Skillnad mellan versioner av "Sydafrika"
Från wpu.nu
Tottis (diskussion | bidrag) |
Tottis (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Fil:Sydafrika ingress.jpg|100px|ramlös|]] | [[Fil:Sydafrika ingress.jpg|100px|ramlös|]] | ||
[[Avsnitt:HB]]<br> | [[Avsnitt:HB]]<br> | ||
| − | <small>Lista[[SPÅR - TEORIER|''Spår/Teorier'']]</small><br> | + | <small>Lista [[SPÅR - TEORIER|''Spår/Teorier'']]</small><br> |
Huvudtemat i spåret består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller Sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den Svenska statsministern. Palme var då en av de politiska ledare som internationellt hårt fördömde den ledande apartheidregimen samtidigt som han starkt uttryckte sympatier med den sydafrikanska befrielserörelsen ANC. Detta tog sig bl.a uttryck i kraftiga sanktioner mot landet och stort ekonomiskt stöd till ANC. Hans engagemang i frågan och hans internationella nätverk gjorde honom till en frontfigur i hotet mot apartheidregimen | Huvudtemat i spåret består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller Sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den Svenska statsministern. Palme var då en av de politiska ledare som internationellt hårt fördömde den ledande apartheidregimen samtidigt som han starkt uttryckte sympatier med den sydafrikanska befrielserörelsen ANC. Detta tog sig bl.a uttryck i kraftiga sanktioner mot landet och stort ekonomiskt stöd till ANC. Hans engagemang i frågan och hans internationella nätverk gjorde honom till en frontfigur i hotet mot apartheidregimen | ||
Versionen från 15 maj 2022 kl. 14.58
De Sydafrikanska spåren
Avsnitt:HB
Lista Spår/Teorier
Huvudtemat i spåret består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller Sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den Svenska statsministern. Palme var då en av de politiska ledare som internationellt hårt fördömde den ledande apartheidregimen samtidigt som han starkt uttryckte sympatier med den sydafrikanska befrielserörelsen ANC. Detta tog sig bl.a uttryck i kraftiga sanktioner mot landet och stort ekonomiskt stöd till ANC. Hans engagemang i frågan och hans internationella nätverk gjorde honom till en frontfigur i hotet mot apartheidregimen
Flera andra aktörer har också utpekats för att med Sydafrikanska kontaktytor varit inblandade i mordet. Bland dessa har nämnts CIA, KGB m.fl.
Från förhör T116-00-D den 29 april 1986 med Lisbeth Palme i bostaden:
- "Under samtalet med Lisbeth Palme fördes en allmän diskussion om tänkbara motiv. Hon nämnde då de båda stormakterna och deras olika förgreningar i världen. Olof Palme var en mycket populär och känd person i hela Afrika och hans starka engagemang för ANC kan av Sydafrikas nuvarande regim ha uppfattats som ett hot".
I utredningen
Sydafrika är i PU-materialet registrerat under avsnittet HB, som också kallas Sydafrika. Materialet är stort och omfattar totalt runt 400 registrerade uppslag (20 pärmar). Avsnittet är indelat i 21 underavsnitt.
Första månaden efter mordet på Olof Palme inkom ett drygt tiotal tips med anknytning till Sydafrika.
Tipsen föranledde inga omfattande utredningsåtgärder.
Därefter och fram till hösten 1996 inkom några enstaka uppslag per år, sammanlagt ett 40-tal.
Resterande ~350 uppslag har registrerats i PU i samband med den utredning av det s.k. Sydafrikaspåret, som aktualiserades hösten 1996. Detta efter det att den Sydafrikanske säkerhetsofficeren
Eugene de Kock uttalat sig om MOP i en rättegång där han pekade ut kollegan Craig Williamson för att ligga bakom mordd. Detta kommenterades av Lars Nylén, dåvarande chef på rikskriminalen, som ett "underrättelsesvindleri"
ref?
vilket även verkar vara utredarnas intryck vid den tiden.
Efter 2015 då ny åklagare och spaningsledare tog över Palmeutredningen började spåret utredas mera aktivt igen.
Boris Ersson lämnar Datum? en detaljerad skriftlig sammanställning till Palmeutredningen Uppslag?
25 feb 2016 säger Dag Andersson i intervju ref? att Palmegruppen under den senaste tiden fått in nytt material Uppslag? , bland annat från journalister som varit i Sydafrika och av en tidigare diplomat Marie Sandström?
