wpu.nu

Uppslag:EA9982-04

Från wpu.nu

Version från den 23 augusti 2022 kl. 15.39 av Utredaren (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Avsnitt
Löpande nr
9982-04
Registrerat
2017-11-29
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:



Förhör
Kort sammanfattning
Förhör med Securitasvakten Gahn
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-06-10 00:00
Avslutat


Vittnesförhör hållet 1986-06-10 på KK 1med Securitasvakten Anna-Lisa Gahn, - .

Anställd Securitas Östra Sverige AB, Stockholm, tel 13 10 40.

Förhörsledare är krinsp Eric Skoglund och Tor Petrell.

F: = Förhörsledaren (FHL)
G: = Anna-Lisa Gahn


FHL: Ja, avsikten med det här förhöret är att reda ut förhållandet 1986-02-28 på kvällen när du arbetade.

Anna-Lisa Gahn: Ja. Jag började och var på Securitas förmodligen 10 över 8, alltså 20:10


FHL: På kvällen eller på dan?

Anna-Lisa Gahn: På kvällen.


FHL: Du menar på Skandia?

Anna-Lisa Gahn: Ja, förlåt, på Skandia ja. Och hade förmodligen åkt in tidigt för att jag skulle handla och då kommer jag alltid lite tidigare, annars brukar jag vara 20 över 8.

Och när jag kom dit så kom Stig Engström in utifrån och sa att han skulle arbeta över. Det är väl honom ni vill höra om?


FHL: Mm.

Anna-Lisa Gahn: Och att han hade varit ute och ätit middag, han hade arbetat hela dagen och skulle fortsätta och arbeta hela kvällen på grund av att han skulle ha semester och skulle resa bort och han hade ett arbete som skulle vara färdigt.

När klockan var något efter 21 så gick jag ut på rond och och ronden sträckte sig då, alltså man åker upp på 8 trappor och sen går man runt i huset, släcker ner och ser efter att inga kranar att det inte är nånting och kollar över huvud taget.

Och nu är det så länge sen så jag kan inte säga om det var några fler kvar i huset, det brukar sitta folk och arbeta, men jag vet

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Vittnesförhör hållet 1986-06-10 på KK 1med Securitasvakten Anna-Lisa Gahn, - .

Anställd Securitas Östra Sverige AB, Stockholm, tel 13 10 40.

Förhörsledare är krinsp Eric Skoglund och Tor Petrell.

F: = Förhörsledaren (FHL)
G: = Anna-Lisa Gahn


FHL: Ja, avsikten med det här förhöret är att reda ut förhållandet 1986-02-28 på kvällen när du arbetade.

Anna-Lisa Gahn: Ja. Jag började och var på Securitas förmodligen 10 över 8, alltså 20:10


FHL: På kvällen eller på dan?

Anna-Lisa Gahn: På kvällen.


FHL: Du menar på Skandia?

Anna-Lisa Gahn: Ja, förlåt, på Skandia ja. Och hade förmodligen åkt in tidigt för att jag skulle handla och då kommer jag alltid lite tidigare, annars brukar jag vara 20 över 8.

Och när jag kom dit så kom Stig Engström in utifrån och sa att han skulle arbeta över. Det är väl honom ni vill höra om?


FHL: Mm.

Anna-Lisa Gahn: Och att han hade varit ute och ätit middag, han hade arbetat hela dagen och skulle fortsätta och arbeta hela kvällen på grund av att han skulle ha semester och skulle resa bort och han hade ett arbete som skulle vara färdigt.

När klockan var något efter 21 så gick jag ut på rond och och ronden sträckte sig då, alltså man åker upp på 8 trappor och sen går man runt i huset, släcker ner och ser efter att inga kranar att det inte är nånting och kollar över huvud taget.

Och nu är det så länge sen så jag kan inte säga om det var några fler kvar i huset, det brukar sitta folk och arbeta, men jag vet

G: tror, 6 minuter eller nånting sånt där.


F: Då går larmet?

G: Då går datorn upp.


F: Det talas om ett cykelstall för dom anställda.

G: Ja.


F: Är det samma dörr eller?

G: Nej oh nej, det är tidigare ser du. Så man kommer och går, det är så svårt att beskriva det där, genom cykelstallet ut i garageinfarten, du vet det är en utomhusnerfart till garaget och så går man igenom en liten dörr in i garageporten och in igenom garaget och fram till den här dörren.

Och där går det att gå ut vet du igenom, men man måste ha nyckel för att gå in.


F: Det går att gå ut utan nyckel, men nyckel krävs för att gå in?

G: Ja.


F: Och den dörren är olarmad?

G: Ja, den var då, nu är den inte det, nu är den larmad.


F: Men då kunde man ta sig ut där utan att det registrerades?

G: Ja. Och du vet att det vet ju inte vi om någon har gått igenom den dörren och ut, för det kan, du vet att det kan mycket väl ha suttit nån uppe och arbetat som inte jag kommer ihåg.

För att det gör det så ofta, det sitter människor där uppe vet du, jag känner igen dom, jag reagerar inte jag säger hej bara om dom går förbi. Och är det nån som jag inte känner så frågar jag vem dom är och kollar upp dom


F: En helt annan fråga, du vet inte när Stig Engström hade lämnat Skandia? för att gå ut och äta?

G: Nej. .........


F: .........

G: Och du vet att det är inte alls säkert att ....... för han går bara vet du förbi då, sen kommer han tillbaka.


F: När man kommer inifrån byggnaden så kan man alltså öppna dörren ut själv och ta sig ut?

G: Jaa, oh ja.


F: När man tar sig in i byggnaden och går in i receptionen...

G: Då ska man använda en kortläsare och ha kod, och går inte koden så är man inte behörig, men sen är det lite fel på det där ibland så det är inte alla även dom som är behöriga som kan komma in.


F: Genom att knacka eller ruska?

G: Ja just det man tar i dörren och rycker.


F: Då vet man...

G: Ja men du vet att vi känner ju, ja, vi känner ju dom.


F: Jag har inga fler frågor. Vill du ha bandet uppspelat eller godtar du det som det är.

G. Jag vet vad jag har sagt och jag står faktiskt för det med reservation för mitt dåliga minne.


Förhöret avslutas klockan 10:30 .


Stockholm som ovan


Eric Skoglund


Tor Petrell

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: tror, 6 minuter eller nånting sånt där.


F: Då går larmet?

G: Då går datorn upp.


F: Det talas om ett cykelstall för dom anställda.

G: Ja.


F: Är det samma dörr eller?

G: Nej oh nej, det är tidigare ser du. Så man kommer och går, det är så svårt att beskriva det där, genom cykelstallet ut i garageinfarten, du vet det är en utomhusnerfart till garaget och så går man igenom en liten dörr in i garageporten och in igenom garaget och fram till den här dörren.

Och där går det att gå ut vet du igenom, men man måste ha nyckel för att gå in.


F: Det går att gå ut utan nyckel, men nyckel krävs för att gå in?

G: Ja.


F: Och den dörren är olarmad?

G: Ja, den var då, nu är den inte det, nu är den larmad.


F: Men då kunde man ta sig ut där utan att det registrerades?

G: Ja. Och du vet att det vet ju inte vi om någon har gått igenom den dörren och ut, för det kan, du vet att det kan mycket väl ha suttit nån uppe och arbetat som inte jag kommer ihåg.

För att det gör det så ofta, det sitter människor där uppe vet du, jag känner igen dom, jag reagerar inte jag säger hej bara om dom går förbi. Och är det nån som jag inte känner så frågar jag vem dom är och kollar upp dom


F: En helt annan fråga, du vet inte när Stig Engström hade lämnat Skandia? för att gå ut och äta?

G: Nej. .........


F: .........

G: Och du vet att det är inte alls säkert att ....... för han går bara vet du förbi då, sen kommer han tillbaka.


F: När man kommer inifrån byggnaden så kan man alltså öppna dörren ut själv och ta sig ut?

G: Jaa, oh ja.


F: När man tar sig in i byggnaden och går in i receptionen...

G: Då ska man använda en kortläsare och ha kod, och går inte koden så är man inte behörig, men sen är det lite fel på det där ibland så det är inte alla även dom som är behöriga som kan komma in.


F: Genom att knacka eller ruska?

G: Ja just det man tar i dörren och rycker.


F: Då vet man...

G: Ja men du vet att vi känner ju, ja, vi känner ju dom.


F: Jag har inga fler frågor. Vill du ha bandet uppspelat eller godtar du det som det är.

G. Jag vet vad jag har sagt och jag står faktiskt för det med reservation för mitt dåliga minne.


Förhöret avslutas klockan 10:30 .


Stockholm som ovan


Eric Skoglund


Tor Petrell

G: inte i dag mer än just denna man, och jag hade väl förmodligen inte kommit ihåg det heller, men han kom ju tillbaka sedan en gång till.

Och sen går man då ner, jag fortsatte och gick ner och när jag kom till 1 trappa så går jag förbi så jag ser ner i receptionen och då såg jag att Henry hade kommit och Anette var fortfarande kvar.


F: Du menar Henry Olofsson?

G: Ja Henry Olofsson.


F: Och Anette.

G: Ja, då var dom i receptionen. Och sen fortsatte jag för jag vinkade väl bara och sa hej eller nånting och sen fortsatte jag för jag hade rätt mycket kvar ännu, och då kunde väl klockan kanske varit kvart, tio i eller nånting sånt där jag kan inte säga.


F: Du säger Anette, är det

G: Det är Anette Kovic, ja.


F: La du märke till någonting när du gick den här ronden?

G: Nej inte något speciellt som jag kommer ihåg, det kan mycket väl ha varit någonting men du vet att jag..


F: Såg du Stig Engström något?

G: Nej, se det kan jag tala om att jag inte gjorde för han sitter på första (1) trappan och jag går förbi hans rum och där går vi aldrig in av den anledningen att han har ett eget lås på sin dörr som inte vår nyckel, som inte ingår i låssystemet om jag säger så, och hans dörr är som regel låst så vi bryr oss aldrig om.

För jag upptäckte det där en gång när jag skulle gå in och släcka, för belysningen var tänd där, och då tänkte jag att jag skulle in och släcka där för vi är ju till för det.

Och då kom jag inte in med min nyckel och då bryr man sig inte om det.


F: Är det något konstigt med det, är det bara han som har sin dörr?

G: Hör du du, där han har varit rätt mycket, men sen hade vi en ........... så det där, det finns ett par rum, men jag vet inte varför han har ett eget lås på sin dörr, men han har det. Om det inte är ändrat, jag har inte provat.


F: Ser man in i hans rum?

G: Nej, nej nej.


F: Hur kunde du se att belysningen var tänd?

G. Jo du vet det ser man under dörren va', när man släcker så ser man att nu lyser det där, nu går jag in.


F: Den här aktuella kvällen då när du gick förbi..

G: Ja hör du du, då släckte jag inte korridorbelysningen bara för jag visste att han satt där, för då släcker man vid hela hans rum också, och då gör man inte det när han säger till.


F: Hörde du att han var på rummet?

G: Nej, nej nej nej.


F: Hur visste du att han var där då?

G: Jo men han hade ju sagt att han var där, jag vet inte att han var där, det kan jag inte påstå. Men han hade sagt det, då tar jag för givet att han var där.


F: Du såg när han kom?

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: inte i dag mer än just denna man, och jag hade väl förmodligen inte kommit ihåg det heller, men han kom ju tillbaka sedan en gång till.

Och sen går man då ner, jag fortsatte och gick ner och när jag kom till 1 trappa så går jag förbi så jag ser ner i receptionen och då såg jag att Henry hade kommit och Anette var fortfarande kvar.


F: Du menar Henry Olofsson?

G: Ja Henry Olofsson.


F: Och Anette.

G: Ja, då var dom i receptionen. Och sen fortsatte jag för jag vinkade väl bara och sa hej eller nånting och sen fortsatte jag för jag hade rätt mycket kvar ännu, och då kunde väl klockan kanske varit kvart, tio i eller nånting sånt där jag kan inte säga.


F: Du säger Anette, är det

G: Det är Anette Kovic, ja.


F: La du märke till någonting när du gick den här ronden?

G: Nej inte något speciellt som jag kommer ihåg, det kan mycket väl ha varit någonting men du vet att jag..


F: Såg du Stig Engström något?

G: Nej, se det kan jag tala om att jag inte gjorde för han sitter på första (1) trappan och jag går förbi hans rum och där går vi aldrig in av den anledningen att han har ett eget lås på sin dörr som inte vår nyckel, som inte ingår i låssystemet om jag säger så, och hans dörr är som regel låst så vi bryr oss aldrig om.

För jag upptäckte det där en gång när jag skulle gå in och släcka, för belysningen var tänd där, och då tänkte jag att jag skulle in och släcka där för vi är ju till för det.

Och då kom jag inte in med min nyckel och då bryr man sig inte om det.


F: Är det något konstigt med det, är det bara han som har sin dörr?

G: Hör du du, där han har varit rätt mycket, men sen hade vi en ........... så det där, det finns ett par rum, men jag vet inte varför han har ett eget lås på sin dörr, men han har det. Om det inte är ändrat, jag har inte provat.


F: Ser man in i hans rum?

G: Nej, nej nej.


F: Hur kunde du se att belysningen var tänd?

G. Jo du vet det ser man under dörren va', när man släcker så ser man att nu lyser det där, nu går jag in.


F: Den här aktuella kvällen då när du gick förbi..

G: Ja hör du du, då släckte jag inte korridorbelysningen bara för jag visste att han satt där, för då släcker man vid hela hans rum också, och då gör man inte det när han säger till.


F: Hörde du att han var på rummet?

G: Nej, nej nej nej.


F: Hur visste du att han var där då?

G: Jo men han hade ju sagt att han var där, jag vet inte att han var där, det kan jag inte påstå. Men han hade sagt det, då tar jag för givet att han var där.


F: Du såg när han kom?

G: Ja när han kom utifrån, ja.


F: Och då var klockan?

G: Ungefär 10 över 8 nånting sånt där..


F: 20 över 10 alltså?

G. Nej, över 8. 20:10 .Förlåt. 20:10 ungefär. Det är vad jag tror va'.

Jag kan inte exakt säga, men då kom han in och sa att jag ska arbeta för att jag ska ha semester.


F: Såg du honom något mer den kvällen?

G: Ja när han hade gått, jag såg inte när han gick ut, han hade gått ungefär 20 över 12 men då var jag fortfarande på rond.

Men sen såg jag, för då hade dom sett när han gick ut ser du, Henry och Anette, för det berättade dom för jag frågade väl kanske har Engström gått nu.


F: När du talade med Engström i receptionen vid 20:10 -tiden, berättade han någonting så här var han hade varit?

G: Ja, han skulle åka bort och åka ski.. nej, han bara sa att han hade ätit. Jag har varit och ätit och nu går jag och fortsätter och arbetar. Men inte var han hade varit, oh nej.


F: Jag vill fråga lite grand hur det går till när någon som arbetar i företaget t ex går ut och sen kommer igen. Är det någon form av stämpling med kort? G: Ja, nej det tror jag inte. I så fall har dom stämpelklocka vet du, alltså dom har ett sånt där litet kort som man använder i kortläsare också när man går in.

Men Engström han använder inte kortläsaren utan han bankar på dörren vet du, så öppnar vi. Men det är sånt som vi egentligen inte alls får lov att göra, och det påpekade dom nu för oss också att vi får inte öppna så, utan dom ska använda för då registreras det i kortläsaren.


F: Är du säker på att det skedde så den här kvällen? Att han bankade på dörren?

G: Ja det gjorde, det vet jag att han gjorde.


F: Såg du att han gjorde det?

G. Ja om han bankade så tog han i dörren och vi såg honom och öppnade dörren och han går in va'.


F: Menar du nu den här händelsen 20:10 ?

G: Ja då, det, då, jo då, det gjorde nog.


F: Då ryckte han eller bankade?

G: Ja just det och så öppnar man vet du.


F: Ja.

G: För han vill inte registrera.


F: Du sa att han brukade göra det, har du varit med om det förut?

G: Ja oh ja, oh ja. Han arbetar ganska mycket över på kvällarna och går ut och äter och kommer igen och drar i dörren.


F: Det är någonting du har varit med om och upplevt?

G: Jahadå.


F: Vid flera tillfällen?

G. Jodå. Det är inte bara han som gör för det är väl obekvämt att stå där och slå en kod som man kanske inte kommer ihåg och..

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Ja när han kom utifrån, ja.


F: Och då var klockan?

G: Ungefär 10 över 8 nånting sånt där..


F: 20 över 10 alltså?

G. Nej, över 8. 20:10 .Förlåt. 20:10 ungefär. Det är vad jag tror va'.

Jag kan inte exakt säga, men då kom han in och sa att jag ska arbeta för att jag ska ha semester.


F: Såg du honom något mer den kvällen?

G: Ja när han hade gått, jag såg inte när han gick ut, han hade gått ungefär 20 över 12 men då var jag fortfarande på rond.

Men sen såg jag, för då hade dom sett när han gick ut ser du, Henry och Anette, för det berättade dom för jag frågade väl kanske har Engström gått nu.


F: När du talade med Engström i receptionen vid 20:10 -tiden, berättade han någonting så här var han hade varit?

G: Ja, han skulle åka bort och åka ski.. nej, han bara sa att han hade ätit. Jag har varit och ätit och nu går jag och fortsätter och arbetar. Men inte var han hade varit, oh nej.


F: Jag vill fråga lite grand hur det går till när någon som arbetar i företaget t ex går ut och sen kommer igen. Är det någon form av stämpling med kort? G: Ja, nej det tror jag inte. I så fall har dom stämpelklocka vet du, alltså dom har ett sånt där litet kort som man använder i kortläsare också när man går in.

Men Engström han använder inte kortläsaren utan han bankar på dörren vet du, så öppnar vi. Men det är sånt som vi egentligen inte alls får lov att göra, och det påpekade dom nu för oss också att vi får inte öppna så, utan dom ska använda för då registreras det i kortläsaren.


F: Är du säker på att det skedde så den här kvällen? Att han bankade på dörren?

G: Ja det gjorde, det vet jag att han gjorde.


