Uppslag i samma avsnitt:
1999-09-21 APAL - 161/99
Rikskriminalpolisen
Att: Lars Nylén
En av mina info (informatörer) har hört av sig och skrivit ned synpunkter till Palmeutredningen vilka han önskar få överlämnade till RKP med mig som mellanhand enär han önskar förbli anonym av säkerhetsskäl.
Informatören, har som man möjligen kan utläsa av hans litania, varit verksam inom säkerhetsklassad tjänst.
Informatören är mycket intresserad av mina hypoteser, nämligen den att frustrerade och åtminstone verbalt revolterande officerare främst inom marinen kan ligga bakom mordet.
Informatören sträcker sig längre och anser mer eller mindre att olika SÄK-organ har ansvar i mordgärningen.
I vart fall ifrågasätter Informatören dess påtagliga brister i myndighetsutövning vad gällde regeringschefens säkerhet.
Informatören är förtegen för nuvarande om vad han vet (har tystnadsplikt) men lämnar kryptiskt tips om att kan lämna bra information i vissa avseenden. ( är bra att prata med, säger informatören.)
Informatören har lämnat tips till RPS/SÄK via annat SĀK-organ kort efter mordet. Det var ett sk hett tips! Informatören är okänd i OP-utredningen och hans tips har trollats bort på vägen dit.
Informatören vill nu avvakta med att berätta närmare om sitt 1986 lämnade tips men är frågvis om vad OP-utredningen känner till om vad som utspelade sig i marina officerskretsar hösten 1985.
Informatören har haft goda förutsättningar att få inofficiell vetskap om vissa officerares ställningstaganden i förhållandet till statsministern
Informatören är angelägen om att mordspanarna känner till SĀK och UND-tjänster och redogör lite för dessa.
Informatören känner marinchefen som varande en ytterst vederhäftig och pålitlig person och som sådan värd att lyssna på.
Att skulle "kört ut palmehatets vänner från marinstaben", som det bildligt beskrivits, är helt i linje med med Informatörens uppfattning om
skulle inte tolerera att det bedrevs konspiration inom marinen.
Jag vet inte vad Informatören kan berätta i saken framdeles men jag har lovat vara mellanhand i förekommande fall.
Det Informatören har berättat om hittills är tämligen kända förhållanden och bör kunna prestera något särskilt för att väcka mer påtagligt intresse.
De papper Informatören nämner som jag lämnat till honom är sedan länge allmängods som olika media har tillgång av.
Informatören ser helst att han slipper träda fram och vill i första hand se om RKP kan klara det hela utan hans medverkan. Av erfarenhet vet vi att tids nog faller förlåten och vi får förhoppningsvis veta hela hemligheten.
1999-09-21 APAL - 161/99
Rikskriminalpolisen
Att: Lars Nylén
En av mina info (informatörer) har hört av sig och skrivit ned synpunkter till Palmeutredningen vilka han önskar få överlämnade till RKP med mig som mellanhand enär han önskar förbli anonym av säkerhetsskäl.
Informatören, har som man möjligen kan utläsa av hans litania, varit verksam inom säkerhetsklassad tjänst.
Informatören är mycket intresserad av mina hypoteser, nämligen den att frustrerade och åtminstone verbalt revolterande officerare främst inom marinen kan ligga bakom mordet.
Informatören sträcker sig längre och anser mer eller mindre att olika SÄK-organ har ansvar i mordgärningen.
I vart fall ifrågasätter Informatören dess påtagliga brister i myndighetsutövning vad gällde regeringschefens säkerhet.
Informatören är förtegen för nuvarande om vad han vet (har tystnadsplikt) men lämnar kryptiskt tips om att kan lämna bra information i vissa avseenden. ( är bra att prata med, säger informatören.)
Informatören har lämnat tips till RPS/SÄK via annat SĀK-organ kort efter mordet. Det var ett sk hett tips! Informatören är okänd i OP-utredningen och hans tips har trollats bort på vägen dit.
Informatören vill nu avvakta med att berätta närmare om sitt 1986 lämnade tips men är frågvis om vad OP-utredningen känner till om vad som utspelade sig i marina officerskretsar hösten 1985.
Informatören har haft goda förutsättningar att få inofficiell vetskap om vissa officerares ställningstaganden i förhållandet till statsministern
Informatören är angelägen om att mordspanarna känner till SĀK och UND-tjänster och redogör lite för dessa.
Informatören känner marinchefen som varande en ytterst vederhäftig och pålitlig person och som sådan värd att lyssna på.
Att skulle "kört ut palmehatets vänner från marinstaben", som det bildligt beskrivits, är helt i linje med med Informatörens uppfattning om
skulle inte tolerera att det bedrevs konspiration inom marinen.
Jag vet inte vad Informatören kan berätta i saken framdeles men jag har lovat vara mellanhand i förekommande fall.
Det Informatören har berättat om hittills är tämligen kända förhållanden och bör kunna prestera något särskilt för att väcka mer påtagligt intresse.
De papper Informatören nämner som jag lämnat till honom är sedan länge allmängods som olika media har tillgång av.
Informatören ser helst att han slipper träda fram och vill i första hand se om RKP kan klara det hela utan hans medverkan. Av erfarenhet vet vi att tids nog faller förlåten och vi får förhoppningsvis veta hela hemligheten.
- Fanns det från början en större plan, där mordet på statsministern egentligen bara var en inledning - stämpling mot staten?
- Har SÄPO klarlagt detta, eller.....
- Anstiftarna kanske fick kalla fötter, efter mordet. Effekten av mordet uteblev på grund av, vad då?
- Händelser som äger rum hösten 1985 är av utredningstekniska skäl högintressanta.
- Har man försökt att sammanställa sådana aktiviteter, eller ...
- En av flera sådana aktiviteter är den som äger rum vid FMV-M, jag åsyftar då ( agerande. Är det riktigt att han reagerade som det står i papper, då måste han höras om det som föranledde reaktionen.
- En fråga är om berörda personer skrev in sig enligt då gällande rutiner vid FMV (Gärdet).
- En annan man viktig fråga är om inpasseringshandlingarna finns kvar, arkiverade eller är uppbrända?
- Vilka var personerna som träffades vid FMV-M och sedermera i andra lokaler?
- En annan intressant sak är om rapporterade det inträffade vidare till ÖB (Fst/säk), eller om han avstod från detta?
- En person som väl känner till FMV-M:säk och Televerket Radio, östra radioområdet är f d säkerhetschef vid Telia och f d polis vid Säpo Namn maskerat
- Hans kunskaper rörande organisation och personal kan vara av stort intresse, inte minst med tanke på det som förekom vid Tre Vapen "tegelhögen".
- Inom Televerket Radio, östra fanns och finns ytterst känslig information och möjligheter om man så vill.
- Förekom någon person från Televerket Radio med vid mötena som påbörjades hösten 1985?
- En ytterst viktig frågeställning, så som jag ser frågan för dagen. Hur är eller var situationen vid Televerket Radio, jag tänker då närmast på tiden innan själva mordet.
Här följer en kortfattad beskrivning av var säkerhets- och underrättelsetjänster (funktioner) förekom organisatoriskt såväl civilt som militärt. Förteckningen gör inte anspråk på fullständighet.
1. Militärt
- Försvarsdepartementet (säkerhetstjänst med flertalet militärer avsedd för skydd av statsledningens utflyttning och verksamhet i anslutning till krigsutbrott då Sverige kan komma att beröras.)
- Överbefälhavaren (ÖB) "Grå huset"
- Fst/und (sektionerat)
- FRA/säk (signalspaning från land och i luften.)
- FOA/säk
- FortF/säk
- Fanns det från början en större plan, där mordet på statsministern egentligen bara var en inledning - stämpling mot staten?
- Har SÄPO klarlagt detta, eller.....
- Anstiftarna kanske fick kalla fötter, efter mordet. Effekten av mordet uteblev på grund av, vad då?
- Händelser som äger rum hösten 1985 är av utredningstekniska skäl högintressanta.
- Har man försökt att sammanställa sådana aktiviteter, eller ...
- En av flera sådana aktiviteter är den som äger rum vid FMV-M, jag åsyftar då ( agerande. Är det riktigt att han reagerade som det står i papper, då måste han höras om det som föranledde reaktionen.
- En fråga är om berörda personer skrev in sig enligt då gällande rutiner vid FMV (Gärdet).
- En annan man viktig fråga är om inpasseringshandlingarna finns kvar, arkiverade eller är uppbrända?
- Vilka var personerna som träffades vid FMV-M och sedermera i andra lokaler?
- En annan intressant sak är om rapporterade det inträffade vidare till ÖB (Fst/säk), eller om han avstod från detta?
- En person som väl känner till FMV-M:säk och Televerket Radio, östra radioområdet är f d säkerhetschef vid Telia och f d polis vid Säpo Namn maskerat
- Hans kunskaper rörande organisation och personal kan vara av stort intresse, inte minst med tanke på det som förekom vid Tre Vapen "tegelhögen".
- Inom Televerket Radio, östra fanns och finns ytterst känslig information och möjligheter om man så vill.
- Förekom någon person från Televerket Radio med vid mötena som påbörjades hösten 1985?
- En ytterst viktig frågeställning, så som jag ser frågan för dagen. Hur är eller var situationen vid Televerket Radio, jag tänker då närmast på tiden innan själva mordet.
Här följer en kortfattad beskrivning av var säkerhets- och underrättelsetjänster (funktioner) förekom organisatoriskt såväl civilt som militärt. Förteckningen gör inte anspråk på fullständighet.
1. Militärt
- Försvarsdepartementet (säkerhetstjänst med flertalet militärer avsedd för skydd av statsledningens utflyttning och verksamhet i anslutning till krigsutbrott då Sverige kan komma att beröras.)
- Överbefälhavaren (ÖB) "Grå huset"
- Fst/und (sektionerat)
- FRA/säk (signalspaning från land och i luften.)
- FOA/säk
- FortF/säk
- Fst/Säk ( gamla arbetsplats) säkerhetsskydd som berör militära förband, staber, och andra verksamheter som har koppling till det militära försvaret.
- Skydd av militära anläggningar: B-nummer/förteckning.
- Angivna funktioner är avsedda för den centrala nivån (hela riket). Olof Palme och Birger Elmér var knutna till Fst/und redan på 1950-talet.
- Militärbefälhavarna (MB) (antal län/högre regional nivå).
- MB-und
- MB-säk
- Försvarsområdesbefälhavarna (Fo) (län/regional nivå)
- Fo-und
- Fo-säk
De fredstida staberna, A,M och F som svarar för förbandsproduktion och materielanskaffning (vapen, anläggningar, fordon m m) och som lyder under ÖB (Grå huset) har sin verksamhet förlagd till "Tegelhögen" Tre Vapen på Gärdet, Banérgatan.
Fort-F (Fortifikationsförvaltningen) flyttar först till Lidingövägen, sedermera till Eskilstuna.
De militära staberna flyttar till Lidingövägen efter det att Fort/F flyttade till Eskilstuna.
I byggnaden "tegelhögen" finns således ett antal myndigheter såväl militära som halvcivila, jag åsyftar då de förvaltningar som enbart har till uppgift att upphandla/anskaffa all den utrustning som krävs till såväl flygplan, svenska u-båtar som stridsvagnar (fordon), för att inte tala om all den kringutrustning som krävs i form av signalutrustning och data-system.
Motmedel är en annan del som omges med mycket stor sekretess såväl i handläggning som vid upphandling. Av den inköpta materielen finns stora mängder materiel som köps upp i utlandet, ex USA, England, Frankrike m fl länder.
Några av dessa myndigheter är:
- FMV (Försvarets materielverk) "Tegelhögen" på Gärdet i Stockholm.
- FMV-säk (antal individer)
- FMV-A (armén), FMV-M (marinen) och FMV-F (flygvapnet).
Inom resp enhet finns:
- FMV-A:säk (antal individer, någon eller några rekryterade från militären eller SÄPO).
