Skillnad mellan versioner av "Polisspåret"
Från wpu.nu
Tottis (diskussion | bidrag) |
|||
| (44 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | <small>''[[SPÅR - TEORIER|Spår - Teorier]]''</small> | ||
| − | + | '''[[Avsnitt:EAE]]''' i utredningen<br> | |
| − | + | Det är svårt att koka ned polisspåret till en ensamstående teori då flera olika personer, och organisationer nämns i varierande sammanhang. Man kan därför tala om "polisspåren(!)" | |
| − | + | Otaliga tips om enskilda poliser har utretts av Palmegruppen och Granskningskommissionen utan att någon grund till misstankarna bevisats. | |
| − | + | Polisspåren består bl.a av att ett antal personer inom polisen med högerextrema åsikter, i en konspiratörer skulle ha utfört eller varit delaktiga i mordet.<br> | |
| − | |||
| − | Misstänkta poliser (de sk. bokstavspoliserna) blev | + | Misstänkta poliser (de sk. bokstavspoliserna) blev tidigt i utredningen prövade av Granskningskommissionen, [[Uppslag:JA25000-00|GRK (SOU 1988:88)]]<br> |
| + | En sammanfsttning om det som utretts gällande polisers inblandning kan hittas i GRK under punkt 4 sidorna 271 - 419.<br> | ||
| + | [https://wpu.nu/wiki/Sida:Ann-1999-09-13-JA25000-00_SOU_1999_88_Del_1_GRK_Granskningskommissionens_bet%C3%A4nkande.pdf/9 Länk till sid 271] | ||
| + | |||
| + | Ämnet är dock fortfarande populärt i "privatspanar" sammanhang. | ||
| + | |||
| + | |||
| + | == Bokstavspoliserna == | ||
| + | Benämningarna som användes i GRK. | ||
| − | |||
| − | |||
Polisman A = [[Carl Gustav Östling]] <br> | Polisman A = [[Carl Gustav Östling]] <br> | ||
Polisman B = [[Stellan Åkerbring]] <br> | Polisman B = [[Stellan Åkerbring]] <br> | ||
| Rad 29: | Rad 35: | ||
Majoren = [[Ingvar Grundborg]] | Majoren = [[Ingvar Grundborg]] | ||
| − | + | [[Lars Borgnäs]] beteckningar<br> | |
Polisman Ö = Carl Gustav Östling<br> | Polisman Ö = Carl Gustav Östling<br> | ||
| − | Polisman Y = | + | Polisman Y = (kollas upp) |
| + | |||
| + | [[Thomas Piltz]] (Polisman D) Kallas i [[Sven Anér]]s och [[Gunnar Wall]]s böcker för "X" | ||
| + | |||
| − | + | == Relaterar/ Nätverk: == | |
| − | + | [[EAP]], [[Sydafrika]], [[Säpo]], [[Contra]] | |
== Baseballigan == | == Baseballigan == | ||
| − | + | Grupp inom Norrmalmspolisen med bl.a [[Thomas Ekesäter]] [[Thomas Piltz]], [[Stefan Svensson]] och [[Leif Tell]]. | |
| − | Hans Holmér hade 1982 inrättat fyra gatuvåldsgrupper (förkortat GVG) för att komma tillrätta med det ökande gatuvåldet i centrala Stockholm. Ingen speciell utbildning behövdes för att tjänstgöra förutom de grundläggande kraven för en polis och upp till max åtta personer ingick i varje grupp (annars skulle föraren varit tvungen att inneha busskörkort för att framföra piketen lagligt). | + | |
| − | Inom vaktdistrikt 1 (VD 1) vilket innefattar, grovt uttryckt: Stockholms city, Norrmalm och Vasastan, ofta sammanfattat som ”Norrmalmspolisens” inrättades två gatuvåldsgrupper med poliser ur Norrmalmspolisens ”C-tur” respektive ”G-tur”. Den senare av dessa kom via massmedia att få öknamnet "baseballigan" efter att ha utmärkt sig genom kontroversiella metoder. | + | Namnet Baebolligan sägs komma från att medlemmarna ofta gick klädda med baseball kepsar och även missbrukade möjligheten att använda civila kläder vid tjänstgöring. |
| − | Kritik från allmänhet och kollegor gick ut på att gruppen använde allt för bryska metoder främst då de grovt misshandlade misstänkta narkomaner. Grupperna påbörjade sitt arbete i mars 1982 och upplöstes formellt redan vid årsskiftet 1982/1983. Men polismännen i G-turens GVG kom dock i stor utsträckning att fortsätta tjänstgöra tillsammans som s.k. områdespoliser. De fortsatte därvid med huvudsakligen GVG-verksamhet, dvs. samma verksamhet som tidigare, men bokfördes som områdespoliser. | + | |
