Uppslag i samma avsnitt:
- - 1 (11) -
Förhörsdatum: 2017-10-20 10:07
Hörd person: Per Häggström
Förhörsledare: Peter Steude
Bitr förhörsledare: Sven-Åke Blombergsson
Förhörsplats: Polishuset Polhemsgatan 30, Stockholm
Förhöret utgör ett kompletterande förhör till Per Häggströms tidigare lämnade uppgifter avseende mordet på statsminister Olof Palme.
Bakgrund
Innan Per Häggström började som skadeinspektör på Skandia var han under 17 år polis och 1976 tog han en jurkand examen under tiden som han arbetade som trafikpolis.
Efter utbildningen sökte han sig till våldsroteln på Kungsholmen innan han började på Rikspolisens EKO-rotel.
Per Häggström tyckte efter sin juristexamen att ekobrotten var intressantare och var av uppfattningen att man skulle följa pengarna och inte bara följa buset.
1980 började Per Häggström arbeta på Skandia och anledningen till detta var att man där var rädda för företagsbedrägerier.
Per Häggström hade tidigare utrett ett stort förmögenhetsbrott som var ett av de första databrotten i Sverige men även var ett valutabrott och försäkringsbedrägeri där gärningsmannen dömdes.
Per Häggström blev därför anställd på Skandia för att utreda misstänkta försäkringsbedrägerier på företagssidan.
Per Häggström fick ett tjänsterum tillsammans med fyra andra varav två han arbetade tillsammans med var
Under de första åren var det fullt med arbete.
Vid julen 1986 hade man byggt klart ett nytt kontor i Bergshamra dit de som ville vara kvar i Skandia följde med.
Per Häggström tyckte dock att han hamnade lite snett. Den chef som Per Häggström hade haft blev chef för bygget och samtidigt flyttades den verksamhet som Per Häggström höll på med ner i organisationen vilket ledde till att två vanliga skadeinspektörer skulle bli chefer.
Per Häggström förstod att detta inte skulle fungera och berättar vidare att särskilt efter att polisen valde att ringa direkt till honom istället för till säkerhetschefen med anledning av mordet på Olof Palme.
Anledningen till att man ringde Per Häggström var för att han var känd från polisens sida och man hade haft mycket att göra tillsammans i samband med Fontain Blue utredningen samt andra ärenden som hanterats av våldet.
Vidare hade Per Häggström tidigare suttit tillsammans med Lars Hamrén och de gubbarna som hamnade i Palmeutredningen.
- - 1 (11) -
Förhörsdatum: 2017-10-20 10:07
Hörd person: Per Häggström
Förhörsledare: Peter Steude
Bitr förhörsledare: Sven-Åke Blombergsson
Förhörsplats: Polishuset Polhemsgatan 30, Stockholm
Förhöret utgör ett kompletterande förhör till Per Häggströms tidigare lämnade uppgifter avseende mordet på statsminister Olof Palme.
Bakgrund
Innan Per Häggström började som skadeinspektör på Skandia var han under 17 år polis och 1976 tog han en jurkand examen under tiden som han arbetade som trafikpolis.
Efter utbildningen sökte han sig till våldsroteln på Kungsholmen innan han började på Rikspolisens EKO-rotel.
Per Häggström tyckte efter sin juristexamen att ekobrotten var intressantare och var av uppfattningen att man skulle följa pengarna och inte bara följa buset.
1980 började Per Häggström arbeta på Skandia och anledningen till detta var att man där var rädda för företagsbedrägerier.
Per Häggström hade tidigare utrett ett stort förmögenhetsbrott som var ett av de första databrotten i Sverige men även var ett valutabrott och försäkringsbedrägeri där gärningsmannen dömdes.
Per Häggström blev därför anställd på Skandia för att utreda misstänkta försäkringsbedrägerier på företagssidan.
Per Häggström fick ett tjänsterum tillsammans med fyra andra varav två han arbetade tillsammans med var
Under de första åren var det fullt med arbete.
Vid julen 1986 hade man byggt klart ett nytt kontor i Bergshamra dit de som ville vara kvar i Skandia följde med.
Per Häggström tyckte dock att han hamnade lite snett. Den chef som Per Häggström hade haft blev chef för bygget och samtidigt flyttades den verksamhet som Per Häggström höll på med ner i organisationen vilket ledde till att två vanliga skadeinspektörer skulle bli chefer.
Per Häggström förstod att detta inte skulle fungera och berättar vidare att särskilt efter att polisen valde att ringa direkt till honom istället för till säkerhetschefen med anledning av mordet på Olof Palme.
Anledningen till att man ringde Per Häggström var för att han var känd från polisens sida och man hade haft mycket att göra tillsammans i samband med Fontain Blue utredningen samt andra ärenden som hanterats av våldet.
Vidare hade Per Häggström tidigare suttit tillsammans med Lars Hamrén och de gubbarna som hamnade i Palmeutredningen.
- - 10 (11) -
Per Häggström berättar att under Fontain Blue ärendet försökte han följa de direktiv som han fick av
Inför hovrättsförhandlingen bad Bertil att Per Häggström skulle kontakta som hade sålt krogen till två stycken svenskar för 1 SEK.
ville att skulle vittna i Hovrätten då det var av intresse.
Per Häggström träffade i och tillfrågade honom om att vittna varpå svaret blev att om det hade varit en annan advokat än hade han kanske gjort det.
var rädd för men nämnde aldrig varför.
Per Häggström tror att det eventuellt kan vara så att har haft en del i att Per Häggström blev koncernssäkerhetschef.
Per Häggström uppger på fråga att det inte finns någon koppling mellan
Arne Irvell berättade att de inte fick sitta med i Palmerummet och där satt Alf Karlsson.
Per Häggström uppger på fråga att Alf Karlsson aldrig talade om Palmemordet men vid ett tillfälle, troligen 1991, kom Per Häggström in på kontoret och då satt Alf Karlsson i köket tillsammans med polisen som sålde vapen, Carl Gustav Östling.
Per Häggström frågade om de skulle göra affärer och fick till svar att de talade om västar.
Per Häggström uppger att han aldrig såg att företaget hade några affärer med Carl Gustav Östling.
Per Häggström fick ingen klarhet i vad kontakten mellan Alf Karlsson och Carl Gustav Östling(x) rörde.
Per Häggström uppger att han själv har funderat ganska mycket på roll i det hela samt Lisbeth Palme.
Per Häggström frågar sig hur det kommer sig att en avlossad kula passerar genom Olof Palmes kropp hamnar bakom en pelare tio meter därifrån och hur en kula med samma energi rispar Lisbeth Palme på ryggen hamnar vid en, som Per Häggström fått det förklarat för sig av Eric Skoglund, papperskorg på andra sidan gatan och hittas av en indisk journalist.
Per Häggström har tänkt att det andra är ett löst skott.
Angående uppger Per Häggström att han var
På fråga om Per Häggström har någon uppfattning om det finns någon gammal personal på Skandia som han tycker att Palmegruppen skulle tala med blir svaret att om han hade fått frågan för 30 år sedan hade han kanske varit villigare att säga något som skulle gynna saken.
Per Häggström har svårt att känna någon förväntan eller engagemang för detta nu då han vet hur svårt det är.
Per Häggström återkommer till det Leif GW Persson skrev om avseende inre och yttre angrepp vilket Per Häggström formaliserade.
Per Häggström tror att Palmemordet är ett inre angrepp.
Det finns för många moment som det nästan är omöjligt att bortse ifrån om det skulle vara utomstående personer.
Spaning på honom, han har tagit över utrikespolitiken och om Palmegruppen lyckas tror Per Häggström att man kommer hitta kopplingar till det egna partiet.
Per Häggström tror att motivet bakom mordet är Bofors, Indien-/Iranaffären samt krutalliansen.
