Skillnad mellan versioner av "Vapenhandel"
Från wpu.nu
Tottis (diskussion | bidrag) |
|||
| (146 mellanliggande versioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | <small>''[[SPÅR - TEORIER|Spår/Teorier listan]]''</small><br> | ||
| + | {{AndraNamn|Vapenhandel Bofors; Bofors vapenhandel; Boforsärendet; Boforsaffären; Iran–Irak-kriget}} | ||
| + | ''"Spåren"''<br> | ||
| + | Svensk vapenhandel i miljardklassen med bl.a Indien och/eller andrahandsaktörer/mellanmän i bl.a '''Iran-Irak kriget''' skall ha givit orsak till elimineringen av Palme. | ||
| + | |||
| + | ''Definition''<br> | ||
| + | Grunden för internationell vapenhandel är ett lands säkerhetspolitiska intressen av att kunna beväpna sin krigsmakt, genom inköp och/eller produktion av krigsmateriel/vapen som också kan säljas på den internationella vapenmarknaden med syftet att finansiera sin egen vapenproduktion.<br> | ||
| + | |||
| + | Krigförande länder, som köpare, strävar att uppnå överlägsenhet i styrkejämförelse gentemot sin fiende, dvs numerär överlägsenhet i manskap/soldater och vapensystem på taktisk och strategisk nivå. | ||
| + | |||
| + | : "Överlägsenhet i antal är såväl i taktiken som strategin den vanligaste förutsättningen för seger."<small>(Clausewitz, Om kriget sid. 163)</small> | ||
| + | |||
| + | == Avsnitt i utredningen == | ||
Bofors [[Avsnitt:Q]] <br> | Bofors [[Avsnitt:Q]] <br> | ||
| + | Indien [[Avsnitt:H]]<br> | ||
Irak/Iran [[Avsnitt:HC]]<br> | Irak/Iran [[Avsnitt:HC]]<br> | ||
| − | |||
| − | + | == Nätverk / Relaterar: == | |
| + | • USA: [[Richard Secord]]<br> | ||
| + | • Bofors: Indien, [[Robot 70]], Haubits 77, [[Fälthaubits 77]], [[Stridsbåt]], [[DDR]]; Singapore<br> | ||
| + | • Iran: [[Krutaffären]], [[Adnan Khashoggi]], [[Jeffrey Epstein]], [[David Kimche]],<br> | ||
| + | • Irak:<br> | ||
| + | • Nicaragua: [[Contras]],<br> | ||
| + | • Div. [[Bertil Wedin]], [[Club of the Isles]], [[Rainbow]] (Dödens Mäklare), [[Algernon]] | ||
| − | + | == Iran / Irak - kriget (1980-1988) == | |
| + | Kriget mellan Iran och Irak var en väpnad konflikt under kalla kriget där Förenta nationerna grep in och 1980 tillsattes [[Olof Palme]] som medlare och som FN:s generalsekreterares representant. | ||
| − | + | I november 1979 hade USA, president Jimmy Carter, belagt Iran med sanktioner (vapenembargo) genom Executive Order 1270, p g a att amerikanska ambassaden i Teheran ockuperats av studenter som tagit ambassadpersonal som gisslan. I januari 1981 lyftes sanktionerna av USA genom Algiers Accord om frisläppandet av gisslan. | |
| − | |||
| − | |||
| + | 1984 belade USA återigen Iran med sanktioner, under pågående krig, som förbjöd vapenförsäljning till Iran, liksom all amerikanskt bistånd till Iran. | ||
| − | + | Sveriges position visavi kriget var att inte tillåta vapenförsäljning till krigförande parter i någon konflikt, vilket kontrollerades av Krigsmaterielinspektören, [[Carl Algernon]], underställd Sveriges utrikeshandelsminister, [[Mats Hellström]]. | |
| − | |||
| − | |||
| − | + | I krigets utgångsläge 1980 uppfattade Saddam Hussein därför att Irak var överlägset Iran p g a kaoset efter revolutionen 1979 och sanktioner m m och invaderade den oljerika provinsen Khuzestan i Iran. | |
| − | |||
| − | + | Avseende konventionella stridsmedel (vapensystem) kan den numerära styrkejämförelsen med uppgifter från Wikipedia beskrivas enligt nedan. | |
| − | + | Observera att siffrorna är ungefärliga och att ingen skillnad görs på vapensystem med olika prestanda och stridsvärde. | |
| − | + | <u>'''Iran-Irak kriget 1980-1988 ur iransk synvinkel. (-) innebär "underlägsenhet".'''</u> | |
| − | + | {| class="wikitable" | |
| − | + | |+ Numerär styrkejämförelse (ungefärliga siffror) | |
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | | | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
|- | |- | ||
| − | + | ! Soldater / Vapen !! 1980 !! 1982 !! 1988 | |
|- | |- | ||
| − | | | + | |Soldater 000: ||- 70 ||+ 175 ||'''- 900 |
| + | |- | ||
| + | |Stridsvagnar: ||- 2 300 ||- 500 ||- 3 500 | ||
|- | |- | ||
| − | | | + | |Pansarfordon / APC: ||- 3 000 ||+ 400 ||- 9 200 |
|- | |- | ||
| − | | | + | |Artilleripjäser: ||- 1 100 ||+- 0 ||'''- 1 400 |
|- | |- | ||
| − | | | + | |Flygplan "Jakt & bomb": ||- 175 ||- 100 ||- 840 |
|- | |- | ||
| − | | | + | |Helikoptrar: ||+ 400 ||+ 520 ||- 90 |
|- | |- | ||
| − | | | + | |[https://en.m.wikipedia.org/wiki/Iran-Iraq_War Källa: Iran-Iraq war / Wikipedia] |
|- | |- | ||
| − | |||
| − | |||
| − | |||
|} | |} | ||
| + | Även med dessa ungefärliga och osäkra siffror framgår att Irak i stort varit numerärt överlägsen Iran avseende flygstridskrafter, artilleri och pansarstridskrafter under hela krigets förlopp. | ||
| + | <u>Medel - motmedel och anskaffning av vapen, dvs vapenhandel</u><br> | ||
| + | För att skydda sitt territorium, folk och krigsmakt hade Iran behov av motmedel som pansarvärn, luftvärn och artilleri vilket p g a sanktioner och vapenproducerande länders lagstiftning anskaffades genom mellanhänder på den illegala vapenmarknaden. | ||
| + | Likaledes måste “betalning” ske med illegala metoder då affärsbanker inte kunde medverka med finansiering i form av krediter eller remburser. | ||
| + | Mellanhänder trädde då in med s k “bryggkrediter” för att överbrygga “remburs-länken” mellan köpare (Iran) och säljare (vapenproducent). | ||