| − | Flera av poliserna visade sig ha nazistiska sympatier och engagemang. Palme själv informerades också om de nazistiska strömningar som fanns inom vissa poliskretsar. Kopplingar finns mellan medlemmar i baseballigan och det så kallade polisspåret i utredningen om Palmemordet. En av poliserna vid ingripandet som ledde till Osmo Vallos död hade också arbetat i en av piketerna inom Norrmalmspolisen vid den aktuella tiden. | + | [[Hans Holmér]] hade 1982 inrättat fyra gatuvåldsgrupper (förkortat GVG) för att komma tillrätta med det ökande gatuvåldet i centrala Stockholm. |
| + | |||
| + | Ingen speciell utbildning behövdes för att tjänstgöra förutom de grundläggande kraven för en polis och upp till max åtta personer ingick i varje grupp (annars skulle föraren varit tvungen att inneha busskörkort för att framföra piketen lagligt). | ||
| + | |||
| + | Inom vaktdistrikt 1 (VD 1) vilket innefattar, grovt uttryckt: Stockholms city, Norrmalm och Vasastan, ofta sammanfattat som ”Norrmalmspolisens” inrättades två gatuvåldsgrupper med poliser ur Norrmalmspolisens ”C-tur” respektive ”G-tur”. | ||
| + | |||
| + | Den senare av dessa kom via massmedia att få öknamnet "baseballigan" efter att ha utmärkt sig genom kontroversiella metoder. | ||
| + | |||
| + | De fick omfattande Kritik från allmänhet och kollegor gick ut på att gruppen använde allt för bryska metoder främst då de grovt misshandlade misstänkta narkomaner. | ||
| + | |||
| + | Grupperna påbörjade sitt arbete i mars 1982 och upplöstes formellt redan vid årsskiftet 1982/1983. | ||
| + | |||
| + | Men polismännen i G-turens GVG kom dock i stor utsträckning att fortsätta tjänstgöra tillsammans som s.k. områdespoliser. | ||
| + | |||
| + | De fortsatte därvid med huvudsakligen GVG-verksamhet, dvs. samma verksamhet som tidigare, men bokfördes som områdespoliser. | ||
| + | |||
| + | Flera av poliserna visade sig ha nazistiska sympatier och engagemang. | ||
| + | |||
| + | [[Olof Palme]] själv informerades också om de nazistiska strömningar som fanns inom vissa poliskretsar. | ||
| + | |||
| + | Kopplingar finns mellan medlemmar i baseballigan och det så kallade polisspåret i utredningen om Palmemordet. | ||
| + | |||
| + | En av poliserna vid ingripandet som ledde till Osmo Vallos död hade också arbetat i en av piketerna inom Norrmalmspolisen vid den aktuella tiden. | ||
| + | |||
| + | '''Machnowfallet''', den 28 juni 1982 omhändertogs en 39-åring, Rolf Machnow, på grund av berusning vid Sergels torg i Stockholm. | ||
| + | |||
| + | Machnow fördes till ett omhändertaganderum på T-centralen. | ||
| + | |||
| + | Under uppehållet i rummet bedömdes Machnows tillstånd vara sådant att ambulans tillkallades. | ||
| + | |||
| + | Efter att han hade körts till Sabbatsbergs sjukhus i ambulans konstaterades klockan 18:15 att Machnow avlidit. | ||
| + | |||
| + | Rolf hade flertalet brutna revben, allvarliga skallskador, blåmärken som "täckte hela kroppen" och han dog av inre blödningar då hans mjälte spruckit som ett resultat av hårda slag. | ||
| + | |||
| + | De två polismän som närvarade i rummet uppgav att Machnow själv tillfogat sig sina skador genom att "ramla och slå i huvudet". | ||
| + | |||
| + | Förundersökningen mot de två polismännen lades ned 1983. | ||
| − | + | Både Polisstyrelsen och Arbetsdomstolen beslutade att inte göra de två polismännen, polisman D & E ansvariga för dödsfallet. | |