F: Såg du att han gjorde det?

G. Ja om han bankade så tog han i dörren och vi såg honom och öppnade dörren och han går in va'.


F: Menar du nu den här händelsen 20:10 ?

G: Ja då, det, då, jo då, det gjorde nog.


F: Då ryckte han eller bankade?

G: Ja just det och så öppnar man vet du.


F: Ja.

G: För han vill inte registrera.


F: Du sa att han brukade göra det, har du varit med om det förut?

G: Ja oh ja, oh ja. Han arbetar ganska mycket över på kvällarna och går ut och äter och kommer igen och drar i dörren.


F: Det är någonting du har varit med om och upplevt?

G: Jahadå.


F: Vid flera tillfällen?

G. Jodå. Det är inte bara han som gör för det är väl obekvämt att stå där och slå en kod som man kanske inte kommer ihåg och..

F: När man går ut då? Är det samma sak där?

G: Nej då går man bara. Då är det ett vred på insidan av dörren som man bara öppnar, då går man bara rakt ut.


F: Du såg alltså inte Engström något mer den här kvällen?

G: Jo på natten sen.


F: Det gjorde du?

G: För att du vet att han kom ju tillbaka ungefär 20 i 12.


F: 23 och...

G: 40 ungefär, något så där.

Kommer tillbaka och säger det ligger en man skjuten, det är en man som har blivit skjuten där borta och dom säger att det är Olof Palme.

Nehej, sa jag, alltså det där kunde man ju inte tro på.

Sen så berättade han och då sa han det, ja jag kom precis, sa han, och jag hörde skottet sa han, jag trodde det var en avgasknall.

Och sen så sa han det att han hade varit framme då och tittat och berättade att det vällde fram blod ur munnen och det var lite så där.

Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med det var så likt Lisbeth Palme. Och så tyckte han att polisen var så väldigt brysk mot henne så där och ja. Och sen så sa han att han var hörd, han hade pratat med polisen och blivit hörd av dom.


F: Det sa han också?

G: Ja.


F: Och det var ganska precis 23:40 ?

G: Jaa hör du du..


F: Tittade du på klockan?

G: Nej, alltså det är ungefär vad vi beräknade, jag tror att Henry tittade på klockan och noterade det för han trodde också att, han hade det minnet att han kom ungefär 23:40 .


F: Du menar Henry Olofsson?

G: Henry Olofsson, ja.


F: Har Henry Olofsson och du diskuterat det här förhållandet?

G: Hör du du vi satt och pratade om det sen.


F: Samma kväll?

G: Ja. Hur dags kom han, liksom så där, hur dags det kunde ha varit. Du vet att vi satt ju faktiskt och pratade till bekräftelsen kom på radio så blev vi väldigt upprörda, tyckte det var förskräckligt.


F: Var någonstans fanns du vid just den här episoden? När Stig Engström kom in och berättade just det här?

G: Då satt jag i receptionen, då var vi bägge två i receptionen.


F: Henry Olofsson ..

G: Och jag, ja. Anette Kovik hade gått innan jag kom tillbaka från ronden.


F: När kan du beräkna att hon har gått?

G: Du det vet jag inte för det får nog Henry svara på, men omkring något före halv 12 måste det ha varit, för jag måste ha varit ett per minuter i halv 12.


F: Du såg aldrig då när Stig Engström lämnade Skandiahuset?

G. Nej, nej det gjorde jag inte.

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

F: När man går ut då? Är det samma sak där?

G: Nej då går man bara. Då är det ett vred på insidan av dörren som man bara öppnar, då går man bara rakt ut.


F: Du såg alltså inte Engström något mer den här kvällen?

G: Jo på natten sen.


F: Det gjorde du?

G: För att du vet att han kom ju tillbaka ungefär 20 i 12.


F: 23 och...

G: 40 ungefär, något så där.

Kommer tillbaka och säger det ligger en man skjuten, det är en man som har blivit skjuten där borta och dom säger att det är Olof Palme.

Nehej, sa jag, alltså det där kunde man ju inte tro på.

Sen så berättade han och då sa han det, ja jag kom precis, sa han, och jag hörde skottet sa han, jag trodde det var en avgasknall.

Och sen så sa han det att han hade varit framme då och tittat och berättade att det vällde fram blod ur munnen och det var lite så där.

Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med det var så likt Lisbeth Palme. Och så tyckte han att polisen var så väldigt brysk mot henne så där och ja. Och sen så sa han att han var hörd, han hade pratat med polisen och blivit hörd av dom.


F: Det sa han också?

G: Ja.


F: Och det var ganska precis 23:40 ?

G: Jaa hör du du..


F: Tittade du på klockan?

G: Nej, alltså det är ungefär vad vi beräknade, jag tror att Henry tittade på klockan och noterade det för han trodde också att, han hade det minnet att han kom ungefär 23:40 .


F: Du menar Henry Olofsson?

G: Henry Olofsson, ja.


F: Har Henry Olofsson och du diskuterat det här förhållandet?

G: Hör du du vi satt och pratade om det sen.


F: Samma kväll?

G: Ja. Hur dags kom han, liksom så där, hur dags det kunde ha varit. Du vet att vi satt ju faktiskt och pratade till bekräftelsen kom på radio så blev vi väldigt upprörda, tyckte det var förskräckligt.


F: Var någonstans fanns du vid just den här episoden? När Stig Engström kom in och berättade just det här?

G: Då satt jag i receptionen, då var vi bägge två i receptionen.


F: Henry Olofsson ..

G: Och jag, ja. Anette Kovik hade gått innan jag kom tillbaka från ronden.


F: När kan du beräkna att hon har gått?

G: Du det vet jag inte för det får nog Henry svara på, men omkring något före halv 12 måste det ha varit, för jag måste ha varit ett per minuter i halv 12.


F: Du såg aldrig då när Stig Engström lämnade Skandiahuset?

G. Nej, nej det gjorde jag inte.

G: Ja.


F: 20:11 och sen 23:40 .

G: Ja.


F: När han kom in här och berättade om det här om Olof Palme, i vilket tillstånd var han då?

G: Han var skakad.


F: Skakad?

G: Jaa, det var han.


F: Vad hade han för kläder?

G. Han hade väl en duffel på sig, en mörk nånting sånt där, ja, som man knäpper här med såna där konstiga knappar har jag för mig. Och sen hade han, han brukar väl ha en keps också, en rutig.


F: Vad var det för färg på den här duffeln?

G: Det vet... ....jag törs inte...... Jag har ju sett honom så många gånger, jag tror att den är beige-färgad.


F: Du säger med konstiga knappar, du menar..

G: Ja du vet såna där trägrejer.


F: Som liknar trä.

G: Ja just det som man trär.


F: Som man trär i en ögla?

G: Just det.


F: Då förstår jag. Och du tror att den var beige men du är inte säker?

G: Nej.


F: Vad hade han för byxor på sig?

G: ..........


F: Du pratade om hans rutiga keps.

G: Ja det tror jag en sån där uppvikt, det brukar han ha så han hade väl det den kvällen också, det var ju kallt.


F: Med öronlappar?

G: Ja, såna där man viker upp.


F: Vilken färg?

G: Ja den tror jag är brun och lite, om det är blå rutor på den, nej jag törs..du vet vad man minns dåligt (skratt).


F: Bär han glasögon, Stig Engström?

G: Ja.


F: Hade han dom på sig?

G: Det hade han säkert, det hade han säkert, det tror jag för det brukar han ha.


F: Såg du om han var blodig?

G: Nej det var han inte.


F: Inte på händerna och..?

G: Nej inte nånting sånt, nej nej.


F: Bar han på något? Typ väska eller liknande?

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Ja.


F: 20:11 och sen 23:40 .

G: Ja.


F: När han kom in här och berättade om det här om Olof Palme, i vilket tillstånd var han då?

G: Han var skakad.


F: Skakad?

G: Jaa, det var han.


F: Vad hade han för kläder?

G. Han hade väl en duffel på sig, en mörk nånting sånt där, ja, som man knäpper här med såna där konstiga knappar har jag för mig. Och sen hade han, han brukar väl ha en keps också, en rutig.


F: Vad var det för färg på den här duffeln?

G: Det vet... ....jag törs inte...... Jag har ju sett honom så många gånger, jag tror att den är beige-färgad.


F: Du säger med konstiga knappar, du menar..

G: Ja du vet såna där trägrejer.


F: Som liknar trä.

G: Ja just det som man trär.


F: Som man trär i en ögla?

G: Just det.


F: Då förstår jag. Och du tror att den var beige men du är inte säker?

G: Nej.


F: Vad hade han för byxor på sig?

G: ..........


F: Du pratade om hans rutiga keps.

G: Ja det tror jag en sån där uppvikt, det brukar han ha så han hade väl det den kvällen också, det var ju kallt.


F: Med öronlappar?

G: Ja, såna där man viker upp.


F: Vilken färg?

G: Ja den tror jag är brun och lite, om det är blå rutor på den, nej jag törs..du vet vad man minns dåligt (skratt).


F: Bär han glasögon, Stig Engström?

G: Ja.


F: Hade han dom på sig?

G: Det hade han säkert, det hade han säkert, det tror jag för det brukar han ha.


F: Såg du om han var blodig?

G: Nej det var han inte.


F: Inte på händerna och..?

G: Nej inte nånting sånt, nej nej.


F: Bar han på något? Typ väska eller liknande?

G: Ja han hade väl, det brukar han också ha, en handledsväska och det hade han nog en, det brukar han ha. Men något annat bar han inte på.


F: Vad berättade han mer än du nu har berättat?

G: Jaa, han sa väl inte att han skulle åka hem, han hade missat sista tåget så han skulle ta nån buss från Odenplan så han ringde hem till sin fru antagligen.


F: Han ringde från receptionen?

G: Ja vi har en sån där kundtelefon som han ringde ifrån.


F: Hur länge var han i receptionen?

G: Ja en 10 minuter skulle jag tro ungefär, han var en stund. Det vart så kaotiskt alltihopa för att.

Jag försöker att erinra mig och vad han sa, men det var just det där att han tyckte att polisen hade varit så.. jo, han sa så här också att han var så liten den här mannen, han hade aldrig kunna urskilja att det var Olof Palme bara för att han var så, om han sa att han var vanställd i ansiktet eller så där att det vällde så mycket blod så man kunde inte se vem det var.

Och då sa han, han var så liten, och då sa jag på en gång att Olof Palme var väldigt liten, han var inte mycket längre än vad jag är. Och då sa han, ja jag har aldrig träffat honom.


F: Det sa han?

G: Mm. Han sa, jag har aldrig träffat Olof Palme. Det har inte jag heller men jag har sett honom på nåt, jag kom förbi när han hade haft valmöte i Solna Centrum därför så har jag sett att han var liten.


F: Jag tänkte på, du kom till ditt arbete 20:10 .

G: Ja ungefär.


F: Och då är det meningen att du ska jobba från 20:45 som du sa tidigare, till klockan?

G: 08:15


F: 08:15 . Hela natten då.

G: Ja.


F: Under den här kvällen skulle du tjänstgöra tillsammans med..?

G: Henry Olofsson.


F: Henry Olofsson.

G: Ja.


F: Men du sa tidigare innan vi satte på bandspelaren att han var och spelade bridge.

G: Ja jag tror att han var det för han brukar ju vara det.


F: Men i alla fall, han var ledig?

G: Ja.


F: Och i stället för honom så tjänstgjorde Annette Kovik?

G: Ja.


F: Och hon fanns alltså i receptionen då när du anlände 20:10 .

G: Ja det måste hon ha gjort, det måste hon ha gjort, det törs jag inte säga men det måste hon ha gjort.


F: Personalen som tjänstgjorde där fram till klockan 20:45 ......... Ann Söder..

G: Nej, inte Ann Södergren. Ann-Sofi Olofsson

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Ja han hade väl, det brukar han också ha, en handledsväska och det hade han nog en, det brukar han ha. Men något annat bar han inte på.


F: Vad berättade han mer än du nu har berättat?

G: Jaa, han sa väl inte att han skulle åka hem, han hade missat sista tåget så han skulle ta nån buss från Odenplan så han ringde hem till sin fru antagligen.


F: Han ringde från receptionen?

G: Ja vi har en sån där kundtelefon som han ringde ifrån.


F: Hur länge var han i receptionen?

G: Ja en 10 minuter skulle jag tro ungefär, han var en stund. Det vart så kaotiskt alltihopa för att.

Jag försöker att erinra mig och vad han sa, men det var just det där att han tyckte att polisen hade varit så.. jo, han sa så här också att han var så liten den här mannen, han hade aldrig kunna urskilja att det var Olof Palme bara för att han var så, om han sa att han var vanställd i ansiktet eller så där att det vällde så mycket blod så man kunde inte se vem det var.

Och då sa han, han var så liten, och då sa jag på en gång att Olof Palme var väldigt liten, han var inte mycket längre än vad jag är. Och då sa han, ja jag har aldrig träffat honom.


F: Det sa han?

G: Mm. Han sa, jag har aldrig träffat Olof Palme. Det har inte jag heller men jag har sett honom på nåt, jag kom förbi när han hade haft valmöte i Solna Centrum därför så har jag sett att han var liten.


F: Jag tänkte på, du kom till ditt arbete 20:10 .

G: Ja ungefär.


F: Och då är det meningen att du ska jobba från 20:45 som du sa tidigare, till klockan?

G: 08:15


F: 08:15 . Hela natten då.

G: Ja.


F: Under den här kvällen skulle du tjänstgöra tillsammans med..?

G: Henry Olofsson.


F: Henry Olofsson.

G: Ja.


F: Men du sa tidigare innan vi satte på bandspelaren att han var och spelade bridge.

G: Ja jag tror att han var det för han brukar ju vara det.


F: Men i alla fall, han var ledig?

G: Ja.


F: Och i stället för honom så tjänstgjorde Annette Kovik?

G: Ja.


F: Och hon fanns alltså i receptionen då när du anlände 20:10 .

G: Ja det måste hon ha gjort, det måste hon ha gjort, det törs jag inte säga men det måste hon ha gjort.


F: Personalen som tjänstgjorde där fram till klockan 20:45 ......... Ann Söder..

G: Nej, inte Ann Södergren. Ann-Sofi Olofsson

F: Ann-Sofi Olofsson.

G: Mm. Jag tror det, men jag törs inte säga, jag törs inte säga vem var där, för det kan ha varit nån annan. För att, du vet, att det är så många olika som går på eftermiddagspasset så att det..


F: Du nämnde tidigare också att ni brukar turas om, ibland går du ronderingarna, ibland sitter du i receptionen.

G: Ja, du vet att det är så här, vi går, en börjar att gå och så går man då Sveavägen, stora huset och sen börjar nästa och gå dom andra husen, Luntmakargatan 18, Luntmakargatan 22, Luntmakargatan 14-16 och Tunnelgatan 5.


F: Den här aktuella kvällen så berättar du i alla fall att strax efter klockan 21 så började du din rondering på 8 trappor.

G: Ja och går ner.


F: .. våningsplanen ner i huset.

G: Ja oh ja. Och så går jag hela vägen ner.


F: När du då kom till det våningsplan, 1:a våningsplanet där Stig Engström har sitt kontor, var det någonting speciellt du observerade?

G: Nej. Inte nånting, ingenting.


F: Har han någon specialinredning på sitt kontor eller den lokal han disponerar?

G: Eeh hör du du, jag skulle kunna tro att han har det för att han håller på med reklam och sånt, så jag skulle kunna tro att han har nog skärmar du vet, jag vet inte vad sånt där heter, fotogrejer som han lyser i.


F: jag förstår, ett mörkrum.

G: Nej nej nej, inte alls mörkrum. Utan du vet man har man sticker in bilder och tittar i och sånt där.


F: Finns det någon anordning utanför hans lokal, dörren som talar att man inte får gå in där?

G: Nej det gör det inte, nej det gör det inte, oh nej.


F: Jag tänker på typ någon lampa som lyser rött.

G: Nej det finns inte. Det finns bara hans namn och hans foto utanför, det står Stig Engström och så hans foto.


F: Nu var det tänt i korridoren har du berättat?

G: Ja då oh ja, för du vet det är ju helt upptänt i vart enda rum där när vi kommer, det är ingen som släcker utan det går vi och gör. Och när jag visste att han var där så släckte jag inte.


F: Tänkte du på om det lyste under hans dörr?

G: Nej, nej nej och förmodligen gjorde det det men det vet jag inte.


F: Det är inget du reflekterade över?

G: Nej därför att jag visste att han var där, annars vet du om jag inte vet att han är där så släcker jag ner och så kommer han ut och säger var snäll och tänd igen, ifall jag släcker ner för honom då.


F: Då befinner du dig på en trappa och då berättar du att du ifrån en trappa såg ner i receptionen.

G: Ja det gör man och det är efter man har gått förbi Engström.


F: Vad gjorde du efter det att du hade gått förbi Engström? Gick du ner i receptionen då?

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

F: Ann-Sofi Olofsson.

G: Mm. Jag tror det, men jag törs inte säga, jag törs inte säga vem var där, för det kan ha varit nån annan. För att, du vet, att det är så många olika som går på eftermiddagspasset så att det..


F: Du nämnde tidigare också att ni brukar turas om, ibland går du ronderingarna, ibland sitter du i receptionen.

G: Ja, du vet att det är så här, vi går, en börjar att gå och så går man då Sveavägen, stora huset och sen börjar nästa och gå dom andra husen, Luntmakargatan 18, Luntmakargatan 22, Luntmakargatan 14-16 och Tunnelgatan 5.


F: Den här aktuella kvällen så berättar du i alla fall att strax efter klockan 21 så började du din rondering på 8 trappor.

G: Ja och går ner.


F: .. våningsplanen ner i huset.

G: Ja oh ja. Och så går jag hela vägen ner.


F: När du då kom till det våningsplan, 1:a våningsplanet där Stig Engström har sitt kontor, var det någonting speciellt du observerade?

G: Nej. Inte nånting, ingenting.


F: Har han någon specialinredning på sitt kontor eller den lokal han disponerar?