| + | |||
| + | P g a amerikanska handelssanktioner led Iran brist på utländsk valuta (USD) varför man kringgick sanktioner genom byteshandel, vapen mot olja, som av mellanmän såldes på spot-marknaden. | ||
| + | |||
| + | Innan revolutionen 1979, under Shahen av Iran, hade Iran goda relationer med USA som bistod landet med vapen liksom annat bistånd. | ||
| + | |||
| + | Sedan 1975 var den amerikanske brigadgeneralen [[Richard Secord]] U.S. Air Force, Chief of the Military Assistance Advisory Group (MAAG) i Iran ansvarig för alla militära biståndsprogram från USA till Iran under Shahens tid. Han var chefsrådgivare till the Commander-in-Chief of the Iranian Air Force 1975-1978. | ||
| + | |||
| + | [[Richard Secord]] kom senare att spela en roll i [[Iran-Contras-affären]] | ||
| + | |||
| + | == Krigets förlopp och kända “vapenaffärer” == | ||
| + | |||
| + | 1980: <u>Iraks invasion av Iran, provinsen Khuzestan</u><br> | ||
| + | |||
| + | Kriget inleddes 1980-09-22 då Irak invaderade Iran. Även om Irak hoppades kunna dra fördel av det revolutionära kaoset i Iran och anföll utan formell krigsförklaring, gjorde man endast begränsade framsteg i Iran och inom några månader drevs de bort av Iran | ||
| + | |||
| + | <u>Kända vapenaffärer</u> | ||
| + | |||
| + | * Tidigt 1980, före Iraks invasion, sålde Israel ett stort antal däck till F-4 Phantom fighter jet. | ||
| + | |||
| + | * 1980-10-24 Israelisk flygleverans av reservdelar till Scorpion stridsvagn och 250 däck till F-4 Phantom fighter jets. | ||
| + | |||
| + | * Omkring 1980-10 skeppades israeliskägda reservdelar till amerikanskbyggda F-4 jets, helikoptrar och robot/missil-system i hemlighet till iranska hamnar. | ||
== Irak== | == Irak== | ||
| Rad 86: | Rad 100: | ||
== Indien == | == Indien == | ||
| − | Regeringens roll skulle åter vara i rampljuset när debatten om mutor blossade upp i samband med att Bofors tog emot en order från den indiska armén på sin '''fälthaubits | + | Regeringens roll skulle åter vara i rampljuset när debatten om mutor blossade upp i samband med att Bofors tog emot en order från den indiska armén på sin '''fälthaubits 77B''' (exportversionen). |
| − | Sveriges Radio avslöjade 1987 att Bofors mutat sig till ordern och på så sätt spelat ut sina franska konkurrenter i förhandlingarna. De | + | Det kom fram att stora summor utbetalats till schweiziska bankkonton, trots att dåvarande statsministern [[Olof Palme]] och Indiens dåvarande premiärminister [[Rajiv Gandhi]] haft en muntlig överenskommelse. <br> |
| + | |||
| + | Orden på 8.6 miljarder bestårnde av kanoner till Indien skrevs under den 24:e mars 1986, nio dagar efter Palmes begravning. | ||
| + | |||
| + | Sveriges Radio avslöjade 1987 att Bofors mutat sig till ordern och på så sätt spelat ut sina franska konkurrenter i förhandlingarna. De schweiziska bankkontona visade sig tillhöra indiska beslutsfattare.<br> | ||
Samma år visade en undersökning gjord av Riksrevisionsverkets (RRV) att Bofors betalat ut 260 miljoner kronor till ett företag i Schweiz, där huvudintressenten var en indier, W.N. Chadha. | Samma år visade en undersökning gjord av Riksrevisionsverkets (RRV) att Bofors betalat ut 260 miljoner kronor till ett företag i Schweiz, där huvudintressenten var en indier, W.N. Chadha. | ||
| Rad 94: | Rad 112: | ||
1988 kom också uppgifter från Bofors tidigare VD, [[Martin Ardbo]]. Åtal väcktes detta år mot Ardbo och flera andra, vilka kom att hävda att KMI hade kännedom om det transaktionssystem som upprättats för illegala vapenaffärer. | 1988 kom också uppgifter från Bofors tidigare VD, [[Martin Ardbo]]. Åtal väcktes detta år mot Ardbo och flera andra, vilka kom att hävda att KMI hade kännedom om det transaktionssystem som upprättats för illegala vapenaffärer. | ||
| − | Ardbo menade att KMI mycket väl kände till syftet med vapenexporten till Singapore. Den svenska förundersökningen i detta fall lades ned 1988 | + | [[Martin Ardbo]] menade att KMI mycket väl kände till syftet med vapenexporten till Singapore. Den svenska förundersökningen i detta fall lades ned 1988. |
| − | + | <u>Skandalen fällde landets premiärminister [[Rajiv Gandhi]].</u> | |
| − | Skandalen fällde landets premiärminister [[Rajiv Gandhi]]. | ||
| − | + | Boforsaffären kom att påverka utgången i det indiska parlamentsvalet följande år 1989 då [[Rajiv Gandhi]] förlorade. Indiens nya regering beslöt därefter att bojkotta Bofors.<br> | |
I november 1984, direkt efter att [[Rajiv Gandhi]] blivit ny premiärminister i Indien, beslöt landets regering att alla vapenkontrakt skulle göras upp helt utan mellanhänder.<br> | I november 1984, direkt efter att [[Rajiv Gandhi]] blivit ny premiärminister i Indien, beslöt landets regering att alla vapenkontrakt skulle göras upp helt utan mellanhänder.<br> | ||
| − | Motiven var två: att provisioner till mellanhänder gjorde affärerna dyrare och att, vilket var viktigare, de utgjorde en grogrund för mutor | + | Motiven var två: att provisioner till mellanhänder gjorde affärerna dyrare och att, vilket var viktigare, de utgjorde en grogrund för mutor |
| + | Bofors dåvarande VD, [[Martin Ardbo]], informerades om de nya reglerna vid ett möte {{Tid|1985-05-03}}med S K Bhatnagar, statssekreterare på indiska försvarsdepartementet. | ||
