wpu.nu

Skillnad mellan versioner av "Sydafrika"

Från wpu.nu

 
(42 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
De Sydafrikanska spåren<br>
+
''De Sydafrikanska spåren''<br>
{{AndraNamn|Sydafrikaspåret}}<br>
+
{{AndraNamn|Sydafrikaspåret; Syd-afrikaspåret; Sydafrika-spåret; Sydafrikaspår; South Africa}}<br>
  
 
[[Fil:Sydafrika ingress.jpg|100px|ramlös|]]
 
[[Fil:Sydafrika ingress.jpg|100px|ramlös|]]
 
[[Avsnitt:HB]]<br>
 
[[Avsnitt:HB]]<br>
<small>Lista [[SPÅR - TEORIER|''Spår/Teorier'']]</small><br>
+
<small>Listan [[SPÅR - TEORIER|''Spår/Teorier'']]</small><br>
  
Huvudtemat i spåret består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller Sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den Svenska statsministern. Palme var då en av de politiska ledare som internationellt hårt fördömde den ledande apartheidregimen samtidigt som han starkt uttryckte sympatier med den sydafrikanska befrielserörelsen ANC. Detta tog sig bl.a uttryck i kraftiga sanktioner mot landet och stort ekonomiskt stöd till ANC. Hans engagemang i frågan och hans internationella nätverk gjorde honom till en frontfigur i hotet mot apartheidregimen
+
Huvudtemat i spåret består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller Sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den Svenska statsministern.
  
Flera andra aktörer har också utpekats för att med Sydafrikanska kontaktytor varit inblandade i mordet. Bland dessa har nämnts CIA, KGB m.fl.
+
[[Olof Palme]] var då en av de politiska ledare som internationellt hårt fördömde den ledande apartheidregimen samtidigt som han starkt uttryckte sympatier med den sydafrikanska befrielserörelsen [[ANC]].
  
Från förhör{{RU|T116-00-D}} den 29 april 1986  med Lisbeth Palme i bostaden:
+
Detta tog sig bl.a uttryck i kraftiga sanktioner mot landet och stort ekonomiskt stöd till [[ANC]]. Hans engagemang i frågan och hans internationella nätverk gjorde honom till en frontfigur i hotet mot apartheidregimen
: "Under samtalet med Lisbeth Palme fördes en allmän diskussion om tänkbara motiv. Hon nämnde då de båda stormakterna och deras olika förgreningar i världen. Olof Palme var en mycket populär och känd person i hela Afrika och hans starka engagemang för ANC kan av Sydafrikas nuvarande regim ha uppfattats som ett hot".
 
  
== Relaterar/Nätverk: ==  
+
Flera andra aktörer har också utpekats för att med Sydafrikanska kontaktytor varit inblandade i mordet. Bland dessa har nämnts [[CIA]], [[KGB]] m.fl.
[[Craig Williamson]], [[Eugene de Kock]], [[Nigel Barnett]], [[Peter Casselton]], [[Riaan Stander]],
+
 
[[Longreach]], [[AWB]], [[Club of the Isles]], [[CCB]], [[DIRCO]], [[PKK]], [[KGB]], [[CIA]], [[COIN]], [[CGÖ]], [[Anthony White]], [[Boris Ersson]], [[Nigel Barnett]], [[Operation Hammer]], [[Jan Stocklassa]], [[Lars Kärnestam]]
+
Från förhör{{RU|T116-00-D}} 1986-04-29 med [[Lisbeth Palme]] i bostaden:
 +
: "Under samtalet med [[Lisbeth Palme]] fördes en allmän diskussion om tänkbara motiv. Hon nämnde då de båda stormakterna och deras olika förgreningar i världen. [[Olof Palme]] var en mycket populär och känd person i hela Afrika och hans starka engagemang för [[ANC]] kan av Sydafrikas nuvarande regim ha uppfattats som ett hot".
 +
 