Genom åren har fått höra en mängd småsaker som exempelvis att skrivborden på Socialdemokraternas kontor på Sveavägen stod fel morgonen efter mordet vilket enligt
Anknytning:
X) DC 15184-00 (Förhör med Carl Gustav Östling)
- - 10 (11) -
Per Häggström berättar att under Fontain Blue ärendet försökte han följa de direktiv som han fick av
Inför hovrättsförhandlingen bad Bertil att Per Häggström skulle kontakta som hade sålt krogen till två stycken svenskar för 1 SEK.
ville att skulle vittna i Hovrätten då det var av intresse.
Per Häggström träffade i och tillfrågade honom om att vittna varpå svaret blev att om det hade varit en annan advokat än hade han kanske gjort det.
var rädd för men nämnde aldrig varför.
Per Häggström tror att det eventuellt kan vara så att har haft en del i att Per Häggström blev koncernssäkerhetschef.
Per Häggström uppger på fråga att det inte finns någon koppling mellan
Arne Irvell berättade att de inte fick sitta med i Palmerummet och där satt Alf Karlsson.
Per Häggström uppger på fråga att Alf Karlsson aldrig talade om Palmemordet men vid ett tillfälle, troligen 1991, kom Per Häggström in på kontoret och då satt Alf Karlsson i köket tillsammans med polisen som sålde vapen, Carl Gustav Östling.
Per Häggström frågade om de skulle göra affärer och fick till svar att de talade om västar.
Per Häggström uppger att han aldrig såg att företaget hade några affärer med Carl Gustav Östling.
Per Häggström fick ingen klarhet i vad kontakten mellan Alf Karlsson och Carl Gustav Östling(x) rörde.
Per Häggström uppger att han själv har funderat ganska mycket på roll i det hela samt Lisbeth Palme.
Per Häggström frågar sig hur det kommer sig att en avlossad kula passerar genom Olof Palmes kropp hamnar bakom en pelare tio meter därifrån och hur en kula med samma energi rispar Lisbeth Palme på ryggen hamnar vid en, som Per Häggström fått det förklarat för sig av Eric Skoglund, papperskorg på andra sidan gatan och hittas av en indisk journalist.
Per Häggström har tänkt att det andra är ett löst skott.
Angående uppger Per Häggström att han var
På fråga om Per Häggström har någon uppfattning om det finns någon gammal personal på Skandia som han tycker att Palmegruppen skulle tala med blir svaret att om han hade fått frågan för 30 år sedan hade han kanske varit villigare att säga något som skulle gynna saken.
Per Häggström har svårt att känna någon förväntan eller engagemang för detta nu då han vet hur svårt det är.
Per Häggström återkommer till det Leif GW Persson skrev om avseende inre och yttre angrepp vilket Per Häggström formaliserade.
Per Häggström tror att Palmemordet är ett inre angrepp.
Det finns för många moment som det nästan är omöjligt att bortse ifrån om det skulle vara utomstående personer.
Spaning på honom, han har tagit över utrikespolitiken och om Palmegruppen lyckas tror Per Häggström att man kommer hitta kopplingar till det egna partiet.
Per Häggström tror att motivet bakom mordet är Bofors, Indien-/Iranaffären samt krutalliansen.
Genom åren har fått höra en mängd småsaker som exempelvis att skrivborden på Socialdemokraternas kontor på Sveavägen stod fel morgonen efter mordet vilket enligt
Anknytning:
X) DC 15184-00 (Förhör med Carl Gustav Östling)
- - 11 (11) -
honom skulle tyda på att någon flyttat för att kunna se.
Per Häggström kan inte bedöma trovärdigheten i uppgifterna.
Per Häggström kommer självmant in på att han gjorde lumpen som
Per Häggström avslutar med att säga att han vill bli lämnad ifred.
För tio år sedan blev han för första gången uppringd av journalisten Thomas Pettersson och sedan dess har det blivit fler samtal.
Per Häggström har varje gång sagt att han inte vill prata längre och att han inte tänker svara på några frågor eller mail.
Vidare har Gunnar Wall, tidigare även Sven Anér samt någon reporter från Uppdrag Granskning som har hållit på och kontaktat Per Häggström
På fråga uppger Per Häggström att han inte har lämnat några andra väsentliga uppgifter till journalisterna som han inte har lämnat till Palmegruppen.
Per Häggström känner sig inte ett dugg engagerad och har inte längre något driv att medverka.
På fråga om vad det är som gör att Per Häggström inte vill bli indragen kommer han inpå att en namne mördades 1992 vid . Per Häggström tror att det eventuellt kan ha varit fel "Per Häggström" som mördades och att det var han själv som skulle bli drabbad.
Per Häggström har lyssnat på telefoninspelningen som finns i det aktuella mordärendet och tycker sig känna igen rösten tillhörande en numer död person.
Den aktuelle killen som Per Häggström tycker sig känna igen rösten på var en kille som dök upp på deras
Killen ringde därefter till en av Per Häggström s värnpliktskamrater och började ställa frågor om Per Häggström
Killen började sedan ringa på hemtelefon på födelsedagar.
s kamrat, sa att den aktuelle killen var lite kraschad.
Jan hade blivit utfrågad om av killen.
uppskattar det till att ha varit runt 1991-1993, han säger senare att det kan ha varit 2003, som killen dök upp.
Killen sa att han var en gammal men tillhörde årsgruppen före.
minns nu inte namnet men då för fem år sedan kontrollerade killen bodde han i
Killen hade sagt att han hade bott i där växte upp och sa sig känna ifrån den tiden.
Killen var jämngammal med äldre bror.
Killen ville umgås med och sa att de hade mycket mer gemensamt än vad kunde tro.
För några år sedan såg den killens dödsruna.
uppger att han tror att han skall kunna ta reda på killens namn.
På fråga om namnet uppger att det låter bekant men kan inte minnas.
berättar att han började på med som chef och arbetade där under 5 år och han har en känsla av att det är någonstans därifrån som han kan minnas namnet.
Förhöret avslutas klockan 12:37
Efter förhöret kontaktar undertecknad och meddelar att den person som han ovan nämnde som boendes i Knivsta var
Per Häggström får förhöret uppläst för sig i telefon och godkänner det i dess helhet med tillägg enligt fotnot.
- - 11 (11) -
honom skulle tyda på att någon flyttat för att kunna se.
Per Häggström kan inte bedöma trovärdigheten i uppgifterna.
Per Häggström kommer självmant in på att han gjorde lumpen som
Per Häggström avslutar med att säga att han vill bli lämnad ifred.
För tio år sedan blev han för första gången uppringd av journalisten Thomas Pettersson och sedan dess har det blivit fler samtal.
Per Häggström har varje gång sagt att han inte vill prata längre och att han inte tänker svara på några frågor eller mail.
Vidare har Gunnar Wall, tidigare även Sven Anér samt någon reporter från Uppdrag Granskning som har hållit på och kontaktat Per Häggström
På fråga uppger Per Häggström att han inte har lämnat några andra väsentliga uppgifter till journalisterna som han inte har lämnat till Palmegruppen.
Per Häggström känner sig inte ett dugg engagerad och har inte längre något driv att medverka.
På fråga om vad det är som gör att Per Häggström inte vill bli indragen kommer han inpå att en namne mördades 1992 vid . Per Häggström tror att det eventuellt kan ha varit fel "Per Häggström" som mördades och att det var han själv som skulle bli drabbad.
Per Häggström har lyssnat på telefoninspelningen som finns i det aktuella mordärendet och tycker sig känna igen rösten tillhörande en numer död person.
Den aktuelle killen som Per Häggström tycker sig känna igen rösten på var en kille som dök upp på deras
Killen ringde därefter till en av Per Häggström s värnpliktskamrater och började ställa frågor om Per Häggström
Killen började sedan ringa på hemtelefon på födelsedagar.
s kamrat, sa att den aktuelle killen var lite kraschad.