| − | + | Att [[Martin Ardbo]] kallades till mötet berodde på att Indien och Bofors låg i förhandlingar om en affär om kanoner på 8,4 miljarder kronor. Men det visade sig snart att Bofors fortsatte att använda mellanhänderna de tidigare anlitat för att ro ordern i hamn. | |
| − | + | {{Tid|1985-06-21}}kallades den svenske diplomaten, [[Rolf Gauffin]] som vid denna tid var andreman på svenska ambassaden i New Delhi, till ett möte med Indiens energiminister Arun Nehru. | |
| − | + | I en hemlig rapport till UD några dagar senare 1985 skrev diplomaten [[Rolf Gauffin]] att den indiska regeringen visste att Bofors använde förbjudna mellanhänder och att Nehru gav "skarpa förebråelser emot det sätt man på svensk sida handlagt affären". | |
| − | + | Han skrev även att Indien hotade hoppa av uppgörelsen om inte mellanhänderna stoppades. Den sista meningen i rapporten visar hur oerhört känsligt ämnet var för Indien: | |
:"Ett absolut krav för fortsatta samtal med Bofors och Sveriges officiella representanter var att varken Rajiv Gandhis eller Arun Nehrus namn nämndes i samband med kommande möten". | :"Ett absolut krav för fortsatta samtal med Bofors och Sveriges officiella representanter var att varken Rajiv Gandhis eller Arun Nehrus namn nämndes i samband med kommande möten". | ||
| − | Hade betalat 50 miljoner. Den inflammerade frågan kom upp på högsta nivå då Gandhi och Sveriges dåvarande statsminister [[Olof Palme]] träffades i New York i samband med FN:s 40-årsfirande hösten 1985. | + | <u>Hade betalat 50 miljoner.</u><br> |
| + | Den inflammerade frågan kom upp på högsta nivå då [[Rajiv Gandhi]] och Sveriges dåvarande statsminister [[Olof Palme]] träffades i New York i samband med FN:s 40-årsfirande hösten 1985. | ||
| − | Gandhi krävde då av Palme att Bofors under inga villkor fick fortsätta använda mellanhänderna | + | [[Rajiv Gandhi]] krävde då av [[Olof Palme]] att Bofors under inga villkor fick fortsätta använda mellanhänderna. |
| − | + | Bofors fick ordern på våren 1986 efter mordet på [[Olof Palme]]. | |
| − | + | Men ett år senare avslöjade Dagens Eko att vapenföretaget Bofors AB hade struntat i Indiens regler och att provisioner på drygt 50 miljoner kronor betalats ut. Uppmärksamheten blev enorm i Indien och var den största orsaken till att Gandhi förlorade valet 1989. | |
| − | + | I december 2001 greps den svenske toppdiplomaten [[Rolf Gauffin]] i Indien som hade varit djupt inblandad i Boforsaffären. | |
| − | • | + | == Bofors == |
| + | • Fyll på här. | ||
| + | • Ev. Flytta stycken hit | ||
| − | + | == Bofors-affärerna == | |
| + | Bofors illegala vapenaffärer omfattar Robot 70, Krutaffären och Fälthaubits 77B (Indien-affären). | ||
| − | + | Nedan redovisas tidslinjen för Robot 70-affären.<br> | |
| + | Källa är "Mot rädslan: han utmanade Bofors" av Ingvar Brattn om ingen källa anges. | ||
| − | |||
| − | + | {|| style="background:white;" | |
| + | |+ '''Robot 70-affären – tidslinje''' | ||
| + | |- | ||
| + | ! Datum !! Händelse !! Källa | ||
| + | |- | ||
| + | |style="height:50px; width:60px |<small>1979-12-20||<small>Regeringen godkände export av Robot 70 till Singapore. Delar av leveransen gick istället till Bahrein.</small>||style="width: 50px;| | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1980-02-07</small> || <small>Regeringen godkände export av Robot 70 till Singapore. Delar av leveransen gick istället till Dubai (Förenade Arabemiraten).</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1981-03-09</small> || <small>Handelsminister Staffan Burenstam-Linder redovisade i riksdagen resultatet av KMIs utredning: Inget tydde på att Robot 70 finns i Dubai och Bahrain.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1981-05-04</small> || <small>TVs Magasinet rapporterade om robotsmugglingen.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1984-02</small> || <small>Svenska Freds vapenexportforskare Henrik Westander och Lars Jederlund började utreda affären.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1984-05-03</small> || <small>Förre boforsingenjören [[Ingvar Bratt]] överlämnade företagsdokument till Svenska Freds.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1984-05-29</small> || <small>Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen polisanmälde Bofors AB och dess tidigare verkställande direktör [[Claes-Ulrik Winberg]] för vapensmuggling och försäljning av vapen till krigförande länder.</small> || <small>{{RU|QÖ12823-00}}</small> | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1984-08-31</small> || <small>Åklagaren Stig Age beslutade inleda en förberedande polisutredning.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1984 sep/okt</small> || <small>RPS/RK EKO inledde ett förberedande kartläggningsarbete</small> || <small>{{RU|QÖ12823-00}}</small> | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1985-03-10</small> || <small>Åklagare Stig Aage, Örebro, inledde förundersökning mot Bofors AB.</small> || <small>{{RU|QÖ12823-00}}</small> | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1985-05-21</small> || <small>Ingvar Bratt trädde fram som den hemliga källan.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1985 maj/juni</small> || <small>Regeringen stoppade vapenexporten till Singapore.