wpu.nu

Uppslag:E9979-00-B

Från wpu.nu

Avsnitt
Löpande nr
9979-00-B
Registrerat
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-03-14 00:00
Avslutat


Uppföljning av E 17 - 7.

Protokoll fört vid förhör med:

Johansson HANS Åke, 530501-1230.

Förhöret hållet 86 03 14 med början kl 12.45.

Förhöret hållet med anledning av mordet på Palme.

Förhörsledare krinsp Seth Jansson och Inge Uvemo.

Ovanstående Johansson berättar med egna ord angående sina iaktagelser vid brottsplatsen.

J. Jo jag ligger på Sveavägen där och så ska jag vänta på grönt ljus.

F. I vilken riktning är du på väg?

J. Mot Kungsgatan vid hörnet Appelbergsgatan ungefär. Och sen smäller det bara till

ett skott och då tittar jag snett åt sidan, jag trodde det var en sån där raket

eller nånting. Då smäller det till ett till och då vänder jag mig om direkt och då ser jag en man som står med puffran, eller inte puffran, men då hade han precis om man säger avlossat det här skottet och sticker iväg. F. Såg du att han hade ett vapen i handen?

J. Ja nånting hade han i handen, det måste ju varit ett vapen.

F. Vad var avståndet mellan den plats där du nu satt och den person som föll omkull,

L-EA 243

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Uppföljning av E 17 - 7.

Protokoll fört vid förhör med:

Johansson HANS Åke, 530501-1230.

Förhöret hållet 86 03 14 med början kl 12.45.

Förhöret hållet med anledning av mordet på Palme.

Förhörsledare krinsp Seth Jansson och Inge Uvemo.

Ovanstående Johansson berättar med egna ord angående sina iaktagelser vid brottsplatsen.

J. Jo jag ligger på Sveavägen där och så ska jag vänta på grönt ljus.

F. I vilken riktning är du på väg?

J. Mot Kungsgatan vid hörnet Appelbergsgatan ungefär. Och sen smäller det bara till

ett skott och då tittar jag snett åt sidan, jag trodde det var en sån där raket

eller nånting. Då smäller det till ett till och då vänder jag mig om direkt och då ser jag en man som står med puffran, eller inte puffran, men då hade han precis om man säger avlossat det här skottet och sticker iväg. F. Såg du att han hade ett vapen i handen?

J. Ja nånting hade han i handen, det måste ju varit ett vapen.

F. Vad var avståndet mellan den plats där du nu satt och den person som föll omkull,

L-EA 243

det här fallet Palme.

mig där och?

.

303

15 meter. Från alltså rödljuset och fram till.

befann dig alltså på andra sidan korsningen?

just det och sen så åkte jag bara runt och så var jag framme på, ja max 5 .

när du hörde det andra skottet, då vände du runt med bilen och dina passage?

jag åkte fram direkt dit. Och sen så började jag och ropa efter taxiväxeln . Och när jag sitter i bilen så ser jag han springer. Då är han 25 meter och vänder sig om och tittar till om det kommer nån efter snett bak, men jag aldrig att se ansiktet på han. Han vänder sig om snabbt och så springer vidare bara.

du förklara den minnesbild du har av den personen, klädsel mm mm?

, det är mörka byxor och mörk jacka, men hur jackan såg ut, det har jag tänkt hela tiden men jag kan inte, jag kan inte komma på om det var en lång eller om var en kort jacka han hade.

du nåt som fladdrade?

jag tyckte det var någonting som fladdrade då men om det var en lång rock

nånting, det är möjligt. ng

du om han bar på någon väska?

såg jag inte alls.

eller mössa?

hade nånting på huvet, nåt mörkaktigt om det var krulligt hår långt, eller det var en mössa, det kan lika gärna vara en mössa.

har tidigare sagt att han troligtvis var barhuvad. Du säger nu att det lika kunde vara en mössa.

jag har tänkt på det efteråt, men ser ju det här bild för bild varje dag, så det fram nånting av det. Det kan lika gärna varit en mössa. För han springer då rakt in på vänster sida upp mot trapporna och sen försvinner bort i intet. du om han sprang uppför trapporna?

jag såg dom första tre stegen i vilket fall och jag tror inte att han vände om, sen höll jag på med taxiradion igen där och fixa. Men sen kom ju polisen efter där, jag menar som man har läst i tidningarna att det har tagit 10 och 5 minuter och det här, dom var där på 2 -3 minuter.

var din klocka då skottet gick av, har du någon uppfattning om det?

jag tittade aldrig på klockan och det vart, du vet, det blir sån panik allting

blir alltså, jag ropade upp taxiväxeln direkt det var det första jag tänkte på. du kontakt med växeln direkt du ropade upp?

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

det här fallet Palme.

mig där och?

.

303

15 meter. Från alltså rödljuset och fram till.

befann dig alltså på andra sidan korsningen?

just det och sen så åkte jag bara runt och så var jag framme på, ja max 5 .

när du hörde det andra skottet, då vände du runt med bilen och dina passage?

jag åkte fram direkt dit. Och sen så började jag och ropa efter taxiväxeln . Och när jag sitter i bilen så ser jag han springer. Då är han 25 meter och vänder sig om och tittar till om det kommer nån efter snett bak, men jag aldrig att se ansiktet på han. Han vänder sig om snabbt och så springer vidare bara.

du förklara den minnesbild du har av den personen, klädsel mm mm?

, det är mörka byxor och mörk jacka, men hur jackan såg ut, det har jag tänkt hela tiden men jag kan inte, jag kan inte komma på om det var en lång eller om var en kort jacka han hade.

du nåt som fladdrade?

jag tyckte det var någonting som fladdrade då men om det var en lång rock

nånting, det är möjligt. ng

du om han bar på någon väska?

såg jag inte alls.

eller mössa?

hade nånting på huvet, nåt mörkaktigt om det var krulligt hår långt, eller det var en mössa, det kan lika gärna vara en mössa.

har tidigare sagt att han troligtvis var barhuvad. Du säger nu att det lika kunde vara en mössa.

jag har tänkt på det efteråt, men ser ju det här bild för bild varje dag, så det fram nånting av det. Det kan lika gärna varit en mössa. För han springer då rakt in på vänster sida upp mot trapporna och sen försvinner bort i intet. du om han sprang uppför trapporna?

jag såg dom första tre stegen i vilket fall och jag tror inte att han vände om, sen höll jag på med taxiradion igen där och fixa. Men sen kom ju polisen efter där, jag menar som man har läst i tidningarna att det har tagit 10 och 5 minuter och det här, dom var där på 2 -3 minuter.

var din klocka då skottet gick av, har du någon uppfattning om det?

jag tittade aldrig på klockan och det vart, du vet, det blir sån panik allting

blir alltså, jag ropade upp taxiväxeln direkt det var det första jag tänkte på. du kontakt med växeln direkt du ropade upp?

Först så använde jag ju Stockholmsväxeln, då har dom ju så fint att man måste trycka in en talknapp och sen så hamnar man på kö. Men sen finns det en larmknapp som jag också hade kunnat trycka in men det tänkte jag inte på. Men så hade jag Solnaradion på sidan om, på den skrek jag bara rakt ut.on for ming Vad har du för taxinummer?

..... 34

3 4?

sen gick jug ut då CATEG

CASIONA

Ja. Så den skrek jag bara rakt ut på. Sen kom jag ju fram då till växeln där, då vart det ju alldeles tyst på växeln där. Men sen så räknade dom antagligen för att dom återkom ju till mig sen va. Så att, när polisen var på väg då, men det ...... Järfällabilen använt innan det kanske, eller samtidigt måste det nästa ha gjort det.

304

SPARK!

När du var parkerad, var det precis vid mynningen till Tunnelgatan upp mot trappen så du hade sikt in i..?

Ja jag stod alltså så jag blockerade själva infarten mot Tunnelgatan, in till gränden om man säger.

Gå tillbaka nu, du sa du hör ett skott, och sen hör du ett till och..

Då vänder jag mig om.

Hur långt emellan var det dom här skotten? Var det en minut eller var det snabbare?

Nej nej, det var ja, tänka, 2-3 sekunder nånting, nej 2 sekunder, det är svårt

att säga exakt men det var, pang pang och sen så skrek folk.

Det var två snabba skott alltså?

Ja men inte direkt, det måste varit nåt vapen man måste ja kämpa för kanske, jag vet inte men. Men det var ungefär pang och sen pang igen direkt.

Ett par sekunder?

Ja, max. Sen vänder jag mig om direkt för då hör jag folk skriker runt omkring. Och då om jag inte visste så förstår jag ju då att där är nånting läskigt det här och sen åkte jag ju welf.com men min första tanke det var ju att det var någon, ja typ sån där kurd eller nånting som man har läst i tidningarna om som blir nerskjutna. Det var ingen som kände igen han alls när han låg där i alla fall.

er-och

När du vänder dig om här efter andra skottet, ser du då om vi säger att det är Palme, ramla ner? Eller hade han redan ramlat i gatan?

Han, undrar om han inte var på väg sista biten ner då, och då över han där då.

Hon, det är Lisbeth det?

Ja Lisbeth Palme ja. Och sen sticker han iväg då, full fart. Men när jag kommer fram va' då har ju han hunnit 25 meter in ungefär. Så då sitter jag i bilen och börjar ropa och ser han springer iväg. Såg du om någon tog upp förföljandet på Nej dom säger att det är nån som har gjort det, men jag ser ingen hela vägen, på hela den där raksträckan ser inte jag nån alltså.

honom?

ingen alls alltså, på

uter Commis

kastade hon sig

k

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Först så använde jag ju Stockholmsväxeln, då har dom ju så fint att man måste trycka in en talknapp och sen så hamnar man på kö. Men sen finns det en larmknapp som jag också hade kunnat trycka in men det tänkte jag inte på. Men så hade jag Solnaradion på sidan om, på den skrek jag bara rakt ut.on for ming Vad har du för taxinummer?

..... 34

3 4?

sen gick jug ut då CATEG

CASIONA

Ja. Så den skrek jag bara rakt ut på. Sen kom jag ju fram då till växeln där, då vart det ju alldeles tyst på växeln där. Men sen så räknade dom antagligen för att dom återkom ju till mig sen va. Så att, när polisen var på väg då, men det ...... Järfällabilen använt innan det kanske, eller samtidigt måste det nästa ha gjort det.

304

SPARK!

När du var parkerad, var det precis vid mynningen till Tunnelgatan upp mot trappen så du hade sikt in i..?

Ja jag stod alltså så jag blockerade själva infarten mot Tunnelgatan, in till gränden om man säger.

Gå tillbaka nu, du sa du hör ett skott, och sen hör du ett till och..

Då vänder jag mig om.

Hur långt emellan var det dom här skotten? Var det en minut eller var det snabbare?

Nej nej, det var ja, tänka, 2-3 sekunder nånting, nej 2 sekunder, det är svårt

att säga exakt men det var, pang pang och sen så skrek folk.

Det var två snabba skott alltså?

Ja men inte direkt, det måste varit nåt vapen man måste ja kämpa för kanske, jag vet inte men. Men det var ungefär pang och sen pang igen direkt.

Ett par sekunder?

Ja, max. Sen vänder jag mig om direkt för då hör jag folk skriker runt omkring. Och då om jag inte visste så förstår jag ju då att där är nånting läskigt det här och sen åkte jag ju welf.com men min första tanke det var ju att det var någon, ja typ sån där kurd eller nånting som man har läst i tidningarna om som blir nerskjutna. Det var ingen som kände igen han alls när han låg där i alla fall.

er-och

När du vänder dig om här efter andra skottet, ser du då om vi säger att det är Palme, ramla ner? Eller hade han redan ramlat i gatan?

Han, undrar om han inte var på väg sista biten ner då, och då över han där då.

Hon, det är Lisbeth det?

Ja Lisbeth Palme ja. Och sen sticker han iväg då, full fart. Men när jag kommer fram va' då har ju han hunnit 25 meter in ungefär. Så då sitter jag i bilen och börjar ropa och ser han springer iväg. Såg du om någon tog upp förföljandet på Nej dom säger att det är nån som har gjort det, men jag ser ingen hela vägen, på hela den där raksträckan ser inte jag nån alltså.

honom?

ingen alls alltså, på

uter Commis

kastade hon sig

k

Hur lång tid har du kontakt med honom? Tills han blir uppsluppen av mörkret

eller släpper du honom tidigare?

jag ser ju han till trapporna där borta, tills han springer upp för åtminstone tre trappor.