G: Eeh hör du du, jag skulle kunna tro att han har det för att han håller på med reklam och sånt, så jag skulle kunna tro att han har nog skärmar du vet, jag vet inte vad sånt där heter, fotogrejer som han lyser i.


F: jag förstår, ett mörkrum.

G: Nej nej nej, inte alls mörkrum. Utan du vet man har man sticker in bilder och tittar i och sånt där.


F: Finns det någon anordning utanför hans lokal, dörren som talar att man inte får gå in där?

G: Nej det gör det inte, nej det gör det inte, oh nej.


F: Jag tänker på typ någon lampa som lyser rött.

G: Nej det finns inte. Det finns bara hans namn och hans foto utanför, det står Stig Engström och så hans foto.


F: Nu var det tänt i korridoren har du berättat?

G: Ja då oh ja, för du vet det är ju helt upptänt i vart enda rum där när vi kommer, det är ingen som släcker utan det går vi och gör. Och när jag visste att han var där så släckte jag inte.


F: Tänkte du på om det lyste under hans dörr?

G: Nej, nej nej och förmodligen gjorde det det men det vet jag inte.


F: Det är inget du reflekterade över?

G: Nej därför att jag visste att han var där, annars vet du om jag inte vet att han är där så släcker jag ner och så kommer han ut och säger var snäll och tänd igen, ifall jag släcker ner för honom då.


F: Då befinner du dig på en trappa och då berättar du att du ifrån en trappa såg ner i receptionen.

G: Ja det gör man och det är efter man har gått förbi Engström.


F: Vad gjorde du efter det att du hade gått förbi Engström? Gick du ner i receptionen då?

G: Nej, jag gick inte ner, jag går inte ner då.


F: Vart tog du vägen då?

G: Då fortsatte jag att gå vet du, och sen har man då lokaler sån där bastu och så finns det, och så går man och låser en dörr, Sveavägen 48, som man låser då för att det är lokaler dom har där som dom får vara på kvällarna med träning och solarium och dom har sån där gymnastikhall och teknikhall.


F: Vad kan klockan ha varit ungefär när du befann dig just vid Engströms korridor?

G: Jaa du, ungefär runt 22:3? .


F: Kom du tillbaka till den korridoren nåt mer under den kvällen?

G: Nej nej nej, inte nån gång. Utan sen går man vidare vet du genom alla dom där lokalerna, genom deras postavdelning.


F: Är lokalerna larmade på något sätt, jag tänkte på dörrar ut, ett sånt stort komplex..

G: Jahadå, alla dörrar, men du vet att det är ingen som kan gå ut genom några dörrar där längre utan dom är låsta med 7-tillhållarlås och det är bara vakten som har nyckel till det.


F: Jag tänkte just på 1986-02-28 .

G: Ja det var låst. S48, alltså Sveavägen 48 låste jag när jag kom ner då .........


F: Finns det dörrar som går ut mot gatan om man har 7-tillhållarnyckel?

G: Ja men det är det ingen som har. Maskinisten  Se Hubert Falk  har det.


F: Är dom larmade dom dörrarna också?

G: Ja det är dom, dom är larmade. Så att går någon igenom så ser vi det i receptionen och det skriver kortläsaren eller datan.


F: Den här kvällen då 1986-02-28 när du gick på ronderingen, var det någon dörr som utlöste ett larm?

G: Inte vad jag vet, för att jag har inte en aning om det, men det finns på..


F: Om..

G: Om det skulle vara så så finns det uppskrivet på datalista,


F: Men om en dörr larmar när du går ute .. (hostningar).. vad händer då?

G: Ja det händer inte så mycket förstår du, därför att vi vet ju inte, vi har visserligen TV-kameror på så att man ska titta vad det är, om den larmar så går man och tittar om det är någonting men då är det ju redan för sent.


F: Vem går och tittar?

G: Vi, någon i vakten vet du för att vi kallar på varandra, vi har ju kommunikationsradio.


F: Du bär alltså en kommunikationsradio?

G: Ja det gör jag, så ringer man Securitascentralen och så får man gå och stänga eller titta om det är någonting.


F: Något sådant hände alltså inte kvällen 1986-02-28 ?

G: Ja tyvärr så hade det hänt det men det vet vi inte. Inte i ytterdörren men en dörr i källaren som går till garaget och där kan man gå ut nån grind och den dörren var inte larmad då, nu är den det.


F: Men det var ingen som meddelade dig att..

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Nej, jag gick inte ner, jag går inte ner då.


F: Vart tog du vägen då?

G: Då fortsatte jag att gå vet du, och sen har man då lokaler sån där bastu och så finns det, och så går man och låser en dörr, Sveavägen 48, som man låser då för att det är lokaler dom har där som dom får vara på kvällarna med träning och solarium och dom har sån där gymnastikhall och teknikhall.


F: Vad kan klockan ha varit ungefär när du befann dig just vid Engströms korridor?

G: Jaa du, ungefär runt 22:3? .


F: Kom du tillbaka till den korridoren nåt mer under den kvällen?

G: Nej nej nej, inte nån gång. Utan sen går man vidare vet du genom alla dom där lokalerna, genom deras postavdelning.


F: Är lokalerna larmade på något sätt, jag tänkte på dörrar ut, ett sånt stort komplex..

G: Jahadå, alla dörrar, men du vet att det är ingen som kan gå ut genom några dörrar där längre utan dom är låsta med 7-tillhållarlås och det är bara vakten som har nyckel till det.


F: Jag tänkte just på 1986-02-28 .

G: Ja det var låst. S48, alltså Sveavägen 48 låste jag när jag kom ner då .........


F: Finns det dörrar som går ut mot gatan om man har 7-tillhållarnyckel?

G: Ja men det är det ingen som har. Maskinisten  Se Hubert Falk  har det.


F: Är dom larmade dom dörrarna också?

G: Ja det är dom, dom är larmade. Så att går någon igenom så ser vi det i receptionen och det skriver kortläsaren eller datan.


F: Den här kvällen då 1986-02-28 när du gick på ronderingen, var det någon dörr som utlöste ett larm?

G: Inte vad jag vet, för att jag har inte en aning om det, men det finns på..


F: Om..

G: Om det skulle vara så så finns det uppskrivet på datalista,


F: Men om en dörr larmar när du går ute .. (hostningar).. vad händer då?

G: Ja det händer inte så mycket förstår du, därför att vi vet ju inte, vi har visserligen TV-kameror på så att man ska titta vad det är, om den larmar så går man och tittar om det är någonting men då är det ju redan för sent.


F: Vem går och tittar?

G: Vi, någon i vakten vet du för att vi kallar på varandra, vi har ju kommunikationsradio.


F: Du bär alltså en kommunikationsradio?

G: Ja det gör jag, så ringer man Securitascentralen och så får man gå och stänga eller titta om det är någonting.


F: Något sådant hände alltså inte kvällen 1986-02-28 ?

G: Ja tyvärr så hade det hänt det men det vet vi inte. Inte i ytterdörren men en dörr i källaren som går till garaget och där kan man gå ut nån grind och den dörren var inte larmad då, nu är den det.


F: Men det var ingen som meddelade dig att..

G: Nej hon hade inte märkt det, Anette, att dörren stod öppen, den dörren stod öppen en timma.

Och jag tänkte väl inte på den mycket mer, du vet att jag kommer inte ihåg, för jag brukar reagera så mycket på sådant.

Och då borde jag gått upp och sagt till henne det, men det kan tänkas att den stod så att jag inte såg att den var öppen, du vet att den är inte helt..


F: När konstaterade ni det förhållandet att den hade stått öppen en timme?

G: Det hade dom när dom tittade på datalistan.


F: Vilka dom?

G: En han heter Hans-Olof OlssonReferens behövs och sen våran kontaktman som heter..Referens behövs


F: Nu menar du den här dörren som är larmad? Den hade alltså stått..

G: En timme.


F: Detta registreras alltså på en data.

G: Ja.


F: Gick du förbi den dörren?

G: Jag går igenom den dörren och jag hade stängt den, så att det, jag återställde den 23:22 .


F: Det var du som gjorde det?

G: Ja helt klart.


F: Men då märkte du inte att den var öppen?

G: Förmodligen så har jag inte märkt det, men sen är det så förstår du att det finns en firma som heter La Carterie en affär som har sitt lager där nere vid den dörren, och som ofta, dom har tydligen nyckel och ställer upp den där dörren.

Han Olsson Referens behövs brukade komma och frågade mig om det här, då sa jag det att det måste väl vara den La Carterie eftersom ingen reagerade, för då bryr vi oss inte om det för då vet vi att det är dom som är och behöver ha dörren öppen.


F: Du sa du återställde dörren 23:22 ?

G: Mm. Det står på datalistan.


F: Det är alltså inget som du har gjort då medvetet.

G: Jo det kan jag mycket väl ha gjort, att dörren har stått öppen och jag kan bara ha tänkt att nu har La Carterie varit här och förbaskade slarv. Men jag vet inte.


F: Är det en dörr som måste låsas med nyckel?

G: Nej, den drar man igen. Och larmet sitter på låskolven.


F: Du sa du hade passerat genom dörren?

G: Ja det gör jag, ser du.


F: Under din rondering då.

G: Ja. Jag kommer du vet, jag går igenom yttre garaget och så går man igenom den dörren in i en korridor.


F: Vad händer när du öppnar dörren?

G: Vad som händer?


F: Ja.

G: Det händer väl ingenting.


F: Går intė larmet?

G: Net det är fördröjt larm, så att om dörren står mer än jag

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Nej hon hade inte märkt det, Anette, att dörren stod öppen, den dörren stod öppen en timma.

Och jag tänkte väl inte på den mycket mer, du vet att jag kommer inte ihåg, för jag brukar reagera så mycket på sådant.

Och då borde jag gått upp och sagt till henne det, men det kan tänkas att den stod så att jag inte såg att den var öppen, du vet att den är inte helt..


F: När konstaterade ni det förhållandet att den hade stått öppen en timme?

G: Det hade dom när dom tittade på datalistan.


F: Vilka dom?

G: En han heter Hans-Olof OlssonReferens behövs och sen våran kontaktman som heter..Referens behövs


F: Nu menar du den här dörren som är larmad? Den hade alltså stått..

G: En timme.


F: Detta registreras alltså på en data.

G: Ja.


F: Gick du förbi den dörren?

G: Jag går igenom den dörren och jag hade stängt den, så att det, jag återställde den 23:22 .


F: Det var du som gjorde det?

G: Ja helt klart.


F: Men då märkte du inte att den var öppen?

G: Förmodligen så har jag inte märkt det, men sen är det så förstår du att det finns en firma som heter La Carterie en affär som har sitt lager där nere vid den dörren, och som ofta, dom har tydligen nyckel och ställer upp den där dörren.

Han Olsson Referens behövs brukade komma och frågade mig om det här, då sa jag det att det måste väl vara den La Carterie eftersom ingen reagerade, för då bryr vi oss inte om det för då vet vi att det är dom som är och behöver ha dörren öppen.


F: Du sa du återställde dörren 23:22 ?

G: Mm. Det står på datalistan.


F: Det är alltså inget som du har gjort då medvetet.

G: Jo det kan jag mycket väl ha gjort, att dörren har stått öppen och jag kan bara ha tänkt att nu har La Carterie varit här och förbaskade slarv. Men jag vet inte.


F: Är det en dörr som måste låsas med nyckel?

G: Nej, den drar man igen. Och larmet sitter på låskolven.


F: Du sa du hade passerat genom dörren?

G: Ja det gör jag, ser du.


F: Under din rondering då.

G: Ja. Jag kommer du vet, jag går igenom yttre garaget och så går man igenom den dörren in i en korridor.


F: Vad händer när du öppnar dörren?

G: Vad som händer?


F: Ja.

G: Det händer väl ingenting.


F: Går intė larmet?

G: Net det är fördröjt larm, så att om dörren står mer än jag




Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
2024-08-02 00:00
Avslutat


Vittnesförhör hållet den 10 juni 1986 på KK1 med securitasvakten Anna-Lisa Gahn, 240802-1224. Anställd Securitas Östra Sverige AB, Stockholm, tel 13 10 40. Förhörsledare är krinsp Skoglund och Petrell.

F: Förhörsledaren Gahn -
G:


F: Ja, avsikten med det här förhöret är att reda ut förhållandet den 28 februari på kvällen när du arbetade.
G: Ja. Jag började och var på Securitas förmodligen 10 över 8, alltså 20.10.


F: På kvällen eller på dan?
G: På kvällen.


F: Du menar på Skandia?
G: Ja, förlåt, på Skandia ja. Och hade förmodligen åkt in tidigt för att jag skulle handla och då kommer jag alltid lite tidigare, annars brukar jag vara 20 över 8. Och när jag kom dit så kom Engström in utifrån och sa att han skulle arbeta över. Det är väl honom ni vill höra om?


F: Mm.
G.

Och att han hade varit ute och ätit middag, han hade arbetat hela dagen och skulle fortsätta och arbeta hela kvällen på grund av att han skulle ha semester och skulle resa bort och han hade ett arbete som skulle vara färdigt. När klockan var något efter 21 så gick jag ut på rond och och ronden sträckte sig då, alltså man åker upp på 8 trappor och att inga kranarSen går man runt i huset, släcker ner och ser efter

att det inte är nånting och kollar över huvud taget. Och nu är det så länge sen så jag kan inte säga om det var några fler kvar i huset, det brukar sitta folk och arbeta, men jag vet

Ovanstående

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Vittnesförhör hållet den 10 juni 1986 på KK1 med securitasvakten Anna-Lisa Gahn, 240802-1224. Anställd Securitas Östra Sverige AB, Stockholm, tel 13 10 40. Förhörsledare är krinsp Skoglund och Petrell.

F: Förhörsledaren Gahn -
G:


F: Ja, avsikten med det här förhöret är att reda ut förhållandet den 28 februari på kvällen när du arbetade.
G: Ja. Jag började och var på Securitas förmodligen 10 över 8, alltså 20.10.


F: På kvällen eller på dan?
G: På kvällen.


F: Du menar på Skandia?
G: Ja, förlåt, på Skandia ja. Och hade förmodligen åkt in tidigt för att jag skulle handla och då kommer jag alltid lite tidigare, annars brukar jag vara 20 över 8. Och när jag kom dit så kom Engström in utifrån och sa att han skulle arbeta över. Det är väl honom ni vill höra om?


F: Mm.
G.

Och att han hade varit ute och ätit middag, han hade arbetat hela dagen och skulle fortsätta och arbeta hela kvällen på grund av att han skulle ha semester och skulle resa bort och han hade ett arbete som skulle vara färdigt. När klockan var något efter 21 så gick jag ut på rond och och ronden sträckte sig då, alltså man åker upp på 8 trappor och att inga kranarSen går man runt i huset, släcker ner och ser efter

att det inte är nånting och kollar över huvud taget. Och nu är det så länge sen så jag kan inte säga om det var några fler kvar i huset, det brukar sitta folk och arbeta, men jag vet

Ovanstående

Ja.

man

tror, 6 minuter eller nånting sånt där. F: Då går larmet?
G: Då går datorn upp.


F: Det talas om ett cykelstall för dom anställda.
G:


F: Är det samma dörr eller?
G: Nej oh nej, det är tidigare ser du. Så man kommer och går, det är så svårt att beskriva det där, genom cykelstallet ut i garageinfarten, du vet det är en utomhusnerfart till garaget och så går man igenom en liten dörr in i garageporten och in igenom garaget och fram till den här dörren. Och där går det att gå ut vet du igenom, men måste ha nyckel för att gå in.


F: Det går att gå ut utan nyckel, men nyckel krävs för att gå in?
G: Ja.


F: Och den dörren är olarmad?
G: Ja, den var då, nu är den inte det, nu är den larmad.


F: Men då kunde man ta sig ut där utan att det registrerades?
G: Ja. Och du vet att det vet ju inte vi om någon har gått igenom den dörren och ut, för det kan, du vet att det kan mycket väl ha suttit nån uppe och arbetat som inte jag kommer ihåg. För att det gör det så ofta, det sitter människor där uppe vet du, jag känner igen dom, jag reagerar inte jag säger hej bara om dom går förbi. Och är det nån som jag inte känner så frågar jag vem dom är och kollar upp dom.


F: En helt annan fråga, du vet inte när Stig Engström hade lämnat Skandiaför att gå ut och äta?
G: Nej


F:
G: Och du vet att det är inte alls säkert att .. för han går bara vet du förbi då, sen kommer han tillbaka.


F: När man kommer inifrån byggnaden så kan man alltså öppna dörren ut själv och ta sig ut?
G: jaa, oh ja.


F: När man tar sig in i byggnaden och går in i receptionen...
G: Då ska man använda en kortläsare och ha kod, och går inte koden så är man inte behörig, men sen är det lite fel på det där ibland så det är inte alla även dom som är behöriga som kan komma in.


F: Genom att knacka eller ruska?
G: Ja just det man tar i dörren och rycker.


F: Då vet man...
G: Ja men du vet att vi känner ju, ja, vi känner ju dom.


F: Jag har inga fler frågor. Vill du ha bandet uppspelat eller godtar du det som det är.
G. Jag vet vad jag har sagt och jag står faktiskt för det med reservation för mitt dåliga minne.

Förhöret avslutas klockan 10.30. Stockholm som ovan.

E Skoglund

Tore Petrell

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Ja.

man

tror, 6 minuter eller nånting sånt där. F: Då går larmet?
G: Då går datorn upp.


F: Det talas om ett cykelstall för dom anställda.
G:


F: Är det samma dörr eller?
G: Nej oh nej, det är tidigare ser du. Så man kommer och går, det är så svårt att beskriva det där, genom cykelstallet ut i garageinfarten, du vet det är en utomhusnerfart till garaget och så går man igenom en liten dörr in i garageporten och in igenom garaget och fram till den här dörren. Och där går det att gå ut vet du igenom, men måste ha nyckel för att gå in.


F: Det går att gå ut utan nyckel, men nyckel krävs för att gå in?
G: Ja.


F: Och den dörren är olarmad?
G: Ja, den var då, nu är den inte det, nu är den larmad.