- FMV-A:und
- FMV-M:säk (som ovan)
- FMV-M:und
- FMV-F:säk (som ovan)
- FMV-F:und
- Fst/Säk ( gamla arbetsplats) säkerhetsskydd som berör militära förband, staber, och andra verksamheter som har koppling till det militära försvaret.
- Skydd av militära anläggningar: B-nummer/förteckning.
- Angivna funktioner är avsedda för den centrala nivån (hela riket). Olof Palme och Birger Elmér var knutna till Fst/und redan på 1950-talet.
- Militärbefälhavarna (MB) (antal län/högre regional nivå).
- MB-und
- MB-säk
- Försvarsområdesbefälhavarna (Fo) (län/regional nivå)
- Fo-und
- Fo-säk
De fredstida staberna, A,M och F som svarar för förbandsproduktion och materielanskaffning (vapen, anläggningar, fordon m m) och som lyder under ÖB (Grå huset) har sin verksamhet förlagd till "Tegelhögen" Tre Vapen på Gärdet, Banérgatan.
Fort-F (Fortifikationsförvaltningen) flyttar först till Lidingövägen, sedermera till Eskilstuna.
De militära staberna flyttar till Lidingövägen efter det att Fort/F flyttade till Eskilstuna.
I byggnaden "tegelhögen" finns således ett antal myndigheter såväl militära som halvcivila, jag åsyftar då de förvaltningar som enbart har till uppgift att upphandla/anskaffa all den utrustning som krävs till såväl flygplan, svenska u-båtar som stridsvagnar (fordon), för att inte tala om all den kringutrustning som krävs i form av signalutrustning och data-system.
Motmedel är en annan del som omges med mycket stor sekretess såväl i handläggning som vid upphandling. Av den inköpta materielen finns stora mängder materiel som köps upp i utlandet, ex USA, England, Frankrike m fl länder.
Några av dessa myndigheter är:
- FMV (Försvarets materielverk) "Tegelhögen" på Gärdet i Stockholm.
- FMV-säk (antal individer)
- FMV-A (armén), FMV-M (marinen) och FMV-F (flygvapnet).
Inom resp enhet finns:
- FMV-A:säk (antal individer, någon eller några rekryterade från militären eller SÄPO).
- FMV-A:und
- FMV-M:säk (som ovan)
- FMV-M:und
- FMV-F:säk (som ovan)
- FMV-F:und
Vid större företag, där försvaret gör upphandling av sekretessbelagd materiel, finns som regel även en avtalad säkerhetstjänst.
Som regel regleras denna verksamhet genom avtal mellan å ena sidan uppdragsgivaren (myndighet vid försvaret) å andra sidan företaget.
Personalkontroll och fysiskt skydd av verksamheter regleras på så sätt, för att ytterst hemlighålla upphandlingens art och innehåll.
Utöver detta som har angivits får man inte förglömma att det även finns säkerhetstjänster (s k) vid större statliga företag som:
Televerket Radio som i sin tur är indelad i regioner, har därmed ett antal säkerhetstjänster fungerande och många gånger rekryteras personal från polisen och militären.
Har det funnit eller finns det personer med ny-nazistiska förtecken vid någon eller några sådana myndigheter är detta synnerligen allvarligt. Hur var det med personen Ö (Carl Gustav Östling) nu igen, var inte han anställd vid Televerket Radio eller har jag fel på den punkten?
När man talar om säkerhetstjänsten, rent allmänt är det snudd på omöjligt att avgöra vilken säkerhetstjänst som åsyftas.
I handlingar tolkar jag i vissa avsnitt säkerhetstjänsten såsom syftande på Marin-stabens***) säkerhetstjänst i "Tegelhögen", Banérgatan.
Televerket Radio, Östra radioområdets säkerhetstjänst, som har figurerat i olika sammanhang, har således inte tillträde till "Tegelhögen" utan att detta går via en besöksmottagare.
Bestämmelserna (1986) bör ha inneburit att man skrev in sig vid entrén (ABAB) innan själva inpasseringen skedde.
Detta gäller även personal från SÄPO, vid eventuella besök i byggnaden.
s reaktion på vissa möten i "tegelhögen" bör beröra personal från den egna myndigheten som personer från andra säkerhetstjänster utanför ifrågavarande byggnad.
Om aktuella möten ägde rum hösten 1985 eller tidigare, bör dessa vara högintressanta för PALME-GRUPPEN.
Efterföljande möten, i annan byggnad ex SAF lokaler, bör även de vara intressanta för PALME-GRUPPEN.
Finns det dessutom kopplingar mellan olika individer och myndigheter (militära som civila) synes detta vara illavarslande med tanke på det som sägs i handlingar.
Analys och åtföljande uppföljning blir i praktiken omöjlig om inte utredningssekretessen kan upprätthållas.
Enbart misstanken om eventuella läckor borde leda fram till någon form av strategi for att motverka arbete med sidospår som tycks dyka upp lite då och då.
En sådan påverkan och styrning måste av nödvändighet elimineras.
Ett annat område som borde studeras närmare är förhållandet konspiration (politiskt) och det faktum att man vid den här tiden även påbörjade en minskning av försvarsbeställningarna till svensk försvarsindustri ex Bofors, Saab och Volvo-flygmotor.
Minskningen av försvarsbeställningar kunde på sikt äventyra utländska krigsmaterielbeställningar. Skeenden som på sikt även kunde äventyra företagens fortbestånd (stort antal arbetstillfällen).
Vid större företag, där försvaret gör upphandling av sekretessbelagd materiel, finns som regel även en avtalad säkerhetstjänst.
Som regel regleras denna verksamhet genom avtal mellan å ena sidan uppdragsgivaren (myndighet vid försvaret) å andra sidan företaget.
Personalkontroll och fysiskt skydd av verksamheter regleras på så sätt, för att ytterst hemlighålla upphandlingens art och innehåll.
Utöver detta som har angivits får man inte förglömma att det även finns säkerhetstjänster (s k) vid större statliga företag som:
Televerket Radio som i sin tur är indelad i regioner, har därmed ett antal säkerhetstjänster fungerande och många gånger rekryteras personal från polisen och militären.
Har det funnit eller finns det personer med ny-nazistiska förtecken vid någon eller några sådana myndigheter är detta synnerligen allvarligt. Hur var det med personen Ö (Carl Gustav Östling) nu igen, var inte han anställd vid Televerket Radio eller har jag fel på den punkten?
När man talar om säkerhetstjänsten, rent allmänt är det snudd på omöjligt att avgöra vilken säkerhetstjänst som åsyftas.
I handlingar tolkar jag i vissa avsnitt säkerhetstjänsten såsom syftande på Marin-stabens***) säkerhetstjänst i "Tegelhögen", Banérgatan.
Televerket Radio, Östra radioområdets säkerhetstjänst, som har figurerat i olika sammanhang, har således inte tillträde till "Tegelhögen" utan att detta går via en besöksmottagare.
Bestämmelserna (1986) bör ha inneburit att man skrev in sig vid entrén (ABAB) innan själva inpasseringen skedde.
Detta gäller även personal från SÄPO, vid eventuella besök i byggnaden.
s reaktion på vissa möten i "tegelhögen" bör beröra personal från den egna myndigheten som personer från andra säkerhetstjänster utanför ifrågavarande byggnad.
Om aktuella möten ägde rum hösten 1985 eller tidigare, bör dessa vara högintressanta för PALME-GRUPPEN.
Efterföljande möten, i annan byggnad ex SAF lokaler, bör även de vara intressanta för PALME-GRUPPEN.
Finns det dessutom kopplingar mellan olika individer och myndigheter (militära som civila) synes detta vara illavarslande med tanke på det som sägs i handlingar.
Analys och åtföljande uppföljning blir i praktiken omöjlig om inte utredningssekretessen kan upprätthållas.
Enbart misstanken om eventuella läckor borde leda fram till någon form av strategi for att motverka arbete med sidospår som tycks dyka upp lite då och då.
En sådan påverkan och styrning måste av nödvändighet elimineras.
Ett annat område som borde studeras närmare är förhållandet konspiration (politiskt) och det faktum att man vid den här tiden även påbörjade en minskning av försvarsbeställningarna till svensk försvarsindustri ex Bofors, Saab och Volvo-flygmotor.
Minskningen av försvarsbeställningar kunde på sikt äventyra utländska krigsmaterielbeställningar. Skeenden som på sikt även kunde äventyra företagens fortbestånd (stort antal arbetstillfällen).
Här och i detta sammanhang utgjorde KMI en myndighet med insikt i pågående och aviserade försvarsbeställningar från utlandet.
Det här är saker som sker i nära anslutning till mordet på statsministern. Carl Algernon , officer är krigsmaterielinspektör och lär enligt poliutredning
Hur det än är med borde man närmare studera orsak och verkan, inte minst med tanke på kopplingen mellan försvarsindustrin och kontrollerande myndighet (KMI).
Hur långt gick man i själva utredningen , jag avser då de meningsskiljaktligheter som fanns mellan ex Bofors och KMI rörande tillstånd om utförsel av vapen m m?
Om man tar i beaktande konspirationsteorin och inte tror på en enskild dåres handlande, måste detta troligen leda fram till att mordet var mycket väl planlagt och med inslag som tyder på förutseende, likaväl som teknisk kompetens - ev avlyssning av en eller flera individer.
Detta i sin tur leder fram till att själva mordtillfället kanske endast var ett av flera tidigare försök (misslyckanden).
Om man kan tänka sig möjligheten av en längre tids kontroll, läs övervakningAvsnitt A11544 av familjen Olof Palme, borde detta ha underlättat planering, genomförande till den grad att alla förberedelser mer eller mindre kunde förberedas långt före själva mordtillfället.
Om man bara tar en sådan sak som själva skjutvapnet, är det inte troligt att man ville använda ett vapen som tidigare använts i kriminella sammanhang.
Vapnet måste av nödvändighet vara "rent". Kravet på renhet bottnar i bl a det faktum att använda kulor troligen kommer att återfinnas efter dådet. Ett tidigare använt vapen skulle därmed kunna identifieras. En sådan risk ville man troligen inte ta.
Relaterade händelser som sker relativt nära mordet är av intresse inte minst med tanke på eventuella motiv och ekonomiskt stöd till misskrediterande propaganda mot Olof Palme.
Hur kom dessa pengar att användas rent praktiskt, är det någon som har undersökt detta?????
Så här långt har jag blandat teori med fakta, men ändå kommit ganska långt.
Varför har inte polisen kommit längre, vad beror detta på?
Om man sedan beaktar att det finns ytterligare händelser i anslutning till mordet som kan vara av intresse, vad kan detta innebära för själva mordutredningen?
Det data-program som beordrade fram tidigt efter mordet, vad har hänt med det och vad används det till?
Vem upprättade själva kravspecifikationen på programvaran och hur såg den ut?
Vad har hänt med tips-floden och var finns den arkiverad i dag?
Är den fortfarande arkiverad på två ställen utom synhåll för Palmegruppen, jag bara frågar?
, jag har nu dels redovisat mina intryck efter det jag läst de handlingar som Du lämnade till mig, dels försökt ge en bild av hur säkerhetstjänsten och underrättelsetjänsten såg ut vid den här tiden i Sverige.
Jag vet inte vad polisen kan eller inte kan rörande det här ämnesområdet, men jag anser att det är av stor vikt att kunna ge helheten för att därefter kunna botanisera i olika spaningsuppslag efter hand som, de dyker upp.
Utan en sådan insikt är det lätt att gå fel och framför allt missa viktiga detaljer och uppslag, jag syftar då närmast på det här med RS.Referens behövs
Här och i detta sammanhang utgjorde KMI en myndighet med insikt i pågående och aviserade försvarsbeställningar från utlandet.
Det här är saker som sker i nära anslutning till mordet på statsministern. Carl Algernon , officer är krigsmaterielinspektör och lär enligt poliutredning
Hur det än är med borde man närmare studera orsak och verkan, inte minst med tanke på kopplingen mellan försvarsindustrin och kontrollerande myndighet (KMI).
Hur långt gick man i själva utredningen , jag avser då de meningsskiljaktligheter som fanns mellan ex Bofors och KMI rörande tillstånd om utförsel av vapen m m?