Tre trappor eller tre steg? by bliställ nånting, rätt kra

Ja tre steg om man säger. Sen höll jag på med taxiradion och sen gick jag ut då direkt och sen kom polisen, ja han kunde ha varit max på toppen där uppe alltså för det gick så fort.

Nämnde du till polisen

att han har sprungit åt det hållet?

Ja jag skrek ju åt den första piket som kom, att han sprang bort där, men då ställer sig då den här basen för det här gänget och ska ha vittnesuppgifter och han ska ha allt sånt där, och då har ju då, kutat ytterligare 20 sekunder bort. tog inte upp förföljandet direkt då?

det dröjde ungefär en 15-20 sekunder innan dom sprang efter alltså. Och jag skrek ju bara rakt ut åt dom, han sprang bort där! Men sen kutade dom ju efter och då var det 5-6 stycken tror jag som sprang efter. Ver

du nåt annat märkbart just runt den här personen? Såg du om han eventuellt fick kontakt med någon annan när han springer? Eller kunde du se...

, han har bara en tanke i huvudet, alltså det är att springa så fort som möjligt. .

22

du se nånting misstänkt på samma sida som du stod när skotten kom, så att du några misstänkta personer på den sidan av Sveavägen?

jag tittade aldrig åt det hållet, jag tittade ju alltså bara på den här platoch mot den här killen, för jag hade bilar som kom emot mig också så jag spärju av hela vägen tack vare det att jag åkte runt och fram. Så att.. passagerare vad sa dom?

sprang ju ur direkt, det var strongt gjort, ena killen han sprang ju fram direkt gjort mun mot mun metoden på han där. Och jag gick ju ur också och lyssna och där, så att det var virr-varr allting, det var ju kaos.

vilket läge fick du reda på att det var Palme? Ons

när ena polismannen eller om det var ambulansmannen som frågade henne vad han och då skrek hon nånting att, jag är Lisbeth, känner du inte igen Olof Palme, hon då rakt ut. Då gick jag fram och tittade, då såg jag att det var han, inte innan inte, och det var ingen som visste om det innan heller, varken eller ambulans eller nån.

när ni får reda på att det var Palme som ligger där, hade poliserna redan upp förföljandet då efter den här?

det här var 5 minuter efter, när ambulansen kommer alltså, för att då har dom efter direkt va'. Men just när ambulansen kommer det är då nån frågar, om var en ambulansman eller om det var en polis, vet jag inte. Jag hörde bara nån frågade. Men sen var det en till där som, om han var byggnadsarbetare den där

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Hur lång tid har du kontakt med honom? Tills han blir uppsluppen av mörkret

eller släpper du honom tidigare?

jag ser ju han till trapporna där borta, tills han springer upp för åtminstone tre trappor.

Tre trappor eller tre steg? by bliställ nånting, rätt kra

Ja tre steg om man säger. Sen höll jag på med taxiradion och sen gick jag ut då direkt och sen kom polisen, ja han kunde ha varit max på toppen där uppe alltså för det gick så fort.

Nämnde du till polisen

att han har sprungit åt det hållet?

Ja jag skrek ju åt den första piket som kom, att han sprang bort där, men då ställer sig då den här basen för det här gänget och ska ha vittnesuppgifter och han ska ha allt sånt där, och då har ju då, kutat ytterligare 20 sekunder bort. tog inte upp förföljandet direkt då?

det dröjde ungefär en 15-20 sekunder innan dom sprang efter alltså. Och jag skrek ju bara rakt ut åt dom, han sprang bort där! Men sen kutade dom ju efter och då var det 5-6 stycken tror jag som sprang efter. Ver

du nåt annat märkbart just runt den här personen? Såg du om han eventuellt fick kontakt med någon annan när han springer? Eller kunde du se...

, han har bara en tanke i huvudet, alltså det är att springa så fort som möjligt. .

22

du se nånting misstänkt på samma sida som du stod när skotten kom, så att du några misstänkta personer på den sidan av Sveavägen?

jag tittade aldrig åt det hållet, jag tittade ju alltså bara på den här platoch mot den här killen, för jag hade bilar som kom emot mig också så jag spärju av hela vägen tack vare det att jag åkte runt och fram. Så att.. passagerare vad sa dom?

sprang ju ur direkt, det var strongt gjort, ena killen han sprang ju fram direkt gjort mun mot mun metoden på han där. Och jag gick ju ur också och lyssna och där, så att det var virr-varr allting, det var ju kaos.

vilket läge fick du reda på att det var Palme? Ons

när ena polismannen eller om det var ambulansmannen som frågade henne vad han och då skrek hon nånting att, jag är Lisbeth, känner du inte igen Olof Palme, hon då rakt ut. Då gick jag fram och tittade, då såg jag att det var han, inte innan inte, och det var ingen som visste om det innan heller, varken eller ambulans eller nån.

när ni får reda på att det var Palme som ligger där, hade poliserna redan upp förföljandet då efter den här?

det här var 5 minuter efter, när ambulansen kommer alltså, för att då har dom efter direkt va'. Men just när ambulansen kommer det är då nån frågar, om var en ambulansman eller om det var en polis, vet jag inte. Jag hörde bara nån frågade. Men sen var det en till där som, om han var byggnadsarbetare den där

killen, om han har hört av sig till er kanske. Men han snackade med mig ganska mycket där och så jag misstänker han måste ha stått bredvid där och sett det här för han verkade skärrad också, liksom han stod där direkt nästan. Hur såg han ut?

Han hade blå sån där arbetar, blåställ nånting, rätt kraftig var han. Kan du förklara hur han såg ut utseendemässigt? Ett signalement på honom? Jaa, rätt kraftig var han, kraftig i ansiktet också.

Var han fet eller?

Nej nej, han var nog kraftig.

Ljus eller mörk?

Han var nog mörkhårig, det var han. Och liksom han snackade också att egentligen skulle man springa efter han sa han va, jag tror aldrig han har gjort det efteråt, nej, men han måste ju ha sett mer än vad jag har gjort.

Verkade han virrig den personen på något vis?

Den här mannen? Ja, han var ju chockad alltså, han var ju helt knäckt han också så att, jag vet när han fick reda på att det var Palme då nästan föll han i gråt och det, det var hemskt alltså. Det är som en saga allting nästan det är otroligt.

Kunde du se några personer i närheten här som eventuellt hade nån walkitalki?

Nej. Min första tanke då var att åkta fram till den här och jag hade bara det här rakt framför mig allting va, men det är möjligt att det var nån på andra sidan kanske.

Du lade aldrig märke till nån bil som lämnade platsen i samband med det här?

Nej, .

det, nej, utan jag åkte ju fram direkt alltså

sen satt jag vid taxiradion hela tiden där och jobba på den, nej, kan jag inte göra.

Har du någonting mer du tror du har som du kan ge oss?

Menar du just på den här punkten här uppe? Sen senare på natten, men det vet, det kan man ju bara spekulera i. Jag hade ju två stycken två män och en kvinna som jag körde det heter hotell City, men det är väl, det sa jag när jag ringde in förut, men jag kände nästan ut i ryggmärgen att dom här, dom har gjort nåt, nåt sånt. För samtidigt den här killen, efteråt jag sett den här bilden på den här så tycker jag faktiskt att han är lite likt, men jag vågar inte säga nånting heller där men man ska ju inte vildeleda polisen heller Se

i det läget va, men jag tycker faktiskt dom här är ganska lika.

Det är dom här personerna som du då har kört ifrån Stureplan till hotell City?

Ja, just det exakt.

306

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

killen, om han har hört av sig till er kanske. Men han snackade med mig ganska mycket där och så jag misstänker han måste ha stått bredvid där och sett det här för han verkade skärrad också, liksom han stod där direkt nästan. Hur såg han ut?

Han hade blå sån där arbetar, blåställ nånting, rätt kraftig var han. Kan du förklara hur han såg ut utseendemässigt? Ett signalement på honom? Jaa, rätt kraftig var han, kraftig i ansiktet också.

Var han fet eller?

Nej nej, han var nog kraftig.

Ljus eller mörk?

Han var nog mörkhårig, det var han. Och liksom han snackade också att egentligen skulle man springa efter han sa han va, jag tror aldrig han har gjort det efteråt, nej, men han måste ju ha sett mer än vad jag har gjort.

Verkade han virrig den personen på något vis?

Den här mannen? Ja, han var ju chockad alltså, han var ju helt knäckt han också så att, jag vet när han fick reda på att det var Palme då nästan föll han i gråt och det, det var hemskt alltså. Det är som en saga allting nästan det är otroligt.

Kunde du se några personer i närheten här som eventuellt hade nån walkitalki?

Nej. Min första tanke då var att åkta fram till den här och jag hade bara det här rakt framför mig allting va, men det är möjligt att det var nån på andra sidan kanske.

Du lade aldrig märke till nån bil som lämnade platsen i samband med det här?

Nej, .

det, nej, utan jag åkte ju fram direkt alltså

sen satt jag vid taxiradion hela tiden där och jobba på den, nej, kan jag inte göra.

Har du någonting mer du tror du har som du kan ge oss?

Menar du just på den här punkten här uppe? Sen senare på natten, men det vet, det kan man ju bara spekulera i. Jag hade ju två stycken två män och en kvinna som jag körde det heter hotell City, men det är väl, det sa jag när jag ringde in förut, men jag kände nästan ut i ryggmärgen att dom här, dom har gjort nåt, nåt sånt. För samtidigt den här killen, efteråt jag sett den här bilden på den här så tycker jag faktiskt att han är lite likt, men jag vågar inte säga nånting heller där men man ska ju inte vildeleda polisen heller Se

i det läget va, men jag tycker faktiskt dom här är ganska lika.

Det är dom här personerna som du då har kört ifrån Stureplan till hotell City?

Ja, just det exakt.

306

F: Du har beskrivet den mannen 30-40 årsåldern, 170-175 cm lång, kraftigt byggd, skäggstubb, mörka kläder, eleganta kläder har du sagt. 0 ch en man har du sagt är okänd liksom, han har ingen signalement den här killen alltså.
J: I och med att jag har sett den här bilden nu va, då lägger man tillsammans lite grann där


F: Den okända mannen det är han som eventuellt är identisk med den. bild du har sett i tidningen.
J: Ja. Eftersom han gick ut och det var, han satte sig alldeles bakom mig, bakom min rygg, och sen gick dom ju ut då vid hotell City, och på just den lilla sekunden där va, det är väl det jag har laborerat tillsammans med den här killen att han eventuellt kan vara jag vet inte alls, det är bara spekulationer. Jag hade rätt i mitt samvete det var just därför jag ringde upp då sista ... från skallen man gick och tänkte måste vara den där, men det är på det här, det måste vara han det väl uppkollat kanske jag vet inte.


F: Men om vi nu går tillbaka till dom här skotten igen det är ganska viktigt just kring det skedet, du säger att du vänder dig om efter andra skottet. Såg du klart och tydligt att den här personen som sprang ifrån platsen hade ett vapen?
J: Ja, nånting hade han i handen i vilket fall.


F: Du kan inte urskilja om det var ett vapen? Pist Och är du säker på att det var den killen som du såg springa som var den som sköt?
J: Oh ja, det är jag hundra på.


F: Det är du helt säker?
J: Helt hundra på. För han står, ja, ska förklara, jag ser ju alltså att han, han står ju alltså bredvid då, när det här händer va, då springer han och jag menar han är ju tätt intill både Lisbeth och Palme och då springer iväg då på gatan.


F: Hur pass nära dom stod den mannen innen från Ulf Palme?
J: Ja, Lisbeth, men jag undrar om inte Lisbeth fick, för att jag tror att hon sprang tillbaka där på han och bara kasta sig rakt över han va, för att antagligen så kanske, kanske han gick ensam direkt va. Hun var


F: Var Lisbeth några meter framför Olof?
J. Jag skulle tro det

för att hon kom springande och la' på han

och kasta sig rakt över han, oh hjälp min, ja, och så skrek hon

men exakt vad han sa.

