Uppslag:E19-00-J

Från WPU
Hoppa till navigeringHoppa till sök
The printable version is no longer supported and may have rendering errors. Please update your browser bookmarks and please use the default browser print function instead.


SPANINGSUPPSLAG
i grövre brottmål

Avsnitt
Löpande nr
19-00-J
Registrerat
2018-05-21
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Avsnittsanteckningar
2018-02-26 Komplettering till tidigare förhör gällande uppgifter som framkommit bok gällande möte med militär.
Uppslagsanteckningar
Till SPC
Åter SPC
SPC Noteringar
PTR
PTR Datum
Ant/enhet
Redov/enhet




Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
2018-02-26 15:37
Avslutat


Förhörsdatum: 2018-02-26 kl 15:37 Hörd person: Anna (Hage) Förhörsledare: Peter Steude Bitr förhörsledare: Jonas EFörhörsplats: Annas bostad

Innan förhöret informeras Anna om att förhöret är en komplettering till tidigare genda förhör:

Egen berättelse om kvällen den 28 februari 1986 Anna berättar isatt bak i bilen på höger sida. Anna var ganska trött och på väg hem, hennes bror skulle hämic. Det pratadet i bilen och man hadepå. Anna satt och tittade ut genom fönstret då hon lite längre fram, av en anledning som hon inte riktigt vet, såg en man som kastades omkull. Anna har många gånger fått frågan om hon hörde skott men det var hög musik på i bilen. Hon beskriver det ined orden "någonting drar min uppmärksamhet till att det är en man som kastas omkull, jag ser att han faller samtidigt som en man, jag ser en man som försvinner från".

Dettaatt Anna reagerade och på den korta stunden slog det henne frågan varför han springer ifrån honom när han faller. Anna tyckte det var märkligt hanterat och tyckte att man borde böja sig ner och försöka lyfta upp eller ta tag i honom. I Annas hjärna var det något som hade hänt,else ellerannat men samtidigt tänkte hon att det kunde ha hänt något annat som exempelvis en hjärtinfarkt eller epilepsianfall.

Eftersom Anna gick under utbildning tänkte hon att hon kanske kunde hjälpa till oavsett vad som. När mannen hade lämnat och sprang därifrån var Anna redan på väg ut ur bilen. Bilen stod för rött ljus och Anna öppnade dörren och sprang fram.

Anna hade fokus på den liggande mannen och såg kvinnan som böjde sig över honom. Att hon såg mannen som lämnade platsen berodde på att det var ljust från skyltfönstret och för att hon tyckte det var så konstigt att han sprang därifrån. Anna fortsätter och säger att det var motljus så det gick inte att se några detaljer samt att allt gick på en jättekort stund, dessutom var hon på väg ut ur bilen utan att bli påkörd så det var många moment.

Det Anna såg av personen som lämna var att han hade I, det var inga specisom stack ut. Anna såg att det var ”avskuret" vid låren som om det var en mörk jacka/kappa som skar av ljuset.

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

Anna berättar att det var väldigt märkliga möten som inträffade under sommaren hösten 1988. Den minnesbild som Anna har av vad polisen ville Karin J var att de skulle kolla läget och ville komma in och prata om hon hade haft några besök. De hade frågat om hon hade kontakt med psykolog men Karin J förstod aldrig varför de kom dit.

På fråga om Anna, efter att boken kom ut, blivit kontakt av någon som pratat om händelsen med militären blir svaret nej men att hon under förra året var med om något väldigt konstigt.Anna. AnnaAnna är inte alls säker på att det hängde ihop men hon var orolig att någon visste om att hon höll på att skriva boken.

På fråga om det är någon annan som Anna berättat om händelsen för blir svaret att förutom hennes familj pratade hon medinnan hon bestämde sig för att skriva boken. Anna kom i kontakt meddå hon tidigare arbetade på bokförlag. Anna bad/att inte berätta något om detta vilket han inte 2 P heller har gjort. Vidare så pratade hon medom händelsen'.

