T8517-00-A
Från wpu.nu
P omn: Lisbeth Palme / Anna Lindh / Sovjetunionen / Stay Behind / Alf Karlsson / Hans Holmér / Ulf Adelsohn / Ernst Wigforss / K-G Svensson / Kennedy / Martin Luther King / Fälldin / Sydafrika-spåret / Dorf / ANC / Bofors / Isfahan / Sahaf / Saddam Husein / Gandhi / Vapenaffärer
Platser: Sovjetunionen / Sovjet / Moskva / Sydafrika / Svenska ambassaden / Isfahan / Indien / Helsingfors / Bagdad
Uppslag i detta avsnitt:
T8517-00, T8517-00-A, T8517-00-T
Uppslag med dokument i detta avsnitt:
T8517-00, T8517-00-A
Sammanställning av tre olika maskningar:
Rödmarkering = maskning från version 1.
Grönmakering = maskning från version 2.
Svart orginalmarkerin = maskning från version 3 eller från samtliga versioner.
| ||||||||||||||||||||
Fel: index saknas
Förhöret har lämnats ut från utredningen med tre (minst) olika versioner av maskning. Versionerna av maskningen är satta i olika färger.
T8517-00-A
Ljudfil förvaras separat
Protokoll fört vid förhör med Ingvar Carlsson
Övriga personuppgifter redovisas på särskild handling.
Förhöret hålls i den hördes bostad Tyresö 2018-01-16 10:43
Förhörsledare är Jonas Englund
Biträdande förhörsledare är Sven-Åke Blombergsson
Ingvar Carlsson delges att han ska höras upplysningsvis i utredningen med anledning av hans bakgrund som politiker och nära medarbetare till Olof Palme.
FHL: Funderingar inför detta förhör?
Ingvar Carlsson :Jag är väl närmast tacksam för att man inte ger upp, för det här är för, jag tror hela svenska folket och alldeles särskild för oss som var nära Olof Palme så är det som ett öppet sår.
Jag märker det rätt tydligt till skillnaden mot Anna Lindh som var tungt också, men det klarades upp. Då kan man på något sätt gå vidare. Olof Palme tror jag aldrig att vi som jobbade med honom och var vänner till honom kan släppa det här.
Därför tycker jag att det känns bra att man inte släpper taget utan håller på så länge man har någon chans att hitta en förklaring.
FHL 1: Känslig utrikespolitik. Den här inplanerade resan till Sovjetunionen, det var ju känsligt och det fanns ju de som trodde att Palme skulle sälja ut Sverige .
Carlsson : Jag förmodar att du tänker på framförallt kanske marinofficerare men det fanns kanske även andra som t.o.m. sa att han var en potentiell landsförädare .
Det, klart att det är en grupp som man har funderat på men överhuvudtaget så visste vi väl om att Olof Palme var en kontroversiell person och utsattes för hatkampanjer som det inte finns motsvarighet till.
Det enda som jag kan tänkas komma i jämförelse var närheten
var som
var , men det har jag sagt vid flera tillfällen också offentligt att den mot Olof Palme var något exceptionellt och det började så tidigt.
Jag började arbeta tillsammans med Olof Palme för Tage Erlander 1958 och då kommer jag ihåg att Svensk Tidskrift som då var Högerns ideologiska organ, de hade redan då en hatartikel av som då också var skribent i Svenska Dagbladet, så när man läser om den, jag har den faktiskt här inne.
Det är obegripligt hur man kunde angripa honom så, Olof Palme var ju då bara 30 år gammal.
Ingen visste då att han skulle bli statsminister och ingen visste att han skulle bli statsråd över huvud taget, utan han var en medarbetare till Tage Erlander, en ung person.
Varför detta hat som finns i den här artikeln?
Väldigt tidigt skapades i vissa grupper i Sverige ett hat mot Olof Palme, och då säger man att han svek överklassen och gick över till
fienden, men han var inte den första.
Hjalmar Branting, vår första i realiteten partiordförande kom också från överklassen och visst fanns det angrepp mot honom men inte alls på det sätt som mot Olof Palme.
Hatet mot Olof Palme var unikt och det fanns inom landet och det fanns utom landet och det klart vi reagerade mot detta och dessa viskningskampanjerna om att han var och allt som det här gick ut på.
En del visste vi var det kom ifrån men rätt mycket var vi inte klara över vem är det i verkligheten som ligger bakom detta.
Därav följer ju den här långa utläggningen om att det fanns så att säga, väldigt många som hade någon form av motiv att gå till det yttersta och så då ta livet av honom.
Men min spontana reaktion på mordnatten var ju att jag trodde det var ett politiskt mord.
Sen kom eftertanken om en ensam galning o.s.v. men den spontana tanken utifrån det jag hade varit med om, det var att någon inom landet eller någon utom landet som hatade Olof Palme som då av politiska skäl var beredd att göra sig av med honom.
FL.2: Vem var, var han journalist?
Carlsson : Han var journalist, eller som man säger numer, han skrev kåserier i Svenska Dagbladet, men också i Svensk Tidskrift som är Högerns ideologiska tidskrift. Jag tror jag har Svensk Tidskrift liggande här inne.
När jag började så läste jag den här på tåget upp, jag var ju statsvetare i Lund då, och då tog Olof upp den här artikeln och frågade vad jag tyckte och då sa jag att det är så fruktansvärt grotesk och att det kan man inte fästa sig vid och då reagera han och sa att så där lätt kan man inte ta på det. .
Den typen av hatartiklar kan vara farliga. Så att så tidigt var han själv medveten om att han var en kontroversiell person.
Fl 2: Och då var Palme i 30-årsåldern?
Carlsson : Jag var 23 och han var 30. Han levde med det där i en stor del av sitt liv, med hat som han själv sa till mig att han upplevde som hotfullt.
Fl.2: Jag förstår ju att den här är men känner du igen någon ?
Carlsson : Nej.
Fl 1: Jag nämnde sovjetresan men han var ju även på Kuba, och biståndet till Nicaragua, medlingen mellan Iran och Irak och ubåtshistorierna
om att Palme skulle ha varit en säkerhetsrisk.
att Palme sågs som en säkerhetsrisk?
Carlsson : Jag har ju sett att har gjort en del uttalanden, men jag hade säkerligen ingen information i ett tidigt skede om att det hade varit sådana kontakter- Om jag har hört det i över huvud taget så har det varit i samband med i ett sent skede.
Fl 2: Det här med Sovjet-resan, kan du idag dra dig till minnes hur du själv resonerade kring Palmes planerade resa april 1986
?
Carlsson : Det var självklart att vi skulle ha utbyte med Sovjetunionen och det hade ju varit kontroversiellt när Chrusjtjov kom till Sverige. Det fanns ju de som motsatte sig det och att vi inte borde bjuda in honom.
Men de allra flesta både i Riksdagen, om vi tar riksdagspartierna och tror jag svenska folket tror jag tyckte att även om vi inte tyckte om Sovjetunionen så måste vi ha ett samtal pågående.
Vi hade ju då när Olof Palme skulle åka dit så hade vi ju dessutom flera sakfrågor som vi behövde diskutera.
Det handlade om först och främst ubåtarna men också ett antal fall gällande mänskliga rättigheter och vi hade en pågående diskussion om den ekonomiska zonen i Östersjön.
Det fanns väldigt starka skäl till varför Sveriges statsminister besöka Sovjetunionen.
Jag fullföljde, vi sköt på det tre veckormen jag fullföljde dels av principiella skäl att man inte skulle kunna förhindra oss om det nu fanns något sånt , men också därför att det i sak var viktiga frågor som skulle diskuteras.
Det här med ubåtarna var ju ingen småsak. I } men ett annat sätt var ändå att ta upp frågan med motparten.
det gjorde jag och det hade Palme också gjort om han hade kunnat fullfölja besöket- .
Jag tror att det var en väldigt liten grupp som var kritisk mot besöket, men det fanns de som var kritiska.
Fl 2: Även inom partiet .
Carlsson : Nej, det har jag aldrig upplevt.
Fl 2: Så beslutet att åka dit var förankrat inom partiet.
Carlsson : Ja det diskuterades inte över huvud taget, utan att Palme skulle kunna göra ett besök i Sovjetunionen ansågs i det Socialdemokratiska partiet vara självklart och Centerpartiet lika självklart och även de övriga partierna.
Däremot inom Högern fanns ett motstånd och det gick långt tillbaka, att man inte skulle av ideologiska skäl ha ett utbyte med hänsyn till vad Sovjetunionen stod för. Men det som väckte
uppmärksamhet i media var ju att det kom en öppen kritik från marinofficerarna. Det är mitt minne, att det var det som var påtagligt och som man märkte av och att det var någon sorts offentlig polemik och jag tror att Olof Palme bemötte det i media innan om jag kommer ihåg rätt.
Fl 1: I det här sammanhanget då med marinofficerarna, man har ju pratat om att det fanns något som kallades Stay Behind kopplat till Skandiahuset o.s.v.
Carlsson : Ja men det var redan under Erlanders tid Det tror jag men nu är jag ute på där jag börjar spekulera lite men jag kommer ihåg att
Och nu talar jag om perioden 1958-1960 då jag hade min första med Tage Erlander- Men Erlander berättade inte för mig om vad de besöken gällde. Det var ju lätt att de för vi var bara fem personer i statsrådsberedningen och det var Tage Erlander och hans sekreterare och som var vaktmästare och så var det Olof Palme och jag- Det var hela statsrådsberedningen och nu är man flera hundra där så att det var lätt att hålla reda på och då och då kom
I efterhand sen så har jag fått klart för mig att man efter erfarenheten av andra världskriget, ockupationen av Norge och Danmark och så att Sverige beslöt sig för att ändå vara neutrala och alliansfriheten så funderade man att om vi blir attackerade och Sverige blir ockuperat, hur skulle vi då kunna fortsätta att försvara oss.
Då kopplades parterna på arbetsmarknaden in. Så det var en diskussion som vad jag förstår fördes med företrädare för näringslivet och fackföreningsrörelsen att de skulle kunna hjälpa till att bygga upp ett sådant här motstånd. Blev vi ockuperade så skulle vi inte ge upp utan då skulle motståndet fortsätta på annat sätt.
Men vad de sen hade för kontakter i omvärlden för att förbereda det vet inte jag mycket om Jag tror inte att det här var någon jättestor organisation men att man ändå hade någon form av möjlig start på det hela.
Fl: 1: från CIA befann sig i Sverige 1952 för att starta upp en Stay Behind-verksamhet vilket han har skrivit om själv. Är det något du har kännedom om?
Carlsson :
Det är inget jag vet något om.
Fl 1: Det finns uppgifter på att| ska ha varit med om att bygga upp en svensk motståndsrörelse.