Om man tar i beaktande konspirationsteorin och inte tror på en enskild dåres handlande, måste detta troligen leda fram till att mordet var mycket väl planlagt och med inslag som tyder på förutseende, likaväl som teknisk kompetens - ev avlyssning av en eller flera individer.
Detta i sin tur leder fram till att själva mordtillfället kanske endast var ett av flera tidigare försök (misslyckanden).
Om man kan tänka sig möjligheten av en längre tids kontroll, läs övervakningAvsnitt A11544 av familjen Olof Palme, borde detta ha underlättat planering, genomförande till den grad att alla förberedelser mer eller mindre kunde förberedas långt före själva mordtillfället.
Om man bara tar en sådan sak som själva skjutvapnet, är det inte troligt att man ville använda ett vapen som tidigare använts i kriminella sammanhang.
Vapnet måste av nödvändighet vara "rent". Kravet på renhet bottnar i bl a det faktum att använda kulor troligen kommer att återfinnas efter dådet. Ett tidigare använt vapen skulle därmed kunna identifieras. En sådan risk ville man troligen inte ta.
Relaterade händelser som sker relativt nära mordet är av intresse inte minst med tanke på eventuella motiv och ekonomiskt stöd till misskrediterande propaganda mot Olof Palme.
Hur kom dessa pengar att användas rent praktiskt, är det någon som har undersökt detta?????
Så här långt har jag blandat teori med fakta, men ändå kommit ganska långt.
Varför har inte polisen kommit längre, vad beror detta på?
Om man sedan beaktar att det finns ytterligare händelser i anslutning till mordet som kan vara av intresse, vad kan detta innebära för själva mordutredningen?
Det data-program som beordrade fram tidigt efter mordet, vad har hänt med det och vad används det till?
Vem upprättade själva kravspecifikationen på programvaran och hur såg den ut?
Vad har hänt med tips-floden och var finns den arkiverad i dag?
Är den fortfarande arkiverad på två ställen utom synhåll för Palmegruppen, jag bara frågar?
, jag har nu dels redovisat mina intryck efter det jag läst de handlingar som Du lämnade till mig, dels försökt ge en bild av hur säkerhetstjänsten och underrättelsetjänsten såg ut vid den här tiden i Sverige.
Jag vet inte vad polisen kan eller inte kan rörande det här ämnesområdet, men jag anser att det är av stor vikt att kunna ge helheten för att därefter kunna botanisera i olika spaningsuppslag efter hand som, de dyker upp.
Utan en sådan insikt är det lätt att gå fel och framför allt missa viktiga detaljer och uppslag, jag syftar då närmast på det här med RS.Referens behövs
Historik i all ära, men allt är inte vitt bara därför att man inte ser något vid den första anblicken.
Ex Carl Algernon /KMI, U-båtar och deras förehavanden i svenska kustvatten och för att inte tala om ett antal inbrott som berört såväl departement som svenska försvarsanläggningar under en följd av år.
Finns möjligen svaren här?
I november 1985 skriver kommendörkapten Hans von Hofsten i SVD att Olof Palme för en oansvarig försvarspolitik. Artikeln är undertecknad av 12 st marinofficerare.
En av flera märkliga saker är att ÖB tillåter marinofficerare ondgöra sig över statsministern och den förda försvarspolitiken.
Naturligtvis känner sig marinofficerarna kränkta inte minst med tanke på marinens situation och de nedskärningar som redan då är aviserade.
Artikeln pekar även på att den troligen tillkommit i varje fall till del i byggnaden "Tre Vapen" på Gärdet,
förutsatt att , har sin arbetsplats i byggnaden vid den här tiden.
Det skulle vara intressant att veta, när skrivningen sker och om denna verksamhet har någon koppling till möten som lär ha ägt rum i Tre Vapen.
Svårigheten med att få upp en mini-ubåt till ytan och därmed bevisa kränkningarna har säkert varit en bidragande orsak till marinofficerarnas frustration.
Kanske en frustration som ledde för långt, i varje fall för eftersom denne förvisade "gruppen" ut på stan p g a deras agerande inom byggnaden Tre Vapen.
Är inte hörd upplysningsvis, är detta en "miss" av stora mått......
En annan mycket intrikat fråga är vad samröre med gjorde eller inte gjorde vid den här tidpunkten?
eller dennes efterträdare har icke kunnat avslöjas av svenskt kontraspionage.
(*) USA-rapporter rörande USSR sända till Fst/und Sverige som tack för information (bl a) från FRA -signalspaning i Östersjon. Nämnda rapporter från USA tilldrog sig Olof Palmes intresse i mycket hög grad före och efter det han blivit Erlanders sekreterare.
(**) USA fick på det här sättet 1:a-handsinformation fortlöpande rõrande ubåtsincidenter. Jag undrar vad vår försvarsminister skulle tycka om förfaringssättet under pågående alliansfrihet.
(***) Marinstaben flyttar sannolikt med övriga staber till FortF:s lokaler på Lidingövägen när detta sker, tidpunkten okänd. Om så är fallet, bör säkerhetstjänsten i så fall vara marinförvaltningens säkerhetstjänst.
Fråga som med lätthet kan klara ut.
PS
Den känsligaste informationen finns troligen kvar ute i polisorganisationen. Med ett bra dataprogram borde det vara möjligt att dels länka intressant information från ex 1985 till personer och aktiviteter, dels fånga sådant som av en eller annan anledning inte kommit upp till ytan ännu. Hur många poliser har inte gått i pension sedan 1986, man bara undrar.
DS
Historik i all ära, men allt är inte vitt bara därför att man inte ser något vid den första anblicken.
Ex Carl Algernon /KMI, U-båtar och deras förehavanden i svenska kustvatten och för att inte tala om ett antal inbrott som berört såväl departement som svenska försvarsanläggningar under en följd av år.
Finns möjligen svaren här?
I november 1985 skriver kommendörkapten Hans von Hofsten i SVD att Olof Palme för en oansvarig försvarspolitik. Artikeln är undertecknad av 12 st marinofficerare.
En av flera märkliga saker är att ÖB tillåter marinofficerare ondgöra sig över statsministern och den förda försvarspolitiken.
Naturligtvis känner sig marinofficerarna kränkta inte minst med tanke på marinens situation och de nedskärningar som redan då är aviserade.
Artikeln pekar även på att den troligen tillkommit i varje fall till del i byggnaden "Tre Vapen" på Gärdet,
förutsatt att , har sin arbetsplats i byggnaden vid den här tiden.
Det skulle vara intressant att veta, när skrivningen sker och om denna verksamhet har någon koppling till möten som lär ha ägt rum i Tre Vapen.
Svårigheten med att få upp en mini-ubåt till ytan och därmed bevisa kränkningarna har säkert varit en bidragande orsak till marinofficerarnas frustration.
Kanske en frustration som ledde för långt, i varje fall för eftersom denne förvisade "gruppen" ut på stan p g a deras agerande inom byggnaden Tre Vapen.
Är inte hörd upplysningsvis, är detta en "miss" av stora mått......
En annan mycket intrikat fråga är vad samröre med gjorde eller inte gjorde vid den här tidpunkten?
eller dennes efterträdare har icke kunnat avslöjas av svenskt kontraspionage.
(*) USA-rapporter rörande USSR sända till Fst/und Sverige som tack för information (bl a) från FRA -signalspaning i Östersjon. Nämnda rapporter från USA tilldrog sig Olof Palmes intresse i mycket hög grad före och efter det han blivit Erlanders sekreterare.
(**) USA fick på det här sättet 1:a-handsinformation fortlöpande rõrande ubåtsincidenter. Jag undrar vad vår försvarsminister skulle tycka om förfaringssättet under pågående alliansfrihet.
(***) Marinstaben flyttar sannolikt med övriga staber till FortF:s lokaler på Lidingövägen när detta sker, tidpunkten okänd. Om så är fallet, bör säkerhetstjänsten i så fall vara marinförvaltningens säkerhetstjänst.
Fråga som med lätthet kan klara ut.
PS
Den känsligaste informationen finns troligen kvar ute i polisorganisationen. Med ett bra dataprogram borde det vara möjligt att dels länka intressant information från ex 1985 till personer och aktiviteter, dels fånga sådant som av en eller annan anledning inte kommit upp till ytan ännu. Hur många poliser har inte gått i pension sedan 1986, man bara undrar.
DS
Nov-01 10:07 FROM-RIKSKRIM. JOURCENTRAL +46-8-6526818 T-359 P.07/11 F-361
Huvudidentitet
Från: rikspolisstyrelsen@rps.police.se
Till: RKP rikskriminalpolisen@rkp.police.se
Skickat: den 29 oktober 1999 16:53
Bifogat: att Lars Nylén -RKP.eml
Ämne: [Fwd: att: Lars Nylén -RKP]
Vidarebefordras.
1999-11-01 H18676-1
(Otydligt)
Till Palmegruppen
(Signatur)
Lars Nylén
Rikskriminalchef
Anknytning:
HI 18670
Avsnittsanteckningar (PU):
BREV FRÅN ULF LINGÄRDE DELGES ÅKLAGARNA
Nov-01 10:07 FROM-RIKSKRIM. JOURCENTRAL +46-8-6526818 T-359 P.07/11 F-361
Huvudidentitet
Från: rikspolisstyrelsen@rps.police.se
Till: RKP rikskriminalpolisen@rkp.police.se
Skickat: den 29 oktober 1999 16:53
Bifogat: att Lars Nylén -RKP.eml
Ämne: [Fwd: att: Lars Nylén -RKP]
Vidarebefordras.
1999-11-01 H18676-1
(Otydligt)
Till Palmegruppen
(Signatur)
Lars Nylén
Rikskriminalchef
Anknytning:
HI 18670
Avsnittsanteckningar (PU):
BREV FRÅN ULF LINGÄRDE DELGES ÅKLAGARNA
+46-8-6526819 T-359 P. 06/11 F-361
Huvudidentitet
Från:
Till: <Rikspolisstyrelsen@rps.police.se>
Skickat: den 28 oktober 1999 13:11
Bifogat:
Ämne: att Lars Nylén - RPS
Hej
+46-8-6526819 T-359 P. 06/11 F-361
Huvudidentitet
Från:
Till: <Rikspolisstyrelsen@rps.police.se>
Skickat: den 28 oktober 1999 13:11
Bifogat:
Ämne: att Lars Nylén - RPS
Hej
99-Nov-O1 10:07 FROM-RIKSKRIM. JOURCENTRAL +46-8-6526818 T-359 P. 09/11 F-361
Fortsättning
Om vi leker med tanken att det inom Svensk statsledning finns en eller flera personer som lämnat information till ryssarna, kan man mycket väl här finna en av flera sannolika motivbilder för att förhindra Olof Palme att åka till Moska och möta Gorbatjov.
Frågan är om de sk kände sig hotade av Olof Palmes resa.
Kunde här relaterad situation ha föranlett åtgärder som ledde fram till beslut om mord.
Var kanske själva handlingen en panikåtgärd, man kunde helt enkelt inte vänta längre, riskerna var för höga (otydligt)
Pengar fanns, frågan var vilken var det som skulle utföra själva mordet.
Rent matematiskt lär planeringen ha pågått en längre tid.
Vapen och val av ammunition var redan avklarat. Hur snabbt kunde man få fram en mördare med rätt vapen och rätt plats och tidpunkt.
Eftersom man inte kunde förutse Olof Palmes väg från biografen Grand är det mycket troligt att det fanns flera personer ute i exakt samma syfte, att likvidera Olof Palme.
På Sveavägen fanns troligen ytterligare en person med vapen av samma typ.
Hur rimmar det här med polisutredningen?
Om det är så att man behövde tillgång till flera vapen samtidigt är det mer troligt att vapnen som sådana obemärkt lånats av några skytteföreningar runt Stockholm.
Vid den här tiden (1986) förvarade man inte pistolerna vid våra skytteföreningar på ett sådant sätt som i dag anses säkert.
Många och dråpliga historia cirkulerar med anknytning till kvarglömda och undanstoppade skjutvapen.