307

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

F: Du har beskrivet den mannen 30-40 årsåldern, 170-175 cm lång, kraftigt byggd, skäggstubb, mörka kläder, eleganta kläder har du sagt. 0 ch en man har du sagt är okänd liksom, han har ingen signalement den här killen alltså.
J: I och med att jag har sett den här bilden nu va, då lägger man tillsammans lite grann där


F: Den okända mannen det är han som eventuellt är identisk med den. bild du har sett i tidningen.
J: Ja. Eftersom han gick ut och det var, han satte sig alldeles bakom mig, bakom min rygg, och sen gick dom ju ut då vid hotell City, och på just den lilla sekunden där va, det är väl det jag har laborerat tillsammans med den här killen att han eventuellt kan vara jag vet inte alls, det är bara spekulationer. Jag hade rätt i mitt samvete det var just därför jag ringde upp då sista ... från skallen man gick och tänkte måste vara den där, men det är på det här, det måste vara han det väl uppkollat kanske jag vet inte.


F: Men om vi nu går tillbaka till dom här skotten igen det är ganska viktigt just kring det skedet, du säger att du vänder dig om efter andra skottet. Såg du klart och tydligt att den här personen som sprang ifrån platsen hade ett vapen?
J: Ja, nånting hade han i handen i vilket fall.


F: Du kan inte urskilja om det var ett vapen? Pist Och är du säker på att det var den killen som du såg springa som var den som sköt?
J: Oh ja, det är jag hundra på.


F: Det är du helt säker?
J: Helt hundra på. För han står, ja, ska förklara, jag ser ju alltså att han, han står ju alltså bredvid då, när det här händer va, då springer han och jag menar han är ju tätt intill både Lisbeth och Palme och då springer iväg då på gatan.


F: Hur pass nära dom stod den mannen innen från Ulf Palme?
J: Ja, Lisbeth, men jag undrar om inte Lisbeth fick, för att jag tror att hon sprang tillbaka där på han och bara kasta sig rakt över han va, för att antagligen så kanske, kanske han gick ensam direkt va. Hun var


F: Var Lisbeth några meter framför Olof?
J. Jag skulle tro det

för att hon kom springande och la' på han

och kasta sig rakt över han, oh hjälp min, ja, och så skrek hon

men exakt vad han sa.

307

F: Låg han på marken då?
J: Då sjönk han ner sista biten va, och sen skrek alla bara runt omkring bara rakt ut ....


F: Du förevisas nu en karta fotostat ifrån Expressen, måndagen den 3 mars 1986.
J: Där har vi Sveavägen och där har vi Tunnelgatan, här är Tunnelgatan ner mot Norra Ban, där stod han, så åkte jag bara runt när jag sen, det är ett rödljus här ....


F:
J: Ja, precis ja, och sen så åkte jag bara runt och fram det kommer alltså bilar härifrån också, men jag tryckte mig emellan där.


F: Var du som första bil vid rödljusen vid Apelbergsgatan eller stod du i kö? .....
J: Ja, jag var som första bil, men jag sa förut att den här Järfällabilen stod före mig men det kan den aldrig ha gjort för jag åkte ju runt direkt va, så att antagligen så måste väl han stå bakom.


F: Såg du skottet eller hörde detta över din axel så att säga? Först titta du ner till vänster.
J: Ja, då såg jag direkt att det var nånting därnere då och då såg jag ju då att den här killen ja, han står där i närheten och sen kutar iväg i full fart.


F: Och det kan inte ha varit någon annan än han som sköt?
J: Aldrig, det är jag helt övertygad om, så vida det inte finns massa prickskyttar på taket, men det kan jag väl aldrig tänka mig, men den här killen han stod i vilket fall bredvid och han sprang iväg i full fart och jag menar om han inte gjort nånting då behöver man inte springa så där.


F: Du berättade förut att han var mörkklädd det enda som fattas är längden.
J: Ja, måste vart medellängd, men han var ju inte så där otroligt lång det var han inte. Det är svårt, jag har svårt och uppskatta längder.


F: Såg du hudfärg på personen, var han ljus eller mörk?
J: Nej, han var mörk, så antar jag en mössa som var nerdragen. Han var mörk på huvudet i vilket fall så mycket kan jag säga.


F: Det gav ett mörkt intryck när du såg honom på avstånd?
J. Ja, helt klart.

Samtalet slut klockan 13.07.

Inge Uvemo och Seth Jansson kriminalinspektörer

308

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

Pol-1986-E9979-00-B Rekonstruktion Hans Johansson.pdf

F: Låg han på marken då?
J: Då sjönk han ner sista biten va, och sen skrek alla bara runt omkring bara rakt ut ....


F: Du förevisas nu en karta fotostat ifrån Expressen, måndagen den 3 mars 1986.
J: Där har vi Sveavägen och där har vi Tunnelgatan, här är Tunnelgatan ner mot Norra Ban, där stod han, så åkte jag bara runt när jag sen, det är ett rödljus här ....


F:
J: Ja, precis ja, och sen så åkte jag bara runt och fram det kommer alltså bilar härifrån också, men jag tryckte mig emellan där.


F: Var du som första bil vid rödljusen vid Apelbergsgatan eller stod du i kö? .....
J: Ja, jag var som första bil, men jag sa förut att den här Järfällabilen stod före mig men det kan den aldrig ha gjort för jag åkte ju runt direkt va, så att antagligen så måste väl han stå bakom.


F: Såg du skottet eller hörde detta över din axel så att säga? Först titta du ner till vänster.
J: Ja, då såg jag direkt att det var nånting därnere då och då såg jag ju då att den här killen ja, han står där i närheten och sen kutar iväg i full fart.


F: Och det kan inte ha varit någon annan än han som sköt?
J: Aldrig, det är jag helt övertygad om, så vida det inte finns massa prickskyttar på taket, men det kan jag väl aldrig tänka mig, men den här killen han stod i vilket fall bredvid och han sprang iväg i full fart och jag menar om han inte gjort nånting då behöver man inte springa så där.


F: Du berättade förut att han var mörkklädd det enda som fattas är längden.
J: Ja, måste vart medellängd, men han var ju inte så där otroligt lång det var han inte. Det är svårt, jag har svårt och uppskatta längder.


F: Såg du hudfärg på personen, var han ljus eller mörk?
J: Nej, han var mörk, så antar jag en mössa som var nerdragen. Han var mörk på huvudet i vilket fall så mycket kan jag säga.


F: Det gav ett mörkt intryck när du såg honom på avstånd?
J. Ja, helt klart.

Samtalet slut klockan 13.07.

Inge Uvemo och Seth Jansson kriminalinspektörer

308




Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-03-14 12:45
Avslutat
1986-03-14 13:07


Uppföljning av E 17 - 7.

Protokollfört vid förhör med: Johansson, HANS Åke, - .

Förhöret hållet 1986-03-14 12:45 .

Förhöret hållet med anledning av mordet på Palme.

Förhörsledare krinsp Seth Jansson och Inge Uvemo.

Johansson berättar med egna ord angående sina iakttagelser vid brottsplatsen.

FHL - Förhörsledaren

J - Hans Johansson


Hans Johansson: Jo jag ligger på Sveavägen där och så ska jag vänta på grönt ljus.


FHL: I vilken riktning är du på väg?

Hans Johansson: Mot Kungsgatan vid hörnet Apelbergsgatan ungefär. Och sen smäller det bara till ett skott och då tittar jag snett åt sidan, jag trodde det var en sån där raket eller nånting.

Då smäller det till ett till och då vänder jag mig om direkt och då ser jag en man som står med puffran, eller inte puffran, men då hade han precis om man säger avlossat det här skottet och sticker iväg.


FHL: Såg du att han hade ett vapen i handen?

Hans Johansson: Ja nånting hade han i handen, det måste ju varit ett vapen.


FHL: Vad var avståndet mellan den plats där du nu satt och den person som föll omkull,

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Uppföljning av E 17 - 7.

Protokollfört vid förhör med: Johansson, HANS Åke, - .

Förhöret hållet 1986-03-14 12:45 .

Förhöret hållet med anledning av mordet på Palme.

Förhörsledare krinsp Seth Jansson och Inge Uvemo.

Johansson berättar med egna ord angående sina iakttagelser vid brottsplatsen.

FHL - Förhörsledaren

J - Hans Johansson


Hans Johansson: Jo jag ligger på Sveavägen där och så ska jag vänta på grönt ljus.


FHL: I vilken riktning är du på väg?

Hans Johansson: Mot Kungsgatan vid hörnet Apelbergsgatan ungefär. Och sen smäller det bara till ett skott och då tittar jag snett åt sidan, jag trodde det var en sån där raket eller nånting.

Då smäller det till ett till och då vänder jag mig om direkt och då ser jag en man som står med puffran, eller inte puffran, men då hade han precis om man säger avlossat det här skottet och sticker iväg.


FHL: Såg du att han hade ett vapen i handen?

Hans Johansson: Ja nånting hade han i handen, det måste ju varit ett vapen.


FHL: Vad var avståndet mellan den plats där du nu satt och den person som föll omkull,

FHL: i det här fallet Palme.

Hans Johansson: Mellan mig där och?


FHL: Ja.

Hans Johansson: Ungefär 15 meter. Från alltså rödljuset och fram till.


FHL: Du befann dig alltså på andra sidan korsningen?

Hans Johansson: Ja just det och sen så åkte jag bara runt och så var jag framme på, ja max 5 sekunder.


FHL: Så när du hörde det andra skottet, då vände du runt med bilen och dina passagerare?

Hans Johansson: Ja, jag åkte fram direkt dit. Och sen så började jag och ropa efter taxiväxeln direkt.

Och när jag sitter i bilen så ser jag han springer.

Då är han 25 meter in och vänder sig om och tittar till om det kommer nån efter snett bak, men jag hinner aldrig att se ansiktet på han. Han vänder sig om snabbt och så springer vidare bara.


FHL: Kan du förklara den minnesbild du har av den personen, klädsel mm mm?

Hans Johansson: Ja, det är mörka byxor och mörk jacka, men hur jackan såg ut, det har jag tänkt på hela tiden men jag kan inte, jag kan inte komma på om det var en lång eller om det var en kort jacka han hade.


FHL: Såg du nåt som fladdrade?

Hans Johansson: Ja, jag tyckte det var någonting som fladdrade då men om det var en lång rock eller nånting, det är möjligt.


FHL: Såg du om han bar på någon väska?

Hans Johansson: Det såg jag inte alls.


FHL: Barhuvad eller mössa?

Hans Johansson: Han hade nånting på huvet, nåt mörkaktigt om det var krulligt hår långt, eller det var en mössa, det kan lika gärna vara en mössa.


FHL: Du har tidigare sagt att han troligtvis var barhuvad. Du säger nu att det lika gärna kunde vara en mössa.

Hans Johansson: Ja, jag har tänkt på det efteråt, men ser ju det här bild för bild varje dag, så växer det fram nånting av det. Det kan lika gärna varit en mössa.

För han springer ju då rakt in på vänster sida upp mot trapporna och sen försvinner bort i intet.


FHL: Såg du om han sprang uppför trapporna?

Hans Johansson: Ja, jag såg dom första tre stegen i vilket fall och jag tror inte att han vände om, sen höll jag på med taxiradion igen där och fixa.

Men sen kom ju polisen efter där, jag menar som man har läst i tidningarna att det har tagit 10 och 5 minuter och det här, dom var där på 2-3 minuter.


FHL: Vad var din klocka då skottet gick av, har du någon uppfattning om det?

Hans Johansson: Nej, jag tittade aldrig på klockan och det vart, du vet, det blir sån panik allting det blir alltså, jag ropade upp taxiväxeln direkt det var det första jag tänkte på.


FHL: Fick du kontakt med växeln direkt du ropade upp?

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

FHL: i det här fallet Palme.

Hans Johansson: Mellan mig där och?


FHL: Ja.

Hans Johansson: Ungefär 15 meter. Från alltså rödljuset och fram till.


FHL: Du befann dig alltså på andra sidan korsningen?

Hans Johansson: Ja just det och sen så åkte jag bara runt och så var jag framme på, ja max 5 sekunder.


FHL: Så när du hörde det andra skottet, då vände du runt med bilen och dina passagerare?