Jan hade blivit utfrågad om av killen.
uppskattar det till att ha varit runt 1991-1993, han säger senare att det kan ha varit 2003, som killen dök upp.
Killen sa att han var en gammal men tillhörde årsgruppen före.
minns nu inte namnet men då för fem år sedan kontrollerade killen bodde han i
Killen hade sagt att han hade bott i där växte upp och sa sig känna ifrån den tiden.
Killen var jämngammal med äldre bror.
Killen ville umgås med och sa att de hade mycket mer gemensamt än vad kunde tro.
För några år sedan såg den killens dödsruna.
uppger att han tror att han skall kunna ta reda på killens namn.
På fråga om namnet uppger att det låter bekant men kan inte minnas.
berättar att han började på med som chef och arbetade där under 5 år och han har en känsla av att det är någonstans därifrån som han kan minnas namnet.
Förhöret avslutas klockan 12:37
Efter förhöret kontaktar undertecknad och meddelar att den person som han ovan nämnde som boendes i Knivsta var
Per Häggström får förhöret uppläst för sig i telefon och godkänner det i dess helhet med tillägg enligt fotnot.
- - 2 (11) -
Efter att man förlorade Hovrättsförhandlingen avseende Fontain Blue tänkte Per Häggström att om inte ens den utredningen räckte, vad skulle då behövas om någon högre upp bestämde sig för att man skulle vända blad och gå vidare.
Per Häggström började därför skicka ut en del frågor och 1987 lämnade han Skandia för att 1988 börja arbeta på Securitess.
Leif GW Persson hade skrivit en bok där konceptet handlade om att man var felinriktad på Securitas och påstod att det var de inre angreppen inom företagen som man skulle förebygga och med anledning av detta skapades Securitess.
Per Häggström berättar vidare om sitt arbete inom företaget samt att det till slut gick sämre och sämre för företaget.
Per Häggström blev då uppringd av,
, chefen för Securitess, som berättade att det var en omorganisation på gång och frågade om Per Häggström ville göra något annat.
Per Häggström blev tillfrågad om han inte ville ta över Per Gunnar Vinges VD-post inom ett företag vid namn VIP, Vinge Integrated Protection, vilket han tackade ja till med förbehållet att ha kvar ett stort projekt som han redan var delaktig i.
När Per Häggström på hösten 1988 kom till VIP fanns där även Alf Karlsson , fd , och Anders Waldman .
De tre blev delägare i företaget. fanns då inte kvar och det sades att man hade blivit osams.
gjorde absolut ingenting och drog inte in några pengar till bolaget.
själv var fullt upptagen i stora projekt med SEB och sedermera Astra och var därför nästan aldrig på kontoret.
var i huvudsak på där han körde bilrace med livvakter från andra länder.
Per Häggström berättar att inte förstod något om ekonomi och kom efter något år och sa att de låg 400 000:- back och ville hoppa av.
hoppade av företaget dagen efter och Per Häggström tror att det var 1990 alternativt 1991.
När hoppade av slutade även och Per Häggström berättar att det var helt kaotiskt.(1)
blev senare headhuntad av Astra till att bli koncernsäkerhetschef.
Per Häggström har ingen aning om hur det kom sig att gav honom erbjudandet att bli VD för VIP.
Per Häggström fortsätter och säger att
Per Häggström var med och gjorde säkerhetsprojektet runt den gamle vilket skulle kunna vara en anledning till erbjudandet.
Per Häggström fortsätter och berättar att bara någon månad efter att han slutade på EKO-roteln läste han att hans före detta chef var gift med revisor, han var således ingift i
(1) I samband med att får förhöret uppläst för sig vill han dra sig till minnes att detta var 1992-1993
- - 2 (11) -
Efter att man förlorade Hovrättsförhandlingen avseende Fontain Blue tänkte Per Häggström att om inte ens den utredningen räckte, vad skulle då behövas om någon högre upp bestämde sig för att man skulle vända blad och gå vidare.
Per Häggström började därför skicka ut en del frågor och 1987 lämnade han Skandia för att 1988 börja arbeta på Securitess.
Leif GW Persson hade skrivit en bok där konceptet handlade om att man var felinriktad på Securitas och påstod att det var de inre angreppen inom företagen som man skulle förebygga och med anledning av detta skapades Securitess.
Per Häggström berättar vidare om sitt arbete inom företaget samt att det till slut gick sämre och sämre för företaget.
Per Häggström blev då uppringd av,
, chefen för Securitess, som berättade att det var en omorganisation på gång och frågade om Per Häggström ville göra något annat.
Per Häggström blev tillfrågad om han inte ville ta över Per Gunnar Vinges VD-post inom ett företag vid namn VIP, Vinge Integrated Protection, vilket han tackade ja till med förbehållet att ha kvar ett stort projekt som han redan var delaktig i.
När Per Häggström på hösten 1988 kom till VIP fanns där även Alf Karlsson , fd , och Anders Waldman .
De tre blev delägare i företaget. fanns då inte kvar och det sades att man hade blivit osams.
gjorde absolut ingenting och drog inte in några pengar till bolaget.
själv var fullt upptagen i stora projekt med SEB och sedermera Astra och var därför nästan aldrig på kontoret.
var i huvudsak på där han körde bilrace med livvakter från andra länder.
Per Häggström berättar att inte förstod något om ekonomi och kom efter något år och sa att de låg 400 000:- back och ville hoppa av.
hoppade av företaget dagen efter och Per Häggström tror att det var 1990 alternativt 1991.
När hoppade av slutade även och Per Häggström berättar att det var helt kaotiskt.(1)
blev senare headhuntad av Astra till att bli koncernsäkerhetschef.
Per Häggström har ingen aning om hur det kom sig att gav honom erbjudandet att bli VD för VIP.
Per Häggström fortsätter och säger att
Per Häggström var med och gjorde säkerhetsprojektet runt den gamle vilket skulle kunna vara en anledning till erbjudandet.
Per Häggström fortsätter och berättar att bara någon månad efter att han slutade på EKO-roteln läste han att hans före detta chef var gift med revisor, han var således ingift i
(1) I samband med att får förhöret uppläst för sig vill han dra sig till minnes att detta var 1992-1993
- - 3 (11) -
Per Häggström avslutar och säger att han inte blev förvånad när han fick erbjudandet eftersom satt i styrelser med andra kända finansmän.
I samband med att det behövdes pengar i VIP så tog med Per Häggström för att träffa "finansgänget" som gav dem pengar och Per Häggström tror att de träffades på Carnegie.
Utredningen om Stig Engström
Det hela började med att kommissarie Arne Irvell någon gång i april ringde till Per Häggström och berättade att han var bekymrad över Stig Engström.
Arne Irvell berättade att det redan på måndagen (1986-03-03) efter mordet hade ringt en kvinna ifrån Åland som hade haft besök av Stig Engström med familj, de hade en handikappad flicka som omnämndes såsom dotter.
Kvinnan hade en butik i Mariehamn och inne på gården låg ett tryckeri som användes av EAP och det var enligt Arne Irvell dit som Engström var på väg. Kvinnan hade sagt att Stig Engström hade pratat konstigt om mordet.
Arne Irvell bad Per Häggström att diskret ta reda på vem Stig Engström var.
Per Häggström försökte därefter ta reda på lite om Engström och på den tiden gick det att söka i register på ett annat sätt än i dag.
Per Häggström insats var att han frågade vilka som kände Stig Engström varav namnet dök upp som en person som kände honom tämligen väl.
hade varit länge på Skandia men Per Häggström vet än idag inte vad han hade för uppdrag men tror att han var någon form av riskbedömare som besökte företag.
Per Häggström uppger vidare att det var en kvinna som kände Stig Engström och han hade varit med i en artikel där det framgick att han var bevisat androgyn.
Han hade varit aktiv inom lokalpolitiken och hade vuxit upp i Indien.
Stig Engström hade gått på skolan i Sigtuna vilket Per Häggström tyckte var lite intressant eftersom det var rätt så många inom näringslivet som gått där.