 +
== Nätverk / Relaterar: ==  
 +
 
 +
För översikt över organisationerna nämnda nedan, följ länken: [https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:The_Assassins%27s_Web.png#mw-jump-to-license Securocrats 1985]
 +
 
 +
[[BOSS]], [[NIS]]:
 +
 
 +
[[SADF]]: South African Defence Force<br>
 +
[[Craig Williamson]] (MI/DCC/Andere lande)<br>
 +
: [[Longreach]]:<br>
 +
:: [[Peter Casselton]]
 +
:: [[Bertil Wedin]]<br>
 +
 
 +
[[SAP SB]]: SAP Special Branch ("säkerhetspolisen")<br>
 +
[[Dirk Coetzee]], [[Eugene de Kock]]<br>
 +
 
 +
[[Anthony White]], [[Boris Ersson]], [[Nigel Barnett]], [[Riaan Stander]], [[Franz Esser]], , [[CCB]], [[AWB]], [[DIRCO]], [[COIN]], [[Club of the Isles]], [[PKK]], [[KGB]], [[Sovjet]], [[CIA]], [[CGÖ]], [[Operation Hammer]], [[Jan Stocklassa]], [[Lars Kärnestam]],  [[PKK]]
  
 
== I utredningen ==
 
== I utredningen ==
Sydafrika är i PU-materialet registrerat under avsnittet HB, som också kallas Sydafrika. Materialet är stort och omfattar totalt runt 400 registrerade uppslag (20 pärmar). Avsnittet är indelat i 21 underavsnitt.<br>Första månaden efter mordet på Olof Palme inkom ett drygt tiotal tips med anknytning till Sydafrika.<br>
+
Sydafrika är i PU-materialet registrerat under [[Avsnitt:HB|avsnittet HB]]
 +
avsnittet HB, som också kallas Sydafrika. Materialet är stort och omfattar totalt runt 400 registrerade uppslag (20 pärmar). Avsnittet är indelat i 21 underavsnitt.<br>Första månaden efter mordet på Olof Palme inkom ett drygt tiotal tips med anknytning till Sydafrika.<br>
 
Tipsen föranledde inga omfattande utredningsåtgärder.<br>
 
Tipsen föranledde inga omfattande utredningsåtgärder.<br>
 
Därefter och fram till hösten 1996 inkom några enstaka uppslag per år, sammanlagt ett 40-tal.<br>
 
Därefter och fram till hösten 1996 inkom några enstaka uppslag per år, sammanlagt ett 40-tal.<br>
Resterande ~350 uppslag har registrerats i PU i samband med den utredning av det s.k. Sydafrikaspåret, som aktualiserades hösten 1996. Detta efter det att den Sydafrikanske säkerhetsofficeren
 
[[Eugene de Kock]] uttalat sig om MOP i en rättegång där han pekade ut kollegan [[Craig Williamson]] för att ligga bakom mordd. Detta kommenterades av Lars Nylén, dåvarande chef på rikskriminalen, som ett "underrättelsesvindleri"{{RU|ref}} vilket även verkar vara utredarnas intryck vid den tiden.<br>
 
Efter 2015 då ny åklagare och spaningsledare tog över Palmeutredningen började spåret utredas mera aktivt igen.
 
  
[[Boris Ersson]] lämnar 18 nov 1996 en detaljerad skriftlig sammanställning till Palmeutredningen{{RU|HBG4818-00}}
+
Resterande ~350 uppslag har registrerats i PU i samband med den den del av utredningen som aktualiserades hösten 1996.
 +
 
 +
Detta efter det att den Sydafrikanske säkerhetsofficeren
 +
[[Eugene de Kock]] uttalat sig om MOP i en rättegång{{RU|HBE17832-00}} där han pekade ut kollegan [[Craig Williamson]] för att ligga bakom mordet.
 +
 