Carlsson :
Fl 1: Var det mera kopplat till IB?
Ingvar;
Däremot så var ju han ansvarig för hela partiets verksamhet på det här området gällande kampen mot kommunisterna. Som partisekreterare ledde han den i partidistrikten men också när det skulle vara val inom byggnads t.ex. Metall och det fanns ombudsmän som var ute och tog debatten med kommunisterna. Men det hade inte med säkerhetstjänst att göra utan det var en normal del av partiverksamheten som alltid hade bedrivits eftersom partiet splittrades 1917 och sedan dess fördes en kamp mot utbrytarna till vänster som sedan blev Kommunistiska Partiet.
F1 2:jobbade, vem var han?
Ingvar: Nej,
och det var alltså en statlig del men som arbetade mot arbetsplatserna. Men jag har aldrig sett de grupperna och den striden som någon förklaring till mordet på Olof Palme.
Fl 2:kopplad till ÖB på något sätt, eller 1B eller Stay Behind?
Ingvar: Nej jag tror inte han hade mycket med det att göra. Det här md Stay Behind, det varsom hade de kontakterna. Sedan så klart under kalla kriget, entänkte säkert i termerna om det skulle inträffa någonting och hur ser vi till att partiorganisationen kan fungera. Man umgicks ju väldigt nära med norska företrädare som hade varit i den situationen och även danska företrädare. Rimligen så förde man samtal om detta om inte annat för att det var intressant att höra om deras erfarenheter men också kanske med tanke på om vi skulle råka ut för något sådant. Det var ju ändå under det kalla kriget och vad ska vi tänka på och vilka misstag begick man och hur skulle man arbeta för att fungera. Sånt tänkte säkertpå.
Fl 1: Vet du någonting om utbytet med USA och CIA?
Ingvar: USA var för oss som växte upp då ett väldigt intressant och spännande land. Olof Palme var där och studerade. På bred front så var ungdomar här i Sverige engagerade, dels att man var intresserad av amerikansk jazz och sådana här saker. En del av ville studera nationalekonomi eller statsvetenskap. Andra bjöds nog in till USA av mer kanske politiska skäl, men det skedde nog kanske senare. Man bjöd in svenska ungdomar som var politiskt aktiva på väldigt generösa villkor. De fick åka runt och fick ofta bestämma själva vad de ville se. Så jag upplevde faktiskt inte, jag vart.ex. och. Men det gjorde och andra sidan även Sovjetiska ambassadenSocialistiska ungdomsinternationalen var ju i hård kamp mot den kommunistiska ungdomsinternationalen och där ställde förmodligen, så var de säkert intresserade av för det var ju en del i det kalla kriget. Olof Palme var ju också aktiv i SSU. Han var studieledare men jag vet inte om att han hade särskilt mycket kontakter av det här slaget som jag nu berättar om. Jag tror att han inte hade det. Men jag vågar inte säga absolut säkert.
Fl 2: Det finns en svensk journalist som vid två tillfällen träffat och intervjuat honom säger då att hans kontakt i Sverige var justoch att det var han som var med och byggde upp Stay Behind i Sverige. Är det någonting som är bekant för dig?
Ingvar: Nej, men då tror jag att det inte handlade om 18 för det, för det handlade inte om vad man skulle bedriva för kamp under en ockupation utan det var för att förhindra kommunister från att komma över viktig information på sådant som hade anknytning framför allt till försvarsindustrin.Om han åkte runt i Norden så fick han ju klart för sig att sådana samtal fördes från svensk sida medoch så tog han kontakt med partisekreteraren som var ansvarig för organisationen. Att han gick på partiet på detį
sättet vaatt han riktade sig mot en regering eller mor Olof Palme som arbetade hos Tage Erlander.
FI 2:pratade med Palme i telefon 28 februari 1986 precis innan de lämnade bostaden för att gå på bio. (
Jag vill bara nämna det.
Ingvar: Nej han var den sista som, han var en stor supporter av Olof palme och försvarade honom i alla lägen. Det förvånar mig inte heller om de hade samtal just den dagen, för de höll under många år, från det att Olof Palme kom in och arbetade hor Tage Erlander 1953 kan man säga, så varen ständig samtalspartner till Olof.
FI 2: De firade till och medtillsammans i
Ingvar: Det stämmer.
Fl 1: När vi ändå är inne på CIA och USA så är det belagt att CIA hade |
Fl 2:
Sedan har ju du fått det här bekräftat från annat håll också.
Ingvar: Ja, det har ju varit sådana antydningar inom det marina området att det fanns kontakter men det har ju spekulerats i det att det har varit sådana kontakter men att|Men det var också en hel del kontakter med Sovjetunionen. Det var inte så att det var helt stängt, utan det fanns en diskussion och man tyckte att det var ett visst värde att vi ändå talade med varandra. Sedan ideologiskt så var det en väldig skillnad mellan att tala med ett demokratiskt land och tala med ett land som företrädde en diktatur. Men även i det senare fallet såatt det var rimligt att de fick veta hurfoch ibland var det ganska hårda diskussioner med hänsyn till att vi hade delade meningar.när det gällde både USA:s ambassad och Sovjets ambassad ingen aggressivitet i
de samtalen (att försöka påverka i en viss riktning utan det var respekt och de visste väl förmodligen att, det skulle inte vara möjligt att att Olof hade sådana samtal.. Jag hade det som (, inte när jag(Palme var ju aldrig ordförande i SSU men han var studieledare. Han var. Hade man då sådana kontakter, dåoch inte på Olof Palme.
FL 2: Hur var förhållandena mellan Palme och ambassaden efter Palmes kritik mot Hanoi-bombningarna? För det var ganska starka uttalanden.
Ingvar:Palme gick väldigt långt och att han inte förstod deras situation. När Palme var i USA så ordnade byggnadsarbetarna en demonstration mot honom t.ex. Det var under rätt lång tid nedfrysta förhållanden. Kissinger fick dock bra relationer och kom varandra nära.han omvärderade Palme och han kunde ju väldigt mycket om tredje världen och atthade stor glädje av att tala med Palme. Så deras relationer reddes ut men
Fl 1: När vi ändå pratar om det så fick vi avhade talat medoch sagt
Ingvar: Ja men om man tar apartheid-politiken i Sydafrika så var väl Palme den som internationellt spelade den största rollen. Om vi tar Vietnam-debatten så, det var ju ändå inte bara en militär strid utan en ideologisk strid på ett sätt. Där var Palme en av de mer framträdande. När det gällde tredje världen så var Palme, du nämnde Kubabesöket och Nicaragua. Han var ju en person som var oerhört väl känd och för många var Palme en idol men också en man tyckte illa om.
Fl 1: Det ska också ha funnits farhågor från amerikanskt håll om att Palme skulle kandidera till FN och då skulle få sådant stort stöd från länder i tredje världen. Vet du något om Palme hade sådana planer?
Ingvar: Vi talade aldrig om det som ett alternativ. Det är inte alls säkert att han hade kunnat bli FN:s generalsekreterare av det skälet att han var för stark. Man har ju ofta valt, och det gäller inte bara USA utan det gäller i hög grad också Sovjet. Man har inte velat ha en generalsekreterare som var för profilerad eller stark.Det har säkerhetsrådets ständiga medlemmar, framförallt USA och Sovjet inte velat ha.att inte Palme skulle ha varit en betydelsefull internationell politiker,i och som kanske ändå ska nämnas och det var ju då det moderata studentförbundet och moderata ungdomsförbundet som bedrev väldigt obehagliga kampanjer mot Olof Palme. Det var den här tavlan med Palmes ansikte man kastade pil mot, dockan som man slet sönder på någon valfest eller vad man ska kalla det.. Så det var inte barasom en enstaka journalist eller krönikör, utan det var i själva striden mellan partierna så fanns väldigt obehagliga inslag. Det är inte typiskt för Sverige. Svensk demokrati med undantag för attackerna mot Wigforss där det fanns vissa sådana drag.skrev i och för sig ocksåOlof Palme råkade ut för.
F1 2: Fick du något svar från
Ingvar: Och det klart, Olof Palme sparade ju inte på orden. Han hade ordets makt både när det gällde att skriva och tala. Så att han menade att Olof Palme till en viss del
medverkade till det här genom att han var så utmanande i talarstolen och angrep så hårt. Så att det skapade sådana här motreaktioner. Men han har inte försvarat det här med pilkastningen och det här med dockan.
FL 1: Det kom in varningar före mordet bl.a. från en kille som hette som ska ha lämnat varningar till sade samtidigt att de skulle bevaka amerikanska diplomater med familjer då CIA kunde döda sina egna för att skapa politisk instabilitet.
Han varade också
säger sig ha fått den här informationen från en CIA-agent som han träffat i första gången 1973 men så här i efterhand så kan man se att en del uppgifter han lämnat tidigare stämmer, bl.a. har han redogjort i Gnistan redan 1986 för hur CIA finansierade sprängdåd i Europa, något som inte blev officiellt klargjort förrän långt senare .
Är det här något du känner igen?
Ingvar: Det är klart att om man ser tillbaka på debatten på mordet av Olof Palme så upplever jag att det ändå är rätt många som har bidragit till det här att man känner
Fl 1
Ingvar:
eller så har jag kanske läst det och glömt det. Det här namnet kommer jag över huvud taget inte ihåg.
FL 1:
Och sen var det så att när man gick igenom tänkbara personer som hade motiv, det behöver jag ju inte säga till er, men det blir ju väldigt många när det gäller Palme genom att han var en så kontroversiell person utomlands och i Sverige. Så det är ju inte några få tänkbara fiender han hade utan han hade ju väldigt många. Var och en av sånt här måste man undersöka och kolla om det var någonting som de kan ha gjort och det är ju förmodligen bara en grupp eller en mördare och då är det ändå väldigt många andra som i och för sig teoretiskt har kunnat haft motiv och argument för det.
I det här fallet så har det visat sig atfhade information som senare har visat sig vara sann.. Så det var inte så att mordet på Olof kom som en blixt från klar himmel,. Det är inte vanligt för en politiker att man går omkring och är orolig för att de ska mördas. Nu har vi fått mera sådant, men går vi 30 år tillbaka i tiden så var ju detta att en svensk politiker skulle mördas var ju något, det hade ju inte hänt och det gällde inte Sverige. Ioch som vet att en sådan diskussion och oro fanns. Det var ju inte bara då när det sedan hände och man började fundera själv så var det vapenexport, det var Sydafrika-debatten, det var grupper i USA, det var svenska marinofficerare. Så jag förstår att när man började leta i det här så var det väldigt många tänkbara spår. Plus då en ensam galning eller person som hade känt sig förorättad eller fått ett beslut emot sig som landets statsminister var skyldig till.
Fl 2: man kan ju tillägga Ustasja med
Ingvar: Ja, just det, meqambassaden.