Per Häggström rapporterade allt vidare till polisen och efter någon vecka ringde Arne Irvell igen och berättade att man hade glömt att knacka dörr och frågade om Per Häggström kunde ta reda på vilka väktare som arbetat under mordkvällen.
Per Häggström visste att det fanns en portkamera som han vid kontroll fick veta vara ett 24-timmars band.
Per Häggström tog reda på vilka väktare som arbetade och när han kom till tyckte han att hon kunde vara lite mer intressant än de andra.
Per Häggström berättar att exempelvis glömde att säga att Stig Engström var ute och åt vid 21-tiden.
Vidare var det ett larm i källaren som inte hade åtgärdats.
var den som lämnade Skandia minuterna efter mordet och Per Häggström fick en känsla av att hon inte sa riktigt som det var.
Per Häggström ringde till Eric Skoglund som tyckte att Per Häggström skulle ta med sig henne upp på förhör vilket han gjorde.
När de kom upp tyckte Eric Skoglund att Per Häggström skulle vara förhörsledare.
Eric Skoglund var lite lat av sig men hade varit väldigt bra när han var yngre.
- - 3 (11) -
Per Häggström avslutar och säger att han inte blev förvånad när han fick erbjudandet eftersom satt i styrelser med andra kända finansmän.
I samband med att det behövdes pengar i VIP så tog med Per Häggström för att träffa "finansgänget" som gav dem pengar och Per Häggström tror att de träffades på Carnegie.
Utredningen om Stig Engström
Det hela började med att kommissarie Arne Irvell någon gång i april ringde till Per Häggström och berättade att han var bekymrad över Stig Engström.
Arne Irvell berättade att det redan på måndagen (1986-03-03) efter mordet hade ringt en kvinna ifrån Åland som hade haft besök av Stig Engström med familj, de hade en handikappad flicka som omnämndes såsom dotter.
Kvinnan hade en butik i Mariehamn och inne på gården låg ett tryckeri som användes av EAP och det var enligt Arne Irvell dit som Engström var på väg. Kvinnan hade sagt att Stig Engström hade pratat konstigt om mordet.
Arne Irvell bad Per Häggström att diskret ta reda på vem Stig Engström var.
Per Häggström försökte därefter ta reda på lite om Engström och på den tiden gick det att söka i register på ett annat sätt än i dag.
Per Häggström insats var att han frågade vilka som kände Stig Engström varav namnet dök upp som en person som kände honom tämligen väl.
hade varit länge på Skandia men Per Häggström vet än idag inte vad han hade för uppdrag men tror att han var någon form av riskbedömare som besökte företag.
Per Häggström uppger vidare att det var en kvinna som kände Stig Engström och han hade varit med i en artikel där det framgick att han var bevisat androgyn.
Han hade varit aktiv inom lokalpolitiken och hade vuxit upp i Indien.
Stig Engström hade gått på skolan i Sigtuna vilket Per Häggström tyckte var lite intressant eftersom det var rätt så många inom näringslivet som gått där.
Per Häggström rapporterade allt vidare till polisen och efter någon vecka ringde Arne Irvell igen och berättade att man hade glömt att knacka dörr och frågade om Per Häggström kunde ta reda på vilka väktare som arbetat under mordkvällen.
Per Häggström visste att det fanns en portkamera som han vid kontroll fick veta vara ett 24-timmars band.
Per Häggström tog reda på vilka väktare som arbetade och när han kom till tyckte han att hon kunde vara lite mer intressant än de andra.
Per Häggström berättar att exempelvis glömde att säga att Stig Engström var ute och åt vid 21-tiden.
Vidare var det ett larm i källaren som inte hade åtgärdats.
var den som lämnade Skandia minuterna efter mordet och Per Häggström fick en känsla av att hon inte sa riktigt som det var.
Per Häggström ringde till Eric Skoglund som tyckte att Per Häggström skulle ta med sig henne upp på förhör vilket han gjorde.
När de kom upp tyckte Eric Skoglund att Per Häggström skulle vara förhörsledare.
Eric Skoglund var lite lat av sig men hade varit väldigt bra när han var yngre.
- - 4 (11) -
Per Häggström fortsätter och berättar att Arne Irvell gick i pension och då blev det Eric Skoglund som han vände sig till.
Angående andra poliser som Per Häggström hade kontakt med berättar han att han spelade badminton med Lars Hamrén.
Lars Hamrén sa att Per Häggström kunde glömma Stig Engström då det var polisiärt uppklarat att det var Christer Pettersson.
Vidare påtalade Per Häggström för andra poliser som han var i kontakt med i samband med Fontain Blue utredningen att ingen ville utreda Stig Engström.
I övrigt på Skandia var det som var inblandad i de utredningar som gjordes avseende Stig Engström.
var den som kände på Skandia och det var som var den som skaffade fram larm- och låslistorna.
och provgick den sträcka som Stig Engström gick då de var av uppfattningen att det bara var ljug. De mätte, provgick och tog tid flera gånger.
Det de kom fram var att det tog 18-20 sekunder att gå från entrén på Skandia till Dekorima. Angående tiden 23:19 så berättar Per Häggström att han såg larmlistan från och där stod det 19.
Per Häggström har hela tiden varit av uppfattningen att det var inom "19" minuten.
Stig Engström hade bråttom, han stod i entrén och sa att han hade bråttom och tittade på klockan även inne i entrén och borde därför ha hunnit längre upp mot Kungsgatan.
Per Häggström försökte få polisen intresserad för detta men ingen var intresserad.
På fråga om hur Per Häggström reagerade på detta blir svaret att han var van vid det, under den tiden var han ganska pushig av sig.
Per Häggström berättar att kände
Stig Engström hade tyvärr ett låst kontorsrum men han ställde sin papperskorg utanför.
Inne i rummet hade han ett fotolabb och skälet till att det var låst var att han inte ville bli störd då han i fotolabbet inte kunde ha koll på vilka som var på kontoret.
I övriga delar av Skandia fanns det inga dörrar utan det var helt öppet.
På fråga uppger Per Häggström att det inte fanns några andra som hade något rum liknande Stig Engströms, vad han minns inte ens på direktionen.
Per Häggström hade själv ingen kontakt med Stig Engström mer än vid ett tillfälle då han tillsammans med sin sekreterare gick ner till Stig Engström då de ville ha in en artikel i Skandiatidningen.
Det var Stig Engström som gjorde tidningen "Skandianen".
De gick ner till Stig Engström på första våningen och när de kom in satt det en äldre herre där och det var uppenbart att de stördes då mannen lämnade omedelbart.
Per Häggström och sekreteraren bad om sitt och därefter gick de därifrån, detta är allt Per Häggström har pratat med Stig Engström.
Rummet låg mot Luntmakargatan och Per Häggström tror det var en trappa upp, första våningen.
Per Häggström är lite osäker men tror att man gick en trappa upp från entréplanet. Han tänker och kommer fram till att han är ganska säker på att alla som jobbade satt en trappa upp och
- - 4 (11) -
Per Häggström fortsätter och berättar att Arne Irvell gick i pension och då blev det Eric Skoglund som han vände sig till.
Angående andra poliser som Per Häggström hade kontakt med berättar han att han spelade badminton med Lars Hamrén.
Lars Hamrén sa att Per Häggström kunde glömma Stig Engström då det var polisiärt uppklarat att det var Christer Pettersson.
Vidare påtalade Per Häggström för andra poliser som han var i kontakt med i samband med Fontain Blue utredningen att ingen ville utreda Stig Engström.
I övrigt på Skandia var det som var inblandad i de utredningar som gjordes avseende Stig Engström.
var den som kände på Skandia och det var som var den som skaffade fram larm- och låslistorna.
och provgick den sträcka som Stig Engström gick då de var av uppfattningen att det bara var ljug. De mätte, provgick och tog tid flera gånger.
