wpu.nu

Uppslag:E9979-04-B

Från wpu.nu

Avsnitt
Löpande nr
9979-04-B
Registrerat
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)







Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-05-16 08:45
Avslutat
1986-05-16 09:09


Protokoll fört vid förhör med apoteksteknikern Bäsén, Lena, född - ,

boende , Stockholm, telefon ,

anställning: Danderyds sjukhus, tel 55 51 70.

Förhöret hållet på kriminalavdelningen, Våldsroteln fredagen 1986-05-16 08:45 .

Förhörsledare krinsp Paul Johansson,

Förhörsvittne ej tillgängligt.

 Lena  Bäsén hörd i anledning av sina iakttagelser från 1986-02-28 då Olof Palme mördades i korsningen Tunnelgatan & Sveavägen.

Den aktuella kvällen var Bäsén tillsammans med fyra kamrater, Stefan Glantz, Göran Israelsson, Kenneth Erson och en Mats Åsberg.

Tillsammans var de fyra och åt middag på restaurang Lilla Köpenhamn.

Efter besöket på restaurangen åkte de allesammans med taxi till kåren på Holländargatan.

När de skulle gå in där, blev de dock stoppade då Mats Åsberg kom ihop sig med dörrvakten.

Mats Åsberg var vid tillfället alkoholpåverkad.

Åsberg blev ledsen och arg eftersom han inte kom in, och lämnade därför de övriga för att åka hem.

Bäsén, Glantz, Israelsson och Erson beslutade sig då för att ta en taxi för att åka till dansrestaurangen Albatross.

De tog en taxi som stod utanför Kåren, och åkte iväg med denna. Bäsén satt i framsätet bredvid chauffören, medan grabbarna satt i baksätet.

Chauffören åkte ner till Sveavägen och denna söder ut.

Bäsén var inte uppmärksam på människor som befann sig på Sveavägen, och lade inte märke till någon speciell person förrän de kom fram till Tunnelgatan. Hon fick då plötsligt se en man som låg på trottoaren.

Hennes omedelbara tanke var att det var Mats Åsberg som låg där, och hon utbrast också

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

Protokoll fört vid förhör med apoteksteknikern Bäsén, Lena, född - ,

boende , Stockholm, telefon ,

anställning: Danderyds sjukhus, tel 55 51 70.

Förhöret hållet på kriminalavdelningen, Våldsroteln fredagen 1986-05-16 08:45 .

Förhörsledare krinsp Paul Johansson,

Förhörsvittne ej tillgängligt.

 Lena  Bäsén hörd i anledning av sina iakttagelser från 1986-02-28 då Olof Palme mördades i korsningen Tunnelgatan & Sveavägen.

Den aktuella kvällen var Bäsén tillsammans med fyra kamrater, Stefan Glantz, Göran Israelsson, Kenneth Erson och en Mats Åsberg.

Tillsammans var de fyra och åt middag på restaurang Lilla Köpenhamn.

Efter besöket på restaurangen åkte de allesammans med taxi till kåren på Holländargatan.

När de skulle gå in där, blev de dock stoppade då Mats Åsberg kom ihop sig med dörrvakten.

Mats Åsberg var vid tillfället alkoholpåverkad.

Åsberg blev ledsen och arg eftersom han inte kom in, och lämnade därför de övriga för att åka hem.

Bäsén, Glantz, Israelsson och Erson beslutade sig då för att ta en taxi för att åka till dansrestaurangen Albatross.

De tog en taxi som stod utanför Kåren, och åkte iväg med denna. Bäsén satt i framsätet bredvid chauffören, medan grabbarna satt i baksätet.

Chauffören åkte ner till Sveavägen och denna söder ut.

Bäsén var inte uppmärksam på människor som befann sig på Sveavägen, och lade inte märke till någon speciell person förrän de kom fram till Tunnelgatan. Hon fick då plötsligt se en man som låg på trottoaren.

Hennes omedelbara tanke var att det var Mats Åsberg som låg där, och hon utbrast också

detta så att chauffören hörde det.