| − | + | Machnows syster medverkade samma år i SVT-programmet Mitt i Strömmen och namngav där de båda poliserna. De stämde senare den ansvarige utgivaren för programmet och tilldömdes skadestånd. | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | Machnows syster medverkade samma år i SVT-programmet Mitt i Strömmen och namngav där de båda poliserna. De stämde senare den ansvarige utgivaren för programmet och tilldömdes skadestånd. | ||
| − | + | '''Skeppsholmenfallet'''. | |
| − | Efter att gatuvåldsgrupperna upplösts fortsatte polismännen ur den omstridda gatuvåldsgruppen att patrullera som områdespoliser. I oktober 1983 hade sex av dessa polismän patrullerat med en piketbuss och därvid plockat upp en man och satt på denne handbojor, trots att han varken var gripen eller omhändertagen. Mannen hävdade senare att han misshandlades i bussen, något som polismännen förnekade. Poliserna förnekade också att handbojor använts. Mannen kördes till en plats längst ut på Skeppsholmen där han lämnades. Den polis som i praktiken förde befälet samt den som körde piketbussen dömdes av Högsta domstolen till 100 dagsböter vardera för olaga tvång. En av de polismän som misstänktes i samband med Machnowfallet var även åtalad vad gäller detta men det åtalet ogillades. | + | Efter att gatuvåldsgrupperna upplösts fortsatte polismännen ur den omstridda gatuvåldsgruppen att patrullera som områdespoliser. |
| + | |||
| + | I oktober 1983 hade sex av dessa polismän patrullerat med en piketbuss och därvid plockat upp en man och satt på denne handbojor, trots att han varken var gripen eller omhändertagen. | ||
| + | |||
| + | Mannen hävdade senare att han misshandlades i bussen, något som polismännen förnekade. Poliserna förnekade också att handbojor använts. Mannen kördes till en plats längst ut på Skeppsholmen där han lämnades. | ||
| + | |||
| + | Den polis som i praktiken förde befälet samt den som körde piketbussen dömdes av Högsta domstolen till 100 dagsböter vardera för olaga tvång. En av de polismän som misstänktes i samband med Machnowfallet var även åtalad vad gäller detta men det åtalet ogillades. | ||
| + | |||
| + | Werner Braun journalist på Expressen, uppger sig ha blivit uppringd av ett polisbefäl från södra Dalarna som sade sig på starka grunder misstänka att Baseballigan hade med mordet att göra. | ||
| + | |||
| + | Tidningen Proletären anser i '' ''' "[[Mordet på Palme och polisspåret]]" ''' '' att en sammanslutning av högerextrema poliser låg bakom mordet på Palme. | ||
| + | |||
| + | I konspirationen skulle flera medlemmar ur Baseballigan ha ingått. | ||
| + | |||
| + | == Spåret "Johan" == | ||
| + | '''Högerextrem fd polisinspektör:'''<br> | ||
| + | Palmegruppen förhörde 2013 den före detta polisinspektören [[Dan Klöverskjöld]] som ska ha uppmanat affärsmannen, förtagsledaren och vapenexperten Johan L att skjuta Palme. | ||
| + | |||
| + | I januari 2013 gick "Johan" ut i Aftonbladet och berättade att en högerextrem polis fem månader före mordet hade bett honom att skjuta [[Olof Palme]]. | ||
| + | |||
| + | Palmegruppen bekräftade att man förhört expolisen. Klöverskjöld sade 1988 upp sig som kriminalinspektör och flyttade med sin fru till Pert, Australien. Han förnekar inte att han talat med "Johan", men vill inte prata om händelsen enligt Aftonbladet. | ||
| + | |||
| + | Klöverskjöld har utpekats som högerextrem. | ||
== Polisman A, CGÖ == | == Polisman A, CGÖ == | ||
| Rad 64: | Rad 127: | ||
== Diverse == | == Diverse == | ||
| − | + | '''Södermalmspiketen''' | |
Se '''[[3230]]'''<br> | Se '''[[3230]]'''<br> | ||