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1985-06-09</small> || <small>[[Claes-Ulrik Winberg]] avgick ”tillfälligt” som ordförande för Svenska Arbetsgivarföreningen.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1985-10-10</small> || <small>Regeringen godkände på nytt vapenexport till Singapore.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1985-11-14</small> || <small>[[Claes-Ulrik Winberg]] avgick definitivt som SAF-ordförande.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1986-02-28</small> || '''<small>Mordet på Olof Palme, Sveriges statsminister.</small>''' || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1986-10-07</small> || <small>Utrikeshandelsminister Mats Hellström avgick och blev jordbruksminister.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1986-12-29</small> || <small>Boforsdirektörerna hävdade, enligt Dagens Nyheter, att KMI och Olof Palme har känt till vapenleveranser till förbjudna länder.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1987-01-15</small> || <small>Krigsmaterielinspektören [[Carl Algernon]] omkom i Stockholms tunnelbana.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1987-03-06</small> || <small>Martin Ardbo avgick som verkställande direktör på Bofors.</small> || | ||
| + | |- | ||
| + | | <small>1987-03-30</small> || <small>Anders Carlberg, verkställande direktör för Nobel Industrier, erkände robotaffärer till Dubai och Bahrain.</small> || | ||
| + | |} | ||
| − | + | == Spår/teorier == | |
| − | * Enligt | + | * Enligt CBS "60 minutes" ska '''Iran''' varit inblandade i mordet på Palme. Motivet ska ha varit att Palme sålde vapen till båda sidorna under Iran-Irak kriget. <br> |
| − | * | + | * Enligt en tipsare till franska tidningen ”L'Express” hade Palme personligen gripit in och stoppat två leveranser av vapen till Iran. Som straff mördade Iran Palme [Henrik Westander i "Bofors svindlande affärer"].<br> |
| − | + | * Den f.d. iranske presidenten Abolhassan Banisadr skall ha sagt att Palme mördades eftersom han visste att Iran köpte vapen och betalade med narkotika [Gunnar Wall]<br> | |
| − | + | * Enligt tidningen World in Review var Alan Francovich på väg att möta en av Palmes mördare när han dog. Francovich trodde att mördarna var ryssar som tjänstgjorde i den iranska säkerhetstjänsten. <br> | |
| − | + | * Enligt hovrättspresident [[Britta Sundberg-Weitman]] mördades Palme av Iran som också skall ha mördat krigsmaterielinspektör [[Carl Algeron]]. F.d. kanslirådet [[Gunvor Bergström]] stödde Sundberg-Weitmans uppfattning. | |
| − | + | * Enligt f.d. CIA agenten [[Gene "Chip" Tatum]] mördades Palme därför att han vägrat ge USA tillgång till den s.k. Bofors-routen och för att han hotat avslöja USAs vapenleveranser till Iran. | |
| − | + | * Jan Ove Sundberg, frilansjournalist och författare lägger fram en teori där en organisation kallade Rainbow , som sysslar med internationell vapenhandel låg bakom mordet på Palme. Motivet skulle vara att Palme stoppade Robot 70 leveranser till Iran. Några av de svenskar på höga poster inom näringslivet och politiken som misstänkts vara inblandade i vapenaffärerna är bla. [[Erik Penser]], Bo & Antonia Ax:son Johnson och Kjell Olof Feldt. | |
| − | + | * Enligt boken "George Bush and the serial murder ring" sägs en organisation som ansvarar för en stor del av världens vapen och narkotikatrafik och som kallas ”Club of the Isles”, vara inblandade i mordet. Organisationen skulle ha anlitat sydafrikanen Craig Williamson som organisatör av mordet. Motivet ska ha legat i risken att Palme skulle avslöja vapenförsäljningen till Iran och Irak. En utlösande faktor var den raid svensk polis gjorde hos vapenhandlaren Karl Erik Schmitz 1985 som avslöjade att Bofors sålde vapen via Östtyskland. | |
| − | + | * Mellan '''1984-89''' skakades Sverige av en skandal som på ytan verkade handla om att Bofors handlat regelvidrigt för att kunna sälja sina vapensystem.<br><br>Ett storföretag som trampat på de svenska vapenexportlagarna för att tjäna pengar. Men det skulle visa sig vara smutsigare och smutsigare ju längre utredningen fortlöpte.<br><br>Svenska freds- och skiljedomsföreningen valde 1984 att lämna in en anmälan mot det svenska industriföretaget och vapentillverkaren AB Bofors. Anmälan gällde olaglig export av företagets '''luftvärnsrobotsystem RBS-70''' till '''Dubai''' och '''Bahrain''', vilket enligt svensk vapenexportlag är förbjudet och klassas som vapensmuggling.<br><br>Mannen bakom avslöjandet, '''[[Ingvar Bratt]]''' trädde fram från skuggorna 1985. Bratt var före detta Boforsanställd med tillgång till de dokument som kunde fälla företaget.<br><br>Det var med dessa dokument som överlämnades till Svenska freds- och skiljedomsföreningen av Bratt det kunde styrka anmälan mot Bofors.<br><br>Ingen anade från början vad som skulle uppdagas under utredningen. Boforsaffären växte när en omfattande härva av vapenaffärer kom upp på tapeten. Utredningen ledde till avslöjandet av ett omfattande transaktionssystem som stred mot den officiella svenska vapenexportpolitiken.<br><br>Enligt den svenska vapenexportlagen är det olagligt att exportera krigsmaterial till länder som är i krig, länder där risken är stor att landet hamnar i krig eller länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vad Bofors gjorde var att kringgå denna lag genom att sälja sina vapen till ett '''företag i Singapore''', varifrån vapnen vidareexporterades till länder som Dubai och Bahrain. | |