Boken skrev Anna tillsammans med Anna Udovic som var den som höll reda på alla fakta.

På fråga uppger Anna att chefen på henens arbetsplats som omnämns i boken heterAngående namnet Vera, arbetade på tiket, så uppger Anna att det är en fiktiv person då hon inte visste exakt vem det var som jobbade.

Situationen med bilen som körde upp hossom nämns i Amas bok Anna uppger att det under den här perioden inte var särskilt ovanligt att det dök upp bilar runt Annas hus.

Just vid detta tillfälle bodddär det inte var mycket bilar på vintrarna.boddeoch just den här kvällen kom det en bil vilket märktes tydligt då det var ganska svart ute. Bilen stannade precis utanför ochsprang ut för att kolla vad det var för någon bil. Bilen gjorde en rivstart och for iväg mennoterade att. På fråga om vad det är somI samband med att Anna läser igenom förhörsutskriften uppger hon atAnna uppger även att hon berättat för sin familj. Karin Johansson och de som var med och skrev boken.

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

Då de vid två tillfällen hade sett den här typen av bil ringde Anna dagen efter till polisen men de visste inte alls vad det var och sa att det säkert var en tillfällighet.

Anna uppger att det vid båda tillfällena var mörkt ute men uppger att bilen var svart. Den andra gången var den gången som de genade hem.

Båda iakttagelserna gjordes iSÄPO-förhören som omnämns i boken Anledningen till att Anna vet att det var SÄPO är för att de sa att de kom därifrån. Anna uppskattar att det var tre tillfällen och de träffades hemma hos Anna, på sjukhuset och på ett annat konditori.

Angående samtalen uppger Anna att de inte spelades in på något ljudband utan de satt mest och pratade vilket hon tyckte var så konstigt. De undrade hur Anna hade det, om det var någon som hade tagit kontakt, om hon hade pratat med någon, om Anna hade varit på förhör hos polisen och andra liknande saker. Det var som vanliga samtal men Anna uppfattade de som konstiga samtal. Det var inga förhör som handlade om detaljer utan det handlade om nutid. Vid ett av tillfällena var det några fler som var med och de pratade de mer specifikt om några kläder. Det var olika personer vid alla tillfällen och Anna minns inte något namn.

Dessa samtal skedde under samma tidsperiod som mötet med militären.

Filmsekvens på en springande man Anna informeras om att hon kommer att få se en liten filmsekvens på en man som springer och ombeds all beskriva eventuella likheter och skillnader. Anna ombeds även att berätta om hon tidigare set filmsekvensen. Anna informeras om att förhörsledaren inte påstår all personen har något med händelsen att göra. Anna tycker spontant att hennes känsla är att personen springer för framåtlutad men vet i övrigt inte vad hon skall säga. Hon har aldrig tidigare sett den aktuella filmsnutten.

Ett messengermeddelande som återfinns i boken Anna får se det meddelande som finns i boken och på fråga uppger hon att det finns kvar. På fråga om Anna vet vem det var som skickade meddelandet svarar hon ja och att men hon har inte svarat honom på meddelandet."

I samband med att Anna läser igenom förhörsutskriften uppger hon att etter att hennes bok givits ut blev hon åter kontaktad av personen och de samtalade lite med varandra, dock inte om bilden eller det han hade skriviti meddelandet.

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

I boken står att en bild hade bifogats meddelandet och Anna tillfrågas om hon tittade på bilden varpå hon svarar att hon nog har kvar meddelandet. Anna kontrollerar sin telefon och får fram att personen hetersamt bilden som hon fick tillsänd sig, ett fotografi tas över den aktuella bilden och kontaktuppgifterna, bifogas förhöret.

Anna till frågas om vad hon skulle ha svarat på frågan från blir svaret "Nej, jag har inte sett honom". Anna kan inte minnas att hon sett det ansiktet som hon fick på bilden.