| − | + | '''Bröderna Poutiainen''' menar i sin berömda bok inom privatspanarkretsar '' ''' "[[Inuti labyrinten]]"{{RBok|Inuti labyrinten}} ''' '' att jakten på Palmes mördare kan ha avsiktligt försenats av Stockholmspolisens ledningscentral, möjligen av personal från SÄPO.<br> | |
| − | + | [[Jan Ove Sundberg]] har framfört flera underliga vittnesmål rörande poliser kring mordplatsen.<br> | |
| − | + | [[Kjell Wase]] journalist som länge studerat polisspåret fick ett hotbrev där brevskrivaren, som hävdar att han är polis, hotar att använda polisens goda kontakter med högerextremister för att "komma åt" Wase. <br> | |
| − | + | [[Thomas Piltz]] (Polisman D)<br> | |
Kallas i Anérs och Walls böcker för "X". <br> | Kallas i Anérs och Walls böcker för "X". <br> | ||
Polis, medlem i "Baseballigan". Anne Marie Machnow ringde upp Lars Krantz och berättade att hon blivit uppringd av ett polisbefäl i Dalarna som misstänkte Thomas Piltz för mordet. Lars Krantz säger sig ha sett Thomas Piltz och Leif Tell bete sig underligt vid en buss nära mordplatsen strax efter mordet. [Ane1, Bau. Kra1, Kra2, Mos, Wal]. <br> | Polis, medlem i "Baseballigan". Anne Marie Machnow ringde upp Lars Krantz och berättade att hon blivit uppringd av ett polisbefäl i Dalarna som misstänkte Thomas Piltz för mordet. Lars Krantz säger sig ha sett Thomas Piltz och Leif Tell bete sig underligt vid en buss nära mordplatsen strax efter mordet. [Ane1, Bau. Kra1, Kra2, Mos, Wal]. <br> | ||
| Rad 82: | Rad 145: | ||
Kriminalinspektör. Enligt Lasse Lundberg har Perä avslöjat att han var inblandad i Palmemordet under en gemensam resa. Både Lundberg och Perä ska under mordnatten ha betett sig som om de kände till vad som skulle hända och ville se till att de skaffade sig alibin [Bau].<br> | Kriminalinspektör. Enligt Lasse Lundberg har Perä avslöjat att han var inblandad i Palmemordet under en gemensam resa. Både Lundberg och Perä ska under mordnatten ha betett sig som om de kände till vad som skulle hända och ville se till att de skaffade sig alibin [Bau].<br> | ||
| − | + | ||
| − | |||
Polisspåret kombineras ofta med<br> '''[[Contras]], [[Arla Gryning]], [[Piket 3230]], [[SÄPO]]''' | Polisspåret kombineras ofta med<br> '''[[Contras]], [[Arla Gryning]], [[Piket 3230]], [[SÄPO]]''' | ||
| − | == | + | == Förekommer i wpu == |
{{#ask: [[~~"polisspåret]]|format=broadtable}} | {{#ask: [[~~"polisspåret]]|format=broadtable}} | ||
| Rad 103: | Rad 165: | ||
|'''Expressen<br> | |'''Expressen<br> | ||
Claes Petersson | Claes Petersson | ||
| + | |- | ||
| + | |27 jan 2015||[https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0E3kKA/en-polis-bad-mig-att-skjuta-palme/ ''' ”En polis bad mig att skjuta Palme”] | ||
| + | ||'''Aftonbladet <br> | ||
| + | Gunnar Wall | ||
| + | |- | ||
|} | |} | ||
Nuvarande version från 25 oktober 2024 kl. 05.31
Avsnitt:EAE i utredningen
Det är svårt att koka ned polisspåret till en ensamstående teori då flera olika personer, och organisationer nämns i varierande sammanhang. Man kan därför tala om "polisspåren(!)"
Otaliga tips om enskilda poliser har utretts av Palmegruppen och Granskningskommissionen utan att någon grund till misstankarna bevisats.
Polisspåren består bl.a av att ett antal personer inom polisen med högerextrema åsikter, i en konspiratörer skulle ha utfört eller varit delaktiga i mordet.
Misstänkta poliser (de sk. bokstavspoliserna) blev tidigt i utredningen prövade av Granskningskommissionen, GRK (SOU 1988:88)
En sammanfsttning om det som utretts gällande polisers inblandning kan hittas i GRK under punkt 4 sidorna 271 - 419.
Länk till sid 271
Ämnet är dock fortfarande populärt i "privatspanar" sammanhang.
Bokstavspoliserna
Benämningarna som användes i GRK.