Kan någon/några utnyttjat situationen och lånat såväl vapen som ammunition?
Det kan vara så att man försökte mörda Olof Palme ett antal gånger utan att lyckas.
Om nu mordet planerades av s k "proffs" är det med stor sannolikhet de tekniska detaljerna klarades av först.
Detta skulle betyda att man över tiden har tillgång till ett antal vapen med tillhörande ammunition samtidigt som man anskaffar annan teknisk utrustning ex avlyssningsanordningar.
Kommunikationen är en annan viktig detalj inte minst om man beaktar flera tänkbara angreppsplatser samtidigt.
I Stockholm med omnejd finns ett stort antal radioamatörer, har man tillfrågat dessa om de hört något underligt tiden före och under själva mordkvällen?
De här amatörerna har ett brinnande intresse for kommunikation såväl på kortvåg som annorledes på banden.
Har kommunikation förekommit flera gånger, är det sannolikt att någon några har avlyssnat underliga samtal.
Om man har tur, kan eventuella samtal även vara inspelade på band.
har det här uppslaget redan kontrollerats, eller ......?
Eventuella band från samtalen med fd FBI är av visst intresse, men inte oersättliga. De kanske dyker upp på ett annat sätt, vad vet man.
Då kanske vittnesmålet från 1992 som träffar en "full polis" på Söder två (2) veckor före mordet mer intressant.
Kommentarer som "fanskapet klarade sig i kväll" "det är Palme vi är ute efter" mer högintressant i sammanhanget
Som jag personligen ser det hela, tycks det nu äntligen brännas en hel del.
TV programmet är mycket intressant, inte minst därför att hela rapporten synes vara ett försök att en gång för alla få Palme-mordet ur världen .
Birger Schlaug kanske har rätt, man vill inte få mordet utrett av bla politiska skäl.
99-Nov-O1 10:07 FROM-RIKSKRIM. JOURCENTRAL +46-8-6526818 T-359 P. 09/11 F-361
Fortsättning
Om vi leker med tanken att det inom Svensk statsledning finns en eller flera personer som lämnat information till ryssarna, kan man mycket väl här finna en av flera sannolika motivbilder för att förhindra Olof Palme att åka till Moska och möta Gorbatjov.
Frågan är om de sk kände sig hotade av Olof Palmes resa.
Kunde här relaterad situation ha föranlett åtgärder som ledde fram till beslut om mord.
Var kanske själva handlingen en panikåtgärd, man kunde helt enkelt inte vänta längre, riskerna var för höga (otydligt)
Pengar fanns, frågan var vilken var det som skulle utföra själva mordet.
Rent matematiskt lär planeringen ha pågått en längre tid.
Vapen och val av ammunition var redan avklarat. Hur snabbt kunde man få fram en mördare med rätt vapen och rätt plats och tidpunkt.
Eftersom man inte kunde förutse Olof Palmes väg från biografen Grand är det mycket troligt att det fanns flera personer ute i exakt samma syfte, att likvidera Olof Palme.
På Sveavägen fanns troligen ytterligare en person med vapen av samma typ.
Hur rimmar det här med polisutredningen?
Om det är så att man behövde tillgång till flera vapen samtidigt är det mer troligt att vapnen som sådana obemärkt lånats av några skytteföreningar runt Stockholm.
Vid den här tiden (1986) förvarade man inte pistolerna vid våra skytteföreningar på ett sådant sätt som i dag anses säkert.
Många och dråpliga historia cirkulerar med anknytning till kvarglömda och undanstoppade skjutvapen.
Kan någon/några utnyttjat situationen och lånat såväl vapen som ammunition?
Det kan vara så att man försökte mörda Olof Palme ett antal gånger utan att lyckas.
Om nu mordet planerades av s k "proffs" är det med stor sannolikhet de tekniska detaljerna klarades av först.
Detta skulle betyda att man över tiden har tillgång till ett antal vapen med tillhörande ammunition samtidigt som man anskaffar annan teknisk utrustning ex avlyssningsanordningar.
Kommunikationen är en annan viktig detalj inte minst om man beaktar flera tänkbara angreppsplatser samtidigt.
I Stockholm med omnejd finns ett stort antal radioamatörer, har man tillfrågat dessa om de hört något underligt tiden före och under själva mordkvällen?
De här amatörerna har ett brinnande intresse for kommunikation såväl på kortvåg som annorledes på banden.
Har kommunikation förekommit flera gånger, är det sannolikt att någon några har avlyssnat underliga samtal.
Om man har tur, kan eventuella samtal även vara inspelade på band.
har det här uppslaget redan kontrollerats, eller ......?
Eventuella band från samtalen med fd FBI är av visst intresse, men inte oersättliga. De kanske dyker upp på ett annat sätt, vad vet man.
Då kanske vittnesmålet från 1992 som träffar en "full polis" på Söder två (2) veckor före mordet mer intressant.
Kommentarer som "fanskapet klarade sig i kväll" "det är Palme vi är ute efter" mer högintressant i sammanhanget
Som jag personligen ser det hela, tycks det nu äntligen brännas en hel del.
TV programmet är mycket intressant, inte minst därför att hela rapporten synes vara ett försök att en gång för alla få Palme-mordet ur världen .
Birger Schlaug kanske har rätt, man vill inte få mordet utrett av bla politiska skäl.
Nov-01 10:08 FROM-RIKSKRIM, JOURCENTRAL +46-8-6526818 T-359 P.10/11 F-361
"Säpo saboterade vårt arbete"
Rubriken må vara satt av DN men den svarar bra mot författarnas förvånande redogörelse för kommissionens SÄPO-undersökningar.
Kommissionen hade givetvis full möjlighet att om än så med maktmedel framtvinga kristallklara redogörelser från vederbörande befattingshavare.
Man kan med förvåning fråga sig vilka personer anställda vid Säpo kan negligera en av regeringen tillsatt kommission som granskar mordutredningen på landets statsminister?
Beskyllningen mot Säpo ur en visserligen närmast en beskrivning av kommissionens eget tillkortakommande.
Säpochefen betecknar det som löjeväckande att kommissionen med saknad insikt om taktisk säkerhetstjänst och undandragit sig besväret att få allsidig belysning av det material som Säpo förfogade över.
I klartext var kommissionens uppdrag att på regeringens och syvende och sist på svenska folkets vägnar kontrollera att mordutredningen bedrevs på ett riktigt seriöst sätt.
Vi skulle inte utreda bara granska, säger .
Skillnaden mellan granskning och utredning är mest av semantiskt intresse.
En utredningsmans vardag består till stor del av att läsa och granska olika dokument och göra utvärderingar och kompletteringar i syfte att få uppgifter bestyrkta.
FBI-mannen Robert Ressler må vara hur skicklig utredare som helst men kan givetvis inte tillnärmelsevis känna till den mängd faktorer som måste invägas för att få en riktig bedömning av mördaren och eventuella medhjälpare och gärningen i sin helhet.
Kommissionen ville inte inse att den verkliga kunskapen i ärendet finns inom rikskriminalpolisens väggar.
De fann det säkert trevligare att ta en tripp till USA än att hålla räfst, med som de uppfattade, illvilliga Säpoagenter!
är givetvis den bespottade budbäraren som drabbades något av med påföljd att fick gratis ammunition till sitt försvar.
Det hjälper föga att beklagar sin fadäs.
Att redovisning i viss utsträckning sammanfaller med kommissionens betänkande inser kommissionen men vill ej fullt ut erkänna detta.
Efter avslöjanden blir kommissionen nödgad att försvara sig med nedlåtande ord mot Rikskriminalpolischefen som utpekas som okunnigt offer för missförstånd.
Sanningen är att framstår som varande en säker och välinformerad polischef som gjort nyanserade uttalanden överensstämmande med fakta.
Kommissionens kritik mot Säpo-kollektivet är lika klumpig eftersom kommissionen aldrig ställt enskilda ansvariga befattningshavare inom myndigheten mot väggen.
Självfallet kan mordutredarna införskaffa nödvändig upplysning från Säpo med stöd av förundersökningskungörelsen.
Det vore misstänkt tjänstefel, undertryckande av urkund, och annat jämförligt handlande ägnat att försvåra mordutredningen om inte Säpo varit tillmötesgående i detta avseende.
Nov-01 10:08 FROM-RIKSKRIM, JOURCENTRAL +46-8-6526818 T-359 P.10/11 F-361
"Säpo saboterade vårt arbete"
Rubriken må vara satt av DN men den svarar bra mot författarnas förvånande redogörelse för kommissionens SÄPO-undersökningar.
Kommissionen hade givetvis full möjlighet att om än så med maktmedel framtvinga kristallklara redogörelser från vederbörande befattingshavare.
Man kan med förvåning fråga sig vilka personer anställda vid Säpo kan negligera en av regeringen tillsatt kommission som granskar mordutredningen på landets statsminister?
Beskyllningen mot Säpo ur en visserligen närmast en beskrivning av kommissionens eget tillkortakommande.
Säpochefen betecknar det som löjeväckande att kommissionen med saknad insikt om taktisk säkerhetstjänst och undandragit sig besväret att få allsidig belysning av det material som Säpo förfogade över.
I klartext var kommissionens uppdrag att på regeringens och syvende och sist på svenska folkets vägnar kontrollera att mordutredningen bedrevs på ett riktigt seriöst sätt.
Vi skulle inte utreda bara granska, säger .
Skillnaden mellan granskning och utredning är mest av semantiskt intresse.
En utredningsmans vardag består till stor del av att läsa och granska olika dokument och göra utvärderingar och kompletteringar i syfte att få uppgifter bestyrkta.
FBI-mannen Robert Ressler må vara hur skicklig utredare som helst men kan givetvis inte tillnärmelsevis känna till den mängd faktorer som måste invägas för att få en riktig bedömning av mördaren och eventuella medhjälpare och gärningen i sin helhet.
Kommissionen ville inte inse att den verkliga kunskapen i ärendet finns inom rikskriminalpolisens väggar.
De fann det säkert trevligare att ta en tripp till USA än att hålla räfst, med som de uppfattade, illvilliga Säpoagenter!
är givetvis den bespottade budbäraren som drabbades något av med påföljd att fick gratis ammunition till sitt försvar.
Det hjälper föga att beklagar sin fadäs.
Att redovisning i viss utsträckning sammanfaller med kommissionens betänkande inser kommissionen men vill ej fullt ut erkänna detta.
Efter avslöjanden blir kommissionen nödgad att försvara sig med nedlåtande ord mot Rikskriminalpolischefen som utpekas som okunnigt offer för missförstånd.
Sanningen är att framstår som varande en säker och välinformerad polischef som gjort nyanserade uttalanden överensstämmande med fakta.
Kommissionens kritik mot Säpo-kollektivet är lika klumpig eftersom kommissionen aldrig ställt enskilda ansvariga befattningshavare inom myndigheten mot väggen.
Självfallet kan mordutredarna införskaffa nödvändig upplysning från Säpo med stöd av förundersökningskungörelsen.
Det vore misstänkt tjänstefel, undertryckande av urkund, och annat jämförligt handlande ägnat att försvåra mordutredningen om inte Säpo varit tillmötesgående i detta avseende.
1999-Nov-01 10:09 FROM-RIKSKRIM. JOURCENTRAL +46-8-6526818 T-159 P.11/11 F-361
Kommissionen anser, att det som ser mest sannolikt ut, troligen ligger närmast sanningen!
Min käre Tage Danielsson måtte vända sig i graven!
Logik i spaning är att inte kategoriskt åtskilja begreppen" sannolikt" och "kan inte uteslutas" vilket åskådliggörs av bl a av RÅ:s förfäktande att Christer Pettersson sannolikt mördat Olof Palme.
Genom åren har många sannolika misstankar fått avskrivas.
Att förbehållslöst förkasta teorier som "kan inte uteslutas" blottlägger brist på lyhördhet och insikt i spaning.
För att i korthet med klarspråk redogöra för begreppet "kan inte uteslutas" som myntats av kommissionen avser spaningstips rörande t ex den sk officersrevolten som eskalerade kraftigt under hösten 1985 och särskilt efter valet i september.
