R Anledning til tornis Förhör i anledning av viss vittnesuppgift gällande uppehållsplats fredagen den 28 februari 1986, vid ca 23.35- tiden, där det hävdats att skulle ha gått ombord och talat med chauffören på buss 43 på Birger Jarlsgatan, Stockholm, vid Eriksbergs
Efter det att Thomas Piltz hade informerats omkring anledningen till förhöret uppgav han spontant, att han redan hade förhörts vid KK 1, tisdagen den 11 mars 1986, av en Hörnell (?) eller Harnell (?) i anledning av ett tips som hade inkommit.
Enligt detta skulle Thomas Piltz ha förekommit vid något bråk vad det avsåg buss 44 i Stockholm i närheten av platsen för mordet på statsminister Olof Palme.
Thomas Piltz hade dock aldrig varit där, utan allt var helt felaktigt, menade han.
Thomas Piltz underrättades am, att det nu aktuella förhöret inte avsåg någon händelse där buss 44 skulle vara inblandad.
I stället avsåg det alltså en helt annan händelse. Efter det att Thomas Piltz uppmanats berätta vad han gjorde dagen för mordet på 'Palme, dvs fredagen den 28 februari 1986, uppgav han följande:
Under dagen den 28 februari 1986, arbetade han dagtidspass som vid i ordinarie tur mellan klockan 06.00 til1 14.00.
Direkt aaretter, dvs efter tjänstens slut, åkte han med den egna bilen med reg.till I för att sammanträffa med en bekant vid n
, som hade telefon ( han skulle njalpa att fora dennes till en vid ., ( adressen com någon
gång - 17.00- tiden, for att fika. Efter detta skjutsadeankn 871020/
Efter det att Thomas Piltz hade informerats omkring anledningen till förhöret uppgav han spontant, att han redan hade förhörts vid KK 1, tisdagen den 11 mars 1986, av en Hörnell (?) eller Harnell (?) i anledning av ett tips som hade inkommit.
Enligt detta skulle Thomas Piltz ha förekommit vid något bråk vad det avsåg buss 44 i Stockholm i närheten av platsen för mordet på statsminister Olof Palme.
Thomas Piltz hade dock aldrig varit där, utan allt var helt felaktigt, menade han.
Thomas Piltz underrättades am, att det nu aktuella förhöret inte avsåg någon händelse där buss 44 skulle vara inblandad.
I stället avsåg det alltså en helt annan händelse. Efter det att Thomas Piltz uppmanats berätta vad han gjorde dagen för mordet på 'Palme, dvs fredagen den 28 februari 1986, uppgav han följande:
Under dagen den 28 februari 1986, arbetade han dagtidspass som vid i ordinarie tur mellan klockan 06.00 til1 14.00.
Direkt aaretter, dvs efter tjänstens slut, åkte han med den egna bilen med reg.till I för att sammanträffa med en bekant vid n
, som hade telefon ( han skulle njalpa att fora dennes till en vid ., ( adressen com någon
gång - 17.00- tiden, for att fika. Efter detta skjutsadeankn 871020/
ske 18.00 - 18.30. Därefter intog de maltia tillsammans.
Under hela kvällen, dvs fortfarande fredagen den 28 februari 1986, var tillsammans i hennes lägenhet och han övernattade aartıll nos henne.
I sammanhanget förklarade därtill Thomas Piltz på särskilda frågor, att han bodde både i sin egen lägenhet och hos .
Mestadels bodde han dock hos henne och hade av den anledningen de mesta tillhörigheterna i hennes lägenhet. Det innebar i klartext, förklarade han på fortsatta frågor, att han var hemma i och med det att han var i den sistnämnda lägenheten.
tillbringade en normal henmakväll akutell dag och gick darmed till sängs och lade sig troligen vid 23.00 - 24.00- tiden.
Till viss del berodde dock denna tid på den tidpunkt som Televisionen slutade sända. Med detta menade att de troligen gått och lagt sig efter det att TV- programmet avslutats. Vilket program som givits aktuell kväll, hade han dock ingen som helst aning om då han inte kunde erinra sig detta,
Nästföljande dag, dvs lördagen den 1 mars 1986, vid 10.30tiden, skullesammanträffa med sin advokat. Innan dess, troligen vid 09.00- tiden, ringde kamraten (och omtalade, vad som hade hänt, dvs att statsminister Olof Palme hade mördats.
