wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sydafrika"

Från wpu.nu

 
(4 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
  
{{AndraNamn| South Africa}}<br>
+
{{AndraNamn| South Africa; Bantustan; Transkei}}<br>
  
 
[[Fil:Sydafrika ingress.jpg|100px|ramlös|]]
 
[[Fil:Sydafrika ingress.jpg|100px|ramlös|]]
Rad 36: Rad 36:
 
! Antal mn !! i % !! Grupp !! Beskrivning  
 
! Antal mn !! i % !! Grupp !! Beskrivning  
 
|-
 
|-
| 24.0 mn || ~74% || Afrikaner || ur Bantuspråken ”språkbaserade”  etniska grupper förvisade till hemländer (Bantustans)
+
| 24.0 mn || ~74% || Afrikaner || ur Bantuspråken etniska grupper förvisade till hemländer (Bantustans)
 
|-
 
|-
 
| 3.0 mn || ~ 9% || Afrikander eller Boer || härstammande från  Nederländerna.
 
| 3.0 mn || ~ 9% || Afrikander eller Boer || härstammande från  Nederländerna.
Rad 48: Rad 48:
 
| 32.6 mn || 100% || Total befolkning  
 
| 32.6 mn || 100% || Total befolkning  
 
|}
 
|}
 +
 +
Bantuspråken är en undergrupp i Volta-Kongo-grenen av språkfamiljen Niger-Kongospråk. Det finns ungefär 500 bantuspråk, som talas av cirka 200 miljoner människor varav cirka 33 miljoner talade bantuspråk i Sydafrika år 1986.
  
  
Ä
 
 
==== Apartheid och Bantustans (hemländer) ====
 
==== Apartheid och Bantustans (hemländer) ====
  
Rad 85: Rad 86:
 
|-
 
|-
 
|}
 
|}
 
 
==== Bantuspråken ====
 
Bantuspråken är en undergrupp i Volta-Kongo-grenen av språkfamiljen Niger-Kongospråk. Det finns ungefär 500 bantuspråk, som talas av cirka 200 miljoner människor varav cirka 33 miljoner talade bantuspråk i Sydafrika år 1986.
 
 
 
  
  

Nuvarande version från 26 december 2024 kl. 07.11


Sydafrika ingress.jpg


Sydafrika är en republik och suverän stat i Afrika, längst söderut på den afrikanska kontinenten.

Sydafrika gränsar i norr till Namibia, Botswana och Zimbabwe samt i öster till Moçambique och Swaziland. Landet Lesotho är beläget som en enklav i Sydafrika.

Relevans

Redan tidigt i utredningen av mordet på Sveriges statsminister pekade uppgiftslämnare ut den sydafrikanska apartheidregimen som anstiftare till mordet då Olof Palme var en av de politiska ledare som internationellt hårt fördömde apartheidspolitiken samtidigt som han uttryckte starka sympatier med den sydafrikanska befrielserörelsen ANC.

Från förhör T116-00-D 1986-04-29 med Lisbeth Palme i bostaden:

"Under samtalet med Lisbeth Palme fördes en allmän diskussion om tänkbara motiv. Hon nämnde då de båda stormakterna och deras olika förgreningar i världen. Olof Palme var en mycket populär och känd person i hela Afrika och hans starka engagemang för ANC kan av Sydafrikas nuvarande regim ha uppfattats som ett hot".

Sydafrikaspåret, eller spåren, består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den svenske statsministern.

I utredningen återfinns spaningsuppslagen under Avsnitt:HB

I Granskningskommissionens rapport återfinns Sydafrikaspår under SOU 1999:88 sid. 445-481 5.2 Avsnitt HB – ”Sydafrika”


Allmänt

Sydafrikas befolkning

Under rasåskillnadspolitiken, apartheid (1948–1994), delades befolkningen in i fyra huvudgrupper – afrikaner, européer (vita), färgade och asiater. Grupperna hölls åtskilda genom särskilda rasåtskillnadslagarna som bl a förvisade afrikaner att bo i s k ”Bantustans eller hemländer”.

