Skillnad mellan versioner av "Sydafrika"
Från wpu.nu
| (18 mellanliggande versioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 13: | Rad 13: | ||
Från förhör {{RU|T116-00-D}} 1986-04-29 med [[Lisbeth Palme]] i bostaden: | Från förhör {{RU|T116-00-D}} 1986-04-29 med [[Lisbeth Palme]] i bostaden: | ||
| − | : "Under samtalet med Lisbeth Palme fördes en allmän diskussion om tänkbara motiv. Hon nämnde då de båda stormakterna och deras olika förgreningar i världen. | + | : "Under samtalet med Lisbeth Palme fördes en allmän diskussion om tänkbara motiv. Hon nämnde då de båda stormakterna och deras olika förgreningar i världen. [[Olof Palme]] var en mycket populär och känd person i hela Afrika och hans starka engagemang för [[ANC]] kan av Sydafrikas nuvarande regim ha uppfattats som ett hot". |
| − | |||
| − | |||
[[Sydafrikaspåret]], eller spåren, består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den svenske statsministern. | [[Sydafrikaspåret]], eller spåren, består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den svenske statsministern. | ||
| Rad 23: | Rad 21: | ||
I Granskningskommissionens rapport återfinns Sydafrikaspår under | I Granskningskommissionens rapport återfinns Sydafrikaspår under | ||
[[Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00_SOU_1999_88_Del_2_GRK_Granskningskommissionens_betänkande.pdf/175|SOU 1999:88 sid. 445-481 5.2 Avsnitt HB – ”Sydafrika”]] | [[Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00_SOU_1999_88_Del_2_GRK_Granskningskommissionens_betänkande.pdf/175|SOU 1999:88 sid. 445-481 5.2 Avsnitt HB – ”Sydafrika”]] | ||
| − | |||
| − | |||
| Rad 40: | Rad 36: | ||
! Antal mn !! i % !! Grupp !! Beskrivning | ! Antal mn !! i % !! Grupp !! Beskrivning | ||
|- | |- | ||
| − | | 24.0 mn || ~74% || Afrikaner || | + | | 24.0 mn || ~74% || Afrikaner || ”språkbaserade” etniska grupper förvisade till hemländer (Bantustans) |
|- | |- | ||
| 3.0 mn || ~ 9% || Afrikander eller Boer || härstammande från Nederländerna. | | 3.0 mn || ~ 9% || Afrikander eller Boer || härstammande från Nederländerna. | ||
| Rad 46: | Rad 42: | ||
| 2.8 mn || ~ 9% || Färgade || ättlingar till föräldrar från två olika ”grupper” enligt apartheidsystemet | | 2.8 mn || ~ 9% || Färgade || ättlingar till föräldrar från två olika ”grupper” enligt apartheidsystemet | ||
|- | |- | ||
| − | | 1.9 mn || ~ 6% || Vita || huvudsakligen britter, men också portugiser, tyskar, och greker | + | | 1.9 mn || ~ 6% || Vita || huvudsakligen britter, men också portugiser, tyskar, judar och greker. |
|- | |- | ||
| − | | 0.9 mn || ~ 3% || Indier || | + | | 0.9 mn || ~ 3% || Indier || härstammande från Indien. |
|- | |- | ||
| 32.6 mn || 100% || Total befolkning | | 32.6 mn || 100% || Total befolkning | ||
|} | |} | ||
| + | |||
| + | ==== Apartheid och Bantustans (hemländer) ==== | ||
| + | |||
| + | De olika befolkningsgrupperna enligt apartheidsideologin hölls åtskilda genom särskilda rasåtskillnadslagarna som bl a förvisade afrikaner (cirka 24 mn eller 74% av Sydafrikas totala befolkning) att bo i ”språkbaserade s k ”Bantustans eller hemländer” vilket utgjorde cirka 13% av Sydafrikas totala landområde. | ||
| − | |||