F: Men då kunde man ta sig ut där utan att det registrerades?
G: Ja. Och du vet att det vet ju inte vi om någon har gått igenom den dörren och ut, för det kan, du vet att det kan mycket väl ha suttit nån uppe och arbetat som inte jag kommer ihåg. För att det gör det så ofta, det sitter människor där uppe vet du, jag känner igen dom, jag reagerar inte jag säger hej bara om dom går förbi. Och är det nån som jag inte känner så frågar jag vem dom är och kollar upp dom.


F: En helt annan fråga, du vet inte när Stig Engström hade lämnat Skandiaför att gå ut och äta?
G: Nej


F:
G: Och du vet att det är inte alls säkert att .. för han går bara vet du förbi då, sen kommer han tillbaka.


F: När man kommer inifrån byggnaden så kan man alltså öppna dörren ut själv och ta sig ut?
G: jaa, oh ja.


F: När man tar sig in i byggnaden och går in i receptionen...
G: Då ska man använda en kortläsare och ha kod, och går inte koden så är man inte behörig, men sen är det lite fel på det där ibland så det är inte alla även dom som är behöriga som kan komma in.


F: Genom att knacka eller ruska?
G: Ja just det man tar i dörren och rycker.


F: Då vet man...
G: Ja men du vet att vi känner ju, ja, vi känner ju dom.


F: Jag har inga fler frågor. Vill du ha bandet uppspelat eller godtar du det som det är.
G. Jag vet vad jag har sagt och jag står faktiskt för det med reservation för mitt dåliga minne.

Förhöret avslutas klockan 10.30. Stockholm som ovan.

E Skoglund

Tore Petrell

ner

..

inte i dag mer än just denna man, och jag hade väl förmodligen inte kommit ihåg det heller, men han kom ju tillbaka sedan en gång till. Och sen går man då ner, jag fortsatte och gick ner och när jag kom till i trappa så går jag förbi så jag ser

receptionen och då såg jag att Henry hade kommit och Anette var fortfarande kvar. F: Du menar Henry Olofsson?
G: Ja Henry Olofsson.


F: Och Anette.
G: Ja, då var dom i receptionen. Och sen fortsatte jag för jag vinkade väl bara och sa hej eller nånting och sen fortsatte jag för jag hade rätt mycket kvar ännu, och då kunde väl klockan kanske varit kvart tio i 1l, nånting sånt där jag kan inte säga.


F: Du säger Anette, är det
G: Det är Anette Kovic, ja.


F: La du märke till någonting när du gick den här ronden?
G: Nej inte något speciellt som jag kommer ihåg, det kan mycket väl ha varit någonting men du vet att jag..


F: Såg du Stig Engström något?
G: Nej, se det kan jag tala om att jag inte gjorde för han sitter på i trappa och jag går förbi hans rum och där går vi aldrig in av den anledningen att han har ett eget lås på sin dörr som inte vår nycket, som inte ingår i låssystemet om jag säger så, och hans dörr är som regel låst så vi bryr oss aldrig om. För jag upptäckte det där en gång när jag skulle gå in och släcka, för belysningen var tänd där, och då tänkte jag att jag skulle in och släcka där för vi är ju till för det. Och då kom jag inte in med min nyckel och då bryr man sig inte om det.


F: Är det något konstigt med det, är det bara han som har sin dörr?
G: Hör du du, där han har varit rätt mycket, men sen hade vi en så det där, det finns ett par rum, men jag vet inte varför han har ett eget lås på sin dörr, men han har det. Om det inte är ändrat, jag har inte provat.


F: Ser man in i hans rum?
G: Nej, nej nej.


F: Hur kunde du se att belysningen var tänd?
G. Jo du vet det ser man under dörren va', när man släcker så ser

att nu lyser det där, nu går jag in. F: Den här aktuella kvällen då när du gick förbi..
G: Ja hör du du, då släckte jag inte korridorbelysningen bara för jag visste att han satt där, för då släcker man vid hela hans rum också, och då gör man inte det när han säger till.


F: Hörde du att han var på rummet?
G: Nej, nej nej nej.


F: Hur visste du att han var där då?
G: Jo men han hade ju sagt att han var där, jag vet inte att han var där, det kan jag inte påstå Men han hade sagt det, då tar jag för givet att han var där.


F: Du såg när han kom? . . . . . . man

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

ner

..

inte i dag mer än just denna man, och jag hade väl förmodligen inte kommit ihåg det heller, men han kom ju tillbaka sedan en gång till. Och sen går man då ner, jag fortsatte och gick ner och när jag kom till i trappa så går jag förbi så jag ser

receptionen och då såg jag att Henry hade kommit och Anette var fortfarande kvar. F: Du menar Henry Olofsson?
G: Ja Henry Olofsson.


F: Och Anette.
G: Ja, då var dom i receptionen. Och sen fortsatte jag för jag vinkade väl bara och sa hej eller nånting och sen fortsatte jag för jag hade rätt mycket kvar ännu, och då kunde väl klockan kanske varit kvart tio i 1l, nånting sånt där jag kan inte säga.


F: Du säger Anette, är det
G: Det är Anette Kovic, ja.


F: La du märke till någonting när du gick den här ronden?
G: Nej inte något speciellt som jag kommer ihåg, det kan mycket väl ha varit någonting men du vet att jag..


F: Såg du Stig Engström något?
G: Nej, se det kan jag tala om att jag inte gjorde för han sitter på i trappa och jag går förbi hans rum och där går vi aldrig in av den anledningen att han har ett eget lås på sin dörr som inte vår nycket, som inte ingår i låssystemet om jag säger så, och hans dörr är som regel låst så vi bryr oss aldrig om. För jag upptäckte det där en gång när jag skulle gå in och släcka, för belysningen var tänd där, och då tänkte jag att jag skulle in och släcka där för vi är ju till för det. Och då kom jag inte in med min nyckel och då bryr man sig inte om det.


F: Är det något konstigt med det, är det bara han som har sin dörr?
G: Hör du du, där han har varit rätt mycket, men sen hade vi en så det där, det finns ett par rum, men jag vet inte varför han har ett eget lås på sin dörr, men han har det. Om det inte är ändrat, jag har inte provat.


F: Ser man in i hans rum?
G: Nej, nej nej.


F: Hur kunde du se att belysningen var tänd?
G. Jo du vet det ser man under dörren va', när man släcker så ser

att nu lyser det där, nu går jag in. F: Den här aktuella kvällen då när du gick förbi..
G: Ja hör du du, då släckte jag inte korridorbelysningen bara för jag visste att han satt där, för då släcker man vid hela hans rum också, och då gör man inte det när han säger till.


F: Hörde du att han var på rummet?
G: Nej, nej nej nej.


F: Hur visste du att han var där då?
G: Jo men han hade ju sagt att han var där, jag vet inte att han var där, det kan jag inte påstå Men han hade sagt det, då tar jag för givet att han var där.


F: Du såg när han kom? . . . . . . man

G: Ja när han kom utifrån, ja.


F: Och då var klockan? över
G: Ungefär 10 över 8 nånting sånt där..


F: 20 Över 10 alltså?
G. Nej, över 8. 20.10. Förlåt. 20.10 ungefär. Det är vad jag tror va'.

Jag kan inte exakt säga, men då kom han in och sa att jag ska arbeta

för att jag ska ha semester. F: Såg du honom något mer den kvällen?
G: Ja när han hade gått, jag såg inte när han gick ut, han hade gått ungefär 20 över 12 men då var jag fortfarande på rond. Men sen såg jag, för då hade dom sett när han gick ut ser du, Henry och Anette, för det berättade dom för jag frågade väl kanske har Engström gått nu.


F: När du talade men Engström i receptionen vid 20.10 tiden, berättade han någonting så här var han hade varit?
G: Ja, han skulle åka bort och åka ski.. nej, han bara sa att han hade ätit. Jag har varit och ätit och nu går jag och fortsätter och arbetar. Men inte var han hade varit, oh nej.


F: Jag vill fråga lite grand hur det går till när någon som arbetar i företaget t ex går ut och sen kommer igen. Är det någon form av stämpling med kort?
G: Ja, nej det tror jag inte. I så fall har dom stämpelklocka vet du, alltså dom har ett sånt där litet kort som man använder i kortläsare också när man går in. Men Engström han använder inte kortläsaren utan han bånkar på dörren vet du, så öppnar vi. Men det är sånt som vi egentligen inte alls får lov att göra, och det påpekade dom nu för oss också att vi får inte öppna så, utan dom ska använda för då registreras det i kortläsaren.


F: Är du säker på att det skedde så den här kvällen? Att han bankade på dörren?
G: Ja det gjorde, det vet jag att han gjorde.


F: Såg du att han gjorde det?
G. Ja om han bankade så tog han i dörren och vi såg honom och öppnade

dörren och han går in va'. F: Menar du nu den här händelsen 20.10?
G: Ja då, det, då, jo då, det gjorde nog.


F: Då ryckte han eller bankade?
G: Ja just det och så öppnar men vet du.


F: Ja.
G: För han vill inte registrera.


F: Du sa att han brukade göra det, har du varit med om det förut?
G: Ja oh ja, oh ja. Han arbetar ganska mycket över på kvällarna och går ut och äter och kommer igen och drar i dörren.


F: Det är någonting du har varit med om och upplevt?
G: Jahadå.


F: Vid flera tillfällen?
G. Jodå. Det är inte bara han som gör för det är väl obekvämt att stå

där och slå en kod som man kanske inte kommer ihåg och..

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

G: Ja när han kom utifrån, ja.


F: Och då var klockan? över
G: Ungefär 10 över 8 nånting sånt där..


F: 20 Över 10 alltså?
G. Nej, över 8. 20.10. Förlåt. 20.10 ungefär. Det är vad jag tror va'.

Jag kan inte exakt säga, men då kom han in och sa att jag ska arbeta

för att jag ska ha semester. F: Såg du honom något mer den kvällen?
G: Ja när han hade gått, jag såg inte när han gick ut, han hade gått ungefär 20 över 12 men då var jag fortfarande på rond. Men sen såg jag, för då hade dom sett när han gick ut ser du, Henry och Anette, för det berättade dom för jag frågade väl kanske har Engström gått nu.


F: När du talade men Engström i receptionen vid 20.10 tiden, berättade han någonting så här var han hade varit?
G: Ja, han skulle åka bort och åka ski.. nej, han bara sa att han hade ätit. Jag har varit och ätit och nu går jag och fortsätter och arbetar. Men inte var han hade varit, oh nej.


F: Jag vill fråga lite grand hur det går till när någon som arbetar i företaget t ex går ut och sen kommer igen. Är det någon form av stämpling med kort?
G: Ja, nej det tror jag inte. I så fall har dom stämpelklocka vet du, alltså dom har ett sånt där litet kort som man använder i kortläsare också när man går in. Men Engström han använder inte kortläsaren utan han bånkar på dörren vet du, så öppnar vi. Men det är sånt som vi egentligen inte alls får lov att göra, och det påpekade dom nu för oss också att vi får inte öppna så, utan dom ska använda för då registreras det i kortläsaren.


F: Är du säker på att det skedde så den här kvällen? Att han bankade på dörren?
G: Ja det gjorde, det vet jag att han gjorde.


F: Såg du att han gjorde det?
G. Ja om han bankade så tog han i dörren och vi såg honom och öppnade

dörren och han går in va'. F: Menar du nu den här händelsen 20.10?
G: Ja då, det, då, jo då, det gjorde nog.


F: Då ryckte han eller bankade?
G: Ja just det och så öppnar men vet du.


F: Ja.
G: För han vill inte registrera.


F: Du sa att han brukade göra det, har du varit med om det förut?
G: Ja oh ja, oh ja. Han arbetar ganska mycket över på kvällarna och går ut och äter och kommer igen och drar i dörren.


F: Det är någonting du har varit med om och upplevt?
G: Jahadå.


F: Vid flera tillfällen?
G. Jodå. Det är inte bara han som gör för det är väl obekvämt att stå

där och slå en kod som man kanske inte kommer ihåg och..

samma

F: När man går ut då? Är det sak där?
G: Nej då går man bara. Då är det ett vred på insidan av dörren som man bara öppnar, då går man bara rakt ut.


F: Du såg alltså inte Engström något mer den här kvällen?
G: Jo på natten sen.


F: Det gjorde du?
G: För att du vet att han kom ju tillbaka ungefär 20 i 12.


F: 23 och..
G: 40 ungefär, något så där. Kommer tillbaka och säger det ligger en man skjuten, det är en man som har blivit skjuten där borta och dom säger att det är Olof Palme. Nehej, sa jag, alltså det där kunde man ju inte tro på. Sen så berättade han och då sa han det, ja jag kom precis, sa han, och jag hörde skottet sahan, jag trodde det var en avgasknall. Och sen så sa han det att han hade varit framme då och tittat och berättade att det vällde fram blod munnen och det var lite så där. Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med det var så likt Lisbeth Palme. Och så tyckte han att polisen var så väldigt brysk mot henne så där och ja. Och sen så sa han att han var hörd, han hade pratat med polisen och blivit hörd av dom.


F: Det sa han också? UT
G: Ja. sen.


F: Och det var ganska precis 23.40?
G: Jaa hör du du..


F: Tittade du på klockan?
G: Nej, alltså det är ungefär vad vi beräknade, jag tror att Henry tittade på klockan och noterade det för han trodde också att, han hade det minnet att han kom ungefär 23.40.


F: Du menar Henry Olofsson?
G: Henry Olofsson, ja.


F: Har Henry Olofsson och du diskuterat det här förhållandet?
G: Hör du du vi satt och pratade om det


F: Samma kväll?
G: Ja. Hur dags kom han, liksom så där, hur dags det kunde ha varit. Du vet att vi satt ju faktiskt och pratade till bekräftelsen kom på radio så blev vi väldigt upprörda, tyckte det var förskräckligt.


F: Var någonstans fanns du vid just den här episoden? När Stig Engström kom in och berättade just det här?
G: Då satt jag i receptionen, då var vi bägge två i receptionen.


F: Henry Olofsson..
G: Och jag, ja. Anette Kovik hade gått innan jag kom tillbaka från ronden.


F: När kan du beräkna att hon har gått?
G: Du det vet jag inte för det får nog Henry svara på, men omkring något före halv 12 måste det ha varit, för jag måste ha varit ett per minuter i halv 12.


F: Du såg aldrig då när Stig Engström lämnade Skandiahuset?
G: Nej, nej det gjorde jag inte.


F: Du har sett honom vid två tillfällen då?

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

samma

F: När man går ut då? Är det sak där?
G: Nej då går man bara. Då är det ett vred på insidan av dörren som man bara öppnar, då går man bara rakt ut.


F: Du såg alltså inte Engström något mer den här kvällen?
G: Jo på natten sen.


F: Det gjorde du?
G: För att du vet att han kom ju tillbaka ungefär 20 i 12.


F: 23 och..
G: 40 ungefär, något så där. Kommer tillbaka och säger det ligger en man skjuten, det är en man som har blivit skjuten där borta och dom säger att det är Olof Palme. Nehej, sa jag, alltså det där kunde man ju inte tro på. Sen så berättade han och då sa han det, ja jag kom precis, sa han, och jag hörde skottet sahan, jag trodde det var en avgasknall. Och sen så sa han det att han hade varit framme då och tittat och berättade att det vällde fram blod munnen och det var lite så där. Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med det var så likt Lisbeth Palme. Och så tyckte han att polisen var så väldigt brysk mot henne så där och ja. Och sen så sa han att han var hörd, han hade pratat med polisen och blivit hörd av dom.


F: Det sa han också? UT
G: Ja. sen.


F: Och det var ganska precis 23.40?
G: Jaa hör du du..


F: Tittade du på klockan?
G: Nej, alltså det är ungefär vad vi beräknade, jag tror att Henry tittade på klockan och noterade det för han trodde också att, han hade det minnet att han kom ungefär 23.40.


F: Du menar Henry Olofsson?
G: Henry Olofsson, ja.


F: Har Henry Olofsson och du diskuterat det här förhållandet?
G: Hör du du vi satt och pratade om det


F: Samma kväll?
G: Ja. Hur dags kom han, liksom så där, hur dags det kunde ha varit. Du vet att vi satt ju faktiskt och pratade till bekräftelsen kom på radio så blev vi väldigt upprörda, tyckte det var förskräckligt.


F: Var någonstans fanns du vid just den här episoden? När Stig Engström kom in och berättade just det här?
G: Då satt jag i receptionen, då var vi bägge två i receptionen.


F: Henry Olofsson..
G: Och jag, ja. Anette Kovik hade gått innan jag kom tillbaka från ronden.


F: När kan du beräkna att hon har gått?
G: Du det vet jag inte för det får nog Henry svara på, men omkring något före halv 12 måste det ha varit, för jag måste ha varit ett per minuter i halv 12.


F: Du såg aldrig då när Stig Engström lämnade Skandiahuset?
G: Nej, nej det gjorde jag inte.


F: Du har sett honom vid två tillfällen då?

G: Ja.


F: 20.10 och sen 23.40.
G: Ja.


F: När han kom in här och berättade om det här tillstånd var han då? om Olof Palme, i vilket
G: Han var skakad.


F: Skakad?
G: Jaa, det var han.


F: Vad hade han för kläder?
G: Han hade väl en duffel på sig, en mörk nånting sånt där, ja, som man knäpper här med såna där konstiga knappar har jag för mig. Och sen hade han, han brukar väl ha en keps också, en rutig.


F: Vad var det för färg på den här duffeln?
G: Det vet.. ..jag törs inte..... Jag har ju sett honom så många gånger, jag tror att den är beige-färgad.


F: Du säger med konstiga knappar, du menar..
G: Ja du vet såna där trägrejer.


F: Som liknar trä.
G: Ja just det som man trär.


F: Som man trär i en ögla?
G: Just det.


F: Då förstår ja
G: Och du tror att den var beige men du är inte säker? G. Nej.


F: Vad hade han för byxor på sig?
G:


F: Du pratade om hans rutiga keps.
G: Ja det tror jag en sån där uppvikt, det brukar han ha så han hade väl det den kvällen också, det var ju kallt.