I november 1985 skrevs en debattartikel i DN undertecknad av 12 marinofficerare som var frustrerade och ansåg statsminister vara en säkerhetsrisk.
Officerarna som hoppats att Palme skulle förlora valet skanderade
- "Han måste bort"
Mördaren hade en marinblå luva av typ hjälmunderlag neddragen över skallen och är iklädd en knälång rock som kan liknas vid marinens vinterrock.
Att mördaren uppträder och avslöjar sig kunna ha närstridsutbildning, genom att fixera mordoffret genom lägga handen på offrets axel och skjuta ett omedelbart dödande skott mitt i ryggen, val av ammunition och vapen vittnar även om att mördaren hade insikt om att Olof Palme kunde vara självförsvarsutbildad och försedd med skyddsväst.
Amiral ( som är en omvittnat omdömesgill person borde få redogöra för hur han kunde tillåta marinofficerare revoltera mot landets statsminister inom marinens väggar.
kan säkert svara på en rad obesvarade frågor kring de marina konspiratörerna. Eller gick emot konspiratörerna?
Rapporterade något till ÖB?
Informerades försvarsministern?
Dessa marinofficerare ingick i en gruppering som i övrigt bekostades och befolkades av personer med knytning till SAF, 4-oktoberrörelsen, partipolitiker, judar, balter, högerextrema poliser m fl.
Kartlades Olof Palme med hjälp från SAP-kansliet? Frågan är befogad!
Nu förövas grov politisk brottslighet i Sverige.
Många kan inse att Olof Palme möjligen var en av de första som mördades av de alltmer aggresiva högerextremisterna.
anser att detta spaningsuppslag tillhör det som "inte kan uteslutas" och därför saklöst kan avfärdas som journalistiska hjärnspöken.
Kommissionen höll en armslängds avstånd från utredningen för att inte kunna tillvitas en diskutabel hållning till regeringen som drabbade eller skumma manipulationer, menar .
satte ingen tilltro till den starka parlamentariska välsignelse som stödde kommissionens arbete.
Kommissionen föredrog att sopa de besvärliga och arbetskrävande uppslagen under mattan.
Kommissionens medlemmar var för "fina" för att bedriva ett krävande jobb!
1999-Nov-01 10:09 FROM-RIKSKRIM. JOURCENTRAL +46-8-6526818 T-159 P.11/11 F-361
Kommissionen anser, att det som ser mest sannolikt ut, troligen ligger närmast sanningen!
Min käre Tage Danielsson måtte vända sig i graven!
Logik i spaning är att inte kategoriskt åtskilja begreppen" sannolikt" och "kan inte uteslutas" vilket åskådliggörs av bl a av RÅ:s förfäktande att Christer Pettersson sannolikt mördat Olof Palme.
Genom åren har många sannolika misstankar fått avskrivas.
Att förbehållslöst förkasta teorier som "kan inte uteslutas" blottlägger brist på lyhördhet och insikt i spaning.
För att i korthet med klarspråk redogöra för begreppet "kan inte uteslutas" som myntats av kommissionen avser spaningstips rörande t ex den sk officersrevolten som eskalerade kraftigt under hösten 1985 och särskilt efter valet i september.
I november 1985 skrevs en debattartikel i DN undertecknad av 12 marinofficerare som var frustrerade och ansåg statsminister vara en säkerhetsrisk.
Officerarna som hoppats att Palme skulle förlora valet skanderade
- "Han måste bort"
Mördaren hade en marinblå luva av typ hjälmunderlag neddragen över skallen och är iklädd en knälång rock som kan liknas vid marinens vinterrock.
Att mördaren uppträder och avslöjar sig kunna ha närstridsutbildning, genom att fixera mordoffret genom lägga handen på offrets axel och skjuta ett omedelbart dödande skott mitt i ryggen, val av ammunition och vapen vittnar även om att mördaren hade insikt om att Olof Palme kunde vara självförsvarsutbildad och försedd med skyddsväst.
Amiral ( som är en omvittnat omdömesgill person borde få redogöra för hur han kunde tillåta marinofficerare revoltera mot landets statsminister inom marinens väggar.
kan säkert svara på en rad obesvarade frågor kring de marina konspiratörerna. Eller gick emot konspiratörerna?
Rapporterade något till ÖB?
Informerades försvarsministern?
Dessa marinofficerare ingick i en gruppering som i övrigt bekostades och befolkades av personer med knytning till SAF, 4-oktoberrörelsen, partipolitiker, judar, balter, högerextrema poliser m fl.
Kartlades Olof Palme med hjälp från SAP-kansliet? Frågan är befogad!
Nu förövas grov politisk brottslighet i Sverige.
Många kan inse att Olof Palme möjligen var en av de första som mördades av de alltmer aggresiva högerextremisterna.
anser att detta spaningsuppslag tillhör det som "inte kan uteslutas" och därför saklöst kan avfärdas som journalistiska hjärnspöken.
Kommissionen höll en armslängds avstånd från utredningen för att inte kunna tillvitas en diskutabel hållning till regeringen som drabbade eller skumma manipulationer, menar .
satte ingen tilltro till den starka parlamentariska välsignelse som stödde kommissionens arbete.
Kommissionen föredrog att sopa de besvärliga och arbetskrävande uppslagen under mattan.
Kommissionens medlemmar var för "fina" för att bedriva ett krävande jobb!
- 1999-09-14
Jag vill tacka för brevsvaret. Hoppas kräftorna och fisken smakade bra!
bör nog inte se skrivningen så här långt eftersom vi inte vet vad de tolkar in i skrivningen.
Palme-gruppen tycker jag kan ſå skrivningen, under förutsättning att inte mitt namn nämns.
Eventuella frågor kan väl gå via Dig personligen tills vidare.
Det är ju inte uteslutet att analysgruppen kommer fram till mitt namn så småningom ändå, men de behöver ju inte därför få någon extra hjälp med detta.
Kan vara intressant för både Dig och mig att se hur lång tid det tar innan de börjar dels söka en "källa", dels vilka tänkbara namn som kommer att figurera i deras värld.
Det är svårt att helt undvika kopplingar till tid och rum, därför borde det vara ganska lätt att söka möjliga källor.
Eftersom mitt namn inte förekom i Palme-gruppens spaningsregister, eller själva "tipset" tyder detta på att något har gått snett rent elementärt.
Vi får väl avvakta och se, det skall bli intressant att se TV-sändningen
det så bra och hälsa familjen.
Hör av Dig när Du känner för detta, tecknar
Bifogar ett något reviderat exemplar av skrivningen, avsett för analysenheten vid Palme-gruppen.
- 1999-09-14
Jag vill tacka för brevsvaret. Hoppas kräftorna och fisken smakade bra!
bör nog inte se skrivningen så här långt eftersom vi inte vet vad de tolkar in i skrivningen.
Palme-gruppen tycker jag kan ſå skrivningen, under förutsättning att inte mitt namn nämns.
Eventuella frågor kan väl gå via Dig personligen tills vidare.
Det är ju inte uteslutet att analysgruppen kommer fram till mitt namn så småningom ändå, men de behöver ju inte därför få någon extra hjälp med detta.
Kan vara intressant för både Dig och mig att se hur lång tid det tar innan de börjar dels söka en "källa", dels vilka tänkbara namn som kommer att figurera i deras värld.
Det är svårt att helt undvika kopplingar till tid och rum, därför borde det vara ganska lätt att söka möjliga källor.
Eftersom mitt namn inte förekom i Palme-gruppens spaningsregister, eller själva "tipset" tyder detta på att något har gått snett rent elementärt.
Vi får väl avvakta och se, det skall bli intressant att se TV-sändningen
det så bra och hälsa familjen.
Hör av Dig när Du känner för detta, tecknar
Bifogar ett något reviderat exemplar av skrivningen, avsett för analysenheten vid Palme-gruppen.
- 1999-08
KONFIDENTIELLT!!!
Anteckningar förda 1999-07-28 efter möte med
Av de handlingar som överlämnades av framgår klart propagandans utnyttjande och osanningens starka påverkan för att uppnå eventuella mål.
Det står helt klart att tyngdpunkten och udden är riktad mot Olof Palme personligen.
Vidare kan man fastslå hur uppenbart det politiska hotet mot Olof Palme var långt innan själva mordhandlingen.
Om man bortser från den ensamma galningen, måste en analys av framtagna underlag leda fram till ett klart och entydigt ställningstagande vad avser konspirationsteorin som en av flera möjligheter.
Man måste naturligtvis fråga sig varför detta underlag inte kommit fram i ljuset tidigare? Finns det bakomliggande orsaker, ex politiska?
Personligen anser jag sedan länge att Christer Pettersson, PKK och Sydafrika-spåret m fl som synnerligen väl lagda "villospår".
Tillvägagångssättet är så väl utfört att det verkar hämtat från en handbok av något slag.
Utan en inträngande analys tidigt i mordutredningen måste det ha varit nästan omöjligt att komma in på rätt spår från början.
En möjlighet hade varit om man inom Säpo, SSI, Fst/und m fl organisationer från början (före mordet) ägnat tid och kraft åt en realistisk hotbild mot Olof Palme i första hand.
Risken för en statskupp måste ha diskuterats i den inre cirkeln inledningsvis.
Risken kunde helt enkelt inte uteslutas, även om en sådan kupp inte var trolig enligt SÄPO-uttalanden i media helt nyligen.
De som sysslar med mordutredningar i vardagslag känner till hur viktigt det är med kontinuitet i den praktiska verksamheten.
Ingen mordutredning får störas av ovidkommande saker.
Omorganisation och anskaffande av nya data-program kan inte genomföras i ett så känsligt läge, vilket måste ha stått klart för ansvarig ledning polis/áklagare.
Nu kom Hans Holmér att lägga ner stor möda på en hel del villo-spår samtidigt som han företog sådana saker som omorganisation och anskaffandet av nya data-program.
Kan man gå mer fel och detta av en så hög polischef som Hans Holmér jag bara frågar?
Av det som redan sagts framgås med all tydlighet att Hans Holmér m fl inte borde ha skött själva utredandet, utan nöjt sig med att stödja det team som i praktiken borde ha skött saker och ting så här inledningsvis.
Om Hans Holmér hade agerat lite mer erfaret, kunde han ändå ha tagit åt sig äran förutsatt en lösning av mordet på Sveavägen.
Nu blev det i stället en maktkamp mellan Hans Holmér och åklagarsidan. Katastrof för utredningen med andra ord.
forts. >>>>>
- 1999-08
KONFIDENTIELLT!!!
Anteckningar förda 1999-07-28 efter möte med
Av de handlingar som överlämnades av framgår klart propagandans utnyttjande och osanningens starka påverkan för att uppnå eventuella mål.
Det står helt klart att tyngdpunkten och udden är riktad mot Olof Palme personligen.
Vidare kan man fastslå hur uppenbart det politiska hotet mot Olof Palme var långt innan själva mordhandlingen.
Om man bortser från den ensamma galningen, måste en analys av framtagna underlag leda fram till ett klart och entydigt ställningstagande vad avser konspirationsteorin som en av flera möjligheter.
Man måste naturligtvis fråga sig varför detta underlag inte kommit fram i ljuset tidigare? Finns det bakomliggande orsaker, ex politiska?
Personligen anser jag sedan länge att Christer Pettersson, PKK och Sydafrika-spåret m fl som synnerligen väl lagda "villospår".
Tillvägagångssättet är så väl utfört att det verkar hämtat från en handbok av något slag.
Utan en inträngande analys tidigt i mordutredningen måste det ha varit nästan omöjligt att komma in på rätt spår från början.
En möjlighet hade varit om man inom Säpo, SSI, Fst/und m fl organisationer från början (före mordet) ägnat tid och kraft åt en realistisk hotbild mot Olof Palme i första hand.
Risken för en statskupp måste ha diskuterats i den inre cirkeln inledningsvis.
Risken kunde helt enkelt inte uteslutas, även om en sådan kupp inte var trolig enligt SÄPO-uttalanden i media helt nyligen.
De som sysslar med mordutredningar i vardagslag känner till hur viktigt det är med kontinuitet i den praktiska verksamheten.
