|
|
| (7 mellanliggande versioner av 3 användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| − | {{Uppslag| | + | {{Uppslag |
| − | | Avsnittsbokstav=E | + | |Regdatum=1992-01-23 |
| − | | Avsnittsnummer=13 | + | |Adacta=1990-05-29 |
| − | | Uppslagsnummer=00-G
| + | |Uppslagsanteckningar=[[Anders Björkman]] |
| − | | Regdatum=1992-01-23 | + | |Uppslagsanteckningar_PU=1987-11-05 Förhör med Anders Björkman under hypnos. |
| − | | Avsnittsanteckningar=1987-11-05 Förhör med Anders Björkman under hypnos. | + | |Anknyter=A11436-00 |
| − | | Uppslagsanteckningar={{Maskat|Längd=19}} A11436 | + | |NämndaPersoner=Anders Björkman; Lars Hamrén; Paul Johansson; Ture Arvidsson |
| − | | SPCdatum= | + | |NämndaPlatser=S:t eriksgatan |
| − | | SPCnoteringar= | + | |Avsnittsbokstav=E |
| − | | Adacta=1990-05-29 | + | |Avsnittsnummer=13 |
| − | | PTRdatum= | + | |Uppslagsnummer=00-G |
| − | | PTR= | + | |Avsnittsanteckningar_PU={{Maskat|Längd=19}} A11436 |
| − | | Redov_enhet= | + | |Liggarsida=Fil:Liggaren_T2-07_EDF180-00A_stdres.pdf-000.png |
| − | | Ant_enhet= | + | |RadILiggaren=37 |
| − | | ÅterSPC=
| + | |NämndaDatum=1987-11-05 |
| − | | Utlämningsstatus=
| + | |Vakant=Nej |
| − | | Liggarsida=Fil:Liggaren_T2-07_EDF180-00A_stdres.pdf-000.png | + | |Omreg=Nej |
| − | | RadILiggaren=37 | |
| − | | Anknyter=A11436-00
| |
| − | | NämndaDiarienummer=
| |
| − | | NämndaDatum=1987-11-05 | |
| − | | NämndaPlatser=
| |
| − | | OCRProblem=
| |
| − | | Vakant=Nej | |
| − | | Omreg=Nej | |
| | }} | | }} |
Uppslag i samma avsnitt:
Förhör vid videoupptagning under hypnos med Anders Björkman 1987-11-05
.
Hypnosen utförd av docent Ture Arvidsson i dennes bostad på .
Närvarande: krkom Paul Johansson och krinsp Lars Hamrén.
A = docent Ture Arvidsson
B = Björkman, Anders
A: Då ligger du så bekvämt som möjligt och slappnar av. Känns lugnt och skönt, lugnt och skönt.
Så börjar armar och ben kännas tyngre och tyngre. Alla muskler slappas av mer och mer, alla muskler i kroppen slappas av mer och mer.
Höger arm, slapp och tung, slapp och tung, tung som bly, tung som bly. Alla muskler i armen fullständigt avslappnade.
Handens muskler, underarmens musklerna, överarmsmuskeln, alldeles avslappnade. Och vänster arm slapp och tung, slapp och tung, tung som bly, tung som bly. Alla muskler i armen fullständigt avspända.
Vänster ben slappt och tungt, slappt och tungt. Tung som bly, tung som bly, alla muskler i benet fullständigt avslappnade. Höger ben slappt och tungt, slappt och tungt, tungt som bly, tungt som bly. Alla muskler i benet fullständigt avspända.
Ryggmusklerna avslappnade, bukmusklerna avslappnade, andningen lugn och avslappnad, lugn och avslappnad.
Axlarna avslappnade, nackmusklerna, halsmusklerna, käkmusklerna, ansiktsmusklerna (ohörbart), alla muskler är helt avslappnade.
Och nu när jag räknar till 20 så ökar avslappningen ännu mer. Du sjunker in i dig själv, djupare och djupare, det går väldigt fint.
(Räknar långsamt från 1 till 20)
Lugnt och skönt, lugnt och skönt. Nu så kommer jag att fortsätta och räkna från 20 till 30, du kommer att sjunka i dig själv dubbelt så djupt.
(Räknar långsamt från 21 till 30)
Anknytning A11436
Förhör vid videoupptagning under hypnos med Anders Björkman 1987-11-05
.
Hypnosen utförd av docent Ture Arvidsson i dennes bostad på .
Närvarande: krkom Paul Johansson och krinsp Lars Hamrén.
A = docent Ture Arvidsson
B = Björkman, Anders
A: Då ligger du så bekvämt som möjligt och slappnar av. Känns lugnt och skönt, lugnt och skönt.
Så börjar armar och ben kännas tyngre och tyngre. Alla muskler slappas av mer och mer, alla muskler i kroppen slappas av mer och mer.
Höger arm, slapp och tung, slapp och tung, tung som bly, tung som bly. Alla muskler i armen fullständigt avslappnade.
Handens muskler, underarmens musklerna, överarmsmuskeln, alldeles avslappnade. Och vänster arm slapp och tung, slapp och tung, tung som bly, tung som bly. Alla muskler i armen fullständigt avspända.
