wpu.nu

Uppslag:L846-06-D

Från wpu.nu

Avsnitt
Löpande nr
846-06-D
Registrerat
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Om telefonsamtal under mordkvällen, arbetskamrater och hemfärd efter avslutat arbete på Grand.
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1987-02-20 14:00
Avslutat
1987-02-20 14:40


Protokoll fört vid förhör med Lantz, Bertil Erik, född - i , hållet på kriminalabdelningen, Våldsroteln 1987-02-20 14:00


Förhörsledare krinsp Paul Johansson.

Förhörsvittne ej tillgängligt.

Bertil Lantz är tidigare hörd under uppslagsnummer L846-06.

Bertil Lantz är underrättad om att han skall höras ytterligare avseende 1986-02-28 då han arbetade på biografen Grand som maskinist.

Inledningsvis så berättade Bertil Lantz att tidningar på sista tiden besökt biografen för att göra intervjuer.

Bland annat har Svenska Dagbladet varit där för cirka fjorton dagar sedan. Bertil Lantz hade då vägrat ställa upp på några intervjuer då han inte tyckte att han hade något att lämna tidningarna.

Bertil Lantz tillfrågades om han nu kunde erinra sig att han under kvällen 1986-02-28 skulle ha ringt någon person efter det Palme anlänt till och talat om att Palme var där.

Bertil Lantz uppger då att han hade ringt en kamrat som heter Jan Hallgren, som är arbetskamrat med Bertil Lantz på Karolinska sjukhuset.

Jan Hallgren bor på , Stockholm, tel bost , tel anst .

Bertil Lantz kan inte erinra sig den exakta tiden när han ringde till Jan Hallgren, men förmodar att det var kring 22:00.

Det brukar vara kring den tiden man ringer eventuella telefonsamtal eftersom det då börjat lugna ner sig på biografen. Detta är den enda hållpunkt Bertil Lantz har för telefonsamtalets tidpunkt.

Anledningen till att ringde Jan Hallgren var att de hade ett spelsystem tillsammans på stryktipset.

Antingen ringde då Bertil Lantz för att höra efter resultat, eller om det möjligen var så att han skulle höra om de skulle spela kommande vecka.

I dag kan Bertil Lantz inte

Pol-1987-02-20 1400 L846-06-D Bertil Lantz.pdf

Pol-1987-02-20 1400 L846-06-D Bertil Lantz.pdf

Protokoll fört vid förhör med Lantz, Bertil Erik, född - i , hållet på kriminalabdelningen, Våldsroteln 1987-02-20 14:00


Förhörsledare krinsp Paul Johansson.

Förhörsvittne ej tillgängligt.

Bertil Lantz är tidigare hörd under uppslagsnummer L846-06.

Bertil Lantz är underrättad om att han skall höras ytterligare avseende 1986-02-28 då han arbetade på biografen Grand som maskinist.

Inledningsvis så berättade Bertil Lantz att tidningar på sista tiden besökt biografen för att göra intervjuer.

Bland annat har Svenska Dagbladet varit där för cirka fjorton dagar sedan. Bertil Lantz hade då vägrat ställa upp på några intervjuer då han inte tyckte att han hade något att lämna tidningarna.

Bertil Lantz tillfrågades om han nu kunde erinra sig att han under kvällen 1986-02-28 skulle ha ringt någon person efter det Palme anlänt till och talat om att Palme var där.

Bertil Lantz uppger då att han hade ringt en kamrat som heter Jan Hallgren, som är arbetskamrat med Bertil Lantz på Karolinska sjukhuset.

Jan Hallgren bor på , Stockholm, tel bost , tel anst .

Bertil Lantz kan inte erinra sig den exakta tiden när han ringde till Jan Hallgren, men förmodar att det var kring 22:00.

Det brukar vara kring den tiden man ringer eventuella telefonsamtal eftersom det då börjat lugna ner sig på biografen. Detta är den enda hållpunkt Bertil Lantz har för telefonsamtalets tidpunkt.