På direkt fråga till, förklarade han, att han var så gott som helst säker pa att allt han hade sagt om sina förehavanden var korrekt och att det just gällde den 28 februari 1986. Som stöd för minnet hade han det förhållandet, att han aktuell dag hade arbetat sista arbetspasset före fridag och att han därmed skulle arbeta igen först från och med klockan 17.00, måndagen den 3 mars 1986.
(delgavs det förhållandet, att han i enlighet med ett vittne skulle ha setts gå på en buss 43 på Birger Jarlsgatan i Stockholm vid Eriksbergsplan, eller Engelbrektsplan, eller Eriksbergsgatan, fredagen den 28 februari 1986, vid 23.35tiden, varvid han uppgav, att han aldrig varit på platsen den aktuella dagen och tidpunkten. Även om (ntana reaktion utmynnade i en frågan: - "År vittnet
?", fick han inget svar från förhörsledaren. När han sarskilt tillfrågades omkring orsaken till frågeställningen, förklarade han, att han tänkte på det faktiska förhållan
RPS/Säk
FÖRHÖRSPROTOKOLL
Sid 2
1986-03-13mmet på, eftersomatervande därpå til
ske 18.00 - 18.30. Därefter intog de maltia tillsammans.
Under hela kvällen, dvs fortfarande fredagen den 28 februari 1986, var tillsammans i hennes lägenhet och han övernattade aartıll nos henne.
I sammanhanget förklarade därtill Thomas Piltz på särskilda frågor, att han bodde både i sin egen lägenhet och hos .
Mestadels bodde han dock hos henne och hade av den anledningen de mesta tillhörigheterna i hennes lägenhet. Det innebar i klartext, förklarade han på fortsatta frågor, att han var hemma i och med det att han var i den sistnämnda lägenheten.
tillbringade en normal henmakväll akutell dag och gick darmed till sängs och lade sig troligen vid 23.00 - 24.00- tiden.
Till viss del berodde dock denna tid på den tidpunkt som Televisionen slutade sända. Med detta menade att de troligen gått och lagt sig efter det att TV- programmet avslutats. Vilket program som givits aktuell kväll, hade han dock ingen som helst aning om då han inte kunde erinra sig detta,
Nästföljande dag, dvs lördagen den 1 mars 1986, vid 10.30tiden, skullesammanträffa med sin advokat. Innan dess, troligen vid 09.00- tiden, ringde kamraten (och omtalade, vad som hade hänt, dvs att statsminister Olof Palme hade mördats.
På direkt fråga till, förklarade han, att han var så gott som helst säker pa att allt han hade sagt om sina förehavanden var korrekt och att det just gällde den 28 februari 1986. Som stöd för minnet hade han det förhållandet, att han aktuell dag hade arbetat sista arbetspasset före fridag och att han därmed skulle arbeta igen först från och med klockan 17.00, måndagen den 3 mars 1986.
(delgavs det förhållandet, att han i enlighet med ett vittne skulle ha setts gå på en buss 43 på Birger Jarlsgatan i Stockholm vid Eriksbergsplan, eller Engelbrektsplan, eller Eriksbergsgatan, fredagen den 28 februari 1986, vid 23.35tiden, varvid han uppgav, att han aldrig varit på platsen den aktuella dagen och tidpunkten. Även om (ntana reaktion utmynnade i en frågan: - "År vittnet
?", fick han inget svar från förhörsledaren. När han sarskilt tillfrågades omkring orsaken till frågeställningen, förklarade han, att han tänkte på det faktiska förhållan
I sammanhanget påpekade J, att han över huvud taget inte brukade åka buss. I stallet åkte han i egen bil. Inte heller hade han dagen innan, dvs torsdagen den 27 februari 1986, varit på den aktuella platsen vid den tid som angivits, eller vid någon annan tidpunkt.
Avslutningsvis underrättades ſom hur det aktuella vittnet identifierat honom som mannen vid bussen genomGenom förhörsledaren erbjödsomedelbart vittnesförhör med, för undvikande av att de skulle kunna ha någon kontakt med varandra innan förhöret. På grund av att hon dock skulle behöva hämtas från arbetsplatsen och förlora arbetsinkomst, ville han inte att så skulle ske. I förekomande fall fick hon kallas till förhör i sedvanlig ordning vid något senare tillfälle, menade han. När fredagen den 14 mars 1986, fördes på tal som förhörsdag av, framförde han önskemål om hjälp med bilskjuts tran hennes bostad till Säkerhetspolisens lokaler i Stockholm. Begäran villfors varvid det bestämdes att fästmön skulle skjutsas från bostaden klockan 10.00, angiven dag.Om, pa nalvtid. Hon arbetade av den anledningen pa eftermiddagarna och och var ledig på fredagar.