Anna berättar att har kontaktat henne igen och hon har pratat lite med honom. Det han nu skrivit är att han har läst boken och varit trevlig, han har varit väldigt intresserad av att komma i kontakt.

Anna får se en färgbild på samma person, bifogas förhöret, varpå Anna svarar med "Nej". Anna har ingen minnesbild av att hon skulle ha sett den personen och säger samtidigt att hon hade fokus på Olof Palme och såg mest ben.

Anna uppger att hon säger att hon inte har sett militären förut men hon har en känsla av att hon har gjort det. Hon kan inte säga varför eller hur, utseendemässigt är han likmen hon har en känsla av att hon på något sätt har sett honom tidigare. Anna kan inte säga att det är så men det är en känsla som hon har haft.AnnaAnna har inte någon uppfattning av i vilken situation detta i så fall skulle ha varit ifrån men det skall ha varit tidigare än mötet. Hennes känsla var att han kände henne. Anna kan inte förklara men känner att hon måste säga det men kan inte svara för vad det står för.

Anna har nu inget som hon nu kan komma på att hon inte har berättat men det kan vara så att hon kommer på något.

Avslutningsvis uppger Anna. På fråga om händelsen på caféet har inträffat blir svaret "Oh ja, absolut och hon har inte träffat honom efteråt."

Förhöret avslutas klockan 17:22

Den 16 maj 2018 läser Anna igenom förhörsutskriften och godkänner den med de tillägg som redovisas i fotnoter.

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

W

Stics upprätthet

Tydule aukedering'

Anna i Aulaived wed Perlis 2018/02/lle

avPeterKrimin

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

sell TELIATillbakaDu och

ar inte länkade på Facebook

Hej. Anna

|och är

Jag heter

Avvisa

Acceptera

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

Skandiamannen på TV=) 0:44 / 2:40

15 ܀

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

Anna sprang fram till platsen och mannen som låg där var i princip livlös när hon kom fram, han såg medvetslös ut med en stirrande blick. Anna kontrollerade om mannen hade någon puls, stresspåslaget hos henne var ganska högt och det var kallt så hon hade svårt att känna pulsen. Anna insåg att mannen inte hade puls och försökte få igång hans hjärta.

Anna började knäppa upp skjortan och såg att det hade börjat komma blod på den. Det kom fram en man somn frågade vad som hade hänt varpå Anna sa att de måste få igång hjärtat och frågade om han hade gjort hjärtochlungmassage någon gång. Anna är osäker på vad han svarade men de bestämde sig för att börja så Anna gjorde hjärtmassage och mannen började pumpa in luft i munnen på mannen.

Anna fortsätter och säger att det är svårt att ininnas, man försökte vända mannen och det började komma fram människor som skulle hjälpa till. Någon pratade om fisidoläge varpå Anna svarade att de måste få igång hjärtat. Anna påtalar att dessa minnen är väfragmentariska och därför inte kan säga vad exakt som hände. Det handlar om en väldigt kort stund och det varoroligt på platsen. Anna minns att det var några ben vid sidan om henne och när hon tittade upp var det en kvinna och en man. Mannen höll i kvinnan och höll sin hand på hennes panna så Anna fick en känsla av att mådde illa ellerAnnas fokus var rakt ner på platsen, sen såg hon ben och hörde att Ifrågade om någon hade ringt efter ambulans. Det pratades runt Anna och hon fortsätter och berättar att framförallt var kvinnan, Anna uppger att hon i efterhand vet att den person som benämns som kvinnan var Lisbeth Palme, väldigt frustrerad, aggressiv och orolig. Kvinnan fick på något sätt fokus på Anna och försökte putta bort henne, kvinnan sa att de måste ha läkare och att han måste opereras. Anna påtalade ganska skarp att om de inigång hjärtat behövde de inte ens ringa efter en ambulans. Annas kamrat Karin, som också hade sprungit ut ur bilen, höll i kvinnan och försökte hålla henne borta från Anna så att hon kunde fortsätta försöka rädda hans liv.