Hans Johansson: Ja, jag åkte fram direkt dit. Och sen så började jag och ropa efter taxiväxeln direkt.

Och när jag sitter i bilen så ser jag han springer.

Då är han 25 meter in och vänder sig om och tittar till om det kommer nån efter snett bak, men jag hinner aldrig att se ansiktet på han. Han vänder sig om snabbt och så springer vidare bara.


FHL: Kan du förklara den minnesbild du har av den personen, klädsel mm mm?

Hans Johansson: Ja, det är mörka byxor och mörk jacka, men hur jackan såg ut, det har jag tänkt på hela tiden men jag kan inte, jag kan inte komma på om det var en lång eller om det var en kort jacka han hade.


FHL: Såg du nåt som fladdrade?

Hans Johansson: Ja, jag tyckte det var någonting som fladdrade då men om det var en lång rock eller nånting, det är möjligt.


FHL: Såg du om han bar på någon väska?

Hans Johansson: Det såg jag inte alls.


FHL: Barhuvad eller mössa?

Hans Johansson: Han hade nånting på huvet, nåt mörkaktigt om det var krulligt hår långt, eller det var en mössa, det kan lika gärna vara en mössa.


FHL: Du har tidigare sagt att han troligtvis var barhuvad. Du säger nu att det lika gärna kunde vara en mössa.

Hans Johansson: Ja, jag har tänkt på det efteråt, men ser ju det här bild för bild varje dag, så växer det fram nånting av det. Det kan lika gärna varit en mössa.

För han springer ju då rakt in på vänster sida upp mot trapporna och sen försvinner bort i intet.


FHL: Såg du om han sprang uppför trapporna?

Hans Johansson: Ja, jag såg dom första tre stegen i vilket fall och jag tror inte att han vände om, sen höll jag på med taxiradion igen där och fixa.

Men sen kom ju polisen efter där, jag menar som man har läst i tidningarna att det har tagit 10 och 5 minuter och det här, dom var där på 2-3 minuter.


FHL: Vad var din klocka då skottet gick av, har du någon uppfattning om det?

Hans Johansson: Nej, jag tittade aldrig på klockan och det vart, du vet, det blir sån panik allting det blir alltså, jag ropade upp taxiväxeln direkt det var det första jag tänkte på.


FHL: Fick du kontakt med växeln direkt du ropade upp?

Hans Johansson: Först så använde jag ju Stockholmsväxeln, då har dom ju så fint att man måste trycka in en talknapp och sen så hamnar man på kö.

Men sen finns det en larmknapp som jag också hade kunnat trycka in men det tänkte jag inte på.

Men så hade jag Solnaradion EH1083-01 Solna taxiväxel, Ingrid Zetterström på sidan om, på den skrek jag bara rakt ut.


FHL: Vad har du för taxinummer?

Hans Johansson: ........ 34


FHL: 34?

Hans Johansson: Ja. Så den skrek jag bara rakt ut på. Sen kom jag ju fram då till växeln där, då vart det ju alldeles tyst på växeln där. Men sen så räknade dom antagligen för att dom återkom ju till mig sen va.

Så att, när polisen var på väg då, men det .......... Järfällabilen använt innan det kanske, eller samtidigt måste det nästan ha gjort det.


FHL: När du var parkerad, var det precis vid mynningen till Tunnelgatan upp mot trappen så du hade sikt in i..?

Hans Johansson: Ja jag stod alltså så jag blockerade själva infarten mot Tunnelgatan, in till gränden om man säger.


FHL: Gå tillbaka nu, du sa du hör ett skott, och sen hör du ett till och..

Hans Johansson: Då vänder jag mig om.


FHL: Hur långt emellan var det dom här skotten? Var det en minut eller var det snabbare?

Hans Johansson: Nej nej, det var ja, tänka, 2-3 sekunder nånting, nej 2 sekunder, det är svårt att säga exakt men det var, pang - pang och sen så skrek folk.


FHL: Det var två snabba skott alltså?

Hans Johansson: Ja men inte direkt, det måste varit nåt vapen man måste ja kämpa för kanske, jag vet inte men. Men det var ungefär pang och sen pang igen direkt.


FHL: Ett par sekunder?

Hans Johansson: Ja, max. Sen vänder jag mig om direkt för då hör jag folk skriker runt omkring.

Och då om jag inte visste så förstår jag ju då att där är nånting läskigt det här och sen åkte jag ju ..... men min första tanke det var ju att det var någon, ja typ sån där kurd eller nånting som man har läst i tidningarna om som blir nerskjutna. Det var ingen som kände igen han alls när han låg där i alla fall.


FHL: När du vänder dig om här efter andra skottet, ser du då om vi säger att det är Palme, ramla ner? Eller hade han redan ramlat i gatan?

Hans Johansson: Han, undrar om han inte var på väg sista biten ner då, och då kastade hon sig över han där då.


FHL: Hon, det är Lisbeth det?

Hans Johansson: Ja Lisbeth Palme ja. Och sen sticker han iväg då, full fart. Men när jag kommer fram va' då har ju han hunnit 25 meter in ungefär. Så då sitter jag i bilen och börjar ropa och ser han springer iväg.


FHL: Såg du om någon tog upp förföljandet på honom?

Hans Johansson: Nej dom säger att det är nån som tar gjort det, men jag ser ingen alls alltså, på hela vägen, på hela den där raksträckan ser inte jag nån alltså.

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Hans Johansson: Först så använde jag ju Stockholmsväxeln, då har dom ju så fint att man måste trycka in en talknapp och sen så hamnar man på kö.

Men sen finns det en larmknapp som jag också hade kunnat trycka in men det tänkte jag inte på.

Men så hade jag Solnaradion EH1083-01 Solna taxiväxel, Ingrid Zetterström på sidan om, på den skrek jag bara rakt ut.


FHL: Vad har du för taxinummer?

Hans Johansson: ........ 34


FHL: 34?

Hans Johansson: Ja. Så den skrek jag bara rakt ut på. Sen kom jag ju fram då till växeln där, då vart det ju alldeles tyst på växeln där. Men sen så räknade dom antagligen för att dom återkom ju till mig sen va.

Så att, när polisen var på väg då, men det .......... Järfällabilen använt innan det kanske, eller samtidigt måste det nästan ha gjort det.


FHL: När du var parkerad, var det precis vid mynningen till Tunnelgatan upp mot trappen så du hade sikt in i..?

Hans Johansson: Ja jag stod alltså så jag blockerade själva infarten mot Tunnelgatan, in till gränden om man säger.


FHL: Gå tillbaka nu, du sa du hör ett skott, och sen hör du ett till och..

Hans Johansson: Då vänder jag mig om.


FHL: Hur långt emellan var det dom här skotten? Var det en minut eller var det snabbare?

Hans Johansson: Nej nej, det var ja, tänka, 2-3 sekunder nånting, nej 2 sekunder, det är svårt att säga exakt men det var, pang - pang och sen så skrek folk.


FHL: Det var två snabba skott alltså?

Hans Johansson: Ja men inte direkt, det måste varit nåt vapen man måste ja kämpa för kanske, jag vet inte men. Men det var ungefär pang och sen pang igen direkt.


FHL: Ett par sekunder?

Hans Johansson: Ja, max. Sen vänder jag mig om direkt för då hör jag folk skriker runt omkring.

Och då om jag inte visste så förstår jag ju då att där är nånting läskigt det här och sen åkte jag ju ..... men min första tanke det var ju att det var någon, ja typ sån där kurd eller nånting som man har läst i tidningarna om som blir nerskjutna. Det var ingen som kände igen han alls när han låg där i alla fall.


FHL: När du vänder dig om här efter andra skottet, ser du då om vi säger att det är Palme, ramla ner? Eller hade han redan ramlat i gatan?

Hans Johansson: Han, undrar om han inte var på väg sista biten ner då, och då kastade hon sig över han där då.


FHL: Hon, det är Lisbeth det?

Hans Johansson: Ja Lisbeth Palme ja. Och sen sticker han iväg då, full fart. Men när jag kommer fram va' då har ju han hunnit 25 meter in ungefär. Så då sitter jag i bilen och börjar ropa och ser han springer iväg.


FHL: Såg du om någon tog upp förföljandet på honom?

Hans Johansson: Nej dom säger att det är nån som tar gjort det, men jag ser ingen alls alltså, på hela vägen, på hela den där raksträckan ser inte jag nån alltså.

FHL: Hur lång tid har du kontakt med honom? Tills han blir uppsluppen av mörkret eller släpper du honom tidigare?

Hans Johansson: Nej jag ser ju han till trapporna där borta, tills han springer upp för åtminstone tre trappor.


FHL: Tre trappor eller tre steg?

Hans Johansson: Ja tre steg om man säger. Sen höll jag på med taxiradion och sen gick jag ut då direkt och sen kom polisen, ja han kunde ha varit max på toppen där uppe alltså för det gick så fort.


FHL: Nämnde du till polisen att han har sprungit åt det hållet?

Hans Johansson: Ja, jag skrek ju åt den första piket Södermalmspiketen VD 3 som kom, att han sprang bort där, men då ställer sig då den här basen för det här gänget och ska ha vittnesuppgifter och ska ha allt sånt där, och då har ju då, kutat ytterligare 20 sekunder bort.


FHL: Dom tog inte upp förföljandet direkt då?

Hans Johansson: Nej det dröjde ungefär en 15-20 sekunder innan dom sprang efter alltså. Och jag skrek ju bara rakt ut åt dom, han sprang bort där! Men sen kutade dom ju efter och då var det 5-6 stycken tror jag som sprang efter.


FHL: Såg du nåt annat märkbart just runt den här personen? Såg du om han eventuellt fick kontakt med någon annan när han springer? Eller kunde du se...

Hans Johansson: Nej, han har bara en tanke i huvudet, alltså det är att springa så fort som möjligt bort.


FHL: Kunde du se nånting misstänkt på samma sida som du stod när skotten kom, så att du såg några misstänkta personer på den sidan av Sveavägen?

Hans Johansson: Nej, jag tittade aldrig åt det hållet, jag tittade ju alltså bara på den här platsen och mot den här killen, för jag hade bilar som kom emot mig också så jag spärrade ju av hela vägen tack vare det att jag åkte runt och fram. Så att..


FHL: Dina passagerare vad sa dom?

Hans Johansson: Dom sprang ju ur direkt, det var strongt gjort, ena killen han sprang ju fram direkt och gjort mun mot mun metoden på han där. Och jag gick ju ur också och lyssna och tittade där, så att det var virr-varr allting, det var ju kaos.


FHL: I vilket läge fick du reda på att det var Palme?

Hans Johansson: Ja, när ena polismannen eller om det var ambulansmannen som frågade henne vad han hette och då skrek hon nånting att, jag är Lisbeth, känner du inte igen Olof Palme, skriker hon då rakt ut.

Då gick jag fram och tittade, då såg jag att det var han, inte innan inte, och det var ingen som visste om det innan heller, varken polis eller ambulans eller nån.


FHL: Men när ni får reda på att det var Palme som ligger där, hade poliserna redan tagit upp förföljandet då efter den här?

Hans Johansson: Ja det här var 5 minuter efter, när ambulansen kommer alltså, för att då har dom sprungit efter direkt va'.

Men just när ambulansen kommer det är då nån frågar, om det var en ambulansman eller om det var en polis, vet jag inte.

Jag hörde bara nån som frågade. Men sen var det en till där som, om han var byggnadsarbetare den där

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

FHL: Hur lång tid har du kontakt med honom? Tills han blir uppsluppen av mörkret eller släpper du honom tidigare?

Hans Johansson: Nej jag ser ju han till trapporna där borta, tills han springer upp för åtminstone tre trappor.


FHL: Tre trappor eller tre steg?

Hans Johansson: Ja tre steg om man säger. Sen höll jag på med taxiradion och sen gick jag ut då direkt och sen kom polisen, ja han kunde ha varit max på toppen där uppe alltså för det gick så fort.


FHL: Nämnde du till polisen att han har sprungit åt det hållet?

Hans Johansson: Ja, jag skrek ju åt den första piket Södermalmspiketen VD 3 som kom, att han sprang bort där, men då ställer sig då den här basen för det här gänget och ska ha vittnesuppgifter och ska ha allt sånt där, och då har ju då, kutat ytterligare 20 sekunder bort.