 +
Detta kommenterades av [[Lars Nylén]], dåvarande chef på rikskriminalen, som ett "underrättelsesvindleri"{{RB}} vilket även verkar vara utredarnas intryck vid den tiden.<br>
 +
 
 +
Efter 2015 då ny åklagare och spaningsledare tog över [[Palmeutredningen]] började spåret utredas mera aktivt igen.
 +
 
 +
[[Boris Ersson]] lämnar 1996-11-18 en detaljerad skriftlig sammanställning till Palmeutredningen{{RU|HBG4818-00}}
 +
 
 +
2016-02-25 säger Dag Andersson i intervju* att Palmegruppen under den senaste tiden fått in nytt material{{RU|Uppslag}}, bland annat från journalister som varit i Sydafrika och av en tidigare diplomat [[Mari Sandström]]<br>
  
25 feb 2016 säger Dag Andersson i intervju* att Palmegruppen under den senaste tiden fått in nytt material{{RU|Uppslag}}, bland annat från journalister som varit i Sydafrika och av en tidigare diplomat [[Mari Sandström]]<br>
 
 
'' "Vi måste gå igenom spåret på nytt och se om det finns ytterligare åtgärder vi kan vidta" ''<br>
 
'' "Vi måste gå igenom spåret på nytt och se om det finns ytterligare åtgärder vi kan vidta" ''<br>
 +
 
<small>''[https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zLkGMK/nya-palmesparet-spionen-bengt *Aftonbladet: Nya Palmespåret, Spionen ”Bengt”]</small>''<br>
 
<small>''[https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zLkGMK/nya-palmesparet-spionen-bengt *Aftonbladet: Nya Palmespåret, Spionen ”Bengt”]</small>''<br>
  
Rad 34: Rad 60:
 
<big>Sydafrikanska agenter/yrkesmördare:''</big>
 
<big>Sydafrikanska agenter/yrkesmördare:''</big>
 
<br>
 
<br>
Mari Sandström som jobbat vid FNs flyktingkommission sade till Expressen {{RB}} att hon av en anonym sydafrikansk underrättelsekälla fått veta att mordet utfördes av tre sydafrikaner i samarbetet med en tysk vid namn [[Franz Esser]]. Mordet skulle vara direkt relaterat till morden på anc-tjänstemännen [[Mlungisi Griffiths Mxenge]] och [[Victoria Mxenge]]. Organisatör bakom mordet skulle vara den Sydafrikanske agenten [[Craig Williamson]].<br>
+
Mari Sandström som jobbat vid FNs flyktingkommission sade till Expressen {{RB}} att hon av en anonym sydafrikansk underrättelsekälla fått veta att mordet utfördes av tre sydafrikaner i samarbetet med en tysk vid namn [[Franz Esser]].  
Samma tips med vissa skiljaktigheter gavs dessutom av en informatör till Svenska Dagbladet{{RB}}. Tipset bestod i att Palmes mördare var tre män ur det sydafrikanska poliskommandot [[COIN]]. En västtysk med kriminellt förflutet (Franz Esser) ordnade de praktiska detaljerna, bl.a. en campingbil för transporter.<br>
+
 
Även frilansfilmaren [[Boris Ersson]] skall {{RU|Datum?}} ha lämnat en detaljerad sammanställning{{RU|Uppslag}}till Palmeutredningen med namnen på de sydafrikaner som var inblandade{{RU|(Wall.1)}}<br>
+
Mordet skulle vara direkt relaterat till morden på anc-tjänstemännen [[Mlungisi Griffiths Mxenge]] och [[Victoria Mxenge]]. Organisatör bakom mordet skulle vara den Sydafrikanske agenten [[Craig Williamson]].<br>
Enligt säkerhetsofficeren [[Eugene de Kock]] som varit befälhavare för [[Koevoet]], var det Williamson som låg bakom mordet (referens, rättegång?). Två andra underrättelseofficerare, [[Dirk Coutzee]] och [[Peter Casselton]] stödde de Kock i hans anklagelser och pekade dessutom ut fler inblandade. [[James Anthony White]] skulle ha hållit i vapnet och svenske [[Bertil Wedin]] vara inblandad på den svenska sidan av operationen. Williamson och White ska vid tiden varit anställda vid ett företag som heter [[Longreach]]. Uppgifterna om White skall ha kommit ifrån [[Rian Stander]] fd. anställd vid Longreach{{RU|ref}}
+
 