F: Med öronlappar?
G: Ja, såna där man viker upp.


F: vilken färg?
G: Ja den tror jag är brun och lite, om det är blå rutor på den, nej jag törs..du vet vad man minns dåligt (skratt).


F: Bär han glasögon, Stig Engström?
G: Ja.


F: Hade han dom på sig?
G: Det hade han säkert, det hade han säkert, det tror jag för det brukar han ha.


F: Såg du om han var blodig?
G: Nej det var han inte.


F: Inte på händerna och..?
G: Nej inte nånting sånt, nej nej.


F: Bar han på något? Typ väska eller liknande? ARKT

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

G: Ja.


F: 20.10 och sen 23.40.
G: Ja.


F: När han kom in här och berättade om det här tillstånd var han då? om Olof Palme, i vilket
G: Han var skakad.


F: Skakad?
G: Jaa, det var han.


F: Vad hade han för kläder?
G: Han hade väl en duffel på sig, en mörk nånting sånt där, ja, som man knäpper här med såna där konstiga knappar har jag för mig. Och sen hade han, han brukar väl ha en keps också, en rutig.


F: Vad var det för färg på den här duffeln?
G: Det vet.. ..jag törs inte..... Jag har ju sett honom så många gånger, jag tror att den är beige-färgad.


F: Du säger med konstiga knappar, du menar..
G: Ja du vet såna där trägrejer.


F: Som liknar trä.
G: Ja just det som man trär.


F: Som man trär i en ögla?
G: Just det.


F: Då förstår ja
G: Och du tror att den var beige men du är inte säker? G. Nej.


F: Vad hade han för byxor på sig?
G:


F: Du pratade om hans rutiga keps.
G: Ja det tror jag en sån där uppvikt, det brukar han ha så han hade väl det den kvällen också, det var ju kallt.


F: Med öronlappar?
G: Ja, såna där man viker upp.


F: vilken färg?
G: Ja den tror jag är brun och lite, om det är blå rutor på den, nej jag törs..du vet vad man minns dåligt (skratt).


F: Bär han glasögon, Stig Engström?
G: Ja.


F: Hade han dom på sig?
G: Det hade han säkert, det hade han säkert, det tror jag för det brukar han ha.


F: Såg du om han var blodig?
G: Nej det var han inte.


F: Inte på händerna och..?
G: Nej inte nånting sånt, nej nej.


F: Bar han på något? Typ väska eller liknande? ARKT

han sa,

G: Ja han hade väl, det brukar han också ha, en handledsväska och det hade han nog en, det brukar han ha. Men något annat bar han inte på.


F: Vad berättade han mer än du nu har berättat?
G: Jaa, han sa väl inte att han skulle åka hem, han hade missat sista tåget så han skulle ta nån buss från Odenplan så han ringde hem till sin fru antagligen.


F: Han ringde från receptionen?
G: Ja vi har en sån där kundtelefon som han ringde ifrån.


F: Hur länge var han i receptionen?
G: Ja en 10 minuter skulle jag tro ungefär, han var en stund. Det vart så kaotiskt alltihopa för att. Jag försöker att erinra mig och vad men det var just det där att han tyckte att polisen hade varit så..jo, han sa så här också att han var så liten den här mannen, han hade aldrig kunna urskilja att det var Olof Palme bara för att han var så, om han sa att han var vanställd i ansiktet eller så där att det vällde så mycket blod så man kunde inte se vem det var. Och då sa han, han var så liten, och då sa jag på en gång att Olof Palme var väldigt liten, han var inte mycket längre än vad jag är. Och då sa han, ja jag har aldrig träffat honom.


F: Det sa han?
G: Mm. Han sa, jag har aldrig träffat Olof Palme. Det har inte jag heller men jag har sett honom på nåt, jag kom förbi när han hade haft valmöte i Solna Centrum därför så har jag sett att han var liten.


F: Jag tänkte på, du kom till ditt arbete 20.10.
G: Ja ungefär.


F: Och då är det meningen att du ska jobba från 20.45 som du sa tidigare, till klockan?
G: 08.15.


F: 08.15. Hela natten då.
G: Ja.


F: Under den här kvällen skulle du tjänstgöra tillsammans med..?
G: Henry Olofsson.


F: Henry Olofsson.
G: Ja.


F: Men du sa tidigare innan vi satte på bandspelaren att han var och spelade bridge.
G: Ja jag tror att han var det för han brukar ju vara det.


F: Men i alla fall, han var ledig?
G: Ja.


F: Och i stället för honom så tjänstgjorde Annette Kovik?
G: Ja.


F: Och hon fanns alltså i receptionen då när du anlände 20.10.
G: Ja det måste hon ha gjort, det måste hon ha gjort, det törs jag inte säga men det måste hon ha jort.


F: Personalen som tjänstgjorde där fram till klockan 20.45 Ann Söder..
G. Nej inte Ann Södergren. Ann-Sofi Olofsson.

BO

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

han sa,

G: Ja han hade väl, det brukar han också ha, en handledsväska och det hade han nog en, det brukar han ha. Men något annat bar han inte på.


F: Vad berättade han mer än du nu har berättat?
G: Jaa, han sa väl inte att han skulle åka hem, han hade missat sista tåget så han skulle ta nån buss från Odenplan så han ringde hem till sin fru antagligen.


F: Han ringde från receptionen?
G: Ja vi har en sån där kundtelefon som han ringde ifrån.


F: Hur länge var han i receptionen?
G: Ja en 10 minuter skulle jag tro ungefär, han var en stund. Det vart så kaotiskt alltihopa för att. Jag försöker att erinra mig och vad men det var just det där att han tyckte att polisen hade varit så..jo, han sa så här också att han var så liten den här mannen, han hade aldrig kunna urskilja att det var Olof Palme bara för att han var så, om han sa att han var vanställd i ansiktet eller så där att det vällde så mycket blod så man kunde inte se vem det var. Och då sa han, han var så liten, och då sa jag på en gång att Olof Palme var väldigt liten, han var inte mycket längre än vad jag är. Och då sa han, ja jag har aldrig träffat honom.


F: Det sa han?
G: Mm. Han sa, jag har aldrig träffat Olof Palme. Det har inte jag heller men jag har sett honom på nåt, jag kom förbi när han hade haft valmöte i Solna Centrum därför så har jag sett att han var liten.


F: Jag tänkte på, du kom till ditt arbete 20.10.
G: Ja ungefär.


F: Och då är det meningen att du ska jobba från 20.45 som du sa tidigare, till klockan?
G: 08.15.


F: 08.15. Hela natten då.
G: Ja.


F: Under den här kvällen skulle du tjänstgöra tillsammans med..?
G: Henry Olofsson.


F: Henry Olofsson.
G: Ja.


F: Men du sa tidigare innan vi satte på bandspelaren att han var och spelade bridge.
G: Ja jag tror att han var det för han brukar ju vara det.


F: Men i alla fall, han var ledig?
G: Ja.


F: Och i stället för honom så tjänstgjorde Annette Kovik?
G: Ja.


F: Och hon fanns alltså i receptionen då när du anlände 20.10.
G: Ja det måste hon ha gjort, det måste hon ha gjort, det törs jag inte säga men det måste hon ha jort.


F: Personalen som tjänstgjorde där fram till klockan 20.45 Ann Söder..
G. Nej inte Ann Södergren. Ann-Sofi Olofsson.

BO

F: Ann-Sofi Olofsson.
G: Mm. Jag tror det, men jag törs inte säga, jag törs inte säga vem som var där, för det kan ha varit nån annan. För att, du vet, att det är så många olika som går på eftermiddagspasset så att det..


F: Du nämnde tidigare också att ni brukar turas om, ibland går du ronderingarna, ibland sitter du i receptionen.
G: Ja, du vet att det är så här, vi går, en börjar att gå och så går man då Sveavägen stora huset och sen börjar nästa och gå dom andra husena, Luntmakargatan 18, Luntmakargatan 22, Luntmakargatan 14-16 och tunnelgatan 5.


F: Den här aktuella kvällen så berättar du i alla fall att strax efter klockan 21 så började du din rondering på 8 trappor.
G: Ja och går ner.


F: ...våningsplanen ner i huset.
G: Ja oh ja. Och så går jag hela vägen ner.


F: När du då kom till det våningsplan, 1:a våningsplanet där Stig Engström har sitt kontor, var det någonting speciellt du observerade?
G: Nej. Inte nånting, ingenting.


F: Har han någon specialinredning på sitt kontor eller den lokal han disponerar?
G: Eeh hör du du, jag skulle kunna tro att han har det för att han håller på med reklam och sånt, så jag skulle kunna tro att han har nog skärmar du vet, jag vet inte vad sånt där heter, fotogrejer som han lyser i.


F: jag förstår, ett mörkrum.
G: Nej nej nej, inte alls mörkrum. Utan du vet man har man sticker in bilder och tittar i och sånt där.


F: Finns det någon anordning utanför hans lokal, dörren som talar att man inte får gå in där?
G: Nej det gör det inte, nej det gör det inte, oh nej.


F: Jag tänker på typ någon lampa som lyser rött.
G: Nej det finns inte. Det finns bara hans namn och hans foto utanför, det står Stig Engström och så hans foto.


F: Nu var det tänt i korridoren har du berättat?
G: Ja då oh ja, för du vet det är ju helt upptänt i vart enda rum där när vi kommer, det är ingen som släcker utan det går vi och gör. Och när jag visste att han var där så släckte jag inte.


F: Tänkte du på om det lyste under hans dörr?
G: Nej, nej nej och förmodligen gjorde det det men det vet jag inte.


F: Det är inget du reflekterade över?
G: Nej därför att jag visste att han var där, annars vet du om jag inte vet att han är där så släcker jag ner och så kommer han ut och säger var snäll och tänd igen, ifall jag släcker ner för honom då.


F: Då befinner du dig på en trappa och då berättar du att du ifrån en trappa såg ner i receptionen.
G: Ja det gör man och det är efter man har gått förbi Engström.


F: Vad gjorde du efter det att du hade gått förbi Engström? Gick du ner i receptionen då? SOM om

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

F: Ann-Sofi Olofsson.
G: Mm. Jag tror det, men jag törs inte säga, jag törs inte säga vem som var där, för det kan ha varit nån annan. För att, du vet, att det är så många olika som går på eftermiddagspasset så att det..


F: Du nämnde tidigare också att ni brukar turas om, ibland går du ronderingarna, ibland sitter du i receptionen.
G: Ja, du vet att det är så här, vi går, en börjar att gå och så går man då Sveavägen stora huset och sen börjar nästa och gå dom andra husena, Luntmakargatan 18, Luntmakargatan 22, Luntmakargatan 14-16 och tunnelgatan 5.


F: Den här aktuella kvällen så berättar du i alla fall att strax efter klockan 21 så började du din rondering på 8 trappor.
G: Ja och går ner.


F: ...våningsplanen ner i huset.
G: Ja oh ja. Och så går jag hela vägen ner.


F: När du då kom till det våningsplan, 1:a våningsplanet där Stig Engström har sitt kontor, var det någonting speciellt du observerade?
G: Nej. Inte nånting, ingenting.


F: Har han någon specialinredning på sitt kontor eller den lokal han disponerar?
G: Eeh hör du du, jag skulle kunna tro att han har det för att han håller på med reklam och sånt, så jag skulle kunna tro att han har nog skärmar du vet, jag vet inte vad sånt där heter, fotogrejer som han lyser i.


F: jag förstår, ett mörkrum.
G: Nej nej nej, inte alls mörkrum. Utan du vet man har man sticker in bilder och tittar i och sånt där.


F: Finns det någon anordning utanför hans lokal, dörren som talar att man inte får gå in där?
G: Nej det gör det inte, nej det gör det inte, oh nej.


F: Jag tänker på typ någon lampa som lyser rött.
G: Nej det finns inte. Det finns bara hans namn och hans foto utanför, det står Stig Engström och så hans foto.


F: Nu var det tänt i korridoren har du berättat?
G: Ja då oh ja, för du vet det är ju helt upptänt i vart enda rum där när vi kommer, det är ingen som släcker utan det går vi och gör. Och när jag visste att han var där så släckte jag inte.


F: Tänkte du på om det lyste under hans dörr?
G: Nej, nej nej och förmodligen gjorde det det men det vet jag inte.


F: Det är inget du reflekterade över?
G: Nej därför att jag visste att han var där, annars vet du om jag inte vet att han är där så släcker jag ner och så kommer han ut och säger var snäll och tänd igen, ifall jag släcker ner för honom då.


F: Då befinner du dig på en trappa och då berättar du att du ifrån en trappa såg ner i receptionen.
G: Ja det gör man och det är efter man har gått förbi Engström.


F: Vad gjorde du efter det att du hade gått förbi Engström? Gick du ner i receptionen då? SOM om

Om

G: Nej, jag gick inte ner, jag går inte ner då.


F: Vart tog du vägen då?
G: Då fortsatte jag att gå vet du, och sen har man då lokaler sån där bastu och så finns det, och så går man och låser en dörr Sveavägen 48 som man låser då för att det är lokaler som har där som dom får vara på kvällarna med träning och solarium och dom har sån där gymnastikhall och teknikhall.


F: Vad kan klockan ha varit ungefär när du befann dig just vid Engströms korridor?
G: Jaa du, ungefär runt 22.30.


F: Kom du tillbaka till den korridoren nåt mer under den kvällen?
G: Nej nej nej, inte nån gång. Utan sen går man vidare vet du genom alla dom där lokalerna, genom deras postavdelning.


F: Är lokalerna larmade på något sätt, jag tänkte på dörrar ut, ett sånt stort komplex..
G: Jahadå, alla dörrar, men du vet att det är ingen som kan gå ut genom några dörrar där längre utan dom är låsta med 7-tillhållarlås och det är bara vakten som har nyckel till det.


F: Jag tänkte just på den 28 februari.
G: Ja det var låst. 548, alltså Sveavägen 48 låste jag när jag kom ner då...


F: Finns det dörrar som går ut mot gatan man har 7-tillhållarnyckel?
G: Ja men det är det ingen som har. Maskinisten har det.


F: Är dom larmade dom dörrarna också?
G: Ja det är dom, dom är larmade. Så att går någon igenom så ser vi det i receptionen och det skriver kortläsaren eller datan.


F: Den här kvällen då den 28 februari när du gick på ronderingen, var det någon dörr som utlöste ett larm?
G: Inte vad jag vet, för att jag har inte en aning om det, men det finns på ..


F: Om..
G: Om det skulle vara så så finns det uppskrivet på datalista.


F: Men om dörr larmar när du går ute .. (hostningar)..vad händer då?
G: Ja det händer inte så mycket förstår du, därför att vi vet ju inte, vi har visserligen TV-kameror på så att man ska titta vad det är, om den larmar så går man och tittar om det är någonting men då är det ju redan för sent.


F: Vem går och tittar?
G: Vi, någon i vakten vet du för att vi kallar på varandra, vi har ju kommunikationsradio.


F: Du bär alltså en kommunikationsradio?
G: Ja det gör jag, så ringer man Securitascentralen och så får man gå och stänga eller titta om det är någonting.


F: Något sådant hände alltså inte kvällen den 28 februari?
G: Ja tyvärr så ha hänt det men det vet vi inte. Inte i ytterdörren en dörr i källaren som går till garaget och där kan man gå ut nån grind och den dörren var inte larmad då, nu är den det.


F: Men det var ingen som meddelade dig att.. en men men

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Om

G: Nej, jag gick inte ner, jag går inte ner då.


F: Vart tog du vägen då?
G: Då fortsatte jag att gå vet du, och sen har man då lokaler sån där bastu och så finns det, och så går man och låser en dörr Sveavägen 48 som man låser då för att det är lokaler som har där som dom får vara på kvällarna med träning och solarium och dom har sån där gymnastikhall och teknikhall.


F: Vad kan klockan ha varit ungefär när du befann dig just vid Engströms korridor?
G: Jaa du, ungefär runt 22.30.


F: Kom du tillbaka till den korridoren nåt mer under den kvällen?
G: Nej nej nej, inte nån gång. Utan sen går man vidare vet du genom alla dom där lokalerna, genom deras postavdelning.


F: Är lokalerna larmade på något sätt, jag tänkte på dörrar ut, ett sånt stort komplex..
G: Jahadå, alla dörrar, men du vet att det är ingen som kan gå ut genom några dörrar där längre utan dom är låsta med 7-tillhållarlås och det är bara vakten som har nyckel till det.


F: Jag tänkte just på den 28 februari.
G: Ja det var låst. 548, alltså Sveavägen 48 låste jag när jag kom ner då...


F: Finns det dörrar som går ut mot gatan man har 7-tillhållarnyckel?
G: Ja men det är det ingen som har. Maskinisten har det.


F: Är dom larmade dom dörrarna också?
G: Ja det är dom, dom är larmade. Så att går någon igenom så ser vi det i receptionen och det skriver kortläsaren eller datan.


F: Den här kvällen då den 28 februari när du gick på ronderingen, var det någon dörr som utlöste ett larm?
G: Inte vad jag vet, för att jag har inte en aning om det, men det finns på ..


F: Om..
G: Om det skulle vara så så finns det uppskrivet på datalista.


F: Men om dörr larmar när du går ute .. (hostningar)..vad händer då?
G: Ja det händer inte så mycket förstår du, därför att vi vet ju inte, vi har visserligen TV-kameror på så att man ska titta vad det är, om den larmar så går man och tittar om det är någonting men då är det ju redan för sent.


F: Vem går och tittar?
G: Vi, någon i vakten vet du för att vi kallar på varandra, vi har ju kommunikationsradio.


F: Du bär alltså en kommunikationsradio?
G: Ja det gör jag, så ringer man Securitascentralen och så får man gå och stänga eller titta om det är någonting.


F: Något sådant hände alltså inte kvällen den 28 februari?
G: Ja tyvärr så ha hänt det men det vet vi inte. Inte i ytterdörren en dörr i källaren som går till garaget och där kan man gå ut nån grind och den dörren var inte larmad då, nu är den det.