Anledningen till att ringde Jan Hallgren var att de hade ett spelsystem tillsammans på stryktipset.

Antingen ringde då Bertil Lantz för att höra efter resultat, eller om det möjligen var så att han skulle höra om de skulle spela kommande vecka.

I dag kan Bertil Lantz inte

komma ihåg exakt anledning, men att det rörde sig angående tips kommer han ihåg.

Vad Bertil Lantz kan komma ihåg av samtalet är att de till en början pratat om tipset, och när sedan detta var klart så hade Bertil Lantz frågat Jan Hallgren om denne kunde gissa vem som var på biografen.

Jan Hallgren hade naturligtvis inte kunnat svara på detta, och Bertil Lantz hade då berättat att Olof Palme var där.

På förfrågan uppger Lantz han inte hade registrerat någon speciell reaktion från Jan Hallgren. Hallgren brukar för det mesta ta saker och ting ganska lugnt. Efter det Bertil Lantz berättat detta så avslutades telefonsamtalet.

På förfrågan uppger Bertil Lantz att han vet att Jan Hallgren var ensam vid tillfälle då Bertil Lantz ringde. Detta vet Bertil Lantz eftersom han hade frågat Jan Hallgren om detta. För övrigt så bor Jan Hallgren ensam aktuella lägenheten.

Däremot vet inte Bertil Lantz om Jan Hallgren vidarebefordrat uppgiften om att Olof Palme fanns i biografen. Bertil Lantz har överhuvudtaget inte frågat Jan Hallgren om detta och Jan Hallgren har heller själv nämnt något.

Däremot har Jan Hallgren ofta talat om mordet på Olof Palme, men han har inte talat om detta på något annorlunda sätt än vad som kan anses normalt. Bertil Lantz beskriver Hallgren som person som är ganska intresserad av nyheter.

Bertil Lantz tillfrågades om han hade någon uppfattning beträffande Jan Hallgrens politiska tillhörighet. Bertil Lantz uppger därvid att han faktiskt tror att Jan Hallgren röstade på Socialdemokraterna. Han är av den uppfattningen att Jan Hallgren inte hade något som helst emot Olof Palme.

På förfrågan uppger Bertil Lantz att han inte känner till någon ur Jan Hallgrens bekantskapskrets som skulle ha något speciellt emot Olof Palme.

Han påpekar dock att han själv och Jan Hallgren inte alls har samma umgänge, och att Bertil Lantz inte har närmare kännedom om Hallgrens andra vänner.

Spontant uppger Bertil Lantz att Jan Hallgren i vart fall är en helt ofarlig person, och kan inte tänka sig honom som en våldsman.

Pol-1987-02-20 1400 L846-06-D Bertil Lantz.pdf

Pol-1987-02-20 1400 L846-06-D Bertil Lantz.pdf

komma ihåg exakt anledning, men att det rörde sig angående tips kommer han ihåg.

Vad Bertil Lantz kan komma ihåg av samtalet är att de till en början pratat om tipset, och när sedan detta var klart så hade Bertil Lantz frågat Jan Hallgren om denne kunde gissa vem som var på biografen.

Jan Hallgren hade naturligtvis inte kunnat svara på detta, och Bertil Lantz hade då berättat att Olof Palme var där.

På förfrågan uppger Lantz han inte hade registrerat någon speciell reaktion från Jan Hallgren. Hallgren brukar för det mesta ta saker och ting ganska lugnt. Efter det Bertil Lantz berättat detta så avslutades telefonsamtalet.

På förfrågan uppger Bertil Lantz att han vet att Jan Hallgren var ensam vid tillfälle då Bertil Lantz ringde. Detta vet Bertil Lantz eftersom han hade frågat Jan Hallgren om detta. För övrigt så bor Jan Hallgren ensam aktuella lägenheten.

Däremot vet inte Bertil Lantz om Jan Hallgren vidarebefordrat uppgiften om att Olof Palme fanns i biografen. Bertil Lantz har överhuvudtaget inte frågat Jan Hallgren om detta och Jan Hallgren har heller själv nämnt något.