Ingen mordutredning får störas av ovidkommande saker.
Omorganisation och anskaffande av nya data-program kan inte genomföras i ett så känsligt läge, vilket måste ha stått klart för ansvarig ledning polis/áklagare.
Nu kom Hans Holmér att lägga ner stor möda på en hel del villo-spår samtidigt som han företog sådana saker som omorganisation och anskaffandet av nya data-program.
Kan man gå mer fel och detta av en så hög polischef som Hans Holmér jag bara frågar?
Av det som redan sagts framgås med all tydlighet att Hans Holmér m fl inte borde ha skött själva utredandet, utan nöjt sig med att stödja det team som i praktiken borde ha skött saker och ting så här inledningsvis.
Om Hans Holmér hade agerat lite mer erfaret, kunde han ändå ha tagit åt sig äran förutsatt en lösning av mordet på Sveavägen.
Nu blev det i stället en maktkamp mellan Hans Holmér och åklagarsidan. Katastrof för utredningen med andra ord.
forts. >>>>>
I den inledande förundersökningen kommer Stockholmspolisen att dela ansvaret för denna med Säkerhetspolisen.
Vilka order eller direktiv som sändes ut inledningsvis är för mig icke kända. Förmodar att någon form av meddelande gick ut.
Konspirationsteorin var till en början den förhärskande, innan en del s k heta tips började strömma in.
Ivern med att lösa mordfallet snabbt var förhärskande. Denna iver ledde även fram till att man inte tidigt försökte åstadkomma en övergripande analys av alla de förtäckta hot som förekommit mot statsministern under en följd av år.
PKK-spåret är som jag ser det ett lysande exempel på hur en av flera terroristgrupperingar kommer att spela en direkt förödande roll.
Tidigare arbete vid SÄPO har av naturliga skäl lett fram till såväl tänkbara hot, som motiv för att mörda statsministern.
För "de invigda" (konspiratörerna), måste detta te sig som något av en skänk från ovan. Ett bättre sidospår går knappast att uppbringa om avsikten var att förleda den dåvarande spaningsledningen.
med lång erfarenhet av kurderna är som klippta för den engagerande rollen. Det uppsnappade meddelandet, om "bröllop" nära förestående, kommer att vara direkt hänförbart till Olof Palme som mål, vad det nu grundades på?
Här spelar den öppna polisens okunskap om SÄPO:s tidigare och pågående arbeten en stor roll, vad avser att skilja agnarna från vetet.
Någon ingående analys upprättad av såväl den öppna som hemliga polisen är med andra ord inte görlig.
Sektioneringen inom SÄPO är bara en av flera orsaker som kommer att försvåra analysarbetet. Brister som härleder sig tillbaka i tiden, så långt som till 1950-talet.
Rent historiskt får man inte förglömma den kommunistskräck som rådde och även i dag råder, fakta som till stor del styrde säkerhetskyddsarbetet i Sverige.
Motsvarande hot från högerextremistiskt håll var under 50 och 60-talet inte alls aktuella på samma sätt. Under slutet av 1960-talet och långt in på 1980-talet var det kommunistisk infiltration och 5:e-kollonnare som gällde.
Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet kommer även terrorismen in som en del av hoten.
Inom försvaret är hot från Sovjet och s k spetznas-förband förhärskande, med en invasion som det allvarligaste hotet.
P g a vikande hotförutsättningar tvingas militären revidera hotbilderna successivt. Man kan här faktiskt följa ett mönster efter hand som de olika försvarsbesluten skär mer och mer i försvarets budget.
Regeringen får svårare och svårare att motivera ökade anslag till försvaret. Spänningarna stiger mellan försvarsmakten å ena sidan och försvarsdepartementet å den andra.
Någon direkt balansgång är det inte frågan om för ÖB, utan han måste på ett eller annat sätt försöka krympa omfånget på hela försvaret till förmån för kvaliten på de kvarvarande förbanden.
Det är under det här skeendet som Marinen kommer hårdast i kläm.
ÖB:s rapporter rörande kränkningar till havs och i luften är legio. Sådana rapporter har vad jag vet ständigt växlat över tiden.
När så u-båtarna börjar uppträda i media allt mer är detta mer eller mindre historia för säkerhetstjänsterna och underrättelsetjänsterna, för det finns faktiskt ett flertal sådana i Sverige.
Minor, torpeder, mm har tid till annan försvunnit spårlöst vilket måste leda fram till att någon haft intresse av undervattensoperationer av detta slag.
Jag talar nu om perioden 1960 - mitten av
I den inledande förundersökningen kommer Stockholmspolisen att dela ansvaret för denna med Säkerhetspolisen.
Vilka order eller direktiv som sändes ut inledningsvis är för mig icke kända. Förmodar att någon form av meddelande gick ut.
Konspirationsteorin var till en början den förhärskande, innan en del s k heta tips började strömma in.
Ivern med att lösa mordfallet snabbt var förhärskande. Denna iver ledde även fram till att man inte tidigt försökte åstadkomma en övergripande analys av alla de förtäckta hot som förekommit mot statsministern under en följd av år.
PKK-spåret är som jag ser det ett lysande exempel på hur en av flera terroristgrupperingar kommer att spela en direkt förödande roll.
Tidigare arbete vid SÄPO har av naturliga skäl lett fram till såväl tänkbara hot, som motiv för att mörda statsministern.
För "de invigda" (konspiratörerna), måste detta te sig som något av en skänk från ovan. Ett bättre sidospår går knappast att uppbringa om avsikten var att förleda den dåvarande spaningsledningen.
med lång erfarenhet av kurderna är som klippta för den engagerande rollen. Det uppsnappade meddelandet, om "bröllop" nära förestående, kommer att vara direkt hänförbart till Olof Palme som mål, vad det nu grundades på?
Här spelar den öppna polisens okunskap om SÄPO:s tidigare och pågående arbeten en stor roll, vad avser att skilja agnarna från vetet.
Någon ingående analys upprättad av såväl den öppna som hemliga polisen är med andra ord inte görlig.
Sektioneringen inom SÄPO är bara en av flera orsaker som kommer att försvåra analysarbetet. Brister som härleder sig tillbaka i tiden, så långt som till 1950-talet.
Rent historiskt får man inte förglömma den kommunistskräck som rådde och även i dag råder, fakta som till stor del styrde säkerhetskyddsarbetet i Sverige.
Motsvarande hot från högerextremistiskt håll var under 50 och 60-talet inte alls aktuella på samma sätt. Under slutet av 1960-talet och långt in på 1980-talet var det kommunistisk infiltration och 5:e-kollonnare som gällde.
Under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet kommer även terrorismen in som en del av hoten.
Inom försvaret är hot från Sovjet och s k spetznas-förband förhärskande, med en invasion som det allvarligaste hotet.
P g a vikande hotförutsättningar tvingas militären revidera hotbilderna successivt. Man kan här faktiskt följa ett mönster efter hand som de olika försvarsbesluten skär mer och mer i försvarets budget.
Regeringen får svårare och svårare att motivera ökade anslag till försvaret. Spänningarna stiger mellan försvarsmakten å ena sidan och försvarsdepartementet å den andra.
Någon direkt balansgång är det inte frågan om för ÖB, utan han måste på ett eller annat sätt försöka krympa omfånget på hela försvaret till förmån för kvaliten på de kvarvarande förbanden.
Det är under det här skeendet som Marinen kommer hårdast i kläm.
ÖB:s rapporter rörande kränkningar till havs och i luften är legio. Sådana rapporter har vad jag vet ständigt växlat över tiden.
När så u-båtarna börjar uppträda i media allt mer är detta mer eller mindre historia för säkerhetstjänsterna och underrättelsetjänsterna, för det finns faktiskt ett flertal sådana i Sverige.
Minor, torpeder, mm har tid till annan försvunnit spårlöst vilket måste leda fram till att någon haft intresse av undervattensoperationer av detta slag.
Jag talar nu om perioden 1960 - mitten av
1970-talet.
Undervattenoperationerna har under större delen av den här tiden varit inriktade mot olika mål såväl på väst- som öst-kusten.
Under den senare delen av perioden kom undervattenoperationer även att användas som ett av flera medel för signalspaning mot fasta anläggningar längs våra kuster och mot hemliga prov med bl a vapen. och vapensystem i Östersjön.
Underrättelseinhämtning och samarbete mellan flera stater rörande underrättelsetjänst var vardagsmat. Lämnade man information så fick man även information i utbyte.
Samarbetet mellan SÄPO och andra ex Fst/säk, FRA, IB var något frostiga på 1960 och 1970-talen.
Så småningom kom man att utväxla samarbetspersoner, vilka fick sina respektive tjänster förlagda nära respektive samverksanspartner.
De utredningar som skedde tidigt under 1950-talet rörande säk/und-arbetet i Sverige var inte direkt lyckobringande.
var händelser som kom att försvåra samarbetet civilt kontra militärt.
Information via underrättelsekanaler har inte alltid nått fram till säkerhetskyddande myndigheter i tid. Hur detta har påverkat skyddsarbetet är oklart.
Jag är inte säker på att man företagit någon genomgripande analys av problemet. Om så är fallet, är denna sannolikt väl inlåst i något valv alternativt känd av endast ett fåtal personer i den inre militärledningen.
USA har alltid varit en av de viktigare kontaktparterna vad gäller informationsutbyte inom svensk underrättelsetjänst*).
Inte så konstigt med tanke på den snabba tekniska utvecklingen på andra sidan atlanten.
FRA var en av de myndigheter som tidigt kom i kontakt med USA-tillverkad teknik. Våra signalspaningsflygplan över Östersjön innehöll till stor del sådan teknik. var troligen den som höll Sovjetunionen informerad tidigt.
rörde sig ju som herre i sitt eget hus. Visst fanns det spärrar, men vad då, vi såg ju hur det gick till rörande .
Där hjälpte inte personalkontrollen direkt. Väl inne i systemet, är det svårt att i långa loppet dölja sådant som man talar om dagligdags.
är ett annat exempel på oklarheter. Officeren , klassad ur sekretessynpunkt i skyddsklass A (1).
Här kom en annan underrättelsetjänst in i bilden, nämligen den polska. Man får inte förglömma att den sovjetiska underrättelsetjänsten har haft och har betydande kontroll över tidigare satellitstater kring Östersjön.
Stasis agerande i Sverige under 1980 och 990-talet är säkert historiskt betingat. KGB och GRU (säkert andra namn nu för tiden) kommer för lång tid att ha intressen i Östersjön.
Övningsområdet Östersjön har stor betydelse inte minst med tanke på Danmark och Norge som NATO-länder, medans lilla Sverige ligger därimellan som alliansfri i fred syftande till neutralitet i krig.
Sverige med en modern ekonomi och omfångsrikt forsvar måste vara intressant för öst-Europiska underrättelsetjänster, även i fred.
De utredningar som företogs i Sverige under senare delen av 1950-talet rörande svensk säkerhets- och underättelsetjänst har vad jag kan förstå inte resulterat i den moderna organisation som var tänkt att tillskapas.
Kommunistskräcken kom att styra utformningen i alltför
1970-talet.
Undervattenoperationerna har under större delen av den här tiden varit inriktade mot olika mål såväl på väst- som öst-kusten.
Under den senare delen av perioden kom undervattenoperationer även att användas som ett av flera medel för signalspaning mot fasta anläggningar längs våra kuster och mot hemliga prov med bl a vapen. och vapensystem i Östersjön.
Underrättelseinhämtning och samarbete mellan flera stater rörande underrättelsetjänst var vardagsmat. Lämnade man information så fick man även information i utbyte.
Samarbetet mellan SÄPO och andra ex Fst/säk, FRA, IB var något frostiga på 1960 och 1970-talen.
Så småningom kom man att utväxla samarbetspersoner, vilka fick sina respektive tjänster förlagda nära respektive samverksanspartner.
De utredningar som skedde tidigt under 1950-talet rörande säk/und-arbetet i Sverige var inte direkt lyckobringande.
var händelser som kom att försvåra samarbetet civilt kontra militärt.