FL 2: Chile.
Ingvar: Chile ja, absolut. Så det har ju en koppling till att Olof Palme var den politiker och den människa han var.
Fl 2: I sammanhanget så blir det ju ännu mer intressant när man tänker på att Säkerhetspolisen gjorde en bedömning att det inte fanns någon hotbild mot Palme.
Ingvar: Men det gjorde man även med Anna Lindh. Man kan säga att det var en naivitet i Sverige och att vi inte trodde att det skulle hända. När man säger "ingen hotbild” då är inte det sant. Det är märkligt att säga detta om Olof Palme, vad man förmodligen menar är att just då hade man inga akuta hot inne kanske, men även det kan man ifrågasätta med hänsyn till t.ex. marinofficcrarna och annat. När det gäller Olof Palme så måste man objektivt säga att det fanns hot under lång tid och som jag sa att det fanns hatarticklar mot honom redan i 30-årsåldern. Det får statsvetare som skriver biografier om Olof Palme i framtiden fundera över, det som jag tycker är så märkligt att hur kunde det här hatet starta så tidigt och varför blev det så brett. Vad var det som gjorde att han drog på sig de här attackerna och som jag tycker inte var likt något annat i Sverige förutom då kanske kampanjerna mot Ernst Wigforss som jag redan nämnt. Nu när man sitter med facit i hand så skulle ju varken Anna Lindh eller Olof Palme varit utan livvakter, det kan man lugnt säga att det var ett misstag. Det är alltid lätt att sitta i efter hand och säga att vi borde gjort si eller så men det går ju inte att säga annat än att det var ett misstag.
Fl 2: Jag tror att Anna Lindh var med och stöttade amerikanarnas bombningar av Belgrad i Serbien 1999-00. Gärningsmannen hade ju serbiskt påbrå.
Ingvar: Jo, är man utrikesminister och var dessutom ledare för kampanjen för svenskt EMU-medlemskap och vi var mitt inne i en folkomröstning.och det kan ha varit civilklädda poliser, men jag såg inte några livvakter. Det klart att i efterhand så, det där var ju inte bra. Om man ser antalet livvakter idag och att på den tiden hade landets statsminister och utrikesminister inga livvakter. Det är någonting vi har fått lära oss.
Fl 1: Angående livvakter så har vi Alf Karlsson som var ansvarig för livvaktsskyddet, han hade direkt koppling till Hans Holmer och hans utredning, han var länken mellan Säpo och Holmers utredning. Jag undrar vad du har för uppfattning av Hans Holmer? Han var med och städade upp i IB-affären i Göteborg och hans parallellutredning gällande bordellhärvan och sedan direkt insatt som chef för utredningen av mordet på Olof Palme. Har du funderat över vad han var för sorts person?
Ingvar: Ja, alltså jag kan ju inte undgå att göra en kommentar med hänsyn till att Holmer var väldigt hyllad på den tiden och ansågs vara väldigt skicklig. Det var inte
bara så att säga att han nådde en karriär inom polisen och han uppfattades som en duktig företrädare och som användes även utanför det rent polisiära, han var inkopplad i idrottsrörelsen. När man jämför då efteråt när vi tvingades ersätta Holmer och åklagaren. Vad hette han nu igen?
Fl 2: K-G Svensson.
Ingvar:
Men i början och inte minst i media hyllades Holmer som oerhört skicklig.
(Vad journalister idag inte vill komma ihåg, (, att Rapport utsåg under den här perioden Holmer som årets svensk. Det har ni kanske inte hört, men han utsågs alltså till årets svensk. Han var väldigt hyllad och sedan var han ingenting värd efter ett tag. En annan sak som jag bruka säga det är när man säger att hade man bara kopplat in professionella poliser först och att inte Holmer hade kommit in och stökat till det, så hade man klarat upp det. Men Holmer var inte med första dygnet.
Fl 2: Han dök upp i Stockholm redan vid tolvtiden dagen efter på lördagen.
Ingvar: Ja, det hade inte gått, men om vi säger det första trekvarts dygnet. De misstagen var i alla fall inte Holmers förtjänst. Men jag vill inte göra någon bedömning om Holmer och jag kan inte om Holmer gjorde ett dåligt arbete eller inte.
FI 2:Om de två eller Hans Holmer kanske tillhörde något allat. Vi har pratat om Stay Behind och vi har pratat om IB.
Ingvar: Det tror jag inte. Men däremot, och det kanske är viktigt att jag säger
, för jag tyckte det var märkligt. Efter det blev i alla fall vad jag vet
bortkopplad. Sedan kom han igen i en senare skepnad när han började med
Men jag tyckte det var mycket märkligt.
Fl 2: En konkret fråga. Har du information omeller
Ingvar: Nej, det har jag inte. Det tror jag inte och framförallt inte Stay Behind, det tror jag inte. Jag har aldrig hört om dem i IB-sammanhang. Det har man gått igenom så noga så hade namnetellerdykt upp där så hade det uppmärksammats. Det skulle jag säga som osannolikt att de har varit med där. De var tillräckligt kontroversiella ändå.
Fl 1: Vi tycker oss se ett mönster att dessinformation har spridits och fortfarand sprids av folk som varit anställda inom både. Vi ser att Christer Pettersson hängs ut som gärningsman år efter år eller i falletochatt PKK-spåret blir heligt.
Ingvar: Det är nästan omöjligt att undvika när det blir en polisutredning av det här slaget som inte lyckas så uppstår många konspirationsteorier. Det tror jag nästan är omöjligt att undvika. Vi har ju då morden på bröderna Kennedy och Martin Luther King, så att det är väl, det här kan ni mycket bättre än jag. Det är väl ett fenomen i samhället som uppstår vid olösta mord på framförallt kända personer. Då blir det konspirationsteorier. Det underlättar inte om det är ett pågående polisarbete, det verkar vara omöjligt att komma ifrån det och då börjar man misstänka olika grupper och motiv. När det då gäller Olof Palme där det finns så otroligt många motiv så är det inte svårt att hitta på ytterligare något som skulle kunna spela en roll. Men jag gissar att sådant har gjort utredningsarbetet väldigt svårt för dem som höll på direkt efteråt och de som kom in i ett senare skede. Det begriper till och med jag att det måste vara som att leta efter, när man inte lyckas de första dygnen, så är det som att leta efter en nål i en höstack, att det är väldigt många möjligheter som kan vara förklaringen.
Fl 1: Det finns uppslag som är intressanta och som varit intressant under hela utredningstiden där man inte har gått till botten, man har inte utrett det klart. Så det finns trådar att dra i.
Ingvar: Jag har stött på t.ex. det här med personer som då har arbetat i Sydafrika och trott att det är absolut Sydafrika-spåret, det skulle man gå mera till botten med. Jag kan inte bedöma om det är något i det men däremot att den dåvarande regimen i Sydafrika tyckte oerhört illa om Olof Palme, det är ju helt klart.
Fl 1:
Ingvar: Nej, han var väldigt besviken (. Det tog inte många dagar innan han var i full verksamhet och utbränd, nej det skulle jag absolut inte säga. Har man suttit i regeringsställning i 44 år och sedan förlorar makten och har man ingen vana att hantera valförluster och Olof Palme var ju en vinnare. Det harberättat om när det gäller tennis och sport och det gällde i politiken. Men efter ett par dagar så var han på banan och hade debatt om kärnkraften med Fälldin o.s.v. Han var besviken men det fanns inte som jag upplevde det utbrändhet eller annat (Han hade ju levt vid regeringsmakten hela sin tid,.
Fl 2: Om man tänker i banor om att det skulle ligga ett politiskt motiv som ligger till grund för själva brottet. Om vi tar inrikes, kan du idag se att det blev någon skillnad, vart det någon effekt av att Palme försvann från inrikespolitiken?
Ingvar:
som jag absolut inte misstänkte för att ha något med mordet att göra, som sa
Fl 2: Vilka partier tillhörde de?
Ingvar: Det var inte partier, det var t.ex. när det var någon middag som t.ex. regeringen hade bjudit in till, eller på slottet. Det var inte ovanligt under den första perioden att man kom fram och
Fl 2: Var det folk från näringslivet, politiker?
Ingvar: Det var inte politiker i första hand som sa det här utan det var personer som fanns i svenska samhället som var rätt högt upp. Jag såg inget mönster i det här. Det var efter en middag att någon kom fram som kanske hade konsumerat lite som sa vad som kom från hjärtat (Så det fanns sådana stämningar. Sedan var det inte läge, inte ens de som egentligen ville fortsätta med hatkampanjer, det var inte läge efter den chock som var och den uppslutning, det blev ju en oerhörd manifestation. Folk visade sin avsky över det här så att även de som hade sådana tankar, om de hade några känselspröt så insåg de någonstans att nu var det inte läge att tala om sådant. Det blev naturligtvis ett annat stämningsläge i landet.
Fl 2: Så inga konkreta förändringar rent politiskt som du minns idag som en effekt av att Palme försvann ur bilden.
Ingvar: Det blev inga sådana förändringar. Ja, färändringar så att livvaktsskyddet förstärktes och det blev fokus på sådana saker.att Sverige inte var någon skyddad plats på jorden och att politiska mord hade nått även oss. I grunden, Olof och jag hade jobbat ihop och för mig att ändra någonting egentligen var ju inte det jag tänkte på.
Fl 2: Hur var det med utrikespolitiken då, blev det några förändringar där? Sovjet besöket blev av.
Ingvar: SS. Man kan vända på det och säga att under de åren så fanns ju inte heller någon stor politisk fråga son(, att nu när Palme är borta så ska vi ändra på det och det och flytta över fokus på något annat. Det var väl samhällsklimatet som ändrades, debatten, det var inte läge att ta till hårda och dramatiska ord på det sättet. Det ändrades av naturliga skäl, det blev ett annat stämningsläge men inte i sakfrågan.
Fl 2: En konkret fråga. Sveriges kontakt med Sydafrika var ju väldigt god via svenska ambassaden via Dorf bl.a. Hur var den kontakten med Sydafrika efter mordet, var den lika intensiv, bidrag?
(. De kom upp till Stockholm (och talade om Olof och framförde sina kondoleanser. Så att det var inte på något sätt så att det arbetet avbröts utan det fullföljdes ännu starkare. Hade man haft det motivet att göra sig av med Olof Palme och så skulle kampen mot apartheid minska, då hade de blivit djupt besvikna. Det fullföljdes med ännu större kraft.