F: Men det var ingen som meddelade dig att.. en men men

G: Nej hon hade inte märkt det, Anette, att dörren stod öppen, den dörren stod öppen en timma. Och jag tänkte väl inte på den mycket mer, du vet att jag kommer inte ihåg, för jag brukar reagera så mycket på sådant. Och då borde jag gått upp och sagt till henne det, men det kan tänkas att den stod så att jag inte såg att den var öppen, du vet att den är inte helt..


F: När konstaterade ni det förhållandet att den hade stått öppen en timme?
G: Det hade dom när dom tittade på datalistan.


F: Vilka dom?
G: Eeh han heter Hans-Olof Olsson och sen våran kontaktman som heter..


F: Nu menar du den här dörren som är larmad? Den hade alltså stått..
G: En timme.


F: Detta registreras alltså på en data.
G: Ja.


F: Gick du förbi den dörren?
G: Jag går igenom den dörren och jag hade stängt den, så att det, jag återställde den 23.22.


F: Det var du som gjorde det?
G: Ja helt klart.


F: Men då märkte du inte att den var öppen?
G: Förmodligen så har jag inte märkt det, men sen är det så förstår du att det finns en firma som heter La Carterie en affär som har sitt lager där nere vid den dörren, och som ofta, dom har tydligen nyckel och ställer upp den där dörren. Han Olsson brukade komma och frågade mig om det här, då sa jag det att det måste väl vara den La Carterie eftersom ingen reagerade, för då bryr vi oss inte om det för då vet vi att det är dom som är och behöver ha dörren öppen.


F: Du sa du återställde dörren 23.22?
G: Mm. Det står på datalistan.


F: Det är alltså inget som du har gjort då medvetet.
G: Jo det kan jag mycket väl ha gjort, att dörren har stått öppen och jag kan bara ha tänkt att nu har La Carterie varit här och förbaskade slarv. Men jag vet inte.


F: Är det en dörr som måste låsas med nyckel?
G: Nej, den drar man igen. Och larmet sitter på låskolven.


F: Du sa du hade passerat genom dörren?
G: Ja det gör jag ser du.


F: Under din rondering då.
G: Ja. Jag kommer du vet, jag går igenom yttre garaget och så går man igenom den dörren in i en korridor.


F: Vad händer när du öppnar dörren?
G: Vad som händer?


F: Ja.
G: Det händer väl ingenting.


F: Går inte larmet?
G. Nej det är fördröjt larm, så att om dörren står öppen mer än jag

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Gahn.pdf

G: Nej hon hade inte märkt det, Anette, att dörren stod öppen, den dörren stod öppen en timma. Och jag tänkte väl inte på den mycket mer, du vet att jag kommer inte ihåg, för jag brukar reagera så mycket på sådant. Och då borde jag gått upp och sagt till henne det, men det kan tänkas att den stod så att jag inte såg att den var öppen, du vet att den är inte helt..


F: När konstaterade ni det förhållandet att den hade stått öppen en timme?
G: Det hade dom när dom tittade på datalistan.


F: Vilka dom?
G: Eeh han heter Hans-Olof Olsson och sen våran kontaktman som heter..


F: Nu menar du den här dörren som är larmad? Den hade alltså stått..
G: En timme.


F: Detta registreras alltså på en data.
G: Ja.


F: Gick du förbi den dörren?
G: Jag går igenom den dörren och jag hade stängt den, så att det, jag återställde den 23.22.


F: Det var du som gjorde det?
G: Ja helt klart.


F: Men då märkte du inte att den var öppen?
G: Förmodligen så har jag inte märkt det, men sen är det så förstår du att det finns en firma som heter La Carterie en affär som har sitt lager där nere vid den dörren, och som ofta, dom har tydligen nyckel och ställer upp den där dörren. Han Olsson brukade komma och frågade mig om det här, då sa jag det att det måste väl vara den La Carterie eftersom ingen reagerade, för då bryr vi oss inte om det för då vet vi att det är dom som är och behöver ha dörren öppen.


F: Du sa du återställde dörren 23.22?
G: Mm. Det står på datalistan.


F: Det är alltså inget som du har gjort då medvetet.
G: Jo det kan jag mycket väl ha gjort, att dörren har stått öppen och jag kan bara ha tänkt att nu har La Carterie varit här och förbaskade slarv. Men jag vet inte.


F: Är det en dörr som måste låsas med nyckel?
G: Nej, den drar man igen. Och larmet sitter på låskolven.


F: Du sa du hade passerat genom dörren?
G: Ja det gör jag ser du.


F: Under din rondering då.
G: Ja. Jag kommer du vet, jag går igenom yttre garaget och så går man igenom den dörren in i en korridor.


F: Vad händer när du öppnar dörren?
G: Vad som händer?


F: Ja.
G: Det händer väl ingenting.


F: Går inte larmet?
G. Nej det är fördröjt larm, så att om dörren står öppen mer än jag




Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
Avslutat


اے

0 J0 125 Tilāngsprot. C

01 Polisdistrikt (dår uppslagot mottagits) ORG FU SP..'PSLAG

07| grövre brottmåt 02 Arbatsenhet

2582

09 Plats för förtursstämpel 03 Uppgiftsmottagare 04 Lafa

05 datum

08 klockan Cl860610

2017 -ppslaget hår samman

11jsuppslaget lamnat Palmeп,

par telefon12 Uppgiftslamnarens efternamn och alla förnamn (i ratt följd, tilltalsnamnet markeras)

F.Aman -dag | -ne Gahn, Anna-Lisa


14 Postadress (utdelningsadres3 och ortsadress). telefon DT "vakt"

para Gata 266, 5 tr, 136 33 Landen, tin 745 50 79 15 Arbetsplats (arbetsgivare, postadress och DroiUL arbetet)


ti

och plats) misstänkt person

fordon

Cgods

Uppslag E 63 18 | sako fantockna tērat i, bostad, telefon ochTripkön alder signalement och klädsel esthall punkter for tider och platser samt dadómning avnarens troyoch ov sprit- aller narkotikapirerken

a

Vittnesförhör hållet den 10 juni 1986 på KK1 med securitasvakten Anna-Lisa Gann, 240802-1224. Anställd Securitas Östra Sverige AB, Stockholm, tel 13 10 40. Förhörsledare är krinsp Skoglund och Petrell.

F: Förhörsledaren Gahn -
G:


F: Ja, avsikten med det här förhöret är att reda ut förhållandet den 28 februari på kvällen när du arbetade.
G: Ja. Jag började och var på Securitas förmodligen 10 över 8, alltse 20.10.


F: På kvällen eller på dan?
G: På kvällen.


F: Du menar på Skandia?
G: Ja, förlåt, på Skandia ja. Och hade förmodligen åkt in tidigt för att jag skulle handla och då kommer jag alltid lite tidigare, annars brukar jag vara 20 över 8. Och när jag kom dit så kom Engström in utifrån och sa att han skulle arbeta över. Det är väl honom ni vill höra om?


F: Mm.
G. Och att han hade varit ute och ätit middag, han hade arbetat hela

dagen och skulle fortsätta och arbeta hela kvällen på grund av att han skulle ha semester och skulle resa bort och han hade ett arbet som skulle vara färdigt. När klockan var något efter 21 så gick jag ut på rond och och ronden sträckte sig då, alltså man åker upp på 8 trappor och sen går man runt i huset, släcker ner och ser eft att inga kranar att det inte är nånting och kollar över huvud tage Och nu är det så länge sen så jag kan inte säga om det var några fler kvar i huset, det brukar sitta folk och arbeta, men jag vet


13ans

Pande uppslag

Ekan anknyta til uppslag nr

|

Spaniagschel

21


"LUIUE22 AP

-... det tilldelat

datum

1


| 25 Spanchat: 3.

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

اے

0 J0 125 Tilāngsprot. C

01 Polisdistrikt (dår uppslagot mottagits) ORG FU SP..'PSLAG

07| grövre brottmåt 02 Arbatsenhet

2582

09 Plats för förtursstämpel 03 Uppgiftsmottagare 04 Lafa

05 datum

08 klockan Cl860610

2017 -ppslaget hår samman

11jsuppslaget lamnat Palmeп,

par telefon12 Uppgiftslamnarens efternamn och alla förnamn (i ratt följd, tilltalsnamnet markeras)

F.Aman -dag | -ne Gahn, Anna-Lisa


14 Postadress (utdelningsadres3 och ortsadress). telefon DT "vakt"

para Gata 266, 5 tr, 136 33 Landen, tin 745 50 79 15 Arbetsplats (arbetsgivare, postadress och DroiUL arbetet)


ti

och plats) misstänkt person

fordon

Cgods

Uppslag E 63 18 | sako fantockna tērat i, bostad, telefon ochTripkön alder signalement och klädsel esthall punkter for tider och platser samt dadómning avnarens troyoch ov sprit- aller narkotikapirerken

a

Vittnesförhör hållet den 10 juni 1986 på KK1 med securitasvakten Anna-Lisa Gann, 240802-1224. Anställd Securitas Östra Sverige AB, Stockholm, tel 13 10 40. Förhörsledare är krinsp Skoglund och Petrell.

F: Förhörsledaren Gahn -
G:


F: Ja, avsikten med det här förhöret är att reda ut förhållandet den 28 februari på kvällen när du arbetade.
G: Ja. Jag började och var på Securitas förmodligen 10 över 8, alltse 20.10.


F: På kvällen eller på dan?
G: På kvällen.


F: Du menar på Skandia?
G: Ja, förlåt, på Skandia ja. Och hade förmodligen åkt in tidigt för att jag skulle handla och då kommer jag alltid lite tidigare, annars brukar jag vara 20 över 8. Och när jag kom dit så kom Engström in utifrån och sa att han skulle arbeta över. Det är väl honom ni vill höra om?


F: Mm.
G. Och att han hade varit ute och ätit middag, han hade arbetat hela

dagen och skulle fortsätta och arbeta hela kvällen på grund av att han skulle ha semester och skulle resa bort och han hade ett arbet som skulle vara färdigt. När klockan var något efter 21 så gick jag ut på rond och och ronden sträckte sig då, alltså man åker upp på 8 trappor och sen går man runt i huset, släcker ner och ser eft att inga kranar att det inte är nånting och kollar över huvud tage Och nu är det så länge sen så jag kan inte säga om det var några fler kvar i huset, det brukar sitta folk och arbeta, men jag vet


13ans

Pande uppslag

Ekan anknyta til uppslag nr

|

Spaniagschel

21


"LUIUE22 AP

-... det tilldelat

datum

1


| 25 Spanchat: 3.

tror, 6 minuter eller nånting sånt där F: Då går larmet?
G: Då går datorn upp.


F: Det talas om ett cykelstall för dom anställda.
G: J


F: Är det samma dörr eller?
G: Nej oh nej, det är tidigare ser du. Så man kommer och går, det är så svårt att beskriva det där, genom cykelstallet ut i garageinfarte du vet det är en utomhusnerfart till garaget och så går man igenom en liten dörr in i garageporten och in igenom garaget och fram till den här dörren. Och där går det att gå ut vet du igenom, men man måste ha nyckel för att gå in.


F: Det går att gå ut utan nyckel, men nyckel krävs för att gå in?
G: Ja.


F: Och den dörren är olarmad?
G: Ja, den var då, nu är den inte det, nu är den larmad.


F: Men då kunde man ta sig ut där utan att det registrerades?
G: Ja. Och du vet att det vet ju inte vi om någon har gått igenom den dörren och ut, för det kan, du vet att det kan mycket väl ha suttit nån uppe och arbetat som inte jag kommer ihåg. För att det gör det så ofta, det sitter människor där uppe vet du, jag känner igen dom, jag reagerar inte jag säger hej bara om dom går förbi. Och är det nån som jag inte känner så frågar jag vem dom är och kollar upp dom.


F: En helt annan fråga, du vet inte när Stig Engström hade lämnat Skandia för att gå ut och äta?
G: Nej.


F:
G: Och du vet att det är inte alls säkert att ... för han går bara vet du förbi då, sen kommer han tillbaka.


F: När man kommer inifrån byggnaden så kan man alltså öppna dörren ut själv och ta sig ut?
G: jaa, oh ja.


F: När man tar sig in i byggnaden och går in i receptionen...
G: Då ska man använda en kortläsare och ha kod, och går inte koden så är man inte behörig, men sen är det lite fel på det där ibland så det är inte alla även dom som är behöriga som kan komma in.


F: Genom att knacka eller ruska?
G: Ja just det man tar i dörren och rycker.


F: Då vet man...
G: Ja men du vet att vi känner ju, ja, vi känner ju dom.


F: Jag har inga fler frågor. Vill du ha bandet uppspelat eller godtar du det som det är.
G. Jag vet vad jag har sagt och jag står faktiskt för det med

tion för mitt dåliga minne.

reservaFörhöret avslutas klockan 10.30. Stockholm som ovan.

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

tror, 6 minuter eller nånting sånt där F: Då går larmet?
G: Då går datorn upp.


F: Det talas om ett cykelstall för dom anställda.
G: J


F: Är det samma dörr eller?
G: Nej oh nej, det är tidigare ser du. Så man kommer och går, det är så svårt att beskriva det där, genom cykelstallet ut i garageinfarte du vet det är en utomhusnerfart till garaget och så går man igenom en liten dörr in i garageporten och in igenom garaget och fram till den här dörren. Och där går det att gå ut vet du igenom, men man måste ha nyckel för att gå in.


F: Det går att gå ut utan nyckel, men nyckel krävs för att gå in?
G: Ja.


F: Och den dörren är olarmad?
G: Ja, den var då, nu är den inte det, nu är den larmad.


F: Men då kunde man ta sig ut där utan att det registrerades?
G: Ja. Och du vet att det vet ju inte vi om någon har gått igenom den dörren och ut, för det kan, du vet att det kan mycket väl ha suttit nån uppe och arbetat som inte jag kommer ihåg. För att det gör det så ofta, det sitter människor där uppe vet du, jag känner igen dom, jag reagerar inte jag säger hej bara om dom går förbi. Och är det nån som jag inte känner så frågar jag vem dom är och kollar upp dom.


F: En helt annan fråga, du vet inte när Stig Engström hade lämnat Skandia för att gå ut och äta?
G: Nej.


F:
G: Och du vet att det är inte alls säkert att ... för han går bara vet du förbi då, sen kommer han tillbaka.


F: När man kommer inifrån byggnaden så kan man alltså öppna dörren ut själv och ta sig ut?
G: jaa, oh ja.


F: När man tar sig in i byggnaden och går in i receptionen...
G: Då ska man använda en kortläsare och ha kod, och går inte koden så är man inte behörig, men sen är det lite fel på det där ibland så det är inte alla även dom som är behöriga som kan komma in.


F: Genom att knacka eller ruska?
G: Ja just det man tar i dörren och rycker.


F: Då vet man...
G: Ja men du vet att vi känner ju, ja, vi känner ju dom.


F: Jag har inga fler frågor. Vill du ha bandet uppspelat eller godtar du det som det är.
G. Jag vet vad jag har sagt och jag står faktiskt för det med

tion för mitt dåliga minne.

reservaFörhöret avslutas klockan 10.30. Stockholm som ovan.

inte i dag mer än just denna man, och jag hade väl förmodligen inte kommit ihåg det heller, men han kom ju tillbaka sedan en gång till. Och sen går man då ner, jag fortsatte och gick ner och när jag kom till i trappa så går jag förbi så jag ser ner i receptionen och då såg jag att Henry hade kommit och Anette var fortfarande kvar. F: Du menar Henry Olofsson?
G: Ja Henry Olofsson.


F: Och Anette.
G: Ja, då var dom i receptionen. Och sen fortsatte jag för jag vinkad väl bara och sa hej eller nånting och sen fortsatte jag för jag hade rätt mycket kvar ännu, och då kunde väl klockan kanske varit kvart tio i 1l, nånting sånt där jag kan inte säga.


F: Du säger Anette, är det
G: Det är Anette Kovic, ja.


F: La du märke till någonting när du gick den här ronden?
G: Nej inte något speciellt som jag kommer ihåg, det kan mycket väl ha varit någonting men du vet att jag..


F: Såg du Stig Engström något?
G: Nej, se det kan jag tala om att jag inte gjorde för han sitter på 1 trappa och jag går förbi hans rum och där går vi aldrig in av den anledningen att han har ett eget lås på sin dörr som inte vår nycket, som inte ingår i låssystemet om jag säger så, och hans dörr är som regel låst så vi bryr oss aldrig om. För jag upptäckte det där en gång när jag skulle gå in och släcka, för belysningen var tänd där, och då tänkte jag att jag skulle in och släcka där för vi är ju till för det. Och då kom jag inte in med min nyckel och då bryr man sig inte om det.


F: Är det något konstigt med det, är det bara han som har sin dörr?
G: Hör du du, där han har varit rätt mycket, men sen hade vi en så det där, det finns ett par rum, men jag vet inte varför han har ett eget lås på sin dörr, men han har det. Om det inte är ändrat, jag har inte provat.


F: Ser man in i hans rum?
G: Nej, nej nej.


F: Hur kunde du se att belysningen var tänd?
G. Jo du vet det ser man under dörren va', när man släcker så ser

att nu lyser det där, nu går jag in. F: Den här aktuella kvällen då när du gick förbi..
G: Ja hör du du, då släckte jag inte korridorbelysningen bara för jag visste att han satt där, för då släcker man vid hela hans rum ocks och då gör man inte det när han säger till.


F: Hörde du att han var på rummet?
G: Nej, nej nej nej.


F: Kur visste du att han var där då?
G: Jo men han hade ju sagt att han var där, jag vet inte att han var där, det kan jag inte påstå .. Men han hade sagt det, då tar jag för givet att han var där.


F: Du såg när han kom? > man

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

inte i dag mer än just denna man, och jag hade väl förmodligen inte kommit ihåg det heller, men han kom ju tillbaka sedan en gång till. Och sen går man då ner, jag fortsatte och gick ner och när jag kom till i trappa så går jag förbi så jag ser ner i receptionen och då såg jag att Henry hade kommit och Anette var fortfarande kvar. F: Du menar Henry Olofsson?
G: Ja Henry Olofsson.