Vänster ben slappt och tungt, slappt och tungt. Tung som bly, tung som bly, alla muskler i benet fullständigt avslappnade. Höger ben slappt och tungt, slappt och tungt, tungt som bly, tungt som bly. Alla muskler i benet fullständigt avspända.
Ryggmusklerna avslappnade, bukmusklerna avslappnade, andningen lugn och avslappnad, lugn och avslappnad.
Axlarna avslappnade, nackmusklerna, halsmusklerna, käkmusklerna, ansiktsmusklerna (ohörbart), alla muskler är helt avslappnade.
Och nu när jag räknar till 20 så ökar avslappningen ännu mer. Du sjunker in i dig själv, djupare och djupare, det går väldigt fint.
(Räknar långsamt från 1 till 20)
Lugnt och skönt, lugnt och skönt. Nu så kommer jag att fortsätta och räkna från 20 till 30, du kommer att sjunka i dig själv dubbelt så djupt.
(Räknar långsamt från 21 till 30)
Anknytning A11436
A: Lugnt och skönt, lugnt och skönt.
Föreställ dig nu att det är sommar (ohörbart).
Tänk att du står nånstans på en terass. Du ser nedanför dig en trädgård, vilken som helst. Från terassen där du står och ner i trädgården så leder en trappa.
Och nu så kan du gå långsamt ned för trappan, ner i trädgården. Steg för steg, och sjunker (ohörbart), lugnt och skönt, lugnt och skönt.
Och när du kommit ner i trädgården kan du vandra omkring en stund, du kan se dej omkring, (ohörbart).
Du kan se allt möjligt i din trädgård. Kanske ser du träd av olika slag, buskar, blommor, allting kan du se. Det spelar ingen roll vad du ser.
Och nu så kan du föreställa dej en växt av något slag (ohörbart), till exempel en syrénbuske, jasmin eller liljekonvalj eller nån annan växt som du vet, som du känner till har speciell doft.
Du kan välja ut en sån växt nu, gå fram till den och så känn på doften. Känn doften så tydligt som möjligt, precis som att den vore verklig.
Och nu så kan du föreställa dej en humla som surrar nånstans i trädgården, kanske både ser och hör humlan.
Och nu så kan du slå dig ner i en trädgårdssoffa och sitta och vila, ha det skönt och sjunker in ännu djupare.
Medan du sjunker in ännu djupare så kan du gå tillbaks i tiden. Kan gå tillbaks i tiden för mordet på Olof Palme.
Du kan erinra dig allting som du var med om vid det tillfället.
Du kan ta tid på dej, sjunka in ännu djupare, och när du väl (ohörbart), kan du börja berätta vad du ser och vad du upplever.
B: Jaa.
A: Hur känns det?
B: Ja, nej, jag känner mig tung i benen. (ohörbart). Kom inte längre, tyvärr.
A: Såg du nånting så att säga?
B: Nej, jag försökte, med trädgård och blommor här men-,
A. Såg du nån trädgård?
B: Nej, jag såg inte en trädgård, jag såg en ros lite svagt, men sen försvann det, och så tutade bilarna, så hamnade jag-,
A: Jasså, du hörde-
B: Trafiken kom in för mycket helt plötsligt.
A: Sen när jag sa att du skulle gå tillbaks och minnas nånting, kunde du inte koncentrera dig längre?
B: Jag kunde inte koncentrera mig ett dugg.
A: Lugnt och skönt, lugnt och skönt.
Föreställ dig nu att det är sommar (ohörbart).
Tänk att du står nånstans på en terass. Du ser nedanför dig en trädgård, vilken som helst. Från terassen där du står och ner i trädgården så leder en trappa.
Och nu så kan du gå långsamt ned för trappan, ner i trädgården. Steg för steg, och sjunker (ohörbart), lugnt och skönt, lugnt och skönt.
Och när du kommit ner i trädgården kan du vandra omkring en stund, du kan se dej omkring, (ohörbart).
Du kan se allt möjligt i din trädgård. Kanske ser du träd av olika slag, buskar, blommor, allting kan du se. Det spelar ingen roll vad du ser.
Och nu så kan du föreställa dej en växt av något slag (ohörbart), till exempel en syrénbuske, jasmin eller liljekonvalj eller nån annan växt som du vet, som du känner till har speciell doft.
Du kan välja ut en sån växt nu, gå fram till den och så känn på doften. Känn doften så tydligt som möjligt, precis som att den vore verklig.
Och nu så kan du föreställa dej en humla som surrar nånstans i trädgården, kanske både ser och hör humlan.
Och nu så kan du slå dig ner i en trädgårdssoffa och sitta och vila, ha det skönt och sjunker in ännu djupare.
Medan du sjunker in ännu djupare så kan du gå tillbaks i tiden. Kan gå tillbaks i tiden för mordet på Olof Palme.
Du kan erinra dig allting som du var med om vid det tillfället.
Du kan ta tid på dej, sjunka in ännu djupare, och när du väl (ohörbart), kan du börja berätta vad du ser och vad du upplever.
B: Jaa.