[[Fil:1994 Bantustans in South Africa (Wikimedia Commons Htonl).png|miniatyr|centrerad|1994 Bantustans in South Africa under apartheid. (Wikimedia Common)]] | [[Fil:1994 Bantustans in South Africa (Wikimedia Commons Htonl).png|miniatyr|centrerad|1994 Bantustans in South Africa under apartheid. (Wikimedia Common)]] | ||
| + | |||
| + | {| | ||
| + | |- | ||
| + | |+ 1986 African Population of South Africa by Bantustan and Ethnic Groups (est) | ||
| + | |- | ||
| + | ! Bantustan !! Ethnic Group !! No. in mn !! Appr. % of<br>Tot. Afr. Pop. | ||
| + | |- | ||
| + | | KwaZulu || Zulu || ~ 6.5 || ~27% | ||
| + | |- | ||
| + | | Transkei<br>Ciskei || Xhosa || ~5.5 || ~23% || | ||
| + | |- | ||
| + | | Bophuthatswana || Tswana || ~3.3 || ~14% | ||
| + | |- | ||
| + | | Lebowa || Pedi (North Sotho) || ~3.0 || ~13 | ||
| + | |- | ||
| + | | QwaQwa || Sotho (South Sotho) || ~2.0 || ~8% | ||
| + | |- | ||
| + | | Gazankulu || Tsonga (Shangaan) || ~1.5 || ~6% | ||
| + | |- | ||
| + | | KaNgwane || Swazi || ~1.0 || ~4% | ||
| + | |- | ||
| + | | Venda || Venda || ~0.7 || ~3% | ||
| + | |- | ||
| + | | KwaNdebele || Ndebele || ~0.5 || ~2% | ||
| + | |- | ||
| + | | Bantustans || || 24.0 || 100% | ||
| + | |- | ||
| + | |} | ||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| + | |||
| Rad 74: | Rad 105: | ||
|- | |- | ||
|} | |} | ||
| + | |||
| + | == Källor / Referenser == | ||
| + | {| class="wikitable sortable" | ||
| + | |- | ||
| + | !Datum ||Rubrik / Länk ||Källor | ||
| + | |- | ||
| + | |1951-1994 ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bantustan Bantustan] ||Wikipedia<br>svenska | ||
| + | |- | ||
| + | |1961 - ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sydafrika Sydafrika - republik i södra Afrika] ||Wikipedia<br>svenska | ||
| + | |- | ||
| + | |1961 - ||[https://en.m.wikipedia.org/wiki/South_Africa South Africa] ||Wikipedia<br>engelska | ||
| + | |- | ||
| + | |1984-1994 ||[https://en.m.wikipedia.org/wiki/Tricameral_Parliament Tricameral Parliament] ||Wikipedia<br>engelska | ||
| + | |- | ||
| + | |1961-1994 ||[https://en.m.wikipedia.org/wiki/State_President_of_South_Africa State President of South Africa] ||Wikipedia<br>engelska | ||
| + | |- | ||
| + | |2024 ||[https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sydafrika/befolkning-och-sprak/ Fakta – befolkning och språk] ||UI Landguiden<br>Utrikespolitiska institutet | ||
| + | |- | ||
| + | |} | ||
| + | |||
| + | |||
Versionen från 24 december 2024 kl. 12.05
Sydafrika är en republik och suverän stat i Afrika, längst söderut på den afrikanska kontinenten.
Sydafrika gränsar i norr till Namibia, Botswana och Zimbabwe samt i öster till Moçambique och Swaziland. Landet Lesotho är beläget som en enklav i Sydafrika.
Relevans
Redan tidigt i utredningen av mordet på Sveriges statsminister pekade uppgiftslämnare ut den sydafrikanska apartheidregimen som anstiftare till mordet då Olof Palme var en av de politiska ledare som internationellt hårt fördömde apartheidspolitiken samtidigt som han uttryckte starka sympatier med den sydafrikanska befrielserörelsen ANC.
Från förhör T116-00-D 1986-04-29 med Lisbeth Palme i bostaden:
- "Under samtalet med Lisbeth Palme fördes en allmän diskussion om tänkbara motiv. Hon nämnde då de båda stormakterna och deras olika förgreningar i världen. Olof Palme var en mycket populär och känd person i hela Afrika och hans starka engagemang för ANC kan av Sydafrikas nuvarande regim ha uppfattats som ett hot".