| − | |||
| − | Fokus i utredningarna av vapenaffärerna kom att ligga på regeringens och dess kontrollorgan, Krigsmaterielinspektionens (KMI) roll och hur mycket de kände till om de olika affärerna eller hur mycket de ville känna till. Kommissionen kunde inte finna belägg för att regeringen eller KMI kände till den illegala vapenexporten men menade att omfattande brist på tillämpning av vapenexportlagstiftningen underminerat lagen. | + | * I januari 1987 omkom krigsmaterielinspektören, [[Carl Fredrik Algernon]], under väldigt mystiska omständigheter i Stockholms tunnelbana. Efter detta ledde spekulationerna till att regeringen tillsatte en medborgarkommission för att utreda och granska den svenska vapenexporten. Fokus i utredningarna av vapenaffärerna kom att ligga på regeringens och dess kontrollorgan, Krigsmaterielinspektionens (KMI) roll och hur mycket de kände till om de olika affärerna eller hur mycket de ville känna till. Kommissionen kunde inte finna belägg för att regeringen eller KMI kände till den illegala vapenexporten men menade att omfattande brist på tillämpning av vapenexportlagstiftningen underminerat lagen. |
| − | Enligt Ruth Freeman i boken "The Death of a Statesman" låg Irak bakom MOP. Mordet beordrades av chefen Fahdel Barrak för den hemliga säkerhetstjänsten Makhabarat. Motivet var att dra SÄPOs uppmärksamhet från mordet på den irakiske avhopparen Majed Hussain i Stockholm som Makhabarat låg bakom. Freeman sägs vara en pseudonym för Ejve Tungstedt. | + | * Enligt Ruth Freeman i boken "The Death of a Statesman" låg Irak bakom MOP. Mordet beordrades av chefen Fahdel Barrak för den hemliga säkerhetstjänsten Makhabarat. Motivet var att dra SÄPOs uppmärksamhet från mordet på den irakiske avhopparen Majed Hussain i Stockholm som Makhabarat låg bakom. Freeman sägs vara en pseudonym för Ejve Tungstedt. |
| − | '''[[Bertil Wedin]]''' ska ha sagt att han har information som pekar på att Irak kan ha legat bakom mordet på Palme. Motivet ska ha varit att Sverige sålde lastbilar till Iran. | + | * '''[[Bertil Wedin]]''' ska ha sagt att han har information som pekar på att Irak kan ha legat bakom mordet på Palme. Motivet ska ha varit att Sverige sålde lastbilar till Iran. |
== Vapenhandel förekommande I wpu == | == Vapenhandel förekommande I wpu == | ||
| Rad 197: | Rad 264: | ||
|- | |- | ||
|} | |} | ||
| + | |||
| + | == Källor / Referenser == | ||
| + | {| class="wikitable sortable" | ||
| + | |- | ||
| + | !Publicerat ||Rubrik / Länk ||Källor | ||
| + | |- | ||
| + | | ||[https://en.m.wikipedia.org/wiki/Iran-Iraq_War Iran-Iraq_War] ||Wikipedia<br>engelska | ||
| + | |- | ||
| + | | ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Iran-Irak-kriget Iran-Irak-kriget ] ||Wikipedia<br>svenska | ||
| + | |- | ||
| + | | ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sveriges_handelsminister Sveriges handelsminister] ||Wikipedia<br>svenska | ||
| + | |- | ||
| + | | ||[https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Krigsmaterielinspektionen Krigsmaterielinspektionen] ||Wikipedia<br>svenska | ||
| + | |- | ||
| + | |} | ||
| + | |||
| + | {{Utvald|Beskrivning=Spåren om vapenhandel}} | ||
| + | |||
== Bilder == | == Bilder == | ||
Nuvarande version från 16 november 2024 kl. 06.12
"Spåren"
Svensk vapenhandel i miljardklassen med bl.a Indien och/eller andrahandsaktörer/mellanmän i bl.a Iran-Irak kriget skall ha givit orsak till elimineringen av Palme.
Definition
Grunden för internationell vapenhandel är ett lands säkerhetspolitiska intressen av att kunna beväpna sin krigsmakt, genom inköp och/eller produktion av krigsmateriel/vapen som också kan säljas på den internationella vapenmarknaden med syftet att finansiera sin egen vapenproduktion.
Krigförande länder, som köpare, strävar att uppnå överlägsenhet i styrkejämförelse gentemot sin fiende, dvs numerär överlägsenhet i manskap/soldater och vapensystem på taktisk och strategisk nivå.
- "Överlägsenhet i antal är såväl i taktiken som strategin den vanligaste förutsättningen för seger."(Clausewitz, Om kriget sid. 163)
Avsnitt i utredningen
Bofors Avsnitt:Q
Indien Avsnitt:H
Irak/Iran Avsnitt:HC
Nätverk / Relaterar:
• USA: Richard Secord
• Bofors: Indien, Robot 70, Haubits 77, Fälthaubits 77, Stridsbåt, DDR; Singapore
• Iran: Krutaffären, Adnan Khashoggi, Jeffrey Epstein, David Kimche,
• Irak:
• Nicaragua: Contras,
• Div. Bertil Wedin, Club of the Isles, Rainbow (Dödens Mäklare), Algernon
Iran / Irak - kriget (1980-1988)
Kriget mellan Iran och Irak var en väpnad konflikt under kalla kriget där Förenta nationerna grep in och 1980 tillsattes Olof Palme som medlare och som FN:s generalsekreterares representant.
I november 1979 hade USA, president Jimmy Carter, belagt Iran med sanktioner (vapenembargo) genom Executive Order 1270, p g a att amerikanska ambassaden i Teheran ockuperats av studenter som tagit ambassadpersonal som gisslan. I januari 1981 lyftes sanktionerna av USA genom Algiers Accord om frisläppandet av gisslan.
1984 belade USA återigen Iran med sanktioner, under pågående krig, som förbjöd vapenförsäljning till Iran, liksom all amerikanskt bistånd till Iran.
