Skillnad mellan versioner av "SSI - Sektionen för Särskild Inhämtning"
Från wpu.nu
| Rad 43: | Rad 43: | ||
'''1937''' bildades Försvarsstabens underrättelseavdelning (Fst U) och inom den G-sektionen med uppgift att på inofficiell väg inhämta underrättelser. | '''1937''' bildades Försvarsstabens underrättelseavdelning (Fst U) och inom den G-sektionen med uppgift att på inofficiell väg inhämta underrättelser. | ||
| − | '''1939''' i december efter andra världskrigetsutbrott inrättades en byrå för hemlig underrättelseverksamhet utomlands under namnet Gränsbyrån, dvs spioneri vid och över Sveriges gränser. | + | '''1939''' i december efter andra världskrigetsutbrott inrättades en byrå för hemlig underrättelseverksamhet utomlands under namnet Gränsbyrån, dvs spioneri vid och över Sveriges gränser. |
| − | 1942 (hösten) omorganiserades Försvarsstaben och Underrättelseavdelningen (Fst U) blev Fst/sektion 2 (Fst II) och omfattade både en inrikes- och en utrikesavdelning. | + | |
| + | '''1942''' (hösten) omorganiserades Försvarsstaben och Underrättelseavdelningen (Fst U) blev Fst/sektion 2 (Fst II) och omfattade både en inrikes- och en utrikesavdelning. | ||
| + | |||
En ny detalj, underrättelsedetaljen, bildades med uppgift att sammanställa och bearbeta inkommande underrättelser särskilt för C Fst:s föredragningar för överbefälhavaren. | En ny detalj, underrättelsedetaljen, bildades med uppgift att sammanställa och bearbeta inkommande underrättelser särskilt för C Fst:s föredragningar för överbefälhavaren. | ||
| + | |||
”G-byrån/sektionen” fick ställning som en självständig enhet med namnet Centralbyrån ”C-byrån” och direkt underställd chefen Fst II. C-byrån lämnade sina inhämtade underrättelser till bl.a. underrättelsedetaljen för bearbetning. | ”G-byrån/sektionen” fick ställning som en självständig enhet med namnet Centralbyrån ”C-byrån” och direkt underställd chefen Fst II. C-byrån lämnade sina inhämtade underrättelser till bl.a. underrättelsedetaljen för bearbetning. | ||
| − | 1946 Efter krigsslutet omorganiserades C-byrån till T-kontoret under ledning av [[Thede Palm]] och med huvuduppgift att inhämta underrättelser inom närområdet. T-kontoret hade också kontakter med utländska underrättelseorganisationer. | + | '''1946''' Efter krigsslutet omorganiserades C-byrån till T-kontoret under ledning av [[Thede Palm]] och med huvuduppgift att inhämta underrättelser inom närområdet. T-kontoret hade också kontakter med utländska underrättelseorganisationer. |
| + | |||
<u>T-kontorets ekonomiska underrättelsetjänst</u><br> | <u>T-kontorets ekonomiska underrättelsetjänst</u><br> | ||
1953 inrättades befattningar inom T-kontoret, detalj II, för att bedriva ekonomisk underrättelsetjänst med Jan Rydström som chef. | 1953 inrättades befattningar inom T-kontoret, detalj II, för att bedriva ekonomisk underrättelsetjänst med Jan Rydström som chef. | ||
Versionen från 6 januari 2025 kl. 14.47
DENNA SIDA ÄR UNDER UPPBYGGNAD Uppdaterad: 2025-09-28 11:43
Introduktion
SSI – Sektionen för Särskild Inhämtning var namnet på den hemliga delen av Sveriges militära underrättelsetjänst vid tiden för mordet på Sveriges statsminister Olof Palme.
Relevans
Teorier finns om att den svenska militären och då särskilt dess underrättelsetjänst varit direkt eller indirekt delaktig i mordet på Sveriges statsminister Olof Palme har varit i omlopp tidigt efter mordet.
Personer (f.d. agenter m.fl.) med anknytning till den svenska militära underrättelsetjänsten har hörts i utredningen och Palmeutredningen har gjort förfrågningar till underrättelsetjänsten i olika ärenden.
Allmänt
SSI var en sektion inom Sveriges militära underrättelsetjänst inriktad på inhämtning av underrättelser med särskilda medel.
SSI lämnade inhämtade underrättelser till bl.a. Försvarsstaben underrättelseavdelning som bearbetar operativa underrättelser, dvs. uppgifter om främmande stridskrafters styrka och belägenhet, beredskap och verksamhet samt uppgifter om militärgeograft, kommunikationer och underhållsresurser.
Chefen för försvarsstaben, 1986, var viceamiral Bror Stefenson som var direkt underställd överbefälhavaren Lennart Ljung.