FHL: Dom tog inte upp förföljandet direkt då?

Hans Johansson: Nej det dröjde ungefär en 15-20 sekunder innan dom sprang efter alltså. Och jag skrek ju bara rakt ut åt dom, han sprang bort där! Men sen kutade dom ju efter och då var det 5-6 stycken tror jag som sprang efter.


FHL: Såg du nåt annat märkbart just runt den här personen? Såg du om han eventuellt fick kontakt med någon annan när han springer? Eller kunde du se...

Hans Johansson: Nej, han har bara en tanke i huvudet, alltså det är att springa så fort som möjligt bort.


FHL: Kunde du se nånting misstänkt på samma sida som du stod när skotten kom, så att du såg några misstänkta personer på den sidan av Sveavägen?

Hans Johansson: Nej, jag tittade aldrig åt det hållet, jag tittade ju alltså bara på den här platsen och mot den här killen, för jag hade bilar som kom emot mig också så jag spärrade ju av hela vägen tack vare det att jag åkte runt och fram. Så att..


FHL: Dina passagerare vad sa dom?

Hans Johansson: Dom sprang ju ur direkt, det var strongt gjort, ena killen han sprang ju fram direkt och gjort mun mot mun metoden på han där. Och jag gick ju ur också och lyssna och tittade där, så att det var virr-varr allting, det var ju kaos.


FHL: I vilket läge fick du reda på att det var Palme?

Hans Johansson: Ja, när ena polismannen eller om det var ambulansmannen som frågade henne vad han hette och då skrek hon nånting att, jag är Lisbeth, känner du inte igen Olof Palme, skriker hon då rakt ut.

Då gick jag fram och tittade, då såg jag att det var han, inte innan inte, och det var ingen som visste om det innan heller, varken polis eller ambulans eller nån.


FHL: Men när ni får reda på att det var Palme som ligger där, hade poliserna redan tagit upp förföljandet då efter den här?

Hans Johansson: Ja det här var 5 minuter efter, när ambulansen kommer alltså, för att då har dom sprungit efter direkt va'.

Men just när ambulansen kommer det är då nån frågar, om det var en ambulansman eller om det var en polis, vet jag inte.

Jag hörde bara nån som frågade. Men sen var det en till där som, om han var byggnadsarbetare den där

Hans Johansson: killen, om han har hört av sig till er kanske.

Men han snackade med mig ganska mycket där och så jag misstänker han måste ha stått bredvid där och sett det här för han verkade skärrad också, liksom han stod där direkt nästan.


FHL: Hur såg han ut?

Hans Johansson: Han hade blå sån där arbetar, blåställ nånting, rätt kraftig var han.


FHL: Kan du förklara hur han såg ut utseendemässigt? Ett signalement på honom?

Hans Johansson: Jaa, rätt kraftig var han, kraftig i ansiktet också.


FHL: Var han fet eller?

Hans Johansson: Nej nej, han var nog kraftig.


FHL: Ljus eller mörk?

Hans Johansson: Han var nog mörkhårig, det var han. Och liksom han snackade också att egentligen skulle man springa efter han sa han va, jag tror aldrig han har gjort det efteråt, nej, men han måste ju ha sett mer än vad jag har gjort.


FHL: Verkade han virrig den personen på något vis?

Hans Johansson: Den här mannen? Ja, han var ju chockad alltså, han var ju helt knäckt han också så att, jag vet när han fick reda på att det var Palme då nästan föll han i gråt och det, det var hemskt alltså.

Det är som en saga allting nästan det är otroligt.


FHL: Kunde du se några personer i närheten här som eventuellt hade nån walkie-talkie?

Hans Johansson: Nej. Min första tanke då var att åka fram till den här och jag hade bara det här rakt framför mig allting va, men det är möjligt att det var nån på andra sidan kanske.


FHL: Du lade aldrig märke till nån bil som lämnade platsen i samband med det här?

Hans Johansson: Nej, ......... det, nej, utan jag åkte ju fram direkt alltså sen satt jag vid taxiradion hela tiden där och jobba på den, nej, kan jag inte göra.


FHL: Har du någonting mer du tror du har som du kan ge oss?

Hans Johansson: Menar du just på den här punkten här uppe? Sen senare på natten, men det vet, det kan man ju bara spekulera i.

Jag hade ju två stycken två män och en kvinna som jag körde det heter hotell City, men det är väl, det sa jag när jag ringde in förut, men jag kände nästan ut i ryggmärgen att dom här, dom har gjort nåt, nåt sånt.

För samtidigt den här killen, efteråt jag sett den här bilden på den här så tycker jag faktiskt att han är lite likt, men jag vågar inte säga nånting heller där men man ska ju inte vilseleda polisen heller i det läget va, men jag tycker faktiskt dom här är ganska lika.


FHL: Det är dom här personerna som du då har kört ifrån Stureplan till hotell City?

Hans Johansson: Ja, just det exakt.

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Hans Johansson: killen, om han har hört av sig till er kanske.

Men han snackade med mig ganska mycket där och så jag misstänker han måste ha stått bredvid där och sett det här för han verkade skärrad också, liksom han stod där direkt nästan.


FHL: Hur såg han ut?

Hans Johansson: Han hade blå sån där arbetar, blåställ nånting, rätt kraftig var han.


FHL: Kan du förklara hur han såg ut utseendemässigt? Ett signalement på honom?

Hans Johansson: Jaa, rätt kraftig var han, kraftig i ansiktet också.


FHL: Var han fet eller?

Hans Johansson: Nej nej, han var nog kraftig.


FHL: Ljus eller mörk?

Hans Johansson: Han var nog mörkhårig, det var han. Och liksom han snackade också att egentligen skulle man springa efter han sa han va, jag tror aldrig han har gjort det efteråt, nej, men han måste ju ha sett mer än vad jag har gjort.


FHL: Verkade han virrig den personen på något vis?

Hans Johansson: Den här mannen? Ja, han var ju chockad alltså, han var ju helt knäckt han också så att, jag vet när han fick reda på att det var Palme då nästan föll han i gråt och det, det var hemskt alltså.

Det är som en saga allting nästan det är otroligt.


FHL: Kunde du se några personer i närheten här som eventuellt hade nån walkie-talkie?

Hans Johansson: Nej. Min första tanke då var att åka fram till den här och jag hade bara det här rakt framför mig allting va, men det är möjligt att det var nån på andra sidan kanske.


FHL: Du lade aldrig märke till nån bil som lämnade platsen i samband med det här?

Hans Johansson: Nej, ......... det, nej, utan jag åkte ju fram direkt alltså sen satt jag vid taxiradion hela tiden där och jobba på den, nej, kan jag inte göra.


FHL: Har du någonting mer du tror du har som du kan ge oss?

Hans Johansson: Menar du just på den här punkten här uppe? Sen senare på natten, men det vet, det kan man ju bara spekulera i.

Jag hade ju två stycken två män och en kvinna som jag körde det heter hotell City, men det är väl, det sa jag när jag ringde in förut, men jag kände nästan ut i ryggmärgen att dom här, dom har gjort nåt, nåt sånt.

För samtidigt den här killen, efteråt jag sett den här bilden på den här så tycker jag faktiskt att han är lite likt, men jag vågar inte säga nånting heller där men man ska ju inte vilseleda polisen heller i det läget va, men jag tycker faktiskt dom här är ganska lika.


FHL: Det är dom här personerna som du då har kört ifrån Stureplan till hotell City?

Hans Johansson: Ja, just det exakt.

FHL: Du har beskrivit den mannen 30-40 årsåldern, 170-175 cm lång, kraftigt byggd, skäggstubb, mörka kläder, eleganta kläder har du sagt.

Och en man har du sagt är okänd liksom, han har ingen signalement den här killen alltså.

Hans Johansson: I och med att jag har sett den här bilden nu va, då lägger man tillsammans lite grann där.


FHL: Den okände mannen det är han som eventuellt är identisk med den bild du har sett i tidningen.

Hans Johansson: Ja. Eftersom han gick ut och det var, han satte sig alldeles bakom mig, bakom min rygg, och sen gick dom ju ut då vid hotell City, och på just den lilla sekunden där va, det är väl det jag har laborerat tillsammans med den här killen att han eventuellt kan vara ........ jag vet inte alls, det är bara spekulationer.

Jag hade rätt i mitt samvete det var just därför jag ringde upp då sista ......... från skallen man gick och tänkte på det här, det måste vara han det måste vara den där, men det är väl uppkollat kanske jag vet inte.


Hans Johansson: Men om vi nu går tillbaka till dom här skotten igen det är ganska viktigt just kring det skedet, du säger att du vänder dig om efter andra skottet. Såg du klart och tydligt att den här personen som sprang ifrån platsen hade ett vapen?

Hans Johansson: Ja, nånting hade han i handen i vilket fall.


FHL: Du kan inte urskilja om det var ett vapen? Och är du säker på att det var den killen som du såg springa som var den som sköt?

Hans Johansson: Oh ja, det är jag hundra på.


FHL: Det är du helt säker?

Hans Johansson: Helt hundra på. För han står, ja, ska förklara, jag ser ju alltså att han, han står ju alltså bredvid då, när det här händer va, då springer han och jag menar han är ju tätt intill både Lisbeth och Palme och då springer iväg då på gatan.


FHL: Hur pass nära dom stod den mannen från Olof Palme?

Hans Johansson: Ja, Lisbeth, men jag undrar om inte Lisbeth fick, för att jag tror att hon sprang tillbaka där på han och bara kasta sig rakt över han va, för att antagligen så kanske, kanske han gick ensam där direkt va.


FHL: Var Lisbeth några meter framför Olof?

Hans Johansson: Jag skulle tro det för att hon kom springande och la' på han och kasta sig rakt över han, oh hjälp min, ja, och så skrek hon men exakt vad han sa.

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

FHL: Du har beskrivit den mannen 30-40 årsåldern, 170-175 cm lång, kraftigt byggd, skäggstubb, mörka kläder, eleganta kläder har du sagt.

Och en man har du sagt är okänd liksom, han har ingen signalement den här killen alltså.

Hans Johansson: I och med att jag har sett den här bilden nu va, då lägger man tillsammans lite grann där.


FHL: Den okände mannen det är han som eventuellt är identisk med den bild du har sett i tidningen.

Hans Johansson: Ja. Eftersom han gick ut och det var, han satte sig alldeles bakom mig, bakom min rygg, och sen gick dom ju ut då vid hotell City, och på just den lilla sekunden där va, det är väl det jag har laborerat tillsammans med den här killen att han eventuellt kan vara ........ jag vet inte alls, det är bara spekulationer.

Jag hade rätt i mitt samvete det var just därför jag ringde upp då sista ......... från skallen man gick och tänkte på det här, det måste vara han det måste vara den där, men det är väl uppkollat kanske jag vet inte.


Hans Johansson: Men om vi nu går tillbaka till dom här skotten igen det är ganska viktigt just kring det skedet, du säger att du vänder dig om efter andra skottet. Såg du klart och tydligt att den här personen som sprang ifrån platsen hade ett vapen?

Hans Johansson: Ja, nånting hade han i handen i vilket fall.


FHL: Du kan inte urskilja om det var ett vapen? Och är du säker på att det var den killen som du såg springa som var den som sköt?

Hans Johansson: Oh ja, det är jag hundra på.


FHL: Det är du helt säker?

Hans Johansson: Helt hundra på. För han står, ja, ska förklara, jag ser ju alltså att han, han står ju alltså bredvid då, när det här händer va, då springer han och jag menar han är ju tätt intill både Lisbeth och Palme och då springer iväg då på gatan.


FHL: Hur pass nära dom stod den mannen från Olof Palme?

Hans Johansson: Ja, Lisbeth, men jag undrar om inte Lisbeth fick, för att jag tror att hon sprang tillbaka där på han och bara kasta sig rakt över han va, för att antagligen så kanske, kanske han gick ensam där direkt va.


FHL: Var Lisbeth några meter framför Olof?

Hans Johansson: Jag skulle tro det för att hon kom springande och la' på han och kasta sig rakt över han, oh hjälp min, ja, och så skrek hon men exakt vad han sa.