Det de kom fram var att det tog 18-20 sekunder att gå från entrén på Skandia till Dekorima. Angående tiden 23:19 så berättar Per Häggström att han såg larmlistan från och där stod det 19.
Per Häggström har hela tiden varit av uppfattningen att det var inom "19" minuten.
Stig Engström hade bråttom, han stod i entrén och sa att han hade bråttom och tittade på klockan även inne i entrén och borde därför ha hunnit längre upp mot Kungsgatan.
Per Häggström försökte få polisen intresserad för detta men ingen var intresserad.
På fråga om hur Per Häggström reagerade på detta blir svaret att han var van vid det, under den tiden var han ganska pushig av sig.
Per Häggström berättar att kände
Stig Engström hade tyvärr ett låst kontorsrum men han ställde sin papperskorg utanför.
Inne i rummet hade han ett fotolabb och skälet till att det var låst var att han inte ville bli störd då han i fotolabbet inte kunde ha koll på vilka som var på kontoret.
I övriga delar av Skandia fanns det inga dörrar utan det var helt öppet.
På fråga uppger Per Häggström att det inte fanns några andra som hade något rum liknande Stig Engströms, vad han minns inte ens på direktionen.
Per Häggström hade själv ingen kontakt med Stig Engström mer än vid ett tillfälle då han tillsammans med sin sekreterare gick ner till Stig Engström då de ville ha in en artikel i Skandiatidningen.
Det var Stig Engström som gjorde tidningen "Skandianen".
De gick ner till Stig Engström på första våningen och när de kom in satt det en äldre herre där och det var uppenbart att de stördes då mannen lämnade omedelbart.
Per Häggström och sekreteraren bad om sitt och därefter gick de därifrån, detta är allt Per Häggström har pratat med Stig Engström.
Rummet låg mot Luntmakargatan och Per Häggström tror det var en trappa upp, första våningen.
Per Häggström är lite osäker men tror att man gick en trappa upp från entréplanet. Han tänker och kommer fram till att han är ganska säker på att alla som jobbade satt en trappa upp och
- - 5 (11) -
att det på entréplanet var samtalsrum och samlingsrum.
Per Häggström får se en skiss, bifogas förhöret och Engströms rum markeras med ett kryss.
Per Häggström tittar på skissen och uppger vidare att det bredvid garaget fanns ett cykelrum och det var där det fanns en olåst/olarmad dörr som Stig Engström hade nyckel till.
Per Häggström uppger på fråga att de kontrollerade om Stig Engström hade nyckel vilket det visade sig att han hade då han på somrarna cyklade till arbetet.
Möjligheter att ta sig in och ut från Skandia genom garaget
Per Häggström berättar att för att komma in i huset från garaget måste man "läsa in sig" med kortet, larmad dörr, men det var den dörren som stod och larmade som öppen.
Per Häggström visar på skissen att man hade kunnat komma in i cykelgaraget utan att larmet gick och sedan komma in i huset genom den öppnade dörren.
Per Häggström förtydligar på frågor och uppger att garageporten in till garaget från nedfarten är larmad.
I anslutning till nedfarten finns ett olarmat cykelrum som man kommer in i med nyckel.
Från cykelrummet kommer man sedan vidare med nyckeln in i garaget.
Från garaget och vidare in i huset är det den aktuella dörren som larmade såsom öppen från omkring klockan 22:25.
Per Häggström berättar att han och provade att ta sig den aktuella vägen men visste inte då att den aktuella dörren hade stått och larmat.
Efter att man tagit sig förbi den aktuella dörren från garaget in i huset var det ingen annanstans än när du skulle ut igen som du behövde använda ditt kort. Inne i huset behövdes det inte användas några kort för att öppna dörrar.
Per Häggström uppger att man från garaget kunde ta sig upp till Stig Engströms rum utan att man iakttas av väktarna.
Stigs rum
Per Häggström ritar en skiss över Engströms rum och har minnesbilden att det var det tredje rummet från hörnet Luntmakargatan/Tunnelgatan räknat. I sitt rum hade han ett mörkrum.
Per Häggström uppger på fråga att han är av uppfattningen att mörkrummet är ett sådant rum där man framkallar foton men han såg det aldrig själv.
Per Häggström minns ej om han såg något kassaskåp.
Per Häggström uppger att han om och fick sent veta av Eric Skoglund att ingen hade sett Stig Engström och vid rekonstruktionerna som gjordes var det ingen som kom ihåg honom.
Stig Engström själv sa sig ha varit väldigt aktiv, vänt Olof Palme i framstupasidoläge, fingrat på kläderna, sprungit, pekat med hela handen och pratat med poliserna men ingen hade sett honom.
- - 5 (11) -
att det på entréplanet var samtalsrum och samlingsrum.
Per Häggström får se en skiss, bifogas förhöret och Engströms rum markeras med ett kryss.
Per Häggström tittar på skissen och uppger vidare att det bredvid garaget fanns ett cykelrum och det var där det fanns en olåst/olarmad dörr som Stig Engström hade nyckel till.
Per Häggström uppger på fråga att de kontrollerade om Stig Engström hade nyckel vilket det visade sig att han hade då han på somrarna cyklade till arbetet.
Möjligheter att ta sig in och ut från Skandia genom garaget
Per Häggström berättar att för att komma in i huset från garaget måste man "läsa in sig" med kortet, larmad dörr, men det var den dörren som stod och larmade som öppen.
Per Häggström visar på skissen att man hade kunnat komma in i cykelgaraget utan att larmet gick och sedan komma in i huset genom den öppnade dörren.
Per Häggström förtydligar på frågor och uppger att garageporten in till garaget från nedfarten är larmad.
I anslutning till nedfarten finns ett olarmat cykelrum som man kommer in i med nyckel.
Från cykelrummet kommer man sedan vidare med nyckeln in i garaget.
Från garaget och vidare in i huset är det den aktuella dörren som larmade såsom öppen från omkring klockan 22:25.
Per Häggström berättar att han och provade att ta sig den aktuella vägen men visste inte då att den aktuella dörren hade stått och larmat.
Efter att man tagit sig förbi den aktuella dörren från garaget in i huset var det ingen annanstans än när du skulle ut igen som du behövde använda ditt kort. Inne i huset behövdes det inte användas några kort för att öppna dörrar.
Per Häggström uppger att man från garaget kunde ta sig upp till Stig Engströms rum utan att man iakttas av väktarna.
Stigs rum
Per Häggström ritar en skiss över Engströms rum och har minnesbilden att det var det tredje rummet från hörnet Luntmakargatan/Tunnelgatan räknat. I sitt rum hade han ett mörkrum.
Per Häggström uppger på fråga att han är av uppfattningen att mörkrummet är ett sådant rum där man framkallar foton men han såg det aldrig själv.
Per Häggström minns ej om han såg något kassaskåp.
Per Häggström uppger att han om och fick sent veta av Eric Skoglund att ingen hade sett Stig Engström och vid rekonstruktionerna som gjordes var det ingen som kom ihåg honom.
Stig Engström själv sa sig ha varit väldigt aktiv, vänt Olof Palme i framstupasidoläge, fingrat på kläderna, sprungit, pekat med hela handen och pratat med poliserna men ingen hade sett honom.
- - 6 (11) -
Per Häggström och Namn maskerat undrar vart Stig Engström tog vägen och var han hade varit eftersom gick ut och kom in igen efter 30 minuter.
Per Häggström är av uppfattningen att mördaren måste ha varit framför Olof Palme, hade denne varit bakom så borde han ha skjutit vid Sari.
Per Häggström får frågan om han kan dra sig till minne om det fanns någon annan än Stig Engström som hade en låst dörr till sitt rum vilket han inte kan.
Per Häggström berättar som exempel att SÄK hade en industrikontaktman som gav råd åt näringslivet som han ringde upp och bad att komma till Skandia och titta.