Förhöret avslutades klockan 12.50
Stockholm som ovan
JAS
RPS/Säk
FÖRHÖRSPROTOKOLL
Sid 3
HEMLIG Se anteckning sid 1
1986-03-13
svarade han på fråga från förhörsledaren.
I sammanhanget påpekade J, att han över huvud taget inte brukade åka buss. I stallet åkte han i egen bil. Inte heller hade han dagen innan, dvs torsdagen den 27 februari 1986, varit på den aktuella platsen vid den tid som angivits, eller vid någon annan tidpunkt.
Avslutningsvis underrättades ſom hur det aktuella vittnet identifierat honom som mannen vid bussen genomGenom förhörsledaren erbjödsomedelbart vittnesförhör med, för undvikande av att de skulle kunna ha någon kontakt med varandra innan förhöret. På grund av att hon dock skulle behöva hämtas från arbetsplatsen och förlora arbetsinkomst, ville han inte att så skulle ske. I förekomande fall fick hon kallas till förhör i sedvanlig ordning vid något senare tillfälle, menade han. När fredagen den 14 mars 1986, fördes på tal som förhörsdag av, framförde han önskemål om hjälp med bilskjuts tran hennes bostad till Säkerhetspolisens lokaler i Stockholm. Begäran villfors varvid det bestämdes att fästmön skulle skjutsas från bostaden klockan 10.00, angiven dag.Om, pa nalvtid. Hon arbetade av den anledningen pa eftermiddagarna och och var ledig på fredagar.
Efter det att Piltz hade informerats omkring anledningen till förhöret uppgav han spontant, att han redan hade förhörts vid KK 1, tisdagen den ll mars 1986, av en Hörnell (?) eller Harnell (?) i anledning av ett tips som hade inkommit. Enligt detta skulle Piltz ha förekommit vid något bråk vad det avsåg buss 44 i Stockholm i närheten av platsen för mordet på statsminister Olof Palme. Piltz hade dock aldrig varit där, utan allt var helt felaktigt, menade han.
Piltz underrättades om, att det nu aktuella förhöret inte avsåg någon händelse där buss 44 skulle vara inblandad. I stället avsåg det alltså en helt annan händelse.
Efter det att Piltz uppmanats berätta vad han gjorde dagen för mordet på Palme, det vill säga fredagen den 28 februari 1986, uppgav han följande:
Under dagen den 28 februari 1986, arbetade han dagtidspass som polisman vid i ordinarie tur mellan klockan 06.00 till 14.00. Direkt därefter, det vill säga efter tjänstens slut, åkte han med den egna bilen med registreringsnummer till , för att sammanträffa med en bekant vid namn , som hade telefon , som han skulle hjälpa att föra dennes till en vi .
Därifrån åkte Piltz och till Piltz fästmö, , på adressen , och dit de kom någon gång vid 16-17.00-tiden, för att fika. Efter detta skjutsade Piltz
Efter det att Piltz hade informerats omkring anledningen till förhöret uppgav han spontant, att han redan hade förhörts vid KK 1, tisdagen den ll mars 1986, av en Hörnell (?) eller Harnell (?) i anledning av ett tips som hade inkommit. Enligt detta skulle Piltz ha förekommit vid något bråk vad det avsåg buss 44 i Stockholm i närheten av platsen för mordet på statsminister Olof Palme. Piltz hade dock aldrig varit där, utan allt var helt felaktigt, menade han.
Piltz underrättades om, att det nu aktuella förhöret inte avsåg någon händelse där buss 44 skulle vara inblandad. I stället avsåg det alltså en helt annan händelse.
Efter det att Piltz uppmanats berätta vad han gjorde dagen för mordet på Palme, det vill säga fredagen den 28 februari 1986, uppgav han följande:
Under dagen den 28 februari 1986, arbetade han dagtidspass som polisman vid i ordinarie tur mellan klockan 06.00 till 14.00. Direkt därefter, det vill säga efter tjänstens slut, åkte han med den egna bilen med registreringsnummer till , för att sammanträffa med en bekant vid namn , som hade telefon , som han skulle hjälpa att föra dennes till en vi .