FHL: Låg han på marken då?

Hans Johansson: Då sjönk han ner sista biten va, och sen skrek alla bara runt omkring bara rakt ut


FHL: Du förevisas nu en karta fotostat ifrån Expressen, måndagen 1986-03-03 .

Hans Johansson: Där har vi Sveavägen och där har vi Tunnelgatan, här är Tunnelgatan ner mot Norra Ban, där stod han, så åkte jag bara runt när jag sen, det är ett rödljus här ....


FHL: ........

Hans Johansson: Ja, precis ja, och sen så åkte jag bara runt och fram ...... det kommer alltså bilar härifrån också, men jag tryckte mig emellan där.


FHL: Var du som första bil vid rödljusen vid Apelbergsgatan eller stod du i kö?

Hans Johansson: Ja, jag var som första bil, men jag sa förut att den här Järfällabilen stod före mig men det kan den aldrig ha gjort för jag åkte ju runt direkt va, så att antagligen så måste väl han stå bakom.


FHL: Såg du skottet eller hörde detta över din axel så att säga? Först titta du ner till vänster.

Hans Johansson: Ja, då såg jag direkt att det var nånting där nere då och då såg jag ju då att den här killen ja, han står där i närheten och sen kutar iväg i full fart.


FHL: Och det kan inte ha varit någon annan än han som sköt?

Hans Johansson: Aldrig, det är jag helt övertygad om, så vida det inte finns massa prickskyttar på taket, men det kan jag väl aldrig tänka mig, men den här killen han stod i vilket fall bredvid och han sprang iväg i full fart och jag menar om han inte gjort nånting då behöver man inte springa så där.


FHL: Du berättade förut att han var mörkklädd det enda som fattas är längden.

Hans Johansson: Ja, måste vart medellängd, men han var ju inte så där otroligt lång det var han inte. Det är svårt, jag har svårt och uppskatta längder.


FHL: Såg du hudfärg på personen, var han ljus eller mörk?

Hans Johansson: Nej, han var mörk, så antar jag en mössa som var nerdragen. Han var mörk på huvudet i vilket fall så mycket kan jag säga.


FHL: Det gav ett mörkt intryck när du såg honom på avstånd?

Hans Johansson: Ja, helt klart.

Samtalet slut klockan 13:07 .

Inge Uvemo och Seth Jansson
kriminalinspektörer

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 E9979-00-B Hans Johansson.pdf

FHL: Låg han på marken då?

Hans Johansson: Då sjönk han ner sista biten va, och sen skrek alla bara runt omkring bara rakt ut


FHL: Du förevisas nu en karta fotostat ifrån Expressen, måndagen 1986-03-03 .

Hans Johansson: Där har vi Sveavägen och där har vi Tunnelgatan, här är Tunnelgatan ner mot Norra Ban, där stod han, så åkte jag bara runt när jag sen, det är ett rödljus här ....


FHL: ........

Hans Johansson: Ja, precis ja, och sen så åkte jag bara runt och fram ...... det kommer alltså bilar härifrån också, men jag tryckte mig emellan där.


FHL: Var du som första bil vid rödljusen vid Apelbergsgatan eller stod du i kö?

Hans Johansson: Ja, jag var som första bil, men jag sa förut att den här Järfällabilen stod före mig men det kan den aldrig ha gjort för jag åkte ju runt direkt va, så att antagligen så måste väl han stå bakom.


FHL: Såg du skottet eller hörde detta över din axel så att säga? Först titta du ner till vänster.

Hans Johansson: Ja, då såg jag direkt att det var nånting där nere då och då såg jag ju då att den här killen ja, han står där i närheten och sen kutar iväg i full fart.


FHL: Och det kan inte ha varit någon annan än han som sköt?

Hans Johansson: Aldrig, det är jag helt övertygad om, så vida det inte finns massa prickskyttar på taket, men det kan jag väl aldrig tänka mig, men den här killen han stod i vilket fall bredvid och han sprang iväg i full fart och jag menar om han inte gjort nånting då behöver man inte springa så där.


FHL: Du berättade förut att han var mörkklädd det enda som fattas är längden.

Hans Johansson: Ja, måste vart medellängd, men han var ju inte så där otroligt lång det var han inte. Det är svårt, jag har svårt och uppskatta längder.


FHL: Såg du hudfärg på personen, var han ljus eller mörk?

Hans Johansson: Nej, han var mörk, så antar jag en mössa som var nerdragen. Han var mörk på huvudet i vilket fall så mycket kan jag säga.


FHL: Det gav ett mörkt intryck när du såg honom på avstånd?

Hans Johansson: Ja, helt klart.

Samtalet slut klockan 13:07 .

Inge Uvemo och Seth Jansson
kriminalinspektörer




Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-03-14 00:00
Avslutat


Uppföljning av E 17 - 7.

Förhörsledaren Protokoll fört vid förhör med:

Johansson HANS Åke, 530501-1230.

Förhöret hållet 86 03 14 med början kl 12.45.

Förhöret hållet med anledning av mordet på Palme.

Förhörsledare krinsp Seth Jansson och Inge Uvemo.

Johansson berättar med egna ord angående sina iaktagelser vid brottsplatsen.

J. Jo jag ligger på Sveavägen där och så ska jag vänta på grönt ljus. F. I vilken riktning är du på väg?

J. Mot Kungsgatan vid hörnet Appelbergsgatan ungefär. Och sen smäller det bara till ett skott och då tittar jag snett åt sidan, jag trodde det var en sån där raket eller nånting. Då smäller det till ett till och då vänder jag mig om direkt och då ser jag en man som står med puffran, eller inte puffran, men då hade han precis om man säger avlossat det här skottet och sticker iväg.

F. Såg du att han hade ett vapen i handen?

J. Ja nånting hade han i handen, det måste ju varit ett vapen.

F. Vad var avståndet mellan den plats där du nu satt och den person som föll omkull,

LEA 243

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

Uppföljning av E 17 - 7.

Förhörsledaren Protokoll fört vid förhör med:

Johansson HANS Åke, 530501-1230.

Förhöret hållet 86 03 14 med början kl 12.45.

Förhöret hållet med anledning av mordet på Palme.

Förhörsledare krinsp Seth Jansson och Inge Uvemo.

Johansson berättar med egna ord angående sina iaktagelser vid brottsplatsen.

J. Jo jag ligger på Sveavägen där och så ska jag vänta på grönt ljus. F. I vilken riktning är du på väg?

J. Mot Kungsgatan vid hörnet Appelbergsgatan ungefär. Och sen smäller det bara till ett skott och då tittar jag snett åt sidan, jag trodde det var en sån där raket eller nånting. Då smäller det till ett till och då vänder jag mig om direkt och då ser jag en man som står med puffran, eller inte puffran, men då hade han precis om man säger avlossat det här skottet och sticker iväg.

F. Såg du att han hade ett vapen i handen?

J. Ja nånting hade han i handen, det måste ju varit ett vapen.

F. Vad var avståndet mellan den plats där du nu satt och den person som föll omkull,

LEA 243

i det här fallet Palme.

J: Mellan mig där och?


F: Ja.
J: Ungefär 15 meter. Från alltså rödljuset och fram till.


F: Du befann dig alltså på andra sidan korsningen?
J: Ja just det och sen så åkte jag bara runt och så var jag framme på, ja max 5 sekunder.


F: Så när du hörde det andra skottet, då vände du runt med bilen och dina passagerare?
J: Ja jag åkte fram direkt dit. Och sen så började jag och ropa efter taxiväxeln direkt. Och när jag sitter i bilen så ser jag han springer. Då är han 25 meter in och vänder sig om och tittar till om det kommer nån efter snett bak, men jag hinner aldrig att se ansiktet på han. Han vänder sig om snabbt och så springer han vidare bara.


F: Kan du förklara den minnesbild du har av den personen, klädsel mm mm?
J: Ja, det är mörka byxor och mörk jacka, men hur jackan såg ut, det har jag tänkt på hela tiden men jag kan inte, jag kan inte komma på om det var en lång eller om det var en kort jacka han hade.


F: Såg du nåt som fladdrade?
J: Ja jag tyckte det var någonting som fladdrade då men om det var en lång rock eller nånting, det är möjligt.


F: Såg du om han bar på någon väska?
J: Det såg jag inte alls


F: Barhuvad eller mössa?
J: Han hade nånting på huvet, nåt mörkaktigt om det var krulligt hår långt, eller om det var en mössa, det kan lika gärna vara en mössa.


F: Du har tidigare sagt att han troligtvis var barhuvad. Du säger nu att det lika gärna kunde vara en mössa.
J: Ja jag har tänkt på det efteråt, men ser ju det här bild för bild varje dag, så växer det fram nånting av det. Det kan lika gärna varit en mössa. För han springer ju då rakt in på vänster sida upp mot trapporna och sen försvinner bort i intet.


F: Såg du om han sprang uppför trapporna?
J: Ja jag såg dom första tre stegen i vilket fall och jag tror inte att han vände sig om, sen höll jag på med taxiradion igen där och fixa. Men sen kom ju polisen strax efter där, jag menar som man har läst i tidningarna att det har tagit 10 minuter och 5 minuter och det här, dom var där på 2 -3 minuter.


F: Vad var din klocka då skottet gick av, har du någon uppfattning om det?
J: Nej jag tittade aldrig på klockan och det vart, du vet, det blir sån panik allting det blir alltså, jag ropade upp taxiväxeln direkt det var det första jag tänkte på.


F: Fick du kontakt med växeln direkt du ropade upp?

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

i det här fallet Palme.

J: Mellan mig där och?


F: Ja.
J: Ungefär 15 meter. Från alltså rödljuset och fram till.


F: Du befann dig alltså på andra sidan korsningen?
J: Ja just det och sen så åkte jag bara runt och så var jag framme på, ja max 5 sekunder.


F: Så när du hörde det andra skottet, då vände du runt med bilen och dina passagerare?
J: Ja jag åkte fram direkt dit. Och sen så började jag och ropa efter taxiväxeln direkt. Och när jag sitter i bilen så ser jag han springer. Då är han 25 meter in och vänder sig om och tittar till om det kommer nån efter snett bak, men jag hinner aldrig att se ansiktet på han. Han vänder sig om snabbt och så springer han vidare bara.


F: Kan du förklara den minnesbild du har av den personen, klädsel mm mm?
J: Ja, det är mörka byxor och mörk jacka, men hur jackan såg ut, det har jag tänkt på hela tiden men jag kan inte, jag kan inte komma på om det var en lång eller om det var en kort jacka han hade.


F: Såg du nåt som fladdrade?
J: Ja jag tyckte det var någonting som fladdrade då men om det var en lång rock eller nånting, det är möjligt.


F: Såg du om han bar på någon väska?
J: Det såg jag inte alls


F: Barhuvad eller mössa?
J: Han hade nånting på huvet, nåt mörkaktigt om det var krulligt hår långt, eller om det var en mössa, det kan lika gärna vara en mössa.


F: Du har tidigare sagt att han troligtvis var barhuvad. Du säger nu att det lika gärna kunde vara en mössa.
J: Ja jag har tänkt på det efteråt, men ser ju det här bild för bild varje dag, så växer det fram nånting av det. Det kan lika gärna varit en mössa. För han springer ju då rakt in på vänster sida upp mot trapporna och sen försvinner bort i intet.


F: Såg du om han sprang uppför trapporna?
J: Ja jag såg dom första tre stegen i vilket fall och jag tror inte att han vände sig om, sen höll jag på med taxiradion igen där och fixa. Men sen kom ju polisen strax efter där, jag menar som man har läst i tidningarna att det har tagit 10 minuter och 5 minuter och det här, dom var där på 2 -3 minuter.


F: Vad var din klocka då skottet gick av, har du någon uppfattning om det?
J: Nej jag tittade aldrig på klockan och det vart, du vet, det blir sån panik allting det blir alltså, jag ropade upp taxiväxeln direkt det var det första jag tänkte på.


F: Fick du kontakt med växeln direkt du ropade upp?

J: Först så använde jag ju Stockholmsväxeln, då har dom ju så fint att man måste trycka in en talknapp och sen så hamnar man på kö. Men sen finns det en larmknapp som jag också hade kunnat trycka in men det tänkte jag inte på. Men så hade jag Solnaradion på sidan om, på den skrek jag bara rakt ut.