Information via underrättelsekanaler har inte alltid nått fram till säkerhetskyddande myndigheter i tid. Hur detta har påverkat skyddsarbetet är oklart.
Jag är inte säker på att man företagit någon genomgripande analys av problemet. Om så är fallet, är denna sannolikt väl inlåst i något valv alternativt känd av endast ett fåtal personer i den inre militärledningen.
USA har alltid varit en av de viktigare kontaktparterna vad gäller informationsutbyte inom svensk underrättelsetjänst*).
Inte så konstigt med tanke på den snabba tekniska utvecklingen på andra sidan atlanten.
FRA var en av de myndigheter som tidigt kom i kontakt med USA-tillverkad teknik. Våra signalspaningsflygplan över Östersjön innehöll till stor del sådan teknik. var troligen den som höll Sovjetunionen informerad tidigt.
rörde sig ju som herre i sitt eget hus. Visst fanns det spärrar, men vad då, vi såg ju hur det gick till rörande .
Där hjälpte inte personalkontrollen direkt. Väl inne i systemet, är det svårt att i långa loppet dölja sådant som man talar om dagligdags.
är ett annat exempel på oklarheter. Officeren , klassad ur sekretessynpunkt i skyddsklass A (1).
Här kom en annan underrättelsetjänst in i bilden, nämligen den polska. Man får inte förglömma att den sovjetiska underrättelsetjänsten har haft och har betydande kontroll över tidigare satellitstater kring Östersjön.
Stasis agerande i Sverige under 1980 och 990-talet är säkert historiskt betingat. KGB och GRU (säkert andra namn nu för tiden) kommer för lång tid att ha intressen i Östersjön.
Övningsområdet Östersjön har stor betydelse inte minst med tanke på Danmark och Norge som NATO-länder, medans lilla Sverige ligger därimellan som alliansfri i fred syftande till neutralitet i krig.
Sverige med en modern ekonomi och omfångsrikt forsvar måste vara intressant för öst-Europiska underrättelsetjänster, även i fred.
De utredningar som företogs i Sverige under senare delen av 1950-talet rörande svensk säkerhets- och underättelsetjänst har vad jag kan förstå inte resulterat i den moderna organisation som var tänkt att tillskapas.
Kommunistskräcken kom att styra utformningen i alltför
hög grad.
Kompetens och utbildning kom att stå efter till den grad att det var svårt att rekrytera personal från såväl polisen som från försvarsmakten.
En nation som Sverige har egentligen inte råd att hålla sig med en undermålig säkerhets-/underättelsetjänst.
Jag tror inte att man vågar blicka tillbaka. En sådan analys kunde skada förtroendet för Sveriges försvarsförmåga i händelse av krig.
Information från svensk underrättelsetjänst har i många fall inte i tid överlämnats till säkerhetstjänsten för att denna skulle kunna väga informationen och vidta lämpliga skyddsåtgärder inom svenskt territorium.
Samarbetet mellan svensk och utländsk underrättelsetjänst har bl a präglats av mellanstatliga avtal.
USA har varit och är dominerande när det gäller förmåga och kapacitet.
Det är bara Ryssland som i viss mån kan mäta sig med den nu kvarvarande supermakten USA rörande förmågan att bedriva underrättelsearbete.
Västagenter i öst har gång på gång eliminerats just p g a ryssarnas förmåga att bedriva kontraspionage.
Historien rörande DC-3:an i Östersjön (nedskjutning) liknar till delar det som under en följd av år rört ubåts-incidenter i vårt närområde. Media har med andra ord inte tillgång till hela sanningen, bara till en del.
Kränkningar med u-båtar i våra farvatten har snarare varit legio än motsatsen. Man behöver bara läsa det som står i ÖB årliga rapporter för att få detta bekräftat.
Men vad gjorde man, släppte knallskott, när man väl upptäckt ett intrång. Sådana var reglerna för våra stridskrafter i fred. Inga hårda tag här inte.
Frågan var snarare, när skulle någon u-båt uppträda på ett sådant sätt att man blev tvungen att använda maktspråk.
Sent om sider händer det som egentligen inte får hända, S 363/U-137 går på grund efter felnavigering. Om jag är rätt informerad, fick man redan här bekräftat att sovjetiska sjökort över svenska vatten var bättre än våra egna.
Hur ska då inte ryska vägkartor upprättade efter TIR-trafiken se ut, jag bara frågar.
Om man ur ovannämnda material plockar en del godbitar, kan vem som helst få till en slagkraftig propaganda mot statsledningen. De som plockade visste på förhand att man inte skulle bli emotsagda p g a materialets känslighet.
Frågan är bara om inte en del officerare och andra gick lite för långt när det gäller orsak och sammanhang. En dementi hade varit på sin plats från såväl SÄPO som Fst/und (ÖB). Men den kom aldrig! Jag syftar då främst på marinofficerarnas påhopp på statsministern.
Belos (bärgningsfartyg) som på 1970-talet skulle plocka upp en icke exploderad robot i Hanö-bukten misslyckades med uppdraget eftersom någon(*) hade hunnit före. Inte var det någon trål den här gången.
Med ombord på Belos fanns vid det här tillfället en amerikansk officer, undrar vad han rapporterade hem till USA**)? Kanske ingick den amerikanska officeren i Sveriges deklaration om alliansfrihet i fred.
Inte vet jag.
x) Konspiratörerna? fråga Han vet! (sopat under mattan)
hög grad.
Kompetens och utbildning kom att stå efter till den grad att det var svårt att rekrytera personal från såväl polisen som från försvarsmakten.
En nation som Sverige har egentligen inte råd att hålla sig med en undermålig säkerhets-/underättelsetjänst.
Jag tror inte att man vågar blicka tillbaka. En sådan analys kunde skada förtroendet för Sveriges försvarsförmåga i händelse av krig.
Information från svensk underrättelsetjänst har i många fall inte i tid överlämnats till säkerhetstjänsten för att denna skulle kunna väga informationen och vidta lämpliga skyddsåtgärder inom svenskt territorium.
Samarbetet mellan svensk och utländsk underrättelsetjänst har bl a präglats av mellanstatliga avtal.
USA har varit och är dominerande när det gäller förmåga och kapacitet.
Det är bara Ryssland som i viss mån kan mäta sig med den nu kvarvarande supermakten USA rörande förmågan att bedriva underrättelsearbete.
Västagenter i öst har gång på gång eliminerats just p g a ryssarnas förmåga att bedriva kontraspionage.
Historien rörande DC-3:an i Östersjön (nedskjutning) liknar till delar det som under en följd av år rört ubåts-incidenter i vårt närområde. Media har med andra ord inte tillgång till hela sanningen, bara till en del.
Kränkningar med u-båtar i våra farvatten har snarare varit legio än motsatsen. Man behöver bara läsa det som står i ÖB årliga rapporter för att få detta bekräftat.
Men vad gjorde man, släppte knallskott, när man väl upptäckt ett intrång. Sådana var reglerna för våra stridskrafter i fred. Inga hårda tag här inte.
Frågan var snarare, när skulle någon u-båt uppträda på ett sådant sätt att man blev tvungen att använda maktspråk.
Sent om sider händer det som egentligen inte får hända, S 363/U-137 går på grund efter felnavigering. Om jag är rätt informerad, fick man redan här bekräftat att sovjetiska sjökort över svenska vatten var bättre än våra egna.
Hur ska då inte ryska vägkartor upprättade efter TIR-trafiken se ut, jag bara frågar.
Om man ur ovannämnda material plockar en del godbitar, kan vem som helst få till en slagkraftig propaganda mot statsledningen. De som plockade visste på förhand att man inte skulle bli emotsagda p g a materialets känslighet.
Frågan är bara om inte en del officerare och andra gick lite för långt när det gäller orsak och sammanhang. En dementi hade varit på sin plats från såväl SÄPO som Fst/und (ÖB). Men den kom aldrig! Jag syftar då främst på marinofficerarnas påhopp på statsministern.
Belos (bärgningsfartyg) som på 1970-talet skulle plocka upp en icke exploderad robot i Hanö-bukten misslyckades med uppdraget eftersom någon(*) hade hunnit före. Inte var det någon trål den här gången.
Med ombord på Belos fanns vid det här tillfället en amerikansk officer, undrar vad han rapporterade hem till USA**)? Kanske ingick den amerikanska officeren i Sveriges deklaration om alliansfrihet i fred.
Inte vet jag.
x) Konspiratörerna? fråga Han vet! (sopat under mattan)
Marinofficerarnas (m fl) sätt att koppla samman ubåts-incidenterna med Palmes förestående resa till Moskva är för de flesta oförståeligt. Kraftfull propaganda, men inte mycket mer. Här finns en och annan hund begravd. Undrar vilka som påverkade vilka?
Så på frågan om Sveriges officerare kan lita på landets statsminster, så blir nog svaret så som Olof Palme avgav det: "....det är väl viktigare att jag kan lita på landets officerare" - fyndigt eller hur.
Så sant, så sant som det är sagt.
Det råder väl ingen tvekan om att i Sverige är det den sittande regeringen som styr i vart fall tills nästkommande val. Eller har jag fel på den punkten månne ......?????
Naturligtvis är det på så sätt att i tider av nedskärningar drabbas olika parter olika hårt. Inom försvaret har det säkert varit såväl påtagligt som nödvändigt.
JAS 39 Gripen och leasing av Leopardstridsvagnar blev för mycket uppe på det andra. Jag tänker då på alla de vapen och motmedel som krävs till JAS, samtidigt som stora order var tänkta till [[Bofors[] och Hägglund och Söner.
Nedskärningarna kom att bli dramatiska för ingen kunde ju tro att kommunismen skulle falla över en natt. Hotet om invasion var helt plötsligt borta för lång tid, vad skulle hotet bestå av i framtiden, var frågan?
Okunskap och bristande säkerhets- och underrättelsetjänst ända sedan 1950-talet har lett fram till stor osäkerhet om vad som komma skall.
Nu får vi av nödvändighet betala notan.
Just nu borde man ta itu med de frågor som man inte tog itu med under 1950-talet, nämligen en väl genomtänkt strategi för uppbyggande av en ny säkerhets- och underrättelsestruktur i Sverige.
IB m fl org på senare tid är endast tecken på misslyckanden eller bristande tilltro till befintliga organisationer.
En kraftfullare övervakning rent fysiskt krävs vad avser Öst-Europa.
Det räcker inte med månatliga rapporter från våra ambassader och då främst våra attachéer. Förmågan att analysera kortfattade rapporter är svårt, ja rent av mycket svårt om man inte har en hel kader av kunnigt och lojalt folk att tillgå.
Av dokument framgår tydligt hur lösryckta fragment kunnat användas i någon sorts propaganda som fått stå oemotsagd, varför? Syftet uttolkar jag så, att man ville komma åt Olof Palme personligen, med de medel som stod till buds. Propagandan var som intensivast strax före mordet.
På 1970-talet talas det vitt och brett inom SÄPO om Olof Palme m fl inom regeringen som säkerhetsrisker. Egendomligt eftersom högre chefer inte dementerade dessa rykten.
Var det stämpling mot staten eller fanns det andra orsaker bakom det hela.
Vilka var det som spred ryktena inom SÄPO?????
Hur många är dom i dag?
Fokuseringen på kommunismen och terrorismen inom SÄPO har underlättat nationalistiska strömningar inom hela poliskåren.
Det är inte enbart till SÄPO som människor av det har slaget söker sig till.
I papper omnämns säkerhetstjänster som ansvariga till själva anstiftan till mordet.
Marinofficerarnas (m fl) sätt att koppla samman ubåts-incidenterna med Palmes förestående resa till Moskva är för de flesta oförståeligt. Kraftfull propaganda, men inte mycket mer. Här finns en och annan hund begravd. Undrar vilka som påverkade vilka?
Så på frågan om Sveriges officerare kan lita på landets statsminster, så blir nog svaret så som Olof Palme avgav det: "....det är väl viktigare att jag kan lita på landets officerare" - fyndigt eller hur.
Så sant, så sant som det är sagt.