Sydafrikas befolkning 1986 uppskattades vara omkring 33 miljoner (mn) inkluderande hemländerna.

Befolkningsgrupper 1986 (under apartheidtiden)
Antal mn i % Grupp Beskrivning
24.0 mn ~74% Afrikaner ur Bantuspråken etniska grupper förvisade till hemländer (Bantustans)
3.0 mn ~ 9% Afrikander eller Boer härstammande från Nederländerna.
2.8 mn ~ 9% Färgade ättlingar till föräldrar från två olika ”grupper” enligt apartheidsystemet
1.9 mn ~ 6% Vita huvudsakligen britter, men också portugiser, tyskar, judar och greker.
0.9 mn ~ 3% Indier härstammande från Indien.
32.6 mn 100% Total befolkning

Bantuspråken är en undergrupp i Volta-Kongo-grenen av språkfamiljen Niger-Kongospråk. Det finns ungefär 500 bantuspråk, som talas av cirka 200 miljoner människor varav cirka 33 miljoner talade bantuspråk i Sydafrika år 1986.


Apartheid och Bantustans (hemländer)

De olika befolkningsgrupperna enligt apartheidsideologin hölls åtskilda genom särskilda rasåtskillnadslagarna som bl a förvisade afrikaner (cirka 24 mn eller 74% av Sydafrikas totala befolkning) att bo i ”språkbaserade s k ”Bantustans eller hemländer” vilka utgjorde cirka 13% av Sydafrikas totala landområde.


1994 Bantustans in South Africa under apartheid. (Wikimedia Common)
1986 African Population of South Africa by Bantustan and Ethnic Groups (est)
Bantustan Ethnic Group No. in mn Appr. % of Afr. Pop.
KwaZulu Zulu ~ 6.5 ~27%
Transkei
Ciskei
Xhosa ~5.5 ~23%
Bophuthatswana Tswana ~3.3 ~14%
Lebowa Pedi (North Sotho) ~3.0 ~13%
QwaQwa Sotho (South Sotho) ~2.0 ~8%
Gazankulu Tsonga (Shangaan) ~1.5 ~6%
KaNgwane Swazi ~1.0 ~4%
Venda Venda ~0.7 ~3%
KwaNdebele Ndebele ~0.5 ~2%
Bantustans 24 mn 100%


Statsledning

Som republik var Statschefen president och sedan 1984 var regeringschefens (premiärministerns) ämbete sammanslagen med presidentens och benämndes Statspresident och hade verkställande makt 1984–1994.

Sydafrikas presidenter
År Presidentskap Namn Parti
1984-1989 Statspresident Pieter Willem Botha Nationalistpartiet
1989-1994 Statspresident Frederik Willem de Klerk Nationalistpartiet
1994-1999 President Nelson Mandela African National Congress
1994-1996 Vicepresident Frederik Willem de Klerk Nationalistpartiet

Källor / Referenser

Datum Rubrik / Länk Källor
1948-1994 Apartheid rasåtskillnadspolitiken och samhällssystemet som rådde i Sydafrika 1948–1994 Wikipedia
svenska
1951-1994 Bantustan Wikipedia
svenska
1960-03-21 Sharpevillemassakern polisvåld under demonstration i Sydafrika 1960 Wikipedia
svenska
1961 - Sydafrika - republik i södra Afrika Wikipedia
svenska
1961 - South Africa Wikipedia
engelska
1984-1994 Tricameral Parliament Wikipedia
engelska
1961-1994 State President of South Africa Wikipedia
engelska
2024 Fakta – befolkning och språk UI Landguiden
Utrikespolitiska institutet



Spår/teorier

Sydafrikanska agenter/yrkesmördare:
Mari Sandström som jobbat vid FNs flyktingkommission sade till Expressen Referens behövs att hon av en anonym sydafrikansk underrättelsekälla fått veta att mordet utfördes av tre sydafrikaner i samarbetet med en tysk vid namn Franz Esser.