Fl 2: Sedan har vi det här med svenska företag som exporterade framförallt krut som gick ner till Iran via DDR. Det här hade då stoppats vid tullen 1985. Det var kanske 150 ton krut som sedan smugglades ner. Var det här någonting Palme satte stopp för? Han var ju ändå medlare mellan Iran och Irak samtidigt som svenska företag exporterade krut till Iran.Fl 2: Inte att någonting skulle ha förändrats i och med det, som att exporten fortsatte när Palme försvann?Fl 2: Bofors lät ju bygga en krutfabrik i Iran som hette Isfahan som Irak sedan bombade. Är det någonting du känner till?Nej, det tror jag inte. Men här är ett område där jag kanske minns fel men jag är ganska säker på att jag inte hörde om detta utan det var Bofors som var den stora frågan. Bofors – Indien ska jag säga.
FL 2: För det kontraktet skrevs sedan 1986, när man sålde fälthaubitsar till Indien.
Jaså ja ja, du menar till Indien, ja. Gandhi kom ju till begravningen och efter begravningenatt Sverige skulle få ordern.
Fl 2: Var det här någonting Olof Palme lobbade för, att man skulle få igenom affären, eller var han motståndare till den?Nej han var inte motståndare till den. Regeringens uppfattning att när svenska företag försökte sälja i omvärlden,antingen formellt eller informellt (. Det gällde även vapenaffärer fastän vapenaffärer skulle ju då vara granskade att de var ok. Det var så att, och det kan man diskutera om et var rätt eller fel, men Bofors hade tillstånd att försöka sälja till de här länderna, till Indien. Men frågan gällde om de hade mutat någon eller några i Indien och om det var kongresspartiet eller regeringen eller på försvarssidan, det var det debatten gällde. (Olof Palme skulle aldrig ha varit med om att förmedla mutor och. Men det undersöktes av både domstol och av Konstitutionsutskottet där man konstaterade att regeringen inte var inblandade före eller efter Olof Palmes död i någon form av förmedling av mutor.
Fl 2: Under januari och februari 1986 så fick Palme mycket kritik via svenska ambassaden i Bagdad som gick till UD. Det var väl, kan han ha hetat så?Det måste ha varit en annan man.satt i regeringen.
Fl 2: Ja så var det nog. Det spelar ingen roll, men Sverige fick ta emot mycket kritik. T.o.m. så att Sahaf var uppe och träffade representanter från UD och det här var i januari 1986. Det gällde att Svenska företag sålde krut till Iran. Sedan den 28 februari på morddagen så är han uppe och träffar Palme och för fram den här informationen. Är det här någonting du minns idag (, den här oron? Det var t.o.m. så att Sahaf framförde att svensk media hade förnärmat Saddam Husein. Förnärmat för dem kan vara ganska starkt ord med tanke på deras tradition. Det hade att göra med det här mordet 1985. När media i januari 1986 går ut och påstår att Saddam låg bakom mordet på den här avhoppade kaptenen plus Expressen påstod att Saddam Husein låg bakom mordet på Iraks ambassadör i Helsingfors som också var 1985 och som man misstänkte vart giftmördad. Det här var också en kritik som irakierna förde fram januari och februari 1986.
P (Men'lever och är vid god vigör. Han borde,om inte det skulle vara intressant att höra honom om det.när Olof Palme var utomlands (, Iran och Irak och den delen.
Fl 2Jaha, han var ju först i USA. Han hamnade där, jaha. Det är väl två personer som skulle kunna,Fl 2: Var bor han någonstans?Han bor i Stockholm. Jag såg honom senast på Augustgalan.Men jag har inget minne av det här. När det gäller vapenfrågorna och export av vapen då av någon anledning så har jag ett minne av Bofors i förhållande till Indien men inte Bofors i förhållande till Iran.
Fl 2: Det var främst krut som gick till Iran från svenska Bofors-företag men sedan var det även Volvo lastvagnar. Det såldes enorma mängder både till Irak och Iran. Jag tror även att Saab var med också.Lastvagnar var ju, det klart att man kan dra ut konsekvenserna och säga att lastvagnar används i krig och så. Men det brukar inte betraktas som krigsmateriel. Där kan de ha hållit på att säga att jag har drivit kampanj utan att regeringen alls blir inblandade på samma sätt som när det gäller vapenexport.
Fl 2: Ja precis. Det var en proposition som lades fram av Olof Palme och regeringen 1985 som heter "Om polisens ställning i krig”. Det här handlar om hur Sveriges polismyndighet skulle förhålla sig till en eventuell ockupationsmakt. I stora drag kan man säga att det handlar om att poliser inte skulle ingå i själva försvaret, utan att man skulle kvarhålla sin roll som poliser i händelse av en ockupation.Det här har jag inget minne av heller.
Fl 2: Det blev ingenting av det här. Tanken var att lagen skulle börja gälla fr.o.m. 1 juli 1986.Dethade man ju varje vecka ett antal ärenden (Fl 2: Det var en hög hemvärnsman i Stockholm som kritiserade just det här lagförslaget. Jag tror att de som kritiserade detta hade misstolkat förslaget.Fl 2: Du kan behålla den om du vill läsa.Fl 2: En sista fråga.jag minns inte exakt hur han uttalade det, men att det skulle finnas folk som hade till uppgift att kartlägga Palme o.s.v.. Det dokumentet som han själv hänvisar till har jag själv läst så sent som för ett par veckor sedan., Jag har för mig att han tyckte att man skulle titta mer på polisspåret. Är det här någonting du idag minns att ni har diskuterat?Där finns väl en skillnad.Det är journalistersomanmärkningsvärt med hänsyn till den roll han hade.. Vilket var
Fl 1:
Sådant citat finns. Men det fanns också mera tror jag, mera systematiskt att Palme skulle ha varit en säkerhetsrisk.(Fl 2: Det kan nog stämma. Kan du minnas att ni har pratat tillsammans om det här?Nej, det gjorde vi inte, inte på det sättet. Vi talade naturligtvis mycket om mordet på Olof Palme och vem det kunde vara och så men inte konkret om att den och den borde undersökas.
F1 2:|Han kom väl över och arbetade åt näringslivet. Men det kanske var i uppdrag.
FI 2: Alf Karlsson vid Säkerhetspolisen som ansvarade för Olof Palmes livvaktsskydd, han var även den från Säpos räkning som satt med i Palmerummet med Hans Holmer. Alf Karlsson började senare arbeta ihop medEftersom Olof Palme var så omdiskuterad i stora delar av samhället så är jag väl kanske inte förvånad att även inom försvaret och inom Säkerhetspolisen också fanns åsikter om Olof Palme. Du kan vända på det och säga att det vore väl konstigt om det inte fanns stämningar mot Olof Palme även där. När det kom sådana uppgifter att de fanns personer inom Säkerhetspolisen som inte tyckte om Olof Palme (Det klart att då studsade man till lite extra. En organisation som arbetar på det sätt som Säkerhetspolisen måste göra och om det där sker aktiviteter riktat mot en medlem av regeringen så måste det klaras ut. Man kan inte ha en sådan varböld liggande, då måste man klara ut det. (F1 2: Min uppfattning var (Jag har inga belägg för det.
Fl 1: Jo men det skriver han i sin bok.Jaha.
Fl 2: Jag tror inte att jag har någonting mer. Är det någonting du vill berätta innan vi stänger av bandspelaren?Det är 30 år sedan och tyvärr så, det gäller många av oss att minnet bleknar. Jag har försökt att erinra mig vad jag själv tycker är viktigt och samtidigt är hela det här området så oerhört omfattande att något kan ha fallit mig ur minnet men kommer jag på något i efterhand så ska jag givetvis höra av mig och komplettera. Men just nu kan jag inte se någonting som jag tycker är viktigt och som jag borde säga.
Fl 2: Min uppfattning är att du har ett väldigt bra minne.Jaså, haha, allting är relativt. Tack så mycket.
Fl 1: Då avslutas förhöret och klockan är nu 12.09.uppringdes 2018-01-30 och erbjöds ta del av det utskrivna förhöret. (avböjde dock efter att jag förklarat att det sparas på ljudfil och att det inte föreligger några oklarheter om innehållet.
Jonas Englund
Multisok ger möjlighet till fritext sökning på personer (och i framtiden även bolag). Sökningen är fonetisk och ger träffar på namn och adresser som låter lika som t.ex Eriksson och Ericson. Genom att ange tilde (-) efter ett ord så kan man utöka den fonetiska sökningen så att man kan hitta närliggande ord och hantera vissa felstavningar. Det är även möjligt att använda wildcard (*). Förnärvarande kan man söka på personid, födelsetid (yyyymmdd), förnamn, tilltalsnamn, mellannamn, efternamn, folkbokföringsadress och särskildpostadress (inkl careof, gatunamn, lägenhetsnummer, postnummer, postort), samt historisk data och avlidna personer.
Historisk data ©
Avlidna 6
Sök efter personerQ SÖK
RENSAPersoninformation (>
Öppna i PME
E
Folkbokföringsdatum ITelefoni
Relationer
PersonID
Varning: Standardsorteringsnyckeln "10" tar över från den tidigare standardsorteringsnyckeln "1".
MASNINGSVERSION 1
| ||||||||||||||||||
Fel: index saknas
T08517-00-A
Livdtil förvares separat H Protokoll fört vid förhör medÖvriga personuppgifter redovisas på särskild handling. Förhöret hålls i den hördes bostadden 16 januari 2018 med början klockan 10.43 Förhörsledare är Jonas Englund Biträdande förhörsledare är Sven-Åke Blombergssondelges att han ska höras upplysningsvis i utredningen med anledning av hans bakgrund som politiker och nära medarbetare till Olof Palme.
Funderingar inför detta förhör?Fl 1: Känslig utrikespolitik. Den här inplanerade resan till Sovjetunionen, det var ju känsligt och det fanns ju de som trodde att Palme skulle sälja ut Sverige.Jag förmodar att du tänker på framförallt kanskemen det fanns kanske även andra som t.o.m. sa att han var en potentiell landsförrädare.överhuvudtaget så visste vi väl om att Olof Palme var en kontroversiell person och utsattes för hatkampanjer som det inte finns motsvarighet till. Det enda som jag kan tänkas komma i jämförelse var närheten var, men det har jag sagt vid flera tillfällen också offentligt att den mot Olof Palme var något exceptionellt och det började så tidigt. Jag började arbeta tillsammans med Palme för Tage Erlander 1958 och då kommer jag ihåg attIngen visste då att han skulle bli statsminister och ingen visste att han skulle bli statsråd över huvud taget, utan han var en medarbetare till Tage Erlander, en ung person.
att SSMen min spontana reaktion på mordnatten var juSen kom eftertanken omden spontana tanken utifrån det jag hade varit med om, det var attFL.2 Vem var, var han?Han vareller som man säger numer, hanFl 2: Och då var Palme i 30-årsåldern?Jag var 23 och han var 30.idag men känner du igen någon
Fl.2 Jag förstår ju att den häNej.