Sveriges position visavi kriget var att inte tillåta vapenförsäljning till krigförande parter i någon konflikt, vilket kontrollerades av Krigsmaterielinspektören, Carl Algernon, underställd Sveriges utrikeshandelsminister, Mats Hellström.
I krigets utgångsläge 1980 uppfattade Saddam Hussein därför att Irak var överlägset Iran p g a kaoset efter revolutionen 1979 och sanktioner m m och invaderade den oljerika provinsen Khuzestan i Iran.
Avseende konventionella stridsmedel (vapensystem) kan den numerära styrkejämförelsen med uppgifter från Wikipedia beskrivas enligt nedan.
Observera att siffrorna är ungefärliga och att ingen skillnad görs på vapensystem med olika prestanda och stridsvärde.
Iran-Irak kriget 1980-1988 ur iransk synvinkel. (-) innebär "underlägsenhet".
| Soldater / Vapen | 1980 | 1982 | 1988 |
|---|---|---|---|
| Soldater 000: | - 70 | + 175 | - 900 |
| Stridsvagnar: | - 2 300 | - 500 | - 3 500 |
| Pansarfordon / APC: | - 3 000 | + 400 | - 9 200 |
| Artilleripjäser: | - 1 100 | +- 0 | - 1 400 |
| Flygplan "Jakt & bomb": | - 175 | - 100 | - 840 |
| Helikoptrar: | + 400 | + 520 | - 90 |
| Källa: Iran-Iraq war / Wikipedia |
Även med dessa ungefärliga och osäkra siffror framgår att Irak i stort varit numerärt överlägsen Iran avseende flygstridskrafter, artilleri och pansarstridskrafter under hela krigets förlopp.
Medel - motmedel och anskaffning av vapen, dvs vapenhandel
För att skydda sitt territorium, folk och krigsmakt hade Iran behov av motmedel som pansarvärn, luftvärn och artilleri vilket p g a sanktioner och vapenproducerande länders lagstiftning anskaffades genom mellanhänder på den illegala vapenmarknaden.
Likaledes måste “betalning” ske med illegala metoder då affärsbanker inte kunde medverka med finansiering i form av krediter eller remburser.
Mellanhänder trädde då in med s k “bryggkrediter” för att överbrygga “remburs-länken” mellan köpare (Iran) och säljare (vapenproducent).
P g a amerikanska handelssanktioner led Iran brist på utländsk valuta (USD) varför man kringgick sanktioner genom byteshandel, vapen mot olja, som av mellanmän såldes på spot-marknaden.
Innan revolutionen 1979, under Shahen av Iran, hade Iran goda relationer med USA som bistod landet med vapen liksom annat bistånd.
Sedan 1975 var den amerikanske brigadgeneralen Richard Secord U.S. Air Force, Chief of the Military Assistance Advisory Group (MAAG) i Iran ansvarig för alla militära biståndsprogram från USA till Iran under Shahens tid. Han var chefsrådgivare till the Commander-in-Chief of the Iranian Air Force 1975-1978.
Richard Secord kom senare att spela en roll i Iran-Contras-affären
Krigets förlopp och kända “vapenaffärer”
1980: Iraks invasion av Iran, provinsen Khuzestan
Kriget inleddes 1980-09-22 då Irak invaderade Iran. Även om Irak hoppades kunna dra fördel av det revolutionära kaoset i Iran och anföll utan formell krigsförklaring, gjorde man endast begränsade framsteg i Iran och inom några månader drevs de bort av Iran
Kända vapenaffärer
- Tidigt 1980, före Iraks invasion, sålde Israel ett stort antal däck till F-4 Phantom fighter jet.
- 1980-10-24 Israelisk flygleverans av reservdelar till Scorpion stridsvagn och 250 däck till F-4 Phantom fighter jets.
- Omkring 1980-10 skeppades israeliskägda reservdelar till amerikanskbyggda F-4 jets, helikoptrar och robot/missil-system i hemlighet till iranska hamnar.
Irak
Irakspåret förknippas ofta med vapenhandel där Svenska Bofors och Iran skall ha varit inblandade. Denna handel skall ha varit ljusskygg med korruption och smuggling bl.a genom DDR. Detta var en känslig punkt i Irak/Iran konflikten. Irak anklagade Svenska intressen för att sälja bl.a vapen och lastbilar till Iran med Palmes överinseende.
Iran
• Fyll på här. • Flytta stycken hit
Indien
Regeringens roll skulle åter vara i rampljuset när debatten om mutor blossade upp i samband med att Bofors tog emot en order från den indiska armén på sin fälthaubits 77B (exportversionen).
Det kom fram att stora summor utbetalats till schweiziska bankkonton, trots att dåvarande statsministern Olof Palme och Indiens dåvarande premiärminister Rajiv Gandhi haft en muntlig överenskommelse.
Orden på 8.6 miljarder bestårnde av kanoner till Indien skrevs under den 24:e mars 1986, nio dagar efter Palmes begravning.
Sveriges Radio avslöjade 1987 att Bofors mutat sig till ordern och på så sätt spelat ut sina franska konkurrenter i förhandlingarna. De schweiziska bankkontona visade sig tillhöra indiska beslutsfattare.
Samma år visade en undersökning gjord av Riksrevisionsverkets (RRV) att Bofors betalat ut 260 miljoner kronor till ett företag i Schweiz, där huvudintressenten var en indier, W.N. Chadha.
1988 kom också uppgifter från Bofors tidigare VD, Martin Ardbo. Åtal väcktes detta år mot Ardbo och flera andra, vilka kom att hävda att KMI hade kännedom om det transaktionssystem som upprättats för illegala vapenaffärer.
Martin Ardbo menade att KMI mycket väl kände till syftet med vapenexporten till Singapore. Den svenska förundersökningen i detta fall lades ned 1988.
Skandalen fällde landets premiärminister Rajiv Gandhi.