Sydafrikaspåret, eller spåren, består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den svenske statsministern.
I utredningen återfinns spaningsuppslagen under Avsnitt:HB
I Granskningskommissionens rapport återfinns Sydafrikaspår under SOU 1999:88 sid. 445-481 5.2 Avsnitt HB – ”Sydafrika”
Allmänt
Sydafrikas befolkning
Under rasåskillnadspolitiken, apartheid (1948–1994), delades befolkningen in i fyra huvudgrupper – afrikaner, européer (vita), färgade och asiater. Grupperna hölls åtskilda genom särskilda rasåtskillnadslagarna som bl a förvisade afrikaner att bo i s k ”Bantustans eller hemländer”.
Sydafrikas befolkning 1986 uppskattades vara omkring 33 miljoner (mn) inkluderande hemländerna.
| Antal mn | i % | Grupp | Beskrivning |
|---|---|---|---|
| 24.0 mn | ~74% | Afrikaner | ”språkbaserade” etniska grupper förvisade till hemländer (Bantustans) |
| 3.0 mn | ~ 9% | Afrikander eller Boer | härstammande från Nederländerna. |
| 2.8 mn | ~ 9% | Färgade | ättlingar till föräldrar från två olika ”grupper” enligt apartheidsystemet |
| 1.9 mn | ~ 6% | Vita | huvudsakligen britter, men också portugiser, tyskar, judar och greker. |
| 0.9 mn | ~ 3% | Indier | härstammande från Indien. |
| 32.6 mn | 100% | Total befolkning |
Apartheid och Bantustans (hemländer)
De olika befolkningsgrupperna enligt apartheidsideologin hölls åtskilda genom särskilda rasåtskillnadslagarna som bl a förvisade afrikaner (cirka 24 mn eller 74% av Sydafrikas totala befolkning) att bo i ”språkbaserade s k ”Bantustans eller hemländer” vilket utgjorde cirka 13% av Sydafrikas totala landområde.
.png)
| Bantustan | Ethnic Group | No. in mn | Appr. % of Tot. Afr. Pop. | |
|---|---|---|---|---|
| KwaZulu | Zulu | ~ 6.5 | ~27% | |
| Transkei Ciskei |
Xhosa | ~5.5 | ~23% | |
| Bophuthatswana | Tswana | ~3.3 | ~14% | |
| Lebowa | Pedi (North Sotho) | ~3.0 | ~13 | |
| QwaQwa | Sotho (South Sotho) | ~2.0 | ~8% | |
| Gazankulu | Tsonga (Shangaan) | ~1.5 | ~6% | |
| KaNgwane | Swazi | ~1.0 | ~4% | |
| Venda | Venda | ~0.7 | ~3% | |
| KwaNdebele | Ndebele | ~0.5 | ~2% | |
| Bantustans | 24.0 | 100% |
Statsledning
Som republik var Statschefen president och sedan 1984 var regeringschefens (premiärministerns) ämbete sammanslagen med presidentens och benämndes Statspresident och hade verkställande makt 1984–1994.
| År | Presidentskap | Namn | Parti |
|---|---|---|---|
| 1984-1989 | Statspresident | Pieter Willem Botha | Nationalistpartiet |
| 1989-1994 | Statspresident | Frederik Willem de Klerk | Nationalistpartiet |
| 1994-1999 | President | Nelson Mandela | African National Congress |
| 1994-1996 | Vicepresident | Frederik Willem de Klerk | Nationalistpartiet |
Källor / Referenser
| Datum | Rubrik / Länk | Källor |
|---|---|---|
| 1951-1994 | Bantustan | Wikipedia svenska |
| 1961 - | Sydafrika - republik i södra Afrika | Wikipedia svenska |
| 1961 - | South Africa | Wikipedia engelska |
| 1984-1994 | Tricameral Parliament | Wikipedia engelska |
| 1961-1994 | State President of South Africa | Wikipedia engelska |
| 2024 | Fakta – befolkning och språk | UI Landguiden Utrikespolitiska institutet |
Spår/teorier
Sydafrikanska agenter/yrkesmördare:
Mari Sandström som jobbat vid FNs flyktingkommission sade till Expressen Referens behövs
att hon av en anonym sydafrikansk underrättelsekälla fått veta att mordet utfördes av tre sydafrikaner i samarbetet med en tysk vid namn Franz Esser.