Kvinnan sa väldigt mycket saker under tiden och Anna har tänkt på det väldigt många gånger efter mordet men har inte kunnat minnas vad det var hon sa.

Anna fortsätter och berättar att ju merct ju mer blod konn det. Det blev en pöl på marken och Anna halkade runt. Det började komma blod ur munnen så han som gjorde munmotmunmetoden hade fullt med blod runt sin egen mun. Anna insåg ungefär samtidigt som ambulansen kom att det inte var någon idé att fortsätta. Anna minns idag inte om det var polisen eller ambulansen som kom först till platsen.

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

Anna blev sedan plötsligt som en liten isolerad ö på platsen. Ambulanspersonalen försökte få in mannen i ambulansen medan polisen gick runt och pratade. När Anna gick runt på platsen kom det fram en polis som sa att hon inte fick lämna mordplatsen. Anna konstaterade att hon var tvungen att ringa sin bror som skulle hämta henne.

Anna avslutar och berättar att kvinnan på platsen berättade att hon var Lisbeth Palme och att det var hennes make statsminister Olof Palme som hade blivit mördad. Anna och en polis, som hon inte vet vem det var, tittade på varandra och det var då det gick upp för Anna att det var han, Olof Palme, men hon själv hade inte förstått det innan.

Kompletteringar till den egna berättelsen Anna ombeds att tänka sig tillbaka till att hon sitter i bilen och ser personen kastas omkull och tillfrågas om sin minnesbild av hur det ser ut på platsen. Anna uppger att det var tre personer som stod och att hon såg dem upprätt, plötsligt föll mannen ner. Utifrån Annas synvinkel befann sig kvinnan på vänster sida om mannen som föll. Minnesbilden är att Anna från sin synvinkel såg mannen falla med ryggen mot henne (dvs Anna).

"Dekorimahörnet"Lisbeth PalmeSSDen bil Anna satt iAnna ritar en skiss avseende sin minnesbild av hur personerna befann sig utifrån det hon såg då hon satt i bilens baksäte. Den förtydligande texten är inlagd av förhörsledaren i efterhand.

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

Anna uppfattade det som att de stod i en trekant och när hon sprang fram emot platsen böjde sig Lisbeth ned mot Olof. På fråga om Annas minnesbild av hur Lisbeth och Olof Palme hade sina ansikten riktade när hon la märke till personerna så är hon idag av uppfattningen att de stod i en klunga/gru' inte hade ansiktena mot Anna. Anna är av uppfattningen att de stod ihop och att de inte gick med ansiktena i riktning mot Anna.

Då Anna ombeds att beskriva sin minnesbild av vad hon ser av personen, som hon på skissen benämnt M, i samband med att Olof Palme faller framåt berättar hon att hon upplevde honom som att han inte hade någon nackc. Anna pekar på sitt eget axelparti och huvud och uppger att det antingen kan ha varitkragc eller något annat somatt hon upplevde det som att partiet satt ihop.

Anna beskriver ett hon ser en rotation på mannen som sprang, hon är osäker på om hon tidigare har sagt det eller om det skrivits ned, men under förflyttningen då mannen sprang iväg kunde inte Anna se nacken/halsen. Anna sägersom hon pekar på sitt käk- och axelparti att hon upplevde det bara som tjockt och att det såg kraftigt ut. Om det var axelvaddar eller något annat som gjorda att det såg ut som att det satt ihop och att det saknades en hals är Anna osäker på.

A: det Annasomuppger hon att hon ser rörelsen, vridningen, axeln,an försvinner bort från platsen. Anna gjorde inga iakttagelser av mannens ansikte. Anna poängterar att hennes fokus var på mannen som föll så hon tittade inte på den andra mannen men konstaterade "varför springer han bort". Anna tror att eftersom hon pluggade till undersköterska noterade hennes blick den sjuka men eftersom mannen som sprang bort var längre än den som kastades omkull såg hon honom.