 +
Samma tips med vissa skiljaktigheter gavs dessutom av en informatör till Svenska Dagbladet.<sup>[[Avsnitt:HBO]]</sup> Tipset bestod i att Palmes mördare var tre män ur det sydafrikanska poliskommandot [[COIN]]. En västtysk med kriminellt förflutet (Franz Esser) ordnade de praktiska detaljerna, bl.a. en campingbil för transporter.<br>
 +
 
 +
Även frilansfilmaren [[Boris Ersson]] skall {{RU|Datum?}} ha lämnat en detaljerad sammanställning{{RU|Uppslag}} till Palmeutredningen med namnen på de sydafrikaner som var inblandade{{RU|(Wall.1)}}<br>
 +
 
 +
Enligt säkerhetsofficeren [[Eugene de Kock]] som varit befälhavare för [[Koevoet]], var det [[Craig Williamson]] som låg bakom mordet (referens, rättegång?).  
 +
 
 +
Två andra underrättelseofficerare, [[Dirk Coetzee]] och [[Peter Casselton]] stödde de Kock i hans anklagelser och pekade dessutom ut fler inblandade.  
 +
 
 +
[[James Anthony White]] skulle ha hållit i vapnet och svenske [[Bertil Wedin]] vara inblandad på den svenska sidan av operationen.  
 +
 
 +
Williamson och White ska vid tiden varit anställda vid ett företag som heter [[Longreach]]. Uppgifterna om White skall ha kommit ifrån [[Rian Stander]] fd. anställd vid Longreach{{RU|ref}}
  
 
Enligt [[Brian Davies]]{{RU|ref}} var Williamson och White inblandade men mördaren skulle komma ifrån PKK{{RU|uppslag}}. Denne ska ha rekryterats av en CIA agent som var god vän till Williamson{{RU|ref}}.<br>
 
Enligt [[Brian Davies]]{{RU|ref}} var Williamson och White inblandade men mördaren skulle komma ifrån PKK{{RU|uppslag}}. Denne ska ha rekryterats av en CIA agent som var god vän till Williamson{{RU|ref}}.<br>
Rad 43: Rad 80:
 
Enligt EIR{{RU|ref}} skulle uppdraget att mörda Palme ha kommit från "[[Club of the Isles]]" och de Kock fått sina uppgifter från [[Phillip Powell]].
 
Enligt EIR{{RU|ref}} skulle uppdraget att mörda Palme ha kommit från "[[Club of the Isles]]" och de Kock fått sina uppgifter från [[Phillip Powell]].
  
[[AWB]], Sydafrikansk motståndsrörelse och högextrem grupp har också nämnts som misstänkta.{{RU|ref}} {{RU|uppslag}}
+
[[AWB]], Sydafrikansk motståndsrörelse och högerextrem grupp har också nämnts som misstänkta.{{RU|ref}} {{RU|uppslag}}
  
  
<big>''Inblandning av svenska poliser:''</big><br>
+
<big>''Potensiell inblandning av svenska poliser och militärer:''</big><br>
 
Lars Borgnäs{{RU|ref}} har föreslagit att Williamson kan ha samarbetat med svenska högerextremister och poliser. Chefredaktören{{RU|namn?}} för [[Searchlight]], har föreslagit det samma{{RU|ref}}.<br>
 