Mordet skulle vara direkt relaterat till morden på anc-tjänstemännen Mlungisi Griffiths Mxenge och Victoria Mxenge. Organisatör bakom mordet skulle vara den Sydafrikanske agenten Craig Williamson.
Samma tips med vissa skiljaktigheter gavs dessutom av en informatör till Svenska Dagbladet.Avsnitt:HBO Tipset bestod i att Palmes mördare var tre män ur det sydafrikanska poliskommandot COIN. En västtysk med kriminellt förflutet (Franz Esser) ordnade de praktiska detaljerna, bl.a. en campingbil för transporter.
Även frilansfilmaren Boris Ersson skall
Datum?
ha lämnat en detaljerad sammanställning
Uppslag
till Palmeutredningen med namnen på de sydafrikaner som var inblandade
(Wall.1)
Enligt säkerhetsofficeren Eugene de Kock som varit befälhavare för Koevoet, var det Craig Williamson som låg bakom mordet (referens, rättegång?).
Två andra underrättelseofficerare, Dirk Coetzee och Peter Casselton stödde de Kock i hans anklagelser och pekade dessutom ut fler inblandade.
James Anthony White skulle ha hållit i vapnet och svenske Bertil Wedin vara inblandad på den svenska sidan av operationen.
Williamson och White ska vid tiden varit anställda vid ett företag som heter Longreach. Uppgifterna om White skall ha kommit ifrån Rian Stander fd. anställd vid Longreach ref
Enligt Brian Davies
ref
var Williamson och White inblandade men mördaren skulle komma ifrån PKK
uppslag
. Denne ska ha rekryterats av en CIA agent som var god vän till Williamson
ref
.
Enligt EIR ref skulle uppdraget att mörda Palme ha kommit från "Club of the Isles" och de Kock fått sina uppgifter från Phillip Powell.
AWB, Sydafrikansk motståndsrörelse och högerextrem grupp har också nämnts som misstänkta. ref uppslag
Potensiell inblandning av svenska poliser och militärer:
Lars Borgnäs
ref
har föreslagit att Williamson kan ha samarbetat med svenska högerextremister och poliser. Chefredaktören
namn?
för Searchlight, har föreslagit det samma
ref
.
Karl Gunnar Bäck ref fick några dagar efter mordet besök av en engelsk underättelseman som bl.a. nämnde att sydafrikanska intressen tillsammans med svenska poliser skulle vara inblandade i mordet, även affärsmän nämndes. Samordnare skulle vara Robert Wilson (aka Robert "Bob" Wilson) som då ledde företaget A E Services i London ref . A E Services pekas även ut i samband med mordet på Rajiv Gandhi ref .
Ulf Lingärde har lagt fram tesen om att den f.d. svenska officeren och journalisten Bertil Wedin skulle vara inblandad i mordet med kopplingar till SydafrikaD6750-00-B Han hade tjänstgjort för FN i Kongo och Cypern på 60-talet och skulle ha varit agent & spion för de sydafrikanska polisiära och militära underrättelsetjänsterna under Sydafrikas apartheidregim.
Det har även föreslagits att det var Sydafrika som låg bakom sprängningen av Pan Am Flight 103 över Lockerbie för att komma åt Bernt Carlsson som var medarbetare till Palme och nyutnämnd FN ansvarig för Namibia
ref
Press/Media
YouTube
Förekommer i wpu
Bilder
Litteratur
Hänvisningar
[KRU] - Ingemar Krusell "Palmemordets nakna fakta"