Det råder väl ingen tvekan om att i Sverige är det den sittande regeringen som styr i vart fall tills nästkommande val. Eller har jag fel på den punkten månne ......?????
Naturligtvis är det på så sätt att i tider av nedskärningar drabbas olika parter olika hårt. Inom försvaret har det säkert varit såväl påtagligt som nödvändigt.
JAS 39 Gripen och leasing av Leopardstridsvagnar blev för mycket uppe på det andra. Jag tänker då på alla de vapen och motmedel som krävs till JAS, samtidigt som stora order var tänkta till [[Bofors[] och Hägglund och Söner.
Nedskärningarna kom att bli dramatiska för ingen kunde ju tro att kommunismen skulle falla över en natt. Hotet om invasion var helt plötsligt borta för lång tid, vad skulle hotet bestå av i framtiden, var frågan?
Okunskap och bristande säkerhets- och underrättelsetjänst ända sedan 1950-talet har lett fram till stor osäkerhet om vad som komma skall.
Nu får vi av nödvändighet betala notan.
Just nu borde man ta itu med de frågor som man inte tog itu med under 1950-talet, nämligen en väl genomtänkt strategi för uppbyggande av en ny säkerhets- och underrättelsestruktur i Sverige.
IB m fl org på senare tid är endast tecken på misslyckanden eller bristande tilltro till befintliga organisationer.
En kraftfullare övervakning rent fysiskt krävs vad avser Öst-Europa.
Det räcker inte med månatliga rapporter från våra ambassader och då främst våra attachéer. Förmågan att analysera kortfattade rapporter är svårt, ja rent av mycket svårt om man inte har en hel kader av kunnigt och lojalt folk att tillgå.
Av dokument framgår tydligt hur lösryckta fragment kunnat användas i någon sorts propaganda som fått stå oemotsagd, varför? Syftet uttolkar jag så, att man ville komma åt Olof Palme personligen, med de medel som stod till buds. Propagandan var som intensivast strax före mordet.
På 1970-talet talas det vitt och brett inom SÄPO om Olof Palme m fl inom regeringen som säkerhetsrisker. Egendomligt eftersom högre chefer inte dementerade dessa rykten.
Var det stämpling mot staten eller fanns det andra orsaker bakom det hela.
Vilka var det som spred ryktena inom SÄPO?????
Hur många är dom i dag?
Fokuseringen på kommunismen och terrorismen inom SÄPO har underlättat nationalistiska strömningar inom hela poliskåren.
Det är inte enbart till SÄPO som människor av det har slaget söker sig till.
I papper omnämns säkerhetstjänster som ansvariga till själva anstiftan till mordet.
Ordet säkerhetstjänst i det här sammanhanget är ett alltför "luddigt" ord för att passa in i helhetsbilden.
Man kan mycket väl tänka sig att det även fanns personer från någon eller några säkerhetstjänster som deltog i planering och genomförandet.
Eftersom texten härrör från andra personer än , är det svårt att bedöma dess tillförlitlighet. Det som sägs rörande Olof Palme, som säkerhetsrisk är exakt samma beskrivning som förekom inom SÄPO 1970. Man får det intrycket att det borde finnas en koppling mellan dessa händelser.
Kanske började hatet verbaliseras så tidigt som 1970, eftersom man vid den tidpunkten inte kunde vara säkra på vilken effekt en sådan propaganda skulle få. Om nu dessa rykten nådde SÄPO-ledningen vid den här tidpunkten, varför gjordes inget för att dementera.
som är chef för SÄPO vid den här tiden, kommer sedermera att dyka upp igen i skrivna papper. Något som får mig att verkligen "hoppa" till.
förhållande till regeringen var redan på den här tiden (1970) rent ut sagt frostiga.
Kommunikationen mellan SÄPO, Fst/Säk, FRA och IB var inte på något sätt lysande.
Det fanns alltid någon anledning till klagomål eller irritation myndigheterna emellan. Det är med anledning av dessa irritationsmoment man får se de kontaktpersoner som sedemera blir mer och mer vanligt mellan olika myndigheter. Vilka regler och förfaringssätt som används vid uttagning av personer känner jag inte till.
Av det som sagts ovan kan man bl a ställa sig följande frågor:
- Hans Holmér var inte rätt man att leda mordutredningen, varför tillät man detta?
- Hur kunde man tillåta omorganisation och flyttning till Palmerummet så tidigt?
- Samarbetet med SÄPO inledningsvis och sedermera var inte tillräckligt uppstyrt från RPS, varför?
- Varför en regeringsrepresentant i Palme-rummet om man inte misstrodde Hans Holmér ?
- Hotbilden mot Olof Palme var dåligt underbyggd.
- Handlingsplaner i händelse av mord/statskupp saknades.
Ordet säkerhetstjänst i det här sammanhanget är ett alltför "luddigt" ord för att passa in i helhetsbilden.
Man kan mycket väl tänka sig att det även fanns personer från någon eller några säkerhetstjänster som deltog i planering och genomförandet.
Eftersom texten härrör från andra personer än , är det svårt att bedöma dess tillförlitlighet. Det som sägs rörande Olof Palme, som säkerhetsrisk är exakt samma beskrivning som förekom inom SÄPO 1970. Man får det intrycket att det borde finnas en koppling mellan dessa händelser.
Kanske började hatet verbaliseras så tidigt som 1970, eftersom man vid den tidpunkten inte kunde vara säkra på vilken effekt en sådan propaganda skulle få. Om nu dessa rykten nådde SÄPO-ledningen vid den här tidpunkten, varför gjordes inget för att dementera.
som är chef för SÄPO vid den här tiden, kommer sedermera att dyka upp igen i skrivna papper. Något som får mig att verkligen "hoppa" till.
förhållande till regeringen var redan på den här tiden (1970) rent ut sagt frostiga.
Kommunikationen mellan SÄPO, Fst/Säk, FRA och IB var inte på något sätt lysande.
Det fanns alltid någon anledning till klagomål eller irritation myndigheterna emellan. Det är med anledning av dessa irritationsmoment man får se de kontaktpersoner som sedemera blir mer och mer vanligt mellan olika myndigheter. Vilka regler och förfaringssätt som används vid uttagning av personer känner jag inte till.
Av det som sagts ovan kan man bl a ställa sig följande frågor:
- Hans Holmér var inte rätt man att leda mordutredningen, varför tillät man detta?
- Hur kunde man tillåta omorganisation och flyttning till Palmerummet så tidigt?
- Samarbetet med SÄPO inledningsvis och sedermera var inte tillräckligt uppstyrt från RPS, varför?
- Varför en regeringsrepresentant i Palme-rummet om man inte misstrodde Hans Holmér ?
- Hotbilden mot Olof Palme var dåligt underbyggd.
- Handlingsplaner i händelse av mord/statskupp saknades.
- Hur kunde man tillåta samröre med och en journalist från Dagens Nyheter så tidigt i utredningen?
- Redan här borde man ställa sig frågan om det fanns krafter inom polisen som styrde spaningen åt fel håll?
- Hur var det med kopplingen mellan och vid den här tidpunkten?
- Vad motiverade regeringen att ha en representant med så tidigt i Palme-rummet???????
- Fanns det misstro från regeringen mot polisen redan från början?
- En av flera viktiga frågor är vilken information som gick ut till Säpos sektioner regionalt.
- Fanns det några direktiv om hur och när man skulle rapportera till Stockholm?
- Vilka var det som avgjorde om ett tips var aktuellt eller inte, i Stockholm således!!!!
- Vad hände med tips som inte ansågs spaningsvärda?
- Finns rapporterade tips bokförda vid respektive regionkontor, eller är det uppbränt?
- Palme-gruppen måste på ett eller annat sätt ha inblick i SÄPO:s sätt att bokföra tips.A1517
- Om inte, finns stor risk att värdefull information förspillts.
- Ströberg-fallet är ett annat underligt ärende, inte minst ur tidsaspekten. Fallet har många drag av kaos. Jag menar här att man från Säpo:s sida borde ha agerat mer metodiskt, innan man slog till mot Ströberg. Oklarheter i fallet föreligger ännu i dag.
- Ubåts-kränkningarna i svenska farvatten var ingen nyhet för svensk underrättelse-/eller säkerhetstjänst 1980. Sådana hade pågått mer eller mindre flagrant under lång tid.
- Några egentliga insatser mot främmande undervattensoperationer genomfördes aldrig. Upptäcktes en kränkning, släppte man ett sk knallskott för att göra ubåten uppmärksam på att den var upptäckt.
- Några vapen fanns inte annat än sådana som var avsedda för ett skarpt läge - krig.
- Sedermera kom man att ta fram olika typer av vapen för att försöka tvinga upp en s k mini-ubåt till ytan. Vapenförsök kom till stånd, men dess verkliga effekt är fortfarande omdiskuterad. Några effektiva antiubåtsvapen finns inte för närvarande som kan användas fred.
- Den ryktesspridning som berör Olof Palme som säkerhetsrisk och som beskrivs i handlingar, är näst intill identiska de rykten som spreds inom SÄPO så tidigt som 1969/70.
- Per Gunnar Vinge är då chef för SÄPO. Någon utredning eller dementi rörande dessa rykten kommer aldrig till stånd.
- Varför kommer dessa rykten tillbaka så här nära inpå själva mordet på statsministern?????
- Finns det någon koppling mellan dessa händelser???
- Vem är det som säger detta långt efter mordet, en militär, en polisman från SÄPO, någon annan?
- Hur kunde man tillåta samröre med och en journalist från Dagens Nyheter så tidigt i utredningen?
- Redan här borde man ställa sig frågan om det fanns krafter inom polisen som styrde spaningen åt fel håll?
- Hur var det med kopplingen mellan och vid den här tidpunkten?
- Vad motiverade regeringen att ha en representant med så tidigt i Palme-rummet???????
- Fanns det misstro från regeringen mot polisen redan från början?
- En av flera viktiga frågor är vilken information som gick ut till Säpos sektioner regionalt.
- Fanns det några direktiv om hur och när man skulle rapportera till Stockholm?
- Vilka var det som avgjorde om ett tips var aktuellt eller inte, i Stockholm således!!!!
- Vad hände med tips som inte ansågs spaningsvärda?
- Finns rapporterade tips bokförda vid respektive regionkontor, eller är det uppbränt?
- Palme-gruppen måste på ett eller annat sätt ha inblick i SÄPO:s sätt att bokföra tips.A1517
- Om inte, finns stor risk att värdefull information förspillts.
- Ströberg-fallet är ett annat underligt ärende, inte minst ur tidsaspekten. Fallet har många drag av kaos. Jag menar här att man från Säpo:s sida borde ha agerat mer metodiskt, innan man slog till mot Ströberg. Oklarheter i fallet föreligger ännu i dag.
- Ubåts-kränkningarna i svenska farvatten var ingen nyhet för svensk underrättelse-/eller säkerhetstjänst 1980. Sådana hade pågått mer eller mindre flagrant under lång tid.
- Några egentliga insatser mot främmande undervattensoperationer genomfördes aldrig. Upptäcktes en kränkning, släppte man ett sk knallskott för att göra ubåten uppmärksam på att den var upptäckt.
- Några vapen fanns inte annat än sådana som var avsedda för ett skarpt läge - krig.
- Sedermera kom man att ta fram olika typer av vapen för att försöka tvinga upp en s k mini-ubåt till ytan. Vapenförsök kom till stånd, men dess verkliga effekt är fortfarande omdiskuterad. Några effektiva antiubåtsvapen finns inte för närvarande som kan användas fred.
- Den ryktesspridning som berör Olof Palme som säkerhetsrisk och som beskrivs i handlingar, är näst intill identiska de rykten som spreds inom SÄPO så tidigt som 1969/70.
- Per Gunnar Vinge är då chef för SÄPO. Någon utredning eller dementi rörande dessa rykten kommer aldrig till stånd.
- Varför kommer dessa rykten tillbaka så här nära inpå själva mordet på statsministern?????
- Finns det någon koppling mellan dessa händelser???
- Vem är det som säger detta långt efter mordet, en militär, en polisman från SÄPO, någon annan?