F: Och Anette.
G: Ja, då var dom i receptionen. Och sen fortsatte jag för jag vinkad väl bara och sa hej eller nånting och sen fortsatte jag för jag hade rätt mycket kvar ännu, och då kunde väl klockan kanske varit kvart tio i 1l, nånting sånt där jag kan inte säga.


F: Du säger Anette, är det
G: Det är Anette Kovic, ja.


F: La du märke till någonting när du gick den här ronden?
G: Nej inte något speciellt som jag kommer ihåg, det kan mycket väl ha varit någonting men du vet att jag..


F: Såg du Stig Engström något?
G: Nej, se det kan jag tala om att jag inte gjorde för han sitter på 1 trappa och jag går förbi hans rum och där går vi aldrig in av den anledningen att han har ett eget lås på sin dörr som inte vår nycket, som inte ingår i låssystemet om jag säger så, och hans dörr är som regel låst så vi bryr oss aldrig om. För jag upptäckte det där en gång när jag skulle gå in och släcka, för belysningen var tänd där, och då tänkte jag att jag skulle in och släcka där för vi är ju till för det. Och då kom jag inte in med min nyckel och då bryr man sig inte om det.


F: Är det något konstigt med det, är det bara han som har sin dörr?
G: Hör du du, där han har varit rätt mycket, men sen hade vi en så det där, det finns ett par rum, men jag vet inte varför han har ett eget lås på sin dörr, men han har det. Om det inte är ändrat, jag har inte provat.


F: Ser man in i hans rum?
G: Nej, nej nej.


F: Hur kunde du se att belysningen var tänd?
G. Jo du vet det ser man under dörren va', när man släcker så ser

att nu lyser det där, nu går jag in. F: Den här aktuella kvällen då när du gick förbi..
G: Ja hör du du, då släckte jag inte korridorbelysningen bara för jag visste att han satt där, för då släcker man vid hela hans rum ocks och då gör man inte det när han säger till.


F: Hörde du att han var på rummet?
G: Nej, nej nej nej.


F: Kur visste du att han var där då?
G: Jo men han hade ju sagt att han var där, jag vet inte att han var där, det kan jag inte påstå .. Men han hade sagt det, då tar jag för givet att han var där.


F: Du såg när han kom? > man

in CC0123 G: Ja när han kom utifrån, ja.


F: Och då var klockan?
G: Ungefär 10 över 8 nånting sånt där..


F: 20 över 10 alltså ?
G. Nej, över 8. 20.10. Förlåt. 20.10 ungefär. Det är vad jag tror va'.

Jag kan inte exakt säga, men då kom han in och sa att jag ska arbet

för att jag ska ha semester. F: Såg du honom något mer den kvällen?
G: Ja när han hade gått, jag. såg inte när han gick ut, han hade gått ungefär 20 över 12 men då var jag fortfarande på rond. Men sen såg jag, för då hade dom sett när han gick ut ser du, Henry och Anette. för det berättade dom för jag frågade väl kanske har Engström gått nu.


F: När du talade men Engström i receptionen vid 20.10 tiden, berättade han någonting så här var han hade varit?
G: Ja, han skulle åka bort och åka ski.. nej, han bara sa att han hade ätit. Jag har varit och ätit och nu går jag och fortsätter och arbetar. Men inte var han hade varit, oh nej.


F: Jag vill fråga lite grand hur det går till när någon som arbetar i företaget t ex går ut och sen kommer igen. Är det någon form av stämpling med kort?
G: Ja, nej det tror jag inte. I så fall har dom stämpelklocka vet du, alítså dom har ett sånt där litet kort som man använder i kortläsare också när man går in. Men Engström han använder inte kortläsaren utan han bånkar på dörren vet du, så öppnar vi. Men det är sånt som vi egentligen inte alls får lov att göra, och det påpekade dom nu för oss också att vi får inte öppna så, utan dom ska använda för då registreras det i kortläsaren.


F: Är du säker på att det skedde så den här kvällen? Att han bankade på dörren?
G: Ja det gjorde, det vet jag att han gjorde.


F: Såg du att han gjorde det?
G. Ja om han bankade så tog han i dörren och vi såg honom och öppnade

dörren och han går in va'. F: Menar du nu den här händelsen 20.10?
G: Ja då, det, då, jo då, det gjorde nog.


F: Då ryckte han eller bankade?
G: Ja just det och så öppnar men vet du.


F: Ja.
G: För han vill inte registrera.


F: Du sa att han brukade göra det, har du varit med om det förut?
G: Ja oh ja, oh ja. Han arbetar ganska mycket över på kvällarna och går ut och äter och kommer igen och drar i dörren.


F: Det är någonting du har varit med om och upplevt?
G: Jahadå.


F: Vid flera tillfällen?
G. Jodå. Det är inte bara han som gör för det är väl obekvämt att stå

där och slå en kod som man kanske inte kommer ihåg och..

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

in CC0123 G: Ja när han kom utifrån, ja.


F: Och då var klockan?
G: Ungefär 10 över 8 nånting sånt där..


F: 20 över 10 alltså ?
G. Nej, över 8. 20.10. Förlåt. 20.10 ungefär. Det är vad jag tror va'.

Jag kan inte exakt säga, men då kom han in och sa att jag ska arbet

för att jag ska ha semester. F: Såg du honom något mer den kvällen?
G: Ja när han hade gått, jag. såg inte när han gick ut, han hade gått ungefär 20 över 12 men då var jag fortfarande på rond. Men sen såg jag, för då hade dom sett när han gick ut ser du, Henry och Anette. för det berättade dom för jag frågade väl kanske har Engström gått nu.


F: När du talade men Engström i receptionen vid 20.10 tiden, berättade han någonting så här var han hade varit?
G: Ja, han skulle åka bort och åka ski.. nej, han bara sa att han hade ätit. Jag har varit och ätit och nu går jag och fortsätter och arbetar. Men inte var han hade varit, oh nej.


F: Jag vill fråga lite grand hur det går till när någon som arbetar i företaget t ex går ut och sen kommer igen. Är det någon form av stämpling med kort?
G: Ja, nej det tror jag inte. I så fall har dom stämpelklocka vet du, alítså dom har ett sånt där litet kort som man använder i kortläsare också när man går in. Men Engström han använder inte kortläsaren utan han bånkar på dörren vet du, så öppnar vi. Men det är sånt som vi egentligen inte alls får lov att göra, och det påpekade dom nu för oss också att vi får inte öppna så, utan dom ska använda för då registreras det i kortläsaren.


F: Är du säker på att det skedde så den här kvällen? Att han bankade på dörren?
G: Ja det gjorde, det vet jag att han gjorde.


F: Såg du att han gjorde det?
G. Ja om han bankade så tog han i dörren och vi såg honom och öppnade

dörren och han går in va'. F: Menar du nu den här händelsen 20.10?
G: Ja då, det, då, jo då, det gjorde nog.


F: Då ryckte han eller bankade?
G: Ja just det och så öppnar men vet du.


F: Ja.
G: För han vill inte registrera.


F: Du sa att han brukade göra det, har du varit med om det förut?
G: Ja oh ja, oh ja. Han arbetar ganska mycket över på kvällarna och går ut och äter och kommer igen och drar i dörren.


F: Det är någonting du har varit med om och upplevt?
G: Jahadå.


F: Vid flera tillfällen?
G. Jodå. Det är inte bara han som gör för det är väl obekvämt att stå

där och slå en kod som man kanske inte kommer ihåg och..

F: När man går ut då? Är det samma sak där?
G: Nej då går man bara. Då är det ett vred på insidan av dörren som man bara öppnar, då går man bara rakt ut.


F: Du såg alltså inte Engström något mer den här kvällen?
G: Jo på natten sen.


F: Det gjorde du?
G: För att du vet att han kom ju tillbaka ungefär 20 i 12.


F: 23 och..
G: 40 ungefär, något så där. Kommer tillbaka och säger det ligger en man skjuten, det är en man som har blivit skjuten där borta och dom säger att det är Olof Palme. Nehej, sa jag, alltså det där kunde man ju inte tro på. Sen så berättade han och då sa han det, ja jag kom precis, sa han, och jag hörde skottet sahan, jag trodde det var en avgasknall. Och sen så sa han det att han hade varit framme då och tittat och berättade att det vällde fram blod ur munnen och det var lite så där. Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med det var så likt Lisbeth Palme. Och så tyckte han att polisen var så väl. digt brysk mot henne så där och ja. Och sen så sa han att han var hörd, han hade pratat med polisen och blivit hörd av dom.


F: Det sa han också?
G: Ja.


F: Och det var ganska precis 23.40?
G: Jaa hör du du..


F: Tittade du på klockan?
G: Nej, alltså det är ungefär vad vi beräknade, jag tror att Henry tittade på klockan och noterade det för han trodde också att, han hade det minnet att han kom ungefär 23.40.


F: Du menar Henry Olofsson?
G: Henry Olofsson, ja.


F: Har Henry Olofsson och du diskuterat det här förhållandet?
G: Hör du du vi satt och pratade om det sen.


F: Samma kväll?
G: Ja. Hur dags kom han, liksom så där, hur dags det kunde ha varit. Du vet att vi satt ju faktiskt och pratade till bekräftelsen kom på radio så blev vi väldigt upprörda, tyckte det var förskräckligt.


F: Var någonstans fanns du vid just den här episoden? När Stig Engström kom in och berättade just det här?
G: Då satt jag i receptionen, då var vi bägge två i receptionen.


F: Henry Olofsson..
G: Och jag, ja. Anette Kovik hade gått innan jag kom tillbaka från ronden.


F: När kan du beräkna att hon har gått?
G: Du det vet jag inte för det får nog Henry svara på, men omkring något före halv 12 måste det ha varit, för jag måste ha varit ett per minuter i halv 12.


F: Du såg aldrig då när Stig Engström lämnade Skandiahuset?
G: Nej, nej det gjorde jag inte.


F: Du har sett honom vid två tillfällen då?

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

F: När man går ut då? Är det samma sak där?
G: Nej då går man bara. Då är det ett vred på insidan av dörren som man bara öppnar, då går man bara rakt ut.


F: Du såg alltså inte Engström något mer den här kvällen?
G: Jo på natten sen.


F: Det gjorde du?
G: För att du vet att han kom ju tillbaka ungefär 20 i 12.


F: 23 och..
G: 40 ungefär, något så där. Kommer tillbaka och säger det ligger en man skjuten, det är en man som har blivit skjuten där borta och dom säger att det är Olof Palme. Nehej, sa jag, alltså det där kunde man ju inte tro på. Sen så berättade han och då sa han det, ja jag kom precis, sa han, och jag hörde skottet sahan, jag trodde det var en avgasknall. Och sen så sa han det att han hade varit framme då och tittat och berättade att det vällde fram blod ur munnen och det var lite så där. Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med det var så likt Lisbeth Palme. Och så tyckte han att polisen var så väl. digt brysk mot henne så där och ja. Och sen så sa han att han var hörd, han hade pratat med polisen och blivit hörd av dom.


F: Det sa han också?
G: Ja.


F: Och det var ganska precis 23.40?
G: Jaa hör du du..


F: Tittade du på klockan?
G: Nej, alltså det är ungefär vad vi beräknade, jag tror att Henry tittade på klockan och noterade det för han trodde också att, han hade det minnet att han kom ungefär 23.40.


F: Du menar Henry Olofsson?
G: Henry Olofsson, ja.


F: Har Henry Olofsson och du diskuterat det här förhållandet?
G: Hör du du vi satt och pratade om det sen.


F: Samma kväll?
G: Ja. Hur dags kom han, liksom så där, hur dags det kunde ha varit. Du vet att vi satt ju faktiskt och pratade till bekräftelsen kom på radio så blev vi väldigt upprörda, tyckte det var förskräckligt.


F: Var någonstans fanns du vid just den här episoden? När Stig Engström kom in och berättade just det här?
G: Då satt jag i receptionen, då var vi bägge två i receptionen.


F: Henry Olofsson..
G: Och jag, ja. Anette Kovik hade gått innan jag kom tillbaka från ronden.


F: När kan du beräkna att hon har gått?
G: Du det vet jag inte för det får nog Henry svara på, men omkring något före halv 12 måste det ha varit, för jag måste ha varit ett per minuter i halv 12.


F: Du såg aldrig då när Stig Engström lämnade Skandiahuset?
G: Nej, nej det gjorde jag inte.


F: Du har sett honom vid två tillfällen då?

G: Ja.


F: 20.10 och sen 23.40.
G: Ja.


F: När han kom in här och berättade om det här om Olof Palme, i vilket tillstånd var han då?
G: Han var skakad.


F: Skakad?
G: Jaa, det var han.


F: Vad hade han för kläder?
G: Han hade väl en duffel på sig, en mörk nånting sånt där, ja, som man knäpper här med såna där konstiga knappar har jag för mig. Och sen hade han, han brukar väl ha en keps också, en rutig.


F: Vad var det för färg på den här duffeln?
G: Det vet..... jag törs inte...... Jag har ju sett honom så många gånger, jag tror att den är beige-färgad.


F: Du säger med konstiga knappar, du menar..
G: Ja du vet såna där trägrejer.


F: Som liknar trä.
G: Ja just det som man trär.


F: Som man trär i en ögla?
G: Just det.


F: Då förstår ja
G: Och du tror att den var beige men du är inte säker? G. Nej


F: Vad hade han för byxor på sig? G F. Du pratade om hans rutiga keps.
G: Ja det tror jag en sån där uppvikt, det brukar han ha så han hade väl det den kvällen också, det var ju kallt.


F: Med öronlappar?
G: Ja, såna där man viker upp.


F: vilken färg?
G: Ja den tror jag är brun och lite, om det är blå rutor på den, nej jag törs..du vet vad man minns dåligt (skratt).


F: Bär han glasögon, Stig Engström?
G: Ja.


F: Hade han dom på sig?
G: Det hade han säkert, det hade han säkert, det tror jag för det brukar han ha.


F: Såg du om han var blodig?
G: Nej det var han inte.


F: Inte på händerna och..?
G: Nej inte nånting sånt, nej nej.


F: Bar han på något? Typ väska eller liknande?

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

G: Ja.


F: 20.10 och sen 23.40.
G: Ja.


F: När han kom in här och berättade om det här om Olof Palme, i vilket tillstånd var han då?
G: Han var skakad.


F: Skakad?
G: Jaa, det var han.


F: Vad hade han för kläder?
G: Han hade väl en duffel på sig, en mörk nånting sånt där, ja, som man knäpper här med såna där konstiga knappar har jag för mig. Och sen hade han, han brukar väl ha en keps också, en rutig.


F: Vad var det för färg på den här duffeln?
G: Det vet..... jag törs inte...... Jag har ju sett honom så många gånger, jag tror att den är beige-färgad.


F: Du säger med konstiga knappar, du menar..
G: Ja du vet såna där trägrejer.


F: Som liknar trä.
G: Ja just det som man trär.


F: Som man trär i en ögla?
G: Just det.


F: Då förstår ja
G: Och du tror att den var beige men du är inte säker? G. Nej


F: Vad hade han för byxor på sig? G F. Du pratade om hans rutiga keps.
G: Ja det tror jag en sån där uppvikt, det brukar han ha så han hade väl det den kvällen också, det var ju kallt.


F: Med öronlappar?
G: Ja, såna där man viker upp.


F: vilken färg?
G: Ja den tror jag är brun och lite, om det är blå rutor på den, nej jag törs..du vet vad man minns dåligt (skratt).


F: Bär han glasögon, Stig Engström?
G: Ja.


F: Hade han dom på sig?
G: Det hade han säkert, det hade han säkert, det tror jag för det brukar han ha.


F: Såg du om han var blodig?
G: Nej det var han inte.


F: Inte på händerna och..?
G: Nej inte nånting sånt, nej nej.


F: Bar han på något? Typ väska eller liknande?

han sa,

. Ja han hade väl, det brukar han också ha, en handledsväska och

det hade han nog en, det brukar han ha. Men något annat bar han

inte på. F: Vad berättade han-mer än du nu har berättat?
G: Jaa, han sa väl inte att han skulle åka hem, han hade missat sista tåget så han skulle ta nån buss från Odenplan så han rinhem till sin fru antagligen.


F: Han ringde från receptionen?
G: Ja vi har en sån där kundtelefon som han ringde ifrån.


F: Hur länge var han i receptionen?
G: Ja en 10 minuter skulle jag tro ungefär, han var en stund. Det vart så kaotiskt alltihopa för att. Jag försöker att erinra mig och vad men det var just det där att han tyckte att polisen hade varit så..jo, han sa så här också att han var så liten den här mannen, han hade aldrig kunna urskilja att det var Olof Palme bara för att han var så, om han sa att han var vanställd i ansiktet elle så där att det vällde så mycket blod så man kunde inte se vem det i Och då sa han, han var så liten, och då sa jag på en gång att Olof Palme var väldigt liten, han var inte mycket längre än vad jag är. Och då sa han, ja jag har aldrig träffat honom.


F: Det sa han?
G: Mm. Han sa, jag har aldrig träffat Olof Palme. Det har inte jag heller men jag har sett honom på nåt, jag kom förbi när han hade ha valmöte i Solna Centrum därför så har jag sett att han var liten.


F: Jag tänkte på, du kom till ditt arbete 20.10.
G: Ja ungefär.


F: Och då är det meningen att du ska jobba från 20.45 som du sa tidigare, till klockan?
G: 08.15.


F: 08.15. Hela natten då.
G: Ja.


F: Under den här kvällen skulle du tjänstgöra tillsammans med..?.
G: Henry Olofsson.


F: Henry Olofsson.
G: Ja.


F: Me du sa tidigare innan vi satte på bandspelaren att han var och spelade bridge.
G: Ja jag tror att han var det för han brukar ju vara det.


F: Men i alla fall, han var ledig?
G: Ja.


F: Och i stället för honom så tjänstgjorde Annette Kovik?
G: Ja.


F: Och hon fanns alltså i receptionen då när du anlände 20.10.
G: Ja det måste hon ha gjort, det måste hon ha gjort, det törs jag in säga men det måste hon ha gjort.


F: Personalen som tjänstgjorde där fram till klockan 20.45 Ann Söder..
G. Nej inte Ann Södergren. Ann-Sofi Olofsson.