Lars Borgnäs{{RU|ref}} har föreslagit att Williamson kan ha samarbetat med svenska högerextremister och poliser. Chefredaktören{{RU|namn?}} för [[Searchlight]], har föreslagit det samma{{RU|ref}}.<br>
  
 
[[Karl Gunnar Bäck]]{{RU|ref}} fick några dagar efter mordet besök av en engelsk underättelseman som bl.a. nämnde att sydafrikanska intressen tillsammans med svenska poliser skulle vara inblandade i mordet, även affärsmän nämndes. Samordnare skulle vara [[Robert Wilson]] (aka Robert "Bob" Wilson) som då ledde företaget [[A E Services]] i London{{RU|ref}}. A E Services pekas även ut i samband med mordet på Rajiv Gandhi{{RU|ref}}.
 
[[Karl Gunnar Bäck]]{{RU|ref}} fick några dagar efter mordet besök av en engelsk underättelseman som bl.a. nämnde att sydafrikanska intressen tillsammans med svenska poliser skulle vara inblandade i mordet, även affärsmän nämndes. Samordnare skulle vara [[Robert Wilson]] (aka Robert "Bob" Wilson) som då ledde företaget [[A E Services]] i London{{RU|ref}}. A E Services pekas även ut i samband med mordet på Rajiv Gandhi{{RU|ref}}.
  
Det har även föreslagits att det var Sydafrika som låg bakom sprängningen av Pan Am Flight 103 över Lockerbie för att komma åt Bernt Carlsson som var medarbetare till Palme och nyutnämnd FN ansvarig för Namibia{{RU|ref}}<br>
+
[[Ulf Lingärde]] har lagt fram tesen om att den f.d. svenska officeren och journalisten [[Bertil Wedin]] skulle vara inblandad i mordet med kopplingar till Sydafrika<sup>[[Uppslag:D6750-00-B|D6750-00-B]]</sup>
 +
Han hade tjänstgjort för FN i Kongo och Cypern på 60-talet och skulle ha varit agent & spion för de sydafrikanska polisiära och militära underrättelsetjänsterna under Sydafrikas apartheidregim.
  
== Relaterar ==
+
Det har även föreslagits att det var Sydafrika som låg bakom sprängningen av Pan Am Flight 103 över Lockerbie för att komma åt [[Bernt Carlsson]] som var medarbetare till Palme och nyutnämnd FN ansvarig för Namibia{{RU|ref}}<br>
[[Craig Williamson]], [[Eugene de Kock]], [[Nigel Barnett]], [[PKK]], [[KGB]], [[CIA]], [[COIN]], [[CGÖ]], [[Franz Esser]], [[Sovjet]],
 
  
 
== Press/Media ==
 
== Press/Media ==
Rad 125: Rad 162:
 
|-
 
|-
 
|}  
 
|}  
 +
 +
 +
== YouTube ==
 +
{|
 +
|-
 +
|<youtube dimensions="320x200" description="1996-02-28 Palmemordet Sydafrikaspåret - Svt Striptease Lars Borgnäs (30:51)">https://youtu.be/NRy3LmITxeU</youtube>
 +
|-
 +
|}
 +
 +
 +
  
 
== Förekommer i wpu ==  
 
== Förekommer i wpu ==  
Rad 136: Rad 184:
 
== Hänvisningar ==
 
== Hänvisningar ==
 
[KRU] - Ingemar Krusell "Palmemordets nakna fakta"
 
[KRU] - Ingemar Krusell "Palmemordets nakna fakta"
 +
 +
{{Utvald|Beskrivning=Sydafrika spåren}}
  
  
 
[[Kategori:Spår]]
 
[[Kategori:Spår]]

Nuvarande version från 5 oktober 2024 kl. 18.36

De Sydafrikanska spåren

Sydafrika ingress.jpg Avsnitt:HB
Listan Spår/Teorier

Huvudtemat i spåret består i att den sydafrikanska apartheidregimen skall ha använts sig av internationella eller Sydafrikanska yrkesmördare för att göra sig av med den Svenska statsministern.