Därifrån åkte Piltz och till Piltz fästmö, , på adressen , och dit de kom någon gång vid 16-17.00-tiden, för att fika. Efter detta skjutsade Piltz
tillbaka till hemmet på , eftersom dennes bil var kvar på verkstaden. Piltz återvände därpå till fästmön och klockan var då kanske 18.00-18.30. Därefter intog de måltid tillsammans.
Under hela kvällen, det vill säga fortfarande fredagen den 28 februari 1986, var Piltz och fästmön tillsammans i hennes lägenhet och han övernattade därtill hos henne. I sammanhanget förklarade därtill Piltz på särskilda frågor, att han bodde både i sin egen lägenhet och hos fästmön. Mestadels bodde han dock hos henne och hade av den anledningen de mesta tillhörigheterna i hennes lägenhet. Det innebar i klartext, förklarade han på fortsatta frågor, att han var hemma i och med det att han var i den sistnämnda lägenheten.
Piltz och fästmön tillbringade en normal hemmakväll aktuell dag och gick därmed till sängs och lade sig troligen vid 23.00-24.00-tiden. Till viss del berodde dock denna tid på den tidpunkt som televisionen slutade sända. Med detta menade Piltz, att de troligen gått och lagt sig efter det att TV-programmet avslutats. Vilket program som givits aktuell kväll, hade han dock ingen som helst aning om då han inte kunde erinra sig detta.
Nästföljande dag, det vill säga lördagen den 1 mars 1986, vid 10.30-tiden, skulle Piltz sammanträffa med sin advokat. Innan dess, troligen vid 09.00-tiden, ringde kamraten och omtalade, vad som hade hänt, det vill säga att statsminister Olof Palme hade mördats.
På direkt fråga till Piltz, förklarade han, att han var så gott som helst säker på att allt han hade sagt om sina förehavanden var korrekt och att det just gällde den 28 februari 1986. Som stöd för minnet hade han det förhållandet, att han aktuell dag hade arbetat sista arbetspasset före fridag och att han därmed skulle arbeta igen först från och med klockan 17.00, måndagen den 3 mars 1986.
Piltz delgavs det förhållandet, att han i enlighet med ett vittne skulle ha setts gå på en buss 43 på Birger Jarlsgatan i Stockholm vid Eriksbergsplan, eller Engelbrektsplan, eller Eriksbergsgatan, fredagen den 28 februari 1986, vid 23.35 -tiden, varvid han uppgav, att han aldrig varit på platsen den aktuella dagen och tidpunkten.
Även om Piltz spontana reaktion utmynnade i en frågan: - "Är vittnet från ?", fick han inget svar från förhörsledaren. När han särskilt tillfrågades omkring orsaken till frågeställningen, förklarade han, att han tänkte på det faktiska förhållandet att han hade stämt och att förhandling förekommit i målet den . Även om han inte kunde erinra sig i vilken sal förhandlingarna pågick, skedde de "direkt till vänster" vid ingång i byggnaden,
tillbaka till hemmet på , eftersom dennes bil var kvar på verkstaden. Piltz återvände därpå till fästmön och klockan var då kanske 18.00-18.30. Därefter intog de måltid tillsammans.
Under hela kvällen, det vill säga fortfarande fredagen den 28 februari 1986, var Piltz och fästmön tillsammans i hennes lägenhet och han övernattade därtill hos henne. I sammanhanget förklarade därtill Piltz på särskilda frågor, att han bodde både i sin egen lägenhet och hos fästmön. Mestadels bodde han dock hos henne och hade av den anledningen de mesta tillhörigheterna i hennes lägenhet. Det innebar i klartext, förklarade han på fortsatta frågor, att han var hemma i och med det att han var i den sistnämnda lägenheten.
Piltz och fästmön tillbringade en normal hemmakväll aktuell dag och gick därmed till sängs och lade sig troligen vid 23.00-24.00-tiden. Till viss del berodde dock denna tid på den tidpunkt som televisionen slutade sända. Med detta menade Piltz, att de troligen gått och lagt sig efter det att TV-programmet avslutats. Vilket program som givits aktuell kväll, hade han dock ingen som helst aning om då han inte kunde erinra sig detta.
