av den orsaken, också av annan orsak, jag kommer ihåg att det var den veckan. Jag kommer ihåg att jag tänkte på Olof Palmes begravning och den här delegaten.
Jag ser veckorna framför mig som en rektangel. Jag kommer ihåg att vi var någonstans i början eller i mitten eller just i slutet på veckan, Olof Palmes begravning var framför, han prata om att ni hade tagit fast 33-åringen för att det var bra att ha.
Jag tänkte, bra att ha för begravningen. Jag såg inte på två veckor, det var bara den här veckan. Det kan jag med säkerhet säga.
F: Har Lars Hamrén någon fråga?
H: Nej.
F: Då gör vi avbrott i förhöret klockan 10:51
.
Förhöret återupptages klockan 10:59
.
Margareta Andersen uppger att hon endast läst en artikel i Expressen avseende Stig Engström.
Hon har däremot inte sett något TV-inslag om honom. Hon vet dock genom sin bror att han varit och framträtt i TV.
Vid Stig Engströms besök i klädesbutiken arbetade Margareta och hennes make i butiken. Några andra anställda var inte där.
Vid Engströms besök var det några andra kunder inne samtidigt.
Margareta vet dock ej vilka dessa var.
Den aktuella årstiden är det .
Under den aktuella dagen hade det snöat och var is-sörja. Med tanke på den tidpunkt som Engström besökte klädesbutiken fick intrycket att de kommit eventuellt någon dag tidigare. Det kommer som i tid ligger lämpligt med Stig Engströms besök i butiken.
Margareta uppger att hon i Expressen troligen dagen efter rånet sett en teckning föreställande en man i helfigur, sedd något från sidan, vilken sprang in i en gränd.
Denna teckning skulle vara utförd efter Lisbeth Palmes signalementsbeskrivning på gärningsmannen.
Det var likheten mellan denna
teckning och Stig Engströms kroppskonstitution som Margareta Andersen tyckte vara påfallande.
Däremot tycker hon inte att Stig Engström har någon likhet med det senare publicerade så kallade "Fantombilderna 2.
Margareta Andersen uppger att när hon fick syn på Stig Engström i butiken så "klack det till". Hon uppger att hon inte fått samma reaktion under någon annan människa hon sett eller mött.
Förhöret avslutades med att Margareta Andersen redogjorde för sina egna teorier om hur mordet på Olof Palme skulle kunnat inträffat med Stig Engström som gärningsman.
Förhöret avslutat klockan 11:14
.
dag som ovan
(Namnteckning)
Håkan Ström
krinsp
Lars Hamrén
krinsp
I hörbara delar rätt avskrivet intygas:
(Namnteckning)
Ulla Persson
teckning och Stig Engströms kroppskonstitution som Margareta Andersen tyckte vara påfallande.
Däremot tycker hon inte att Stig Engström har någon likhet med det senare publicerade så kallade "Fantombilderna 2.
Margareta Andersen uppger att när hon fick syn på Stig Engström i butiken så "klack det till". Hon uppger att hon inte fått samma reaktion under någon annan människa hon sett eller mött.
Förhöret avslutades med att Margareta Andersen redogjorde för sina egna teorier om hur mordet på Olof Palme skulle kunnat inträffat med Stig Engström som gärningsman.
Förhöret avslutat klockan 11:14
.
dag som ovan
(Namnteckning)
Håkan Ström
krinsp
Lars Hamrén
krinsp
I hörbara delar rätt avskrivet intygas:
(Namnteckning)
Ulla Persson