Mordet skulle vara direkt relaterat till morden på anc-tjänstemännen Mlungisi Griffiths Mxenge och Victoria Mxenge. Organisatör bakom mordet skulle vara den Sydafrikanske agenten Craig Williamson.

Samma tips med vissa skiljaktigheter gavs dessutom av en informatör till Svenska Dagbladet.Avsnitt:HBO Tipset bestod i att Palmes mördare var tre män ur det sydafrikanska poliskommandot COIN. En västtysk med kriminellt förflutet (Franz Esser) ordnade de praktiska detaljerna, bl.a. en campingbil för transporter.

Även frilansfilmaren Boris Ersson skall Datum? ha lämnat en detaljerad sammanställning Uppslag till Palmeutredningen med namnen på de sydafrikaner som var inblandade (Wall.1)

Enligt säkerhetsofficeren Eugene de Kock som varit befälhavare för Koevoet, var det Craig Williamson som låg bakom mordet (referens, rättegång?).

Två andra underrättelseofficerare, Dirk Coetzee och Peter Casselton stödde de Kock i hans anklagelser och pekade dessutom ut fler inblandade.

James Anthony White skulle ha hållit i vapnet och svenske Bertil Wedin vara inblandad på den svenska sidan av operationen.

Williamson och White ska vid tiden varit anställda vid ett företag som heter Longreach. Uppgifterna om White skall ha kommit ifrån Rian Stander fd. anställd vid Longreach ref

Enligt Brian Davies ref var Williamson och White inblandade men mördaren skulle komma ifrån PKK uppslag . Denne ska ha rekryterats av en CIA agent som var god vän till Williamson ref .

Enligt EIR ref skulle uppdraget att mörda Palme ha kommit från "Club of the Isles" och de Kock fått sina uppgifter från Phillip Powell.

AWB, Sydafrikansk motståndsrörelse och högerextrem grupp har också nämnts som misstänkta. ref uppslag


Potensiell inblandning av svenska poliser och militärer:
Lars Borgnäs ref har föreslagit att Williamson kan ha samarbetat med svenska högerextremister och poliser. Chefredaktören namn? för Searchlight, har föreslagit det samma ref .

Karl Gunnar Bäck ref fick några dagar efter mordet besök av en engelsk underättelseman som bl.a. nämnde att sydafrikanska intressen tillsammans med svenska poliser skulle vara inblandade i mordet, även affärsmän nämndes. Samordnare skulle vara Robert Wilson (aka Robert "Bob" Wilson) som då ledde företaget A E Services i London ref . A E Services pekas även ut i samband med mordet på Rajiv Gandhi ref .

Ulf Lingärde har lagt fram tesen om att den f.d. svenska officeren och journalisten Bertil Wedin skulle vara inblandad i mordet med kopplingar till SydafrikaD6750-00-B Han hade tjänstgjort för FN i Kongo och Cypern på 60-talet och skulle ha varit agent & spion för de sydafrikanska polisiära och militära underrättelsetjänsterna under Sydafrikas apartheidregim.

Det har även föreslagits att det var Sydafrika som låg bakom sprängningen av Pan Am Flight 103 över Lockerbie för att komma åt Bernt Carlsson som var medarbetare till Palme och nyutnämnd FN ansvarig för Namibia ref

Press/Media

Publicerat Rubrik/Länk Medie
15 jun 2020 Palmegruppen vädjade om möte kring Sydafrikaspåret Expressen

Karl Enn Henricsson

28 nov 2020 Nytt dramatiskt vittnesmål: ”Jag såg Craig Williamson i Folkets hus en vecka före Palmemordet” Gunnar Walls blogg
15 nov 2018 Han är Palme-gruppens nya mål (Bertil Wedin) tv.aftonbladet.se
4 dec 2020 Craig Williamson avfärdar nya uppgifterna – men hur mycket är hans dementi värd? Gunnar Walls blogg
7 jun 2020 Special för denna blogg: Craig Williamson om misstankarna mot Sydafrika Gunnar Walls blogg
5 jun 2020 Planerades ett attentat mot Palme på Kreta i september 1985? Gunnar Walls blogg
6 sep 2020 Restaurangen intill mordplatsen som polisen aldrig kollade Gunnar Walls blogg
23 feb 2016 Palmes diplomat i Sydafrika: Kampen mot apartheid blev hans död Aftonbladet

John Granlund

1 feb 2016 Han pekar ut den skyldige – i en bisats Expressen

Claes Petersson

25 feb 2014 "Jag har inte tillfrågats" (Bertil Wedin - 2.21min) Aftonbladet

tv.aftonbladet.se

21 feb 2016 Nya Palmespåret: Spionen ”Bengt” Aftonbladet

John Granlund

24 feb 2014 Här är succéförfattarens hemliga mordtips (Stieg Larsson Svenska Dagbladet

Ola Billger

13 apr 2015 Spionchefen: Eugene de Kock var i Sverige vid mordet Obs! Dementerat, bilden föreställer ej EdK
Aftonbladet

John Granlund

10 jun 2020 Olaf Palme Assassination: The SA connection Dailymaverick.co.za

Terry Bell

2 mar 2010 Nygammalt Sydafrikaspår Hallands Nyheter

Martin Erlandsson

5 nov 2018 Kollade hans bankfack – efter mystiskt mejl Aftonbladet

Niclas Vent

22 Jan 2003 Han pekas ut som mördaren Aftonbladet

Richard Aschberg
Hans Österman


YouTube

1996-02-28 Palmemordet Sydafrikaspåret - Svt Striptease Lars Borgnäs (30:51)



Förekommer i wpu

 
68-vänstern
AWB
Abdul Minty
Anders Leopold
Ann-1991-09-30 D11614-12 Ulf Lingärde.pdf/5
Ann-1991-09-30 D11614-12 Ulf Lingärde.pdf/6
Ann-1991-09-30 D11614-12 Ulf Lingärde.pdf/8
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/10
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/11
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/129
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/146
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/19
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/204
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/229
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/230
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/231
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/232
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/156
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/175
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/177
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/178
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/179
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/180
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/182
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/183
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/184
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/186
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/187
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/188
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/189
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/190
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/191
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/192
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/193
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/194
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/195
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/196
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/198
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/199
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/200
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/201
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/202
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/203
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/204
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/205
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/206
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/208
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/209
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/210
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/211
… ytterligare resultat
 
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/175
Ann-2020-10-28 RKP PA-arkivforteck-del-2.pdf/15
Bertil Wedin
Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB1139
HBB1139-00
HBB17674
HBB17674-00
HBB17675
HBB17675-00
HBB17675-00-A
HBB17734
HBB17734-00
HBB17737
HBB17737-00
HBB17824
HBB17824-00
HBB17824-01
HBB17825
HBB17825-00
HBB18493
HBB18493-00
HBB18618
HBB18618-00
HBB18618-00-A
HBB18618-00-B
HBB18618-00-C
HBB18618-00-D
HBB18618-00-E
HBB18618-01
HBB18618-02
HBB21073
HBB21073-00
HBB21870
HBB21870-00
HBB4111 - Gunnar Wedin lämnar tips om Bertil Wedin.
HBB4111-00
HBB4111-00-A
HBB4111-00-B
HBB4111-00-C
HBB4111-00-D
HBB4111-04-M
HBB4171
… ytterligare resultat

Bilder

Litteratur

Hänvisningar

[KRU] - Ingemar Krusell "Palmemordets nakna fakta"