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

han sa,

. Ja han hade väl, det brukar han också ha, en handledsväska och

det hade han nog en, det brukar han ha. Men något annat bar han

inte på. F: Vad berättade han-mer än du nu har berättat?
G: Jaa, han sa väl inte att han skulle åka hem, han hade missat sista tåget så han skulle ta nån buss från Odenplan så han rinhem till sin fru antagligen.


F: Han ringde från receptionen?
G: Ja vi har en sån där kundtelefon som han ringde ifrån.


F: Hur länge var han i receptionen?
G: Ja en 10 minuter skulle jag tro ungefär, han var en stund. Det vart så kaotiskt alltihopa för att. Jag försöker att erinra mig och vad men det var just det där att han tyckte att polisen hade varit så..jo, han sa så här också att han var så liten den här mannen, han hade aldrig kunna urskilja att det var Olof Palme bara för att han var så, om han sa att han var vanställd i ansiktet elle så där att det vällde så mycket blod så man kunde inte se vem det i Och då sa han, han var så liten, och då sa jag på en gång att Olof Palme var väldigt liten, han var inte mycket längre än vad jag är. Och då sa han, ja jag har aldrig träffat honom.


F: Det sa han?
G: Mm. Han sa, jag har aldrig träffat Olof Palme. Det har inte jag heller men jag har sett honom på nåt, jag kom förbi när han hade ha valmöte i Solna Centrum därför så har jag sett att han var liten.


F: Jag tänkte på, du kom till ditt arbete 20.10.
G: Ja ungefär.


F: Och då är det meningen att du ska jobba från 20.45 som du sa tidigare, till klockan?
G: 08.15.


F: 08.15. Hela natten då.
G: Ja.


F: Under den här kvällen skulle du tjänstgöra tillsammans med..?.
G: Henry Olofsson.


F: Henry Olofsson.
G: Ja.


F: Me du sa tidigare innan vi satte på bandspelaren att han var och spelade bridge.
G: Ja jag tror att han var det för han brukar ju vara det.


F: Men i alla fall, han var ledig?
G: Ja.


F: Och i stället för honom så tjänstgjorde Annette Kovik?
G: Ja.


F: Och hon fanns alltså i receptionen då när du anlände 20.10.
G: Ja det måste hon ha gjort, det måste hon ha gjort, det törs jag in säga men det måste hon ha gjort.


F: Personalen som tjänstgjorde där fram till klockan 20.45 Ann Söder..
G. Nej inte Ann Södergren. Ann-Sofi Olofsson.

ja

som

213 F: Ann-Sofi Olofsson. 000 132
G: Mm. Jag tror det, men jag törs inte säga, jag törs inte säga vem var där, för det kan ha varit nån annan. För att, du vet, att det är så många olika som går på eftermiddagspasset så att det..


F: Du nämnde tidigare också att ni brukar turas om, ibland går du ronderingarna, ibland sitter du i receptionen.

G: Ja, du vet att det är så här, vi går, en börjar att gå och så går man då Sveavägen stora huset och sen börjar nästa och gå dom andra husena, Luntmakargatan 18, Luntmakargatan 22, Luntmakargatan 14-16 och Tunnelgatan 5.


F: Den här aktuella kvällen så berättar du i alla fall att strax eftei klockan 21 så började du din rondering på 8 trappor.
G: Ja och går ner.


F: .. våningsplanen ner i huset.
G: Ja oh ja. Och så går jag hela vägen ner.


F: När du då kom till det våningsplan, l:a våningsplanet där Stig Engström har sitt kontor, var det någonting speciellt du observerade?
G: Nej. Inte nånting, ingenting.


F: Har han någon specialinredning på sitt kontor eller den lokal han disponerar?
G: Een hör du du, jag skulle kunna tro att han har det för att han håller på med reklam och sånt, så jag skulle kunna tro att han har nog skärmar du vet, jag vet inte vad sånt där heter, fotogrejer som han lyser i.


F: jag förstår, ett mörkrum.
G: Nej nej nej, inte alls mörkrum. Utan du vet man har man sticker in bilder och tittar i och sånt där.


F: Finns det någon anordning utanför hans lokal, dörren som talar om att man inte får gå in där?
G: Nej det gör det inte, nej det gör det inte, oh nej.


F: Jag tänker på typ någon lampa som lyser rött.
G. Nej det finns inte. Det'finns bara hans namn och hans foto utanför

det står Stig Engström och så hans foto. f. Nu var det tänt i korridoren har du berättat? G: Ja då oh ja, för du vet det är ju helt upptänt i vart enda rum där när vi kommer, det är ingen som släcker utan det går vi och gör. Och när jag visste att han var där så släckte jag inte.


F: Tänkte du på om det lyste under hans dörr?
G: Nej, nej nej och förmodligen gjorde det det men det vet jag inte.


F: Det är inget du reflekterade över?
G: Nej därför att jag visste att han var där, annars vet du om jag inte vet att han är där så släcker jag ner och så kommer han ut och säger var snäll och tänd igen, ifall jag släcker ner för honom då.


F: Då befinner du dig på en trappa och då berättar du att du ifrån en trappa såg ner i receptionen.
G: Ja det gör man och det är efter man har gått förbi Engström.


F: Vad gjorde du efter det att du hade gått förbi Engström? Gick du ner i receptionen då? Som

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

ja

som

213 F: Ann-Sofi Olofsson. 000 132
G: Mm. Jag tror det, men jag törs inte säga, jag törs inte säga vem var där, för det kan ha varit nån annan. För att, du vet, att det är så många olika som går på eftermiddagspasset så att det..


F: Du nämnde tidigare också att ni brukar turas om, ibland går du ronderingarna, ibland sitter du i receptionen.

G: Ja, du vet att det är så här, vi går, en börjar att gå och så går man då Sveavägen stora huset och sen börjar nästa och gå dom andra husena, Luntmakargatan 18, Luntmakargatan 22, Luntmakargatan 14-16 och Tunnelgatan 5.


F: Den här aktuella kvällen så berättar du i alla fall att strax eftei klockan 21 så började du din rondering på 8 trappor.
G: Ja och går ner.


F: .. våningsplanen ner i huset.
G: Ja oh ja. Och så går jag hela vägen ner.


F: När du då kom till det våningsplan, l:a våningsplanet där Stig Engström har sitt kontor, var det någonting speciellt du observerade?
G: Nej. Inte nånting, ingenting.


F: Har han någon specialinredning på sitt kontor eller den lokal han disponerar?
G: Een hör du du, jag skulle kunna tro att han har det för att han håller på med reklam och sånt, så jag skulle kunna tro att han har nog skärmar du vet, jag vet inte vad sånt där heter, fotogrejer som han lyser i.


F: jag förstår, ett mörkrum.
G: Nej nej nej, inte alls mörkrum. Utan du vet man har man sticker in bilder och tittar i och sånt där.


F: Finns det någon anordning utanför hans lokal, dörren som talar om att man inte får gå in där?
G: Nej det gör det inte, nej det gör det inte, oh nej.


F: Jag tänker på typ någon lampa som lyser rött.
G. Nej det finns inte. Det'finns bara hans namn och hans foto utanför

det står Stig Engström och så hans foto. f. Nu var det tänt i korridoren har du berättat? G: Ja då oh ja, för du vet det är ju helt upptänt i vart enda rum där när vi kommer, det är ingen som släcker utan det går vi och gör. Och när jag visste att han var där så släckte jag inte.


F: Tänkte du på om det lyste under hans dörr?
G: Nej, nej nej och förmodligen gjorde det det men det vet jag inte.


F: Det är inget du reflekterade över?
G: Nej därför att jag visste att han var där, annars vet du om jag inte vet att han är där så släcker jag ner och så kommer han ut och säger var snäll och tänd igen, ifall jag släcker ner för honom då.


F: Då befinner du dig på en trappa och då berättar du att du ifrån en trappa såg ner i receptionen.
G: Ja det gör man och det är efter man har gått förbi Engström.


F: Vad gjorde du efter det att du hade gått förbi Engström? Gick du ner i receptionen då? Som

Om

G: Nej, jag gick inte ner, jag går inte ner då.


F: Vart tog du vägen då?
G: Då fortsatte jag att gå vet du, och sen har man då lokaler sån där bastu och så finns det, och så går man och låser en dörr Sveavägen 48 som man låser då för att det är lokaler som har där som dom får vara på kvällarna med träning och solarium och dom har sån där gym - nastikhall och teknikhall.


F: Vad kan klockan ha varit ungefär när du befann dig just vid Engströ korridor?
G: Jaa du, ungefär runt 22.30.


F: Kom du tillbaka till den korridoren nåt mer under den kvällen?
G: Nej nej nej, inte nån gång. Utan sen går man vidare vet du genom alla dom där lokalerna, genom deras postavdelning.


F: Är lokalerna larmade på något sätt, jag tänkte på dörrar ut, ett sånt stort komplex.. 6. Jahadå, alla dörrar, men du vet att det är ingen som kan gå ut geno några dörrar där längre utan dom är låsta med 7-tillhållarlås och det är bara vakten som har nyckel till det. F. Jag tänkte just på den 28 februari.
G: Ja det var låst. 548, alltså Sveavägen 48 låste jag när jag kom ner då...


F: Finns det dörrar som går ut mot gatan man har 7-tillhållarnycke
G: Ja men det är det ingen som har. Maskinisten har det.


F: Är dom larmade dom dörrarna också?
G: Ja det är dom, dom är larmade. Så att går någon igenom så ser vi de i receptionen och det skriver kortläsaren eller datan.


F: Den här kvällen då den 28 februari när du gick på ronderingen, var det någon dörr som utlöste ett larm?
G: Inte vad jag vet, för att jag har inte en aning om det, men det finns på..


F: Om..
G: Om det skulle vara så så finns det uppskrivet på datalista.


F: Men om en dörr larmar när du går ute ..(hostningar)..vad händer då?
G: Ja det händer inte så mycket förstår du, därför att vi vet ju inte, vi har visserligen TV-kameror på så att man ska titta vad det är, om den larmar så går man och tittar om det är någontingdå är det ju redan för sent.


F: Vem går och tittar?
G: Vi, någon i vakten vet du för att vi kallar på varandra, vi har ju kommunikationsradio.


F: Du bär alltså en kommunikationsradio?
G: Ja det gör jag, så ringer man Securitascentralen och så får man gå och stänga eller titta om det är någonting.


F: Något sådant hände alltså inte kvällen den 28 februari?
G: Ja tyvärr så hade det hänt det men det vet vi inte. Inte i ytterdör en dörr i källaren som går till garaget och där kan man gå ut i grind och den dörren var inte larmad då, nu är den det.


F: Men det var ingen som meddelade dig att.. men men

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Om

G: Nej, jag gick inte ner, jag går inte ner då.


F: Vart tog du vägen då?
G: Då fortsatte jag att gå vet du, och sen har man då lokaler sån där bastu och så finns det, och så går man och låser en dörr Sveavägen 48 som man låser då för att det är lokaler som har där som dom får vara på kvällarna med träning och solarium och dom har sån där gym - nastikhall och teknikhall.


F: Vad kan klockan ha varit ungefär när du befann dig just vid Engströ korridor?
G: Jaa du, ungefär runt 22.30.


F: Kom du tillbaka till den korridoren nåt mer under den kvällen?
G: Nej nej nej, inte nån gång. Utan sen går man vidare vet du genom alla dom där lokalerna, genom deras postavdelning.


F: Är lokalerna larmade på något sätt, jag tänkte på dörrar ut, ett sånt stort komplex.. 6. Jahadå, alla dörrar, men du vet att det är ingen som kan gå ut geno några dörrar där längre utan dom är låsta med 7-tillhållarlås och det är bara vakten som har nyckel till det. F. Jag tänkte just på den 28 februari.
G: Ja det var låst. 548, alltså Sveavägen 48 låste jag när jag kom ner då...


F: Finns det dörrar som går ut mot gatan man har 7-tillhållarnycke
G: Ja men det är det ingen som har. Maskinisten har det.


F: Är dom larmade dom dörrarna också?
G: Ja det är dom, dom är larmade. Så att går någon igenom så ser vi de i receptionen och det skriver kortläsaren eller datan.


F: Den här kvällen då den 28 februari när du gick på ronderingen, var det någon dörr som utlöste ett larm?
G: Inte vad jag vet, för att jag har inte en aning om det, men det finns på..


F: Om..
G: Om det skulle vara så så finns det uppskrivet på datalista.


F: Men om en dörr larmar när du går ute ..(hostningar)..vad händer då?
G: Ja det händer inte så mycket förstår du, därför att vi vet ju inte, vi har visserligen TV-kameror på så att man ska titta vad det är, om den larmar så går man och tittar om det är någontingdå är det ju redan för sent.


F: Vem går och tittar?
G: Vi, någon i vakten vet du för att vi kallar på varandra, vi har ju kommunikationsradio.


F: Du bär alltså en kommunikationsradio?
G: Ja det gör jag, så ringer man Securitascentralen och så får man gå och stänga eller titta om det är någonting.


F: Något sådant hände alltså inte kvällen den 28 februari?
G: Ja tyvärr så hade det hänt det men det vet vi inte. Inte i ytterdör en dörr i källaren som går till garaget och där kan man gå ut i grind och den dörren var inte larmad då, nu är den det.


F: Men det var ingen som meddelade dig att.. men men

Nej hon hade inte märkt det, Anette, att dörren stod öppen, den dörren stod öppen en timma. Och jag tänkte väl inte på den mycket mer, du vet att jag kommer inte ihåG: för jag brukar reagera så mycket på sådant. Och då borde jag gått upp och sagt till henne det, men det kan tänkas att den stod så att jag inte såg att den var öppen, du vet att den är inte helt..


F: När konstaterade ni det förhållandet att den hade stått öppen en timme?
G: Det hade dom när dom tittade på datalistan.


F: Vilka dom?
G: Een han heter Hans-Olof Olsson och sen våran kontaktman som heter.


F: Nu menar du den här dörren som är larmad? Den hade alltså stått..
G: En.


F: Detta registreras alltså på en data.
G: Ja.


F: Gick du förbi den dörren?
G: Jag går igenom den dörren och jag hade stängt den, så att det, jag återställde den 23.22.


F: Det var du som gjorde det?
G: Ja helt klart.


F: Men då märkte du inte att den var öppen?
G: Förmodligen så har jag inte märkt det, men sen är det så förstår du att det finns en firma som heter La Carterie en affär som har sitt lager där nere vid den dörren, och som ofta, dom har tydligen nycke och ställer upp den där dörren. Han Olsson brukade komma och frågade mig om det här, då sa jag det att det måste väl vara den La Carterie eftersom ingen reagerade, för då bryr vi oss inte om det för då vet vi att det är dom som är och behöver ha dörren öppen.


F: Du sa du återställde dörren 23.22?
G: Mm. Det står på datalistan.


F: Det är alltså inget som du har gjort då medvetet.
G: Jo det kan jag mycket väl ha gjort, att dörren har stått öppen och jag kan bara ha tänkt att nu har La Carterie varit här och förbaskade slarv. Men jag vet inte.


F: Är det en dörr som måste låsas med nyckel?
G: Nej, den drar man igen. Och larmet sitter på låskolven.


F: Du sa du hade passerat genom dörren?
G: Ja det gör jag ser du.


F: Under din rondering då.
G: Ja. Jag kommer du vet, jag går igenom yttre garaget och så går man igenom den dörren in i en korridor.


F: Vad händer när du öppnar dörren?
G: Vad som händer?


F: Ja.
G: Det händer väl ingenting.


F: Går inte larmet?
G. Nej det är fördröit larm, så att

om dörren står öppen

mer

än

ian

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 SKANDIA-vittnesförhör-Anna-Lisa-Gahn.pdf

Nej hon hade inte märkt det, Anette, att dörren stod öppen, den dörren stod öppen en timma. Och jag tänkte väl inte på den mycket mer, du vet att jag kommer inte ihåG: för jag brukar reagera så mycket på sådant. Och då borde jag gått upp och sagt till henne det, men det kan tänkas att den stod så att jag inte såg att den var öppen, du vet att den är inte helt..


F: När konstaterade ni det förhållandet att den hade stått öppen en timme?
G: Det hade dom när dom tittade på datalistan.


F: Vilka dom?
G: Een han heter Hans-Olof Olsson och sen våran kontaktman som heter.


F: Nu menar du den här dörren som är larmad? Den hade alltså stått..
G: En.


F: Detta registreras alltså på en data.
G: Ja.


F: Gick du förbi den dörren?
G: Jag går igenom den dörren och jag hade stängt den, så att det, jag återställde den 23.22.


F: Det var du som gjorde det?
G: Ja helt klart.


F: Men då märkte du inte att den var öppen?
G: Förmodligen så har jag inte märkt det, men sen är det så förstår du att det finns en firma som heter La Carterie en affär som har sitt lager där nere vid den dörren, och som ofta, dom har tydligen nycke och ställer upp den där dörren. Han Olsson brukade komma och frågade mig om det här, då sa jag det att det måste väl vara den La Carterie eftersom ingen reagerade, för då bryr vi oss inte om det för då vet vi att det är dom som är och behöver ha dörren öppen.


F: Du sa du återställde dörren 23.22?
G: Mm. Det står på datalistan.


F: Det är alltså inget som du har gjort då medvetet.
G: Jo det kan jag mycket väl ha gjort, att dörren har stått öppen och jag kan bara ha tänkt att nu har La Carterie varit här och förbaskade slarv. Men jag vet inte.


F: Är det en dörr som måste låsas med nyckel?
G: Nej, den drar man igen. Och larmet sitter på låskolven.


F: Du sa du hade passerat genom dörren?
G: Ja det gör jag ser du.


F: Under din rondering då.
G: Ja. Jag kommer du vet, jag går igenom yttre garaget och så går man igenom den dörren in i en korridor.


F: Vad händer när du öppnar dörren?
G: Vad som händer?


F: Ja.
G: Det händer väl ingenting.


F: Går inte larmet?
G. Nej det är fördröit larm, så att

om dörren står öppen

mer

än

ian