F: Vad har du för taxinummer?
J: ... 3 4


F: 3 4?
J: Ja. Så den skrek jag bara rakt ut på. Sen kom jag ju fram då till växeln där, då vart det ju alldeles tyst på växeln där. Men sen så räknade dom antagligen för att dom återkom ju till mig sen va. Så att, när polisen var på väg då, men det ....... Järfällabilen använt innan det kanske, eller samtidigt måste det nästa ha gjort det.


F: När du var parkerad, var det precis vid mynningen till Tunnelgatan upp mot trappen så du hade sikt in i..?
J: Ja jag stod alltså så jag blockerade själva infarten mot Tunnelgatan, in till gränden om man säger.


F: Gå tillbaka nu, du sa du hör ett skott, och sen hör du ett till och..
J: Då vänder jag mig om.


F: Hur långt emellan var det dom här skotten? Var det en minut eller var det snabbare?
J: Nej nej, det var ja, tänka, 2-3 sekunder nånting, nej 2 sekunder, det är svårt att säga exakt men det var, pang pang och sen så skrek folk.


F: Det var två snabba skott alltså?
J: Ja men inte direkt, det måste varit nåt vapen man måste ja kämp vet inte men. Men det var ungefär pang och sen pang igen direkt.


F: Ett par sekunder?
J: Ja, max. Sen vänder jag mig om direkt för då hör jag folk skriker runt omkring. Och då om jag inte visste så förstår jag ju då att där är nånting läskigt det här och sen åkte jag ju men min första tanke det var ju att det var någon, ja typ sån där kurd eller nånting som man har läst i tidningarna om som blir nerskjutna. Det var ingen som kände igen han alls när han låg där i alla fall.


F: När du vänder dig om här efter andra skottet, ser du då om vi säger att det är Palme, ramla ner? Eller hade han redan ramlat i gatan?
J: Han, undrar om han inte var på väg sista biten ner då, och då kastade hon sig över han där då. } för kanske, jag


F: Hon, det är Lisbeth det?
J. Ja Lisbet. Palme ja. Och sen sticker han iväg då, full fart. Men när jag kommer fram va' då har ju han hunnit 25 meter in ungefär. Så då sitter jag i bilen och börjar ropa och ser han springer iväg.

F: Såg du om någon tog upp förföljandet på honom?
J. Nej dom säger att det är nån som har gjort det, men jag ser ingen alls alltså, på hela vägen, på hela den där raksträckan ser inte jag nån alltså.

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

J: Först så använde jag ju Stockholmsväxeln, då har dom ju så fint att man måste trycka in en talknapp och sen så hamnar man på kö. Men sen finns det en larmknapp som jag också hade kunnat trycka in men det tänkte jag inte på. Men så hade jag Solnaradion på sidan om, på den skrek jag bara rakt ut.


F: Vad har du för taxinummer?
J: ... 3 4


F: 3 4?
J: Ja. Så den skrek jag bara rakt ut på. Sen kom jag ju fram då till växeln där, då vart det ju alldeles tyst på växeln där. Men sen så räknade dom antagligen för att dom återkom ju till mig sen va. Så att, när polisen var på väg då, men det ....... Järfällabilen använt innan det kanske, eller samtidigt måste det nästa ha gjort det.


F: När du var parkerad, var det precis vid mynningen till Tunnelgatan upp mot trappen så du hade sikt in i..?
J: Ja jag stod alltså så jag blockerade själva infarten mot Tunnelgatan, in till gränden om man säger.


F: Gå tillbaka nu, du sa du hör ett skott, och sen hör du ett till och..
J: Då vänder jag mig om.


F: Hur långt emellan var det dom här skotten? Var det en minut eller var det snabbare?
J: Nej nej, det var ja, tänka, 2-3 sekunder nånting, nej 2 sekunder, det är svårt att säga exakt men det var, pang pang och sen så skrek folk.


F: Det var två snabba skott alltså?
J: Ja men inte direkt, det måste varit nåt vapen man måste ja kämp vet inte men. Men det var ungefär pang och sen pang igen direkt.


F: Ett par sekunder?
J: Ja, max. Sen vänder jag mig om direkt för då hör jag folk skriker runt omkring. Och då om jag inte visste så förstår jag ju då att där är nånting läskigt det här och sen åkte jag ju men min första tanke det var ju att det var någon, ja typ sån där kurd eller nånting som man har läst i tidningarna om som blir nerskjutna. Det var ingen som kände igen han alls när han låg där i alla fall.


F: När du vänder dig om här efter andra skottet, ser du då om vi säger att det är Palme, ramla ner? Eller hade han redan ramlat i gatan?
J: Han, undrar om han inte var på väg sista biten ner då, och då kastade hon sig över han där då. } för kanske, jag


F: Hon, det är Lisbeth det?
J. Ja Lisbet. Palme ja. Och sen sticker han iväg då, full fart. Men när jag kommer fram va' då har ju han hunnit 25 meter in ungefär. Så då sitter jag i bilen och börjar ropa och ser han springer iväg.

F: Såg du om någon tog upp förföljandet på honom?
J. Nej dom säger att det är nån som har gjort det, men jag ser ingen alls alltså, på hela vägen, på hela den där raksträckan ser inte jag nån alltså.

F: Hur lång tid har du kontakt med honom? Tills han blir uppsluppen av mörkret eller släpper du honom tidigare?
J: Nej jag ser ju han till trapporna där borta, tills han springer upp för åtminstone tre trappor.


F: Tre trappor eller tre steg?
J: Ja tre steg om man säger. Sen höll jag på med taxiradion och sen gick jag ut då direkt och sen kom polisen, ja han kunde ha varit max på toppen där uppe alltså för det gick så fort.


F: Nämnde du till polisen att han har sprungit åt det hållet?
J: Ja jag skrek ju åt den första piket som kom, att han sprang bort där, men då ställer sig då den här basen för det här gänget och ska ha vittnesuppgifter och han ska ha allt sånt där, och då har ju då, kutat ytterligare 20 sekunder bort.


F: Dom tog inte upp förföljandet direkt då?
J: Nej det dröjde ungefär en 15-20 sekunder innan dom sprang efter alltså. Och jag skrek ju bara rakt ut åt dom, han sprang bort där! Men sen kutade dom ju efter och då var det 5-6 stycken tror jag som sprang efter.


F: Såg du nåt annat märkbart just runt den här personen? Såg du om han eventuellt fick kontakt med någon annan när han springer? Eller kunde du se...
J: Nej, han har bara en tanke i huvudet, alltså det är att springa så fort som möjligt bort.


F: Kunde du se nånting misstänkt på samma sida som du stod när skotten kom, så att du såg några misstänkta personer på den sidan av Sveavägen?
J: Nej jag tittade aldrig åt det hållet, jag tittade ju alltså bara på den här platsen och mot den här killen, för jag hade bilar som kom emot mig också så jag spärrade ju av hela vägen tack vare det att jag åkte runt och fram. Så att..


F: Dina passagerare vad sa dom?
J: Dom sprang ju ur direkt, det var strongt gjort, ena killen han sprang ju fram direkt och gjort mun mot mun metoden på han där. Och jag gick ju ur också och lyssna och tittade där, så att det var virr-varr allting, det var ju kaos.


F: I vilket läge fick du reda på att det var Palme?
J: Ja när ena polismannen eller om det var ambulansmannen som frågade henne vad han hette och då skrek hon nånting att, jag är Lisbeth, känner du inte igen Olof Palme, skriker hon då rakt ut. Då gick jag fram och tittade, då såg jag att det var han, men inte innan inte, och det var ingen som visste om det innan heller, varken polis eller ambulans eller nån.


F: Men när ni får reda på att det var Palme som ligger där, hade poliserna redan tagit upp förföljandet då efter den här?
J. Ja det här var 5 minuter efter, när ambulansen kommer alltså, för att då har dom sprungit efter direkt va'. Men just när ambulansen kommer det är då nån frågar, om det var en ambulansman eller om det var en polis, vet jag inte. Jag hörde bara nån som frågade. Men sen var det en till där som, om han var byggnadsarbetare den där

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

F: Hur lång tid har du kontakt med honom? Tills han blir uppsluppen av mörkret eller släpper du honom tidigare?
J: Nej jag ser ju han till trapporna där borta, tills han springer upp för åtminstone tre trappor.


F: Tre trappor eller tre steg?
J: Ja tre steg om man säger. Sen höll jag på med taxiradion och sen gick jag ut då direkt och sen kom polisen, ja han kunde ha varit max på toppen där uppe alltså för det gick så fort.


F: Nämnde du till polisen att han har sprungit åt det hållet?
J: Ja jag skrek ju åt den första piket som kom, att han sprang bort där, men då ställer sig då den här basen för det här gänget och ska ha vittnesuppgifter och han ska ha allt sånt där, och då har ju då, kutat ytterligare 20 sekunder bort.


F: Dom tog inte upp förföljandet direkt då?
J: Nej det dröjde ungefär en 15-20 sekunder innan dom sprang efter alltså. Och jag skrek ju bara rakt ut åt dom, han sprang bort där! Men sen kutade dom ju efter och då var det 5-6 stycken tror jag som sprang efter.


F: Såg du nåt annat märkbart just runt den här personen? Såg du om han eventuellt fick kontakt med någon annan när han springer? Eller kunde du se...
J: Nej, han har bara en tanke i huvudet, alltså det är att springa så fort som möjligt bort.


F: Kunde du se nånting misstänkt på samma sida som du stod när skotten kom, så att du såg några misstänkta personer på den sidan av Sveavägen?
J: Nej jag tittade aldrig åt det hållet, jag tittade ju alltså bara på den här platsen och mot den här killen, för jag hade bilar som kom emot mig också så jag spärrade ju av hela vägen tack vare det att jag åkte runt och fram. Så att..


F: Dina passagerare vad sa dom?
J: Dom sprang ju ur direkt, det var strongt gjort, ena killen han sprang ju fram direkt och gjort mun mot mun metoden på han där. Och jag gick ju ur också och lyssna och tittade där, så att det var virr-varr allting, det var ju kaos.


F: I vilket läge fick du reda på att det var Palme?
J: Ja när ena polismannen eller om det var ambulansmannen som frågade henne vad han hette och då skrek hon nånting att, jag är Lisbeth, känner du inte igen Olof Palme, skriker hon då rakt ut. Då gick jag fram och tittade, då såg jag att det var han, men inte innan inte, och det var ingen som visste om det innan heller, varken polis eller ambulans eller nån.


F: Men när ni får reda på att det var Palme som ligger där, hade poliserna redan tagit upp förföljandet då efter den här?
J. Ja det här var 5 minuter efter, när ambulansen kommer alltså, för att då har dom sprungit efter direkt va'. Men just när ambulansen kommer det är då nån frågar, om det var en ambulansman eller om det var en polis, vet jag inte. Jag hörde bara nån som frågade. Men sen var det en till där som, om han var byggnadsarbetare den där

killen, om han har hört av sig till er kanske. Men han snackade med mig ganska mycket där och så jag misstänker han måste ha stått bredvid där och sett det här för han verkade skärrad också, liksom han stod där direkt nästan. F: Hur såg han ut?
J: Han hade blå sån där arbetar, blåställ nånting, rätt kraftig var han.


F: Kan du förklara hur han såg ut utseendemässigt? Ett signalement på honom?
J: Jaa, rätt kraftig var han, kraftig i ansiktet också.


F: Var han fet eller?
J: Nej nej, han var nog kraftig.


F: Ljus eller mörk?
J: Han var nog mörkhårig, det var han. Och liksom han snackade också att egentligen skulle man springa efter han sa han va, jag tror aldrig han har gjort det efteråt, nej, men han måste ju ha sett mer än vad jag har gjort.


F: Verkade han virrig den personen på något vis?
J: Den här mannen? Ja, han var ju chockad alltså, han var ju helt knäckt han också så att, jag vet när han fick reda på att det var Palme då nästan föll han i gråt och det, det var hemskt alltså. Det är som en saga allting nästan det är otroligt.


F: Kunde du se några personer i närheten här som eventuellt hade nån walkitalki?
J: Nej. Min första tanke då var att åkta fram till den här och jag hade bara det här rakt framför mig allting va, men det är möjligt att det var nån på andra sidan kanske.