Anna uppskattar att mannen som sprang bort var ungefär 20 cm längre och han sprang i riktning in i gränden. Annas vet att hon t: sagt att mannen var vältränad och hon har en känsla av att han rörde sig smidigt men hon har idag svårt att framkalla minnet. Hon är av uppfattningen att det var kontrollerat, han funderade inte över vad som hade hänt utan Anna beskriver det som att han medvetet sprang från platsen utan fördröjd effekt.

Anna uppger att hon var väldigt snabb ut ur bilen och är osäker på om det är inne i bilen cller när hon kommit ut som hon ser mannen lämna platsen.

På fråga uAnna att hon har tänkt på var hon befann sig när hon för sista gången såg mannen somfrån. Hon är väldigt osäker på om det stämmer men har i drömmar sett att det var någon typ av bil som svischade förbi henne när hon skulle springa fram. Det var något som störde hennes blick och hon kan få en känsla att det var

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

något som dök upp från hennes högra sida. Detta är väldigt osäkert men hennes känsla är att det är något som kcfrån höger och det stör hennes bild.

Efter att Anna kominit ut ur bilen och börjat ta sig den korta sträckan fram till Olof Palme blev hennes fokus på honom och hon såg inte mer mannen som sprang från platsen.

På fråga om Anna såg någon annan person, förutom Lisbeth och Olof Paline, på platsen när hon var på väg framn blir svaret nej.

Ade hur det såg ut när hon kom fram svarar Anna att det var jättesedan och hon måste förbehålla sig men hennes minnesbild är att Olof Palme låg på rygg men lite på sin högra sida och hon såg därför hans vänstra sida och ansiktet framifrån!. Anna uppger att det är en vobehaglig känsla att se någon som har panik i sitt ansiktsuttryck. Han låg med lite mer av sin tyngd på högra höften och lite förvridet.

Р

På fråga om Anna idag vet vem mannen hon tidigare beskrev som kom fram och hjälpte henne med Olof Palme är blir svaret Stefan Glans. Anna fortsätter och berättar att det var någon annan man som på något sätt försökte rätta till benen men hon vet inte alls vem det är.:sbilden är att Anna sattoch någon sa att man inåstehonom i framstupa sidoläge. Anna minns inte om hon svarade att de måste få igång hjärtat. Rösten var lite arg och irriterad. Anna gjorde ingen annan visuell iakttagelse än av fötter och ben. Hon försökte koncentrera sig på Olof Palme saintidigt som det var någon som kommenterade. Även Lisbeth kommenterade och puttade på Anna. Anna fortsätter och säger att det dök upp lite fötter och ben runt omkring och hon minns att hon blev lite irriterad. Anna ville att de skulle backa då de bara var i vägen. Folk började böja sig ner och peta och vara i vägen samtidigt som Lisbeth puttade på Anna.

På fråga om vad Anna gjorde efter att ambulansen kommit till platsen och tagit över arbetet blir svaret att hon gick runt lite planlöst då hon inte visste vad hon skulle göra. Hon var väldigt bekymrad och ville bara torka av sig blodet hon hade på kroppen, händerna och i ansiktet. Anna hade förstått att hon hade statsministers blod på sig och allt blev surrealistiskt och obehagligt. Anna ville ha papper och sökte upp en polisbil som hade kört upp på trottoaren. Anna frågade en kvinnlig polis om hon hade papper men polisen blev jätteirriterad. Av en annan polis som hade kommit till platsen fick Anna en pappersservett. När Anna gick runt på platsen kom det fram en fotograf och en jot, samtidigt var det en polis som frågade henne om namn och adress.

'I samband med att Anna läser igenom förhöret uppger hon att hon är väldigt osäker på sin minnesbild av hur Olof Palme låg. Hon har en bild av att han låg på sin vänstra sida och att hon puttade till honom så att han hamnade på rygg.