Polisman A = Carl Gustav Östling
Polisman B = Stellan Åkerbring
Polisman C = Stefan Svensson
Polisman D = Thomas Piltz
Polisman E = Leif Tell
Polisman F = Claes Djurfeldt
Polisman G = Thomas Flyckt (Carl), senare Karlsson
Polisman H = Tommy Birath
Polisman I = Bo Asplund
Polisman J = Kjell Hultman
Polisman K = Jan Värnhall
Polisman L = Bror Perä
Löjtnant X = Lars Nilsson (Lars-Erik)
Majoren = Ingvar Grundborg
Lars Borgnäs beteckningar
Polisman Ö = Carl Gustav Östling
Polisman Y = (kollas upp)
Thomas Piltz (Polisman D) Kallas i Sven Anérs och Gunnar Walls böcker för "X"
Relaterar/ Nätverk:
Baseballigan
Grupp inom Norrmalmspolisen med bl.a Thomas Ekesäter Thomas Piltz, Stefan Svensson och Leif Tell.
Namnet Baebolligan sägs komma från att medlemmarna ofta gick klädda med baseball kepsar och även missbrukade möjligheten att använda civila kläder vid tjänstgöring.
Hans Holmér hade 1982 inrättat fyra gatuvåldsgrupper (förkortat GVG) för att komma tillrätta med det ökande gatuvåldet i centrala Stockholm.
Ingen speciell utbildning behövdes för att tjänstgöra förutom de grundläggande kraven för en polis och upp till max åtta personer ingick i varje grupp (annars skulle föraren varit tvungen att inneha busskörkort för att framföra piketen lagligt).
Inom vaktdistrikt 1 (VD 1) vilket innefattar, grovt uttryckt: Stockholms city, Norrmalm och Vasastan, ofta sammanfattat som ”Norrmalmspolisens” inrättades två gatuvåldsgrupper med poliser ur Norrmalmspolisens ”C-tur” respektive ”G-tur”.
Den senare av dessa kom via massmedia att få öknamnet "baseballigan" efter att ha utmärkt sig genom kontroversiella metoder.
De fick omfattande Kritik från allmänhet och kollegor gick ut på att gruppen använde allt för bryska metoder främst då de grovt misshandlade misstänkta narkomaner.
Grupperna påbörjade sitt arbete i mars 1982 och upplöstes formellt redan vid årsskiftet 1982/1983.
Men polismännen i G-turens GVG kom dock i stor utsträckning att fortsätta tjänstgöra tillsammans som s.k. områdespoliser.
De fortsatte därvid med huvudsakligen GVG-verksamhet, dvs. samma verksamhet som tidigare, men bokfördes som områdespoliser.
Flera av poliserna visade sig ha nazistiska sympatier och engagemang.
Olof Palme själv informerades också om de nazistiska strömningar som fanns inom vissa poliskretsar.
Kopplingar finns mellan medlemmar i baseballigan och det så kallade polisspåret i utredningen om Palmemordet.
En av poliserna vid ingripandet som ledde till Osmo Vallos död hade också arbetat i en av piketerna inom Norrmalmspolisen vid den aktuella tiden.
Machnowfallet, den 28 juni 1982 omhändertogs en 39-åring, Rolf Machnow, på grund av berusning vid Sergels torg i Stockholm.
Machnow fördes till ett omhändertaganderum på T-centralen.
Under uppehållet i rummet bedömdes Machnows tillstånd vara sådant att ambulans tillkallades.
Efter att han hade körts till Sabbatsbergs sjukhus i ambulans konstaterades klockan 18:15 att Machnow avlidit.
Rolf hade flertalet brutna revben, allvarliga skallskador, blåmärken som "täckte hela kroppen" och han dog av inre blödningar då hans mjälte spruckit som ett resultat av hårda slag.
De två polismän som närvarade i rummet uppgav att Machnow själv tillfogat sig sina skador genom att "ramla och slå i huvudet".
Förundersökningen mot de två polismännen lades ned 1983.
Både Polisstyrelsen och Arbetsdomstolen beslutade att inte göra de två polismännen, polisman D & E ansvariga för dödsfallet.
Machnows syster medverkade samma år i SVT-programmet Mitt i Strömmen och namngav där de båda poliserna. De stämde senare den ansvarige utgivaren för programmet och tilldömdes skadestånd.
Skeppsholmenfallet. Efter att gatuvåldsgrupperna upplösts fortsatte polismännen ur den omstridda gatuvåldsgruppen att patrullera som områdespoliser.
I oktober 1983 hade sex av dessa polismän patrullerat med en piketbuss och därvid plockat upp en man och satt på denne handbojor, trots att han varken var gripen eller omhändertagen.
Mannen hävdade senare att han misshandlades i bussen, något som polismännen förnekade. Poliserna förnekade också att handbojor använts. Mannen kördes till en plats längst ut på Skeppsholmen där han lämnades.