Fl 1: Jag nämnde sovjetresan men han var ju även på Kuba, och biståndet till Nicaragua, medlingen mellan Iran och Irak och ubåtshistorierna.har ju berättat attÄr det något du fick information om att
?Jag har ju sett attOm jag har hört det i över huvud taget så har det varit i samband medFl 2: Det har med Sovjet-resdnl, kan du idag dra dig till minnes hur du själv resonerade kring Palmes planerade resa april 1986?Det varoch det hade ju varit kontroversiellt när Chrusjtjov kom till Sverige. Det fanns ju de som motsatte sig det och att vi inte borde bjuda in honom. Men de allra flesta både i Riksdagen, om vi tar riksdagspartierna och tror jag svenska folket tror jag tyckte att även om vi inte tyckte om Sovjetunionen så måste vi ha ett samtal pågående. Vi hade ju då när Olof Palme skulle åka dit så hade vi ju dessutom flera sakfrågor som vi behövde diskutera.Fl 2: Även inom partiet?Nej, det har jag aldrig upplevt.
FL 2: Så beslutet att åka dit var förankrat inom partiet?Ja det diskuterades inte över huvud taget,
Detär mitt minne, att det var det som varom jag kommer ihåg rätt.
SS
Fl 1:1 det här sammanhanget då med fanns, man har ju pratat om att detJa men det var redan (Det tror jag men nu är jag ute på där jag börjar spekulera lite men jag kommer ihåg att|Och nu talar jag om perioden. I efterhand sen så har jag fått klart för mig attP РSå det var endiskussion som vad jag förstår fördes medp Fl 1:
E. Är det något du har kännedom om?Det är ett namn som jag sett figurera men vad jag vet har jag aldrig träffat honom. Det är ingenting jag vet något om.
p Fl 1: Det finns uppgifter på att
?Jag har ju sett att Om jag har hört det i över huvud taget så har det varit i samband med att
FI 2: Det har med Sovjet-resan, kan du idag dra dig till minnes hur du själv resonerade kring Palmes planerade resa april 1986?
Det var och det hade ju varit kontroversiellt när Chrusjtjov kom till Sverige.
Det fanns ju de som motsatte sig det och att vi inte borde bjuda in honom. Men de allra flesta både i Riksdagen, om vi tar riksdagspartierna och tror jag svenska folket tror jag tyckte att även om vi inte tyckte om Sovjetunionen så måste vi ha ett samtal pågående.
Vi hade ju då när Olof Palme skulle åka dit så hade vi ju dessutom flera sakfrågor som vi behövde diskutera. SS
Fl 2: Även inom partiet?
Nej, det har jag aldrig upplevt.
Fl 2: Så beslutet att åka dit var förankrat inom partiet?
Ja det diskuterades inte över huvud taget,
FI 1: Var det mera?Jag tror inte attutan det var underSSDäremot så var juSS. Mendet hade inte medFl 2:, vem var han?Nej,hade i och för sigdet uppfattade jag låg Р PFl 2: Varpå något sätt, eller
Nej jag tror inte han hade mycket med det att göra. Det här md|Fl 1: Vet du någonting om?
v
SSSSSå jag upplevde faktiskt inte, jag var ordförande för SSU i sex år t.ex. och upplevde inteMen det gjorde och andra sidanJag upplevde inteOlof Palme var ju också aktiv i SSU. Han var studieledare men jag vet inte om att han hade särskilt mycket. Jag tror att han inte hade det. Men jag vågar inte säga absolut säkert.
Fl 2: Det finns en. Är det någontingsom är bekant för dig?Nej, men då tror jag att det inte handlade omDet här måste ha varit i så fall om. Det kan också ha varit
SS Jag skulle gissa, det låter rimligt attFI 2:. Jag vill bara nämna det.Nej.
FI 2:Det stämmer.Fl 1: När vi ändå är inne påDet kanske var på det sättet, men det har jag aldrighört förut.
Fl 2: Jag började jobba på Säkerhetspolisen 1999 och fick då höra att det hade varit så. Sedan har ju du fått det här bekräftat från annat håll också.Ja, det har ju varit sådana antydningarDet har jag aldrig sett belagt men det har ju spekulerats i det att det har varitMen om det var så attMen det var också en hel del. Det var inte så attMen även i det senare fallet såSS Men jag upplevde ändå
. Men jag kände inte till attFL 2: Hur var förhållandena mellan Palme och ambassaden efter Palmes kritik mot Hanoi-bombningarna? För det var ganska starka uttalanden.Det var inte bara ambassaden utan det var hela utrikesadministrationenSS
SSSSFl 1: När vi ändå pratar om det så fick vi avJa men om man tarV
Fl 1: Det ska också ha funnits farhågor från amerikanskt håll om att Palme skulle kandidera till FN och då skulle få sådant stort stöd från länder i tredje världen. Vet du något om Palme hade sådana planer?Vi talade aldrig om det som ett alternativ.Det är en sak vi gick förbi när vi var inne påSSPå något sätt så var det välMen i övrigt har jag inte Delvis för attSS
FI 2: Fick du något?Inte skriftligtHan tyckte attoch gav exempel på det. Och det klart,Så att han menade att
Fl 1: Det kom in varningar före mordet bl.a. från en kille som hette/som ska ha lämnat varningar tillsade samtidigt att de skulle bevakaHan varlıdde ocksåsäger sig ha fått den här informationen från ensom han träffat iförsta gången 1973. Iblir stämplad som mytoman men så här i efterhand så kan man se att en del uppgifter han lämnat tidigare stämmer, bl.a. har han redogjort iredan 1986 för hur CIA finansierade sprängdåd i Europa, något som inte blev officiellt klargjort förrän långt senare.står på sändlistan till ett brev från oktober 1987 som. Är det här något du känner igen?Det är klart att om man ser tillbaka på debatten på mordet av Olof Palme så upplever jag attDet innebär ju inte att. Men visst är det så attMen jag har alltid varit noga med att, med motiveringen att jag inte har någon polisutbildning, när jag fått uppgifteratt allt ska över till polisen så de får bedöma. Så när journalister har frågat mig så har jag sagt att jag inte kan bedöma det har och att det vi fått in har vi lämnat till polisen.
Fl 1: Detta är inget som skulle ha kommit till dig innan mordet, utan detta är ett massutskick som han gjorde där du förekommer på sändlistan.Om jag trott att det varit enbart till mig så har jag vidarebefordrat det eller så har jag kanske läst det och glömt det. Det här namnet kommer jag över huvud taget inte ihåg.
Fl 1: Det finns fler på sändlistan som inte känner till det heller, så det är möjligt att det inte kom fram utan kom till någon form av bedömning.
Och sen var det så attI det här fallet så har det visat sig att|hade information som senare har visat sig vara sann. Det här var någonting jag tog upp med anledning av (och om det var något du hade funderat på.Det var ju väldigt. Så det var inte så att. Det är inte vanligt för en politiker att man går omkring och är orolig för att de ska mördas. Nu har vi fått mera sådant, men går vi 30 år tillbaka i tiden så var ju detta att en svensk politiker skulle mördas var ju något, det hade ju inte hänt och det gällde inte Sverige.Fl 2: man kan ju tilläggamedJa, just det, med
FL 2:ja, absolut. Så det har ju en koppling till att Olof Palme var den politiker och den människa han var.
FI 2:1 sammanhanget så blir det ju ännu mer intressant när man tänker på att Säkerhetspolisen gjorde en bedömning att det inte fanns någon hotbild mot Palme.Men det gjorde man även med. Man kan säga att det var en naivitet i Sverige och att vi inte trodde att det skulle hända.När det gällerFl 2: Jag tror attvar med och stöttade. Gärningsmannen hadeJo,SS . Det klart att i efterhand så,Fl 1: AngåendeHar du funderat över vad han var för sorts person?Ja, alltså jag kan ju inte undgå att göra en kommentar med hänsyn till att
Fl 2:Ja,Fl 2:Ja, det hade inte gått,SS Men jag vill inte göra någon bedömningDet enda vikom fram tillFI 2: Jag tror att det Jonas var ute efter var om du har någon information omDet tror jag inte. Men däremot, och det kanske är viktigt att jag säger,P
Efter det blev i alla fall vad jag vetFl 2: En konkret fråga. Har du information omNej, det har jag inte. Det tror jag inte och framförallt intedet tror jag inte. Jag har aldrig hört omFI 1: Vi tycker oss se ett mönster att dessinformation har spridits och fortfarand sprids. Vi ser att Christer Pettersson hängs ut som gärningsman år efter år eller i fallet Hans Holmer och Ebbe Carlsson att PKK-spåret blir heligt.Det är nästan omöjligt att undvika när det blir en polisutredning av det här slaget som inte lyckas så uppstår många konspirationsteorier. Det tror jag nästan är omöjligt att undvika. Vi har ju då morden på bröderna Kennedy och Martin Luther King, så att det är väl, det här kan ni mycket bättre än jag. Det är väl ett fenomen i samhället som uppstår vid olösta mord på framförallt kända personer. Då blir det konspirationsteorier. Det underlättar inte om det är ett pågående polisarbete, det verkar vara omöjligt att komma ifrån det och då börjar man misstänka olika grupper och motiv. När det då gäller Olof Palme där det finns så otroligt många motiv så är det inte svårt att hitta på ytterligare något som skulle kunna spela en roll. Men jag gissar att sådant har gjort utredningsarbetet väldigt svårt för dem som höll direkt efteråt och de som kom in i ett senare skede. Det begriper till och med jag att det måste vara som att leta efter, när man inte lyckas de första dygnen, så är det som att leta efter en nål i en höstack, att det är väldigt många möjligheter som kan vara förklaringen.
Fl 1: Det finns uppslag som är intressanta och som varit intressant under hela utredningstiden där man inte har gått till botten, man har inte utrett det klkart. Så det finns trådar att dra i.
Jag kan inte bedöma om det är något i det men däremot att den dåvarande regimen i Sydafrika tyckte oerhört illa om Olof Palme, det är ju helt klart.FI 1: Vet du om Olof Palme?Nej,F1 2: Om man tänker i banor om att det skulle ligga ett politiskt motiv som ligger till grund för själva brottet. Om vi tar inrikes, kan du idag se att det blev någon skillnad, vart det någon effekt av att Palme försvann från inrikespolitiken?Fl 2: Vilka partier tillhörde de?Det var inte partier,Fl 2: Var det folk från näringslivet, politiker?
Det var inte politiker i första hand.
Fl 2: Så inga konkreta förändringar rent politiskt som du minns idag som en effekt av att Palme försvann ur bilden.Det blev inga sådana förändringar. Ja, färändringar så att livvaktsskyddet förstärktes och det blev fokus på sådana saker. Vi insåg att vi måste ta till oss detta att Sverige inte var någon skyddad plats på jorden och att politiska mord hade nått även oss.Fl 2: Hur var det med utrikespolitiken då, blev det några förändringar där? Sovjet besöket blev av.. Jag kan inte påminna mig omMan kan vända på det och säga attDet var väl samhällsklimatet som ändrades, debatten, det var inte läge att ta till hårda och dramatiska ord på det sättet. Det ändrades av naturliga skäl, det blev ett annat stämningsläge men inte i sakfrågan.
FI 2: En konkret fråga. Sveriges kontakt med Sydafrika var ju väldigt god via svenska ambassaden via Dorf bl.a. Hur var den kontakten med Sydafrika efter mordet, var den lika intensiv, bidrag?
Jag kommer ihåg attFl 2: Sedan har vi det här medJa det vet inte jag. Det kan ha varit så, men jag har inget belägg för det. Jag har inget minne av attSå det kan ha fallit mig ur minnet. Det är ingenting jag kommer ihåg idag.Fl 2: Inte att någonting skulle ha förändrats i och med det,?SS
Fl 2:Är det någonting du känner till?Nej, det tror jag inte. Men här är ett område där jag kanske minns fel men jag är ganska säker på attska jag säga.
Fl 2: För det
Jaså ja ja, du menarFl 2: Var det här någonting?NejDet gällde även. Det var så att, och det kan man diskutera om et var rätt eller fel,Men frågan gällde omFl 2: Under januari och februari 1986 så fick Palme mycket kritikDet var väl, kan han ha hetat så?Nej, han vardå väl. Han har aldrig varitDet måste ha varit en annan man.Fl 2: Ja så var det nog. Det spelar ingen roll, men Sverige fick ta emot mycket kritik.Är det här någonting du minns idag att ni har diskuterat,Det hade att göramed. Det här var också
pNej, det här har jag inget minne av. MenFL 2:Jaha, han var juHan hamnade där, jaha. Det är väl två personer som skulle kunna, den ena är dåär väl den jag tänker på.
Fl 2: Var bor han någonstans?Han borsom möjligen vet något om det här. Men jag har inget minne av det här. När det gällerdå av någon anledning så har jag ett minne avFI 2: Det var främstdet klart att man kan dra ut konsekvenserna och säga attMen det brukar inte. Där kan de ha hållit på att säga att.Fl 2: Ja precis.Det här har jag inget minne av heller.
Fl 2: Det blev ingenting av det här.. Det hade man ju varje vecka ett antal ärenden Den debatten kommer jag inte ihåg.
Fl 2: Det var enNågon stor debatt kan det rimligen inte ha varit för då borde jag ha kommit ihåg det.
Fl 2: Du kan behålla den om du vill läsa.Det var denFl 2: En sista fråga.har ju gått ut i media på olika sätt i olika omgångar.har hävdat att han har fått information om att en grupp inom Säkerhetspolisen, jag minns inte exakt hur han uttalade det, men att det skulle finnas folk som hade till uppgift att kartlägga Palme o.s.v. Högt uppsatta tjänstemän inom Säkerhetspolisen. Det dokumentet som han själv hänvisar till har jag själv läst så sent som för ett par veckor sedan.var också kritisk till mordutredningen och såg väl att man skulle titta på saker man inte hade tittat så mycket på, Jag har för mig att han tyckte att man skulle titta mer på polisspåret. Är det här någonting du idag minns att ni har diskuterat?Jag vet att de har gått utJag vet inte konkret vad det varåsyftade, men däremot så kom ju tidigt upp attDet var om jag nu kommer ihåg rätt,Fl 1:
Sådant citat finns. Men det fanns också SSSS det vet jag inte. Han har uttalat sig ochFI 2: Det kan nog stämma. Kan du minnas att ni har pratat tillsammans om det här?Nej, det gjorde vi inte, inte på det sättet.Fl 2: SSHan kom väl över och arbetade åt näringslivet. Men det kanske var i uppdrag.
FI 2:han var även denJaså, det viste jag inte. Om jag bara ska spekulera, för jag har inget konkret som jag kan säga om attDu kan vända på det och säga attNär det kom sådana uppgifter attMen vad jag kommer ihåg var ju det här underDet gjordes väl på det
sätt att, jag kommer inte ihågFI 2: Min uppfattning var attJag har inga belägg för det.
Fl 1: Jo men det skriver han i sin bok.Jaha.
Fl 2: Jag tror inte att jag har någonting mer. Är det någonting du vill berätta innan vi stänger av bandspelaren?Det är 30 år sedan och tyvärr så, det gäller många av oss att minnet bleknar. Jag har försökt att erinra mig vad jag själv tycker är viktigt och samtidigt är hela det här området så oerhört omfattande att något kan ha fallit mig ur minnet men kommer jag på något i efterhand så ska jag givetvis höra av mig och komplettera. Men just nu kan jag inte se någonting som jag tycker är viktigt och som jag borde säga.
Fl 2: Min uppfattning är att du har ett väldigt bra minne.Jaså, haha, allting är relativt. Tack så mycket.
Fl 1: Då avslutas förhöret och klockan är nu 12.09.uppringdes 2018-01-30 och erbjöds ta del av det utskrivna förhöret.avböjde dock efter att jag förklarat att det sparas på ljudfil och att det inte föreligger några oklarheter om innehållet.
Jonas Englund
V
Varning: Standardsorteringsnyckeln "2" tar över från den tidigare standardsorteringsnyckeln "10".
Maskningsversion 2
| |||||||||||||||||||
Fel: index saknas
T08517-00-A
Livdtil forvaras separat H Protokoll fört vid förhör med Ingvar Carlsson
Övriga personuppgifter redovisas på särskild handling. Förhöret hålls i den hördes bostad, Tyresö den 16 januari 2018 med början klockan 10.43 Förhörsledare är Jonas Englund Biträdande förhörsledare är Sven-Åke Blombergsson
Carlsson delges att han ska höras upplysningsvis i utredningen med anledning av hans bakgrund som politiker och nära medarbetare till Olof Palme.
Funderingar inför detta förhör?
Jag är väl närmast tacksam för att man inte ger upp, för det här är för, jag tror hela svenska folket och alldeles särskild för oss som var nära Olof så är det som ett öppet sår. Jag märker det rätt tydligt till skillnaden mot Anna Lindh som var tungt också, men det klarades upp. Då kan man på något sätt gå vidare. Olof Palme tror jag aldrig att vi som jobbade med honom och var vänner till honom kan släppa det här. Därför tycker jag att det känns bra att man inte släpper taget utan håller på så länge man har någon chans att hitta en förklaring.
Fl 1: Känslig utrikespolitik. Den här inplanerade resan till Sovjetunionen, det var ju känsligt och det fanns ju de som trodde att Palme skulle sälja ut Sverige.
Carlsson: Jag förmodar att du tänker på framförallt kanske marinofficerare men det fanns kanske även andra som t.o.m. sa att han var en potentiell landsförrädare. Det klart att det är en grupp som man har funderat på men överhuvudtaget så visste vi väl om att Olof Palme var en kontroversiell person och utsattes för hatkampanjer som det inte finns motsvarighet till. Det enda som jag kan tänkas komma i jämförelse var närheten varmen det har jag sagt vid flera tillfällen också offentligt att den mot Olof Palme var något exceptionellt och det började så tidigt. Jag började arbeta tillsammans med Palme för Tage Erlander 1958 och då kommer jag ihåg att Svensk Tidsskrift som då var Högerns ideologiska organ, de hade redan då en hatartikel avom då också var skribent i Svenska Dagbladet, så när man läser om den, jag har den faktiskt här inne. Det är det obegripligt hur man kunde angripa honom så, Palme var ju då bra 30 år gammal. Ingen visste då att han skulle bli statsminister och ingen visste att han skulle bli statsråd över huvud taget, utan han var en medarbetare till Tage Erlander, en ung person. Varför detta hat som finns i den här artikeln. Väldigt tidigt skapades i vissa grupper i Sverige ett hat mot Olof Palme, och då säger man att han svek överklassen och gick över till
Fl 2:1 sammanhanget så blir det ju ännu mer intressant när man tänker på att Säkerhetspolisen gjorde en bedömning att det inte fanns någon hotbild mot Palme.
Carlsson: Men det gjorde man även med Anna Lindh. Man kan säga att det var en naivitet i Sverige och att vi inte trodde att det skulle hända. När man säger "ingen hotbild” då är inte det sant. Det är märkligt att säga detta om Olof Palme, vad man förmodligen menar är att just då hade man inga akuta hot inne kanske, men även det kan man ifrågasätta med hänsyn till t.ex.. När det gäller Olof Palme så måste man objektivt säga att det fanns hot under lång tid och som jag sa att det fanns hatarticklar mot honom redan i 30-årsåldern. Det får statsvetare som skriver biografier om Olof Palme i framtiden fundera över, det som jag tycker är så märkligt att hur kunde det här hatet starta så tidigt och varför blev det så brett. Vad var det som gjorde att han drog på sig de här attackerna och som jag tycker inte var likt något annat i Sverige förutom då kanske kampanjerna mot Ernjag redan nämnt. Nu när man sitter med facit i hand så skulle ju varken Anna Lindh eller Olof Palme varit utan livvakter, det kan man lugnt säga att det var ett misstag. Det är alltid lätt att sitta i efter hand och säga att vi borde gjort si eller så men det går ju inte att säga annat än att det var ett misstag.. Jag var med henne i Södertälje fem dagar före mordet då hon stod där och det kan ha varit civilklädda poliser, men jag såg inte några livvakter. Det klart att i efterhand så, det där var ju inte bra. Om man ser antalet livvakter idag och att på den tiden hade landets statsminister och utrikesminister inga livvakter. Det är någonting vi har fått lära oss.
Carlsson: Ja, vi gjorde efter ett år ungefär, där vi flyttade över det till Riksåklagaren och Rikspolischefen för att det fungerade inte. Men i början och inte minst i media hyllades Holmer som oerhört skicklig. Hade vi av politiska skäl t.ex. gått in och försökt avsätta Holmer så skulle vi praktiskt taget haft hela media emot oss. Vad journalister idag inte vill komma ihåg, jag har sagt det i ett antal intervjuer men det tas alltid bort, att Rapport utsåg under den här perioden Holmer som årets svensk. Det har ni kanske inte hört, men han utsågs alltså till årets svensk. Han var väldigt hyllad och sedan var han ingenting värd efter ett tag. En annan sak som jag bruka säga det är när man säger att hade man bara kopplat in professionella poliser först och att inte Holmer hade kommit in och stökat till det, så hade man klarat upp det. Men Holmer var inte med första dygnet.
Fl 2: Han dök upp i Stockholm redan vid tolvtiden dagen efter på lördagen.
Carlsson: Ja, det hade inte gått, men om vi säger det första trekvarts dygnet. De misstagen var i alla fall inte Holmers förtjänst. Men jag vill inte göra någon bedömning om Holmer och jag kan inte om Holmer gjorde ett dåligt arbete eller inte. Det enda vi kom fram till efter ett år var att det inte fungerade och att vi politiskt vidtog den åtgärden. Att gå in i ett tidigare skede hade varit både principiellt tvivelaktigt och vi hade fått väldigt mycket kritik om vi hade försökt oss på det.P
Carlsson: Det är nästan omöjligt att undvika när det blir en polisutredning av det här slaget som inte lyckas så uppstår många konspirationsteorier. Det tror jag nästan är omöjligt att undvika. Vi har ju då morden på bröderna Kennedy och Martin Luther King, så att det är väl, det här kan ni mycket bättre än jag. Det är väl ett fenomen i samhället som uppstår vid olösta mord på framförallt kända personer. Då blir det konspirationsteorier. Det underlättar inte om det är ett pågående polisarbete, det verkar vara omöjligt att komma ifrån det och då börjar man misstänka olika grupper och motiv. När det då gäller Olof Palme där det finns så otroligt många motiv så är det inte svårt att hitta på ytterligare något som skulle kunna spela en roll. Men jag gissar att sådant har gjort utredningsarbetet väldigt svårt för dem som höll på direkt efteråt och de som kom in i ett senare skede. Det begriper till och med jag att det måste vara som att leta efter, när man inte lyckas de första dygnen, så är det som att leta efter en nål i en höstack, att det är väldigt många möjligheter som kan vara förklaringen.
Fl 1: Det finns uppslag som är intressanta och som varit intressant under hela utredningstiden där man inte har gått till botten, man har inte utrett det klkart. Så det finns trådar att dra i.
Carlsson: Jag har stött på t.ex. det här med personer som då har arbetat i Sydafrika och trott att det är absolut Sydafrika-spåret, det skulle man gå mera till botten med. Jag kan inte bedöma om det är något i det men däremot att den dåvarande regimen i Sydafrika tyckte oerhört illa om Olof Palme, det är ju helt klart.
Fl 1: Vet du om Olof Palme kände sig utbränd efter valet 1976, om han sökte läkarvård på psykiatrisk klinik eller liknande?
Carlsson: Nej, han var väldigt besviken men det var vi alla. Det tog inte många dagar innan han var i full verksamhet och utbränd, nej det skulle jag absolut inte säga. Har man suttit i regeringsställning i 44 år och sedan förlorar makten och har men ingen vana att hantera valförluster och Olof Palme var ju en vinnare.Men efter ett par dagar så var han på banan och hade debatt om kärnkraften med Fälldin o.s.v. Han var besviken men det fanns inte som jag upplevde det utbrändhet eller annat. Däremot hade vi ingen vana med opposition. Han hade ju levt vid regeringsmakten hela sin tid, det hade vi alla gjort.
F1 2: Om man tänker i banor om att det skulle ligga ett politiskt motiv som ligger till grund för själva brottet. Om vi tar inrikes, kan du idag se att det blev någon skillnad, vart det någon effekt av att Palme försvann från inrikespolitiken?
Carlsson: Ja, det var ganska obehagligt på det sättet att det kom fram personer till mig, som jag absolut inte misstänkte för att hå något med mordet att göra, som sa "oj så skönt att du har tagit över så vi kan få ett lugn i landet". Personer som uppenbarligen tyckte väldigt illa om Olof Palme och samtidigt berömde mig vilket då var obehagligt. Det var inte personer som jag precis ville ha fortsatt samtal med.
FI 2: Vilka partier tillhörde de?
Carlsson: Det var inte partier, det var t.ex. när det var någon middag som t.ex. regeringen hade bjudit in till, eller på slottet. Det var inte ovanligt under den första perioden att man kom fram och ville vara vänlig mot mig kanske, men att använda Olof Palme då på det sättet eller att kritisera honom för att berömma mig, det var inte precis det jag vill höra.
Fl 2: Var det folk från näringslivet, politiker?
į
sa vad
Carlsson: Det var inte politiker i första hand som sa det här utan det var personer som fanns i svenska samhället som var rätt högt upp. Jag såg inget mönster i det här. Det var efter en middag att någon kom fram som kanske hade konsumerat lite sor som kom från hjärtat men som egentligen var något väldigt obehagligt tycker jag. Så det fanns sådana stämningar. Sedan var det inte läge, inte ens de som egentligen ville fortsätta med hatkampanjer, det var inte läge efter den chock som var och den uppslutning, det blev ju en oerhörd manifestation. Folk visade sin avsky över det här så att även de som hade sådana tankar, om de hade några känselspröt så insåg de någonstans att nu var det inte läge att tala om sådant. Det blev naturligtvis ett annat stämningsläge i landet. Det var ju ingen arbetsglädje för mig att komma in som statsminister. Normalt sett så har man ju nått sina drömmars mål och man tycker att det är väldigt spännande och positivt men för mig var det bara en plikt att bita ihop och göra mitt arbete. Jag hade ingen arbetsglädje, i alla fall inte under det första året.
Fl 2: Så inga konkreta förändringar rent politiskt som du minns idag som en effekt av att Palme försvann ur bilden.
Carlsson: Det blev inga sådana förändringar. Ja, färändringar så att livvaktsskyddet förstärktes och det blev fokus på sådana saker. Vi insåg att vi måste ta till oss detta att Sverige inte var någon skyddad plats på jorden och att politiska mord hade nått även oss. I grunden, Olof och jag hade jobbat ihop i 30 år och för mig att ändra någonting egentligen var ju inte det jag tänkte på.
Fl 2: Hur var det med utrikespolitiken då, blev det några förändringar där? Sovjet besöket blev av.
Carlsson: Hade man tagit någon annan person som hade haft några konflikter med Olof så hade man kunna trott att det skulle kunnat bli ändring. Jag kan inte påminna mig om en enda stor fråga under de åren utan att, när vi hade diskuterat, att vi var oense. Man kan vända på det och säga att under de åren så fanns ju inte heller någon stor politisk fråga som vi inte diskuterade. Eftersom det var jag som efterträdde honom så var det ingen som trodde, och allra helst jag själv, att nu när Palme är borta så ska vi ändra på det och det och flytta över fokus på något annat. Det var väl samhällsklimatet som ändrades, debatten, det var inte läge att ta till hårda och dramatiska ord på det sättet. Det ändrades av naturliga skäl, det blev ett annat stämningsläge men inte i sakfrågan.
Fl 2: En konkret fråga. Sveriges kontakt med Sydafrika var ju väldigt god via svenska ambassadenHur var den kontakten med Sydafrika efter mordet, var den lika intensiv, bidrag?
Carlsson: Jag kommer ihåg att bara några dagar efter mordet kom hela ANC-ledningen, inte bara de utanför landet, även om de flesta var utanför Sydafrika men det var ävenDe kom upp till Stockholm och satt med mig i regeringsrummet och talade om Olof och framförde sina kondoleanser. Så att det var inte på något sätt så att det arbetet avbröts utan det fullföljdes ännu starkare. Hade man haft det motivet att göra sig av med Olof Palme och så skulle kampen mot apartheid minska, då hade de blivit djupt besvikna. Det fullföljdes med ännu större kraft.Här är ett område där det är 30 år sedan. Ett sådant samtal eller en beredning som jag har lyssnat på och som jag då inte har bedömt, det är i och för sig uppseendeväckande men det var ju ofta stora frågor. Så det kan ha fallit mig ur minnet. Det är ingenting jag kommer ihåg idag.
Fl 2: Inte att någonting skulle ha förändrats i och med det, som att exporten fortsatte när Palme försvann?
Carlsson: Jag fick ju ta över Bofors-debatten och den har jag ett ganska bra grepp om, men det här via Iran och det, jag tror att det var nytt för mig.
Fl 2: Var det här någonting Olof Palme lobbade för, att man skulle få igenom affären, eller var han motståndare till den?
Carlsson: Nej han var inte motståndare till den. Regeringens uppfattning att när svenska företag försökte sälja i omvärlden, om vi kunde lägga ett gott ord för dem, antingen formellt eller informellt så gjorde vi det. Det gällde även vapenaffärer fastän vapenaffärer skulle ju då vara granskade att de var ok. Det var så att, och det kan man diskutera om et var rätt eller fel, men Bofors hade tillstånd att försöka sälja till de här länderna, till Indien. Men frågan gällde om de hade mutat någon eller några i Indien och om det var kongresspartiet eller regeringen eller på försvarssidan, det var det debatten gällde. Det är jag bergsäker på att Olof Palme skulle aldrig ha varit med om att förmedla mutor och det var ju det som de anklagade oss för och även mig. Men det undersöktes av både domstol och av konstitutionsutskottet där man konstaterade att regeringen inte var inblandade före eller efter Olof Palmes död i någon form av förmedling av mutor.Sedan den 28 februari på morddagen så är han uppe och träffar Palme och för fram den här informationen. Är det här någonting du minns idag att ni har diskuterat, den här oron? Det var t.o.m. så att|framförde att svensk media hade. Förnärmat för dem kan vara ganska starkt ord med tanke på deras tradition. Det hade att göra med det här mordet 1985.
Р Carlsson: Nej, det här har jag inget minne av. Menlever och är vid god vigör. Han borde, undrar om inte det skulle vara intressant att höra honom om det. Jag var ju då biträdande statsminister med ansvar för forskning, miljö och framtidsfrågor och jag var inte särskilt involverad i så att säga det löpande dagspolitiska arbetet annat när Olof Palme var utomlands. Då gick jag in och ledde regeringsöverläggningarna. Iran och Irak och den delen.
Fl 2Carlsson: Jaha, han var ju först i USA. Han hamnade där, jaha. Det är väl två personer som skulle kunna, den ena är dåFl 2: Var bor han någonstans?
Carlsson: Han bor på söder i Stockholm. Jag såg honom senast på Augustgalan. Han höll på men utrikeshandelsfrågor och jag tror att han i så fall är den person ihop medsom möjligen vet något om det här. Men jag har inget minne av det här.Fl 2:Carlsson:Där kan de ha hållit på att säga att jag har drivit kampanj utan att regeringen alls blir inblandade på samma sätt som när det gäller vapenexport.
Fl 2: Ja precis. Det var en proposition som lades fram av Olof Palme och regeringen 1985 som heter "Om polisens ställning i krig”. Det här handlar om hur Sveriges polismyndighet skulle förhålla sig till en eventuell ockupationsmakt. I stora drag kan man säga att det handlar om att poliser inte skulle ingå i själva försvaret, utan att man skulle kvarhålla sin roll som poliser i händelse av en ockupation.