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

På fråga uppger Anna att det var i samband med att mannen låg på båren och var på väg in i ambulansen som hon tick vetskap om att det var Olof och Lisbeth Palme.

Anna uppger på fråga att hon fick hjälp av en taxichaufför att ringa till sin bror.

På fråga uppger Anna att hon inte har något minna av att hon pratade med någon förutom med eventuellt fyra poliser och Expressen. På fråga om Anna har något minne av att hon talade om för någon vem det var som låg på båren är hon osäker, hon har inget minne att det är så men det kanske var så, eventuellt kan det ha varit till Karin.

På fråga om det är något som Anna minns från mordplatsen som hon inte har berättat blir svaret att Lisbeth Palme sa någonting om personen, Anna är av uppfattningen att det var om personen som lämnade platsen, men hon kan inte komma på vad det var Lisbeth

sa.

ווס)

På fråga om Anna bar något ytterligare som hon vill säga om det som hände på platsen så uppger hon att hon är osäker på om hon har sagt allt eller om hon har missat något. Det är så länge sedan och hon blir ibland osäker på följden vilket måste tas med i beräkningen men det hon nu har sagt är den minnesbild hon har. Anna fortsätter och säger att hon nu har fått frågor som hon aldrig tidigare har fått, som exempel har hon aldrig tidigare svarat på hur de stod i förhållande till varandra så därför blir hon osäker på om det verkligen var så som hon nu sagt men det hon sagt nu är den minnesbild och den känsla hon har nu.

Annas bok

"Lilla My." I boken beskrivs en person som kallas för "Lilla My" och Anna ombeds at beskriva

som mycket som möjligt om denna person. P Anna uppger att det är'. Anna har valt att inte gå ut med namnet i

boken. tog under en period ganska frekvent kontakt med Anna. Ama hade vid tillfället inget stöd och ingen som hon kunde prata med om det hon varit med om men

var intresserad av Anna och det hon hade varit med om. ville gärna ställa upp. var väldigt trevlig och Anna kände förtroende för henne. ställde intressanta frågor och brydde sig

var väldigt upprörd över, som hon tyckte, att Anna hade blivit väldigt dåligt förhörd och tyckte att Anna hade mer viktiga detaljer att berätta. Det var i augusti 1988, Anna skulle flytta till Odenplan med en kompis, som frågade om hon ville delta i en

? I samband med att Anna läser igenom förhörsutskriften så uppger hon att även en avvar med vid mötet med

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

föreläsning. Det var någon typ av sammankomst i ABF-huset, Stockholm, och Anna tänkte att det var nära Odenplan så hon gick dit och träffade

Anna vet att

skrev något om det i tidningarna men tänkte inte så mycket på det.

Anna minns inte vad fokus på frågorna var men uppger att hon var intresserad av hur lite polisen var intresserade av att prata med Anna och att poliserna hade genomfört alldeles för lite undersökningar.

I boken står att det var efter samtalen med "Lilla My” som Anna fick det mystiska samtalet och på fråga uppger Anna att det hon menar är militären som sökte upp henne.

H

Mötet med militären Anna berättar att han ringde till henne på sjukhuset där hon arbetade. Anna tyckte det var lite märkligt, hon hade under den här tiden fått konstiga samtal där folk ringde och la på, så hon var lite på sin vakt. Han lät väldigt trevlig, tydlig och förtroendeingivande.

Anna uppger att hon har beskrivit samtalet ganska tydligt i sin bok. Hon var först orolig om hon överhuvudtaget skulle träffa honom. Han sa till Anna att om han hade velat henne illa hade han redan gjort det och eftersom han ville träffas på ett fik kände Anna sig trygg. På den tiden var man väldigt ofta på fik och Anna skulle ändå dit.