F: Du lade aldrig märke till nån bil som lämnade platsen i samband med det här?
J: Nej, det, nej, utan jag åkte ju fram direkt alltså sen satt jag vid taxiradion hela tiden där och jobba på den, nej, kan jag inte göra.


F: Har du någonting mer du tror du har som du kan ge oss?
J: Menar du just på den här punkten här uppe? Sen senare på natten, men det vet, det kan man ju bara spekulera i. Jag hade ju två stycken två män och en kvinna som jag körde det heter hotell City, men det är väl, det sa jag när jag ringde in förut, men jag kände nästan ut i ryggmärgen att dom här, dom har gjort nåt, nåt sånt. För samtidigt den här killen, efteråt jag sett den här bilden på den här så tycker jag faktiskt att han är lite likt, men jag vågar inte säga nånting heller där men man ska ju inte vildeleda polisen heller det läget va, men jag tycker faktiskt dom här är ganska lika.


F: Det är dom här personerna som du då har kört ifrån Stureplan till hotell City?
J. Ja, just det exakt.

.….

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

killen, om han har hört av sig till er kanske. Men han snackade med mig ganska mycket där och så jag misstänker han måste ha stått bredvid där och sett det här för han verkade skärrad också, liksom han stod där direkt nästan. F: Hur såg han ut?
J: Han hade blå sån där arbetar, blåställ nånting, rätt kraftig var han.


F: Kan du förklara hur han såg ut utseendemässigt? Ett signalement på honom?
J: Jaa, rätt kraftig var han, kraftig i ansiktet också.


F: Var han fet eller?
J: Nej nej, han var nog kraftig.


F: Ljus eller mörk?
J: Han var nog mörkhårig, det var han. Och liksom han snackade också att egentligen skulle man springa efter han sa han va, jag tror aldrig han har gjort det efteråt, nej, men han måste ju ha sett mer än vad jag har gjort.


F: Verkade han virrig den personen på något vis?
J: Den här mannen? Ja, han var ju chockad alltså, han var ju helt knäckt han också så att, jag vet när han fick reda på att det var Palme då nästan föll han i gråt och det, det var hemskt alltså. Det är som en saga allting nästan det är otroligt.


F: Kunde du se några personer i närheten här som eventuellt hade nån walkitalki?
J: Nej. Min första tanke då var att åkta fram till den här och jag hade bara det här rakt framför mig allting va, men det är möjligt att det var nån på andra sidan kanske.


F: Du lade aldrig märke till nån bil som lämnade platsen i samband med det här?
J: Nej, det, nej, utan jag åkte ju fram direkt alltså sen satt jag vid taxiradion hela tiden där och jobba på den, nej, kan jag inte göra.


F: Har du någonting mer du tror du har som du kan ge oss?
J: Menar du just på den här punkten här uppe? Sen senare på natten, men det vet, det kan man ju bara spekulera i. Jag hade ju två stycken två män och en kvinna som jag körde det heter hotell City, men det är väl, det sa jag när jag ringde in förut, men jag kände nästan ut i ryggmärgen att dom här, dom har gjort nåt, nåt sånt. För samtidigt den här killen, efteråt jag sett den här bilden på den här så tycker jag faktiskt att han är lite likt, men jag vågar inte säga nånting heller där men man ska ju inte vildeleda polisen heller det läget va, men jag tycker faktiskt dom här är ganska lika.


F: Det är dom här personerna som du då har kört ifrån Stureplan till hotell City?
J. Ja, just det exakt.

.….

F: Du har beskrivet den mannen 30-40 årsåldern, 170-175 cm lång, kraftigt byggd, skäggstubb, mörka kläder, eleganta kläder har du sagt. O ch en man har du sagt är okänd liksom, han har ingen signalement den här killen alltså.
J: I och med att jag har sett den här bilden nu va, då lägger man tillsammans lite grann där


F: Den okända mannen det är han som eventuellt är identisk med den bild du har sett i tidningen.
J: Ja. Eftersom han gick ut och det var, han satte sig alldeles bakom mig, bakom min rygg, och sen gick dom ju ut då vid hotell City, och på just den lilla sekunden där va, det är väl det jag har laborerat tillsammans med den här killen att han eventuellt kan vara jag vet inte alls, det är bara spekulationer. Jag hade rätt i mitt samvete det var just därför jag ringde upp då sista från skallen man gick och tänkte på det här, det måste vara han det måste vara den där, men det är väl uppkollat kanske jag vet inte.


F: Men om vi nu går tillbaka till dom här skotten igen det är ganska viktigt just kring det skedet, du säger att du vänder dig om efter andra skottet. Såg du klart och tydligt att den här personen som sprang ifrån platsen hade ett vapen?
J: Ja, nånting hade han i handen i vilket fall.


F: Du kan inte urskilja om det var ett vapen? Och är du säker på att det var den killen som du såg springa som var den som sköt?
J: Oh ja, det är jag hundra på.


F: Det är du helt säker?
J: Helt hundra på. För han står, ja, ska förklara, jag ser ju alltså att han, han står ju alltså bredvid då, när det här händer va, då springer han och jag menar han är ju tätt intill både Lisbeth och Palme och då springer iväg då på gatan.


F: Hur pass nära dom stod den mannen?från Ulf Palme?
J: Ja, Lisbeth, men jag undrar om inte Lisbeth fick, för att jag tror att hon sprang tillbaka där på han och bara kasta sig rakt över han va, för att antagligen så kanske, kanske han gick ensam där direkt va.


F: Var Lisbeth några meter framför Olof?
J. Jag skulle tro det för att hon kom springande och la' på han och kasta sig rakt över han, oh hjälp min, ja, och så skrek hon men exakt vad han sa.

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

F: Du har beskrivet den mannen 30-40 årsåldern, 170-175 cm lång, kraftigt byggd, skäggstubb, mörka kläder, eleganta kläder har du sagt. O ch en man har du sagt är okänd liksom, han har ingen signalement den här killen alltså.
J: I och med att jag har sett den här bilden nu va, då lägger man tillsammans lite grann där


F: Den okända mannen det är han som eventuellt är identisk med den bild du har sett i tidningen.
J: Ja. Eftersom han gick ut och det var, han satte sig alldeles bakom mig, bakom min rygg, och sen gick dom ju ut då vid hotell City, och på just den lilla sekunden där va, det är väl det jag har laborerat tillsammans med den här killen att han eventuellt kan vara jag vet inte alls, det är bara spekulationer. Jag hade rätt i mitt samvete det var just därför jag ringde upp då sista från skallen man gick och tänkte på det här, det måste vara han det måste vara den där, men det är väl uppkollat kanske jag vet inte.


F: Men om vi nu går tillbaka till dom här skotten igen det är ganska viktigt just kring det skedet, du säger att du vänder dig om efter andra skottet. Såg du klart och tydligt att den här personen som sprang ifrån platsen hade ett vapen?
J: Ja, nånting hade han i handen i vilket fall.


F: Du kan inte urskilja om det var ett vapen? Och är du säker på att det var den killen som du såg springa som var den som sköt?
J: Oh ja, det är jag hundra på.


F: Det är du helt säker?
J: Helt hundra på. För han står, ja, ska förklara, jag ser ju alltså att han, han står ju alltså bredvid då, när det här händer va, då springer han och jag menar han är ju tätt intill både Lisbeth och Palme och då springer iväg då på gatan.


F: Hur pass nära dom stod den mannen?från Ulf Palme?
J: Ja, Lisbeth, men jag undrar om inte Lisbeth fick, för att jag tror att hon sprang tillbaka där på han och bara kasta sig rakt över han va, för att antagligen så kanske, kanske han gick ensam där direkt va.


F: Var Lisbeth några meter framför Olof?
J. Jag skulle tro det för att hon kom springande och la' på han och kasta sig rakt över han, oh hjälp min, ja, och så skrek hon men exakt vad han sa.

F: Låg han på marken då?
J: Då sjönk han ner sista biten va, och sen skrek alla bara runt omkring bara rakt ut


F: Du förevisas nu en karta fotostat ifrån Expressen, måndagen den 3 mars 1986.
J: Där har vi Sveavägen och där har vi Tunnelgatan, här är Tunnelgatan ner mot Norra Ban, där stod han, så åkte jag bara runt när jag sen, det är ett rödljus här


F: .....
J: Ja, precis ja, och sen så åkte jag bara runt och fram det kommer alltså bilar härifrån också, men jag tryckte mig emellan där.


F: Var du som första bil vid rödljusen vid Apelbergsgatan eller stod du i kö?
J: Ja, jag var som första bil, men jag sa förut att den här Järfällabilen stod före mig men det kan den aldrig ha gjort för jag åkte ju runt direkt va, så att antagligen så måste väl han stå bakom.


F: Såg du skottet eller hörde detta över din axel så att säga? Först titta du ner till vänster.
J: Ja, då såg jag direkt att det var nånting därnere då och då såg jag ju då att den här killen ja, han står där i närheten och sen kutar iväg i full fart.


F: Och det kan inte ha varit någon annan än han som sköt?
J: Aldrig, det är jag helt övertygad om, så vida det inte finns massa prickskyttar på taket, men det kan jag väl aldrig tänka mig, men den här killen han stod i vilket fall bredvid och han sprang iväg i full fart och jag menar om han inte gjort nånting då behöver man inte springa så där.


F: Du berättade förut att han var mörkklädd det enda som fattas är längden.
J: Ja, måste vart medellängd, men han var ju inte så där otroligt lång det var han inte. Det är svårt, jag har svårt och uppskatta längder.


F: Såg du hudfärg på personen, var han ljus eller mörk?
J: Nej, han var mörk, så antar jag en mössa som var nerdragen. Han var mörk på huvudet i vilket fall så mycket kan jag säga.


F: Det gav ett mörkt intryck när du såg honom på avstånd?
J. Ja, helt klart.

Samtalet slut klockan 13.07.

Inge Uvemo och Seth Jansson kriminalinspektörer

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

Pol-1986-03-14 EE1971-00-B VITTNESFÖRHÖR-Hans-Johansson.pdf

F: Låg han på marken då?
J: Då sjönk han ner sista biten va, och sen skrek alla bara runt omkring bara rakt ut


F: Du förevisas nu en karta fotostat ifrån Expressen, måndagen den 3 mars 1986.
J: Där har vi Sveavägen och där har vi Tunnelgatan, här är Tunnelgatan ner mot Norra Ban, där stod han, så åkte jag bara runt när jag sen, det är ett rödljus här


F: .....
J: Ja, precis ja, och sen så åkte jag bara runt och fram det kommer alltså bilar härifrån också, men jag tryckte mig emellan där.


F: Var du som första bil vid rödljusen vid Apelbergsgatan eller stod du i kö?
J: Ja, jag var som första bil, men jag sa förut att den här Järfällabilen stod före mig men det kan den aldrig ha gjort för jag åkte ju runt direkt va, så att antagligen så måste väl han stå bakom.


F: Såg du skottet eller hörde detta över din axel så att säga? Först titta du ner till vänster.
J: Ja, då såg jag direkt att det var nånting därnere då och då såg jag ju då att den här killen ja, han står där i närheten och sen kutar iväg i full fart.


F: Och det kan inte ha varit någon annan än han som sköt?
J: Aldrig, det är jag helt övertygad om, så vida det inte finns massa prickskyttar på taket, men det kan jag väl aldrig tänka mig, men den här killen han stod i vilket fall bredvid och han sprang iväg i full fart och jag menar om han inte gjort nånting då behöver man inte springa så där.


F: Du berättade förut att han var mörkklädd det enda som fattas är längden.
J: Ja, måste vart medellängd, men han var ju inte så där otroligt lång det var han inte. Det är svårt, jag har svårt och uppskatta längder.


F: Såg du hudfärg på personen, var han ljus eller mörk?
J: Nej, han var mörk, så antar jag en mössa som var nerdragen. Han var mörk på huvudet i vilket fall så mycket kan jag säga.


F: Det gav ett mörkt intryck när du såg honom på avstånd?
J. Ja, helt klart.

Samtalet slut klockan 13.07.

Inge Uvemo och Seth Jansson kriminalinspektörer