När Per Häggström hade arbetat på polisen hade de haft en del och Per Häggström kunde inte förstå hur man hade fått tag på alla larmgrejeer.
När Per Häggström sedan kom till Skandia berättar han att utanför brandingenjörernas kontor fanns en stor kopieringsmaskin och i resten av korridoren fanns det ett arkiv med bland annat alla ritningar. Detta ritningsarkiv som brandingenjörerna hade stod helt öppet och det var bara att ta ritningar och kopiera.
Utredningsåtgärder angående Engström utförda av Per Häggström
De utredningsåtgärder som Per Häggström vidtog var att lite dolt höra sig för om vem Stig Engström var, ta fram namnen på väktarna samt kontrollera tiden då han stämplade ut från Skandia.
Per Häggström berättar att efter att han fått höra lite om vad Stig Engström hade uppgivit i förhör tyckte alla att det var lite konstigt att ingen kände igen honom.
Per Häggström fortsätter och berättar att han kände Söderström, Gösta, sedan "Katarinatiden" och han skulle aldrig ha låtit en person som uppger att man har fel signalement gå från platsen.
När Per Häggström fick höra att Stig Engström skulle ha tagit i kroppen och sprungit fram och tillbaka i gränden började han fråga sig "vad fan är det här" och det var efter detta han och Namn maskerat började kolla tider och provgå men de fick inte ihop det.
På fråga om det pratades något på Skandia om Stig Engström blir svaret att det var han som pratade.
Stig Engström berättade för alla, det var bara som att trycka på en knapp, att han hade varit där och att hans signalement var felaktigt angivet. Per Häggström hörde detta ifrån andra och själv tyckte han att det var läge för en skälig misstanke mot Stig Engström och att man skulle hålla ett riktigt förhör med honom.
Per Häggström har ingen uppfattning om när Stig Engström började på Skandia ej heller vilka arbetskamrater han hade.
Stig Engström hade en mycket udda position och Per Häggström har aldrig riktigt fått klarhet i det.
Per Häggström kan inget annat om bakgrunden än att han är uppväxt i Indien.
Per Häggström hade tänkt sig göra en karriär inom Skandia men ingen var intresserad av att ge honom uppdrag och Per Häggström blev därför mer och mer ointresserad av Skandia som organisation.
Det var väldigt lärorikt och Per Häggström kunde aldrig drömma om att det fanns så mycket information inom ett bolag som Skandia.
- - 6 (11) -
Per Häggström och Namn maskerat undrar vart Stig Engström tog vägen och var han hade varit eftersom gick ut och kom in igen efter 30 minuter.
Per Häggström är av uppfattningen att mördaren måste ha varit framför Olof Palme, hade denne varit bakom så borde han ha skjutit vid Sari.
Per Häggström får frågan om han kan dra sig till minne om det fanns någon annan än Stig Engström som hade en låst dörr till sitt rum vilket han inte kan.
Per Häggström berättar som exempel att SÄK hade en industrikontaktman som gav råd åt näringslivet som han ringde upp och bad att komma till Skandia och titta.
När Per Häggström hade arbetat på polisen hade de haft en del och Per Häggström kunde inte förstå hur man hade fått tag på alla larmgrejeer.
När Per Häggström sedan kom till Skandia berättar han att utanför brandingenjörernas kontor fanns en stor kopieringsmaskin och i resten av korridoren fanns det ett arkiv med bland annat alla ritningar. Detta ritningsarkiv som brandingenjörerna hade stod helt öppet och det var bara att ta ritningar och kopiera.
Utredningsåtgärder angående Engström utförda av Per Häggström
De utredningsåtgärder som Per Häggström vidtog var att lite dolt höra sig för om vem Stig Engström var, ta fram namnen på väktarna samt kontrollera tiden då han stämplade ut från Skandia.
Per Häggström berättar att efter att han fått höra lite om vad Stig Engström hade uppgivit i förhör tyckte alla att det var lite konstigt att ingen kände igen honom.
Per Häggström fortsätter och berättar att han kände Söderström, Gösta, sedan "Katarinatiden" och han skulle aldrig ha låtit en person som uppger att man har fel signalement gå från platsen.
När Per Häggström fick höra att Stig Engström skulle ha tagit i kroppen och sprungit fram och tillbaka i gränden började han fråga sig "vad fan är det här" och det var efter detta han och Namn maskerat började kolla tider och provgå men de fick inte ihop det.
På fråga om det pratades något på Skandia om Stig Engström blir svaret att det var han som pratade.
Stig Engström berättade för alla, det var bara som att trycka på en knapp, att han hade varit där och att hans signalement var felaktigt angivet. Per Häggström hörde detta ifrån andra och själv tyckte han att det var läge för en skälig misstanke mot Stig Engström och att man skulle hålla ett riktigt förhör med honom.
Per Häggström har ingen uppfattning om när Stig Engström började på Skandia ej heller vilka arbetskamrater han hade.
Stig Engström hade en mycket udda position och Per Häggström har aldrig riktigt fått klarhet i det.
Per Häggström kan inget annat om bakgrunden än att han är uppväxt i Indien.
Per Häggström hade tänkt sig göra en karriär inom Skandia men ingen var intresserad av att ge honom uppdrag och Per Häggström blev därför mer och mer ointresserad av Skandia som organisation.
Det var väldigt lärorikt och Per Häggström kunde aldrig drömma om att det fanns så mycket information inom ett bolag som Skandia.
- - 7 (11) -
PM från 1986-06-05
Per Häggström tror inte att det är han som har skrivit den aktuella promemorian och hänvisar till att han inte visste personernas födelsenummer.
Per Häggström är förvånad över faktauppgifter i aktuella PM och minns inte att han har sökt personernas fyra sista siffror.
Per Häggström uppger att han varken har talat med eller med säkerhetschefen
Per Häggström är även tveksam till det handskrivna dokumentet daterat 1987-02-06, det är han som har skrivit det men invändningen är att det är manus men han lämnar aldrig ifrån sig handskrivna saker.
Även om det råder oklarheter om Per Häggström upprättat promemorian 1986-06-05 tillfrågas han om uppgifterna om en bekant till Stig Engström vid namn på SR vilket Per Häggström inte känner igen.
Uppgiften om Engströms bekantskap med känner Per Häggström igen uppgiften och uppger att det var Eric Skoglund som sa detta.
Eric Skoglund höll förhöret med men trodde aldrig på honom.
Eric Skoglund berättade även att Stig Engström hade pekat ut på en fotokonfrontation varpå Per Häggström ställde frågan hur han kunde det när hade sprungit efter mördaren varpå Eric Skoglund uppgav att det fanns uppgifter om att kände någon på Skandia.
Per Häggström uppger att det var någonting med en skytteförening i Norrort, det fanns eventuellt en koppling mellan skytteföreningen, och någon på Skandia.
Per Häggström vet idag inte hur det var.
Avseende uppgifterna om Ålandsbesöket så uppger Per Häggström att detta är Arne Irvells uppgifter. Arne Irvell berättade om kvinnan på Åland som hade ringt och berättat om den handikappade dottern.
Per Häggström har inte hört detta från något annat håll.
Per Häggström har inte hört något om Engströms militära karriär annat än från en journalist som sagt att han kom från FMV.
Per Häggström får se sista sidan i den aktuella promemorian från 1986-06-05, med text "tysk reg. Rydesheim Wiesbaden", och uppger att det är Engströms stil.
Per Häggström berättar att Stig Engström hade en fantastisk textstil och var duktig på att skriva.
Stig Engström hade sin papperskorg utanför sin låsta dörr när han gick och det var Per Häggström som tog pappret.
Per Häggström tyckte att det var något som klingade och kopplade ihop texten med EAP:s grundare.
Per Häggström tror att det var under sommaren 1986 han hittade lappen, i anslutning till att Stig Engström var på semester.