Nätverk / Relaterar:
Personer med anknytning till den svenska militära u-tjänsten.
IB (1965-1973):
Gunnar Ekberg, Svante Winqvist, Donald Forsberg
SSI (1982-1994): Ulf Lingärde
I utredningen
Fyll på här
Spår/teorier
Fyll på här
Historik
1937 bildades Försvarsstabens underrättelseavdelning (Fst U) och inom den G-sektionen med uppgift att på inofficiell väg inhämta underrättelser.
1939 i december efter andra världskrigetsutbrott inrättades en byrå för hemlig underrättelseverksamhet utomlands under namnet Gränsbyrån, dvs spioneri vid och över Sveriges gränser.
1942 (hösten) omorganiserades Försvarsstaben och Underrättelseavdelningen (Fst U) blev Fst/sektion 2 (Fst II) och omfattade både en inrikes- och en utrikesavdelning.
En ny detalj, underrättelsedetaljen, bildades med uppgift att sammanställa och bearbeta inkommande underrättelser särskilt för C Fst:s föredragningar för överbefälhavaren.
”G-byrån/sektionen” fick ställning som en självständig enhet med namnet Centralbyrån ”C-byrån” och direkt underställd chefen Fst II. C-byrån lämnade sina inhämtade underrättelser till bl.a. underrättelsedetaljen för bearbetning.
1946 Efter krigsslutet omorganiserades C-byrån till T-kontoret under ledning av Thede Palm och med huvuduppgift att inhämta underrättelser inom närområdet. T-kontoret hade också kontakter med utländska underrättelseorganisationer.
T-kontorets ekonomiska underrättelsetjänst
1953 inrättades befattningar inom T-kontoret, detalj II, för att bedriva ekonomisk underrättelsetjänst med Jan Rydström som chef.
Öst-väst Byrån grundades 1959 av tre svenska storbanker som en privaträttslig stiftelse under namnet ”Stiftelsen för utredningar rörande östekonomiska frågor”, med finansiering från näringslivet. Byrån startade sin verksamhet 1960 med Jan Rydström, tidigare chef för detalj II inom T-kontoret som direktör. Byrån bytte 1966 namn till Öst Ekonomiska Byrån (ÖEB).
Under IB-tiden (1965-1973) var IB direkt underställd ÖB. (Se nedan Hänvisning/källor)
- “IB lyder direkt under överbefälhavaren Stig Synnergren och har till uppgift att med s. k. särskilda medel inhämta militära. militärpolitiska och militärgeografiska underrättelser.”(SOU1976:19 s.57-58)
Tidslinje
| Datum | Beskrivning | Chef |
|---|---|---|
| 1937 | Försvarsstabens underrättelseavdelning (Fst U) | överste Carlos Adlercreutz |
| 1939 | Gränsbyrån ”G-byrån” (en enhet inom Fst U) | Carl Petersén |
| 1942 | C-byrån | Carl Petersén |
| 1946-1964 | T-kontoret | Thede Palm |
| 1965-1973 | Försvarsstabens särskilda byrå (IB – Informationsbyrån) | Birger Elmér |
| 1973-1982 | GBU – Gemensamma Byrån för Underättelser | |
| 1982-1994 | SSI – Sektionen för Särskild Inhämtning | |
| 1994- | KSI – Kontoret för Särskild Inhämtning |
Press/Media
| Publicerat | Rubrik/Länk | Medie |
|---|---|---|
| 28 feb 1986 | Rubrik/Länk | Medie |
| 28 feb 1986 | Mannen som sköt Palme - "det var inte jag" | Kvällsbladet Olle Murvel |
Bilder
Fyll på här
Litteratur
Fyll på här
Källor / Referenser
| Datum | Rubrik / Länk | Källor |
|---|---|---|
| 1905- | Svenska militära underrättelsetjänstens historia | Militaria Hans Högman |
| 1908 - | Den svenska militära underrättelsetjänsten (publ. 1976-01-15 med historik över "IB Informationsbyrån"). |
SOU1976:19 Lagen.nu |
| 1936 - | Sveriges överbefälhavare myndighetschef för Försvarsmakten | Wikipedia engelska" |
| 1937-1994 | Försvarsstaben (Fst) | Wikipedia svenska |
| 1959-1989 | Öst Ekonomiska Byrån | Wikipedia svenska |
| 1994 - | Kontoret för särskild inhämtning (1986 benämnt SSI) | Wikipedia svenska |
| Om Sveriges underrättelse- och säkerhetstjänst | Föreningen Sveriges Öga & Öra Webbsida |
Förekommer i wpu
Obs! Uppslag kommer sist i listan"