Nästföljande dag, det vill säga lördagen den 1 mars 1986, vid 10.30-tiden, skulle Piltz sammanträffa med sin advokat. Innan dess, troligen vid 09.00-tiden, ringde kamraten och omtalade, vad som hade hänt, det vill säga att statsminister Olof Palme hade mördats.
På direkt fråga till Piltz, förklarade han, att han var så gott som helst säker på att allt han hade sagt om sina förehavanden var korrekt och att det just gällde den 28 februari 1986. Som stöd för minnet hade han det förhållandet, att han aktuell dag hade arbetat sista arbetspasset före fridag och att han därmed skulle arbeta igen först från och med klockan 17.00, måndagen den 3 mars 1986.
Piltz delgavs det förhållandet, att han i enlighet med ett vittne skulle ha setts gå på en buss 43 på Birger Jarlsgatan i Stockholm vid Eriksbergsplan, eller Engelbrektsplan, eller Eriksbergsgatan, fredagen den 28 februari 1986, vid 23.35 -tiden, varvid han uppgav, att han aldrig varit på platsen den aktuella dagen och tidpunkten.
Även om Piltz spontana reaktion utmynnade i en frågan: - "Är vittnet från ?", fick han inget svar från förhörsledaren. När han särskilt tillfrågades omkring orsaken till frågeställningen, förklarade han, att han tänkte på det faktiska förhållandet att han hade stämt och att förhandling förekommit i målet den . Även om han inte kunde erinra sig i vilken sal förhandlingarna pågick, skedde de "direkt till vänster" vid ingång i byggnaden,
I sammanhanget påpekade Piltz, att han över huvud taget inte brukade åka buss . I stället åkte han i egen bil . Inte heller hade han dagen innan, det vill säga torsdagen den 27 februari 1986, varit på den aktuella platsen vid den tid som angivits, eller vid någon annan tidpunkt.
Avslutningsvis underrättades Piltz om hur det aktuella vittnet identifierat honom som mannen vid bussen genom att närvara vid förhandling vid . I sammanhanget påpekade dock Piltz, att det bara hade varit journalister och TV-folk närvarande vid förhandlingarna. Totalt hade det kanske varit tjugo åhörare närvarande och bland dem var kanske tre eller fyra Piltz kamrater.
Genom förhörsledaren erbjöds Piltz omedelbart vittnesförhör med fästmön, för undvikande av att de skulle kunna ha någon kontakt med varandra innan förhöret. På grund av att hon dock skulle behöva hämtas från arbetsplatsen och förlora arbetsinkomst, ville han inte att så skulle ske. I förekommande fall fick hon kallas till förhör i sedvanlig ordning vid något senare tillfälle, menade han. När fredagen den 14 mars 1986 , fördes på tal som förhörsdag av fästmön, framförde han önskemål om hjälp med bilskjuts från hennes bostad till Säkerhetspolisens lokaler i Stockholm. Begäran villfors varvid det bestämdes att fästmön skulle skjutsas från bostaden klockan 10.00 , angiven dag.
Piltz fästmö, , är anställd som , på halvtid. Hon arbetade av den anledningen på eftermiddagarna och och var ledig på fredagar.
Förhöret avslutades klockan 12.50
Stockholm som ovan
JAS
svarade han på fråga från förhörsledaren.
I sammanhanget påpekade Piltz, att han över huvud taget inte brukade åka buss . I stället åkte han i egen bil . Inte heller hade han dagen innan, det vill säga torsdagen den 27 februari 1986, varit på den aktuella platsen vid den tid som angivits, eller vid någon annan tidpunkt.
Avslutningsvis underrättades Piltz om hur det aktuella vittnet identifierat honom som mannen vid bussen genom att närvara vid förhandling vid . I sammanhanget påpekade dock Piltz, att det bara hade varit journalister och TV-folk närvarande vid förhandlingarna. Totalt hade det kanske varit tjugo åhörare närvarande och bland dem var kanske tre eller fyra Piltz kamrater.
Genom förhörsledaren erbjöds Piltz omedelbart vittnesförhör med fästmön, för undvikande av att de skulle kunna ha någon kontakt med varandra innan förhöret. På grund av att hon dock skulle behöva hämtas från arbetsplatsen och förlora arbetsinkomst, ville han inte att så skulle ske. I förekommande fall fick hon kallas till förhör i sedvanlig ordning vid något senare tillfälle, menade han. När fredagen den 14 mars 1986 , fördes på tal som förhörsdag av fästmön, framförde han önskemål om hjälp med bilskjuts från hennes bostad till Säkerhetspolisens lokaler i Stockholm. Begäran villfors varvid det bestämdes att fästmön skulle skjutsas från bostaden klockan 10.00 , angiven dag.