I övrigt låg det bara skräp i papperskorgen. Per Häggström tyckte att lappen var intressant, han hade hört om EAP på Mariehamn (Åland) och kopplade ihop det med EAP:s grundare som höll till i Wiesbaden.
- - 7 (11) -
PM från 1986-06-05
Per Häggström tror inte att det är han som har skrivit den aktuella promemorian och hänvisar till att han inte visste personernas födelsenummer.
Per Häggström är förvånad över faktauppgifter i aktuella PM och minns inte att han har sökt personernas fyra sista siffror.
Per Häggström uppger att han varken har talat med eller med säkerhetschefen
Per Häggström är även tveksam till det handskrivna dokumentet daterat 1987-02-06, det är han som har skrivit det men invändningen är att det är manus men han lämnar aldrig ifrån sig handskrivna saker.
Även om det råder oklarheter om Per Häggström upprättat promemorian 1986-06-05 tillfrågas han om uppgifterna om en bekant till Stig Engström vid namn på SR vilket Per Häggström inte känner igen.
Uppgiften om Engströms bekantskap med känner Per Häggström igen uppgiften och uppger att det var Eric Skoglund som sa detta.
Eric Skoglund höll förhöret med men trodde aldrig på honom.
Eric Skoglund berättade även att Stig Engström hade pekat ut på en fotokonfrontation varpå Per Häggström ställde frågan hur han kunde det när hade sprungit efter mördaren varpå Eric Skoglund uppgav att det fanns uppgifter om att kände någon på Skandia.
Per Häggström uppger att det var någonting med en skytteförening i Norrort, det fanns eventuellt en koppling mellan skytteföreningen, och någon på Skandia.
Per Häggström vet idag inte hur det var.
Avseende uppgifterna om Ålandsbesöket så uppger Per Häggström att detta är Arne Irvells uppgifter. Arne Irvell berättade om kvinnan på Åland som hade ringt och berättat om den handikappade dottern.
Per Häggström har inte hört detta från något annat håll.
Per Häggström har inte hört något om Engströms militära karriär annat än från en journalist som sagt att han kom från FMV.
Per Häggström får se sista sidan i den aktuella promemorian från 1986-06-05, med text "tysk reg. Rydesheim Wiesbaden", och uppger att det är Engströms stil.
Per Häggström berättar att Stig Engström hade en fantastisk textstil och var duktig på att skriva.
Stig Engström hade sin papperskorg utanför sin låsta dörr när han gick och det var Per Häggström som tog pappret.
Per Häggström tyckte att det var något som klingade och kopplade ihop texten med EAP:s grundare.
Per Häggström tror att det var under sommaren 1986 han hittade lappen, i anslutning till att Stig Engström var på semester.
I övrigt låg det bara skräp i papperskorgen. Per Häggström tyckte att lappen var intressant, han hade hört om EAP på Mariehamn (Åland) och kopplade ihop det med EAP:s grundare som höll till i Wiesbaden.
- - 8 (11) -
Då Per Häggström tillfrågas om ett samtal mellan honom och Eric Skoglund, (EA9982-1) börjar han skratta och säger att det var tidningen Arbetet som hade fått tag på det.
Per Häggström tillfrågas om uppgiften att Per Häggström sagt att Stig Engström till uppgivit att man ringt från Oslo varpå han svarar att det är ett mysterium.
berättade för Per Häggström att Stig Engström hade pratat om Oslo och polisen.
Per Häggström i sin tur tog detta som påhitt från Stig Engström för att kunna sätta press på Namn maskerat
Per Häggström tyckte det var värt att skriva ned vad Stig Engström sa för det är bara lögner.
Per Häggström har inte hört om detta vid något annat tillfälle och vet inte om det fanns någon koppling till Oslo.
Vidare talas det i samtalet från sida om att de har planer på en liten förundersökning under torsdagskvällen där man tänker ta sig in i Engströms rum.
Per Häggström uppger att detta sades i syfte att se om Eric Skoglund skulle nappa.
Per Häggström tyckte att det fanns en skälig misstanke, kanske till och med mer, och försökte pejla om Eric Skoglund var intresserad och om han kanske ville följa med.
Eric Skoglund insåg formaliteterna och var inte intresserad.
Per Häggström uppger att man tänkte kolla Engströms rum men visste inte att det var lås på dörren. Att dörren var låst gjorde att det rann ut i sanden.
Per Häggström uppger på fråga att det säkert fanns fler nycklar till rummet men eftersom det skulle skötas diskret så kunde man inte fråga om nycklarna.
De som hade planer på att gå in i rummet var Per Häggström och Namn maskerat
Per Häggström tror inte att Namn maskerat vid något tillfälle var inne i rummet.
På fråga om Per Häggström har någon annan koppling mellan Stig Engström och EAP än det han fått höra från Arne Irvell samt lappen som låg i papperskorgen blir svaret nej.
Per Häggström berättar att det fanns ganska mycket skrivet om EAP:s hatkampanj mot Olof Palme.
Det sades att han som låg bakom EAP i Sverige, Alf Erners….., var den som ritade nidfigurer och om det fanns ett tryckeri och Stig Engström hade varit där hade man kanske kunnat hitta kopplingar.
Per Häggström uppger att han har försökt lämna över allt till utredarna som skulle kunnat intressera sig men Arne Irvell gick i pension, troligen i maj eller juni 1986, och sen hände ingenting.
Namn maskerat var aldrig involverad i och Namn maskerat tankar om Stig Engström.
Namn maskerat pratade med Namn maskerat om Stig Engströms samtal på morgonen 1986-03-01. Namn maskerat berättade för Namn maskerat vad som hade sagts.
Per Häggström visste inte då något om diskrepansen i tiderna och att Namn maskerat hade kontrollerat tiden och ställt klockan rätt.
Detta är något som Stig Engström senare har använt sig av i förhör och vittnesmål där han har sagt att klockan gick fel och att klockan skulle ha kunnat vara 23:21 när han gick ut från Skandia.
Det fanns mycket man skulle ha kunnat göra då såsom exempelvis kontrollerat vem Stig Engström ringde till när han kom tillbaka till Skandia.
Av den handskrivna handlingen, (EA9982-D) framgår att Namn maskerat hade ett samtal med Stig Engström och Per Häggström tillfrågas om sin uppfattning varför Hans håller detta samtal.
Per Häggström har ingen egentlig uppfattning om detta utan att spekulera varför han inte vill säga
- - 8 (11) -
Då Per Häggström tillfrågas om ett samtal mellan honom och Eric Skoglund, (EA9982-1) börjar han skratta och säger att det var tidningen Arbetet som hade fått tag på det.
Per Häggström tillfrågas om uppgiften att Per Häggström sagt att Stig Engström till uppgivit att man ringt från Oslo varpå han svarar att det är ett mysterium.
berättade för Per Häggström att Stig Engström hade pratat om Oslo och polisen.
Per Häggström i sin tur tog detta som påhitt från Stig Engström för att kunna sätta press på Namn maskerat
Per Häggström tyckte det var värt att skriva ned vad Stig Engström sa för det är bara lögner.
Per Häggström har inte hört om detta vid något annat tillfälle och vet inte om det fanns någon koppling till Oslo.
Vidare talas det i samtalet från sida om att de har planer på en liten förundersökning under torsdagskvällen där man tänker ta sig in i Engströms rum.
Per Häggström uppger att detta sades i syfte att se om Eric Skoglund skulle nappa.
Per Häggström tyckte att det fanns en skälig misstanke, kanske till och med mer, och försökte pejla om Eric Skoglund var intresserad och om han kanske ville följa med.
Eric Skoglund insåg formaliteterna och var inte intresserad.
Per Häggström uppger att man tänkte kolla Engströms rum men visste inte att det var lås på dörren. Att dörren var låst gjorde att det rann ut i sanden.
Per Häggström uppger på fråga att det säkert fanns fler nycklar till rummet men eftersom det skulle skötas diskret så kunde man inte fråga om nycklarna.