- "Vi måste gå igenom spåret på nytt och se om det finns ytterligare åtgärder vi kan vidta"
Spår/teorier
Sydafrikanska agenter/yrkesmördare:
Mari Sandström som jobbat vid FNs flyktingkommission sade till Expressen Referens behövs
att hon av en anonym sydafrikansk underrättelsekälla fått veta att mordet utfördes av tre sydafrikaner i samarbetet med en tysk vid namn Franz Esser. Mordet skulle vara direkt relaterat till morden på anc-tjänstemännen Mlungisi Griffiths Mxenge och Victoria Mxenge. Organisatör bakom mordet skulle vara den Sydafrikanske agenten Craig Williamson.
Samma tips med vissa skiljaktigheter gavs dessutom av en informatör till Svenska DagbladetReferens behövs
. Tipset bestod i att Palmes mördare var tre män ur det sydafrikanska poliskommandot COIN. En västtysk med kriminellt förflutet (Franz Esser?) ordnade de praktiska detaljerna, bl.a. en campingbil för transporter.
Även frilansfilmaren Boris Ersson skall
Datum?
ha lämnat en detaljerad sammanställning
Uppslag?
till Palmeutredningen med namnen på de sydafrikaner som var inblandade
(Wall.1)
Enligt säkerhetsofficeren Eugene de Kock som varit befälhavare för Koevoet, var det Williamson som låg bakom mordet (referens, rättegång?). Två andra underrättelseofficerare, Dirk Coutzee och Peter Casselton stödde de Kock i hans anklagelser och pekade dessutom ut fler inblandade. James Anthony White skulle ha hållit i vapnet och svenske Bertil Wedin vara inblandad på den svenska sidan av operationen. Williamson och White ska vid tiden varit anställda vid ett företag som heter Longreach. Uppgifterna om White skall ha kommit ifrån Rian Stander fd. anställd vid Longreach
ref?
Enligt Brian Davies
ref?
var Williamson och White inblandade men mördaren skulle komma ifrån PKK
uppslag?
. Denne ska ha rekryterats av en CIA agent som var god vän till Williamson
ref?
.
Enligt EIR ref? skulle uppdraget att mörda Palme ha kommit från "Club of the Isles" och de Kock fått sina uppgifter från Phillip Powell.
AWB, Sydafrikansk motståndsrörelse och högextrem grupp har också nämnts som misstänkta. ref? uppslag?
Inblandning av svenska poliser:
Lars Borgnäs
ref?
har föreslagit att Williamson kan ha samarbetat med svenska högerextremister och poliser. Chefredaktören
namn?
för Searchlight, har föreslagit det samma
ref?
.
Karl Gunnar Bäck ref? fick några dagar efter mordet besök av en engelsk underättelseman som bl.a. nämnde att sydafrikanska intressen tillsammans med svenska poliser skulle vara inblandade i mordet, även affärsmän nämndes. Samordnare skulle vara Robert Wilson (aka Robert "Bob" Wilson) som då ledde företaget A E Services i London ref? . A E Services pekas även ut i samband med mordet på Rajiv Gandhi ref? .
Det har även föreslagits att det var Sydafrika som låg bakom sprängningen av Pan Am Flight 103 över Lockerbie för att komma åt Bernt Carlsson som var medarbetare till Palme och nyutnämnd FN ansvarig för Namibia
ref?
Relaterar
Craig Williamson, Eugene de Kock, Nigel Barnett, PKK, KGB, CIA, COIN, CGÖ, Franz Esser, Sovjet,
Press/Media
| Publicerat | Rubrik/Länk | Medie |
|---|---|---|
| 1 feb 2016 | Han pekar ut den skyldige – i en bisats | Expressen Claes Petersson |
| 25 feb 2014 | "Jag har inte tillfrågats" (Bertil Wedin - 2.21min) | Aftonbladet tv.aftonbladet.se |
| 21 feb 2016 | Nya Palmespåret: Spionen ”Bengt” | Aftonbladet John Granlund |
| 24 feb 2014 | Här är succéförfattarens hemliga mordtips (Stieg Larsson | Svenska Dagbladet Ola Billger |
| 13 apr 2015 | Spionchefen: Eugene de Kock var i Sverige vid mordet Obs! Dementerat, bilden föreställer ej EdK |
Aftonbladet John Granlund |
| 10 jun 2020 | Olaf Palme Assassination: The SA connection | Dailymaverick.co.za Terry Bell |
| 2 mar 2010 | Nygammalt Sydafrikaspår | Hallands Nyheter Martin Erlandsson |
| 05 nov 2018 | Kollade hans bankfack – efter mystiskt mejl | Aftonbladet Niclas Vent |
| 22 Jan 2003 | Han pekas ut som mördaren | Aftonbladet Richard Aschberg |
Förekommer i wpu
Bilder
Litteratur
Hänvisningar
[KRU] - Ingemar Krusell "Palmemordets nakna fakta"