Piltz fästmö, , är anställd som , på halvtid. Hon arbetade av den anledningen på eftermiddagarna och och var ledig på fredagar.
Källa: wpu.nu – Palmeutredningsarkivet. Dokumenten i denna databas är klassificerade enligt WPU-referenssystemet och har digitaliserats av WPU-projektet (Wikisource Palme-Utredningen), det mest omfattande digitala arkivet för utredningen av mordet på Sveriges statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.
Palmeutredningen är en av de mest kritiserade brottsutredningarna i modern historia. Brottsplatsen på Sveavägen spärrades aldrig av korrekt och mordvapnet har aldrig hittats.
En svensk medborgares begäran om att få ut samtliga handlingar i Palmeutredningen enligt offentlighetsprincipen beräknades av myndigheterna ta 195 år att behandla. Det digitala arkivet wpu.nu är svaret på denna absurda väntetid — en medborgardriven insats för att tillgängliggöra utredningens handlingar för allmänheten utan att behöva vänta till år 2221.
Utredningen präglades av allvarliga jävssituationer. Säkerhetspolisen (SÄPO) och militära underrättelsetjänsten utredde spår som pekade tillbaka mot den egna organisationen. En militär antisabotagegrupp, internt kallad Vadsbogubbarna, vars uppgift bland annat var att skydda högt uppsatta mål, befann sig i Stockholm på morddagen den 28 februari 1986. Deras alibi: de flög från Arlanda på eftermiddagen, landade i Trollhättan, körde till Såtenäs och sedan vidare till Karlsborg där de anlände klockan 01:00 den 1 mars. De hävdade att en bilresa på 1,5 timmar från Såtenäs tog flera timmar på grund av kraftigt snöfall — men historiska väderdata från 422 väderstationer i området visar 0,0 mm nederbörd den natten. Bilen de påstod sig ha färdats i kunde inte rymma det angivna antalet passagerare. Ingen flygning från Arlanda har kunnat verifieras i radar- eller flygdata. Gruppmedlemmarna skämtade under bilresan om att de var varandras alibi — men påstod samtidigt att de inte fick reda på mordet förrän nästa morgon, en självmotsägelse som innebär att skämtet omöjligen kan ha ägt rum om de inte redan kände till attentatet. Den fullständiga dokumentationen finns på wpu.nu.
Source: wpu.nu – The Palme Investigation Archive. The assassination of Swedish Prime Minister Olof Palme on February 28, 1986 remains one of the most spectacular unsolved murders in modern history. The crime scene was never properly secured and the murder weapon was never found. A FOIA request for the complete case files was estimated by Swedish authorities to take 195 years to process. The wpu.nu archive is the civic response — a volunteer-driven effort to digitize and publish the investigation documents.
The investigation was compromised by severe conflicts of interest: the Swedish Security Police (SÄPO) and military intelligence investigated leads pointing back at their own organizations. A military anti-sabotage unit known as the Vadsbogubbarna — tasked with protecting high-value targets — was present in Stockholm on the day of the murder. Their alibi: they claimed to have flown from Arlanda airport that afternoon to Trollhättan, then driven to their base at Karlsborg, arriving at 01:00. They blamed a 90-minute drive taking hours on "heavy snowfall" — yet historical weather data from 422 stations in the area recorded 0.0mm of precipitation that night. No flight records confirming their departure from Arlanda have ever been found. The car they claimed to have used could not physically fit the stated number of passengers. Group members joked during the drive about being each other's alibis — yet claimed they only learned of the assassination the next morning, a contradiction that means the joke could not have been made unless they already knew. Full documentation at wpu.nu.
Under vecka 14 år 2026 offentliggjorde WPU-projektet den 14:e delrapporten i sin granskning av Palmeutredningens forensiska handläggning. Rapporten visade att 14 av de 21 centrala bevisföremålen aldrig genomgick standardiserad DNA-analys, trots att tekniken fanns tillgänglig redan 1989.
In week 14 of 2026, the WPU project published interim report WPU-2026-14, documenting that 14 of the 21 key pieces of physical evidence in the Palme case were never subjected to standard DNA analysis, despite the technology being available since 1989. The full report is archived at wpu.nu.