Carlsson: Det här har jag inget minne av heller.
fienden, men han var inte den första. Hjalmar Branting, vår första i realiteten partiordförande kom också från överklassen och visst fanns det angrepp mot honom men inte alls på det sätt som mot Olof Palme. Hatet mot Olof Palme var unikt och det fanns inom landet och det fanns utom landet och det klart vi reagerade mot detta och dessaoch allt som det här gick ut på. En del visste vi var det kom ifrån men rätt mycket var vi inte klara över vem är det i verkligheten som ligger bakom detta. Därav följer ju den här långa utläggningen om att det fanns så att säga, väldigt många som hade någon form av motiv att gå till det yttersta och så då la livet av honom. Men min spontana reaktion på mordnatten var ju att jag trodde det var ett politiskt mord. Sen kom eftertanken om en ensam galning o.s.v. men den spontana tanken utifrån det jag hade varit med om, det var att någon inom landet eller någon utom landet som hatade Olof Palme som då av politiska skäl var beredd att göra sig av med honom.
FL.2 Vem varvar han journalist?
Carlsson: Han var journalist, eller som man säger numer, han skrev kåserier i Svenska Dagbladet, men också i Svensk Tidsskrift som är Högerns ideologiska tidsskrift. Jag tror jag har Svensk Tidsskrift liggande här inne. När jag började så läste jag den här på tåget upp, jag var ju statsvetare i Lund då, och då tog Olof upp den här artikeln och frågade vad jag tyckte och då sa jag att det är så fruktansvärt groteskt och att det kan man inte fästa sig vid och då reagerade han och sa att så där lätt kan man inte ta på det. Den typen av hatartiklar kan vara farliga. Så att så tidigt var han själv medveten om att han var en kontroversiell person.
Fl 2: Och då var Palme i 30-årsåldern?
Carlsson: Jag var 23 och han var 30. Han levde med det där i en stor del av sitt liv, med hat som han själv sa till mig att han upplevde som hotfullt.Fl.2 Jag förstår ju attCarlsson: Nej.
Fl 1: Jag nämnde sovjetresan men han var ju även på Kuba, och biståndet till Nicaragua, medlingen mellan Iran och Irak och ubåtshistorierna.
Fl 2: Det blev ingenting av det här. Tanken var att lagen skulle börja gälla fr.o.m. 1 juli 1986.
Carlsson: Förmodligen har jag varit med på någon beredning där detta tagits upp. Det hade man ju varje vecka ett antal ärenden Den debatten kommer jag inte ihåg.Carlsson: Det var den 28 november, det var på, formellt på regeringsmötet.
Fl 2: En sista fråga.SSCarlsson: Jag vet att de har gått ut och jag har inte gjort det. Där finns väl en skillnad. Jag har haft som princip att det jag kommer över det lämnar jag till polisen. Jag anser inte att jag är rätt person att bedöma det polisiära och vare sig det positiva eller negativa i de enskilda fallen. Därför har jag inte gått ut på det sättet. Det är journalister som velat få mig att uttala mig i den riktningen men jag tycker inte att det bidrar till att föra frågan framåt. Jag vet inte konkret vad det varåsyftade, men däremot så kom ju tidigt upp att det fanns personer, det var ju påsom misstänkliggjorde Olof Palme. Det var om jag nu kommer ihåg rätt, någon person inom Säkerhetspolisen som meddelade att det fanns sådana misstankar mot Olof. Vilket var anmärkningsvärt med hänsyn till den roll han hade.
Carlsson: Sådant citat finns. Men det fanns också mera tror jag, mera systematiskt att Palme skulle ha varit en säkerhetsrisk. Det slog nog rot inom socialdemokratin att Säkerhetspolisen hade ett agg mot Palme. Men hur mycket konkret (hade på det där, det vet jag inte.Fl 2: Det kan nog stämma. Kan du minnas att ni har pratat tillsammans om det här?
Carlsson: Nej, det gjorde vi inte, inte på det sättet. Vi talade naturligtvis mycket om mordet på Olof Palme och vem det kunde vara och så men inte konkret om att den och den borde undersökas.
El 2:Carlsson: Han kom väl över och arbetade åt näringslivet. Men det kanske var i uppdrag.
Fl 2:Carlsson: Jaså, det viste jag inte. Om jag bara ska spekulera, för jag har inget konkret som jag kan säga om att den eller den inom Säkerhetspolisen har gjort si eller så. Eftersom Olof Palme var så omdiskuterad i stora delar av samhället så är jag väl kanske inte förvånad att även inom försvaret och inom Säkerhetspolisen också fanns åsikter om Olof Palme. Du kan vända på det och säga att det vore väl konstigt om det inte fanns stämningar mot Olof Palme även där. När det kom sådana uppgifter att de fanns personer inom Säkerhetspolisen som inte tyckte om Olof Palme så var det väl inte så att vi tyckte att det var så anmärkningsvärt därför att vi hade stött på det där på så många andra håll, även öppet. Men vad jag kommer ihåg var ju det här unde/tid och de uppgifter som kom då. Det klart att då studsade man till lite extra. En organisation som arbetar på det sätt som Säkerhetspolisen måste göra och om det där sker aktiviteter riktat mot en medlem av regeringen så måste det klaras ut. Man kan inte ha en sådan varböld liggande, då måste man klara ut det.FI 2: Min uppfattning var att han blev förflyttad. Jag har inga belägg för det.
✓
Carlsson: Jag har ju sett atthar gjort en del uttalanden, men jag hade säkerligen ingen information i ett tidigt skede om att det hade varit sådana kontakter. Om jag har hört det i över huvud taget så har det varit i samband medi ett sent skede.
Fl 2: Det har med Sovjet-resdn, kan du idag dra dig till minnes hur du själv resonerade kring Palmes planerade resa april 1986?
Carlsson: Det var självklart att vi skulle ha utbyte med Sovjetunionen och det hade ju varit kontroversiellt när Chrusjtjov kom till Sverige. Det fanns ju de som motsatte sig det och att vi inte borde bjuda in honom. Men de allra flesta både i Riksdagen, om vi tar riksdagspartierna och tror jag svenska folket tror jag tyckte att även om vi inte tyckte om Sovjetunionen så måste vi ha ett samtal pågående. Vi hade ju då när Olof Palme skulle åka dit så hade vi ju dessutom flera sakfrågor som vi behövde diskutera. Det handlade om först och främst ubåtarna men också ett antal fall gällande mänskliga rättigheter och vi hade en pågående diskussion om den ekonomiska zonen i Östersjön. Det fanns väldigt starka skäl till varför Sveriges statsminister besöka Sovjetunionen. Jag fullföljde, vi sköt på det tre veckor men jag fullföljde dels av principiella skäl att man inte skulle kunna förhindra oss om det nu fanns något sånt, men också därför att det i sak var viktiga frågor som skulle diskuteras.Det gjorde jag och det hade Palme gjort om han hade kunnat fullfölja besöket. Jag tror att det var en väldigt liten grupp som var kritisk mot besöket, men det fanns de som var kritiska.Fl 2: Även inom partiet?
Carlsson: Nej, det har jag aldrig upplevt.
Fl 2: Så beslutet att åka dit var förankrat inom partiet?
Carlsson: Ja det diskuterades inte över huvud taget, utan att Palme skulle kunna göra ett besök i Sovjetunionen ansågs i det Socialdemokratiska partiet vara självklart och Centerpartiet lika självklart och även de övriga partierna. Däremot inom Högern fanns ett motstånd och det gick långt tillbaka, att man inte skulle av ideologiska skäl ha ett utbyte med hänsyn till vad Sovjetunionen stod för. Men det som väckte
uppmärksamhet i media var ju att det kom en öppen kritik från marinofficerarna. Det är mitt minne, att det var det som var påtagligt och som man märkte av och att det var någon soi offentlig polemik och jag tror att Olof Palme bemötte det i media innan om jag kommer ihåg rätt.
Fl 1:1 det här sammanhanget då med marinofficerarna, man har ju pratat om att det fanns något som kallades Stay BehindCarlsson: Ja men det var redan under Erlanders tid Det tror jag men nu är jag ute på där jag börjar spekulera lite men jag kommer ihåg att. Och nu talar jag om perioden 1958 - 60 då jag hade min första period med Tage Erlander. Men Erlander berättade inte för mig om vad de besöken gällde. Det var u lätt att se för vi var ju bara fem personer i statsrådsberedningen och det var Tage Erlander och hans sekreterareochsom var vaktmästare och så var det Olof Palme och jag. Det var hela
statsrådsberedningen och nu är man flera hundra där så att det var lätt att hålla reda p på och då och då komJag tror inte att det här var någon jättestorP
1:Stay Behindverksamhet vilket han har skrivit om själv. Är det något du har kännedom om?
Carlsson:Det är ingenting jag vet något om.p Fl 1: Det finns uppgifter på attCarlsson:
Fl 1: Var det mera kopplat till IB?
P
k
Carlsson: Nej han var den sista som, han var en stor supporter av Olof palme och försvarade honom i alla lägen. Det förvånar mig inte heller om de hade samtal just den dagen, för de höll under många år, från det att Olof Palme kom in och arbetade hor Tage Erlander 1953 kan man säga,Carlsson: Det stämmer.
Det är en sak vi gick förbi när vi var inne på hatkampanjerna i Sverige och som jag blev direkt inblandad i och som kanske ändå ska nämnas och det var ju då det moderata studentförbundet och moderata ungdomsförbundet som bedrev väldigt obehagliga kampanjer mot Olof Palme. Det var den här tavlan med Palmes ansikte man kastade pil mot, dockan som man slet sönder på någon valfest eller vad man ska kalla det. Jag skrev ett brev till Ulf Adelsohn före mordet och sa att det här upplever jag som väldigt obehagligt, jag kommer inte ihåg formuleringarna men jag skrev att det här riskerade att kunna leda till väldigt farliga saker om man drev en politisk kampanj så långt. Så det var inte barasom en enstaka journalist eller krönikör, utan det var i själva striden mellan partierna så fanns väldigt obehagliga inslag. Det är inte typiskt för Sverige. Svensk demokrati med undantag fördär det fanns vissa sådana drag.krev i och för sig också en väldigt hatfull artickel om mig. På något sätt så var det väl Tage Erlander han var ute efter men han angrep Palme och mig. Men i övrigt har jag inte råkat ut för alls det som Olof Palme råkade ut för. Delvis för att när jag kom till då, så var det inte precis läge att bedriva mot ledande politiker.
Fl 2: Fick du något svar från Adelsohn?
Carlsson: Inte skriftligt men vi har efteråt blivit goda vänner och samtalat mycket om klimatet. Han tyckte att Palme angrep honom väldigt hårt i Riksdagen och gav exempel på det. Och det klart, Olof Palme sparade ju inte på orden. Han hade ordets makt både när det gällde att skriva och tala. Så att han menade att Olof Palme till en viss del