Det kan ha varit detta som gjorde att chauffören reagerade extra snabbt, och gjorde en så kallad "U-sväng" och svängde upp invid trottoarkanten i närheten av den liggande mannen.

När Bäsén första gången lade märke till mannen så kan hon inte påminna sig att hon hade sett några andra människor runt om förutom den kvinna som stod böjd över mannen.

På förfrågan uppger hon att hon inte sett någon människa på väg bort från platsen.

Så fort taxibilen stannat så hoppade Bäsén ur bilen och sprang fram till den liggande mannen. Samtidigt så kom ytterligare en kvinna som hon senare fick veta heter Anne, samt en man i grå jacka fram.

Bäsén hade först trott att mannen fallit ihop på grund av sjukdom, men när hon kom fram så såg hon hur blodet pulserade och förstod att han blivit skjuten.

Hon tyckte det hela var mycket otrevligt, och hon kände att hon inte klarade av att titta längre, varför hon gick undan in mot husfasaden och vände därmed ryggen mot den liggande. Hon satte sig där på huk för att försöka återhämta sig. Det var nära att hon fick uppstötningar av det hon sett.

Medan hon satt där kom Kenneth Erson fram och försökte trösta henne.

Bäsén hade sett att det kom en polispiket till platsen, men i övrigt gjorde hon inte så många iakttagelser eftersom hon hela tiden hade ansiktet mot husfasaden, och ryggen vänd mot händelserna.

På förfrågan uppger Bäsén att hon inte lade märke till några fler personer än just Anne och mannen i den grå jackan.

Det fanns naturligtvis många fler människor där, men det var inga som Bäsén lade på minnet.

Bäsén tillfrågades om hon sett någon man med blå jacka, men hon säger att hon inte har någon sådan minnesbild.

På förfrågan om hon såg någon medelålders man med glasögon, keps och mörk rock, så uppger hon likaledes att hon inte har någon minnesbild av någon sådan man.

På förfrågan uppger hon också att hon inte sett någon person längre upp i gränden mot Luntmakargatan.

Hon påpekar åter igen att hon hade ansiktet vänt mot husfasaden och hade därför inte möjlighet att göra några närmare iakttagelser.

Efter det ambulansen hämtat den skjutne mannen så uppstod det, enligt Bäsén, ett allmänt kaos på platsen, men Bäsén och de

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

detta så att chauffören hörde det.

Det kan ha varit detta som gjorde att chauffören reagerade extra snabbt, och gjorde en så kallad "U-sväng" och svängde upp invid trottoarkanten i närheten av den liggande mannen.

När Bäsén första gången lade märke till mannen så kan hon inte påminna sig att hon hade sett några andra människor runt om förutom den kvinna som stod böjd över mannen.

På förfrågan uppger hon att hon inte sett någon människa på väg bort från platsen.

Så fort taxibilen stannat så hoppade Bäsén ur bilen och sprang fram till den liggande mannen. Samtidigt så kom ytterligare en kvinna som hon senare fick veta heter Anne, samt en man i grå jacka fram.

Bäsén hade först trott att mannen fallit ihop på grund av sjukdom, men när hon kom fram så såg hon hur blodet pulserade och förstod att han blivit skjuten.

Hon tyckte det hela var mycket otrevligt, och hon kände att hon inte klarade av att titta längre, varför hon gick undan in mot husfasaden och vände därmed ryggen mot den liggande. Hon satte sig där på huk för att försöka återhämta sig. Det var nära att hon fick uppstötningar av det hon sett.

Medan hon satt där kom Kenneth Erson fram och försökte trösta henne.

Bäsén hade sett att det kom en polispiket till platsen, men i övrigt gjorde hon inte så många iakttagelser eftersom hon hela tiden hade ansiktet mot husfasaden, och ryggen vänd mot händelserna.

På förfrågan uppger Bäsén att hon inte lade märke till några fler personer än just Anne och mannen i den grå jackan.

Det fanns naturligtvis många fler människor där, men det var inga som Bäsén lade på minnet.