Den polis som i praktiken förde befälet samt den som körde piketbussen dömdes av Högsta domstolen till 100 dagsböter vardera för olaga tvång. En av de polismän som misstänktes i samband med Machnowfallet var även åtalad vad gäller detta men det åtalet ogillades.
Werner Braun journalist på Expressen, uppger sig ha blivit uppringd av ett polisbefäl från södra Dalarna som sade sig på starka grunder misstänka att Baseballigan hade med mordet att göra.
Tidningen Proletären anser i "Mordet på Palme och polisspåret" att en sammanslutning av högerextrema poliser låg bakom mordet på Palme.
I konspirationen skulle flera medlemmar ur Baseballigan ha ingått.
Spåret "Johan"
Högerextrem fd polisinspektör:
Palmegruppen förhörde 2013 den före detta polisinspektören Dan Klöverskjöld som ska ha uppmanat affärsmannen, förtagsledaren och vapenexperten Johan L att skjuta Palme.
I januari 2013 gick "Johan" ut i Aftonbladet och berättade att en högerextrem polis fem månader före mordet hade bett honom att skjuta Olof Palme.
Palmegruppen bekräftade att man förhört expolisen. Klöverskjöld sade 1988 upp sig som kriminalinspektör och flyttade med sin fru till Pert, Australien. Han förnekar inte att han talat med "Johan", men vill inte prata om händelsen enligt Aftonbladet.
Klöverskjöld har utpekats som högerextrem.
Polisman A, CGÖ
Har av många utpekats som särskilt intresserad när högerextremism inom polisen kommer på tal.
Var med i ledningen för arangerandet av de sk. "festerna i Gamla stan" där högerextrema åsikter sägs ha varit huvudtema.
Se Carl Gustav Östling
Norrköpingsgruppen
Enligt uppgifter till tv-programmet Norra Magasinet samlades en grupp poliser och militärer i Norrköpings polishus sex veckor innan mordet för att tala om hur Palme skulle elimineras. SÄPO
skulle fått information om mötet men valt att inte ingripa.
Diverse
Södermalmspiketen
Se 3230
Bröderna Poutiainen menar i sin berömda bok inom privatspanarkretsar "Inuti labyrinten"Inuti labyrinten att jakten på Palmes mördare kan ha avsiktligt försenats av Stockholmspolisens ledningscentral, möjligen av personal från SÄPO.
Jan Ove Sundberg har framfört flera underliga vittnesmål rörande poliser kring mordplatsen.
Kjell Wase journalist som länge studerat polisspåret fick ett hotbrev där brevskrivaren, som hävdar att han är polis, hotar att använda polisens goda kontakter med högerextremister för att "komma åt" Wase.
Thomas Piltz (Polisman D)
Kallas i Anérs och Walls böcker för "X".
Polis, medlem i "Baseballigan". Anne Marie Machnow ringde upp Lars Krantz och berättade att hon blivit uppringd av ett polisbefäl i Dalarna som misstänkte Thomas Piltz för mordet. Lars Krantz säger sig ha sett Thomas Piltz och Leif Tell bete sig underligt vid en buss nära mordplatsen strax efter mordet. [Ane1, Bau. Kra1, Kra2, Mos, Wal].
▪︎Christian Dalsgaard, poliskommisarie som tjänstgjorde mordnatten med chaufför Thomas Ekesäter. Enligt Sven Anér och tidningen Proletären har Dalsgaard och Ekesäter betett sig på ett sånt sätt mordnatten att det tyder på att de kan varit inblandade i mordet på Palme.
▪︎ Bror Perä (Polisman L)
Kriminalinspektör. Enligt Lasse Lundberg har Perä avslöjat att han var inblandad i Palmemordet under en gemensam resa. Både Lundberg och Perä ska under mordnatten ha betett sig som om de kände till vad som skulle hända och ville se till att de skaffade sig alibin [Bau].
Polisspåret kombineras ofta med
Contras, Arla Gryning, Piket 3230, SÄPO
Förekommer i wpu
Press/Media
| Publicerat | Rubrik/Länk | Medie |
|---|---|---|
| 9 apr 2006 | Baseballligan - P3 dokumentär, 68 min | Sveriges Radio Kristofer Hansson |
| 25 jan 2016 | ' "Baseball"-polisernas fest efter Palme-mordet | Expressen Claes Petersson |
| 27 jan 2015 | ”En polis bad mig att skjuta Palme” | Aftonbladet Gunnar Wall |
Bilder