När Amna kom dit blev det ett kort och väldigt märkligt möte. Han var trevlig och inte på något sätt hotfull men han fick Anna att bli tyst. Annas känsla var definitivt att det handlade om att hon hade träffat Anna har under alla år haft den känslan men kan inte svara på varför.

Anna frågade honom om de verkligen hade koll och fick svaret att det var klart att de hade. Anna vet att hon nämndeAnna uppger attoch ringde flera gånger till henne så därför kopplade hon ihop det att de hade hört henne tala med

var väldigt kritisk mot polisen och pratade väldigt tydligt om konspirationer men Anna minns inte nu vad det var.På fråga om Anna fick någon uppfattning om varför de hade koll på henne. Hon bestämde sig till slut att ta med det i boken. Anna tycker att det var så

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

ItHan sa till Anna att de måste se till att behålla lugnet. Han pratade till Anna på. Han var. Han samen det har Anna valt att inte ta med i boken.Anna kände attPå fråga om Anna fick någon uppfattning om på vilket sätt SSPå fråga om Anna i efterhand har någon uppfattning omuppger hon att SSPå fråga om Ama minns något annat som mannen sa till henne förutom det hon sagt nu och det som hon skrivit i boken så uppger hon attmen SSAnna berättar att. Anna har en bild av att mannen sa vad han hette i förnamn men är väldigt osäker på om det stämmer eller att han minns rätt. Mannen visste vad han skulle säga och fick Anna att känna att de tillsammans skulle se till att det inte läckte ut och hon skulle inte berätta om att de hade träffats. På fråga om eventuella kännetecken svarar Anna attAnna självd, och han. På fråga om eventuell dialekt blir svaret att Anna. Han var enligt AnnaAnna uppfattadeAnna är väldigt tydlig med att hon kan ha helt fel men hennes bild av namnet är att han hetteVarför detta namn dyker upp vet hon inte, hon är osäker på om

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf

Anna

han presenterade sig för henne, fick se ett kort men hon ser namnet med ett tycker själv att minnet är så detaljerat att hon själv tycker att det är konstigt.

Н H

På fråga uppger Anna att i telefonenAnna ombeds att beskriva sin minnesbild av det hon i boken beskriver som uniform och uppger att det var en rock. Varför hon reagerade var för att han hade väldigt mycket, Anna pekar samtidig, på sitt vänstra bröst. Anna beskriver det somhon förtydligar och säger att hon. Annavarpå hon uppger att det. Anna får även SSsäger då att det inte var sådana men att det ävepå,är hon osäker på.

Annas minnesbild är att uniformen. Angående baskem som beskrivs i boken är den egentliga minnesbilden att han tog på sig den när han skulle gå ut till sin taxi. Annas minnesbild är att den också är grön men hon är lite osäker.

På fråga om Anna någon gång varit osäker på att det var en militär som hon träffade blir svaret absolut inte.

På fråga om Anna vid något annat tillfälle sett personen blir svaret nej, men att hon ibland har en känsla av att hon känner igen honom från något annat tillfälle. Hon har inte vid något annat tillfälle pratat med personen.

På fråga om Anna hört om någon annan som har varit med om något liknande så uppger hon att hon inte har pratat med någon annan som varit på mordplatsen, det är inget annat mordvittne som kontaktat henne efter att boken kom ut som sagt att man varit emd om någon liknande händelse. Anna fortsätter och berättar att hennes kompis, numer, minns detta väldigt tydligt. Anna var väldigt tydlig med att i sin bok bara ta med det som hon själv minns, vissa delar som hennes vänner minns har Anna valt att inte ta med i boken då hon själv inte kan minnas händelserna.

2 1

Anna berättar vidare att hon minns att Karin Johansson fick besök av poliser men minns det inte själv men eftersom Karin J inte minns det står det inte i boken. Anna minns att. Karin J tyckte. Anna ringde till polisen i Huddinge och fick det bekräftat att de kom därifrån men

Pol-2018-02-26 E19-00-J Förhör-Anna-Hage.pdf