Boforsaffären kom att påverka utgången i det indiska parlamentsvalet följande år 1989 då Rajiv Gandhi förlorade. Indiens nya regering beslöt därefter att bojkotta Bofors.
I november 1984, direkt efter att Rajiv Gandhi blivit ny premiärminister i Indien, beslöt landets regering att alla vapenkontrakt skulle göras upp helt utan mellanhänder.
Motiven var två: att provisioner till mellanhänder gjorde affärerna dyrare och att, vilket var viktigare, de utgjorde en grogrund för mutor
Bofors dåvarande VD, Martin Ardbo, informerades om de nya reglerna vid ett möte 1985-05-03 med S K Bhatnagar, statssekreterare på indiska försvarsdepartementet.
Att Martin Ardbo kallades till mötet berodde på att Indien och Bofors låg i förhandlingar om en affär om kanoner på 8,4 miljarder kronor. Men det visade sig snart att Bofors fortsatte att använda mellanhänderna de tidigare anlitat för att ro ordern i hamn.
1985-06-21 kallades den svenske diplomaten, Rolf Gauffin som vid denna tid var andreman på svenska ambassaden i New Delhi, till ett möte med Indiens energiminister Arun Nehru.
I en hemlig rapport till UD några dagar senare 1985 skrev diplomaten Rolf Gauffin att den indiska regeringen visste att Bofors använde förbjudna mellanhänder och att Nehru gav "skarpa förebråelser emot det sätt man på svensk sida handlagt affären".
Han skrev även att Indien hotade hoppa av uppgörelsen om inte mellanhänderna stoppades. Den sista meningen i rapporten visar hur oerhört känsligt ämnet var för Indien:
- "Ett absolut krav för fortsatta samtal med Bofors och Sveriges officiella representanter var att varken Rajiv Gandhis eller Arun Nehrus namn nämndes i samband med kommande möten".
Hade betalat 50 miljoner.
Den inflammerade frågan kom upp på högsta nivå då Rajiv Gandhi och Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme träffades i New York i samband med FN:s 40-årsfirande hösten 1985.
Rajiv Gandhi krävde då av Olof Palme att Bofors under inga villkor fick fortsätta använda mellanhänderna.
Bofors fick ordern på våren 1986 efter mordet på Olof Palme.
Men ett år senare avslöjade Dagens Eko att vapenföretaget Bofors AB hade struntat i Indiens regler och att provisioner på drygt 50 miljoner kronor betalats ut. Uppmärksamheten blev enorm i Indien och var den största orsaken till att Gandhi förlorade valet 1989.
I december 2001 greps den svenske toppdiplomaten Rolf Gauffin i Indien som hade varit djupt inblandad i Boforsaffären.
Bofors
• Fyll på här. • Ev. Flytta stycken hit
Bofors-affärerna
Bofors illegala vapenaffärer omfattar Robot 70, Krutaffären och Fälthaubits 77B (Indien-affären).
Nedan redovisas tidslinjen för Robot 70-affären.
Källa är "Mot rädslan: han utmanade Bofors" av Ingvar Brattn om ingen källa anges.
| Datum | Händelse | Källa |
|---|---|---|
| 1979-12-20 | Regeringen godkände export av Robot 70 till Singapore. Delar av leveransen gick istället till Bahrein. | |
| 1980-02-07 | Regeringen godkände export av Robot 70 till Singapore. Delar av leveransen gick istället till Dubai (Förenade Arabemiraten). | |
| 1981-03-09 | Handelsminister Staffan Burenstam-Linder redovisade i riksdagen resultatet av KMIs utredning: Inget tydde på att Robot 70 finns i Dubai och Bahrain. | |
| 1981-05-04 | TVs Magasinet rapporterade om robotsmugglingen. | |
| 1984-02 | Svenska Freds vapenexportforskare Henrik Westander och Lars Jederlund började utreda affären. | |
| 1984-05-03 | Förre boforsingenjören Ingvar Bratt överlämnade företagsdokument till Svenska Freds. | |
| 1984-05-29 | Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen polisanmälde Bofors AB och dess tidigare verkställande direktör Claes-Ulrik Winberg för vapensmuggling och försäljning av vapen till krigförande länder. | |
| 1984-08-31 | Åklagaren Stig Age beslutade inleda en förberedande polisutredning. | |
| 1984 sep/okt | RPS/RK EKO inledde ett förberedande kartläggningsarbete | |
| 1985-03-10 | Åklagare Stig Aage, Örebro, inledde förundersökning mot Bofors AB. | |
| 1985-05-21 | Ingvar Bratt trädde fram som den hemliga källan. | |
| 1985 maj/juni | Regeringen stoppade vapenexporten till Singapore. | |
| 1985-06-09 | Claes-Ulrik Winberg avgick ”tillfälligt” som ordförande för Svenska Arbetsgivarföreningen. | |
| 1985-10-10 | Regeringen godkände på nytt vapenexport till Singapore. | |
| 1985-11-14 | Claes-Ulrik Winberg avgick definitivt som SAF-ordförande. | |
| 1986-02-28 | Mordet på Olof Palme, Sveriges statsminister. | |
| 1986-10-07 | Utrikeshandelsminister Mats Hellström avgick och blev jordbruksminister. | |
| 1986-12-29 | Boforsdirektörerna hävdade, enligt Dagens Nyheter, att KMI och Olof Palme har känt till vapenleveranser till förbjudna länder. | |
| 1987-01-15 | Krigsmaterielinspektören Carl Algernon omkom i Stockholms tunnelbana. | |
| 1987-03-06 | Martin Ardbo avgick som verkställande direktör på Bofors. | |
| 1987-03-30 | Anders Carlberg, verkställande direktör för Nobel Industrier, erkände robotaffärer till Dubai och Bahrain. |
Spår/teorier
- Enligt CBS "60 minutes" ska Iran varit inblandade i mordet på Palme. Motivet ska ha varit att Palme sålde vapen till båda sidorna under Iran-Irak kriget.