Olof Palme var då en av de politiska ledare som internationellt hårt fördömde den ledande apartheidregimen samtidigt som han starkt uttryckte sympatier med den sydafrikanska befrielserörelsen ANC.

Detta tog sig bl.a uttryck i kraftiga sanktioner mot landet och stort ekonomiskt stöd till ANC. Hans engagemang i frågan och hans internationella nätverk gjorde honom till en frontfigur i hotet mot apartheidregimen

Flera andra aktörer har också utpekats för att med Sydafrikanska kontaktytor varit inblandade i mordet. Bland dessa har nämnts CIA, KGB m.fl.

Från förhör T116-00-D 1986-04-29 med Lisbeth Palme i bostaden:

"Under samtalet med Lisbeth Palme fördes en allmän diskussion om tänkbara motiv. Hon nämnde då de båda stormakterna och deras olika förgreningar i världen. Olof Palme var en mycket populär och känd person i hela Afrika och hans starka engagemang för ANC kan av Sydafrikas nuvarande regim ha uppfattats som ett hot".

Nätverk / Relaterar:

För översikt över organisationerna nämnda nedan, följ länken: Securocrats 1985

BOSS, NIS:

SADF: South African Defence Force
Craig Williamson (MI/DCC/Andere lande)

Longreach:
Peter Casselton
Bertil Wedin

SAP SB: SAP Special Branch ("säkerhetspolisen")
Dirk Coetzee, Eugene de Kock

Anthony White, Boris Ersson, Nigel Barnett, Riaan Stander, Franz Esser, , CCB, AWB, DIRCO, COIN, Club of the Isles, PKK, KGB, Sovjet, CIA, CGÖ, Operation Hammer, Jan Stocklassa, Lars Kärnestam, PKK

I utredningen

Sydafrika är i PU-materialet registrerat under avsnittet HB avsnittet HB, som också kallas Sydafrika. Materialet är stort och omfattar totalt runt 400 registrerade uppslag (20 pärmar). Avsnittet är indelat i 21 underavsnitt.
Första månaden efter mordet på Olof Palme inkom ett drygt tiotal tips med anknytning till Sydafrika.
Tipsen föranledde inga omfattande utredningsåtgärder.
Därefter och fram till hösten 1996 inkom några enstaka uppslag per år, sammanlagt ett 40-tal.

Resterande ~350 uppslag har registrerats i PU i samband med den den del av utredningen som aktualiserades hösten 1996.

Detta efter det att den Sydafrikanske säkerhetsofficeren Eugene de Kock uttalat sig om MOP i en rättegång HBE17832-00 där han pekade ut kollegan Craig Williamson för att ligga bakom mordet.

Detta kommenterades av Lars Nylén, dåvarande chef på rikskriminalen, som ett "underrättelsesvindleri"Referens behövs vilket även verkar vara utredarnas intryck vid den tiden.

Efter 2015 då ny åklagare och spaningsledare tog över Palmeutredningen började spåret utredas mera aktivt igen.

Boris Ersson lämnar 1996-11-18 en detaljerad skriftlig sammanställning till Palmeutredningen HBG4818-00

2016-02-25 säger Dag Andersson i intervju* att Palmegruppen under den senaste tiden fått in nytt material Uppslag , bland annat från journalister som varit i Sydafrika och av en tidigare diplomat Mari Sandström

"Vi måste gå igenom spåret på nytt och se om det finns ytterligare åtgärder vi kan vidta"

*Aftonbladet: Nya Palmespåret, Spionen ”Bengt”

Spår/teorier

Sydafrikanska agenter/yrkesmördare:
Mari Sandström som jobbat vid FNs flyktingkommission sade till Expressen Referens behövs att hon av en anonym sydafrikansk underrättelsekälla fått veta att mordet utfördes av tre sydafrikaner i samarbetet med en tysk vid namn Franz Esser.