Däremot har Jan Hallgren ofta talat om mordet på Olof Palme, men han har inte talat om detta på något annorlunda sätt än vad som kan anses normalt. Bertil Lantz beskriver Hallgren som person som är ganska intresserad av nyheter.

Bertil Lantz tillfrågades om han hade någon uppfattning beträffande Jan Hallgrens politiska tillhörighet. Bertil Lantz uppger därvid att han faktiskt tror att Jan Hallgren röstade på Socialdemokraterna. Han är av den uppfattningen att Jan Hallgren inte hade något som helst emot Olof Palme.

På förfrågan uppger Bertil Lantz att han inte känner till någon ur Jan Hallgrens bekantskapskrets som skulle ha något speciellt emot Olof Palme.

Han påpekar dock att han själv och Jan Hallgren inte alls har samma umgänge, och att Bertil Lantz inte har närmare kännedom om Hallgrens andra vänner.

Spontant uppger Bertil Lantz att Jan Hallgren i vart fall är en helt ofarlig person, och kan inte tänka sig honom som en våldsman.

Tillfrågad uppger Lantz att han är absolut säker på att detta var det enda samtal han ringde under kvällen.

När Lantz ringde befann han sig i rummet bakom kassan.

På förfrågan om det någon annan person närvarande vid telefonsamtalet, så spekulerar Lantz i att eventuellt Olofsson och hans kamrat kan ha sig i rummet.

Han är dock osäker om detta.

Lantz beskriver Hallgren som cirka 30 år gammal och väldigt kort, omkring 165 cm lång.

Efter det sista filmerna avslutats på Grand (klockan 23:40 förhörsledarens anmärkning), lämnade Lantz biografen och gick till sin bil som stod parkerad på gatan bakom Grand, Saltmätargatan.

I bilen åkte han sedan Saltmätargatan fram till Tegnérgatan och Tegnérgatan väster ut över Barnhusbron så småningom och hem.

Med andra ord så passerade han aldrig mordplatsen, och fick aldrig reda på vad som hänt under kvällen.

Nästa morgon vid sju-tiden hade Hallgren ringt Lantz. Hallgren hade omedelbart sagt till Lantz att han skulle sätta på TV:n. Han fick ingen förklaring till varför.

När Lantz gjort som han tillsagd så visades program om mordet på Palme, och Lantz fick då första gången reda på vad som hade hänt. Hallgren hade verkat skärrad men inte på något onaturligt sätt utan det var väl förmodligen på ett sätt som alla svenskar kände det.

Hallgren hade sedan ringt Lantz ytterligare en gång samma dag. Lantz kan nu inte komma ihåg om vad Hallgren då talade.

I detta skede av förhöret berättade Lantz att han hade förstått polisen var intresserad av en kamrat till honom som heter Eriksson.

Lantz påpekade att han ville ha framfört att Hallgren och Eriksson också är bekanta med varandra. Detta troligtvis beroende på att båda har jobbat på Karolinska sjukhuset.

Lantz uppger att Eriksson har framfört vissa åsikter om saker och ting, men att Lantz inte tar detta riktigt på allvar.

Eriksson är lite provocerande i sitt sätt och Lantz:s uppfattning är att det mesta han säger är åsikter för stunden.

Lantz framhåller han själv sällan delar Erikssons åsikter. Spontant uppger

Pol-1987-02-20 1400 L846-06-D Bertil Lantz.pdf

Pol-1987-02-20 1400 L846-06-D Bertil Lantz.pdf

Tillfrågad uppger Lantz att han är absolut säker på att detta var det enda samtal han ringde under kvällen.

När Lantz ringde befann han sig i rummet bakom kassan.

På förfrågan om det någon annan person närvarande vid telefonsamtalet, så spekulerar Lantz i att eventuellt Olofsson och hans kamrat kan ha sig i rummet.

Han är dock osäker om detta.

Lantz beskriver Hallgren som cirka 30 år gammal och väldigt kort, omkring 165 cm lång.