Bäsén tillfrågades om hon sett någon man med blå jacka, men hon säger att hon inte har någon sådan minnesbild.

På förfrågan om hon såg någon medelålders man med glasögon, keps och mörk rock, så uppger hon likaledes att hon inte har någon minnesbild av någon sådan man.

På förfrågan uppger hon också att hon inte sett någon person längre upp i gränden mot Luntmakargatan.

Hon påpekar åter igen att hon hade ansiktet vänt mot husfasaden och hade därför inte möjlighet att göra några närmare iakttagelser.

Efter det ambulansen hämtat den skjutne mannen så uppstod det, enligt Bäsén, ett allmänt kaos på platsen, men Bäsén och de

övriga som anlänt i taxin samlade ihop sig och satte sig i taxin igen, varefter de åkte från platsen.

Bäsén hade inte lämnat sitt namn till polisen. De åkte sedan till restaurang som de förut bestämt.

Taxin som Bäsén åkte i var en vit Mercedes eller Volvo. Hon fick aldrig reda på vad chauffören hette.

Bäsén tillfrågades om hon hört att kvinnan vid den fallne, alltså Lisbeth Palme, sagt någonting. Bäsén uppger att hon hörde att Lisbet Palme sade någonting, men inte vad.

Hon hade varit upprörd och Bäsén fick uppfattningen att hon fick den chaufför som kört Bäséns taxi att kalla på ambulans. Hon hade inte hört Lisbet Palme säga någonting om gärningsmannen.

Bäsén tillfrågades om hon hade hört någon nämna vart gärningsmannen tagit vägen.

Bäsén vill då minnas att mannen med den grå jackan hade nämnt något om att "han hade tagit den vägen".

Därvid visat in mot gränden, alltså Tunnelgatan öster ut. Mannen i den grå jackan hade varit i ungefär Bäsén egen ålder. Mannen var ljushårig.

F = Förhörsledaren

B = Bäsén


F: Ja, Lena, nu har du lyssnat när jag läst in det här. Är det korrekt uppfattat av mig?

B: Ja det är det.


F: Har du själv någonting du vill tillägga som inte jag har frågat dig här?

B: Nej inte vad jag kan komma på nu.


Då avslutas förhöret klockan 09:09 .


Stockholm som ovan


Paul Johansson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:


(Namnteckning)
/Ulla Perzohn/

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

övriga som anlänt i taxin samlade ihop sig och satte sig i taxin igen, varefter de åkte från platsen.

Bäsén hade inte lämnat sitt namn till polisen. De åkte sedan till restaurang som de förut bestämt.

Taxin som Bäsén åkte i var en vit Mercedes eller Volvo. Hon fick aldrig reda på vad chauffören hette.

Bäsén tillfrågades om hon hört att kvinnan vid den fallne, alltså Lisbeth Palme, sagt någonting. Bäsén uppger att hon hörde att Lisbet Palme sade någonting, men inte vad.

Hon hade varit upprörd och Bäsén fick uppfattningen att hon fick den chaufför som kört Bäséns taxi att kalla på ambulans. Hon hade inte hört Lisbet Palme säga någonting om gärningsmannen.

Bäsén tillfrågades om hon hade hört någon nämna vart gärningsmannen tagit vägen.

Bäsén vill då minnas att mannen med den grå jackan hade nämnt något om att "han hade tagit den vägen".

Därvid visat in mot gränden, alltså Tunnelgatan öster ut. Mannen i den grå jackan hade varit i ungefär Bäsén egen ålder. Mannen var ljushårig.

F = Förhörsledaren

B = Bäsén


F: Ja, Lena, nu har du lyssnat när jag läst in det här. Är det korrekt uppfattat av mig?

B: Ja det är det.


F: Har du själv någonting du vill tillägga som inte jag har frågat dig här?

B: Nej inte vad jag kan komma på nu.


Då avslutas förhöret klockan 09:09 .


Stockholm som ovan


Paul Johansson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:


(Namnteckning)
/Ulla Perzohn/




Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.