A: Hur känns det?
B: Ja, nej, jag känner mig tung i benen. (ohörbart). Kom inte längre, tyvärr.
A: Såg du nånting så att säga?
B: Nej, jag försökte, med trädgård och blommor här men-,
A. Såg du nån trädgård?
B: Nej, jag såg inte en trädgård, jag såg en ros lite svagt, men sen försvann det, och så tutade bilarna, så hamnade jag-,
A: Jasså, du hörde-
B: Trafiken kom in för mycket helt plötsligt.
A: Sen när jag sa att du skulle gå tillbaks och minnas nånting, kunde du inte koncentrera dig längre?
B: Jag kunde inte koncentrera mig ett dugg.
A: Du vet, jag tror att du var lite spänd va?
B: Jo, jo, jag är väldigt spänd.
A: Jag såg det på andningen att du andades lite snabbt sen.
B: Jo, man märkte så här, att först så kändes då när du tog med benen och armarna (ohörbart). Och sen så skulle man föreställa sig trädgården med trappan ner, och då hände nånting så jag inte kunde koncentrera mig och då tappade jag allting. Så försökte man hela tiden-,
A: Då gick du ur hypnosen, jag märkte det här vid ett tillfälle, för att du rörde litegrann på dej.
B: Mm.
A: Så fort man rör på sig i hypnos så är det ett tecken på att då går man ur.
För att så länge man är i hypnos så ligger man alldeles som en död fisk.
B: Jag trodde jag skulle somna ett tag när du sa att jag skulle (ohörbart)
A: Ja, Jodå.
B: Och så kände jag så här att, ska man sova nu eller? Det kändes precis som jag var på väg att somna.
A: Du var nog på väg in i djupare skikt, men sen-, ja, det här är ju ovant, lite ovan situation för dej. Jag vet, vi gör om det här på ett annat tillfälle. Nu har du varit med om det här-,
B: Nu har jag vart med så jag vet.
A: - så nu är du inte så nervös nästa gång, och då kanske vi kan göra det här på S:t Eriksgatan där vi har ett ljudisolerat rum, du vet hur det är?
B: Ja.
A: Där är ljudisolerat, och jag har en känsla av att du kan gå mycket djupare, men (ohörbart) vid tillfället och det är-,
B: Det var för mycket-, jag tänkte på vad mycket bilar.
A: Bilar ja, du vart störd av detta. Så gör vi, så gör vi om det här ser du, så att du kan gå djupare. Men du svarade bra i början tydligen eftersom du vart tung i armar och ben?
B: Oja, det vart jag, och det var precis när du räknade till 20, då tänkte jag, nu är jag på väg att somna, och så tutade det till nånting utanför.
A: Ja, just det, och när du tänkte att du skulle iväg och somna så tänkte du, det får jag inte göra?
B: Nej, jag får inte somna, jag tycker man ska ha full koll.
A: Ja, men det skulle du ha gjort förstår du
A: Du vet, jag tror att du var lite spänd va?
B: Jo, jo, jag är väldigt spänd.
A: Jag såg det på andningen att du andades lite snabbt sen.
B: Jo, man märkte så här, att först så kändes då när du tog med benen och armarna (ohörbart). Och sen så skulle man föreställa sig trädgården med trappan ner, och då hände nånting så jag inte kunde koncentrera mig och då tappade jag allting. Så försökte man hela tiden-,
A: Då gick du ur hypnosen, jag märkte det här vid ett tillfälle, för att du rörde litegrann på dej.
B: Mm.
A: Så fort man rör på sig i hypnos så är det ett tecken på att då går man ur.
För att så länge man är i hypnos så ligger man alldeles som en död fisk.
B: Jag trodde jag skulle somna ett tag när du sa att jag skulle (ohörbart)
A: Ja, Jodå.
B: Och så kände jag så här att, ska man sova nu eller? Det kändes precis som jag var på väg att somna.
A: Du var nog på väg in i djupare skikt, men sen-, ja, det här är ju ovant, lite ovan situation för dej. Jag vet, vi gör om det här på ett annat tillfälle. Nu har du varit med om det här-,
B: Nu har jag vart med så jag vet.
A: - så nu är du inte så nervös nästa gång, och då kanske vi kan göra det här på S:t Eriksgatan där vi har ett ljudisolerat rum, du vet hur det är?
B: Ja.
A: Där är ljudisolerat, och jag har en känsla av att du kan gå mycket djupare, men (ohörbart) vid tillfället och det är-,
B: Det var för mycket-, jag tänkte på vad mycket bilar.
A: Bilar ja, du vart störd av detta. Så gör vi, så gör vi om det här ser du, så att du kan gå djupare. Men du svarade bra i början tydligen eftersom du vart tung i armar och ben?
B: Oja, det vart jag, och det var precis när du räknade till 20, då tänkte jag, nu är jag på väg att somna, och så tutade det till nånting utanför.
A: Ja, just det, och när du tänkte att du skulle iväg och somna så tänkte du, det får jag inte göra?
B: Nej, jag får inte somna, jag tycker man ska ha full koll.
A: Ja, men det skulle du ha gjort förstår du