Mordet skulle vara direkt relaterat till morden på anc-tjänstemännen Mlungisi Griffiths Mxenge och Victoria Mxenge. Organisatör bakom mordet skulle vara den Sydafrikanske agenten Craig Williamson.

Samma tips med vissa skiljaktigheter gavs dessutom av en informatör till Svenska Dagbladet.Avsnitt:HBO Tipset bestod i att Palmes mördare var tre män ur det sydafrikanska poliskommandot COIN. En västtysk med kriminellt förflutet (Franz Esser) ordnade de praktiska detaljerna, bl.a. en campingbil för transporter.

Även frilansfilmaren Boris Ersson skall Datum? ha lämnat en detaljerad sammanställning Uppslag till Palmeutredningen med namnen på de sydafrikaner som var inblandade (Wall.1)

Enligt säkerhetsofficeren Eugene de Kock som varit befälhavare för Koevoet, var det Craig Williamson som låg bakom mordet (referens, rättegång?).

Två andra underrättelseofficerare, Dirk Coetzee och Peter Casselton stödde de Kock i hans anklagelser och pekade dessutom ut fler inblandade.

James Anthony White skulle ha hållit i vapnet och svenske Bertil Wedin vara inblandad på den svenska sidan av operationen.

Williamson och White ska vid tiden varit anställda vid ett företag som heter Longreach. Uppgifterna om White skall ha kommit ifrån Rian Stander fd. anställd vid Longreach ref

Enligt Brian Davies ref var Williamson och White inblandade men mördaren skulle komma ifrån PKK uppslag . Denne ska ha rekryterats av en CIA agent som var god vän till Williamson ref .

Enligt EIR ref skulle uppdraget att mörda Palme ha kommit från "Club of the Isles" och de Kock fått sina uppgifter från Phillip Powell.

AWB, Sydafrikansk motståndsrörelse och högerextrem grupp har också nämnts som misstänkta. ref uppslag


Potensiell inblandning av svenska poliser och militärer:
Lars Borgnäs ref har föreslagit att Williamson kan ha samarbetat med svenska högerextremister och poliser. Chefredaktören namn? för Searchlight, har föreslagit det samma ref .

Karl Gunnar Bäck ref fick några dagar efter mordet besök av en engelsk underättelseman som bl.a. nämnde att sydafrikanska intressen tillsammans med svenska poliser skulle vara inblandade i mordet, även affärsmän nämndes. Samordnare skulle vara Robert Wilson (aka Robert "Bob" Wilson) som då ledde företaget A E Services i London ref . A E Services pekas även ut i samband med mordet på Rajiv Gandhi ref .

Ulf Lingärde har lagt fram tesen om att den f.d. svenska officeren och journalisten Bertil Wedin skulle vara inblandad i mordet med kopplingar till SydafrikaD6750-00-B Han hade tjänstgjort för FN i Kongo och Cypern på 60-talet och skulle ha varit agent & spion för de sydafrikanska polisiära och militära underrättelsetjänsterna under Sydafrikas apartheidregim.

Det har även föreslagits att det var Sydafrika som låg bakom sprängningen av Pan Am Flight 103 över Lockerbie för att komma åt Bernt Carlsson som var medarbetare till Palme och nyutnämnd FN ansvarig för Namibia ref

Press/Media

Publicerat Rubrik/Länk Medie
15 jun 2020 Palmegruppen vädjade om möte kring Sydafrikaspåret Expressen