De som hade planer på att gå in i rummet var Per Häggström och Namn maskerat
Per Häggström tror inte att Namn maskerat vid något tillfälle var inne i rummet.
På fråga om Per Häggström har någon annan koppling mellan Stig Engström och EAP än det han fått höra från Arne Irvell samt lappen som låg i papperskorgen blir svaret nej.
Per Häggström berättar att det fanns ganska mycket skrivet om EAP:s hatkampanj mot Olof Palme.
Det sades att han som låg bakom EAP i Sverige, Alf Erners….., var den som ritade nidfigurer och om det fanns ett tryckeri och Stig Engström hade varit där hade man kanske kunnat hitta kopplingar.
Per Häggström uppger att han har försökt lämna över allt till utredarna som skulle kunnat intressera sig men Arne Irvell gick i pension, troligen i maj eller juni 1986, och sen hände ingenting.
Namn maskerat var aldrig involverad i och Namn maskerat tankar om Stig Engström.
Namn maskerat pratade med Namn maskerat om Stig Engströms samtal på morgonen 1986-03-01. Namn maskerat berättade för Namn maskerat vad som hade sagts.
Per Häggström visste inte då något om diskrepansen i tiderna och att Namn maskerat hade kontrollerat tiden och ställt klockan rätt.
Detta är något som Stig Engström senare har använt sig av i förhör och vittnesmål där han har sagt att klockan gick fel och att klockan skulle ha kunnat vara 23:21 när han gick ut från Skandia.
Det fanns mycket man skulle ha kunnat göra då såsom exempelvis kontrollerat vem Stig Engström ringde till när han kom tillbaka till Skandia.
Av den handskrivna handlingen, (EA9982-D) framgår att Namn maskerat hade ett samtal med Stig Engström och Per Häggström tillfrågas om sin uppfattning varför Hans håller detta samtal.
Per Häggström har ingen egentlig uppfattning om detta utan att spekulera varför han inte vill säga
- - 9 (11) -
något.
Angående Stig Engström berättar Per Häggström att han en gång på en företagsfest var väldigt stolt och berättade att han tillhörde "civilsäk".
Per Häggström frågade vad Stig Engström menade med detta men fick inget svar.
Per Häggström hade då ingen uppfattning om vad "civilsäk" skulle kunna vara.
Det Per Häggström idag vet är sådant som han har läst avseende Stay Behind, Arla Gryning och liknande.
På fråga om Per Häggström har något belägg för att det som Stig Engström talade om var samma sak blir svaret
att att det fanns en civil organisation som också på olika sätt var sekretesskyddad och som man inom näringslivet hade nytta av.
Per Häggström fortsätter och berättar att precis när Skandia 1986/1987 skulle flytta till Bergshamra vann en stor lotterivinst och blev mångmiljonär och behövde aldrig mer arbeta.
Han bodde vid tillfället i och Per Häggström var där och uppvaktade honom i samband med att han fyllde 50 år.
Per Häggström fortsätter och berättar att han 1980/1981 stötte på en estnisk kille, som tidigare hade studerat juridik när Per Häggström undervisade i straffrätt, som trodde att tillhörde "civilsäk".
Vid ett tillfälle då de stötte på varandra utanför entrén till Skandia sa killen till Per Häggström att han skulle behöva hjälp med ryssarna.
Med anledning av att Per Häggström svarade att han jobbade på Skandia förstod killen att han hade vänt sig till fel person, dock visste killen att Per Häggström tidigare varit polis.
Då Per Häggström i samband med kallelsen till förhöret uppgivit att han läst saker om Stay Behind och Skandia tillfrågas han därför om det är något han kan dra sig till minnes från tiden han själv arbetade på Skandia.
Per Häggström nämner att det fanns ett källarsystem som han blev förvånad över.
På en företagsfest som de hade i lokalen på S44, Skandiavägen 44, blev Per Häggström tillfrågad om han tillsammans med ville följa med på efterfest nere i källaren.
De följde med ner och berättar att det var en ganska märklig samling med människor. Det var en speciell typ av människor som hade varit med ganska länge och det gick livat till med ganska mycket dricka.
Per Häggström tror att det var vid detta tillfälle som Stig Engström nämnde "civilsäk".
Per Häggström frågade vad det var för lokaler och fick veta att det var byggt under kriget, regeringen skulle få en fristad och inne i berget fanns det gångar.
På fråga om hur man kom dit uppger Per Häggström att att han hade själv druckit en del och blev ledsagad både dit och därifrån så Per Häggström minns inte hur man gick.
De som var på festen var samma personer som arbetade på Skandia men det var de äldre som hade varit med på Thuletiden.
På Skandia fanns det två grupper, de som kom från Thule och de som kom från Skandia, och spänningarna mellan grupperna fanns kvar.
Per Häggström fortsätter och berättar att han sedermera blev säkerhetschef för Astra och när sedan Zeneca kom in i bilden blev han koncernens säkerhetschef.
- - 9 (11) -
något.
Angående Stig Engström berättar Per Häggström att han en gång på en företagsfest var väldigt stolt och berättade att han tillhörde "civilsäk".
Per Häggström frågade vad Stig Engström menade med detta men fick inget svar.
Per Häggström hade då ingen uppfattning om vad "civilsäk" skulle kunna vara.
Det Per Häggström idag vet är sådant som han har läst avseende Stay Behind, Arla Gryning och liknande.
På fråga om Per Häggström har något belägg för att det som Stig Engström talade om var samma sak blir svaret
att att det fanns en civil organisation som också på olika sätt var sekretesskyddad och som man inom näringslivet hade nytta av.
Per Häggström fortsätter och berättar att precis när Skandia 1986/1987 skulle flytta till Bergshamra vann en stor lotterivinst och blev mångmiljonär och behövde aldrig mer arbeta.
Han bodde vid tillfället i och Per Häggström var där och uppvaktade honom i samband med att han fyllde 50 år.
Per Häggström fortsätter och berättar att han 1980/1981 stötte på en estnisk kille, som tidigare hade studerat juridik när Per Häggström undervisade i straffrätt, som trodde att tillhörde "civilsäk".
Vid ett tillfälle då de stötte på varandra utanför entrén till Skandia sa killen till Per Häggström att han skulle behöva hjälp med ryssarna.
Med anledning av att Per Häggström svarade att han jobbade på Skandia förstod killen att han hade vänt sig till fel person, dock visste killen att Per Häggström tidigare varit polis.
Då Per Häggström i samband med kallelsen till förhöret uppgivit att han läst saker om Stay Behind och Skandia tillfrågas han därför om det är något han kan dra sig till minnes från tiden han själv arbetade på Skandia.
Per Häggström nämner att det fanns ett källarsystem som han blev förvånad över.
På en företagsfest som de hade i lokalen på S44, Skandiavägen 44, blev Per Häggström tillfrågad om han tillsammans med ville följa med på efterfest nere i källaren.
De följde med ner och berättar att det var en ganska märklig samling med människor. Det var en speciell typ av människor som hade varit med ganska länge och det gick livat till med ganska mycket dricka.
Per Häggström tror att det var vid detta tillfälle som Stig Engström nämnde "civilsäk".
Per Häggström frågade vad det var för lokaler och fick veta att det var byggt under kriget, regeringen skulle få en fristad och inne i berget fanns det gångar.
På fråga om hur man kom dit uppger Per Häggström att att han hade själv druckit en del och blev ledsagad både dit och därifrån så Per Häggström minns inte hur man gick.
De som var på festen var samma personer som arbetade på Skandia men det var de äldre som hade varit med på Thuletiden.
På Skandia fanns det två grupper, de som kom från Thule och de som kom från Skandia, och spänningarna mellan grupperna fanns kvar.
Per Häggström fortsätter och berättar att han sedermera blev säkerhetschef för Astra och när sedan Zeneca kom in i bilden blev han koncernens säkerhetschef.