Efter det sista filmerna avslutats på Grand (klockan 23:40 förhörsledarens anmärkning), lämnade Lantz biografen och gick till sin bil som stod parkerad på gatan bakom Grand, Saltmätargatan.

I bilen åkte han sedan Saltmätargatan fram till Tegnérgatan och Tegnérgatan väster ut över Barnhusbron så småningom och hem.

Med andra ord så passerade han aldrig mordplatsen, och fick aldrig reda på vad som hänt under kvällen.

Nästa morgon vid sju-tiden hade Hallgren ringt Lantz. Hallgren hade omedelbart sagt till Lantz att han skulle sätta på TV:n. Han fick ingen förklaring till varför.

När Lantz gjort som han tillsagd så visades program om mordet på Palme, och Lantz fick då första gången reda på vad som hade hänt. Hallgren hade verkat skärrad men inte på något onaturligt sätt utan det var väl förmodligen på ett sätt som alla svenskar kände det.

Hallgren hade sedan ringt Lantz ytterligare en gång samma dag. Lantz kan nu inte komma ihåg om vad Hallgren då talade.

I detta skede av förhöret berättade Lantz att han hade förstått polisen var intresserad av en kamrat till honom som heter Eriksson.

Lantz påpekade att han ville ha framfört att Hallgren och Eriksson också är bekanta med varandra. Detta troligtvis beroende på att båda har jobbat på Karolinska sjukhuset.

Lantz uppger att Eriksson har framfört vissa åsikter om saker och ting, men att Lantz inte tar detta riktigt på allvar.

Eriksson är lite provocerande i sitt sätt och Lantz:s uppfattning är att det mesta han säger är åsikter för stunden.

Lantz framhåller han själv sällan delar Erikssons åsikter. Spontant uppger

Lantz att han har väldigt svårt att finna att Eriksson skulle ha något som helst med mordet på Palme att göra.

Eriksson har aldrig talat om för Lantz att han skulle ha vetat att Palme fanns på biografen innan mordet inträffade.

Beträffande Erikssons bekantskapskrets så är det samma sak som med Hallgrens, att Lantz inte känner Erikssons vänner särskilt .


F: Förhörsledaren

L: Lantz

F: Ja Lantz, du har hört när jag har läst in det här på band. Vill du lyssna igenom bandet, eller godkänner du att vi skriver ut det som jag läst in det?

L: Jag godkänner.

F: Du har uppfattat allt jag har läst in?

L: Ja, jag har uppfattat.

F: Har du själv någonting so du vill tillägga till förhöret?

L: Jag har ingenting att tillägga.

Förhöret avslutat klockan 14:40 .


Stockholm som ovan


Paul Johansson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:
(signatur)

Ulla Persson

Pol-1987-02-20 1400 L846-06-D Bertil Lantz.pdf

Pol-1987-02-20 1400 L846-06-D Bertil Lantz.pdf

Lantz att han har väldigt svårt att finna att Eriksson skulle ha något som helst med mordet på Palme att göra.

Eriksson har aldrig talat om för Lantz att han skulle ha vetat att Palme fanns på biografen innan mordet inträffade.

Beträffande Erikssons bekantskapskrets så är det samma sak som med Hallgrens, att Lantz inte känner Erikssons vänner särskilt .


F: Förhörsledaren

L: Lantz

F: Ja Lantz, du har hört när jag har läst in det här på band. Vill du lyssna igenom bandet, eller godkänner du att vi skriver ut det som jag läst in det?

L: Jag godkänner.

F: Du har uppfattat allt jag har läst in?

L: Ja, jag har uppfattat.

F: Har du själv någonting so du vill tillägga till förhöret?

L: Jag har ingenting att tillägga.

Förhöret avslutat klockan 14:40 .


Stockholm som ovan


Paul Johansson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:
(signatur)

Ulla Persson




Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.

En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.

Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.

Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.

The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.

Under vecka 13 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 13:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 13 av de 20 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.

In week 13 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-13, documenting that 13 of the 20 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.