Karl Enn Henricsson

28 nov 2020 Nytt dramatiskt vittnesmål: ”Jag såg Craig Williamson i Folkets hus en vecka före Palmemordet” Gunnar Walls blogg
15 nov 2018 Han är Palme-gruppens nya mål (Bertil Wedin) tv.aftonbladet.se
4 dec 2020 Craig Williamson avfärdar nya uppgifterna – men hur mycket är hans dementi värd? Gunnar Walls blogg
7 jun 2020 Special för denna blogg: Craig Williamson om misstankarna mot Sydafrika Gunnar Walls blogg
5 jun 2020 Planerades ett attentat mot Palme på Kreta i september 1985? Gunnar Walls blogg
6 sep 2020 Restaurangen intill mordplatsen som polisen aldrig kollade Gunnar Walls blogg
23 feb 2016 Palmes diplomat i Sydafrika: Kampen mot apartheid blev hans död Aftonbladet

John Granlund

1 feb 2016 Han pekar ut den skyldige – i en bisats Expressen

Claes Petersson

25 feb 2014 "Jag har inte tillfrågats" (Bertil Wedin - 2.21min) Aftonbladet

tv.aftonbladet.se

21 feb 2016 Nya Palmespåret: Spionen ”Bengt” Aftonbladet

John Granlund

24 feb 2014 Här är succéförfattarens hemliga mordtips (Stieg Larsson Svenska Dagbladet

Ola Billger

13 apr 2015 Spionchefen: Eugene de Kock var i Sverige vid mordet Obs! Dementerat, bilden föreställer ej EdK
Aftonbladet

John Granlund

10 jun 2020 Olaf Palme Assassination: The SA connection Dailymaverick.co.za

Terry Bell

2 mar 2010 Nygammalt Sydafrikaspår Hallands Nyheter

Martin Erlandsson

5 nov 2018 Kollade hans bankfack – efter mystiskt mejl Aftonbladet

Niclas Vent

22 Jan 2003 Han pekas ut som mördaren Aftonbladet

Richard Aschberg
Hans Österman


YouTube

1996-02-28 Palmemordet Sydafrikaspåret - Svt Striptease Lars Borgnäs (30:51)



Förekommer i wpu

 
AWB
Abdul Minty
Anders Leopold
Ann-1991-09-30 D11614-12 Ulf Lingärde.pdf/5
Ann-1991-09-30 D11614-12 Ulf Lingärde.pdf/6
Ann-1991-09-30 D11614-12 Ulf Lingärde.pdf/8
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/10
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/11
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/129
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/146
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/19
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/204
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/229
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/230
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/231
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 1 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/232
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/156
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/175
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/177
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/178
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/179
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/180
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/182
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/183
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/184
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/186
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/187
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/188
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/189
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/190
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/191
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/192
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/193
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/194
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/195
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/196
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/198
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/199
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/200
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/201
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/202
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/203
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/204
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/205
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/206
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/208
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/209
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/210
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/211
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/263
… ytterligare resultat
 
Ann-1999-09-13-JA25000-00 SOU 1999 88 Del 2 GRK Granskningskommissionens betänkande.pdf/175
Ann-2020-10-28 RKP PA-arkivforteck-del-2.pdf/15
Bertil Wedin
Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB - Bertil Wedin
HBB1139
HBB1139-00
HBB17674
HBB17674-00
HBB17675
HBB17675-00
HBB17675-00-A
HBB17734
HBB17734-00
HBB17737
HBB17737-00
HBB17824
HBB17824-00
HBB17824-01
HBB17825
HBB17825-00
HBB18493
HBB18493-00
HBB18618
HBB18618-00
HBB18618-00-A
HBB18618-00-B
HBB18618-00-C
HBB18618-00-D
HBB18618-00-E
HBB18618-01
HBB18618-02
HBB21073
HBB21073-00
HBB21870
HBB21870-00
HBB4111 - Gunnar Wedin lämnar tips om Bertil Wedin.
HBB4111-00
HBB4111-00-A
HBB4111-00-B
HBB4111-00-C
HBB4111-00-D
HBB4111-04-M
HBB4171
… ytterligare resultat

Bilder

Litteratur

Hänvisningar

[KRU] - Ingemar Krusell "Palmemordets nakna fakta"