- Enligt en tipsare till franska tidningen ”L'Express” hade Palme personligen gripit in och stoppat två leveranser av vapen till Iran. Som straff mördade Iran Palme [Henrik Westander i "Bofors svindlande affärer"].
- Den f.d. iranske presidenten Abolhassan Banisadr skall ha sagt att Palme mördades eftersom han visste att Iran köpte vapen och betalade med narkotika [Gunnar Wall]
- Enligt tidningen World in Review var Alan Francovich på väg att möta en av Palmes mördare när han dog. Francovich trodde att mördarna var ryssar som tjänstgjorde i den iranska säkerhetstjänsten.
- Enligt hovrättspresident Britta Sundberg-Weitman mördades Palme av Iran som också skall ha mördat krigsmaterielinspektör Carl Algeron. F.d. kanslirådet Gunvor Bergström stödde Sundberg-Weitmans uppfattning.
- Enligt f.d. CIA agenten Gene "Chip" Tatum mördades Palme därför att han vägrat ge USA tillgång till den s.k. Bofors-routen och för att han hotat avslöja USAs vapenleveranser till Iran.
- Jan Ove Sundberg, frilansjournalist och författare lägger fram en teori där en organisation kallade Rainbow , som sysslar med internationell vapenhandel låg bakom mordet på Palme. Motivet skulle vara att Palme stoppade Robot 70 leveranser till Iran. Några av de svenskar på höga poster inom näringslivet och politiken som misstänkts vara inblandade i vapenaffärerna är bla. Erik Penser, Bo & Antonia Ax:son Johnson och Kjell Olof Feldt.
- Enligt boken "George Bush and the serial murder ring" sägs en organisation som ansvarar för en stor del av världens vapen och narkotikatrafik och som kallas ”Club of the Isles”, vara inblandade i mordet. Organisationen skulle ha anlitat sydafrikanen Craig Williamson som organisatör av mordet. Motivet ska ha legat i risken att Palme skulle avslöja vapenförsäljningen till Iran och Irak. En utlösande faktor var den raid svensk polis gjorde hos vapenhandlaren Karl Erik Schmitz 1985 som avslöjade att Bofors sålde vapen via Östtyskland.
- Mellan 1984-89 skakades Sverige av en skandal som på ytan verkade handla om att Bofors handlat regelvidrigt för att kunna sälja sina vapensystem.
Ett storföretag som trampat på de svenska vapenexportlagarna för att tjäna pengar. Men det skulle visa sig vara smutsigare och smutsigare ju längre utredningen fortlöpte.
Svenska freds- och skiljedomsföreningen valde 1984 att lämna in en anmälan mot det svenska industriföretaget och vapentillverkaren AB Bofors. Anmälan gällde olaglig export av företagets luftvärnsrobotsystem RBS-70 till Dubai och Bahrain, vilket enligt svensk vapenexportlag är förbjudet och klassas som vapensmuggling.
Mannen bakom avslöjandet, Ingvar Bratt trädde fram från skuggorna 1985. Bratt var före detta Boforsanställd med tillgång till de dokument som kunde fälla företaget.
Det var med dessa dokument som överlämnades till Svenska freds- och skiljedomsföreningen av Bratt det kunde styrka anmälan mot Bofors.
Ingen anade från början vad som skulle uppdagas under utredningen. Boforsaffären växte när en omfattande härva av vapenaffärer kom upp på tapeten. Utredningen ledde till avslöjandet av ett omfattande transaktionssystem som stred mot den officiella svenska vapenexportpolitiken.
Enligt den svenska vapenexportlagen är det olagligt att exportera krigsmaterial till länder som är i krig, länder där risken är stor att landet hamnar i krig eller länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Vad Bofors gjorde var att kringgå denna lag genom att sälja sina vapen till ett företag i Singapore, varifrån vapnen vidareexporterades till länder som Dubai och Bahrain.
- I januari 1987 omkom krigsmaterielinspektören, Carl Fredrik Algernon, under väldigt mystiska omständigheter i Stockholms tunnelbana. Efter detta ledde spekulationerna till att regeringen tillsatte en medborgarkommission för att utreda och granska den svenska vapenexporten. Fokus i utredningarna av vapenaffärerna kom att ligga på regeringens och dess kontrollorgan, Krigsmaterielinspektionens (KMI) roll och hur mycket de kände till om de olika affärerna eller hur mycket de ville känna till. Kommissionen kunde inte finna belägg för att regeringen eller KMI kände till den illegala vapenexporten men menade att omfattande brist på tillämpning av vapenexportlagstiftningen underminerat lagen.
- Enligt Ruth Freeman i boken "The Death of a Statesman" låg Irak bakom MOP. Mordet beordrades av chefen Fahdel Barrak för den hemliga säkerhetstjänsten Makhabarat. Motivet var att dra SÄPOs uppmärksamhet från mordet på den irakiske avhopparen Majed Hussain i Stockholm som Makhabarat låg bakom. Freeman sägs vara en pseudonym för Ejve Tungstedt.
- Bertil Wedin ska ha sagt att han har information som pekar på att Irak kan ha legat bakom mordet på Palme. Motivet ska ha varit att Sverige sålde lastbilar till Iran.
Vapenhandel förekommande I wpu
Bofors förekommande i wpu
Irak förekommande i wpu
Iran förekommande i wpu
Indien förekommande i wpu
Blandat förekommande I wpu
Press/Media
| Publicerat | Rubrik/Länk | Medie |
|---|---|---|
| 28 feb 1986 | Rubrik/Länk | Medie |
| 28 feb 1986 | Mannen som sköt Palme - "det var inte jag" | Kvällsbladet Olle Murvel |
Källor / Referenser
| Publicerat | Rubrik / Länk | Källor |
|---|---|---|
| Iran-Iraq_War | Wikipedia engelska | |
| Iran-Irak-kriget | Wikipedia svenska | |
| Sveriges handelsminister | Wikipedia svenska | |
| Krigsmaterielinspektionen | Wikipedia svenska |
Bilder
Litteratur
Uppdaterad: 2024-11-16 05:12
Hänvisningar: