wpu.nu

Test dokument

Från wpu.nu

Version från den 12 april 2022 kl. 09.39 av Simon Lundell (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{#ask: [[Page:~{{#sub:Pol_1986-03-01_0225_E13-A_Mordplatsvittne_Björkman_Anders_Förhör.pdf}}|6|}}/*]] |sort=Page_ID |order=ascending |format=plainlist |template=Uppslagssi...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

När Kohut slutade sitt arbetspass som väktare på Skandia kl 23.30 den 28/2, tog hon sin bil från garaget på Luntmakareg 29 för färd vidare på Sveav* mot Norrtull När hon kommer ut på Sveav. kommer en bil i hög fart från_ Kammakarreg. och svänger i riktning Norrtull. Hon är osäker på färg och fabrikat men hon "tror" att den var röd (Volvo). Flera personer färdades i den.

Kohut befann sig i receptionen till Skandiahuset Sveav. 44 somm vätter ut mot Sveav. Hon var i Receptionen mellan 16.45 - 23.30 Hon hann dock åka från platsen utan att ha hört eller sett något ang mordet.

Tillsammans med Kohut den aktuella kvällen arbetade Anna-Lisa Gahn väktare Securitas arbetspass mellan kl 16.45 - 08.15. Även Hennry Olofsson anst i samma företag arbetade från kl 23.00 - 06.15. De två sistnämnda har under- tecknad ej samtalat med.

Till personalen i receptionen överlämnades "uppgift/tippslappar".

När Kohut slutade sitt arbetspass som väktare på Skandia kl 23.30 den 28/2, tog hon sin bil från garaget på Luntmakareg 29 för färd vidare på Sveav* mot Norrtull När hon kommer ut på Sveav. kommer en bil i hög fart från_ Kammakarreg. och svänger i riktning Norrtull. Hon är osäker på färg och fabrikat men hon "tror" att den var röd (Volvo). Flera personer färdades i den.

Kohut befann sig i receptionen till Skandiahuset Sveav. 44 somm vätter ut mot Sveav. Hon var i Receptionen mellan 16.45 - 23.30 Hon hann dock åka från platsen utan att ha hört eller sett något ang mordet.

Tillsammans med Kohut den aktuella kvällen arbetade Anna-Lisa Gahn väktare Securitas arbetspass mellan kl 16.45 - 08.15. Även Hennry Olofsson anst i samma företag arbetade från kl 23.00 - 06.15. De två sistnämnda har under- tecknad ej samtalat med.

Till personalen i receptionen överlämnades "uppgift/tippslappar".

När  Anette  Kohut slutade sitt arbetspass som väktare på Skandia, 1986-02-28 23:30 , tog hon sin bil från garaget på Luntmakargatan 29 för färd vidare på Sveavägen mot Norrtull.

När hon kommer ut på Sveavägen kommer en bil i hög fart från Kammakargatan och svänger i riktning Norrtull.

Hon är osäker på färg och fabrikat men hon "tror" att den var röd (Volvo). Flera personer färdades i den.

Kohut befann sig i receptionen till Skandiahuset Sveavägen 44, som vätter ut mot Sveavägen.

Hon var i receptionen mellan 16:45-23:30 . Hon hann dock åka från platsen utan att ha hört eller sett något angående mordet.

Tillsammans med Kohut den aktuella kvällen arbetade Anna-Lisa Gahn väktare Securitas arbetspass mellan klockan 16:45-08:15 .

Även Henry Olofsson anställd i samma företag arbetade från klockan 23:00-08:15 .

De två sistnämnda har undertecknad ej samtalat med.

Till personalen i receptionen överlämnades "uppgift/tipslappar".

Stockholm som ovan

(Namnteckning)
Anders Carlsson 46/3

Kan anknyta till: EA9982, E63, E877Referens behövs , E638-01Referens behövs , L864Referens behövs

Pol 1986-03-19 1145 förhör anette-kohut.pdf

Pol 1986-03-19 1145 förhör anette-kohut.pdf

När  Anette  Kohut slutade sitt arbetspass som väktare på Skandia, 1986-02-28 23:30 , tog hon sin bil från garaget på Luntmakargatan 29 för färd vidare på Sveavägen mot Norrtull.

När hon kommer ut på Sveavägen kommer en bil i hög fart från Kammakargatan och svänger i riktning Norrtull.

Hon är osäker på färg och fabrikat men hon "tror" att den var röd (Volvo). Flera personer färdades i den.

Kohut befann sig i receptionen till Skandiahuset Sveavägen 44, som vätter ut mot Sveavägen.

Hon var i receptionen mellan 16:45-23:30 . Hon hann dock åka från platsen utan att ha hört eller sett något angående mordet.

Tillsammans med Kohut den aktuella kvällen arbetade Anna-Lisa Gahn väktare Securitas arbetspass mellan klockan 16:45-08:15 .

Även Henry Olofsson anställd i samma företag arbetade från klockan 23:00-08:15 .

De två sistnämnda har undertecknad ej samtalat med.

Till personalen i receptionen överlämnades "uppgift/tipslappar".

Stockholm som ovan

(Namnteckning)
Anders Carlsson 46/3

Kan anknyta till: EA9982, E63, E877Referens behövs , E638-01Referens behövs , L864Referens behövs

E20-2
Protokoll över förhör med
Sven ÅKE Larsson, boende , BANDHAGEN.
Telefon

Anställd Flemingsbergs El.

Förhöret är hållet på Kriminalavdelningens våldsrotel, lördagen 1986-04-05 11:10 .

Förhörsledare: Krinsp Lars Jonsson.
Förhörsvittne: Ej tillgängligt.
Bandupptagning.

Åke Larsson hörs med anledning av mordet på Olof Palme 1986-02-28 .

Åke Larssons uppgifter anknyter till spaningsuppslag E20

Åke Larsson uppger att han fredagen 1986-02-28 på kvällen var tillsammans med sin fästmö Elisabeth Johansson och en annan kvinna som heter Cilla Anderstedt, de besökte 9-föreställningen på biografen Saga där dom såg filmen "Morrhår och ärtor".

Filmen pågick till omkring 22:30 varefter de i sällskap lämnade biografen.

De går sedan Kungsgatan österut till restaurangen McDonald's, där de vistas i ungefär en halvtimma.

Strax efter klockan 23:00 beger dom sig gående från McDonald's och Norrlandsgatan söderut.

På Norrlandsgatan så sammanträffar de med bekanta, Anna Hage och en annan som heter Karin Johansson.

Anna Hage och Karin Johansson befinner sig vid tillfället i en telefonkiosk.

Samtliga slår sedan följe till Åke Larssons parkerade personbil, en Ford Escort, gråmetallic, modell -84 som står uppställd på Jakobsbergsgatan.

Anna Hage och Karin Johansson får följa med i bilen också.

Åke Larsson tar plats bakom ratten, hans fästmö Elisabeth Johanssontill höger i bilens framsäte, Anna Hage till höger i bilens baksäte och Karin Johansson i mitten och Cilla Anderstedt till vänster i baksätet.

Åke Larsson kör sedan bilen Jakobsbergsgatan västerut och vidare Regeringsgatan norrut och därefter Oxtorgsgatan västerut fram till Sveavägen, där han viker av Sveavägen norrut.

Avsikten är att köra till Vasagatan där dom liftande flickorna ska släppas av.

Pol-19860405-1110-åke-larsson-E20-2.pdf

Pol-19860405-1110-åke-larsson-E20-2.pdf

E20-2
Protokoll över förhör med
Sven ÅKE Larsson, boende , BANDHAGEN.
Telefon

Anställd Flemingsbergs El.

Förhöret är hållet på Kriminalavdelningens våldsrotel, lördagen 1986-04-05 11:10 .

Förhörsledare: Krinsp Lars Jonsson.
Förhörsvittne: Ej tillgängligt.
Bandupptagning.

Åke Larsson hörs med anledning av mordet på Olof Palme 1986-02-28 .

Åke Larssons uppgifter anknyter till spaningsuppslag E20

Åke Larsson uppger att han fredagen 1986-02-28 på kvällen var tillsammans med sin fästmö Elisabeth Johansson och en annan kvinna som heter Cilla Anderstedt, de besökte 9-föreställningen på biografen Saga där dom såg filmen "Morrhår och ärtor".

Filmen pågick till omkring 22:30 varefter de i sällskap lämnade biografen.

De går sedan Kungsgatan österut till restaurangen McDonald's, där de vistas i ungefär en halvtimma.

Strax efter klockan 23:00 beger dom sig gående från McDonald's och Norrlandsgatan söderut.

På Norrlandsgatan så sammanträffar de med bekanta, Anna Hage och en annan som heter Karin Johansson.

Anna Hage och Karin Johansson befinner sig vid tillfället i en telefonkiosk.

Samtliga slår sedan följe till Åke Larssons parkerade personbil, en Ford Escort, gråmetallic, modell -84 som står uppställd på Jakobsbergsgatan.

Anna Hage och Karin Johansson får följa med i bilen också.

Åke Larsson tar plats bakom ratten, hans fästmö Elisabeth Johanssontill höger i bilens framsäte, Anna Hage till höger i bilens baksäte och Karin Johansson i mitten och Cilla Anderstedt till vänster i baksätet.

Åke Larsson kör sedan bilen Jakobsbergsgatan västerut och vidare Regeringsgatan norrut och därefter Oxtorgsgatan västerut fram till Sveavägen, där han viker av Sveavägen norrut.

Avsikten är att köra till Vasagatan där dom liftande flickorna ska släppas av.

Lundgren hade avslutat sitt pass som i Klara klockan 23:07 .

Han fick skjuts med och till Vallentuna.

När de åkte Sveavägen i nordlig riktning från Sergels Torg och just passerat korsningen Sveavägen & Kungsgatan lade de märke till en bil av modell "hundkoja", röd, som betedde sig konstigt på Sveavägen.

Hundkojan åkte Sveavägen nordlig riktning och vid biografen RI åkte den in, som den skulle parkera, därefter körde den ut på Sveavägen igen.

Därefter gjorde bilen en U-sväng vid korsningen Sveavägen & Rådmansgatan och parkerade därefter snett mot Stadsbiblioteket. Det satt två stycken män i bilen.

Med i Lundgrens bil fanns:

Stockholm, 1986-03-04


Stefan Johansson

Pol 1986-03-04 1800 E644 Förhör med Gunnar Lundgren.pdf

Pol 1986-03-04 1800 E644 Förhör med Gunnar Lundgren.pdf

Lundgren hade avslutat sitt pass som i Klara klockan 23:07 .

Han fick skjuts med och till Vallentuna.

När de åkte Sveavägen i nordlig riktning från Sergels Torg och just passerat korsningen Sveavägen & Kungsgatan lade de märke till en bil av modell "hundkoja", röd, som betedde sig konstigt på Sveavägen.

Hundkojan åkte Sveavägen nordlig riktning och vid biografen RI åkte den in, som den skulle parkera, därefter körde den ut på Sveavägen igen.

Därefter gjorde bilen en U-sväng vid korsningen Sveavägen & Rådmansgatan och parkerade därefter snett mot Stadsbiblioteket. Det satt två stycken män i bilen.

Med i Lundgrens bil fanns:

Stockholm, 1986-03-04


Stefan Johansson

Engström hade slutat arbetet för kvällen och hade just kommit ut på gatan, när han hörde, vad han först uppfattade som en avgassmäll.

Han såg dock snart att någon låg på marken och även att det var folk omkring denne.

När han passerade gränden vid Tunnelgatan, tittade han ditin. Han säger att det stod arbetsbodar där och att väggen till det så kallade kulturhuset var upplyst.

Mot denna vägg, såg han en man i 20-års åldern, iklädd mörkblå täckjacka.


När han kom fram till Palme, sade Lisbeth Palme att gärningsmannen hade mörkblå täckjacka. Engström sprang då efter de poliser han sett springa in i gränden, utan att hinna ifatt dem. Han återvände därefter gående.

Han tror att det signalement, som har lämnats på en man i mörk rock, kan gälla honom själv.

Engström åker på vintersemester i morgon bitti och finns då på telefon - .

Han var själv iklädd mörk rock och keps.

Han tillägger att han inte har någon klar bild av mannen vid väggen och att hans bedömning av åldern, grundar sig närmast på mannens kroppsbyggnad och hållning.

Tagit del 1986-03-01
(signatur)
Spaningschef

Pol-1986-03-01 1220 E63 stig engström ringer polisen.pdf

Pol-1986-03-01 1220 E63 stig engström ringer polisen.pdf

Engström hade slutat arbetet för kvällen och hade just kommit ut på gatan, när han hörde, vad han först uppfattade som en avgassmäll.

Han såg dock snart att någon låg på marken och även att det var folk omkring denne.

När han passerade gränden vid Tunnelgatan, tittade han ditin. Han säger att det stod arbetsbodar där och att väggen till det så kallade kulturhuset var upplyst.

Mot denna vägg, såg han en man i 20-års åldern, iklädd mörkblå täckjacka.


När han kom fram till Palme, sade Lisbeth Palme att gärningsmannen hade mörkblå täckjacka. Engström sprang då efter de poliser han sett springa in i gränden, utan att hinna ifatt dem. Han återvände därefter gående.

Han tror att det signalement, som har lämnats på en man i mörk rock, kan gälla honom själv.

Engström åker på vintersemester i morgon bitti och finns då på telefon - .

Han var själv iklädd mörk rock och keps.

Han tillägger att han inte har någon klar bild av mannen vid väggen och att hans bedömning av åldern, grundar sig närmast på mannens kroppsbyggnad och hållning.

Tagit del 1986-03-01
(signatur)
Spaningschef

FHL Lars Jonsson: Eller det kan vara hans sätt att springa till sin bil -

Åke Larsson: Jaha.


FHL Lars Jonsson: Som du efteråt har fått en känsla av att det kanske var tvärs över Sveavägen

Åke Larsson: Jaha, just.


FHL Lars Jonsson: Men han stod alltså inte med taxibilen på den västra sidan utan han stod med taxin i anslutning till platsen där man-?

Åke Larsson: Jaha, lite snett in så -


FHL Lars Jonsson: - Där mannen låg på -, i korsningen?

Åke Larsson: Jaha, det är vad jag har fått uppfattningen om alltså. Det gick så väldigt snabbt allt det här så det är svårt och säga va'.


FHL Lars Jonsson: Ja. Någonting annat?

Åke Larsson: Nehej.


FHL Lars Jonsson: Okej, då avslutar vi förhöret klockan 11:30 .


Stockholm, dag som ovan

(Namnteckning)
Lars Jonsson
Krinsp

1986-04 - 10 AW/4040

Pol-19860405-1110-åke-larsson-E20-2.pdf

Pol-19860405-1110-åke-larsson-E20-2.pdf

FHL Lars Jonsson: Eller det kan vara hans sätt att springa till sin bil -

Åke Larsson: Jaha.


FHL Lars Jonsson: Som du efteråt har fått en känsla av att det kanske var tvärs över Sveavägen

Åke Larsson: Jaha, just.


FHL Lars Jonsson: Men han stod alltså inte med taxibilen på den västra sidan utan han stod med taxin i anslutning till platsen där man-?

Åke Larsson: Jaha, lite snett in så -


FHL Lars Jonsson: - Där mannen låg på -, i korsningen?

Åke Larsson: Jaha, det är vad jag har fått uppfattningen om alltså. Det gick så väldigt snabbt allt det här så det är svårt och säga va'.


FHL Lars Jonsson: Ja. Någonting annat?

Åke Larsson: Nehej.


FHL Lars Jonsson: Okej, då avslutar vi förhöret klockan 11:30 .


Stockholm, dag som ovan

(Namnteckning)
Lars Jonsson
Krinsp

1986-04 - 10 AW/4040

Tidigare uppslagsnummer D2449-06

AVSKRIFT

Bo Ståhl, Antikvariatet Lyktan, Bergsgatan 20, Stockholm, tfn

Ståhl är mycket kunnig om religiösa sekter.

Han håller för mindre troligt att mordet på Olof Palme skulle ha utförts i mer organiserad form av någon extrem religiös sekt såsom Livets Ord i Uppsala.

Livets Ord har sitt Stockholms-fäste i Södermalmskyrkan. De är öppet starkt emot allt som har med socialism att göra.

Mest kända är de dock för sin inställning till sjukdom och sjuka människor. De ser sjukdomen som ett symptom på bristande tro och sjuka människor således som klentrogna eller icke-troende.

Ledare för Livets Ord är  Ulf Ekman .

Det finns en religiös sekt med som ledare. De ger ut en tidskrift som heter .

I denna sekt verkar också en också han boende i

I bor som utger skriften eller som den senare kallats .

är en av ledarna i

menar att någon enskild person eller 2-3 personer kan ha triggats" att utföra mordet på Palme, kanske också utan att den som "triggat" vet om det, genom den hatfulla inställning som nämnda rörelser, sekter har till socialism och till Olof Palme i särskilt hög grad.

Stockholm som ovan

Insp Sten Lindström

Pol-1986-03-24-hg-796-1-forhor-bo-ragnar-stahl.pdf

Pol-1986-03-24-hg-796-1-forhor-bo-ragnar-stahl.pdf

Tidigare uppslagsnummer D2449-06

AVSKRIFT

Bo Ståhl, Antikvariatet Lyktan, Bergsgatan 20, Stockholm, tfn

Ståhl är mycket kunnig om religiösa sekter.

Han håller för mindre troligt att mordet på Olof Palme skulle ha utförts i mer organiserad form av någon extrem religiös sekt såsom Livets Ord i Uppsala.

Livets Ord har sitt Stockholms-fäste i Södermalmskyrkan. De är öppet starkt emot allt som har med socialism att göra.

Mest kända är de dock för sin inställning till sjukdom och sjuka människor. De ser sjukdomen som ett symptom på bristande tro och sjuka människor således som klentrogna eller icke-troende.

Ledare för Livets Ord är  Ulf Ekman .

Det finns en religiös sekt med som ledare. De ger ut en tidskrift som heter .

I denna sekt verkar också en också han boende i

I bor som utger skriften eller som den senare kallats .

är en av ledarna i

menar att någon enskild person eller 2-3 personer kan ha triggats" att utföra mordet på Palme, kanske också utan att den som "triggat" vet om det, genom den hatfulla inställning som nämnda rörelser, sekter har till socialism och till Olof Palme i särskilt hög grad.

Stockholm som ovan

Insp Sten Lindström

Passagerare - passerade Sveavägen vid aktuell tid för mordet. Såg mt fordon

Gustav Fagerberg åker 1986-02-28 vid 23:00 -tiden tillsammans med <maskat> och <maskat> Sveavägen norrut.

Vid korsningen Sveavägen & Kungsgatan får de en personbil - en röd liten bil, kombimodell framför sig som de tycker uppträder underligt. I bilen finns tre ynglingar.

Fagerberg kan ej ge något signalement på personerna i bilen förutom den yngling som sitter i baksätet. Han har en grå rock på sig samt en halsduk.

Under färden på Sveavägen tittar ynglingarna sig omkring hela tiden. Fagerberg får intrycket av att de söker/letar efter något.

När de kommer fram till Rådmansgatan svänger den röda bilen in till kanten och stannar.

Fagerberg såg sen inte om bilen fortsatte eller parkerade. Angående bilen så kan Fagerberg ej säga något mer, annat än att bilen troligtvis är av nyare modell.

Pol-1986-03-13-EAD-644-2-gustav-fagerberg.pdf

Pol-1986-03-13-EAD-644-2-gustav-fagerberg.pdf

Passagerare - passerade Sveavägen vid aktuell tid för mordet. Såg mt fordon

Gustav Fagerberg åker 1986-02-28 vid 23:00 -tiden tillsammans med <maskat> och <maskat> Sveavägen norrut.

Vid korsningen Sveavägen & Kungsgatan får de en personbil - en röd liten bil, kombimodell framför sig som de tycker uppträder underligt. I bilen finns tre ynglingar.

Fagerberg kan ej ge något signalement på personerna i bilen förutom den yngling som sitter i baksätet. Han har en grå rock på sig samt en halsduk.

Under färden på Sveavägen tittar ynglingarna sig omkring hela tiden. Fagerberg får intrycket av att de söker/letar efter något.

När de kommer fram till Rådmansgatan svänger den röda bilen in till kanten och stannar.

Fagerberg såg sen inte om bilen fortsatte eller parkerade. Angående bilen så kan Fagerberg ej säga något mer, annat än att bilen troligtvis är av nyare modell.

 Anders  Björkman omtalar följande:

Han hade under kvällen varit på firmafest på restaurang Klara på Regeringsgatan.

Då han och hans sällskap gick ifrån restaurangen gick de nerför trapporna till Kungsgatan och vidare upp mot Sveavägen.

De fortsatte neråt på Sveavägen på den högra sidan av gatan och gick ner till en bank som låg cirka 50 meter ifrån Tunnelgatan för att hämta pengar.

Då han stod utanför banken tänkte Björkman plötsligt om och ville åka hem. Han lämnade sitt sällskap och gick tillbaka upp mot Sveavägen & Kungsgatan på samma sida som han tidigare gått ner.

På vägen upp mot Kungsgatan går det tre personer framför Björkman som ser ut att vara i sällskap med varandra.

Björkman uppfattar personerna framför sig som att det var en man som gick närmast husen och som höll om en kvinna som gick i mitten samt en kvinna som gick längst ut mot gatan. De såg alla ut att vara i samma längd.

Björkman omtalar att han är säker på att sällskapet hade gått framför honom i minst fem meter och såg ut att ha trevligt och småpratade med varandra.

Plötsligt hörde Björkman två stycken smällar som lät som "påsksmällare" ifrån sällskapet framför honom på cirka tre (3) meters avstånd och ser då hur den person som går i mitten plötsligt segnar ner på gatan, samtidigt som kvinnan som går längst ut skriker något som Björkman uppfattade som utländskt språk.

Mannen som sköt försvinner direkt in på Tunnelgatan i som Björkman uppfattade situationen i lugn takt, ej panikartad, och försvinner från Björkmans åsyn.

Björkman själv gömmer sig hastigt i en port som finns i närheten då han ser vad som händer.

Björkman omtalar att mannen som sköt var klädd i en mörk eller mörkblå stickad mössa som var ihoprullad ett par gånger samt ett mörkt rockliknande plagg som gick ner till knäna.

I övrigt upptäckte ej Björkman något mer i klädesväg.

Björkman såg ej till något vapen, eller om mannen skulle burit på något vid tillfället.

Sekunderna efter skotten såg han en skåpbil, troligen grå med tre mänReferens behövs i varav en som pratade i telefon i bilen och som genast frågade Björkman om att han måste ha sett vad som hänt.

Strax därefter kom de första polisbilarna till platsen.

Björkman berättade vad han visste för en kvinnlig polis  (Lena Löhr och åkte därefter direkt hem.

Björkman omtalar vidare att han vid tillfället var berusad, men fick den bestämda uppfattningen att nämnda sällskap verkade känna varandra och gått tillsammans en längre sträcka samt att kvinnan längst ut mot gatan blev synnerligen förvånad när skotten kom.

Avslutningsvis uppfattade Björkman det som om att gärningsmannen väntat in korsningen Sveavägen & Tunnelgatan, då skotten kom precis mitt i korsningen.

I övrigt har Björkman ej mer att uppge för nuvarande i ärendet. Björkman finns hemma i bostaden under helgen.


Förhöret slut klockan 02:50 , Stockholm som ovan. Kennet Nordlander / KSB.

Pol 1986-03-01 0225 E13 Mordplatsvittnet Björkman Anders.pdf

Pol 1986-03-01 0225 E13 Mordplatsvittnet Björkman Anders.pdf

 Anders  Björkman omtalar följande:

Han hade under kvällen varit på firmafest på restaurang Klara på Regeringsgatan.

Då han och hans sällskap gick ifrån restaurangen gick de nerför trapporna till Kungsgatan och vidare upp mot Sveavägen.

De fortsatte neråt på Sveavägen på den högra sidan av gatan och gick ner till en bank som låg cirka 50 meter ifrån Tunnelgatan för att hämta pengar.

Då han stod utanför banken tänkte Björkman plötsligt om och ville åka hem. Han lämnade sitt sällskap och gick tillbaka upp mot Sveavägen & Kungsgatan på samma sida som han tidigare gått ner.

På vägen upp mot Kungsgatan går det tre personer framför Björkman som ser ut att vara i sällskap med varandra.

Björkman uppfattar personerna framför sig som att det var en man som gick närmast husen och som höll om en kvinna som gick i mitten samt en kvinna som gick längst ut mot gatan. De såg alla ut att vara i samma längd.

Björkman omtalar att han är säker på att sällskapet hade gått framför honom i minst fem meter och såg ut att ha trevligt och småpratade med varandra.

Plötsligt hörde Björkman två stycken smällar som lät som "påsksmällare" ifrån sällskapet framför honom på cirka tre (3) meters avstånd och ser då hur den person som går i mitten plötsligt segnar ner på gatan, samtidigt som kvinnan som går längst ut skriker något som Björkman uppfattade som utländskt språk.

Mannen som sköt försvinner direkt in på Tunnelgatan i som Björkman uppfattade situationen i lugn takt, ej panikartad, och försvinner från Björkmans åsyn.

Björkman själv gömmer sig hastigt i en port som finns i närheten då han ser vad som händer.

Björkman omtalar att mannen som sköt var klädd i en mörk eller mörkblå stickad mössa som var ihoprullad ett par gånger samt ett mörkt rockliknande plagg som gick ner till knäna.

I övrigt upptäckte ej Björkman något mer i klädesväg.

Björkman såg ej till något vapen, eller om mannen skulle burit på något vid tillfället.

Sekunderna efter skotten såg han en skåpbil, troligen grå med tre mänReferens behövs i varav en som pratade i telefon i bilen och som genast frågade Björkman om att han måste ha sett vad som hänt.

Strax därefter kom de första polisbilarna till platsen.

Björkman berättade vad han visste för en kvinnlig polis  (Lena Löhr och åkte därefter direkt hem.

Björkman omtalar vidare att han vid tillfället var berusad, men fick den bestämda uppfattningen att nämnda sällskap verkade känna varandra och gått tillsammans en längre sträcka samt att kvinnan längst ut mot gatan blev synnerligen förvånad när skotten kom.

Avslutningsvis uppfattade Björkman det som om att gärningsmannen väntat in korsningen Sveavägen & Tunnelgatan, då skotten kom precis mitt i korsningen.

I övrigt har Björkman ej mer att uppge för nuvarande i ärendet. Björkman finns hemma i bostaden under helgen.


Förhöret slut klockan 02:50 , Stockholm som ovan. Kennet Nordlander / KSB.

Björkman berättar i stort sett i enlighet med sina tidigare uppgifter.

Han säger att han gick tillsammans med en 15 - 17 stycken arbetskamrater vid 17 -tiden till restaurang S:t Clara där dom uppehöll sig till en för honom okänd tidpunkt.

Han vet dock att han under kvällen förtärde 3 snapsar 2-3 öl och möjligen någon whisky till kaffet. Han vet också att han var påverkad av spriten.

Nästa tidpunkt som han egentligen kommer ihåg det är att när han stod utanför banken som kommer igen senare i berättelsen så slängde han en blick på klockan och konstaterade att hon var 23:00 eller därefter och han tyckte då att det var sent.

Han gick med sina arbetskamrater, sex (6) stycken, i grupper om tre (3) och tre (3) och anledningen till att dom gick i grupp berodde på att det var tre (3) stycken som var mer påverkade av sprit än dom andra och blev då liksom efter.

När dom kom ner för trapporna vid Regeringsgatan ner till Kungsgatan inväntade  de  dom här tre (3) eftersläntrarna till dess att dom kom i kapp och sedan så fortsatte promenaden Kungsgatan upp mot Sveavägen.

I hörnet Sveavägen & Kungsgatan stannade dom till igen för att vänta på eftersläntrarna men ganska snart började dom tre (3) som Björkman hade sällskap med att gå Sveavägen på den östra trottoaren ner mot Sveaplan. Anledningen till

Pol 1986-03-01 0225 E13-A Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

Pol 1986-03-01 0225 E13-A Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

Björkman berättar i stort sett i enlighet med sina tidigare uppgifter.

Han säger att han gick tillsammans med en 15 - 17 stycken arbetskamrater vid 17 -tiden till restaurang S:t Clara där dom uppehöll sig till en för honom okänd tidpunkt.

Han vet dock att han under kvällen förtärde 3 snapsar 2-3 öl och möjligen någon whisky till kaffet. Han vet också att han var påverkad av spriten.

Nästa tidpunkt som han egentligen kommer ihåg det är att när han stod utanför banken som kommer igen senare i berättelsen så slängde han en blick på klockan och konstaterade att hon var 23:00 eller därefter och han tyckte då att det var sent.

Han gick med sina arbetskamrater, sex (6) stycken, i grupper om tre (3) och tre (3) och anledningen till att dom gick i grupp berodde på att det var tre (3) stycken som var mer påverkade av sprit än dom andra och blev då liksom efter.

När dom kom ner för trapporna vid Regeringsgatan ner till Kungsgatan inväntade  de  dom här tre (3) eftersläntrarna till dess att dom kom i kapp och sedan så fortsatte promenaden Kungsgatan upp mot Sveavägen.

I hörnet Sveavägen & Kungsgatan stannade dom till igen för att vänta på eftersläntrarna men ganska snart började dom tre (3) som Björkman hade sällskap med att gå Sveavägen på den östra trottoaren ner mot Sveaplan. Anledningen till

att dom gick den här gatan var att dom hade för avsikt att ställa färden till det så kallade Kåren för vidare festligheter.

Dom passerade dessa 4 personer Referens behövs Apelbergsgatan och sedan Tunnelgatan för att sedan stanna intill en banklokal.

Björkman kan inte säga vad för slags bank men han vet att en av hans arbetskamrater tog upp ett kort stack in i något slags kodlås då öppnade sig en dörr och då kunde arbetskamraterna gå in i någon slags foajé där man skulle få ut pengar.

Björkman blev kvar i dörröppningen ensam och rätt som det var så började dörren att stängas och eftersom Björkman ville titta efter sina eftersläntrande kamrater så blev han ensam kvar utanför.

Efter en kort stund kommer arbetskamraterna ut ifrån banklokalen och börjar omgående att gå på samma trottoar och i samma riktning mot Sveaplan på Sveavägen.

I det här läget har Björkman liksom tröttnat lite grand på det hela och tittar nu på klockan och konstaterar vad som nyss nämnts.

Han bestämmer sig med hänsyn till klockslaget för att dels titta efter sina eftersläntrande arbetskamrater dels för att han är trött och vill åka hem.

Han kan inte riktigt säga när han uppfattar det sällskap som nämns men han vet att han börjar att gå på samma trottoar men i riktning nu mot Kungsgatan.

Hans bedömning av hans egen påverkansgrad av alkohol är att han har klara minnesbilder av vissa förhållanden.

Och en av dessa minnesbilder är att han framför sig ser ett sällskap om tre (3) personer.

Den person som går längst till vänster, personerna går liksom i stort sett i bredd har liksom lagt armen om en person som går i mitten och som just av att han har armen runt om axlarna på personerna drar Björkman slutsatsen att det är en kvinna som går.

Till höger om den som har armen runt axlarna på sig och som senare faller omkull går en kvinna och då närmast gatan. Björkman blir ställd inför

Pol 1986-03-01 0225 E13-A Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

Pol 1986-03-01 0225 E13-A Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

att dom gick den här gatan var att dom hade för avsikt att ställa färden till det så kallade Kåren för vidare festligheter.

Dom passerade dessa 4 personer Referens behövs Apelbergsgatan och sedan Tunnelgatan för att sedan stanna intill en banklokal.

Björkman kan inte säga vad för slags bank men han vet att en av hans arbetskamrater tog upp ett kort stack in i något slags kodlås då öppnade sig en dörr och då kunde arbetskamraterna gå in i någon slags foajé där man skulle få ut pengar.

Björkman blev kvar i dörröppningen ensam och rätt som det var så började dörren att stängas och eftersom Björkman ville titta efter sina eftersläntrande kamrater så blev han ensam kvar utanför.

Efter en kort stund kommer arbetskamraterna ut ifrån banklokalen och börjar omgående att gå på samma trottoar och i samma riktning mot Sveaplan på Sveavägen.

I det här läget har Björkman liksom tröttnat lite grand på det hela och tittar nu på klockan och konstaterar vad som nyss nämnts.

Han bestämmer sig med hänsyn till klockslaget för att dels titta efter sina eftersläntrande arbetskamrater dels för att han är trött och vill åka hem.

Han kan inte riktigt säga när han uppfattar det sällskap som nämns men han vet att han börjar att gå på samma trottoar men i riktning nu mot Kungsgatan.

Hans bedömning av hans egen påverkansgrad av alkohol är att han har klara minnesbilder av vissa förhållanden.

Och en av dessa minnesbilder är att han framför sig ser ett sällskap om tre (3) personer.

Den person som går längst till vänster, personerna går liksom i stort sett i bredd har liksom lagt armen om en person som går i mitten och som just av att han har armen runt om axlarna på personerna drar Björkman slutsatsen att det är en kvinna som går.

Till höger om den som har armen runt axlarna på sig och som senare faller omkull går en kvinna och då närmast gatan. Björkman blir ställd inför

så tillvida att han verkade dels ha varit utsatt för en chock dels så var han påverkad av sprit. Dock dom rent faktiska uppgifterna vid förhöret det var vad han berättade vid hemkomsten.

Björkman är tidigare fotograferad och finns i utredningen han säger dock på fråga att han själv var iklädd en mellanblå täckjacka, bruna byxor samt en stickad ljus mössa och vidare att han bar på en axelremsväska i brunt plastliknande material.

Björkman säger vidare att han tillsammans med hans arbetskamrater är anställda vid Bofors Aerotronics på Lidingö telefon AGAS växel .

Dom arbetskamrater som var med honom denna kväll och som gick in i banklokalen kom ut och som sannolikt måste ha mött Palme när dom gick gatan fram var Nicklas Fröling, bostads telefon , Claes Nyberg bostads telefon Åsa Gustafsson bostads telefon .

Björkman säger vidare att han under denna dag talat med alla tre (3) av sina arbetskamrater och ingen av dom har kunnat påmint sig av att dom skulle ha mött Palme eller något liknande.

Han säger vidare på direkt fråga att hans uppfattning när han gick bakom sällskapet så var det ett avstånd mellan honom ooh Palme till någonstans mellan 5-7 meter och han kan icke säga hur lång sträcka han gick bakom sällskapet från banklokalen fram till dess att händelsen inträffade. För detta förhållande torde kontrolleras direkt på platsen.

Förhöret slut klockan 20:30 .

Stockholm som ovan

Allan Bäckström

Pol 1986-03-01 0225 E13-A Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

Pol 1986-03-01 0225 E13-A Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

så tillvida att han verkade dels ha varit utsatt för en chock dels så var han påverkad av sprit. Dock dom rent faktiska uppgifterna vid förhöret det var vad han berättade vid hemkomsten.

Björkman är tidigare fotograferad och finns i utredningen han säger dock på fråga att han själv var iklädd en mellanblå täckjacka, bruna byxor samt en stickad ljus mössa och vidare att han bar på en axelremsväska i brunt plastliknande material.

Björkman säger vidare att han tillsammans med hans arbetskamrater är anställda vid Bofors Aerotronics på Lidingö telefon AGAS växel .

Dom arbetskamrater som var med honom denna kväll och som gick in i banklokalen kom ut och som sannolikt måste ha mött Palme när dom gick gatan fram var Nicklas Fröling, bostads telefon , Claes Nyberg bostads telefon Åsa Gustafsson bostads telefon .

Björkman säger vidare att han under denna dag talat med alla tre (3) av sina arbetskamrater och ingen av dom har kunnat påmint sig av att dom skulle ha mött Palme eller något liknande.

Han säger vidare på direkt fråga att hans uppfattning när han gick bakom sällskapet så var det ett avstånd mellan honom ooh Palme till någonstans mellan 5-7 meter och han kan icke säga hur lång sträcka han gick bakom sällskapet från banklokalen fram till dess att händelsen inträffade. För detta förhållande torde kontrolleras direkt på platsen.

Förhöret slut klockan 20:30 .

Stockholm som ovan

Allan Bäckström

Sammandrag av bandförhör onsdagen 1987-03-25 10:00 med vittnet Anders Björkman.

Förhöret hålles på kriminalavdelningens våldsrotel inför krinsp Lars Jonsson och chefsåklagare Solveig Riberdahl.


Inledningsvis ombeds Björkman att försöka i detalj redogöra för sina förehavanden, jämte iakttagelser om fredagskvällen 1986-02-28 .

Björkman berättar, att han i sällskap med arbetskamrater har sk firmafest på restaurangen S:ta Klara på Regeringsgatan i Stockholm.

På restaurangen sker förtäring av mat och dryck.

På fråga hur mycket han drack och vad han drack och från vilken tidpunkt, berättar Björkman att han från cirka 16:30 -tiden drack 3 snapsar á 4 cl starksprit och 3 öl.

Eventuellt drack han också en liten whisky till kaffet. Alkoholkonsumtionen ägde rum under en tidsrymd av någon timma.

Vid omkring 23 -tiden lämnade Björkman tillsammans med Nicklas Fröling, Claes Nyberg, Åsa Gustavsson, Marco Neeser, Rolf Öberg och Leif Fredin restaurangen i avsikt  att  promenera till restaurang Glädjehuset (Kårhusrestaurangen).

Från restaurang S:ta Klara promenerar de Regeringsgatan fram till trapporna som leder ner till Kungsgatan.

De går sedan Kungsgatan västerut på den södra trottoaren fram till korsningen med Sveavägen.

Under promenaden kommer Björkman att närmast gå i sällskap med Nicklas Fröling, Claes Nyberg och Åsa Gustavsson.

De bildade liksom ett gäng som hela tiden var före Marco Neeser, Rolf Öberg och Leif Fredin.

Pol 1987-03-25 1000 E13-C Mordplatsvittne Björkman Anders Bandförhör.pdf

Pol 1987-03-25 1000 E13-C Mordplatsvittne Björkman Anders Bandförhör.pdf

Sammandrag av bandförhör onsdagen 1987-03-25 10:00 med vittnet Anders Björkman.

Förhöret hålles på kriminalavdelningens våldsrotel inför krinsp Lars Jonsson och chefsåklagare Solveig Riberdahl.


Inledningsvis ombeds Björkman att försöka i detalj redogöra för sina förehavanden, jämte iakttagelser om fredagskvällen 1986-02-28 .

Björkman berättar, att han i sällskap med arbetskamrater har sk firmafest på restaurangen S:ta Klara på Regeringsgatan i Stockholm.

På restaurangen sker förtäring av mat och dryck.

På fråga hur mycket han drack och vad han drack och från vilken tidpunkt, berättar Björkman att han från cirka 16:30 -tiden drack 3 snapsar á 4 cl starksprit och 3 öl.

Eventuellt drack han också en liten whisky till kaffet. Alkoholkonsumtionen ägde rum under en tidsrymd av någon timma.

Vid omkring 23 -tiden lämnade Björkman tillsammans med Nicklas Fröling, Claes Nyberg, Åsa Gustavsson, Marco Neeser, Rolf Öberg och Leif Fredin restaurangen i avsikt  att  promenera till restaurang Glädjehuset (Kårhusrestaurangen).

Från restaurang S:ta Klara promenerar de Regeringsgatan fram till trapporna som leder ner till Kungsgatan.

De går sedan Kungsgatan västerut på den södra trottoaren fram till korsningen med Sveavägen.

Under promenaden kommer Björkman att närmast gå i sällskap med Nicklas Fröling, Claes Nyberg och Åsa Gustavsson.

De bildade liksom ett gäng som hela tiden var före Marco Neeser, Rolf Öberg och Leif Fredin.

Framkomna till korsningen Kungsgatan & Sveavägen avvaktar Björkman något för att vänta in det andra gänget - de tre som kommit på efterkälken.

När Björkman nu såg att de tre (Fröling, Nyberg och Gustavsson) korsade Kungsgatan och började gå Sveavägen norrut på den östra trottoaren följde han också efter dem.

Tillfrågad hur han och de tre övriga kom att gå i förhållande till varandra uppger han att de gick tillsammans som ett sällskap om fyra ( 4 ) personer. Det andra gänget hade inte kommit ikapp dem.

Björkman och hans sällskap promenerar i lugn takt och passerar förbi korsningen med Apelbergsgatan och en stund senare korsningen med Tunnelgatan.

På frågor om han lägger märke till person/personer och/eller fordon på Sveavägen eller på de anslutande gatorna Apelbergsgatan och Tunnelgatan, uppger han sig icke ha lagt märke till vare sig person eller fordon.

Han utgår dock ifrån att människor, ävensom en del fordon funnits i området utan att han lagt märke till något speciellt.

Av den sprit han tidigare druckit under kvällens lopp kände han sig påverkad.

Strax efter att de korsat Tunnelgatan kom de fram till banken (Sveavägen 42).

Någon av de tre i hans sällskap öppnade de glasdörrar som finns där innan man kommer in i en foajé där bankomat är placerad.

Fröling, Nyberg och Gustavsson gick in i bankens foajé under det att han själv kom att bli kvar på trottoaren utanför glasdörrarna.

Han stannade helt enkelt kvar utanför för att vänta tills de skulle återkomma efter gjorda bankomatuttag.

(Enligt registrerade kontrolluppgifter har Åsa Gustavsson gjort uttag av pengar 1986-02-28 23:15 och Claes Nyberg samma dag klockan 23:16 ).

När nu Björkman blev ensam kvar ute på trottoaren började han fundera över vart det andra gänget - de tre eftersläntrarna - hade tagit vägen.

Efter en stund lämnade han dörrarna till banken.

Tillfrågad om vad han nu företog sig uppger han att han gick snett bakåt ut mot trottoarkanten, för att kunna titta Sveavägen söderut upp mot Kungsgatan efter det andra gänget.

Han stod och tittade en bra stund, men kunde inte se till någon av dessa i antågande.

Pol 1987-03-25 1000 E13-C Mordplatsvittne Björkman Anders Bandförhör.pdf

Pol 1987-03-25 1000 E13-C Mordplatsvittne Björkman Anders Bandförhör.pdf

Framkomna till korsningen Kungsgatan & Sveavägen avvaktar Björkman något för att vänta in det andra gänget - de tre som kommit på efterkälken.

När Björkman nu såg att de tre (Fröling, Nyberg och Gustavsson) korsade Kungsgatan och började gå Sveavägen norrut på den östra trottoaren följde han också efter dem.

Tillfrågad hur han och de tre övriga kom att gå i förhållande till varandra uppger han att de gick tillsammans som ett sällskap om fyra ( 4 ) personer. Det andra gänget hade inte kommit ikapp dem.

Björkman och hans sällskap promenerar i lugn takt och passerar förbi korsningen med Apelbergsgatan och en stund senare korsningen med Tunnelgatan.

På frågor om han lägger märke till person/personer och/eller fordon på Sveavägen eller på de anslutande gatorna Apelbergsgatan och Tunnelgatan, uppger han sig icke ha lagt märke till vare sig person eller fordon.

Han utgår dock ifrån att människor, ävensom en del fordon funnits i området utan att han lagt märke till något speciellt.

Av den sprit han tidigare druckit under kvällens lopp kände han sig påverkad.

Strax efter att de korsat Tunnelgatan kom de fram till banken (Sveavägen 42).

Någon av de tre i hans sällskap öppnade de glasdörrar som finns där innan man kommer in i en foajé där bankomat är placerad.

Fröling, Nyberg och Gustavsson gick in i bankens foajé under det att han själv kom att bli kvar på trottoaren utanför glasdörrarna.

Han stannade helt enkelt kvar utanför för att vänta tills de skulle återkomma efter gjorda bankomatuttag.

(Enligt registrerade kontrolluppgifter har Åsa Gustavsson gjort uttag av pengar 1986-02-28 23:15 och Claes Nyberg samma dag klockan 23:16 ).

När nu Björkman blev ensam kvar ute på trottoaren började han fundera över vart det andra gänget - de tre eftersläntrarna - hade tagit vägen.

Efter en stund lämnade han dörrarna till banken.

Tillfrågad om vad han nu företog sig uppger han att han gick snett bakåt ut mot trottoarkanten, för att kunna titta Sveavägen söderut upp mot Kungsgatan efter det andra gänget.

Han stod och tittade en bra stund, men kunde inte se till någon av dessa i antågande.

Björkman ser samtliga tre personer bakifrån på ett avstånd av cirka 3-5 meter.

Mannen som avviker in på Tunnelgatan är mörkt klädd - i ett 3/4-lång fladdrande rockliknande plagg.

Mannen har på huvudet en mörkblå eller svart stickad mössa, vars kant är upprullad på sådant sätt att den står ut och syns tydligt. Mössan går dock ner ganska långt baktill i nacken - och rockkragen döljer också hår och nackparti. Hans uppfattning är att mössan hade s k ribbstickning uppifrån och ner. (Se den av Björkman upprättade skissen ).

Såvitt han minns hade mannen mörka byxor och okänd typ av skor, vars sulor han fick en uppfattning om var ljusa.

På frågor avseende mannens kroppsbyggnad och sättet att röra sig, uppger han att mannen verkade vara ungefär lika lång som den som föll omkull. Någon klar uppfattning om kroppsbyggnaden fick han inte - men fick en känsla av att mannen rörde sig smidigt/spänstigt.

Björkman såg inte mannens ansikte och han kan därför inte uttala sig om eventuella glasögon, skägg, mustasch, hudfärg m m. Ej heller kan han uttala sig om hårfärg. Allting bakåt i nacken gav ett mörkt intryck.

Tillfrågad om han såg att mannen hade skjutvapen i ena handen uppger han att han såg aldrig vapnet. Ej heller såg han om mannen bar på något annat - typ väska av något slag.

Hans iakttagelse av mannen skedde under bara några sekunder.

Björkman kan inte uttala sig om mannen som avvek in på Tunnelgatan hade kommit i sällskap med de två andra Sveavägen söderut eller om denne man anslöt liksom bakom ryggen - efter att kanske ha stått och väntat bakom hörnet på Tunnelgatan.

Björkman har inget minne av att han sett någon av dessa tre personer förrän - ögonblicket innan det smäller två (2) gånger.


Den person som ramlade omkull blev liggande ganska exakt mitt på Tunnelgatan i ett tänkt övergångsställe.

Kvinnan som befinner sig längst till höger böjer sig ned mot den liggande och utbrister något - som Björkman uppfattar vara något oförståeligt på ett främmande språk. Han minns inte vad.

  • ) Enligt telefonkontakt 1987-08-07 13:00
med Björkman förekom s k Happy Hour fram till klockan 18:00


Den spritkonsumtion som var aktuell ägde för hans del rum mellan klockan 16:30-18:00


Därefter satt han eventuellt och smuttade på en öl.

Pol 1987-03-25 1000 E13-C Mordplatsvittne Björkman Anders Bandförhör.pdf

Pol 1987-03-25 1000 E13-C Mordplatsvittne Björkman Anders Bandförhör.pdf

Björkman ser samtliga tre personer bakifrån på ett avstånd av cirka 3-5 meter.

Mannen som avviker in på Tunnelgatan är mörkt klädd - i ett 3/4-lång fladdrande rockliknande plagg.

Mannen har på huvudet en mörkblå eller svart stickad mössa, vars kant är upprullad på sådant sätt att den står ut och syns tydligt. Mössan går dock ner ganska långt baktill i nacken - och rockkragen döljer också hår och nackparti. Hans uppfattning är att mössan hade s k ribbstickning uppifrån och ner. (Se den av Björkman upprättade skissen ).

Såvitt han minns hade mannen mörka byxor och okänd typ av skor, vars sulor han fick en uppfattning om var ljusa.

På frågor avseende mannens kroppsbyggnad och sättet att röra sig, uppger han att mannen verkade vara ungefär lika lång som den som föll omkull. Någon klar uppfattning om kroppsbyggnaden fick han inte - men fick en känsla av att mannen rörde sig smidigt/spänstigt.

Björkman såg inte mannens ansikte och han kan därför inte uttala sig om eventuella glasögon, skägg, mustasch, hudfärg m m. Ej heller kan han uttala sig om hårfärg. Allting bakåt i nacken gav ett mörkt intryck.

Tillfrågad om han såg att mannen hade skjutvapen i ena handen uppger han att han såg aldrig vapnet. Ej heller såg han om mannen bar på något annat - typ väska av något slag.

Hans iakttagelse av mannen skedde under bara några sekunder.

Björkman kan inte uttala sig om mannen som avvek in på Tunnelgatan hade kommit i sällskap med de två andra Sveavägen söderut eller om denne man anslöt liksom bakom ryggen - efter att kanske ha stått och väntat bakom hörnet på Tunnelgatan.

Björkman har inget minne av att han sett någon av dessa tre personer förrän - ögonblicket innan det smäller två (2) gånger.


Den person som ramlade omkull blev liggande ganska exakt mitt på Tunnelgatan i ett tänkt övergångsställe.

Kvinnan som befinner sig längst till höger böjer sig ned mot den liggande och utbrister något - som Björkman uppfattar vara något oförståeligt på ett främmande språk. Han minns inte vad.

  • ) Enligt telefonkontakt 1987-08-07 13:00
med Björkman förekom s k Happy Hour fram till klockan 18:00


Den spritkonsumtion som var aktuell ägde för hans del rum mellan klockan 16:30-18:00


Därefter satt han eventuellt och smuttade på en öl.

Konfrontation nummer 3 påbörjas klockan 13:55 . Konfrontationsgruppen visas för Björkman, Kjell Anders, född - .


Syftet med konfrontationen är att utreda huruvida någon i gruppen är identisk med den man Björkman sett på Sveavägen 1986-02-28 vid 23:20 -tiden, som då gick bakom paret Palme.


K = Konfrontationsledaren
F = Advokat Falk
B = Björkman, Kjell Anders

K: Du kommer nu att få se en grupp bestående av 8 personer. De är numrerade från 1 - 8.

Frågan är nu om du i den gruppen kan identifiera någon såsom varande den man du har sett gå efter paret Palme på Sveavägen 1986-02-28 vid 23:20 -tiden.

Först vill jag då bara fråga dig, har du sett några bilder, blivit visad några bilder av polisen tidigare, eller deltagit i någon tidigare konfrontation?

B: Nej.


K: Du har inte sett några bilder?

B: Nej jag har inte sett några bilder, och inte någon konfrontation förut.


K: Den här så kallade "fantombilden" som har varit ute tidningarna...

B: Den har jag sett.


K: Den har du sett?

B: Den som har visats i tidningarna har jag sett.


K: Ingenting annat?

B: Ingenting annat.


K: Då får du se den här gruppen nu. Ja nu har gruppen gått ett varv framför spegeln.

B: Jag såg inte någon framifrån så att.


K: Ja, nu har gruppen gått två varv runt spegeln, har du några kommentarer?

B: Nej jag känner inte igen någon.


K: Du känner inte igen någon?

B: Nej.

Pol YYYY-MM-DD 1355 E13-E Mordplatsvittne Björkman Anders Konfrontation.pdf

Pol YYYY-MM-DD 1355 E13-E Mordplatsvittne Björkman Anders Konfrontation.pdf

Konfrontation nummer 3 påbörjas klockan 13:55 . Konfrontationsgruppen visas för Björkman, Kjell Anders, född - .


Syftet med konfrontationen är att utreda huruvida någon i gruppen är identisk med den man Björkman sett på Sveavägen 1986-02-28 vid 23:20 -tiden, som då gick bakom paret Palme.


K = Konfrontationsledaren
F = Advokat Falk
B = Björkman, Kjell Anders

K: Du kommer nu att få se en grupp bestående av 8 personer. De är numrerade från 1 - 8.

Frågan är nu om du i den gruppen kan identifiera någon såsom varande den man du har sett gå efter paret Palme på Sveavägen 1986-02-28 vid 23:20 -tiden.

Först vill jag då bara fråga dig, har du sett några bilder, blivit visad några bilder av polisen tidigare, eller deltagit i någon tidigare konfrontation?

B: Nej.


K: Du har inte sett några bilder?

B: Nej jag har inte sett några bilder, och inte någon konfrontation förut.


K: Den här så kallade "fantombilden" som har varit ute tidningarna...

B: Den har jag sett.


K: Den har du sett?

B: Den som har visats i tidningarna har jag sett.


K: Ingenting annat?

B: Ingenting annat.


K: Då får du se den här gruppen nu. Ja nu har gruppen gått ett varv framför spegeln.

B: Jag såg inte någon framifrån så att.


K: Ja, nu har gruppen gått två varv runt spegeln, har du några kommentarer?

B: Nej jag känner inte igen någon.


K: Du känner inte igen någon?

B: Nej.

K: Har advokaten några frågor? Nej tack. Då avslutar vi konfrontationen klockan 14:00 .


Som ovan

Lars-Erik Andersson
krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
/Ulla Perzohn/

Pol YYYY-MM-DD 1355 E13-E Mordplatsvittne Björkman Anders Konfrontation.pdf

Pol YYYY-MM-DD 1355 E13-E Mordplatsvittne Björkman Anders Konfrontation.pdf

K: Har advokaten några frågor? Nej tack. Då avslutar vi konfrontationen klockan 14:00 .


Som ovan

Lars-Erik Andersson
krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
/Ulla Perzohn/

E13-00-J

Datum: 2019-09-23 12:09

Förhör med Anders Björkman

Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson, krinsp Peter Steude.

Förhörsplats: Den hördes bostad.
Förhörsvittne: Björkman


Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående mordet på Olof Palme.


Anders har informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att han därefter får ta del av förhöret för ett godkännande.

Anders tillfrågas om han idag, nästan 34 år efter mordet, har någon minnesbild av vad han upplevt eller om det är så att han minns vad han har berättat i förhören med polisen och i rätten och han uppgav att vissa saker sitter kvar från platsen, själva händelsen och när Palme föll, någon gick ned på knä och att annan person gick därifrån.

Personen som gick iväg hade en toppluva som var upprullad i nederkant. Det är det han minns.

Han minns att det kom tre stycken och att de gick tillsammans och att helt plötsligt skjuter en person.

Anders tror att skytten lade upp handen på Olof Palmes skuldra.

Det han minns därefter var alla som kom springandes till platsen.

Anders tillfrågas vad han har för minnesbild av sina kompisar, rent tidsmässigt, hur de rört sig vid platsen och han uppgav att han minns men dock inte så mycket.

Han minns att två av hans kompisar skulle ta ut pengar vid en automat som fanns innanför en dörr. Kompisarna gick in och Anders hade pengar så han behövde inte ta ut.

Anders tyckte att klockan var mycket och beslutade sig för att åka hem istället.

Anders stod utanför bankomaten och tittade söderut mot Kungsgatan för att se efter de andra i sällskapet.

När Anders stod utanför bankomaten hörde han inte när hans kompisar kom ut från bankomaten och han såg dem när de gått en bit och då tänkte Anders att han skulle åka hem.

Anders tänkte också att han skulle möta de andra kompisarna vid tunnelbanestationen och då hände mordet.

Anders hade blicken riktad uppåt mot Kungsgatan för att se om kompisarna skulle komma ned där. Kompisarna hade emellertid träffat någon som skjutsat dem i en bil.

Anders tillfrågas om han har någon minnesbild av hur länge han stod utanför bankomaten innan han upptäckte att hans kompisar hade gått iväg och han uppgav att han inte stod så länge.

När han vände sig om hade kompisarna gått ett par tre steg därifrån.

Anders stod då själv några meter söder om ingången till banken och bankomaten. Förhörsledaren frågar om kompisarna kan ha hunnit 25-50 meter bort men det hade de inte.

Anders ville vänta in sina kompisar för att säga att han skulle åka hem.

Anders påpekar att han inte var så påverkad den kvällen då han inte tycker att det är roligt att gå ut och dansa onykter.

Anders fru var höggravid vid detta tillfälle så även av den anledningen ville han åka hem.

Förhörsledaren Steude påpekar för Anders att när denne berättade att "det kom tre stycken" höll Anders upp sin vänstra hand.

Anders uppgav att mannen som gick längst till vänster lade

Pol 2019-09-23 1209 E13-J Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

Pol 2019-09-23 1209 E13-J Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

E13-00-J

Datum: 2019-09-23 12:09

Förhör med Anders Björkman

Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson, krinsp Peter Steude.

Förhörsplats: Den hördes bostad.
Förhörsvittne: Björkman


Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående mordet på Olof Palme.


Anders har informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att han därefter får ta del av förhöret för ett godkännande.

Anders tillfrågas om han idag, nästan 34 år efter mordet, har någon minnesbild av vad han upplevt eller om det är så att han minns vad han har berättat i förhören med polisen och i rätten och han uppgav att vissa saker sitter kvar från platsen, själva händelsen och när Palme föll, någon gick ned på knä och att annan person gick därifrån.

Personen som gick iväg hade en toppluva som var upprullad i nederkant. Det är det han minns.

Han minns att det kom tre stycken och att de gick tillsammans och att helt plötsligt skjuter en person.

Anders tror att skytten lade upp handen på Olof Palmes skuldra.

Det han minns därefter var alla som kom springandes till platsen.

Anders tillfrågas vad han har för minnesbild av sina kompisar, rent tidsmässigt, hur de rört sig vid platsen och han uppgav att han minns men dock inte så mycket.

Han minns att två av hans kompisar skulle ta ut pengar vid en automat som fanns innanför en dörr. Kompisarna gick in och Anders hade pengar så han behövde inte ta ut.

Anders tyckte att klockan var mycket och beslutade sig för att åka hem istället.

Anders stod utanför bankomaten och tittade söderut mot Kungsgatan för att se efter de andra i sällskapet.

När Anders stod utanför bankomaten hörde han inte när hans kompisar kom ut från bankomaten och han såg dem när de gått en bit och då tänkte Anders att han skulle åka hem.

Anders tänkte också att han skulle möta de andra kompisarna vid tunnelbanestationen och då hände mordet.

Anders hade blicken riktad uppåt mot Kungsgatan för att se om kompisarna skulle komma ned där. Kompisarna hade emellertid träffat någon som skjutsat dem i en bil.

Anders tillfrågas om han har någon minnesbild av hur länge han stod utanför bankomaten innan han upptäckte att hans kompisar hade gått iväg och han uppgav att han inte stod så länge.

När han vände sig om hade kompisarna gått ett par tre steg därifrån.

Anders stod då själv några meter söder om ingången till banken och bankomaten. Förhörsledaren frågar om kompisarna kan ha hunnit 25-50 meter bort men det hade de inte.

Anders ville vänta in sina kompisar för att säga att han skulle åka hem.

Anders påpekar att han inte var så påverkad den kvällen då han inte tycker att det är roligt att gå ut och dansa onykter.

Anders fru var höggravid vid detta tillfälle så även av den anledningen ville han åka hem.

Förhörsledaren Steude påpekar för Anders att när denne berättade att "det kom tre stycken" höll Anders upp sin vänstra hand.

Anders uppgav att mannen som gick längst till vänster lade

upp sin hand eller var på väg att lägga upp handen varpå Anders hörde hur det small.

Han uppfattade först att det var kinapuffar.

Anders såg rökpuffarna och han fick uppfattningen att skytten sköt med sin vänstra hand.

Anders uppgav att han minns detta och har nog berättat om det tidigare.

Han minns just detta och att det var tre stycken som kommer och går, skytten lägger upp handen, sedan smäller det, en ramlar och en går ned på knä.

Någon skrek något och Anders uppfattade att det inte var på svenska.

Anders tillfrågas om han idag har någon minnesbild av var han står i förhållande till de tre som går när han först ser dessa och han uppgav att de var framför honom.

Anders gör en jämförelse i köket och menar att det kan ha varit 3-4 meter fram till de tre. De går ett antal steg innan handen kommer upp.

Anders fick uppfattningen att det tre var som ett gäng som kommer från en bio eller vad som helst. Det verkade som om de kände varandra.

Anders tillfrågas om det finns något, av någon anledning, som han gjort eller sett och som han inte velat berätta men det är det inte.

Anders uppgav att han var så pass nära att personen som gjorde det måste ha uppmärksammat honom.

Anders har känt oro men påpekar att han har berättat allt och att han är en öppen person.

Anders hade pratat med efter mordet om de skulle flytta från huset.

Anders hade läst om mordet på Medborgarhuset(1) och trodde att det fanns en koppling till det.

Anders menar att han har berättat det han upplevt. Anders är tydlig med att han inte har varit norr om ingången till banken.

Anders informeras om att i förhören där han blev hypnotiserad säger "dom går förbi" och Anders uppgav nu att de måste ha gått förbi honom när han stod och väntade men hans minnesbild idag är inte så starkt avseende just detta.

Anders menar att dom måste ha gått förbi honom när han stod och väntade på kompisarna inne på banken.

Förhörsledaren frågar vilka Anders menar ”med dom” och han uppgav att som han kommer ihåg det då så var det de tre som gick förbi honom.

Anders uppgav att det är så han har berättat, att de kände varandra och att det var ett gäng.

Anders kan idag inte påstå att han såg de tre passera förbi honom utan han såg att tre personer var framför honom i riktning mot Kungsgatan.

Anders tillfrågas om han efter mordet pratat med sina kompisar som var inne i banken angående vad som hände på platsen och han uppgav att det var jobbarkompisar så de har pratat om det.

Anders informeras om att hans kompisar som tog ut pengar från bankomaten är förhörda och att ingen av dessa har hört skotten mot makarna Palme.

Förhörsledaren menar att kompisarna kanske hade hunnit en bit norrut och av den anledningen inte hört skotten vilket då skulle innebära att Anders stod kvar utanför banken en längre stund.

Anders tillfrågas om han diskuterat detta med sina kompisar men det har han inte. De har inte pratat om några tider.

(1) Vid delgivningen uppgav Anders att det skall vara Medborgarplatsen.

Pol 2019-09-23 1209 E13-J Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

Pol 2019-09-23 1209 E13-J Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

upp sin hand eller var på väg att lägga upp handen varpå Anders hörde hur det small.

Han uppfattade först att det var kinapuffar.

Anders såg rökpuffarna och han fick uppfattningen att skytten sköt med sin vänstra hand.

Anders uppgav att han minns detta och har nog berättat om det tidigare.

Han minns just detta och att det var tre stycken som kommer och går, skytten lägger upp handen, sedan smäller det, en ramlar och en går ned på knä.

Någon skrek något och Anders uppfattade att det inte var på svenska.

Anders tillfrågas om han idag har någon minnesbild av var han står i förhållande till de tre som går när han först ser dessa och han uppgav att de var framför honom.

Anders gör en jämförelse i köket och menar att det kan ha varit 3-4 meter fram till de tre. De går ett antal steg innan handen kommer upp.

Anders fick uppfattningen att det tre var som ett gäng som kommer från en bio eller vad som helst. Det verkade som om de kände varandra.

Anders tillfrågas om det finns något, av någon anledning, som han gjort eller sett och som han inte velat berätta men det är det inte.

Anders uppgav att han var så pass nära att personen som gjorde det måste ha uppmärksammat honom.

Anders har känt oro men påpekar att han har berättat allt och att han är en öppen person.

Anders hade pratat med efter mordet om de skulle flytta från huset.

Anders hade läst om mordet på Medborgarhuset(1) och trodde att det fanns en koppling till det.

Anders menar att han har berättat det han upplevt. Anders är tydlig med att han inte har varit norr om ingången till banken.

Anders informeras om att i förhören där han blev hypnotiserad säger "dom går förbi" och Anders uppgav nu att de måste ha gått förbi honom när han stod och väntade men hans minnesbild idag är inte så starkt avseende just detta.

Anders menar att dom måste ha gått förbi honom när han stod och väntade på kompisarna inne på banken.

Förhörsledaren frågar vilka Anders menar ”med dom” och han uppgav att som han kommer ihåg det då så var det de tre som gick förbi honom.

Anders uppgav att det är så han har berättat, att de kände varandra och att det var ett gäng.

Anders kan idag inte påstå att han såg de tre passera förbi honom utan han såg att tre personer var framför honom i riktning mot Kungsgatan.

Anders tillfrågas om han efter mordet pratat med sina kompisar som var inne i banken angående vad som hände på platsen och han uppgav att det var jobbarkompisar så de har pratat om det.

Anders informeras om att hans kompisar som tog ut pengar från bankomaten är förhörda och att ingen av dessa har hört skotten mot makarna Palme.

Förhörsledaren menar att kompisarna kanske hade hunnit en bit norrut och av den anledningen inte hört skotten vilket då skulle innebära att Anders stod kvar utanför banken en längre stund.

Anders tillfrågas om han diskuterat detta med sina kompisar men det har han inte. De har inte pratat om några tider.

(1) Vid delgivningen uppgav Anders att det skall vara Medborgarplatsen.

Anders kan inte minnas om han 30-40 sekunder innan makarna Palme borde ha passerat honom observerade någon som gick mot honom i riktning norrut.

Anders uppgav att det inte var så mycket folk ute.

På direkt fråga om han befunnit sig utanför Grand under kvällen uppgav Anders att han inte varit där.

Anders tillfrågas om han läst om Stig Engström som förekommit i media senaste tiden och Anders har läst lite grann.

Han vet att Stig inte pratat rätt och tagit på sig en massa ära för något han inte gjort.

Anders vet att Stig kallas för Skandiamannen.

Anders tillfrågas om han sett något foto senaste tiden på Skandiamannen antingen i tidningar eller på Internet men det tror han inte att han gjort.

Han kan ha sett ett foto på Stig men han kan inte beskriva hur Stig ser ut.

När han eventuellt såg Stig på foto gjorde han i vart fall ingen reflektion att Stig skulle varit på platsen efter mordet. Anders menar att det kom mycket folk till platsen efter mordet.

Avslutningsvis tillfrågas Anders om det är något han vill berätta eller fråga innan förhöret avslutas och han uppgav att han blir nyfiken på Skandiamannen som gjort en massa konstigheter som kan ha med mordet att göra men Anders kan inte bidra med något där.

Anders uppgav att det var två killar som var vittnen och som kom i den bruna vanen.

De hade sagt att de såg personen som gick upp på Tunnelgatan, skytten, och det var chauffören som skulle hålla koll på den personen och det andra vittnet skulle hålla koll på Anders.

Anders uppgav att det skulle ha varit tvärtom då det senare vittnet hade varit klasskamrat med Christer Pettersson.

Anders menar att om det nu var Christer Pettersson som var gärningsman så kanske det vittnet hade kunnat se mera.

Förhöret avslutas klockan 12:30


(Namnteckning)


DELGIVNING 2019-09-26 10:45 .

Förhörsledaren ringde upp Anders Björkman och läste upp förhöret. Anders godkände förhöret efter en ändring som finns som fotnot. Anders fru lyssnade via högtalartelefon.

(Namnteckning)
Sven-Åke Blombergsson

Pol 2019-09-23 1209 E13-J Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

Pol 2019-09-23 1209 E13-J Mordplatsvittne Björkman Anders Förhör.pdf

Anders kan inte minnas om han 30-40 sekunder innan makarna Palme borde ha passerat honom observerade någon som gick mot honom i riktning norrut.

Anders uppgav att det inte var så mycket folk ute.

På direkt fråga om han befunnit sig utanför Grand under kvällen uppgav Anders att han inte varit där.

Anders tillfrågas om han läst om Stig Engström som förekommit i media senaste tiden och Anders har läst lite grann.

Han vet att Stig inte pratat rätt och tagit på sig en massa ära för något han inte gjort.

Anders vet att Stig kallas för Skandiamannen.

Anders tillfrågas om han sett något foto senaste tiden på Skandiamannen antingen i tidningar eller på Internet men det tror han inte att han gjort.

Han kan ha sett ett foto på Stig men han kan inte beskriva hur Stig ser ut.

När han eventuellt såg Stig på foto gjorde han i vart fall ingen reflektion att Stig skulle varit på platsen efter mordet. Anders menar att det kom mycket folk till platsen efter mordet.

Avslutningsvis tillfrågas Anders om det är något han vill berätta eller fråga innan förhöret avslutas och han uppgav att han blir nyfiken på Skandiamannen som gjort en massa konstigheter som kan ha med mordet att göra men Anders kan inte bidra med något där.

Anders uppgav att det var två killar som var vittnen och som kom i den bruna vanen.

De hade sagt att de såg personen som gick upp på Tunnelgatan, skytten, och det var chauffören som skulle hålla koll på den personen och det andra vittnet skulle hålla koll på Anders.

Anders uppgav att det skulle ha varit tvärtom då det senare vittnet hade varit klasskamrat med Christer Pettersson.

Anders menar att om det nu var Christer Pettersson som var gärningsman så kanske det vittnet hade kunnat se mera.

Förhöret avslutas klockan 12:30


(Namnteckning)


DELGIVNING 2019-09-26 10:45 .

Förhörsledaren ringde upp Anders Björkman och läste upp förhöret. Anders godkände förhöret efter en ändring som finns som fotnot. Anders fru lyssnade via högtalartelefon.

(Namnteckning)
Sven-Åke Blombergsson

Protokoll fört vid konfrontation med Björkman, Kjell ANDERS född -
boende Hägersten tfn 08-
anställd som konstruktör vid Bofors Aerotronic, Lidingö, tfn 08-.

Konfrontationen är hållen 1988-12-16 18:15 .

Konfrontationsplats är Rikskriminalen.
Konfrontationsledare:
Krinsp Håkan Ström

Konfrontationsmedhjälpare:
Krinsp Lars Hamrén


Björkman skall i konfrontationsgruppen söka igenkänna den man som sköt Olof Palme och skottskadade Lisbeth Palme på Sveavägens östra trottoar i korsningen med Tunnelgatan 1986-02-28 vid 23:20 -tiden.

Konfrontationsgruppen är filmad på ett videoband som uppspelas för Björkman.


K = Konfrontationsledare
H = Krinsp Lars Hamrén
B = Björkman


K: Ja, Anders innan konfrontationen börjar så vill vi fråga dig om du har läst något i tidningarna om det som har inträffat den senaste tiden eller hört något via andra medier, samt om du har sett någon bild på den nu misstänkte personen? (Christer Pettersson

B: Jag har läst i tidningar och sett i TV, hört på radio, men inte sett någon bild på honom vad jag vet.


K: Okej, då börjar konfrontationen och bandet spelas upp.

B: Ska jag kommentera varje nummer eller ska jag bara kommentera om jag känner igen någonting?


K: Vi kan göra så att du ser nu gruppen framför dig samlad, och gruppen består utav 12 personer.

Senare så kommer varje person i gruppen att ensam framträda på bild och du får själv fälla kommentarer om personerna i gruppen när du känner

Anknytning: A1, E13, N3290-3, A9541, KD10682, KD10700

Pol 1988-12-16 1815 E13-D Mordplatsvittne Björkman Anders Konfrontation.pdf

Pol 1988-12-16 1815 E13-D Mordplatsvittne Björkman Anders Konfrontation.pdf

Protokoll fört vid konfrontation med Björkman, Kjell ANDERS född -
boende Hägersten tfn 08-
anställd som konstruktör vid Bofors Aerotronic, Lidingö, tfn 08-.

Konfrontationen är hållen 1988-12-16 18:15 .

Konfrontationsplats är Rikskriminalen.
Konfrontationsledare:
Krinsp Håkan Ström

Konfrontationsmedhjälpare:
Krinsp Lars Hamrén


Björkman skall i konfrontationsgruppen söka igenkänna den man som sköt Olof Palme och skottskadade Lisbeth Palme på Sveavägens östra trottoar i korsningen med Tunnelgatan 1986-02-28 vid 23:20 -tiden.

Konfrontationsgruppen är filmad på ett videoband som uppspelas för Björkman.


K = Konfrontationsledare
H = Krinsp Lars Hamrén
B = Björkman


K: Ja, Anders innan konfrontationen börjar så vill vi fråga dig om du har läst något i tidningarna om det som har inträffat den senaste tiden eller hört något via andra medier, samt om du har sett någon bild på den nu misstänkte personen? (Christer Pettersson

B: Jag har läst i tidningar och sett i TV, hört på radio, men inte sett någon bild på honom vad jag vet.


K: Okej, då börjar konfrontationen och bandet spelas upp.

B: Ska jag kommentera varje nummer eller ska jag bara kommentera om jag känner igen någonting?


K: Vi kan göra så att du ser nu gruppen framför dig samlad, och gruppen består utav 12 personer.

Senare så kommer varje person i gruppen att ensam framträda på bild och du får själv fälla kommentarer om personerna i gruppen när du känner

Anknytning: A1, E13, N3290-3, A9541, KD10682, KD10700

K: Då avslutar vi konfrontationen klockan 18:32 .


Stockholm dag som ovan

(Namnteckning)
Håkan Ström
Krinsp


Tillägg till konfrontationens slut, delgavs Björkman innehållet i rättegångsbalken 23:10 och fick dess innebörd förklarad för sig.


https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/rattegangsbalk-1942740_sfs-1942-740

Rättegångsbalk (1942:740) Svensk författningssamling 1942:1942:740 t.o.m. SFS 2021:1107

23 Kap. Om förundersökning
10 § Undersökningsledaren bestämmer, med de begränsningar som följer av andra-sjätte styckena, vem som får närvara vid ett förhör.

Vid ett förhör ska om möjligt ett trovärdigt vittne utsett av undersökningsledaren närvara.

Ett biträde till en person som förhörs har rätt att närvara vid förhöret om det kan ske utan men för utredningen och om biträdet uppfyller de krav som ställs på en försvarare i 21 kap. 3 § tredje stycket.

Den misstänkte har rätt att själv närvara och ha sin försvarare närvarande vid ett förhör som hålls på den misstänktes begäran enligt 18 b § första stycket. Vid andra förhör med den misstänkte har han eller hon rätt att ha sin försvarare närvarande. En försvarare som inte uppfyller de krav som ställs i 21 kap. 5 § första stycket får dock förhindras att närvara om det är nödvändigt för att sakens utredning inte väsentligen ska försvåras eller för att avvärja fara för någons liv, fysiska hälsa eller frihet. Vid förhör med någon annan än den misstänkte får den misstänktes försvarare närvara om det kan ske utan men för utredningen.

Ett målsägandebiträde har rätt att närvara vid förhör med målsäganden. Detsamma gäller en stödperson, om hans eller hennes närvaro inte är till men för utredningen.

När den som hörs är under 15 år bör den som har vårdnaden om honom eller henne vara närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utredningen.

Undersökningsledaren får besluta att det som har förekommit vid ett förhör inte får uppenbaras. Lag (2017:176).

Pol 1988-12-16 1815 E13-D Mordplatsvittne Björkman Anders Konfrontation.pdf

Pol 1988-12-16 1815 E13-D Mordplatsvittne Björkman Anders Konfrontation.pdf

K: Då avslutar vi konfrontationen klockan 18:32 .


Stockholm dag som ovan

(Namnteckning)
Håkan Ström
Krinsp


Tillägg till konfrontationens slut, delgavs Björkman innehållet i rättegångsbalken 23:10 och fick dess innebörd förklarad för sig.


https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/rattegangsbalk-1942740_sfs-1942-740

Rättegångsbalk (1942:740) Svensk författningssamling 1942:1942:740 t.o.m. SFS 2021:1107

23 Kap. Om förundersökning
10 § Undersökningsledaren bestämmer, med de begränsningar som följer av andra-sjätte styckena, vem som får närvara vid ett förhör.

Vid ett förhör ska om möjligt ett trovärdigt vittne utsett av undersökningsledaren närvara.

Ett biträde till en person som förhörs har rätt att närvara vid förhöret om det kan ske utan men för utredningen och om biträdet uppfyller de krav som ställs på en försvarare i 21 kap. 3 § tredje stycket.

Den misstänkte har rätt att själv närvara och ha sin försvarare närvarande vid ett förhör som hålls på den misstänktes begäran enligt 18 b § första stycket. Vid andra förhör med den misstänkte har han eller hon rätt att ha sin försvarare närvarande. En försvarare som inte uppfyller de krav som ställs i 21 kap. 5 § första stycket får dock förhindras att närvara om det är nödvändigt för att sakens utredning inte väsentligen ska försvåras eller för att avvärja fara för någons liv, fysiska hälsa eller frihet. Vid förhör med någon annan än den misstänkte får den misstänktes försvarare närvara om det kan ske utan men för utredningen.

Ett målsägandebiträde har rätt att närvara vid förhör med målsäganden. Detsamma gäller en stödperson, om hans eller hennes närvaro inte är till men för utredningen.

När den som hörs är under 15 år bör den som har vårdnaden om honom eller henne vara närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utredningen.

Undersökningsledaren får besluta att det som har förekommit vid ett förhör inte får uppenbaras. Lag (2017:176).

 UL (kvinna)  tillfrågas om någon person arbetade i butiken vid 23 -tiden fredagen 1986-02-28 .

Hon uppger att hon själv tillsammans med och hade arbetat vid den aktuella tidpunkten.

De hörde smällarna som var mycket kraftiga men förstod inte förrän dagen därpå att det var skotten från mordet på statsministern som de hade hört.

hade just befunnit sig i skyltfönstret då de hördes.

Ingen av dem hade dock gjort några iakttagelser beträffande förbipasserande personer.

Detta har de diskuterat efteråt.

Anknyter till: E63:10

Pol-1986-03-25-ead-9976-kvinna-la-carterie.2.pdf

Pol-1986-03-25-ead-9976-kvinna-la-carterie.2.pdf

 UL (kvinna)  tillfrågas om någon person arbetade i butiken vid 23 -tiden fredagen 1986-02-28 .

Hon uppger att hon själv tillsammans med och hade arbetat vid den aktuella tidpunkten.

De hörde smällarna som var mycket kraftiga men förstod inte förrän dagen därpå att det var skotten från mordet på statsministern som de hade hört.

hade just befunnit sig i skyltfönstret då de hördes.

Ingen av dem hade dock gjort några iakttagelser beträffande förbipasserande personer.

Detta har de diskuterat efteråt.

Anknyter till: E63:10

Protokoll fört vid förhör med krinsp Anna Margareta Eklund f., anställd Stockholms polisdistrikt, Narkotikaroteln, tfn: 769 5764.

Uppgifterna är lämnade i tjänsten.

Förhöret hållet 1988-08-25 11:00 .

Förhörsledare: Krinsp [[Thure Nässén] utan tillgång till förhörsvittne:

Margareta Eklund underrättades om att hon skulle höras närmare angående sina arbetsuppgifter 1986-02-28 , då det enligt spaningsuppslag E 4461 samt 4461- har framkommit att de haft spaningsuppdrag mot en misstänkt "narkotikalangare" på Tegnérgatan samt hans klubb vilken var belägen Oxtorpsgränd 2 i Stockholm.

Innan förhöret fick hon ta del av de spaningsuppslag där personer gjort iakttagelser samt där uppgiftslämnarna påstår sig ha sett personer med Walkie-Talkie radioapparater samt där även en kvinna skulle ha varit tillsammans med dessa,

Margareta uppgav följande: Den aktuella dagen, d.v.s 1986-02-28 , påbörjade hon sin tjänstgöring klockan Tid .

Hon hade yttre tjänst vid tillfället, som bestod av att "spana" mot en känd narkotikahandlare som var boende på Tegnérgatan 16.

Tingsrätten hade även beslutat om avlyssning av den misstänktes telefon, varför hon tillsammans med sina kollegor, Birger Holmström och Jörgen Söderholm, efterhörde om det var någonting "särskilt" på gång innan de åkte ut till sina objekt.

Pol-1988-08-25-KE-10862-A-Margareta-Eklund.pdf

Pol-1988-08-25-KE-10862-A-Margareta-Eklund.pdf

Protokoll fört vid förhör med krinsp Anna Margareta Eklund f., anställd Stockholms polisdistrikt, Narkotikaroteln, tfn: 769 5764.

Uppgifterna är lämnade i tjänsten.

Förhöret hållet 1988-08-25 11:00 .

Förhörsledare: Krinsp [[Thure Nässén] utan tillgång till förhörsvittne:

Margareta Eklund underrättades om att hon skulle höras närmare angående sina arbetsuppgifter 1986-02-28 , då det enligt spaningsuppslag E 4461 samt 4461- har framkommit att de haft spaningsuppdrag mot en misstänkt "narkotikalangare" på Tegnérgatan samt hans klubb vilken var belägen Oxtorpsgränd 2 i Stockholm.

Innan förhöret fick hon ta del av de spaningsuppslag där personer gjort iakttagelser samt där uppgiftslämnarna påstår sig ha sett personer med Walkie-Talkie radioapparater samt där även en kvinna skulle ha varit tillsammans med dessa,

Margareta uppgav följande: Den aktuella dagen, d.v.s 1986-02-28 , påbörjade hon sin tjänstgöring klockan Tid .

Hon hade yttre tjänst vid tillfället, som bestod av att "spana" mot en känd narkotikahandlare som var boende på Tegnérgatan 16.

Tingsrätten hade även beslutat om avlyssning av den misstänktes telefon, varför hon tillsammans med sina kollegor, Birger Holmström och Jörgen Söderholm, efterhörde om det var någonting "särskilt" på gång innan de åkte ut till sina objekt.

Efter vad hon nu kan erinra sig var det inget speciellt på gång, varför hon någong gång mellan klockan 17:00-18:00 tog sin tjänstebil med reg.nr. EKK 373, en vit Audi 80 och körde till sin observationsplats.

Hon parkerade sin bil på Luntmakargatan strax söder om Tegnérgatan för att från den positionen kunna iaktta om objektet lämnade sin adress och då kunna följa efter denne.

Vad hon nu kan komma ihåg så vistades hennes kollega Birger Holmström upp i PK-Finans lokaler, vilka är belägna mitt emot objektets bostad.

Holmströms uppgift var bland annat att meddela Margareta om objektet kom hem eller lämnade bostaden så att hon på ett naturligt sätt "kunde hänga med" om det var fråga om avgång från adressen.

Hon uppger vidare att det var mycket lugnt kring objektets bostad den aktuella kvällen och de fick den bestämda uppfattningen att den misstänkte icke var hemma.

Han har även för sig att de ringde in till den person som vid tillfället tjänstgjorde vid TK:n och fick detta bekräftat.

Omkring klockan 22:00 lämnade hon sin observationsplats och åkte upp till narkotikaroteln.

Innan hon åkte från platsen var hon i kontakt med sin kollega Holmström och överenskom med denne att de skulle åka in.

Hon vill även minnas att hon hade ögonkontakt med denne ute på gatan innan hon lämnade platsen.

Hon är absolut säker på att hon var inne på narkotikaroteln klockan 22:30 och där diskuterade hon och hennes kollegor om de skulle åka ut någonting mera under kvällen.

Efter dessa diskussioner kommer de fram till det resultatet att avbryta spaningarna för kvällen.

Hon har vidare för sig att innan de fattar detta beslut så är även de i kontakt med personalen i TK-rummet för att efterhöra om någonting "är på gång" beträffande deras objekt, men vad hon minns så fick de till svar att det var lugnt och tyst.

Därefter tillfrågades Margareta om hon vid något tillfälle under arbetspasset lämnade bilen.

Hon svarade på det bestämdaste att så var icke fallet, eftersom hon har den erfarenheten att lämnar man observationsplatsen så brukar det alltid hända någonting, därför är hon mycket noga med att alltid "sitta på plats", som hon uttrycker sig.

Pol-1988-08-25-KE-10862-A-Margareta-Eklund.pdf

Pol-1988-08-25-KE-10862-A-Margareta-Eklund.pdf

Efter vad hon nu kan erinra sig var det inget speciellt på gång, varför hon någong gång mellan klockan 17:00-18:00 tog sin tjänstebil med reg.nr. EKK 373, en vit Audi 80 och körde till sin observationsplats.

Hon parkerade sin bil på Luntmakargatan strax söder om Tegnérgatan för att från den positionen kunna iaktta om objektet lämnade sin adress och då kunna följa efter denne.

Vad hon nu kan komma ihåg så vistades hennes kollega Birger Holmström upp i PK-Finans lokaler, vilka är belägna mitt emot objektets bostad.

Holmströms uppgift var bland annat att meddela Margareta om objektet kom hem eller lämnade bostaden så att hon på ett naturligt sätt "kunde hänga med" om det var fråga om avgång från adressen.

Hon uppger vidare att det var mycket lugnt kring objektets bostad den aktuella kvällen och de fick den bestämda uppfattningen att den misstänkte icke var hemma.

Han har även för sig att de ringde in till den person som vid tillfället tjänstgjorde vid TK:n och fick detta bekräftat.

Omkring klockan 22:00 lämnade hon sin observationsplats och åkte upp till narkotikaroteln.

Innan hon åkte från platsen var hon i kontakt med sin kollega Holmström och överenskom med denne att de skulle åka in.

Hon vill även minnas att hon hade ögonkontakt med denne ute på gatan innan hon lämnade platsen.

Hon är absolut säker på att hon var inne på narkotikaroteln klockan 22:30 och där diskuterade hon och hennes kollegor om de skulle åka ut någonting mera under kvällen.

Efter dessa diskussioner kommer de fram till det resultatet att avbryta spaningarna för kvällen.

Hon har vidare för sig att innan de fattar detta beslut så är även de i kontakt med personalen i TK-rummet för att efterhöra om någonting "är på gång" beträffande deras objekt, men vad hon minns så fick de till svar att det var lugnt och tyst.

Därefter tillfrågades Margareta om hon vid något tillfälle under arbetspasset lämnade bilen.

Hon svarade på det bestämdaste att så var icke fallet, eftersom hon har den erfarenheten att lämnar man observationsplatsen så brukar det alltid hända någonting, därför är hon mycket noga med att alltid "sitta på plats", som hon uttrycker sig.

Hon tillfrågades vidare om hon under arbetspasset lämnade observationsplatsen med bil för att t.ex åka och äta någonstans. Margareta uppgav att detta gjorde hon icke heller. Hon brukar alltid ha någonting med sig i väskan som hon kan äta under tiden hon sitter och spanar mot ett objekt.

På fråga om hon tror att någon av hennes kollegor kunde ha lämnat sina observationsplatser och därvid använt sig av sina radioapparater uppger hon att detta är helt uteslutet.

Hon tillfrågades vidare om hon vid något tillfälle varit uppe i trakterna av Oxtorget under sitt arbetspass. Hon hänvisade till vad hon tidigare sagt, att hon under passet icke lämnat sin observationsplats på Luntmakargatan.

På fråga vad Jörgen Söderholm hade för arbetsuppgift under den aktuella kvällen svarar hon att det kan hon icke erinra sig, men det torde han nog kunna svara på själv. Däremot är hon säker på att Birger Holmström "satt" i PK-Finans lokaler mitt emot objektets bostad.

I övrigt har hon ingenting att berätta som kan bringa klarhet i "mystiken" kring de otaliga uppgifter som finns angående personer som sprungit omkring med radioapparater.

Hon tillfrågades även om hon under sin tid på observationsplatsen gjort några iakttagelser av mystiska bilar eller personer men så var icke fallet och hon tillägger samtidigt; skulle jag ha gjort det så hade jag med all sannolikhet antecknat det hela.

Förhöret/avslutades klockan 12:15 .

Stockholm som ovan
(Namnteckning)
Thure Nässen ,krinsp

Eklund har tagit del av förhöret och godkänner detsamma.

Pol-1988-08-25-KE-10862-A-Margareta-Eklund.pdf

Pol-1988-08-25-KE-10862-A-Margareta-Eklund.pdf

Hon tillfrågades vidare om hon under arbetspasset lämnade observationsplatsen med bil för att t.ex åka och äta någonstans. Margareta uppgav att detta gjorde hon icke heller. Hon brukar alltid ha någonting med sig i väskan som hon kan äta under tiden hon sitter och spanar mot ett objekt.

På fråga om hon tror att någon av hennes kollegor kunde ha lämnat sina observationsplatser och därvid använt sig av sina radioapparater uppger hon att detta är helt uteslutet.

Hon tillfrågades vidare om hon vid något tillfälle varit uppe i trakterna av Oxtorget under sitt arbetspass. Hon hänvisade till vad hon tidigare sagt, att hon under passet icke lämnat sin observationsplats på Luntmakargatan.

På fråga vad Jörgen Söderholm hade för arbetsuppgift under den aktuella kvällen svarar hon att det kan hon icke erinra sig, men det torde han nog kunna svara på själv. Däremot är hon säker på att Birger Holmström "satt" i PK-Finans lokaler mitt emot objektets bostad.

I övrigt har hon ingenting att berätta som kan bringa klarhet i "mystiken" kring de otaliga uppgifter som finns angående personer som sprungit omkring med radioapparater.

Hon tillfrågades även om hon under sin tid på observationsplatsen gjort några iakttagelser av mystiska bilar eller personer men så var icke fallet och hon tillägger samtidigt; skulle jag ha gjort det så hade jag med all sannolikhet antecknat det hela.

Förhöret/avslutades klockan 12:15 .

Stockholm som ovan
(Namnteckning)
Thure Nässen ,krinsp

Eklund har tagit del av förhöret och godkänner detsamma.

B

Löpande nr

Avsnitt

IVA

15200-A

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A2

P hörd

BIpornor med Andersson. Anders KRISTER H.-.

Förhöret hållet per telefon den 11 januari 1994 klockan 12.00. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark. Förhörsvittne: ej tillgängligt.

Andersson underrättad om att anledningen till förhöret är utredning beträffande den, enligt vapenregistret i Handen, av honom ägda revolvern av märket Smith & Wesson modell 27 med 6-tumspipa, med kaliber 357 magnum och att förhöret ingår i förundersökningen om mordet på Olof Palme.

Andersson uppger att han under 1992 sålt detta vapen av ekonomiska skäl. Han hade då kommit på ekonomiskt obestånd och såg ingen annan möjlighet än att göra sig av med vissa ägodelar. Han preciserar tiden till försäljningen till hösten 1992.

Vapenförsäljningen gick till på så sätt att han besökte en uteservering belägen vid Café Opera inne i Stockholm. Han kom där i samspråk med en person av utländsk härkomst, eventuellt från Sydeuropa, turk, grek eller liknande. Han fick den uppfattningen att denna person försökte sälja honom något narkotiskt preparat, hasch eller dylikt, men Andersson var inte intresserad. Så småningom kom man in på övriga diskussioner och det visade sig att personen var intresserad av att köpa vapen av Andersson. Andersson skulle tänka på saken och de kom överens om att träffas på samma plats ungefär vid samma tidpunkt dagen därpå. Andersson bestämde sig efter första sammanträffandet och gick till platsen på avtalad tidpunkt och sammanträffade med samma man. Mannen köpte Anderssons revolver för 5.500 kronor och han erhöll en 25-tal patroner med hemladdad ammunition därtill. På fråga uppger Andersson, att han har ingen aning om vad

212 94 Haq

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-B Christer Andersson Förhör om revolverförsäljning.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-B Christer Andersson Förhör om revolverförsäljning.pdf

B

Löpande nr

Avsnitt

IVA

15200-A

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A2

P hörd

BIpornor med Andersson. Anders KRISTER H.-.

Förhöret hållet per telefon den 11 januari 1994 klockan 12.00. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark. Förhörsvittne: ej tillgängligt.

Andersson underrättad om att anledningen till förhöret är utredning beträffande den, enligt vapenregistret i Handen, av honom ägda revolvern av märket Smith & Wesson modell 27 med 6-tumspipa, med kaliber 357 magnum och att förhöret ingår i förundersökningen om mordet på Olof Palme.

Andersson uppger att han under 1992 sålt detta vapen av ekonomiska skäl. Han hade då kommit på ekonomiskt obestånd och såg ingen annan möjlighet än att göra sig av med vissa ägodelar. Han preciserar tiden till försäljningen till hösten 1992.

Vapenförsäljningen gick till på så sätt att han besökte en uteservering belägen vid Café Opera inne i Stockholm. Han kom där i samspråk med en person av utländsk härkomst, eventuellt från Sydeuropa, turk, grek eller liknande. Han fick den uppfattningen att denna person försökte sälja honom något narkotiskt preparat, hasch eller dylikt, men Andersson var inte intresserad. Så småningom kom man in på övriga diskussioner och det visade sig att personen var intresserad av att köpa vapen av Andersson. Andersson skulle tänka på saken och de kom överens om att träffas på samma plats ungefär vid samma tidpunkt dagen därpå. Andersson bestämde sig efter första sammanträffandet och gick till platsen på avtalad tidpunkt och sammanträffade med samma man. Mannen köpte Anderssons revolver för 5.500 kronor och han erhöll en 25-tal patroner med hemladdad ammunition därtill. På fråga uppger Andersson, att han har ingen aning om vad

212 94 Haq

personen hette, ej heller presenterade sig Andersson för honom. Han beskriver köparen som cirka 20 år, omkring 180 cm lång, normal kroppsbyggnad. Han var klädd i ungdomlig klädsel. I övrigt kan Andersson säga att personen verkade ha ganska gott om pengar.

Beträffande vapnet uppger Andersson, att det var en revolver, som ovan sagts med 6-tumspipa, den var svartblånerad och hade träkolvplattor,

På ytterligare fråga om Anderon kan erinra sig några detaljer eller övriga uppgifter beträffande vapenköparen, uppger Anderon att han tyckte att det verkade vara en halvskum typ.

Förhöret intalat efter godkänt koncept.

Förhöret avslutat klockan 12.45.

Bengt Ödmark Krinsp.

skriftsdatum 1994-01-11/EÅ.

Pomn ok man se sign: Registrering 1994-01-12/ha

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-B Christer Andersson Förhör om revolverförsäljning.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-B Christer Andersson Förhör om revolverförsäljning.pdf

personen hette, ej heller presenterade sig Andersson för honom. Han beskriver köparen som cirka 20 år, omkring 180 cm lång, normal kroppsbyggnad. Han var klädd i ungdomlig klädsel. I övrigt kan Andersson säga att personen verkade ha ganska gott om pengar.

Beträffande vapnet uppger Andersson, att det var en revolver, som ovan sagts med 6-tumspipa, den var svartblånerad och hade träkolvplattor,

På ytterligare fråga om Anderon kan erinra sig några detaljer eller övriga uppgifter beträffande vapenköparen, uppger Anderon att han tyckte att det verkade vara en halvskum typ.

Förhöret intalat efter godkänt koncept.

Förhöret avslutat klockan 12.45.

Bengt Ödmark Krinsp.

skriftsdatum 1994-01-11/EÅ.

Pomn ok man se sign: Registrering 1994-01-12/ha

E-6 Löpande nr

Avsnitt

IVA

15200-B

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A2

P hörd kompl

Protokoll fört vid kompletterande förhör hållet per telefon den 12 januari 1994 mellan klockan 08.45-08.55, med Andersson, Anders KRISTER HenningFörhörsledare: krinsp Bengt Ödmark. Förhörsvittne: ej tillgängligt.

Andersson ombads redogöra för sina förehavanden vid tidpunkten för mordet på Olof Palme, nämligen den 28/2 1986 cirka klockan 23.20, och han uppger att han kommer ihåg att han då hade drabbats av influensa, någon slags asiattyp och befann sig hemma i bostaden som då låg påi Stockholm. Han vet att han var ensam hemma vid detta tillfälle. Han uppger att han är ogift och ej vid denna tid hade någon särskild flickvän.

På fråga hur han fick kännedom om mordet på Olof Palme, uppger han att han hörde det först på radion på morgonen när han hade stigit upp. Han uppger att han då först inte trodde på uppgiften utan slog också på TV-apparaten och fick händelsen bekräftad. Han säger att han därefter satt som klistrad vid TV:n hela dagen för att få uppgifter om det inträffade. Han kan inte erinra sig om han pratade med någon denna dag, vare sig personligen eller per telefon. Det är inte uteslutet att han kan ha ringt sina föräldrar för att diskutera det inträffade, men han är osäker på uppgiften. Eget sign: På fråga om sitt eget utseende uppger han, att han har normal kroppsbyggnad och är 185 cm lång.

Förhöret intalat efter godkänt koncept.

Bengt Ödmark Krinsp.

Utskriftsdatum 1994-01-12/EÅ

Registrering 1994-01-12/ha

21 94 Had

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-C Christer Andersson Förhör om mordkvällen.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-C Christer Andersson Förhör om mordkvällen.pdf

E-6 Löpande nr

Avsnitt

IVA

15200-B

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A2

P hörd kompl

Protokoll fört vid kompletterande förhör hållet per telefon den 12 januari 1994 mellan klockan 08.45-08.55, med Andersson, Anders KRISTER HenningFörhörsledare: krinsp Bengt Ödmark. Förhörsvittne: ej tillgängligt.

Andersson ombads redogöra för sina förehavanden vid tidpunkten för mordet på Olof Palme, nämligen den 28/2 1986 cirka klockan 23.20, och han uppger att han kommer ihåg att han då hade drabbats av influensa, någon slags asiattyp och befann sig hemma i bostaden som då låg påi Stockholm. Han vet att han var ensam hemma vid detta tillfälle. Han uppger att han är ogift och ej vid denna tid hade någon särskild flickvän.

På fråga hur han fick kännedom om mordet på Olof Palme, uppger han att han hörde det först på radion på morgonen när han hade stigit upp. Han uppger att han då först inte trodde på uppgiften utan slog också på TV-apparaten och fick händelsen bekräftad. Han säger att han därefter satt som klistrad vid TV:n hela dagen för att få uppgifter om det inträffade. Han kan inte erinra sig om han pratade med någon denna dag, vare sig personligen eller per telefon. Det är inte uteslutet att han kan ha ringt sina föräldrar för att diskutera det inträffade, men han är osäker på uppgiften. Eget sign: På fråga om sitt eget utseende uppger han, att han har normal kroppsbyggnad och är 185 cm lång.

Förhöret intalat efter godkänt koncept.

Bengt Ödmark Krinsp.

Utskriftsdatum 1994-01-12/EÅ

Registrering 1994-01-12/ha

21 94 Had

Avsnitt

Lõpande nr

IVA

16636-0

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A

Protokoll fört vid förhör med Anders

UR KRISTER Henning Anderdress

Förhöret hållet i RKP-A:s lokaler den 17 januari 1995 med början klockan 10.10. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark och krinsp Ola Boija.

Andersson har hämtats till förhör enligt beslut av chefsåklagare Anders Helin. Beslutet fattat den 16 januari 1995. Den plats där beslutet verkställdes är hos Anderssons moder bosatt på. Beslutet verkställdes av krinsp Ödmark och Boija.

Andersson hämtades klockan 09.40 och infördes till kriminalavdelningen klockan 10.05.

Andersson underrättad om att anledningen till förhöret är utredning beträffande den av honom innehavda 357:a av märket Smith & Wesson.

H, På inledande frågor var Andersson förvarar sina vapen uppger han, att han har

vapen dels i vapenskåp på lantstället dels en älgstudsare hemma hos sin mamma. Han har även ett hagelgevär inlämnat på en pantbank på Götgatan. I vapenskåpet förvarar han en pistol av märket Hämmerli och och ett kulgevär av kaliber 22,

Han köpte revolvem och Hämmerlin samtidigt och datum för köpet framgår av hans licens. Revolvern var begagnad och till denna fanns ett vanligt brunt hölster av läder. Han vet inte fabrikatet på hölstret. Detta kanske framgår av de handlingar som eventuellt finns kvar på vapenfirman. Han har aldrig haft något fodral till revolvern.

Hq

På fråga var han har sin 357:a, uppger han att han vidhåller att han sålde detta

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

Avsnitt

Lõpande nr

IVA

16636-0

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A

Protokoll fört vid förhör med Anders

UR KRISTER Henning Anderdress

Förhöret hållet i RKP-A:s lokaler den 17 januari 1995 med början klockan 10.10. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark och krinsp Ola Boija.

Andersson har hämtats till förhör enligt beslut av chefsåklagare Anders Helin. Beslutet fattat den 16 januari 1995. Den plats där beslutet verkställdes är hos Anderssons moder bosatt på. Beslutet verkställdes av krinsp Ödmark och Boija.

Andersson hämtades klockan 09.40 och infördes till kriminalavdelningen klockan 10.05.

Andersson underrättad om att anledningen till förhöret är utredning beträffande den av honom innehavda 357:a av märket Smith & Wesson.

H, På inledande frågor var Andersson förvarar sina vapen uppger han, att han har

vapen dels i vapenskåp på lantstället dels en älgstudsare hemma hos sin mamma. Han har även ett hagelgevär inlämnat på en pantbank på Götgatan. I vapenskåpet förvarar han en pistol av märket Hämmerli och och ett kulgevär av kaliber 22,

Han köpte revolvem och Hämmerlin samtidigt och datum för köpet framgår av hans licens. Revolvern var begagnad och till denna fanns ett vanligt brunt hölster av läder. Han vet inte fabrikatet på hölstret. Detta kanske framgår av de handlingar som eventuellt finns kvar på vapenfirman. Han har aldrig haft något fodral till revolvern.

Hq

På fråga var han har sin 357:a, uppger han att han vidhåller att han sålde detta

vapen på grund av att han fick problem med ekonomin, närmare bestämt att han blev efter med hyran till den bostad han då bodde i.

På fråga hur det kunnat undgå Andersson att revolvrar med cal 357 var aktuella för provskjutning i anledning av mordet på Palme, uppger han att han liksom alla andra satt och väntade att bli kontaktade för att vapnet skulle provskjutas. Han hade dels sett detta på TV och dels läst om det i tidningarna. Andersson bodde ju då centralt på |i Stockholm och han uppger att eftersom hans efternamn börjar på A så räknade han med att bli en av dom första att bli kontaktad för provskjutning. Efter det att Holmér suttit och viftat med revolvrar i TV satt han och väntade på att polisen skulle höra av sig eftersom han hade en 357:a och var bosatt bara ca 15 minuters promenad från mordplatsen. Han väntade vecka efter vecka, månad efter månad, men inget hände.

Andersson tillfrågas om han erinrar sig att han har fått skriftliga kallelser ställda till, och han uppger att han inte kan erinra sig att han har fått några kallelser beträffande provskjutning av vapen. Andersson kan inte helt utesluta att han har fått kallelser från polisen men han uppger att de så kallade bruna kuverten kunde han lägga åt sidan utan att ens öppna.

Po 16635

Andersson tillfrågas om han kan erinra sig ett besök från Torsten Stålnacke, som har uppgivit att han besökte Anderssons adress på landet, men Andersson kan inte erinra sig något sådant besök.

På fråga om Andersson är eller varit hängiven radioamatör uppger han att några sådana intressen har han ej och ställer sig också undrande till frågeställningen.

Angående de kallelser som krinsp Torsten Stålnacke, under 1990, per post sänt till Anderssons adr på(uppvisade för den hörde) uppger han att han ej minns att han skulle fått dessa handlingar. Det påpekas för Andersson att eftersom dessa handlingar är påminnelser borde han även tidigare erhållit kallelser om provskjutning av vapnet. han uppger härvid att man ej helt kan utesluta att försändelserna kommit fel person tillhanda eftersom Andersson är ett så vanligt namn. Han brukar ofta få felsänd post i brevlådan.

Andersson underrättas om att Stålnacke har avgivit en berättelse om ett hembesök han gjort i syfte att spåra en vapenägare och att Stålnacke till detta givit en beskrivning av en sommarstugefastighet som i allt väsentligt överensstämmer med Anderssons fastighet. Stålnacke har uppgivit att han

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

vapen på grund av att han fick problem med ekonomin, närmare bestämt att han blev efter med hyran till den bostad han då bodde i.

På fråga hur det kunnat undgå Andersson att revolvrar med cal 357 var aktuella för provskjutning i anledning av mordet på Palme, uppger han att han liksom alla andra satt och väntade att bli kontaktade för att vapnet skulle provskjutas. Han hade dels sett detta på TV och dels läst om det i tidningarna. Andersson bodde ju då centralt på |i Stockholm och han uppger att eftersom hans efternamn börjar på A så räknade han med att bli en av dom första att bli kontaktad för provskjutning. Efter det att Holmér suttit och viftat med revolvrar i TV satt han och väntade på att polisen skulle höra av sig eftersom han hade en 357:a och var bosatt bara ca 15 minuters promenad från mordplatsen. Han väntade vecka efter vecka, månad efter månad, men inget hände.

Andersson tillfrågas om han erinrar sig att han har fått skriftliga kallelser ställda till, och han uppger att han inte kan erinra sig att han har fått några kallelser beträffande provskjutning av vapen. Andersson kan inte helt utesluta att han har fått kallelser från polisen men han uppger att de så kallade bruna kuverten kunde han lägga åt sidan utan att ens öppna.

Po 16635

Andersson tillfrågas om han kan erinra sig ett besök från Torsten Stålnacke, som har uppgivit att han besökte Anderssons adress på landet, men Andersson kan inte erinra sig något sådant besök.

På fråga om Andersson är eller varit hängiven radioamatör uppger han att några sådana intressen har han ej och ställer sig också undrande till frågeställningen.

Angående de kallelser som krinsp Torsten Stålnacke, under 1990, per post sänt till Anderssons adr på(uppvisade för den hörde) uppger han att han ej minns att han skulle fått dessa handlingar. Det påpekas för Andersson att eftersom dessa handlingar är påminnelser borde han även tidigare erhållit kallelser om provskjutning av vapnet. han uppger härvid att man ej helt kan utesluta att försändelserna kommit fel person tillhanda eftersom Andersson är ett så vanligt namn. Han brukar ofta få felsänd post i brevlådan.

Andersson underrättas om att Stålnacke har avgivit en berättelse om ett hembesök han gjort i syfte att spåra en vapenägare och att Stålnacke till detta givit en beskrivning av en sommarstugefastighet som i allt väsentligt överensstämmer med Anderssons fastighet. Stålnacke har uppgivit att han

också sammanträffade med vapeninnehavaren. Andersson kommer inte ihåg att han fått ett sådant besök. Andersson föreslår att vi åter frågar Stålnacke om saken och att denne får tillfälle att försöka känna igen honom.

Anderssoon utttrycker här stor irritation över att Stålnacke ej skickade ytterligare kallelser eller försökte etablera en telefonkontakt med honom.

Beträffande sina bostadsadresser uppger Andersson, att han från 1980 var bosatt påi Stockholm. Han bodde i denna lägenhet fram till 8710-01, allt enligt utvisat försäljningskontrakt. Han köpte därefter en lägenhet påi juli 1987 och bodde där fram till september 1992. Han har därefter bott hos föräldrarna, dels i deras sommarstuga och dels i deras bostad iHan uppger, beträffande sina anställningar, att han fram till den tidpunkt han gjorde en

var anställd påI samband medsade han upp sig. Han levde därefter (fram till 1982, då han anställdes och arbeta och delsfram till 1984. Efter 1984 har Andersson inte haftHan uppger att han, under sin

det vill säga från 1984 fram till dags dato, har levt dels på sinahandels påi ganska stor skala. Han bö med attsamt enI den allmännaEfter det atthar Andersson så småningom blivit tvungen att

samt även andra föremål som han har köpt under sin tid som relativt välbeställd.TY

uiug forUnder 1992 kom Andersson på

och under sommaren hade han en

e då bestämt sig för att sälja sin läg säljningen ut på tiden så det bl

o-rpp medan den inkomst han väntade sig och utgiften. Anledningen till att försäljningen drog ut på tiden var att mäklaren hade semester och Andersson kunde inte få tillgång till sina pengar förrän mäklaren kom tillbaka från semestern.

Andersson gick härefter i funderingar om vad han skulle sälja för att tillfälligt

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

också sammanträffade med vapeninnehavaren. Andersson kommer inte ihåg att han fått ett sådant besök. Andersson föreslår att vi åter frågar Stålnacke om saken och att denne får tillfälle att försöka känna igen honom.

Anderssoon utttrycker här stor irritation över att Stålnacke ej skickade ytterligare kallelser eller försökte etablera en telefonkontakt med honom.

Beträffande sina bostadsadresser uppger Andersson, att han från 1980 var bosatt påi Stockholm. Han bodde i denna lägenhet fram till 8710-01, allt enligt utvisat försäljningskontrakt. Han köpte därefter en lägenhet påi juli 1987 och bodde där fram till september 1992. Han har därefter bott hos föräldrarna, dels i deras sommarstuga och dels i deras bostad iHan uppger, beträffande sina anställningar, att han fram till den tidpunkt han gjorde en

var anställd påI samband medsade han upp sig. Han levde därefter (fram till 1982, då han anställdes och arbeta och delsfram till 1984. Efter 1984 har Andersson inte haftHan uppger att han, under sin

det vill säga från 1984 fram till dags dato, har levt dels på sinahandels påi ganska stor skala. Han bö med attsamt enI den allmännaEfter det atthar Andersson så småningom blivit tvungen att

samt även andra föremål som han har köpt under sin tid som relativt välbeställd.TY

uiug forUnder 1992 kom Andersson på

och under sommaren hade han en

e då bestämt sig för att sälja sin läg säljningen ut på tiden så det bl

o-rpp medan den inkomst han väntade sig och utgiften. Anledningen till att försäljningen drog ut på tiden var att mäklaren hade semester och Andersson kunde inte få tillgång till sina pengar förrän mäklaren kom tillbaka från semestern.

Andersson gick härefter i funderingar om vad han skulle sälja för att tillfälligt

Sign Kompl

Andersson själv som är 185 cm. Han hade sydländskt utseende men pratade svenska utan brytning. Han var troligen klädd i jeans. Han hade fina joggingskor på sig och var i övrigt klädd i en kortärmad sommarskjorta. Andersson kan inte ge någon ytterligare beskrivning på mannen.

På fråga om inte Andersson hyste betänkligheter att sälja sitt vapen som han har licens på och där tillverkningsnumret finns registrerat på Andersson själv, till en person som sannolikt har en kriminell bakgrund, uppger Andersson att han har funderat en aning på detta. Han ställde sig själv frågan om vapnet, efter försäljningen kunde komma att användas i något brottsligt sammanhang och att Andersson därefter kunde bli inblandad i saken. Han gjorde emellertid den bedömning att det här var inte frågan om någon våldsbrottsling som han kunde befara utföra några våldsdåd.

På fråga om Andersson känt oro för vad hans försålda vapen skulle användas till, uppger han att han erinrar sig särskilt att när han fick reda på vad som hade hänt vid Stureplan, där ett stort antal personer blev nedskjutna och då han fick veta att en av gärningsmännen hade sydamerikanskt ursprung, kände han stor oro för att det kunde vara hans vapen som var involverat i detta brott. När han senare fick veta att det var en AK4 och inte en 357;a kände han stor lättnad.

På fråga om varför Andersson inte försökte sälja vapnet legalt, har Andersson uppgivit att han hade gjort den bedömningen att han endast skulle få någon tusenlapp för vapnet vid en försäljning till en vapenaffär. Andersson uppskattar ett begagnat vapen av denna sort till ett värde av cirka 1.000 kronor vid en försäljning. Andersson har den uppfattningen att han i det här läget hade fått flera gånger det belopp han skulle ha fått för vapnet vid en legal försäljning. Han befann sig ju också i ekonomiskt trångmál.

Beträffande försäljningen till den här personen uppger Andersson att han också hade gjort den bedömningen att det här är en man som aldrig skulle gå till polisen för att tala om att han hade köpt ett illegalt vapen.

Avbrott i förhöret klockan 11.15.

Andersson, Ödmark och Bolja har i tjänstebil begivit sig till föräldrarnas lantställe under adressför att inleda husrannsakan. Husrannsakan inleddes klockan 11.55.

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

Sign Kompl

Andersson själv som är 185 cm. Han hade sydländskt utseende men pratade svenska utan brytning. Han var troligen klädd i jeans. Han hade fina joggingskor på sig och var i övrigt klädd i en kortärmad sommarskjorta. Andersson kan inte ge någon ytterligare beskrivning på mannen.

På fråga om inte Andersson hyste betänkligheter att sälja sitt vapen som han har licens på och där tillverkningsnumret finns registrerat på Andersson själv, till en person som sannolikt har en kriminell bakgrund, uppger Andersson att han har funderat en aning på detta. Han ställde sig själv frågan om vapnet, efter försäljningen kunde komma att användas i något brottsligt sammanhang och att Andersson därefter kunde bli inblandad i saken. Han gjorde emellertid den bedömning att det här var inte frågan om någon våldsbrottsling som han kunde befara utföra några våldsdåd.

På fråga om Andersson känt oro för vad hans försålda vapen skulle användas till, uppger han att han erinrar sig särskilt att när han fick reda på vad som hade hänt vid Stureplan, där ett stort antal personer blev nedskjutna och då han fick veta att en av gärningsmännen hade sydamerikanskt ursprung, kände han stor oro för att det kunde vara hans vapen som var involverat i detta brott. När han senare fick veta att det var en AK4 och inte en 357;a kände han stor lättnad.

På fråga om varför Andersson inte försökte sälja vapnet legalt, har Andersson uppgivit att han hade gjort den bedömningen att han endast skulle få någon tusenlapp för vapnet vid en försäljning till en vapenaffär. Andersson uppskattar ett begagnat vapen av denna sort till ett värde av cirka 1.000 kronor vid en försäljning. Andersson har den uppfattningen att han i det här läget hade fått flera gånger det belopp han skulle ha fått för vapnet vid en legal försäljning. Han befann sig ju också i ekonomiskt trångmál.

Beträffande försäljningen till den här personen uppger Andersson att han också hade gjort den bedömningen att det här är en man som aldrig skulle gå till polisen för att tala om att han hade köpt ett illegalt vapen.

Avbrott i förhöret klockan 11.15.

Andersson, Ödmark och Bolja har i tjänstebil begivit sig till föräldrarnas lantställe under adressför att inleda husrannsakan. Husrannsakan inleddes klockan 11.55.

Förhöret återupptaget under samma förutsättningar som ovan klockan 14.15.

Andersson tillfrågas om han vill vidhålla sin berättelse om försäljning av sin revolver, S & W cal 357 magnum, och han uppger att det han uppgivit hitills om denna sak är riktig.

13Andersson underrättades om rätt att anlita biträde av försvarare, men han avböjer försvararbiträde i denna sak.

Andersson tillfrågades om han kan redogöra för sina förehavanden vid tidpunkten för mordet på Palme och han uppger att han i denna tid låg hemma i bostaden påi influensa. Han har inte sökt läkare eller annan hjälp. Han berättar att han sedan barndomenockså tagitar ofta återkommande

med

Han kommer ihåg att när han vaknade på morgonen efter mordet och kokade kaffe, så knäppte han på radion och fick då veta att Palme hade mördats. Han slog därefter på TV:n för att få ytterligare nyheter om denna sak.

På fråga om någon person kan styrka denna berättelse, uppger Andersson att han inte är säker på om han hade några telefonsamtal efter mordet på Palme, men håller det inte för uteslutet att han kan ha pratat med sina föräldrar eller sin bror om saken. Andersson kommer särskilt ihåg att han

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

Förhöret återupptaget under samma förutsättningar som ovan klockan 14.15.

Andersson tillfrågas om han vill vidhålla sin berättelse om försäljning av sin revolver, S & W cal 357 magnum, och han uppger att det han uppgivit hitills om denna sak är riktig.

13Andersson underrättades om rätt att anlita biträde av försvarare, men han avböjer försvararbiträde i denna sak.

Andersson tillfrågades om han kan redogöra för sina förehavanden vid tidpunkten för mordet på Palme och han uppger att han i denna tid låg hemma i bostaden påi influensa. Han har inte sökt läkare eller annan hjälp. Han berättar att han sedan barndomenockså tagitar ofta återkommande

med

Han kommer ihåg att när han vaknade på morgonen efter mordet och kokade kaffe, så knäppte han på radion och fick då veta att Palme hade mördats. Han slog därefter på TV:n för att få ytterligare nyheter om denna sak.

På fråga om någon person kan styrka denna berättelse, uppger Andersson att han inte är säker på om han hade några telefonsamtal efter mordet på Palme, men håller det inte för uteslutet att han kan ha pratat med sina föräldrar eller sin bror om saken. Andersson kommer särskilt ihåg att han

och att han har varit sjuk dels före och även efter mordet på Palme. Han gick ut utanför bostaden endast för att handla och låg annars nerbäddad.

Andersson tillfrågas om sin inställning till Olof Palme och uppger att han anser att Palme är en av dom mest intelligenta politiker Sverige har haft. En annan sak är att Andersson inte sympatiserar med den skattepolitik som Olof Palme och hans parti förde. Han har ej heller någonting emot Palme personligen av ett eller annat skäl. Han har aldrig kontaktat Palme per brev eller på annat sätt för att klaga över behandling från samhällets sida. Andersson har aldrig varit politiskt aktiv men har ett allmänt politiskt intresse och följer med i debatten.

Förhöret avslutat kl 18.50.

I delar intalat efter hand, redigerat

Bengt Ödmark

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

och att han har varit sjuk dels före och även efter mordet på Palme. Han gick ut utanför bostaden endast för att handla och låg annars nerbäddad.

Andersson tillfrågas om sin inställning till Olof Palme och uppger att han anser att Palme är en av dom mest intelligenta politiker Sverige har haft. En annan sak är att Andersson inte sympatiserar med den skattepolitik som Olof Palme och hans parti förde. Han har ej heller någonting emot Palme personligen av ett eller annat skäl. Han har aldrig kontaktat Palme per brev eller på annat sätt för att klaga över behandling från samhällets sida. Andersson har aldrig varit politiskt aktiv men har ett allmänt politiskt intresse och följer med i debatten.

Förhöret avslutat kl 18.50.

I delar intalat efter hand, redigerat

Bengt Ödmark

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-D Christer Andersson Förhör om revolver.pdf

-7

3

Unesko

IV 15200

WittrExKRWXXXX

IVA 16635 IVA 16637 IVA 16638 IVA 16639 IVA 16640 IVA 16641 IVA 16642

Protokoll över förhör med Krister Andersson, I. Förhöret hållet den 20 jan 1995 med början kl 11.00 i Anderssons sommarstuga (Förhörsledare krinsp Ola Boija och Per Hejdebäck, RKP A.

Besöket hos Andersson föranleddes av hämtning av kvarglömd ficklampa.

Andersson tillfrågades om eventuellt hölster till Smith & Wessonrevolvern. Han berättade att han haft ett svart läderhölster av obekant märke som var utfört med ett lock som kunde stängas över vapnets kolv. Andersson brukade ha sin revalver i detta hölster. Han kan tänka sig att hölstret lämnades med då han sålde revolvern. Han är dock inte säker på detta och har inge bestämda minnesbilder.

Andersson tillfrågades vidare om han kunde minnas det sista tillfället då han sköt med aktuell revolver. Han uppgav att han har ett bestämt minne av att han provsk jutio vapnet efter det att det varit inlämnat för reparation hos fa vilket inträffade för "massor med år sedan". Han kan dock tänka sig att han skjutit med vapnet visdnågot senare tillfälle men är inte säker på när. Säkert ar dock att det var för "ett antal år sedan". Han berättade att han huvudsakligen använde sin Hämmerlipistol vid tränings- och tävlingssjytte. Han använde aldrig revalvern vid någon större tävling men använde den vid tillfällen vid klubbtäelingar. Andersson ger överhuvudtaget ett intryck av att inte vara särskilt intresserad av revolvern,

99

llylis ej om blanketten används som fortsättningsblad

Ex 2: Till spaningschefens pärm (i nr-folid inom avsnitt)

Head

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-F Christer Andersson Förhör om han använt revolvern.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-F Christer Andersson Förhör om han använt revolvern.pdf

Unesko

IV 15200

WittrExKRWXXXX

IVA 16635 IVA 16637 IVA 16638 IVA 16639 IVA 16640 IVA 16641 IVA 16642

Protokoll över förhör med Krister Andersson, I. Förhöret hållet den 20 jan 1995 med början kl 11.00 i Anderssons sommarstuga (Förhörsledare krinsp Ola Boija och Per Hejdebäck, RKP A.

Besöket hos Andersson föranleddes av hämtning av kvarglömd ficklampa.

Andersson tillfrågades om eventuellt hölster till Smith & Wessonrevolvern. Han berättade att han haft ett svart läderhölster av obekant märke som var utfört med ett lock som kunde stängas över vapnets kolv. Andersson brukade ha sin revalver i detta hölster. Han kan tänka sig att hölstret lämnades med då han sålde revolvern. Han är dock inte säker på detta och har inge bestämda minnesbilder.

Andersson tillfrågades vidare om han kunde minnas det sista tillfället då han sköt med aktuell revolver. Han uppgav att han har ett bestämt minne av att han provsk jutio vapnet efter det att det varit inlämnat för reparation hos fa vilket inträffade för "massor med år sedan". Han kan dock tänka sig att han skjutit med vapnet visdnågot senare tillfälle men är inte säker på när. Säkert ar dock att det var för "ett antal år sedan". Han berättade att han huvudsakligen använde sin Hämmerlipistol vid tränings- och tävlingssjytte. Han använde aldrig revalvern vid någon större tävling men använde den vid tillfällen vid klubbtäelingar. Andersson ger överhuvudtaget ett intryck av att inte vara särskilt intresserad av revolvern,

99

llylis ej om blanketten används som fortsättningsblad

Ex 2: Till spaningschefens pärm (i nr-folid inom avsnitt)

Head

un

Hord

Protokoll över förhör med Krister Andersson, (, Förhöret hållet den 26 jan 1995 med början kl 10.15 i Anderssons hus, IFörhörsledare, Ola Boija och Bengt Odmark.

Andersson underrättadesdom att anledningen till besöket var kompletterande frågor.

Andersson tillfrågades om sitt förhållande till den fd ordföranden i skytteklubben,Andersson uppgav at de brukade träffas då och då och att han besökt (i dennes stora lägenhet på (i Stockholm vid flera tillfällen, deremot har Andersson inte besökt |lantställe, I(. De har träffats kanske varannan månad, mest sommartid. Tidigare, när Andersson hade motorbåt, har de gjort resor i skärgården. Andersson brukar ringa (från tid till annan och berättade att han senast talat med honom under vecka 3 -95. Andersson tillfrågades vidare om sitt förhållande till den höjning av omsättningsskatten på aktieaffärer som genomfördes under 80-talet. Han berättade att höjningen på en procent drabbat honom på sanna sätt som andra placerare. Det var en förarglig belastning men betydde inget avgötande. På frågan om vilket år höjningen genomfördes svarade han "1986".

Under förhöret uttryckte Andersson irritation över att han var skuggad och övervakad samt att hans telefon avlyssnades. Han berättade att en man på bussen mot Västerhaningen hade tittet på honom och sedan stigit av vid en osannolik plats.

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-G Christer Andersson Kompletterande förhör.pdf

Pol-1994-01-11 1200 IVA-16636-G Christer Andersson Kompletterande förhör.pdf

un

Hord

Protokoll över förhör med Krister Andersson, (, Förhöret hållet den 26 jan 1995 med början kl 10.15 i Anderssons hus, IFörhörsledare, Ola Boija och Bengt Odmark.

Andersson underrättadesdom att anledningen till besöket var kompletterande frågor.

Andersson tillfrågades om sitt förhållande till den fd ordföranden i skytteklubben,Andersson uppgav at de brukade träffas då och då och att han besökt (i dennes stora lägenhet på (i Stockholm vid flera tillfällen, deremot har Andersson inte besökt |lantställe, I(. De har träffats kanske varannan månad, mest sommartid. Tidigare, när Andersson hade motorbåt, har de gjort resor i skärgården. Andersson brukar ringa (från tid till annan och berättade att han senast talat med honom under vecka 3 -95. Andersson tillfrågades vidare om sitt förhållande till den höjning av omsättningsskatten på aktieaffärer som genomfördes under 80-talet. Han berättade att höjningen på en procent drabbat honom på sanna sätt som andra placerare. Det var en förarglig belastning men betydde inget avgötande. På frågan om vilket år höjningen genomfördes svarade han "1986".

Under förhöret uttryckte Andersson irritation över att han var skuggad och övervakad samt att hans telefon avlyssnades. Han berättade att en man på bussen mot Västerhaningen hade tittet på honom och sedan stigit av vid en osannolik plats.

Jeppsson omtalar att han kom från en pub i närheten av Luntmakargatan och gick denna upp mot Tunnelgatan.

Då han kom fram ungefär vid korsningen Luntmakargatan Tunnelgatan hörde han två st knallar.

Han trodde först det var något fyrverkeri av något slag men fick strax efter se att en mansperson segnade ner på gatan vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan, samtidigt som den kvinna som var med mannen började skrika hysteriskt.

Då förstod han vad som hänt och upptäckte därefter hur en mansperson kom springande från platsen och uppför trapporna mot David Bagares gata.

Jepsson var vid tillfället cirka 15 meter från den flyende mannen som Jepsson såg snett bakifrån.

Mannen var cirka 35 till 40 år, och var klädd i något mörkt jackliknande plagg.

Jeppssons första intryck var att mannen kan varit klädd i en mörk dunjacka.

Vidare tyckte Jeppsson att mannen hade något som han tyckte såg ut som en keps på huvudet.

Vad Jepsson kunde se hade mannen ej något i händerna.

På grund av den uppkomna situationen tvekade Jepsson ett ögonblick på om han skulle skynda ner till den skadade eller om han skulle förfölja gärningsmannen.

Det blev så att han skyndade efter gärningsmannen som då hade hunnit upp för alla trappor.

Jeppsson kom upp för trapporna mötte han ett medelålders par som han frågade var mannen hade tagit vägen som de måste ha mött.

Kvinnan som verkade vara från ett sydeuropeiskt land och var cirka 35 - 40 år svarade att mannen försvunnit vidare nerför backen mot Regeringsgatan.

Jeppsson fortsatte då nerför David Bagares gata men kunde ej se mannen igen.

Därefter återvände Jepsson till Brottsplatsen och lämnade sina uppgifter till en ljushårig kvinnlig polis som då kommit till brottsplatsen.

Jeppsson omtalar att han då fick reda på att den skjutne personen skulle ha varit statsminister Olof Palme.

Jeppsson omtalar vidare att han skall vara hemma under morgondagen om han behövs ytterligare i ärendet.


Telefonförhöret avslutat den 1986-03-01 01:25 .

Stockholm, Krimjouren som ovan.


(Namnteckning)
Kennet Nordlander / Krinsp/KSB.

Pol-1986-03-01 0115 E15 Förhör-på-mordnatten-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-03-01 0115 E15 Förhör-på-mordnatten-med-Lars-Jeppsson.pdf

Jeppsson omtalar att han kom från en pub i närheten av Luntmakargatan och gick denna upp mot Tunnelgatan.

Då han kom fram ungefär vid korsningen Luntmakargatan Tunnelgatan hörde han två st knallar.

Han trodde först det var något fyrverkeri av något slag men fick strax efter se att en mansperson segnade ner på gatan vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan, samtidigt som den kvinna som var med mannen började skrika hysteriskt.

Då förstod han vad som hänt och upptäckte därefter hur en mansperson kom springande från platsen och uppför trapporna mot David Bagares gata.

Jepsson var vid tillfället cirka 15 meter från den flyende mannen som Jepsson såg snett bakifrån.

Mannen var cirka 35 till 40 år, och var klädd i något mörkt jackliknande plagg.

Jeppssons första intryck var att mannen kan varit klädd i en mörk dunjacka.

Vidare tyckte Jeppsson att mannen hade något som han tyckte såg ut som en keps på huvudet.

Vad Jepsson kunde se hade mannen ej något i händerna.

På grund av den uppkomna situationen tvekade Jepsson ett ögonblick på om han skulle skynda ner till den skadade eller om han skulle förfölja gärningsmannen.

Det blev så att han skyndade efter gärningsmannen som då hade hunnit upp för alla trappor.

Jeppsson kom upp för trapporna mötte han ett medelålders par som han frågade var mannen hade tagit vägen som de måste ha mött.

Kvinnan som verkade vara från ett sydeuropeiskt land och var cirka 35 - 40 år svarade att mannen försvunnit vidare nerför backen mot Regeringsgatan.

Jeppsson fortsatte då nerför David Bagares gata men kunde ej se mannen igen.

Därefter återvände Jepsson till Brottsplatsen och lämnade sina uppgifter till en ljushårig kvinnlig polis som då kommit till brottsplatsen.

Jeppsson omtalar att han då fick reda på att den skjutne personen skulle ha varit statsminister Olof Palme.

Jeppsson omtalar vidare att han skall vara hemma under morgondagen om han behövs ytterligare i ärendet.


Telefonförhöret avslutat den 1986-03-01 01:25 .

Stockholm, Krimjouren som ovan.


(Namnteckning)
Kennet Nordlander / Krinsp/KSB.

Protokoll över förhör hållet med Jeppsson Lars Krister, född - .


Förhöret hållet på kriminalavdelningen 1986-03-04 10:50 .

Förhörsledare krinsp Monica Andersson. Förhörsvittne ej tillgängligt.

Jeppsson höres angående sina iakttagelser på Sveavägen/ Tunnelgatan 1986-02-28 .

Jeppsson uppger att han under kvällen hade varit på puben Tre Backar på Tegnérgatan 12-14 vilket är beläget strax väster om Döbelnsgatan.

Han lämnade puben vid 23:15-23:20 och gick sedan Luntmakargatan söder ut. Han uppger att han gick ensam från puben och gick likaså ensam hela vägen fram till Tunnelgatan.

Under kvällen hade han druckit endast ett glas portvin. Han gick sträckan i lugn takt.


När han kommit fram till Tunnelgatan och just passerat barackerna som står i mitten på gränden stannade han till och funderade på om han skulle ta vägen ner på Sveavägen via Tunnelgatan.

Medan han står där och funderar över vägvalet hör han två smällar som kommer i tät följd. Han uppfattar smällarna typ fyrverkeri eller smällare man kastar iväg.

Han hör att smällarna kommer nerifrån Sveavägen och tittar till neråt och ser en man falla omkull nere vid korsningen Sveavägen.

Jeppsson uppger att mannen är skymd för honom så länge han är upprätt men blir synlig framför barackerna när han faller.

Han ser sedan en kvinna som faller ihop bredvid mannen och skriker till.

Han hör sedan springande steg på Tunnelgatan i riktning mot sig själv. Dessa steg är på norra sidan av barackerna.

Jeppsson vänder sig om för att se den springande personen. Jeppsson själv befinner sig då några steg in på Tunnelgatan på söder sida om baracken.

Han ser sedan en man springa uppför trapporna mot Malmskillnadsgatan.

Jeppsson står först stilla på sin plats men när mannen har kommit upp i den övre halvan av trappan går Jeppsson fram till början av trappan. Han har dess

Pol-1986-03-04 1050 E15-A Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-03-04 1050 E15-A Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Protokoll över förhör hållet med Jeppsson Lars Krister, född - .


Förhöret hållet på kriminalavdelningen 1986-03-04 10:50 .

Förhörsledare krinsp Monica Andersson. Förhörsvittne ej tillgängligt.

Jeppsson höres angående sina iakttagelser på Sveavägen/ Tunnelgatan 1986-02-28 .

Jeppsson uppger att han under kvällen hade varit på puben Tre Backar på Tegnérgatan 12-14 vilket är beläget strax väster om Döbelnsgatan.

Han lämnade puben vid 23:15-23:20 och gick sedan Luntmakargatan söder ut. Han uppger att han gick ensam från puben och gick likaså ensam hela vägen fram till Tunnelgatan.

Under kvällen hade han druckit endast ett glas portvin. Han gick sträckan i lugn takt.


När han kommit fram till Tunnelgatan och just passerat barackerna som står i mitten på gränden stannade han till och funderade på om han skulle ta vägen ner på Sveavägen via Tunnelgatan.

Medan han står där och funderar över vägvalet hör han två smällar som kommer i tät följd. Han uppfattar smällarna typ fyrverkeri eller smällare man kastar iväg.

Han hör att smällarna kommer nerifrån Sveavägen och tittar till neråt och ser en man falla omkull nere vid korsningen Sveavägen.

Jeppsson uppger att mannen är skymd för honom så länge han är upprätt men blir synlig framför barackerna när han faller.

Han ser sedan en kvinna som faller ihop bredvid mannen och skriker till.

Han hör sedan springande steg på Tunnelgatan i riktning mot sig själv. Dessa steg är på norra sidan av barackerna.

Jeppsson vänder sig om för att se den springande personen. Jeppsson själv befinner sig då några steg in på Tunnelgatan på söder sida om baracken.

Han ser sedan en man springa uppför trapporna mot Malmskillnadsgatan.

Jeppsson står först stilla på sin plats men när mannen har kommit upp i den övre halvan av trappan går Jeppsson fram till början av trappan. Han har dess

Jeppsson uppger att han vid tillfället var iklädd en blå dunjacka som slutar strax nedanför stussen.

Han hade också blåa jeans på sig. Och var barhuvad.

Jeppsson kan inte uttala sig om mannen hade sitt ytterplagg öppet, ej heller om mannen bar på något. Varken väska eller vapen.

Jeppsson har lyssnat till inspelning av förhöret och förklarar sig nöjd med detta.


Förhöret avslutat klockan 11:35 .

Stockholm som ovan


Monica Andersson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
Ann-Mari Sjöblom

Pol-1986-03-04 1050 E15-A Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-03-04 1050 E15-A Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Jeppsson uppger att han vid tillfället var iklädd en blå dunjacka som slutar strax nedanför stussen.

Han hade också blåa jeans på sig. Och var barhuvad.

Jeppsson kan inte uttala sig om mannen hade sitt ytterplagg öppet, ej heller om mannen bar på något. Varken väska eller vapen.

Jeppsson har lyssnat till inspelning av förhöret och förklarar sig nöjd med detta.


Förhöret avslutat klockan 11:35 .

Stockholm som ovan


Monica Andersson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
Ann-Mari Sjöblom

Protokoll över förhör med kartarkivarie LARS Christer Jeppsson, - , boende , SOLLENTUNA, tfn .

Anställd inom Sollentuna Komnun, fastighetsenheten, tfn 08-96 84 75.

Förhöret är hållet på Kriminalavdelningens våldsrotel, fredagen 1986-04-04 14:05 .

Förhörsledare: Krinsp Lars Jonsson. Förhörsvittne: Ej tillgängligt. Bandupptagning.

Förhöret avser Jeppssons förehavanden fredagen 1986-02-28 den, den kväll då statsminister 0lof Palme mördades.

Jeppsson är tidigare hörd under spaningsuppslag E15.

Förhörsledare = F

Lars Jeppsson = J

F: Jeppsson, jag vill att du med egna ord så detaljerat som möjligt själv berättar om dina förehavanden just den här kvällen. Ska vi börja med, så att säga, vad du gjorde tidigare den här kvällen; vilka du var tillsammans med och vad du hade för avsikter. Var så god!

J: Jag befann mig tidigare på kvällen på krogen Tre Backar på Tegnérgatan och satt och lyssnade på musik. Dom jag känner där var två bekanta.


F: Vilka var det?

J: Johan Laurén och Anette Axelsson.


F: Jaha?

J: Men dom stack nog en stund tidigare än mig.


F: Vid vilken tid hade du kommit till den här puben Tre Backar?

J: Jaha, det kan ha varit 9-tiden, halv 10 då på kvällen.


F: Kom du i sällskap med Johan Laurén och Anette Axelsson dit?

J: Nehej, jag träffar dom där.

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Protokoll över förhör med kartarkivarie LARS Christer Jeppsson, - , boende , SOLLENTUNA, tfn .

Anställd inom Sollentuna Komnun, fastighetsenheten, tfn 08-96 84 75.

Förhöret är hållet på Kriminalavdelningens våldsrotel, fredagen 1986-04-04 14:05 .

Förhörsledare: Krinsp Lars Jonsson. Förhörsvittne: Ej tillgängligt. Bandupptagning.

Förhöret avser Jeppssons förehavanden fredagen 1986-02-28 den, den kväll då statsminister 0lof Palme mördades.

Jeppsson är tidigare hörd under spaningsuppslag E15.

Förhörsledare = F

Lars Jeppsson = J

F: Jeppsson, jag vill att du med egna ord så detaljerat som möjligt själv berättar om dina förehavanden just den här kvällen. Ska vi börja med, så att säga, vad du gjorde tidigare den här kvällen; vilka du var tillsammans med och vad du hade för avsikter. Var så god!

J: Jag befann mig tidigare på kvällen på krogen Tre Backar på Tegnérgatan och satt och lyssnade på musik. Dom jag känner där var två bekanta.


F: Vilka var det?

J: Johan Laurén och Anette Axelsson.


F: Jaha?

J: Men dom stack nog en stund tidigare än mig.


F: Vid vilken tid hade du kommit till den här puben Tre Backar?

J: Jaha, det kan ha varit 9-tiden, halv 10 då på kvällen.


F: Kom du i sällskap med Johan Laurén och Anette Axelsson dit?

J: Nehej, jag träffar dom där.

F: Kan vi titta på den kanske?

J: (Ohörbart) -


F: Om vi bryter där.

Avbrott -

.....

F: Jaha, du har -, vi gjorde en kortare paus och du tittade i din anteckningsbok och visar att du har Johan och Anettes adress uppskriven och deras adress är i Alby, telefon . Vet du hur länge dom stannade kvar där på puben?

J: Ja. Nehej, jag vet inte klockslaget när dom gick, men gissningsvis en halvtimme innan jag gick.


F: Det tror du?

J: Jaha, det är bara en ren gissning va.


F: Jaha, dom gick strax före dig i varje fall?

J: Jaha.


F: Ja. Fanns det några andra där på puben som du känner igen?

J: Jaha. Det var två stycken till.


F: Jaha.

J: Men tyvärr kan jag inte deras namn. En av dom är en tjej som är med i styrelsen i bluesföreningen, men jag kan inte namnet utantill.

Och en bekant som jag lärde känna för flera år sen, som jag. stötte på nu första gången på ett och ett halvt år nu denna kväll, så jag pratade en stund med


F: Jaha. Vem var det?

J: Jaha, tyvärr kommer jag inte ihåg vad han heter, men jag kan -, det är en sån här sak jag kan kolla upp


F: Jaha

J: Vi har gemensamma bekanta.


F: Jana. Var det någon av dom här som gick därifrån samtidigt som du eller möjligtvis anlände dit samtidigt som du?

J: Nehej.


F: Det var ingen?

J: Nehej, jag träffade dom där då.


F: Hur länge stannar du kvar där på puben? Hur mycket är klockan när du går därifrån?

J. Hon var nånstans mellan kvart över el-, kvart och tjugo över elva.

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

F: Kan vi titta på den kanske?

J: (Ohörbart) -


F: Om vi bryter där.

Avbrott -

.....

F: Jaha, du har -, vi gjorde en kortare paus och du tittade i din anteckningsbok och visar att du har Johan och Anettes adress uppskriven och deras adress är i Alby, telefon . Vet du hur länge dom stannade kvar där på puben?

J: Ja. Nehej, jag vet inte klockslaget när dom gick, men gissningsvis en halvtimme innan jag gick.


F: Det tror du?

J: Jaha, det är bara en ren gissning va.


F: Jaha, dom gick strax före dig i varje fall?

J: Jaha.


F: Ja. Fanns det några andra där på puben som du känner igen?

J: Jaha. Det var två stycken till.


F: Jaha.

J: Men tyvärr kan jag inte deras namn. En av dom är en tjej som är med i styrelsen i bluesföreningen, men jag kan inte namnet utantill.

Och en bekant som jag lärde känna för flera år sen, som jag. stötte på nu första gången på ett och ett halvt år nu denna kväll, så jag pratade en stund med


F: Jaha. Vem var det?

J: Jaha, tyvärr kommer jag inte ihåg vad han heter, men jag kan -, det är en sån här sak jag kan kolla upp


F: Jaha

J: Vi har gemensamma bekanta.


F: Jana. Var det någon av dom här som gick därifrån samtidigt som du eller möjligtvis anlände dit samtidigt som du?

J: Nehej.


F: Det var ingen?

J: Nehej, jag träffade dom där då.


F: Hur länge stannar du kvar där på puben? Hur mycket är klockan när du går därifrån?

J. Hon var nånstans mellan kvart över el-, kvart och tjugo över elva.

F: Någonting mellan 23:15 och 23:20 ?

J: Jaha.


F: Och när du går därifrån, då tar du på dig den här - ?

J: Nej, då hade jag allting på mig. Jag tog en hastig blick på klockan som finns i baren och -.


F: Du hade ytterkläder på dig?

J: Ja.


F: Den här blå dunjackan?

J: Den blå dunjackan, ja.


F: Jaha, som du har nu här -

J: Jaha.


F: Och då är den 23:15 ?

J: Ungefär.


F: Ungefär. Och sedan går du då ut på Tegnérgatan.

J: Då går jag ut på Tegnérgatan, ja.


F: Varför går du vid den här tiden?

J: Jag hade inget intresse och stanna kvar längre.


F: Och skälet till det?

J: Jag hade börjat fundera att gå- att gå på nattbio.


F: Jaha. Var skulle du gå då?

J: Då funderade jag på -, tänkte jag gå till Kungsgatan och titta på bioannonserna där, om det fanns nånting att titta på.


F: Jaha. Hade du några speciella avsikter?

J: Den enda var att se om det fanns nån intressant film och titta på vid nattbion. Om det inte fanns något intressant så sk-, hade jag tänkt och åka hem.


F: Jaha. Hade du någon speciell film i bakhuvudet som du tänkte på?

J: Nehej, ingen speciell film.


F: Det hade du inte?

J: Nehej.


F: Men varför skulle du gå fram till Kungsgatan?

J: Jaha, därför jag hade en svag an-, hade en aning om- aning om att Rigoletto brukar ha nattbio 23:30

eller nånting, 23:00-23:30

.


F. Jana, men när du går 23:15 , då måste ju nattbion väl ha börjat vad?

J: Jana, fast det kunde ha varit nån 23.30.


F: Har du gått där förut på nattbio?

J. Nehej, inte ........... Rigoletto, nej.

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

F: Någonting mellan 23:15 och 23:20 ?

J: Jaha.


F: Och när du går därifrån, då tar du på dig den här - ?

J: Nej, då hade jag allting på mig. Jag tog en hastig blick på klockan som finns i baren och -.


F: Du hade ytterkläder på dig?

J: Ja.


F: Den här blå dunjackan?

J: Den blå dunjackan, ja.


F: Jaha, som du har nu här -

J: Jaha.


F: Och då är den 23:15 ?

J: Ungefär.


F: Ungefär. Och sedan går du då ut på Tegnérgatan.

J: Då går jag ut på Tegnérgatan, ja.


F: Varför går du vid den här tiden?

J: Jag hade inget intresse och stanna kvar längre.


F: Och skälet till det?

J: Jag hade börjat fundera att gå- att gå på nattbio.


F: Jaha. Var skulle du gå då?

J: Då funderade jag på -, tänkte jag gå till Kungsgatan och titta på bioannonserna där, om det fanns nånting att titta på.


F: Jaha. Hade du några speciella avsikter?

J: Den enda var att se om det fanns nån intressant film och titta på vid nattbion. Om det inte fanns något intressant så sk-, hade jag tänkt och åka hem.


F: Jaha. Hade du någon speciell film i bakhuvudet som du tänkte på?

J: Nehej, ingen speciell film.


F: Det hade du inte?

J: Nehej.


F: Men varför skulle du gå fram till Kungsgatan?

J: Jaha, därför jag hade en svag an-, hade en aning om- aning om att Rigoletto brukar ha nattbio 23:30

eller nånting, 23:00-23:30

.


F. Jana, men när du går 23:15 , då måste ju nattbion väl ha börjat vad?

J: Jana, fast det kunde ha varit nån 23.30.


F: Har du gått där förut på nattbio?

J. Nehej, inte ........... Rigoletto, nej.

F: Brukar du gå på nattbio?

J: Jaha, nån enstaka gång.


F: Har det förekommit förut?

J: Jaha.


F: När var det sista gången?

J: Sista gången när det var på Folkets Bio vid Odenplan.


F: Vad var det för film?

J: Den enfaldige mördaren.


F: När hände det?

J: Jag kommer inte ihåg exakt datum, men det var några veckor innan.


F: Det var nattbio?

J: Jaha.


F: Jaha. Var hade du varit innan du gick på den bion?

J: Ja, Tre Backar.


F: Det hade du också, ja.

J: Ja.


F: Jaha. Hade du ingen bestämd bio du hade tänkt och gå och titta på nu?

J: Nehej.


F: Nej.

J: Den enda biograf jag hade tänkt kolla på, det var Rigoletto (ohörbart)


F: Vet du vad det var för filmer dom visade där den här kvällen?

J: Nehej.


F: Vet dụ någon film som dom visade på Kungsgatan den här kvällen?

J: Nehej.


F: Det vet du inte?

J: Nehej.


F: Så det var mera på måfå du gick iväg för att eventuellt gå på nattbio?

J: Ja.


F: Det är så. Och du går alltså ensam ifrån den här puben?

J: Jaha.


F: 23:15 ?

J: Ungefär, ja.


F: Kan du beskriva hur du går sedan! Går du ut på Tegnérgatan alltså ?

J: Jag går ut på Tegnérgatan och svänger höger mot Sveavägen.

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

F: Brukar du gå på nattbio?

J: Jaha, nån enstaka gång.


F: Har det förekommit förut?

J: Jaha.


F: När var det sista gången?

J: Sista gången när det var på Folkets Bio vid Odenplan.


F: Vad var det för film?

J: Den enfaldige mördaren.


F: När hände det?

J: Jag kommer inte ihåg exakt datum, men det var några veckor innan.


F: Det var nattbio?

J: Jaha.


F: Jaha. Var hade du varit innan du gick på den bion?

J: Ja, Tre Backar.


F: Det hade du också, ja.

J: Ja.


F: Jaha. Hade du ingen bestämd bio du hade tänkt och gå och titta på nu?

J: Nehej.


F: Nej.

J: Den enda biograf jag hade tänkt kolla på, det var Rigoletto (ohörbart)


F: Vet du vad det var för filmer dom visade där den här kvällen?

J: Nehej.


F: Vet dụ någon film som dom visade på Kungsgatan den här kvällen?

J: Nehej.


F: Det vet du inte?

J: Nehej.


F: Så det var mera på måfå du gick iväg för att eventuellt gå på nattbio?

J: Ja.


F: Det är så. Och du går alltså ensam ifrån den här puben?

J: Jaha.


F: 23:15 ?

J: Ungefär, ja.


F: Kan du beskriva hur du går sedan! Går du ut på Tegnérgatan alltså ?

J: Jag går ut på Tegnérgatan och svänger höger mot Sveavägen.

F: Jaha. Men du var väl lite sent ute för att gå på nattbio, var det inte så?

J: (Ohörbart) -. Nej, det vet jag inte om jag var. Jag tänkte bara kolla om det var nåt som började 23:30 , då skulle jag ha kommit fram ganska precis.


F: Jaha. Du hade ingen avsikt att ta tunnelbanan någon station -

J: Nehej.


F: från Rådmansgatan till Hötorget exempelvis?

J: Nehej, jag tänkte det skulle vara trevligt med en promenad också.


F: Jaha. Du går alltså Luntmakargatan söderut.

J: Söderut, ja.


F: Jaha. På Luntmakargatan, där går du ensam?

J: Jaha, ensam ja.


F: Vilken sida av gatan går du på?

J: Jaha, högra körfilen.


F: På högra sidan, alltså den västra trottoaren?

J: Nej, jag gick nog blandat trottoaren och körfältet.


F: Jaha. Så du gick både i gatan och på trottoaren?

J: Ja.


F: Och vad var anledningen till det?

J: Jaha, jag ser att om det inte kommer några bilar, så tyckte jag att det är bättre plats på körfältet.


F: Jaha. Så du går ungefär mitt i gatan eller i körfältet?

J: Ja, högra körfältet.


F: Jaha. Har du någon väska med dig vid tillfället?

J: (Ohörbart). Då hade jag denna tygväska.


F: Du hade den tygväska som du nu har med dig. Det är en beige axelremsväska, ganska sliten sådan, som du visar upp.

J: Ja.


F: Ja. Vad förvarade du i den väskan?

J: Vad jag hade i den väskan just den kvällen kommer jag inte ihåg. Det var en anteckningsbok, nån bok och sen hade jag väl nånting ja mera men ...


F: Vad då?

J: Vet ej.


F: Varför vet du inte det?

J: Nehej, för det var inte nåt speciellt viktigt som jag la på minnet. Det var bara nån pryl.

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-04-04 1405 E15-B Förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

F: Jaha. Men du var väl lite sent ute för att gå på nattbio, var det inte så?

J: (Ohörbart) -. Nej, det vet jag inte om jag var. Jag tänkte bara kolla om det var nåt som började 23:30 , då skulle jag ha kommit fram ganska precis.


F: Jaha. Du hade ingen avsikt att ta tunnelbanan någon station -

J: Nehej.


F: från Rådmansgatan till Hötorget exempelvis?

J: Nehej, jag tänkte det skulle vara trevligt med en promenad också.


F: Jaha. Du går alltså Luntmakargatan söderut.

J: Söderut, ja.


F: Jaha. På Luntmakargatan, där går du ensam?

J: Jaha, ensam ja.


F: Vilken sida av gatan går du på?

J: Jaha, högra körfilen.


F: På högra sidan, alltså den västra trottoaren?

J: Nej, jag gick nog blandat trottoaren och körfältet.


F: Jaha. Så du gick både i gatan och på trottoaren?

J: Ja.


F: Och vad var anledningen till det?

J: Jaha, jag ser att om det inte kommer några bilar, så tyckte jag att det är bättre plats på körfältet.


F: Jaha. Så du går ungefär mitt i gatan eller i körfältet?

J: Ja, högra körfältet.


F: Jaha. Har du någon väska med dig vid tillfället?

J: (Ohörbart). Då hade jag denna tygväska.


F: Du hade den tygväska som du nu har med dig. Det är en beige axelremsväska, ganska sliten sådan, som du visar upp.

J: Ja.


F: Ja. Vad förvarade du i den väskan?

J: Vad jag hade i den väskan just den kvällen kommer jag inte ihåg. Det var en anteckningsbok, nån bok och sen hade jag väl nånting ja mera men ...


F: Vad då?

J: Vet ej.


F: Varför vet du inte det?

J: Nehej, för det var inte nåt speciellt viktigt som jag la på minnet. Det var bara nån pryl.

Konfrontation nummer 10 påbörjas klockan 12:43 .

Konfrontationsgruppen visas för Jeppsson Lars Christer, född -

Jeppsson har uppgivit att han befann sig i hörnan Luntmakargatan & Tunnelgatan då han hörde två stycken knallar, och att han därefter fått sett hur en man komma springande från brottsplatsen Tunnelgatan upp för trapporna mot David Bagares Gata.

Händelsen inträffade 1986-02-28 vid 23:25 -tiden.

K = Konfrontationsledaren

A = Advokat  Gunnar  Falk  (Viktor Gunnarssons försvarsadvokat) 

J = Jeppsson


K: Du kommer nu att få se en grupp bestående utav 8 personer. De är numrerade från 1-8.

Frågan är om du i den här gruppen kan identifiera någon såsom varande den man du sett springa Tunnelgatan och trapporna upp mot Malmskillnadsgatan 1986-02-28 i samband med att du hörde två knallar avlossas i hörnan Tunnelgatan & Sveavägen.

Innan vi visar gruppen för dig vill jag bara fråga dig om polisen har visat dig några fotografier tidigare i det här ärendet?

J: De visade mig några fotografier.


K: Vad är det för fotografier du har fått se?

J: Ja det var fotografier på några människor, jag vet inte vilka det var.


K: Var det många?

J: Några stycken.


K: Förlåt.

J: Jag vet inte antalet, jag räknade inte, men fem, tio stycken, fem i alla fall, närmare det hållet.


K: Var det lösa bilder, eller fanns de uppsatta på någonting?

J: Både och.


K: Var det svart/vita bilder eller färgbilder?

J: Svar ja, några var svart/vita och så några färger.


K: Har du fått se bilder vid mer än ett tillfälle?

J: Nej bara ett tillfälle.


K: Vid ett tillfälle. Var det hemma hos dig eller...

J: Nej på min arbetsplats,


K: På din arbetsplats, var det snart efter mordet?

Pol-1986-05-16 1243 E15-F Konfrontation-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-05-16 1243 E15-F Konfrontation-med-Lars-Jeppsson.pdf

Konfrontation nummer 10 påbörjas klockan 12:43 .

Konfrontationsgruppen visas för Jeppsson Lars Christer, född -

Jeppsson har uppgivit att han befann sig i hörnan Luntmakargatan & Tunnelgatan då han hörde två stycken knallar, och att han därefter fått sett hur en man komma springande från brottsplatsen Tunnelgatan upp för trapporna mot David Bagares Gata.

Händelsen inträffade 1986-02-28 vid 23:25 -tiden.

K = Konfrontationsledaren

A = Advokat  Gunnar  Falk  (Viktor Gunnarssons försvarsadvokat) 

J = Jeppsson


K: Du kommer nu att få se en grupp bestående utav 8 personer. De är numrerade från 1-8.

Frågan är om du i den här gruppen kan identifiera någon såsom varande den man du sett springa Tunnelgatan och trapporna upp mot Malmskillnadsgatan 1986-02-28 i samband med att du hörde två knallar avlossas i hörnan Tunnelgatan & Sveavägen.

Innan vi visar gruppen för dig vill jag bara fråga dig om polisen har visat dig några fotografier tidigare i det här ärendet?

J: De visade mig några fotografier.


K: Vad är det för fotografier du har fått se?

J: Ja det var fotografier på några människor, jag vet inte vilka det var.


K: Var det många?

J: Några stycken.


K: Förlåt.

J: Jag vet inte antalet, jag räknade inte, men fem, tio stycken, fem i alla fall, närmare det hållet.


K: Var det lösa bilder, eller fanns de uppsatta på någonting?

J: Både och.


K: Var det svart/vita bilder eller färgbilder?

J: Svar ja, några var svart/vita och så några färger.


K: Har du fått se bilder vid mer än ett tillfälle?

J: Nej bara ett tillfälle.


K: Vid ett tillfälle. Var det hemma hos dig eller...

J: Nej på min arbetsplats,


K: På din arbetsplats, var det snart efter mordet?

A: Nej tack...


K: Då avslutar vi konfrontationen klockan 12:50 .


Som ovan


Lars-Erik Andersson
Ķrinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:


/ Ulla Perzohn /

Pol-1986-05-16 1243 E15-F Konfrontation-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-05-16 1243 E15-F Konfrontation-med-Lars-Jeppsson.pdf

A: Nej tack...


K: Då avslutar vi konfrontationen klockan 12:50 .


Som ovan


Lars-Erik Andersson
Ķrinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:


/ Ulla Perzohn /

Protokoll över förhör med Lars Christer Jeppsson, - .

Förhöret hållet på Tunnelgatan, korsningen Luntmakargatan 1986-08-27 21:15 ,

Förhörsledare: Kriminalinspektörerna Ulf Norlin och Dick Lundblad, KK 1.

Bandupptagning.


Konstruktion kommer att göras på Luntmakargatan från Adolf Fredriks kyrkogata och framåt Tunnelgatan.

Väderförhållandena: Det är regnigt och mörkt ute för tillfället och ungefär samma belysning som 1986-02-28 och gatubelysning tänd.

Och Jeppsson börjar och gå framåt och visar ungefär hur han har gått, och vilken väg och var han har stannat någonstans för byggbaracken.


Förhörsledare = F

Krinsp Dick Lundblad = L

L C Jeppsson = J


F: Då kan vi börja och gå, Jeppsson.

Jeppsson går då på högra sidan på körbanan fram emot Tunnelgatan.

Vid Tunnelgatan 29 blir gatan bredare, och Jeppsson går då med ett avstånd från ungefär 4 meter till höger trottoarkant.

Riktningen mot Tunnelgatan sker så att om man kommer ifrån Apelbergsgatan så ser man då Jeppsson gå mitt i gatan.

Luntmakargatan 25, Jeppsson håller ungefär samma avstånd till trottoaren mellan 3 till 4 meter.

Jeppsson går, när man kommer fram till mot korsningen Tunnelgatan & Luntmakargatan, mitt i vägbanan.

Han är helt synlig för trafik som skulle komma från Apelbergsgatan.

Luntmakargatan 19, en försmalning, och där går Jeppsson upp på trottoaren, fortsätter fram mot Tunnelgatan.

Kommer vi fram vid byggbaracken som står på Tunnelgatan. Jeppsson stannar till.

Jeppsson, den här kvällen 1986-02-28 , kommer du ihåg om det stod några bilar parkerade efter trottoaren

Pol-1986-08-27 2115 E15-C Rekonstruktion-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-08-27 2115 E15-C Rekonstruktion-med-Lars-Jeppsson.pdf

Protokoll över förhör med Lars Christer Jeppsson, - .

Förhöret hållet på Tunnelgatan, korsningen Luntmakargatan 1986-08-27 21:15 ,

Förhörsledare: Kriminalinspektörerna Ulf Norlin och Dick Lundblad, KK 1.

Bandupptagning.


Konstruktion kommer att göras på Luntmakargatan från Adolf Fredriks kyrkogata och framåt Tunnelgatan.

Väderförhållandena: Det är regnigt och mörkt ute för tillfället och ungefär samma belysning som 1986-02-28 och gatubelysning tänd.

Och Jeppsson börjar och gå framåt och visar ungefär hur han har gått, och vilken väg och var han har stannat någonstans för byggbaracken.


Förhörsledare = F

Krinsp Dick Lundblad = L

L C Jeppsson = J


F: Då kan vi börja och gå, Jeppsson.

Jeppsson går då på högra sidan på körbanan fram emot Tunnelgatan.

Vid Tunnelgatan 29 blir gatan bredare, och Jeppsson går då med ett avstånd från ungefär 4 meter till höger trottoarkant.

Riktningen mot Tunnelgatan sker så att om man kommer ifrån Apelbergsgatan så ser man då Jeppsson gå mitt i gatan.

Luntmakargatan 25, Jeppsson håller ungefär samma avstånd till trottoaren mellan 3 till 4 meter.

Jeppsson går, när man kommer fram till mot korsningen Tunnelgatan & Luntmakargatan, mitt i vägbanan.

Han är helt synlig för trafik som skulle komma från Apelbergsgatan.

Luntmakargatan 19, en försmalning, och där går Jeppsson upp på trottoaren, fortsätter fram mot Tunnelgatan.

Kommer vi fram vid byggbaracken som står på Tunnelgatan. Jeppsson stannar till.

Jeppsson, den här kvällen 1986-02-28 , kommer du ihåg om det stod några bilar parkerade efter trottoaren

J: ytterligare med detaljer och så där.


L: Ja. Det var bra, förstod du vad som hade hänt nere på Sveavägen?

J: Första intrycket var att nån hade kastat nån smällare av nåt slag, men sen förstod jag att det var nån  som  hade blivit skjuten då.


L: Varför förstod du det?

J: Anledningen är att  Olof  Palme då föll omkull och killen sprang iväg.


L. Ja. Men såg du att det var  Olof  Palme?

J: Nej, det gjorde jag inte.


L: Nej.

J: Fick jag höra efteråt.


L: Ja, jag förstår det. Det fordras en portion mod att göra det här, dessa åtgärder som du har gjort. Följt efter och iakttagit här nere på Luntmakargatan och följt efter upp för trapporna och nedför David Bagares Gata. Vad var det som drev dig till det?

J: Ja, mod, det liksom föll mig inte tanken, utan det var nånting-, en känsla av att jag måste göra något, måste följa efter den här killen. Någon känsla som bara dök upp i skallen.


L: Jag förstår det. Om vi ska återgå till dessa fotsteg du hörde, han-, en person har ju naturligtvis ett par skor på fötterna, har du någon som helst uppfattning om vad det är för slags skor eller fotbeklädnad som han kan ha haft?

J: Nej, ingen sån uppfattning har jag.


L: Nehej. Kan du säga vad det är för material som han kan ha haft i sulorna?

J: Nej, kan jag inte svara på alls. Har inte haft en åtanke på vad han hade för sorts skor eller nånting-.


L: Nej. Springer man i gummiskor så är det ett visst ljud, springer man i läderskor är det ett annat ljud eller med lädersula. Förstår du vad jag menar?

J: Jo, jag förstår, men jag är inte säker på att jag kan särskilja på dom ljuden.


F: Nej. Då ska du inte svara på det heller. Då avbryter vi förhöret ett ögonblick.

- - - - - -
Avbrott.

Pol-1986-08-27 2115 E15-C Rekonstruktion-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-1986-08-27 2115 E15-C Rekonstruktion-med-Lars-Jeppsson.pdf

J: ytterligare med detaljer och så där.


L: Ja. Det var bra, förstod du vad som hade hänt nere på Sveavägen?

J: Första intrycket var att nån hade kastat nån smällare av nåt slag, men sen förstod jag att det var nån  som  hade blivit skjuten då.


L: Varför förstod du det?

J: Anledningen är att  Olof  Palme då föll omkull och killen sprang iväg.


L. Ja. Men såg du att det var  Olof  Palme?

J: Nej, det gjorde jag inte.


L: Nej.

J: Fick jag höra efteråt.


L: Ja, jag förstår det. Det fordras en portion mod att göra det här, dessa åtgärder som du har gjort. Följt efter och iakttagit här nere på Luntmakargatan och följt efter upp för trapporna och nedför David Bagares Gata. Vad var det som drev dig till det?

J: Ja, mod, det liksom föll mig inte tanken, utan det var nånting-, en känsla av att jag måste göra något, måste följa efter den här killen. Någon känsla som bara dök upp i skallen.


L: Jag förstår det. Om vi ska återgå till dessa fotsteg du hörde, han-, en person har ju naturligtvis ett par skor på fötterna, har du någon som helst uppfattning om vad det är för slags skor eller fotbeklädnad som han kan ha haft?

J: Nej, ingen sån uppfattning har jag.


L: Nehej. Kan du säga vad det är för material som han kan ha haft i sulorna?

J: Nej, kan jag inte svara på alls. Har inte haft en åtanke på vad han hade för sorts skor eller nånting-.


L: Nej. Springer man i gummiskor så är det ett visst ljud, springer man i läderskor är det ett annat ljud eller med lädersula. Förstår du vad jag menar?

J: Jo, jag förstår, men jag är inte säker på att jag kan särskilja på dom ljuden.


F: Nej. Då ska du inte svara på det heller. Då avbryter vi förhöret ett ögonblick.

- - - - - -
Avbrott.

PM

ww Rikskriminalpolisen

Utredningssektionen Lennart Gustafsson Kriminalinspektor

Dalum 2013-03-18

E15-1

RKP, Palmeenheten.

HT

Kort sammanfattning av förhöret med Lars Jeppsson den 15 mars 2013.

23:21

Fredagen den 15 mars 2013 genomfördes ett nytt förhör med ovan nämnda person.

Förhöret är av kompletterande art, Jeppsson är hörd i utredningen ett flertal gånger. Hela förhöret är inspelat på medföljande dvd-skiva. Förhöret är 1 timme 28 min långt. Förhörsledare: Krkom Dag Andersson samt Krinsp Lennart Gustafsson bágge Rikskriminalpolisens Palmeenhet.

Inledningsvis berättade Lars om varför han befann sig i centrala Stockholm kvällen den 28 februari 1986. Lars uppgav átillräffade sina dåvarande vänner vid namnſoch. Dessa var ej med då Lars bley vittne till mordet.

Skottögonblicket.

Lars befinner sig ensam stående intill Tunnelgatans trappor mellan Luntmakargatan och Malmskillnadsgatan, se svartvitt bild märkt nr 15 och 16. Lars tittar ut mot Sveavägen där han uppfattade att " smällarna kom ifrån ", " Ser från sin position två personer som ligger på gatan. Avståndet till personerna som ligger på gatan var ca 50-60 meter. Lars Hör sedan springande steg vilket han uppfattade måste vara den person som skjutit strax innan. Ser sedan gärningsmannen från ca 2 meters håll, vinkeln är snett från sidan, mannen sprang upp för trapporna.

För att få en så korrekt bild av Lars uppgifter så bör den som tar del av denna handling ta del av det inspelade förhöret och höra exakt vad Lars berättade vid detta förhör den 15 mars 2013, 27 år efter mordet.

Pomn På frågor som berör Christer Pettersson svarar Lars att han EJ kan koppla Christer Pettersson till ovan nämnda brott. Se dvd-filmen, speltid som berör Pettersson börjar vid ca 10 ininuter in i förhöret del 2, efter det korta avbrottet i förhöret.

dant fut

Band 896

Särskeilt

Lennart Gustafsson Kriminalinspektör RIKSKRIMINALPOLISEN

tonaras

PM RKP Painteenheten 130318 Foror kort doc

Pol-2013-03-15 E15-I Kort-sammanfattning-av-DVD-förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-2013-03-15 E15-I Kort-sammanfattning-av-DVD-förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

PM

ww Rikskriminalpolisen

Utredningssektionen Lennart Gustafsson Kriminalinspektor

Dalum 2013-03-18

E15-1

RKP, Palmeenheten.

HT

Kort sammanfattning av förhöret med Lars Jeppsson den 15 mars 2013.

23:21

Fredagen den 15 mars 2013 genomfördes ett nytt förhör med ovan nämnda person.

Förhöret är av kompletterande art, Jeppsson är hörd i utredningen ett flertal gånger. Hela förhöret är inspelat på medföljande dvd-skiva. Förhöret är 1 timme 28 min långt. Förhörsledare: Krkom Dag Andersson samt Krinsp Lennart Gustafsson bágge Rikskriminalpolisens Palmeenhet.

Inledningsvis berättade Lars om varför han befann sig i centrala Stockholm kvällen den 28 februari 1986. Lars uppgav átillräffade sina dåvarande vänner vid namnſoch. Dessa var ej med då Lars bley vittne till mordet.

Skottögonblicket.

Lars befinner sig ensam stående intill Tunnelgatans trappor mellan Luntmakargatan och Malmskillnadsgatan, se svartvitt bild märkt nr 15 och 16. Lars tittar ut mot Sveavägen där han uppfattade att " smällarna kom ifrån ", " Ser från sin position två personer som ligger på gatan. Avståndet till personerna som ligger på gatan var ca 50-60 meter. Lars Hör sedan springande steg vilket han uppfattade måste vara den person som skjutit strax innan. Ser sedan gärningsmannen från ca 2 meters håll, vinkeln är snett från sidan, mannen sprang upp för trapporna.

För att få en så korrekt bild av Lars uppgifter så bör den som tar del av denna handling ta del av det inspelade förhöret och höra exakt vad Lars berättade vid detta förhör den 15 mars 2013, 27 år efter mordet.

Pomn På frågor som berör Christer Pettersson svarar Lars att han EJ kan koppla Christer Pettersson till ovan nämnda brott. Se dvd-filmen, speltid som berör Pettersson börjar vid ca 10 ininuter in i förhöret del 2, efter det korta avbrottet i förhöret.

dant fut

Band 896

Särskeilt

Lennart Gustafsson Kriminalinspektör RIKSKRIMINALPOLISEN

tonaras

PM RKP Painteenheten 130318 Foror kort doc

16

mong

Amman

uomo

Vio

9338

'பம்ப்பார்ப்பரப்ப

wa mums

10 Din

IYOT

hamini

Home

mount tot

NYM

DVOM

000 WOMES

பப்பப்பப்பப்பப்படிப்பாரறர்பார்

32$& og Mason பப்பப்பப்பப்பப்பட்டப்படிப்பார்

jinbat

100ml

AK 100001

-

them

1

Fatma

SOLUTION

mm

9

tans trappor mellan Luntmakargatan och balmskillnadsgatan. Till höses en container i ett presenningsskjUL och bakom denna en byggnadsställmed bygghiss, Rakt fram under trapporna ges Brunkebergstunneln som vid tillfället var stängd.

Pol-2013-03-15 E15-I Kort-sammanfattning-av-DVD-förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-2013-03-15 E15-I Kort-sammanfattning-av-DVD-förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

16

mong

Amman

uomo

Vio

9338

'பம்ப்பார்ப்பரப்ப

wa mums

10 Din

IYOT

hamini

Home

mount tot

NYM

DVOM

000 WOMES

பப்பப்பப்பப்பப்படிப்பாரறர்பார்

32$& og Mason பப்பப்பப்பப்பப்பட்டப்படிப்பார்

jinbat

100ml

AK 100001

-

them

1

Fatma

SOLUTION

mm

9

tans trappor mellan Luntmakargatan och balmskillnadsgatan. Till höses en container i ett presenningsskjUL och bakom denna en byggnadsställmed bygghiss, Rakt fram under trapporna ges Brunkebergstunneln som vid tillfället var stängd.

Visa utvidgat svar

2013-03-12 10:05:06 P

PMF Personinformation

från PPA : :

Jeppsson, LARS Krister :

Folkbokföring inkl inkomst Relation Historik Fastighetsuppgifter: SVERIGEregister Ingen träff Ingen träff på pnr, sök i EPU med födelsetid Historik Ingen träff PMF söker t.v. ej i SIS. Sök i SIS direkt Körkortsuppgifter saknas

Förarbevis terrängskoter. GILTIG rdonsinnehav Klicka på länken för uppgift om ev. fordonsinnehav Ingen träff på pnr, sök i ASP med födelsetid Ingen träff på pnr, sök i SPADI med födelsetid Ingen träff Ingen träff Ingen träff Ingen träff Klicka på länken för att öppna RES sökklient Ingen träff Ingen träff Ingen träff /Utr.Reg

Ingen träff Ingen träff Klicka på länken för uppgift om ev. LOB

Version: PMFWEB_2.06P

Pol-2013-03-15 E15-I Kort-sammanfattning-av-DVD-förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Pol-2013-03-15 E15-I Kort-sammanfattning-av-DVD-förhör-med-Lars-Jeppsson.pdf

Visa utvidgat svar

2013-03-12 10:05:06 P

PMF Personinformation

från PPA : :

Jeppsson, LARS Krister :

Folkbokföring inkl inkomst Relation Historik Fastighetsuppgifter: SVERIGEregister Ingen träff Ingen träff på pnr, sök i EPU med födelsetid Historik Ingen träff PMF söker t.v. ej i SIS. Sök i SIS direkt Körkortsuppgifter saknas

Förarbevis terrängskoter. GILTIG rdonsinnehav Klicka på länken för uppgift om ev. fordonsinnehav Ingen träff på pnr, sök i ASP med födelsetid Ingen träff på pnr, sök i SPADI med födelsetid Ingen träff Ingen träff Ingen träff Ingen träff Klicka på länken för att öppna RES sökklient Ingen träff Ingen träff Ingen träff /Utr.Reg

Ingen träff Ingen träff Klicka på länken för uppgift om ev. LOB

Version: PMFWEB_2.06P

E15-00-K

Förhörsdatum: 2019-05-09 10:21


Hörd person: Lars Jeppsson

Förhörsledare: Peter Steude

Bitr förhörsledare: Sven-Åke Blombergsson

Förhörsplats: Polishuset Kungsholmen


Lars förhör är ett kompletterande sådant med anledning av bland annat en intervju med honom i Tidningen Expressen publicerad i dess nätupplaga 2018-08-31 .

Lars ombeds initialt att berätta om hur hans relation till Stig Engström, den så kallade "Skandiamannen" ser/såg ut och han svarar då att de inte hade någon relation till varandra.

Lars har aldrig träffat honom utan bara hört talas om honom och känner bara till honom ryktesvägen.

Lars uppger på fråga att det första han hörde om Engström var att han stått i hörnan Tunnelgatan, "Dekorimahörnan”, och själv hade sprungit upp för Tunnelgatan.

Lars uppger att han i tidigare förhör fått frågan om han känner någon på Skandia och efteråt har han förstått att det var den här Engström man menade.

På den tiden kände Lars bara en ung tjej som tillfälligt jobbade på Skandia, tjejen hette i förnamn men Lars minns inte efternamnet.

Hon var flickvän till en kille vid namn| som Lars då umgicks med och det var dem som Lars träffade inne på Tre Backar den aktuella kvällen.

Lars vet inte hur länge arbetade på Skandia, inte heller vad hon gjorde där.

Som Lars minns det var det ungefär vid tidpunkten för mordet som hon arbetade där men kan inte svara på om hon gjorde det exakt just vid mordtillfället eller om det var innan eller efter.

Lars uppger vidare att han för några år sedan träffade en journalist från Göteborg som skulle skriva en bok om sina teorier.

Journalisten är övertygad om att det var Engström som är skyldig och har frågat Lars om vad han tycker.

Lars har efter beskrivningarna han fått om hur Engström såg ut och de bilder han har sett svarat att han tycker att det möjligen kan vara samma person som han såg.

Lars fortsätter och berättar att han har sett Engström i något klipp på Youtube där han förklarar sig.

På fråga om Lars någon gång har blivit utsatt för ett kontaktförsök från Engström exempelvis genom brev eller telefonsamtal blir svaret nej.

På fråga uppger Lars att vad han kan minnas har han inte sett Engström i det verkliga livet.

På fråga om Lars minnesbild av när han för första gången hör talas om Engström blir svaret att han inte exakt kan svara men att han ganska tidigt fick frågan i förhör om ”Skandiamannen” men omständigheterna omkring detta minns han inte.

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

E15-00-K

Förhörsdatum: 2019-05-09 10:21


Hörd person: Lars Jeppsson

Förhörsledare: Peter Steude

Bitr förhörsledare: Sven-Åke Blombergsson

Förhörsplats: Polishuset Kungsholmen


Lars förhör är ett kompletterande sådant med anledning av bland annat en intervju med honom i Tidningen Expressen publicerad i dess nätupplaga 2018-08-31 .

Lars ombeds initialt att berätta om hur hans relation till Stig Engström, den så kallade "Skandiamannen" ser/såg ut och han svarar då att de inte hade någon relation till varandra.

Lars har aldrig träffat honom utan bara hört talas om honom och känner bara till honom ryktesvägen.

Lars uppger på fråga att det första han hörde om Engström var att han stått i hörnan Tunnelgatan, "Dekorimahörnan”, och själv hade sprungit upp för Tunnelgatan.

Lars uppger att han i tidigare förhör fått frågan om han känner någon på Skandia och efteråt har han förstått att det var den här Engström man menade.

På den tiden kände Lars bara en ung tjej som tillfälligt jobbade på Skandia, tjejen hette i förnamn men Lars minns inte efternamnet.

Hon var flickvän till en kille vid namn| som Lars då umgicks med och det var dem som Lars träffade inne på Tre Backar den aktuella kvällen.

Lars vet inte hur länge arbetade på Skandia, inte heller vad hon gjorde där.

Som Lars minns det var det ungefär vid tidpunkten för mordet som hon arbetade där men kan inte svara på om hon gjorde det exakt just vid mordtillfället eller om det var innan eller efter.

Lars uppger vidare att han för några år sedan träffade en journalist från Göteborg som skulle skriva en bok om sina teorier.

Journalisten är övertygad om att det var Engström som är skyldig och har frågat Lars om vad han tycker.

Lars har efter beskrivningarna han fått om hur Engström såg ut och de bilder han har sett svarat att han tycker att det möjligen kan vara samma person som han såg.

Lars fortsätter och berättar att han har sett Engström i något klipp på Youtube där han förklarar sig.

På fråga om Lars någon gång har blivit utsatt för ett kontaktförsök från Engström exempelvis genom brev eller telefonsamtal blir svaret nej.

På fråga uppger Lars att vad han kan minnas har han inte sett Engström i det verkliga livet.

På fråga om Lars minnesbild av när han för första gången hör talas om Engström blir svaret att han inte exakt kan svara men att han ganska tidigt fick frågan i förhör om ”Skandiamannen” men omständigheterna omkring detta minns han inte.

På fråga om Lars kan minnas att han pratat med någon bekant om "Skandiamannen” blir svaret att journalisten ibland har tagit upp det i samband med sina frågor men annars har inte Lars pratat med någon bekant om honom.

brukar ibland vilja träffa Lars och prata.

har sagt att han tror att Engström kan ha sprungit in på Tunnelgatan utan att vara mördaren.

har sagt att han tror att det är två stycken som springer varav Engström är den ena.

Lars tillfrågas om han känner igen namnet vilket han överhuvudtaget inte gör.

Lars uppger att det dock inte alltid är så att han minns namnet på folk som han kan ha träffat och hälsat på men han har inte haft någon bekant vid det namnet.

Lars informeras om att Stig Engström för polisen uppgivit att han har träffat en , arbetandes på Skandia, som sagt sig vara bekant med Lars.

Lars tänker efter och säger sedan att han inte alls känner igen detta. Lars funderar på om det kan vara så att han flyktigt har mött någon och presenterat sig för men inte lagt personen på minnet, men någon bekant är det inte.

På fråga om när Lars kan dra sig till minnes att första gången var då han såg en bild på Engström uppger han att det var för några år sedan. Lars hade innan bara hört talas om Engström och blev nyfiken och sökte upp honom på Youtube.

På fråga uppger Lars att hans intresse för tidningar och TV 1986 var måttligt. Han prenumererade inte på någon tidning men kunde bläddra lite i en tidning från DN eller SvD om han var hemma hos någon som hade en sådan liggande.

Lars tittade på Aktuellt och Rapport och försökte hänga med lite om Palmemordet.

Första gången som Lars minns att han såg Engström på bild var när han själv för några år sedan sökte upp honom på nätet.

Lars minns inte om det var en bild eller om det var filmen på Youtube som han såg först.

Han har sett någon ansiktsbild och filmsnutten, som är en intervju där Engström står vid Tunnelgatan och pekar och förklarar sin version.

På fråga om minnesbild av vad han tänkte när han såg den aktuella filmsekvensen blir svaret att han inte kommer ihåg mer än han fick ett ansikte på en person som han bara hade hört talas om.

På fråga om det är någon som har bett Lars att titta på filmen eller förevisat någon bild föreställande Engström uppger han att ingen har visat någon film utan den fick han bara höra talas om att den fanns men möjligen någon bild, dock minns han inte var eller när.

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

På fråga om Lars kan minnas att han pratat med någon bekant om "Skandiamannen” blir svaret att journalisten ibland har tagit upp det i samband med sina frågor men annars har inte Lars pratat med någon bekant om honom.

brukar ibland vilja träffa Lars och prata.

har sagt att han tror att Engström kan ha sprungit in på Tunnelgatan utan att vara mördaren.

har sagt att han tror att det är två stycken som springer varav Engström är den ena.

Lars tillfrågas om han känner igen namnet vilket han överhuvudtaget inte gör.

Lars uppger att det dock inte alltid är så att han minns namnet på folk som han kan ha träffat och hälsat på men han har inte haft någon bekant vid det namnet.

Lars informeras om att Stig Engström för polisen uppgivit att han har träffat en , arbetandes på Skandia, som sagt sig vara bekant med Lars.

Lars tänker efter och säger sedan att han inte alls känner igen detta. Lars funderar på om det kan vara så att han flyktigt har mött någon och presenterat sig för men inte lagt personen på minnet, men någon bekant är det inte.

På fråga om när Lars kan dra sig till minnes att första gången var då han såg en bild på Engström uppger han att det var för några år sedan. Lars hade innan bara hört talas om Engström och blev nyfiken och sökte upp honom på Youtube.

På fråga uppger Lars att hans intresse för tidningar och TV 1986 var måttligt. Han prenumererade inte på någon tidning men kunde bläddra lite i en tidning från DN eller SvD om han var hemma hos någon som hade en sådan liggande.

Lars tittade på Aktuellt och Rapport och försökte hänga med lite om Palmemordet.

Första gången som Lars minns att han såg Engström på bild var när han själv för några år sedan sökte upp honom på nätet.

Lars minns inte om det var en bild eller om det var filmen på Youtube som han såg först.

Han har sett någon ansiktsbild och filmsnutten, som är en intervju där Engström står vid Tunnelgatan och pekar och förklarar sin version.

På fråga om minnesbild av vad han tänkte när han såg den aktuella filmsekvensen blir svaret att han inte kommer ihåg mer än han fick ett ansikte på en person som han bara hade hört talas om.

På fråga om det är någon som har bett Lars att titta på filmen eller förevisat någon bild föreställande Engström uppger han att ingen har visat någon film utan den fick han bara höra talas om att den fanns men möjligen någon bild, dock minns han inte var eller när.

På fråga om Lars kan minnas om han vid något tillfälle blivit intervjuad om sin syn på "Skandiamannen” blir svaret att det är en fråga som dykt upp vid spridda tillfällen och då främst av och journalisten, , i Göteborg, som skulle skriva boken.

Lars informeras om att det finns en tidningsartikel från Expressen, augusti 2018, och tillfrågas om det är något han känner till.

Lars uppger att det känner han igen, det var en journalist som hade kontakt med som ringde upp honom.

Lars träffade sedan journalisten på ett fik på Klarabergsgatan.

På fråga om Lars minns om han fick se någon bild och vad han i så fall sa blir svaret att det är möjligt att han tittade på bilder.

Journalisten frågade om vad Lars tyckte om Engström och han svarade honom samma sak som han sagt till att det var möjligt.

Det Lars hänger upp svaret på är det han har fått till sig om hur Engström rör sig, hur hans ryggtavla ser ut och det känns som att skulle kunna stämma in.

Lars informeras om att förhörsledarna sett en filmsekvens där Engström ses springa in på Tunnelgatan och tillfrågas om det är samma som han själv uppger sig ha sett varpå svaret blir att det nog är samma men det var ett tag sedan han såg den.

På fråga om det stämmer det som journalisten skriver och det Lars nu säger att det är möjligt att det skulle kunna vara Engström som överensstämmer med den minnesbild han har av personen han såg blir svaret ja.

Lars uppger att det lilla han sett av Engström och det han har fått beskrivet för sig skulle det möjligen kunna vara han och det är det längsta Lars idag kan sträcka sig till att säga.

Lars tillfrågas om han vid något tillfälle då han har sett bilder eller filmsekvens på Engström dragit sig till minnes att han under kvällen för mordet, antingen före eller efter, sett den personen någonstans i anslutning till mordplatsen varpå hans svar blir nej.

Han fortsätter och säger att han har funderat på det men det är inte någon som han varken före eller efter har lagt märke till.

Under de första åren försökte Lars rannsaka sig om han kunde komma ihåg eller beskriva bättre men det har inte gått utan han har så gått han har kunnat försöka beskriva i de tidigare förhören.

Förhörsledaren förtydligar med att uppge att det inte är den springande mannen som avses utan om Lars vid något tillfälle då han sett Engström på bild har dragit sig till minnes att han sett honom på annan plats under den aktuella kvällen varpå svaret åter blir ett nej.

På fråga om Lars har något minne av andra personer som han vet att han såg på platsen blir svaret att det inte är några som han vare sig innan eller efter har sett.

Lars tillfrågas om han minns paret som han mötte efter att han sprungit efter den springande mannen varpå han svarar att han minns kvinnan som mörkhårig och att han såg utländsk ut.

Lars fortsätter och berättar att när han stod uppe på krönet på Malmskillnadsgatan tyckte han

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

På fråga om Lars kan minnas om han vid något tillfälle blivit intervjuad om sin syn på "Skandiamannen” blir svaret att det är en fråga som dykt upp vid spridda tillfällen och då främst av och journalisten, , i Göteborg, som skulle skriva boken.

Lars informeras om att det finns en tidningsartikel från Expressen, augusti 2018, och tillfrågas om det är något han känner till.

Lars uppger att det känner han igen, det var en journalist som hade kontakt med som ringde upp honom.

Lars träffade sedan journalisten på ett fik på Klarabergsgatan.

På fråga om Lars minns om han fick se någon bild och vad han i så fall sa blir svaret att det är möjligt att han tittade på bilder.

Journalisten frågade om vad Lars tyckte om Engström och han svarade honom samma sak som han sagt till att det var möjligt.

Det Lars hänger upp svaret på är det han har fått till sig om hur Engström rör sig, hur hans ryggtavla ser ut och det känns som att skulle kunna stämma in.

Lars informeras om att förhörsledarna sett en filmsekvens där Engström ses springa in på Tunnelgatan och tillfrågas om det är samma som han själv uppger sig ha sett varpå svaret blir att det nog är samma men det var ett tag sedan han såg den.

På fråga om det stämmer det som journalisten skriver och det Lars nu säger att det är möjligt att det skulle kunna vara Engström som överensstämmer med den minnesbild han har av personen han såg blir svaret ja.

Lars uppger att det lilla han sett av Engström och det han har fått beskrivet för sig skulle det möjligen kunna vara han och det är det längsta Lars idag kan sträcka sig till att säga.

Lars tillfrågas om han vid något tillfälle då han har sett bilder eller filmsekvens på Engström dragit sig till minnes att han under kvällen för mordet, antingen före eller efter, sett den personen någonstans i anslutning till mordplatsen varpå hans svar blir nej.

Han fortsätter och säger att han har funderat på det men det är inte någon som han varken före eller efter har lagt märke till.

Under de första åren försökte Lars rannsaka sig om han kunde komma ihåg eller beskriva bättre men det har inte gått utan han har så gått han har kunnat försöka beskriva i de tidigare förhören.

Förhörsledaren förtydligar med att uppge att det inte är den springande mannen som avses utan om Lars vid något tillfälle då han sett Engström på bild har dragit sig till minnes att han sett honom på annan plats under den aktuella kvällen varpå svaret åter blir ett nej.

På fråga om Lars har något minne av andra personer som han vet att han såg på platsen blir svaret att det inte är några som han vare sig innan eller efter har sett.

Lars tillfrågas om han minns paret som han mötte efter att han sprungit efter den springande mannen varpå han svarar att han minns kvinnan som mörkhårig och att han såg utländsk ut.

Lars fortsätter och berättar att när han stod uppe på krönet på Malmskillnadsgatan tyckte han

sig se en rörelse bakom en bil på trottoarsidan.

Det var en hastig rörelse så i efterhand blev Lars ganska osäker på om han hade sett rätt. Lars hann aldrig se några detaljer och gick nedför David Bagares gata på gatusidan och sedan träffade han på polisen.

Lars ombeds att beskriva vad som hände efter att han mötte polisen på David Bagares gata uppger han att han började prata med polismannen som satt i passagerarsätet.

Denne beordrade någon av de andra poliserna som kommit dit att följa med Lars ner till Sveavägen.

Lars och en av polismännen gick därefter tillsammans ner för trapporna mot Sveavägen där Lars lämnades i Dekorimahörnet medan polisen gick fram och pratade med någon i en pikétbuss.

Lars uppger på fråga att han inte pratade något med polismannen under tiden som han fördes ner till Sveavägen.

På fråga om Lars då visste vad som hade hänt blir svaret att han förutsatte att någon hade blivit skjuten men inte mer.

När Lars stod och väntade på att bli förhörd var det någon okänd som frågade honom om det var Palme som hade blivit skjuten. Lars som inget visste svarade att han inte visste. Lars har inga skarpa minnesbilder av personen mer än att det var en man. Lars har inget minne av att han pratade något med mannen mer än sitt svar.

På fråga om Lars pratade med någon annan förutom svaret till den okände mannen och polisen på platsen blir svaret nej.

Lars uppger att polismannen som hade fört ner honom sa till honom att han kunde komma fram till pikétbussen. Lars klev in och i bussen där det satt två personer, en i förarsätet och en i passagerarsätet, som ställde lite frågor till honom.

På fråga uppger Lars att han inte kommer ihåg om dörrarna på polispikéten var öppna eller stängda men tror att de kan ha varit stängda.

På fråga om vad Lars berättade för poliserna blir svaret att han försökte berätta lite om längd, klädsel, huvudbonad och att han tyckte sig se en täckjacka men poliserna sa att någon annan hade rapporterat om en lång rock.

Lars blev lite osäker på sin egen minnesbild på klädseln och är osäker på om det var en täckjacka eller lång rock som han såg.

På fråga om sin minnesbild om hur mycket Lars berättade för poliserna om alla detaljer avseende vad han själv hade gjort, var han stod, hur han rörde sig och vilka åtgärder han själv vidtog blir svaret att han inte tror att han var så detaljerad just då.

Han kan ha sagt något om sin "färdväg" uppför trapporna och David Bagares gata och han tror att han sa att han mött ett par uppe vid krönet men annars var det inte särskilt detaljerat utan mer översiktligt.

Lars informeras om att det av handlingarna som finns framgår att han under natten blev uppringd varpå han berättar att det var någon som ringde och presenterade  sig  som polis men han minns inte exakt klockslag men minnesbilden är att det var runt klockan 01:00-02:00 .

Lars har uppfattningen att den som ringde ville kolla med honom att uppgifterna stämde att han hade varit på platsen och ställde lite frågor.

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

sig se en rörelse bakom en bil på trottoarsidan.

Det var en hastig rörelse så i efterhand blev Lars ganska osäker på om han hade sett rätt. Lars hann aldrig se några detaljer och gick nedför David Bagares gata på gatusidan och sedan träffade han på polisen.

Lars ombeds att beskriva vad som hände efter att han mötte polisen på David Bagares gata uppger han att han började prata med polismannen som satt i passagerarsätet.

Denne beordrade någon av de andra poliserna som kommit dit att följa med Lars ner till Sveavägen.

Lars och en av polismännen gick därefter tillsammans ner för trapporna mot Sveavägen där Lars lämnades i Dekorimahörnet medan polisen gick fram och pratade med någon i en pikétbuss.

Lars uppger på fråga att han inte pratade något med polismannen under tiden som han fördes ner till Sveavägen.

På fråga om Lars då visste vad som hade hänt blir svaret att han förutsatte att någon hade blivit skjuten men inte mer.

När Lars stod och väntade på att bli förhörd var det någon okänd som frågade honom om det var Palme som hade blivit skjuten. Lars som inget visste svarade att han inte visste. Lars har inga skarpa minnesbilder av personen mer än att det var en man. Lars har inget minne av att han pratade något med mannen mer än sitt svar.

På fråga om Lars pratade med någon annan förutom svaret till den okände mannen och polisen på platsen blir svaret nej.

Lars uppger att polismannen som hade fört ner honom sa till honom att han kunde komma fram till pikétbussen. Lars klev in och i bussen där det satt två personer, en i förarsätet och en i passagerarsätet, som ställde lite frågor till honom.

På fråga uppger Lars att han inte kommer ihåg om dörrarna på polispikéten var öppna eller stängda men tror att de kan ha varit stängda.

På fråga om vad Lars berättade för poliserna blir svaret att han försökte berätta lite om längd, klädsel, huvudbonad och att han tyckte sig se en täckjacka men poliserna sa att någon annan hade rapporterat om en lång rock.

Lars blev lite osäker på sin egen minnesbild på klädseln och är osäker på om det var en täckjacka eller lång rock som han såg.

På fråga om sin minnesbild om hur mycket Lars berättade för poliserna om alla detaljer avseende vad han själv hade gjort, var han stod, hur han rörde sig och vilka åtgärder han själv vidtog blir svaret att han inte tror att han var så detaljerad just då.

Han kan ha sagt något om sin "färdväg" uppför trapporna och David Bagares gata och han tror att han sa att han mött ett par uppe vid krönet men annars var det inte särskilt detaljerat utan mer översiktligt.

Lars informeras om att det av handlingarna som finns framgår att han under natten blev uppringd varpå han berättar att det var någon som ringde och presenterade  sig  som polis men han minns inte exakt klockslag men minnesbilden är att det var runt klockan 01:00-02:00 .

Lars har uppfattningen att den som ringde ville kolla med honom att uppgifterna stämde att han hade varit på platsen och ställde lite frågor.

På fråga om Lars idag kan minnas vad det var han hade i väskan, vilket han pressats på i tidigare förhör, blir svaret nej och det är inte något som heller i efterhand har dykt upp i minnet.

Avslutningsvis berättar Lars att han ibland träffar .

framför olika teorier och har frågat Lars vad han anser om dessa tror att det är två stycken varav en är mördaren som gömt sig vid/i byggbarackerna och att det är Engström som fortsätter springa uppför trapporna.

Lars fortsätter och säger att för sin egen del så har han bara hört ett par fotsteg och såg bara en person springa och korsa vägen.

Lars är av uppfattningen att om det skulle ha varit två personer måste en ha gömt sig i byggbarackerna utan att någon sett det vilket är teori men Lars har själv inte fastnat för detta.

Lars uppger att han själv i möjligaste mån har försökt att vara trogen det han själv minns och kommer ihåg.

På fråga om det är någon annan än Engström som Lars har tänkt att möjligen, kanske är det den här personen som han såg springa blir svaret nej utan det är bara angående Engström som han har släppt på och sagt att det möjligen/kanske kan vara han.

Lars fortsätter och säger att när det gällde Pettersson var han tvärsäker på att han inte alls stämde med de minnesbilder han hade från platsen.

Förhöret avslutas klockan 11:05 .

Lars får utskriften av förhöret uppläst för sig i telefon och godkänner det i dess helhet.

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

Pol-2019-05-09 1021 E15-K Förhör-med-Lars-Jeppsson-om-Skandiamannen.pdf

På fråga om Lars idag kan minnas vad det var han hade i väskan, vilket han pressats på i tidigare förhör, blir svaret nej och det är inte något som heller i efterhand har dykt upp i minnet.

Avslutningsvis berättar Lars att han ibland träffar .

framför olika teorier och har frågat Lars vad han anser om dessa tror att det är två stycken varav en är mördaren som gömt sig vid/i byggbarackerna och att det är Engström som fortsätter springa uppför trapporna.

Lars fortsätter och säger att för sin egen del så har han bara hört ett par fotsteg och såg bara en person springa och korsa vägen.

Lars är av uppfattningen att om det skulle ha varit två personer måste en ha gömt sig i byggbarackerna utan att någon sett det vilket är teori men Lars har själv inte fastnat för detta.

Lars uppger att han själv i möjligaste mån har försökt att vara trogen det han själv minns och kommer ihåg.

På fråga om det är någon annan än Engström som Lars har tänkt att möjligen, kanske är det den här personen som han såg springa blir svaret nej utan det är bara angående Engström som han har släppt på och sagt att det möjligen/kanske kan vara han.

Lars fortsätter och säger att när det gällde Pettersson var han tvärsäker på att han inte alls stämde med de minnesbilder han hade från platsen.

Förhöret avslutas klockan 11:05 .

Lars får utskriften av förhöret uppläst för sig i telefon och godkänner det i dess helhet.

Förhör med  Margareta Engström 

Datum: 2017-10-25 13:27 .

Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson,
krinsp Peter Steude.

Förhörsplats: Den hördes bostad. Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström.

Innan förhöret har  Margareta  fått förhöret som hölls 2017-09-07 uppläst för sig.

 Margareta  har informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att hon sedan får förhöret uppläst för sig för ett godkännande.

 Margareta  tillfrågas om det är något hon vill berätta med anledning av vad som sades under det förra förhöret och hon uppgav att det har hon inte.

 Margareta  tillfrågas om Stig efterlämnade några dokument efter sin bortgång som hon har i sin besittning men det har hon inte. Det var som tog hand om dödsboet.

såg till att förstörde Stigs dator. Stig skrev mycket "skit" om  Margareta . Detta var efter skilsmässan.

 Margareta  uppgav på fråga att Stig inte skickade några hatiska brev eller mail till henne utan det är en uppfattning som hon har att Stig skrev "skit" om henne.

Hon känner inte till om Stig lämnade information om henne till någon annan.

 Margareta  känner inte till om har saker från Stig. Hon hade ingen vidare kontakt med .

När gick bort tog, hand om dödsboet.

 Margareta  känner inte till om hade några dokument från Stig.

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte känner till att Stig varit anställd vid försvarets tygavdelning. Detta har hon aldrig hört.

 Margareta  tillfrågas om hon efter förra besöket av utredarna blivit kontaktad, på något sätt, av någon person angående utredningen men det har hon inte blivit.

 Margareta  tillfrågas om hon känner igen en grafiker vid namn men det gör hon inte. Inte heller namnet är bekant.

På fråga uppgav  Margareta  att hon varit i stugan i Idre vid ett tillfälle och det var veckan efter mordet. Hon uppmanas beskriva hur stugan såg ut och hon uppgav att hon har för sig att den var gråvit(1) till färgen och stugan låg i en stugby med ett 20-tal stugor. Hon

(1) Vid delgivningen per telefon 2017-11-07 uppgav  Margareta  att hon sett på foton från samma skidsemester att stugan var rödbrun till färgen.

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Förhör med  Margareta Engström 

Datum: 2017-10-25 13:27 .

Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson,
krinsp Peter Steude.

Förhörsplats: Den hördes bostad. Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström.

Innan förhöret har  Margareta  fått förhöret som hölls 2017-09-07 uppläst för sig.

 Margareta  har informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att hon sedan får förhöret uppläst för sig för ett godkännande.

 Margareta  tillfrågas om det är något hon vill berätta med anledning av vad som sades under det förra förhöret och hon uppgav att det har hon inte.

 Margareta  tillfrågas om Stig efterlämnade några dokument efter sin bortgång som hon har i sin besittning men det har hon inte. Det var som tog hand om dödsboet.

såg till att förstörde Stigs dator. Stig skrev mycket "skit" om  Margareta . Detta var efter skilsmässan.

 Margareta  uppgav på fråga att Stig inte skickade några hatiska brev eller mail till henne utan det är en uppfattning som hon har att Stig skrev "skit" om henne.

Hon känner inte till om Stig lämnade information om henne till någon annan.

 Margareta  känner inte till om har saker från Stig. Hon hade ingen vidare kontakt med .

När gick bort tog, hand om dödsboet.

 Margareta  känner inte till om hade några dokument från Stig.

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte känner till att Stig varit anställd vid försvarets tygavdelning. Detta har hon aldrig hört.

 Margareta  tillfrågas om hon efter förra besöket av utredarna blivit kontaktad, på något sätt, av någon person angående utredningen men det har hon inte blivit.

 Margareta  tillfrågas om hon känner igen en grafiker vid namn men det gör hon inte. Inte heller namnet är bekant.

På fråga uppgav  Margareta  att hon varit i stugan i Idre vid ett tillfälle och det var veckan efter mordet. Hon uppmanas beskriva hur stugan såg ut och hon uppgav att hon har för sig att den var gråvit(1) till färgen och stugan låg i en stugby med ett 20-tal stugor. Hon

(1) Vid delgivningen per telefon 2017-11-07 uppgav  Margareta  att hon sett på foton från samma skidsemester att stugan var rödbrun till färgen.

minns att det fanns en telefon i stugan. Hon vet inte hur mycket Stig använde telefonen.

Hon tror att stugan hade tre rum och ett kök. När de handlade mat så gjorde de det i Idre. I stugbyn fanns ingen affär.

 Margareta  uppgav att hon kanske har foton från skidbacken i Idre.

 Margareta  informeras om att det i utredningen finns obekräftade uppgifter som menar att Stig inte var i Idre veckan efter och hon menar att detta är lögn.

Stig var i Idre och det är hon säker på. De åkte upp på söndagen och hem på lördagen. De träffade inga gamla bekanta i Idre. Stig och  Margareta  umgicks hela tiden under vistelsen i Idre.

 Margareta  tillfrågas om hon har något minne av att Stig var sjukskriven under en veckas tid i januari-februari 1986 och hon uppgav att Stig aldrig var sjukskriven.

Stig hade sina krämpor men det var inget han behövde vara sjukskriven för. Stig var inte hemma mycket p.g.a. att han var sjukskriven. Hon kan inte minnas något tillfälle då Stig var hemma och var sjuk.

 Margareta  informeras om att det finns uppgifter från Skandia som visar att Stig varit sjukskriven från tisdagen 1986-02-11 - 1986-02-17 och detta var över helgen och Stig var då alltså även sjuk på måndagen.

 Margareta  menar att Stig hade men han var aldrig inlagd på sjukhus för detta.

 Margareta  tillfrågas om Stigs kunde göra att han var men det tror hon inte.

Stig på jobbet.

Stig utan det gick för jämnan.

 Margareta  tycker att det är konstigt att Stig var sjukskriven.

Hon uppgav att Stig hade . Förhörsledaren menar att då borde inte Stig åka på skidsemester om han hade .  Margareta  minns inte när Stig hade .

Hon minns att det var när Stig skulle hjälpa henne med att plantera Dahlior i en rabatt. Förhörsledaren menar att Dahlior planterar man inte i februari.

Hon minns att Stig satt på Danderyd för . Det var kö på sjukhuset och efter 3-4 timmars väntan så lämnade han sjukhuset. Det är den enda gång som hon minns att Stig haft direktkontakt med sjukvården.

Att Stig skulle ha varit sjukskriven är helt obekant för  Margareta .

 Margareta  tillfrågas om hon eller Stig på något sätt varit i kontakt med
men det har de inte och hon undrar i vilket sammanhang det skulle ha varit.

Hon informeras om att det finns uppgifter som menar att Stig skulle ha varit i en butik på Åland och detta var efter mordet och då haft med sig .

skulle ha varit med. Hon känner inte igen detta. De har umgåtts med och detta var på sommaren. Det var då de bodde i Lahäll. De har inte varit

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

minns att det fanns en telefon i stugan. Hon vet inte hur mycket Stig använde telefonen.

Hon tror att stugan hade tre rum och ett kök. När de handlade mat så gjorde de det i Idre. I stugbyn fanns ingen affär.

 Margareta  uppgav att hon kanske har foton från skidbacken i Idre.

 Margareta  informeras om att det i utredningen finns obekräftade uppgifter som menar att Stig inte var i Idre veckan efter och hon menar att detta är lögn.

Stig var i Idre och det är hon säker på. De åkte upp på söndagen och hem på lördagen. De träffade inga gamla bekanta i Idre. Stig och  Margareta  umgicks hela tiden under vistelsen i Idre.

 Margareta  tillfrågas om hon har något minne av att Stig var sjukskriven under en veckas tid i januari-februari 1986 och hon uppgav att Stig aldrig var sjukskriven.

Stig hade sina krämpor men det var inget han behövde vara sjukskriven för. Stig var inte hemma mycket p.g.a. att han var sjukskriven. Hon kan inte minnas något tillfälle då Stig var hemma och var sjuk.

 Margareta  informeras om att det finns uppgifter från Skandia som visar att Stig varit sjukskriven från tisdagen 1986-02-11 - 1986-02-17 och detta var över helgen och Stig var då alltså även sjuk på måndagen.

 Margareta  menar att Stig hade men han var aldrig inlagd på sjukhus för detta.

 Margareta  tillfrågas om Stigs kunde göra att han var men det tror hon inte.

Stig på jobbet.

Stig utan det gick för jämnan.

 Margareta  tycker att det är konstigt att Stig var sjukskriven.

Hon uppgav att Stig hade . Förhörsledaren menar att då borde inte Stig åka på skidsemester om han hade .  Margareta  minns inte när Stig hade .

Hon minns att det var när Stig skulle hjälpa henne med att plantera Dahlior i en rabatt. Förhörsledaren menar att Dahlior planterar man inte i februari.

Hon minns att Stig satt på Danderyd för . Det var kö på sjukhuset och efter 3-4 timmars väntan så lämnade han sjukhuset. Det är den enda gång som hon minns att Stig haft direktkontakt med sjukvården.

Att Stig skulle ha varit sjukskriven är helt obekant för  Margareta .

 Margareta  tillfrågas om hon eller Stig på något sätt varit i kontakt med
men det har de inte och hon undrar i vilket sammanhang det skulle ha varit.

Hon informeras om att det finns uppgifter som menar att Stig skulle ha varit i en butik på Åland och detta var efter mordet och då haft med sig .

skulle ha varit med. Hon känner inte igen detta. De har umgåtts med och detta var på sommaren. Det var då de bodde i Lahäll. De har inte varit

 Margareta  tillfrågas vilken funktion som hade på Skandia och som berättat för henne att Stig Engström hade problem på jobbet och hon uppgav att de arbetade på samma avdelning vid Skandia. var på slutet arbetsledare på den avdelningen.

 Margareta  tillfrågas om hon funderat på informationen från förra förhöret att Stig skulle bruka glasögon och hon uppgav att han aldrig var till någon optiker eller ögonläkare.

Hon vet inte varför han skulle ha haft glasögon men i så fall för att se märkvärdig ut.

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte kan se framför sig att Stig putsar sina glasögon och inte heller har hon någon minnesbild av att han öppnade eller stängde något glasögonfodral.

Inte heller hade han glasögon när han körde bil, kanske solglasögon. Detta "är totalsvart” för  Margareta . Hon kan inte se det framför sig.

 Margareta  tillfrågas hur det var med deras två telefonabonnemang som de tog med sig till den gemensamma lägenheten när de flyttade ihop och hon uppgav att när de bodde i Hägernäs så hade de inte två telefoner där.

undrar om de kunde ha haft en telefon vilande. Hon informeras om att hon nämnt i tidigare förhör att när de bodde på Lahällsvägen så hade de två olika abonnemang och att Stig ibland inte betalade sina telefonräkningar.

Hon tillfrågas om det är riktigt att de tog med sig sina två abonnemang när de flyttade ihop och hon uppgav att hon inte riktigt kommer ihåg.

Hon hade ett abonnemang när hon bodde i Näsby Park och Stig hade ett abonnemang när han bodde i Hägernäs.

Hon kan inte idag minnas sitt telefonnummer. Möjligt att hennes nummer började på 758 och Stigs 768. Detta var när de bodde i villan i Täby.

 Margareta  tillfrågas om det kan vara så att Stig startade upp ett nytt abonnemang efter det att de flyttat in i villan och hon uppgav att det är möjligt.

 Margareta  uppgav att hon ville ha sitt nummer kvar då det fanns registrerat på sjukhuset och att hon ibland hade jour. Stig ville ha sitt nummer när han höll på med det grafiska arbetet. Hon tycker att det är knepigt.

 Margareta  tillfrågas med anledning av vad hon sade i förra förhöret, , om de haft sådana planer och hon uppgav att de aldrig pratat om det särskilt mycket.



 Margareta  tillfrågas om hon känner till ifall Stig haft problem med myndigheterna, alltså någon typ av process eller drivit ett civilrättsligt mål, och hon uppgav att Stig inte hade det.

Stig hade inte heller några aggressioner mot staten eller myndigheterna. På fråga om det kunde gälla deklarationer, högt skattetryck eller dålig pension så uppgav  Margareta  att det höll ju alla människor på med, att det var Palmes fel att det var som det var.

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

 Margareta  tillfrågas vilken funktion som hade på Skandia och som berättat för henne att Stig Engström hade problem på jobbet och hon uppgav att de arbetade på samma avdelning vid Skandia. var på slutet arbetsledare på den avdelningen.

 Margareta  tillfrågas om hon funderat på informationen från förra förhöret att Stig skulle bruka glasögon och hon uppgav att han aldrig var till någon optiker eller ögonläkare.

Hon vet inte varför han skulle ha haft glasögon men i så fall för att se märkvärdig ut.

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte kan se framför sig att Stig putsar sina glasögon och inte heller har hon någon minnesbild av att han öppnade eller stängde något glasögonfodral.

Inte heller hade han glasögon när han körde bil, kanske solglasögon. Detta "är totalsvart” för  Margareta . Hon kan inte se det framför sig.

 Margareta  tillfrågas hur det var med deras två telefonabonnemang som de tog med sig till den gemensamma lägenheten när de flyttade ihop och hon uppgav att när de bodde i Hägernäs så hade de inte två telefoner där.

undrar om de kunde ha haft en telefon vilande. Hon informeras om att hon nämnt i tidigare förhör att när de bodde på Lahällsvägen så hade de två olika abonnemang och att Stig ibland inte betalade sina telefonräkningar.

Hon tillfrågas om det är riktigt att de tog med sig sina två abonnemang när de flyttade ihop och hon uppgav att hon inte riktigt kommer ihåg.

Hon hade ett abonnemang när hon bodde i Näsby Park och Stig hade ett abonnemang när han bodde i Hägernäs.

Hon kan inte idag minnas sitt telefonnummer. Möjligt att hennes nummer började på 758 och Stigs 768. Detta var när de bodde i villan i Täby.

 Margareta  tillfrågas om det kan vara så att Stig startade upp ett nytt abonnemang efter det att de flyttat in i villan och hon uppgav att det är möjligt.

 Margareta  uppgav att hon ville ha sitt nummer kvar då det fanns registrerat på sjukhuset och att hon ibland hade jour. Stig ville ha sitt nummer när han höll på med det grafiska arbetet. Hon tycker att det är knepigt.

 Margareta  tillfrågas med anledning av vad hon sade i förra förhöret, , om de haft sådana planer och hon uppgav att de aldrig pratat om det särskilt mycket.



 Margareta  tillfrågas om hon känner till ifall Stig haft problem med myndigheterna, alltså någon typ av process eller drivit ett civilrättsligt mål, och hon uppgav att Stig inte hade det.

Stig hade inte heller några aggressioner mot staten eller myndigheterna. På fråga om det kunde gälla deklarationer, högt skattetryck eller dålig pension så uppgav  Margareta  att det höll ju alla människor på med, att det var Palmes fel att det var som det var.

På fråga om hon minns om Stig pratade om något speciellt hos Palme eller om socialdemokraternas politik och hon uppgav att han kunde säga ”nu är den jävla Palme på tv igen”  Margareta  anser att Stig inte var ”Palmefientlig”.

 Margareta  tillfrågas om hur många gånger de varit i Norge och det var vid ett tillfälle. De bilade i Norge och det var under en sommar.

De åkte bil över Värmland och de var inne i Oslo och var även norr om staden. Detta var på 70-talet. Resan pågick under en vecka.

På fråga uppgav  Margareta  att de inte känner någon i Oslo och de träffade inte heller någon där under vistelsen.

På fråga vilken typ av anläggning som Stig var på i San Augustin uppgav  Margareta  att det .

Det var svenska företag som byggde och varje företag ägde sin bungalow. Anläggningen är fantastisk fin och det fanns tillgång till där. Det var cirka 30 bungalow som ägdes av flera stora svenska företag.

 Margareta  tillfrågas om hon kan minnas namn på andra moderater som var aktiva under den tid som Stig var aktiv och hon uppgav namnet (2) som var ordförande och dennes fru hette .

var en annan. Hon tillfrågas om hon känner igen namnet men "det är inget som säger hoppsan”.

Med anledning av att  Margareta  i förra förhöret uppgav att hon trodde på Stigs berättelse från mordnatten och att det inte var stora fria fantasier så tillfrågas hon om Stig vid andra tillfällen använde sig av "stora fria fantasier” men hon upplevde aldrig att Stig fabulerade eller skapade historier runt omkring sig utan det fanns alltid en röd tråd.

 Margareta  informeras om att hon i förra förhöret nämnt namnet som arbetade vid Sveriges Radio och hon uppmanas beskriva personen vilket hon inte kan. Hon vet att det var en man som inte var omtyckt.

Hon har aldrig träffat honom och vet att Stig inte var förtjust i . Hon kommer inte ihåg om Stig berättat om sina beröringspunkter med

Stig ville inte umgås med och  Margareta  vet inte anledning till detta.

Hon kände inte Stig på den tiden. Hon vet inte på vilken avdelning som arbetade och vet inte heller i vilket sammanhang som Stig skulle ha berättat att han inte tyckte om . På fråga uppgav  Margareta  att hon är säker på namnet och syftar till författaren . Hon är säker på namnet och kan inte ha blandat ihop det med något annat namn.

På fråga var Stigs begravning ägde rum uppgav  Margareta  att det var i Täby kyrka. De hade begravningsmiddag hemma hos .

Det var fåtal gäster hemma hos

(2) Vid delgivningen per telefon 2017-11-07 uppgav  Margareta  att

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

På fråga om hon minns om Stig pratade om något speciellt hos Palme eller om socialdemokraternas politik och hon uppgav att han kunde säga ”nu är den jävla Palme på tv igen”  Margareta  anser att Stig inte var ”Palmefientlig”.

 Margareta  tillfrågas om hur många gånger de varit i Norge och det var vid ett tillfälle. De bilade i Norge och det var under en sommar.

De åkte bil över Värmland och de var inne i Oslo och var även norr om staden. Detta var på 70-talet. Resan pågick under en vecka.

På fråga uppgav  Margareta  att de inte känner någon i Oslo och de träffade inte heller någon där under vistelsen.

På fråga vilken typ av anläggning som Stig var på i San Augustin uppgav  Margareta  att det .

Det var svenska företag som byggde och varje företag ägde sin bungalow. Anläggningen är fantastisk fin och det fanns tillgång till där. Det var cirka 30 bungalow som ägdes av flera stora svenska företag.

 Margareta  tillfrågas om hon kan minnas namn på andra moderater som var aktiva under den tid som Stig var aktiv och hon uppgav namnet (2) som var ordförande och dennes fru hette .

var en annan. Hon tillfrågas om hon känner igen namnet men "det är inget som säger hoppsan”.

Med anledning av att  Margareta  i förra förhöret uppgav att hon trodde på Stigs berättelse från mordnatten och att det inte var stora fria fantasier så tillfrågas hon om Stig vid andra tillfällen använde sig av "stora fria fantasier” men hon upplevde aldrig att Stig fabulerade eller skapade historier runt omkring sig utan det fanns alltid en röd tråd.

 Margareta  informeras om att hon i förra förhöret nämnt namnet som arbetade vid Sveriges Radio och hon uppmanas beskriva personen vilket hon inte kan. Hon vet att det var en man som inte var omtyckt.

Hon har aldrig träffat honom och vet att Stig inte var förtjust i . Hon kommer inte ihåg om Stig berättat om sina beröringspunkter med

Stig ville inte umgås med och  Margareta  vet inte anledning till detta.

Hon kände inte Stig på den tiden. Hon vet inte på vilken avdelning som arbetade och vet inte heller i vilket sammanhang som Stig skulle ha berättat att han inte tyckte om . På fråga uppgav  Margareta  att hon är säker på namnet och syftar till författaren . Hon är säker på namnet och kan inte ha blandat ihop det med något annat namn.

På fråga var Stigs begravning ägde rum uppgav  Margareta  att det var i Täby kyrka. De hade begravningsmiddag hemma hos .

Det var fåtal gäster hemma hos

(2) Vid delgivningen per telefon 2017-11-07 uppgav  Margareta  att

henne. När de var i kyrkan så var det flera av deras vänner som var där. På fråga om det var personer närvarande som hon inte kände igen så uppgav hon alt det var det inte. Det var inga utomstående som hon inte kände igen. Det var cirka 25 gäster i kyrkan.

 Margareta  tillfrågas om hon känner igen ordet "Stay behind” och hon uppgav "stå bakom". Hon vet inte vad det innebär.

 Margareta  informeras om att utredarna har tittat på Stigs förehavande och även lyssnat till vad hon uppgett i förhören att Stig då skulle ha sprungit efter skytten.

Utredarna har även pratat med som berättat samma sak som  Margareta .

Hon informeras om att Stig stämplade ut 23:19 ,ett par minuter innan mordet, och att detta styrks i förhör hållet 1986 med väktarna på Skandia som även styrker att Stig återvände till Skandia cirka klockan 23:45 då han ringde hem

Hon informeras om att uppgifter som Stig lämnat vid de olika förhören med polisen och även i Tingsrätten inte stämmer överens.

 Margareta  informeras om att Stig på morgonen 1986-03-01 ringde till två personer vid Skandia för att få reda på när han stämplade ut på kvällen och anledningen till det var att Stig menade att media och folk från Norge ringer. Hon informeras om att det på lördag morgon var okänt för media att Stig befunnit sig där.

 Margareta  informeras om de uppgifter som det kvinnliga vittnet, som befann sig på David Bagares gata, lämnat och att signalementsuppgiftera stämmer på Stig.

 Margareta  menar att Stig hade för dålig kondition för att springa i trappen. ”Det kan inte vara möjligt” uppgav hon.

Förhörsledaren menar att Stig hade så pass bra kondition så att han kunde åka skidor veckan efter.  Margareta  uppgav att det inte är någon som har frågat hur bra Stig åkte skidor.

På fråga vad hon har för kommentarer till att uppgifterna som Stig lämnat inte går ihop och hon uppgav att det är mycket underligt.

 Margareta  menar "att om man tror att han är mördaren så är det obegripligt för det hade aldrig kunnat ske.

Han var inte en sån människa. Han var för rädd och för harig. Han skulle ... Han ... Jag har aldrig hört att han använt ett skjutvapen. Hur skulle han ha kunnat sikta? Å den kvällen hade han ju säkert druckit Whiskey på kammaren där uppe".

 Margareta  informeras om att det finns detaljuppgifter som Stig lämnat tidigt i utredningen som gör att man nästan kan bekräfta att han varit på platsen och iakttagit saker inne i gränden men samtidigt är det ingen som har sett Stig vid makarna Palme, vare sig före, under eller efter mordet.

Förhörsledaren menar att utredarna inte påstår att Stig är den som skjutit men att han kan ingå i en större planering med andra. Att Stig, i så fall, utgör en viss del.

 Margareta  vet inte vad hon skall säga om det. Hon tycker att det är så orimligt.

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

henne. När de var i kyrkan så var det flera av deras vänner som var där. På fråga om det var personer närvarande som hon inte kände igen så uppgav hon alt det var det inte. Det var inga utomstående som hon inte kände igen. Det var cirka 25 gäster i kyrkan.

 Margareta  tillfrågas om hon känner igen ordet "Stay behind” och hon uppgav "stå bakom". Hon vet inte vad det innebär.

 Margareta  informeras om att utredarna har tittat på Stigs förehavande och även lyssnat till vad hon uppgett i förhören att Stig då skulle ha sprungit efter skytten.

Utredarna har även pratat med som berättat samma sak som  Margareta .

Hon informeras om att Stig stämplade ut 23:19 ,ett par minuter innan mordet, och att detta styrks i förhör hållet 1986 med väktarna på Skandia som även styrker att Stig återvände till Skandia cirka klockan 23:45 då han ringde hem

Hon informeras om att uppgifter som Stig lämnat vid de olika förhören med polisen och även i Tingsrätten inte stämmer överens.

 Margareta  informeras om att Stig på morgonen 1986-03-01 ringde till två personer vid Skandia för att få reda på när han stämplade ut på kvällen och anledningen till det var att Stig menade att media och folk från Norge ringer. Hon informeras om att det på lördag morgon var okänt för media att Stig befunnit sig där.

 Margareta  informeras om de uppgifter som det kvinnliga vittnet, som befann sig på David Bagares gata, lämnat och att signalementsuppgiftera stämmer på Stig.

 Margareta  menar att Stig hade för dålig kondition för att springa i trappen. ”Det kan inte vara möjligt” uppgav hon.

Förhörsledaren menar att Stig hade så pass bra kondition så att han kunde åka skidor veckan efter.  Margareta  uppgav att det inte är någon som har frågat hur bra Stig åkte skidor.

På fråga vad hon har för kommentarer till att uppgifterna som Stig lämnat inte går ihop och hon uppgav att det är mycket underligt.

 Margareta  menar "att om man tror att han är mördaren så är det obegripligt för det hade aldrig kunnat ske.

Han var inte en sån människa. Han var för rädd och för harig. Han skulle ... Han ... Jag har aldrig hört att han använt ett skjutvapen. Hur skulle han ha kunnat sikta? Å den kvällen hade han ju säkert druckit Whiskey på kammaren där uppe".

 Margareta  informeras om att det finns detaljuppgifter som Stig lämnat tidigt i utredningen som gör att man nästan kan bekräfta att han varit på platsen och iakttagit saker inne i gränden men samtidigt är det ingen som har sett Stig vid makarna Palme, vare sig före, under eller efter mordet.

Förhörsledaren menar att utredarna inte påstår att Stig är den som skjutit men att han kan ingå i en större planering med andra. Att Stig, i så fall, utgör en viss del.

 Margareta  vet inte vad hon skall säga om det. Hon tycker att det är så orimligt.

Förhörsledarna informerar  Margareta  att hon skall få se en film under förhöret och att det var så att Stig dagen efter mordet tog kontakt med media och lät sig bli intervjuad.

Artikeln publicerades sedan på söndag morgon i Svenska Dagbladet och där förekommer Stig med bild.

När sedan rekonstruktionen skulle göras med vittnen från brottsplatsen så blev inte Stig kallad till den.

Av den anledningen tog Stig kontakt med rapport eller aktuellt och då är han med där och detta var 1986-04-06 .

Stig såg alltså till att han fick visa upp sig på plats och  Margareta  menar att detta är väldigt signifikativt därför att det var så Stig var. Han ville visa upp sig.

Filmen spelas upp från förhörsledarens mobiltelefon. I utredningsmaterialet har filmen benämningen:

Stig E Skandia. mpeg

 Margareta  kommenterar filmen med att Stig bar glasögon på filmen men hon känner fortfarande inte igen att han skulle bära glasögon.

Förhörsledaren menar att  Margareta  tidigare visat upp sitt fotoalbum där Stig förekommer och då utan glasögon. Hon tycker att det är obegripligt.

 Margareta  informeras om att det finns cirka nio (9) vittnen som sett gärningsmannen springa in i gränden och där signalementsuppgifterna stämmer in ganska väl på Stigs klädsel och den person som finns uppe på åsen nämner även handlovsväskan.

 Margareta  berättar spontant att Stig sagt att han sprang in för att se om han kunde hitta någon annan person som hade varit skytt.

 Margareta  håller med om att Stig sprang fort in i gränden på filmen men menar också att om Stig även skulle ha sprungit upp för trappan så skulle nog han inte ha kondition för detta.

Förhörsledaren menar att det kanske finns funderingar hos  Margareta  som hon burit på under åren som kanske kan ge någon förklaring. Om hon själv haft sina aningar eller om Stig sagt något om Palmemordet, när han varit berusad.

Hon menar att det var mycket skitsnack om Palme och Stig var en av de som förenade sig med den skaran.  Margareta  hörde aldrig att Stig sade något bra om Palme.

 Margareta  menar att om man pratar om sådant här i en större grupp så är det smittsamt. På fråga om det här var en typ av jargong som förekom när de spelade bridge svarade hon ja på det. Hon vill säga att det var en ”Täby-jargong”.

Hon tillfrågas om hon någon gång under dessa år haft någon tanke på om Stig kanske varit inblandad i mordet på något sätt men det har hon inte.

Han har aldrig haft någon ångest utan han var nästan stolt över att han varit vittne. Han var inte sen att berätta om Palmemordet då han kom i kontakt med folk.

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Förhörsledarna informerar  Margareta  att hon skall få se en film under förhöret och att det var så att Stig dagen efter mordet tog kontakt med media och lät sig bli intervjuad.

Artikeln publicerades sedan på söndag morgon i Svenska Dagbladet och där förekommer Stig med bild.

När sedan rekonstruktionen skulle göras med vittnen från brottsplatsen så blev inte Stig kallad till den.

Av den anledningen tog Stig kontakt med rapport eller aktuellt och då är han med där och detta var 1986-04-06 .

Stig såg alltså till att han fick visa upp sig på plats och  Margareta  menar att detta är väldigt signifikativt därför att det var så Stig var. Han ville visa upp sig.

Filmen spelas upp från förhörsledarens mobiltelefon. I utredningsmaterialet har filmen benämningen:

Stig E Skandia. mpeg

 Margareta  kommenterar filmen med att Stig bar glasögon på filmen men hon känner fortfarande inte igen att han skulle bära glasögon.

Förhörsledaren menar att  Margareta  tidigare visat upp sitt fotoalbum där Stig förekommer och då utan glasögon. Hon tycker att det är obegripligt.

 Margareta  informeras om att det finns cirka nio (9) vittnen som sett gärningsmannen springa in i gränden och där signalementsuppgifterna stämmer in ganska väl på Stigs klädsel och den person som finns uppe på åsen nämner även handlovsväskan.

 Margareta  berättar spontant att Stig sagt att han sprang in för att se om han kunde hitta någon annan person som hade varit skytt.

 Margareta  håller med om att Stig sprang fort in i gränden på filmen men menar också att om Stig även skulle ha sprungit upp för trappan så skulle nog han inte ha kondition för detta.

Förhörsledaren menar att det kanske finns funderingar hos  Margareta  som hon burit på under åren som kanske kan ge någon förklaring. Om hon själv haft sina aningar eller om Stig sagt något om Palmemordet, när han varit berusad.

Hon menar att det var mycket skitsnack om Palme och Stig var en av de som förenade sig med den skaran.  Margareta  hörde aldrig att Stig sade något bra om Palme.

 Margareta  menar att om man pratar om sådant här i en större grupp så är det smittsamt. På fråga om det här var en typ av jargong som förekom när de spelade bridge svarade hon ja på det. Hon vill säga att det var en ”Täby-jargong”.

Hon tillfrågas om hon någon gång under dessa år haft någon tanke på om Stig kanske varit inblandad i mordet på något sätt men det har hon inte.

Han har aldrig haft någon ångest utan han var nästan stolt över att han varit vittne. Han var inte sen att berätta om Palmemordet då han kom i kontakt med folk.

Avslutningsvis så uppgav  Margareta  på fråga att hon inte har varit bekymrad eller orolig över något rörande Stigs agerande kopplat till mordet på Palme.

Förhöret avslutas klockan 14:40 .

Förhöret godkänt 2017-11-07 efter uppläsning och ändringar. Sven-Åke Blombergsson

TJÄNSTEANTECKNING

2017-10-27 ringde  Margareta  Engström till undertecknad och ville lämna upplysningar kopplat till förhöret 2017-10-25 .

1.  Margareta  har kollat igenom sina fotoalbum och har efter det dragit slutsatsen att Stig INTE haft några glasögon på något foto fram till 1987 .Hon uppgav att Stig, som tidigast, kan ha haft glasögon 1987 . Det var då med lätta bågar i metall.

2.  Margareta  minns nu att när de hade sommarstuga på Muskö så skaffade de sig ett telefonabonnemang som gjorde att de kunde sätta på värmen i stugan. Det var detta abonnemang som de senare förde med sig till villan i Täby.

3.  Margareta  vill lämna flera namn som var verksamma inom moderaterna i Täby.

Där fanns , som senare hamnade i Riksdagen samt som senare hamnade .

4. På Skandia arbetade som anställdes vid tiden då och Stig gifte sig.

På Skandia arbetade även som sökte reklamchefsjobbet som även Stig sökte.

Vid delgivningen 2017-11-07 lästes även de fyra punkterna ovan upp och  Margareta  godkände detta.

Krinsp


Sven-Åke Blombergsson

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Pol 2017-10-25 1327 E-63-7-A ex-fru.pdf

Avslutningsvis så uppgav  Margareta  på fråga att hon inte har varit bekymrad eller orolig över något rörande Stigs agerande kopplat till mordet på Palme.

Förhöret avslutas klockan 14:40 .

Förhöret godkänt 2017-11-07 efter uppläsning och ändringar. Sven-Åke Blombergsson

TJÄNSTEANTECKNING

2017-10-27 ringde  Margareta  Engström till undertecknad och ville lämna upplysningar kopplat till förhöret 2017-10-25 .

1.  Margareta  har kollat igenom sina fotoalbum och har efter det dragit slutsatsen att Stig INTE haft några glasögon på något foto fram till 1987 .Hon uppgav att Stig, som tidigast, kan ha haft glasögon 1987 . Det var då med lätta bågar i metall.

2.  Margareta  minns nu att när de hade sommarstuga på Muskö så skaffade de sig ett telefonabonnemang som gjorde att de kunde sätta på värmen i stugan. Det var detta abonnemang som de senare förde med sig till villan i Täby.

3.  Margareta  vill lämna flera namn som var verksamma inom moderaterna i Täby.

Där fanns , som senare hamnade i Riksdagen samt som senare hamnade .

4. På Skandia arbetade som anställdes vid tiden då och Stig gifte sig.

På Skandia arbetade även som sökte reklamchefsjobbet som även Stig sökte.

Vid delgivningen 2017-11-07 lästes även de fyra punkterna ovan upp och  Margareta  godkände detta.

Krinsp


Sven-Åke Blombergsson

Förhör med  Margareta Engström 
Datum: 2018-05-21 12:28

Förhörsledare:
Krinsp Sven-Åke Blombergsson,
krinsp Peter Steude.

Förhörsplats: Den hördes bostad.


Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström.

 Margareta Engström  har informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att hon sedan får förhöret uppläst för sig för ett godkännande.

Innan förhöret har  Margareta Engström  informerats om yppandeförbudet och vad det innebär i sak. Hon har läst igenom lagtexten som även bifogas förhöret.

 Margareta Engström  informeras om att utredningen avseende Stig fortgår.

Hon informeras om att förhörsledarna förhör , och att denne lämnat intressant information om biografen Grand och Sveavägen 1986-02-28 och att uppgifterna är vid den tid då Olof Palme blev mördad.

Det är s egna iakttagelser som hon lämnat i förhören.

 Margareta Engström  informeras om att utredarna funnit en revolver av samma typ som Olof Palme sköts med och den har vi hittat i Stigs bekantskapskrets.

 Margareta Engström  tillfrågas om det är någon som hon vill berätta med anledning av dessa uppgifter och hon uppgav att uppgiften om att var på platsen är helt obekant för henne.  Margareta  har inte pratat med om detta och inte heller mer eller .

På fråga om Stig nämnt något om och Sveavägen svarade  Margareta Engström  "nej, absolut inte".

 Margareta Engström  har ingen aning om någon revolver i Stigs bekantskapskrets. Hon uppgav att  Willy Glaser  hade ett museum hemma hos sig, det känner hon till. Men om det har med det här att göra vet hon inget om.

På fråga uppgav  Margareta Engström  att hon sett  Willy Glaser s vapensamling och det var i ett låst utrymme i villan. Hon har sett dem en eller högst två gånger.

 Margareta Engström  är inte intresserad av vapen.

På fråga om Stig var intresserad av vapen uppgav hon att han inte var det men han var nog imponerad av  Willy Glaser  som hade ett sådant intresse för gamla vapen.

 Margareta Engström  tillfrågas om Stig lånade något vapen av  Willy Glaser  och hon uppgav att han aldrig gjorde det.

 Willy Glaser  var väldigt noga med sina vapen och han "fladdrade” inte runt med dem.

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Förhör med  Margareta Engström 
Datum: 2018-05-21 12:28

Förhörsledare:
Krinsp Sven-Åke Blombergsson,
krinsp Peter Steude.

Förhörsplats: Den hördes bostad.


Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström.

 Margareta Engström  har informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att hon sedan får förhöret uppläst för sig för ett godkännande.

Innan förhöret har  Margareta Engström  informerats om yppandeförbudet och vad det innebär i sak. Hon har läst igenom lagtexten som även bifogas förhöret.

 Margareta Engström  informeras om att utredningen avseende Stig fortgår.

Hon informeras om att förhörsledarna förhör , och att denne lämnat intressant information om biografen Grand och Sveavägen 1986-02-28 och att uppgifterna är vid den tid då Olof Palme blev mördad.

Det är s egna iakttagelser som hon lämnat i förhören.

 Margareta Engström  informeras om att utredarna funnit en revolver av samma typ som Olof Palme sköts med och den har vi hittat i Stigs bekantskapskrets.

 Margareta Engström  tillfrågas om det är någon som hon vill berätta med anledning av dessa uppgifter och hon uppgav att uppgiften om att var på platsen är helt obekant för henne.  Margareta  har inte pratat med om detta och inte heller mer eller .

På fråga om Stig nämnt något om och Sveavägen svarade  Margareta Engström  "nej, absolut inte".

 Margareta Engström  har ingen aning om någon revolver i Stigs bekantskapskrets. Hon uppgav att  Willy Glaser  hade ett museum hemma hos sig, det känner hon till. Men om det har med det här att göra vet hon inget om.

På fråga uppgav  Margareta Engström  att hon sett  Willy Glaser s vapensamling och det var i ett låst utrymme i villan. Hon har sett dem en eller högst två gånger.

 Margareta Engström  är inte intresserad av vapen.

På fråga om Stig var intresserad av vapen uppgav hon att han inte var det men han var nog imponerad av  Willy Glaser  som hade ett sådant intresse för gamla vapen.

 Margareta Engström  tillfrågas om Stig lånade något vapen av  Willy Glaser  och hon uppgav att han aldrig gjorde det.

 Willy Glaser  var väldigt noga med sina vapen och han "fladdrade” inte runt med dem.

 Margareta Engström  tillfrågas vad hon känner till om  Willy Glasers  bakgrund och hon uppgav att hon träffade honom första gången när hon bodde vid Näsby park och började spela Bridge med . Då var .

Första gången som  Margareta Engström  träffade var denne .

 Margareta Engström  vet inget om  Willy Glasers  utbildning.

Han var anställd på en firma som hette som hade sitt kontor i .  Willy Glasers  drev kontoret i Stockholm.

. arbetade på samma företag fram till sin pension.

var engagerad i . tyckte nog att det var häftigt och kunde visa upp sig. Han var lite "besserwisser" där!

 Margareta Engström  vet inget om bakgrund. De pratade aldrig om sådant. .

 Margareta Engström  känner inte till om det var andra militärer som umgicks med utöver .

Hon vet inte om umgicks med

 Margareta Engström  vet inte vad gjorde 1986-02-28 .

Det är möjligt att de pratat om det men inget som  Margareta Engström  har lagt på minnet.

 Margareta Engström  tillfrågas om på något sätt hade någon koppling till USA och hon uppgav att han var mycket pro-USA och var amerikaniserad.

Hon tror att hans ursprung kommer från . Hon vet inte om det var på mammans eller pappans sida.

 Margareta Engström  uppgav att hon många gånger funderat på om var .

Anledningen till hennes funderingar är att umgicks med människor med .

Hon vet inte namnet på dem men de bodde i . Detta var före mordet på Palme.

 Margareta Engström  uppgav att kunde uttala sig negativt .

 Margareta Engström  tillfrågas om hon varit med i och hon uppgav att hon var med som .

Det var som var i Djursholm och hon såg till att hennes döttrars kompisar blev

Det kan ha varit runt 1949-1951. var med i 2-3 år. Hon fick sedan andra intressen. När hon blev blev hon krigsplacerad och då försvann helt.

 Margareta Engström  har inte träffat genom

På fråga uppgav  Margareta Engström  att hon inte kommer ihåg vad Stig och  Willy Glaser  bråkade om vilket var orsaken till att Stig bad  Willy Glaser  fara åt helvete. Stig var och pladdrade en del.

Vid delgivningen uppgav  Margareta Engström  att ordet "Besserwisser" är nedvärderande och hon menar att han var stolt över det.

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

 Margareta Engström  tillfrågas vad hon känner till om  Willy Glasers  bakgrund och hon uppgav att hon träffade honom första gången när hon bodde vid Näsby park och började spela Bridge med . Då var .

Första gången som  Margareta Engström  träffade var denne .

 Margareta Engström  vet inget om  Willy Glasers  utbildning.

Han var anställd på en firma som hette som hade sitt kontor i .  Willy Glasers  drev kontoret i Stockholm.

. arbetade på samma företag fram till sin pension.

var engagerad i . tyckte nog att det var häftigt och kunde visa upp sig. Han var lite "besserwisser" där!

 Margareta Engström  vet inget om bakgrund. De pratade aldrig om sådant. .

 Margareta Engström  känner inte till om det var andra militärer som umgicks med utöver .

Hon vet inte om umgicks med

 Margareta Engström  vet inte vad gjorde 1986-02-28 .

Det är möjligt att de pratat om det men inget som  Margareta Engström  har lagt på minnet.

 Margareta Engström  tillfrågas om på något sätt hade någon koppling till USA och hon uppgav att han var mycket pro-USA och var amerikaniserad.

Hon tror att hans ursprung kommer från . Hon vet inte om det var på mammans eller pappans sida.

 Margareta Engström  uppgav att hon många gånger funderat på om var .

Anledningen till hennes funderingar är att umgicks med människor med .

Hon vet inte namnet på dem men de bodde i . Detta var före mordet på Palme.

 Margareta Engström  uppgav att kunde uttala sig negativt .

 Margareta Engström  tillfrågas om hon varit med i och hon uppgav att hon var med som .

Det var som var i Djursholm och hon såg till att hennes döttrars kompisar blev

Det kan ha varit runt 1949-1951. var med i 2-3 år. Hon fick sedan andra intressen. När hon blev blev hon krigsplacerad och då försvann helt.

 Margareta Engström  har inte träffat genom

På fråga uppgav  Margareta Engström  att hon inte kommer ihåg vad Stig och  Willy Glaser  bråkade om vilket var orsaken till att Stig bad  Willy Glaser  fara åt helvete. Stig var och pladdrade en del.

Vid delgivningen uppgav  Margareta Engström  att ordet "Besserwisser" är nedvärderande och hon menar att han var stolt över det.

 Margareta Engström  förevisas en Svenska Dagbladet från 1986-03-02 och där Stig förekommer i en artikel.

Stig blev intervjuad 1986-03-01 .

 Margareta Engström  tillfrågas om hon på bilden kan se var fotot är taget men hon kan inte se detta.

 Margareta Engström  var väldigt bestämd mot Stig och sade att han inte fick ta pressen till deras hem. Det resonemanget förde de på lördagen 1986-03-01 .

 Margareta Engström  tillfrågas varför Stig skulle kontakta pressen och hon uppgav att Stig tyckte det var märkvärdigt att han hade varit så nära Palme och han ansåg sig vara ett vittne.

 Margareta Engström  uppgav att ingen från Svenska Dagbladet var hemma hos henne och Stig. Inte heller från någon annan tidning. Detta är hon helt säker på.

Hon har inget minne av att Stig åkte iväg på lördagen och blev fotad på någon annan plats men det är möjligt.

Förhörsledaren läser upp de namn på reportrarna som finns i SvD 1986-03-02 och som låg bakom artiklarna om mordet.

 Margareta Engström  känner igen namnet Omar Magnergård från ett annat sammanhang. Varken hon eller Stig kände honom privat. Hon känner inte igen några andra namn.

 Margareta Engström  tillfrågas om hon känner till vilken tandläkare som Stig gick till och det var till en tandläkare i Roslagsnäsby. Den tandläkaren har nu gått i pension och  Margareta Engström  minns inte namnet. Stig och tandläkaren umgicks inte privat.

 Margareta Engström  tillfrågas om hon känner igen namnet som var ihop med en kvinna vid namn men det är inte bekant för henne. Hon informeras om att och  Margareta  är säker på att hon inte känner igen den personen.

 Margareta Engström  tillfrågas hur Stig och relation såg ut och hon uppgav att Stig inte var någon affärsman som . På fråga om bara de två kunde umgås men det gjorde de inte. Stig hade inte några kompisar.

På fråga vad Stig gjorde hemma på kvällarna efter jobbet uppgav  Margareta Engström  att de åt, satt och titta lite på TV, kelade med katten och sedan gick Stig in i sin ateljé och ritade.

 Margareta Engström  tillfrågas hur Stigs intresse för Palmemordet såg ut och hon uppgav att det är svårt att beskriva.

Hon uppgav att Stig var gruvligt imponerad över att han varit där i närheten. Detta berättade han för omgivningen så fort han fick tillfälle.

Han tog till sig information om mordet om det skrevs något eller om det var något på TV.  Margareta Engström  uppgav att Stig inte kunde släppa det riktigt.

Hela Stigs person var att synas och att bli accepterad som människa.

Hon vet inte om Stig samlade på sig information om Palmemordet i form av artiklar. Det är möjligt att han gjorde det i sin ateljé men hon har ingen vetskap om detta.

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

 Margareta Engström  förevisas en Svenska Dagbladet från 1986-03-02 och där Stig förekommer i en artikel.

Stig blev intervjuad 1986-03-01 .

 Margareta Engström  tillfrågas om hon på bilden kan se var fotot är taget men hon kan inte se detta.

 Margareta Engström  var väldigt bestämd mot Stig och sade att han inte fick ta pressen till deras hem. Det resonemanget förde de på lördagen 1986-03-01 .

 Margareta Engström  tillfrågas varför Stig skulle kontakta pressen och hon uppgav att Stig tyckte det var märkvärdigt att han hade varit så nära Palme och han ansåg sig vara ett vittne.

 Margareta Engström  uppgav att ingen från Svenska Dagbladet var hemma hos henne och Stig. Inte heller från någon annan tidning. Detta är hon helt säker på.

Hon har inget minne av att Stig åkte iväg på lördagen och blev fotad på någon annan plats men det är möjligt.

Förhörsledaren läser upp de namn på reportrarna som finns i SvD 1986-03-02 och som låg bakom artiklarna om mordet.

 Margareta Engström  känner igen namnet Omar Magnergård från ett annat sammanhang. Varken hon eller Stig kände honom privat. Hon känner inte igen några andra namn.

 Margareta Engström  tillfrågas om hon känner till vilken tandläkare som Stig gick till och det var till en tandläkare i Roslagsnäsby. Den tandläkaren har nu gått i pension och  Margareta Engström  minns inte namnet. Stig och tandläkaren umgicks inte privat.

 Margareta Engström  tillfrågas om hon känner igen namnet som var ihop med en kvinna vid namn men det är inte bekant för henne. Hon informeras om att och  Margareta  är säker på att hon inte känner igen den personen.

 Margareta Engström  tillfrågas hur Stig och relation såg ut och hon uppgav att Stig inte var någon affärsman som . På fråga om bara de två kunde umgås men det gjorde de inte. Stig hade inte några kompisar.

På fråga vad Stig gjorde hemma på kvällarna efter jobbet uppgav  Margareta Engström  att de åt, satt och titta lite på TV, kelade med katten och sedan gick Stig in i sin ateljé och ritade.

 Margareta Engström  tillfrågas hur Stigs intresse för Palmemordet såg ut och hon uppgav att det är svårt att beskriva.

Hon uppgav att Stig var gruvligt imponerad över att han varit där i närheten. Detta berättade han för omgivningen så fort han fick tillfälle.

Han tog till sig information om mordet om det skrevs något eller om det var något på TV.  Margareta Engström  uppgav att Stig inte kunde släppa det riktigt.

Hela Stigs person var att synas och att bli accepterad som människa.

Hon vet inte om Stig samlade på sig information om Palmemordet i form av artiklar. Det är möjligt att han gjorde det i sin ateljé men hon har ingen vetskap om detta.

 Margareta  tillfrågas om hon känner till var Stig var krigsplacerad och hon uppgav att Stig gjorde  repetitionsövningar  och hon upplevde detta två gånger tror hon.

Hon minns att hon hämtade honom i Karlskrona vid ett tillfälle och de hade en trevlig resa hem därifrån. Hon tror att Stig låg någonstans .

Hon kommer inte ihåg vilket vapenslag han tillhörde. Det var inte marinen eller flyget. Förhörsledaren frågar om det var i armén eller i infanteriet och  Margareta  minns nu att det var armén.

 Margareta  ombads berätta om sin egen släkt och hon uppgav att hennes mor är från Sundsvall. Hennes far var född 1875 och hade varit gift tidigare och var änkeman.

Han var från början och det var i Jönköping. Han slutade med det och blev och kallades då för .

Hans fortsatta liv var att han åkte runt och sålde . Han reste till Sydamerika, Rio, Ryssland, Tyskland och Grekland.

Han blev änkeman på 20-talet och behövde någon som passade upp hemma då han hade utlänningar som kom på besök.

mamma var från Sundsvall och hade varit gift med en man som också var från Sundsvall. De fick en dotter vid namn . De bodde under en tid i Belgien och i Paris.

I Paris avled och då var år gammal. Då var mamma tvungen att flytta hem till sina föräldrar i Sundsvall. Hon men var duktig på mat.

Hon började sedan vid banken men det passade henne inte. Hon såg sedan en annons i tidningen om vilket var hos . Hon flyttade dit och blev

gick i pension 1940 och de flyttade då till Djursholm.

hette som ogift och pappan  Nils Hessle . Han gick bort 1953 och gick bort 1987 .

 Margareta  tillfrågas när hennes intresse för skidåkning började och hon uppgav att det nästan alltid har funnits.

var duktig på gäster och party och fixade och donade utan att .

var uppe i Storlien som och det kallades för . Hon stod för gästernas trevnad kvällstid. Hon hade stor kontaktyta, dels med gästerna där uppe och även med som var .

Han och hans fru blev väldigt goda vänner med mor.


På fråga om det var något speciellt ställe som var på svarade  Margareta  att det var på .

började arbeta där på mitten av 1950 -talet. tillfrågas hur det kom sig att fick arbeta där och hon uppgav att hon hade varit där och åkt skidor.

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

 Margareta  tillfrågas om hon känner till var Stig var krigsplacerad och hon uppgav att Stig gjorde  repetitionsövningar  och hon upplevde detta två gånger tror hon.

Hon minns att hon hämtade honom i Karlskrona vid ett tillfälle och de hade en trevlig resa hem därifrån. Hon tror att Stig låg någonstans .

Hon kommer inte ihåg vilket vapenslag han tillhörde. Det var inte marinen eller flyget. Förhörsledaren frågar om det var i armén eller i infanteriet och  Margareta  minns nu att det var armén.

 Margareta  ombads berätta om sin egen släkt och hon uppgav att hennes mor är från Sundsvall. Hennes far var född 1875 och hade varit gift tidigare och var änkeman.

Han var från början och det var i Jönköping. Han slutade med det och blev och kallades då för .

Hans fortsatta liv var att han åkte runt och sålde . Han reste till Sydamerika, Rio, Ryssland, Tyskland och Grekland.

Han blev änkeman på 20-talet och behövde någon som passade upp hemma då han hade utlänningar som kom på besök.

mamma var från Sundsvall och hade varit gift med en man som också var från Sundsvall. De fick en dotter vid namn . De bodde under en tid i Belgien och i Paris.

I Paris avled och då var år gammal. Då var mamma tvungen att flytta hem till sina föräldrar i Sundsvall. Hon men var duktig på mat.

Hon började sedan vid banken men det passade henne inte. Hon såg sedan en annons i tidningen om vilket var hos . Hon flyttade dit och blev

gick i pension 1940 och de flyttade då till Djursholm.

hette som ogift och pappan  Nils Hessle . Han gick bort 1953 och gick bort 1987 .

 Margareta  tillfrågas när hennes intresse för skidåkning började och hon uppgav att det nästan alltid har funnits.

var duktig på gäster och party och fixade och donade utan att .

var uppe i Storlien som och det kallades för . Hon stod för gästernas trevnad kvällstid. Hon hade stor kontaktyta, dels med gästerna där uppe och även med som var .

Han och hans fru blev väldigt goda vänner med mor.


På fråga om det var något speciellt ställe som var på svarade  Margareta  att det var på .

började arbeta där på mitten av 1950 -talet. tillfrågas hur det kom sig att fick arbeta där och hon uppgav att hon hade varit där och åkt skidor.

 Margareta  tillfrågas hur hennes


var i Storlien fram till 1963. När hon arbetade där var det under vinterhalvåret.

När kom till Danderyd och ville han att  Margareta  skulle ta hand om en där. Hon arbetade där ett par år.

 Margareta  tillfrågas om kontakt med fortsatte över tiden och det gjorde den. Deras kontakt fortgick ända fram till döden.

På fråga uppgav  Margareta  att bodde i stan men vet inte exakt var. Kanske på Östermalm.

 Margareta  tillfrågas om hon själv har träffat och hon svarade "o ja".

På fråga om hon träffat honom på någon annan plats än i Storlien uppgav  Margareta  att hon träffat honom hemma hos sin mamma.

På somrarna, när de bodde i villan i Djursholm, då ordnade hon fest för personalen från Storlien. Det var "sportkillarna" och och som var där. var också där.

fick vara med på sommarfesterna och ibland så serverade hon.

Sista gången som  Margareta  träffade var i Näsby Park. Hon minns inte riktigt.

Stig hade kommit in i bilden då och de två gifte sig 1968 . Hon är inte säker på om Stig träffade och var den som och Stig.

 Margareta  tillfrågas om Stig hade något vapenintresse och var med i någon skytteklubb och hon svarade nej på det. Hon känner inte till om Stig tävlat i skytte men hon har hört det nu, av någon, att Stig skulle ha tävlat i skytte.

 Margareta  tillfrågas om hon känner igen namnet men det gör hon inte.

känner hon inte igen.

känner hon inte igen.

känner hon inte igen.

Förhöret tar en paus klockan 13:32 och  Margareta  skall leta fram sina foton från Idre.

Förhöret återupptas klockan 13:36 .

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

 Margareta  tillfrågas hur hennes


var i Storlien fram till 1963. När hon arbetade där var det under vinterhalvåret.

När kom till Danderyd och ville han att  Margareta  skulle ta hand om en där. Hon arbetade där ett par år.

 Margareta  tillfrågas om kontakt med fortsatte över tiden och det gjorde den. Deras kontakt fortgick ända fram till döden.

På fråga uppgav  Margareta  att bodde i stan men vet inte exakt var. Kanske på Östermalm.

 Margareta  tillfrågas om hon själv har träffat och hon svarade "o ja".

På fråga om hon träffat honom på någon annan plats än i Storlien uppgav  Margareta  att hon träffat honom hemma hos sin mamma.

På somrarna, när de bodde i villan i Djursholm, då ordnade hon fest för personalen från Storlien. Det var "sportkillarna" och och som var där. var också där.

fick vara med på sommarfesterna och ibland så serverade hon.

Sista gången som  Margareta  träffade var i Näsby Park. Hon minns inte riktigt.

Stig hade kommit in i bilden då och de två gifte sig 1968 . Hon är inte säker på om Stig träffade och var den som och Stig.

 Margareta  tillfrågas om Stig hade något vapenintresse och var med i någon skytteklubb och hon svarade nej på det. Hon känner inte till om Stig tävlat i skytte men hon har hört det nu, av någon, att Stig skulle ha tävlat i skytte.

 Margareta  tillfrågas om hon känner igen namnet men det gör hon inte.

känner hon inte igen.

känner hon inte igen.

känner hon inte igen.

Förhöret tar en paus klockan 13:32 och  Margareta  skall leta fram sina foton från Idre.

Förhöret återupptas klockan 13:36 .

 Margareta  visar ett fotoalbum med texten "Idre 1986" och fotona är från skidresan veckan efter mordet.

På ett foto syns deras bil, en röd Citroen, och röda stugor. Stig finns med på bilden.

Det finns ett flertal foton på Stig och även  Margareta  förekommer. Stig syns på flera foton från skidbacken.

 Margareta  visar foton från Tegelfjäll 1987 där en man med gul toppluva förekommer.

 Margareta  uppgav att det är och dennes fru är med på fotona.

var skolkamrat med . var även på samma avdelning som Stig på Skandia.

 Margareta  informeras om vad uppgav i förhöret.

Att och en vän var på samma bioföreställning som makarna Palme och att såg Olof Palme i bions foajé efter föreställningen.

Att och vännen gick över Sveavägen efter bions slut och gick söderut i riktning mot Kungsgatan och att de passerade längs med Skandiahuset.

 Margareta  har aldrig hört detta och hon har träffat ganska många gånger.

 Margareta  informeras om att uppgett att de passerat platsen strax före skotten mot Palme.

Detta är nya uppgifter för  Margareta . har inte nämnt detta för henne.

Förhörsledaren läser upp några namn:

, Täby, känner hon inte igen.

känner hon inte igen.

Sveriges Radio, känner hon inte igen.

 Margareta  tillfrågas om det är något som hon vill berätta innan förhöret avslutas och hon uppgav att hon berättat det hon vet och hon sitter inte och "buskar”.

 Margareta  tillfrågas om hon nu i efterhand funderat något över Stigs beteende, typ varför han gjorde på ett visst sätt, och hon uppgav att Stig var väldigt trevlig och charmig när de träffades.

Stigs dåliga självbild har hon funderat på och hon tror att det handlar om Stigs uppväxt och då bland annat uppväxten i Indien och internatskolan i Sigtuna.

 Margareta  nämner också på Skandia utan den

På fråga uppgav  Margareta  att hon upplevde Stig som ärlig och han hittade inte på historier.

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

 Margareta  visar ett fotoalbum med texten "Idre 1986" och fotona är från skidresan veckan efter mordet.

På ett foto syns deras bil, en röd Citroen, och röda stugor. Stig finns med på bilden.

Det finns ett flertal foton på Stig och även  Margareta  förekommer. Stig syns på flera foton från skidbacken.

 Margareta  visar foton från Tegelfjäll 1987 där en man med gul toppluva förekommer.

 Margareta  uppgav att det är och dennes fru är med på fotona.

var skolkamrat med . var även på samma avdelning som Stig på Skandia.

 Margareta  informeras om vad uppgav i förhöret.

Att och en vän var på samma bioföreställning som makarna Palme och att såg Olof Palme i bions foajé efter föreställningen.

Att och vännen gick över Sveavägen efter bions slut och gick söderut i riktning mot Kungsgatan och att de passerade längs med Skandiahuset.

 Margareta  har aldrig hört detta och hon har träffat ganska många gånger.

 Margareta  informeras om att uppgett att de passerat platsen strax före skotten mot Palme.

Detta är nya uppgifter för  Margareta . har inte nämnt detta för henne.

Förhörsledaren läser upp några namn:

, Täby, känner hon inte igen.

känner hon inte igen.

Sveriges Radio, känner hon inte igen.

 Margareta  tillfrågas om det är något som hon vill berätta innan förhöret avslutas och hon uppgav att hon berättat det hon vet och hon sitter inte och "buskar”.

 Margareta  tillfrågas om hon nu i efterhand funderat något över Stigs beteende, typ varför han gjorde på ett visst sätt, och hon uppgav att Stig var väldigt trevlig och charmig när de träffades.

Stigs dåliga självbild har hon funderat på och hon tror att det handlar om Stigs uppväxt och då bland annat uppväxten i Indien och internatskolan i Sigtuna.

 Margareta  nämner också på Skandia utan den

På fråga uppgav  Margareta  att hon upplevde Stig som ärlig och han hittade inte på historier.

På fråga uppgav  Margareta Engström  att Stig aldrig ensam åkte på några utflykter och hon uppgav att Stig åkte på repövningarna.

Förhöret avslutas klockan 13:56 .

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson


DELGIVNING 2018-05-19

Plats:  Margareta Engströms  bostad.

 Margareta Engström  har läst igenom förhöret och godkänner det efter en ändring som finns som fotnot.

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

På fråga uppgav  Margareta Engström  att Stig aldrig ensam åkte på några utflykter och hon uppgav att Stig åkte på repövningarna.

Förhöret avslutas klockan 13:56 .

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson


DELGIVNING 2018-05-19

Plats:  Margareta Engströms  bostad.

 Margareta Engström  har läst igenom förhöret och godkänner det efter en ändring som finns som fotnot.

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Tjänsteanteckning 2018-03-14


Ovan dag ringde undertecknad till  Margareta Engström  i Täby.

 Margareta Engström  tillfrågades på vilket sätt de köpte tomten på  Muskö  och hon uppgav att Stig Engström hade en arbetskamrat vid Skandia som först hade köpt tomten.

Kamraten hette .

skulle flytta till och då fick paret Engström köpa tomten.

 Margareta Engström  uppger att inte lever men hon har lite kontakt med via Julkort.

Personnummer -

Födelsedatum
Namn
Civilstånd Änka/änkling 2010-10-12
Folkbokföringsadress


Personnummer -

Avliden
Födelsedatum
Namn

Sven-Åke Blombergsson

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Pol 2018-05-21 1228 E-63-7-B ex-fru.pdf

Tjänsteanteckning 2018-03-14


Ovan dag ringde undertecknad till  Margareta Engström  i Täby.

 Margareta Engström  tillfrågades på vilket sätt de köpte tomten på  Muskö  och hon uppgav att Stig Engström hade en arbetskamrat vid Skandia som först hade köpt tomten.

Kamraten hette .

skulle flytta till och då fick paret Engström köpa tomten.

 Margareta Engström  uppger att inte lever men hon har lite kontakt med via Julkort.

Personnummer -

Födelsedatum
Namn
Civilstånd Änka/änkling 2010-10-12
Folkbokföringsadress


Personnummer -

Avliden
Födelsedatum
Namn

Sven-Åke Blombergsson

Datum: 2018-11-15 10:03


Hörd person:  Margareta Engström 
Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson,
krinsp Peter Steude

Övriga närvarande: Chefsåklagare Krister Petersson

Förhörsplats: Internationella åklagarkammaren, Hantverkargatan 25 A, Stockholm


Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström. Förhöret är nummer fem i ordningen.

 Margareta  har informerats om att förhöret spelas in på band och att förhöret skrivs ut i efterhand och att delar av förhöret kan komma att dokumenteras som dialogförhör.

Innan förhöret har  Margareta  informerats om yppandeförbudet och hon är sedan tidigare medveten om innebörden av detta.

Förhöret inleds med att Peter Steude informerar  Margareta  om de faktiska omständigheterna som finns i utredningsmaterialet och då angående fakta om brottet, vittnesiakttagelser, fakta om Stig, lördagen 1986-03-01 och Stigs egna uppgifter samt Stigs uppgifter kopplat till vittnen.

Krister Petersson vidimerar uppgifterna och informerar  Margareta  om att det inte går att åtala Stig eftersom denne är död.

Hon uppmanas att om hon har uppgifter som kan kasta ljus över utredningen så kan hon berätta det under förhöret.

Sven-Åke Blombergsson informerar  Margareta  om den hjälp som polismyndigheten kan erbjuda brottsoffer och vittnen.

 Margareta  tillfrågas om det är något som hon nu vill berätta med anledning av den information som hon fått om utredningsläget och hon uppgav att den informationen som hon tidigare lämnat i förhören står hon för och hon har inget annat att tillföra. Hon har sagt allt som hon kan komma ihåg.

 Margareta  ställer sig frågan om det nu var Stig som gjorde detta hur kunde han då känna till att Palme gick där ute?

 Margareta  menar att Stig inte heller gick med ett vapen och han hade inte något vapen hemma. Detta är hon helt säker på.

Om han hade ett vapen på Skandia kan hon inte veta.  Margareta  har svårt att förstå att Stig skulle kunna räkna ut att skjuta Palme.

 Margareta  informeras om att Stig kanske inte behövt räkna ut detta utan att det kanske var en slump att det inträffade.

 Margareta  tycker att det är obegripligt att Stig skulle ha gjort detta.

 Margareta  betonar att hon inte har någon mer information som berör detta.

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Datum: 2018-11-15 10:03


Hörd person:  Margareta Engström 
Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson,
krinsp Peter Steude

Övriga närvarande: Chefsåklagare Krister Petersson

Förhörsplats: Internationella åklagarkammaren, Hantverkargatan 25 A, Stockholm


Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström. Förhöret är nummer fem i ordningen.

 Margareta  har informerats om att förhöret spelas in på band och att förhöret skrivs ut i efterhand och att delar av förhöret kan komma att dokumenteras som dialogförhör.

Innan förhöret har  Margareta  informerats om yppandeförbudet och hon är sedan tidigare medveten om innebörden av detta.

Förhöret inleds med att Peter Steude informerar  Margareta  om de faktiska omständigheterna som finns i utredningsmaterialet och då angående fakta om brottet, vittnesiakttagelser, fakta om Stig, lördagen 1986-03-01 och Stigs egna uppgifter samt Stigs uppgifter kopplat till vittnen.

Krister Petersson vidimerar uppgifterna och informerar  Margareta  om att det inte går att åtala Stig eftersom denne är död.

Hon uppmanas att om hon har uppgifter som kan kasta ljus över utredningen så kan hon berätta det under förhöret.

Sven-Åke Blombergsson informerar  Margareta  om den hjälp som polismyndigheten kan erbjuda brottsoffer och vittnen.

 Margareta  tillfrågas om det är något som hon nu vill berätta med anledning av den information som hon fått om utredningsläget och hon uppgav att den informationen som hon tidigare lämnat i förhören står hon för och hon har inget annat att tillföra. Hon har sagt allt som hon kan komma ihåg.

 Margareta  ställer sig frågan om det nu var Stig som gjorde detta hur kunde han då känna till att Palme gick där ute?

 Margareta  menar att Stig inte heller gick med ett vapen och han hade inte något vapen hemma. Detta är hon helt säker på.

Om han hade ett vapen på Skandia kan hon inte veta.  Margareta  har svårt att förstå att Stig skulle kunna räkna ut att skjuta Palme.

 Margareta  informeras om att Stig kanske inte behövt räkna ut detta utan att det kanske var en slump att det inträffade.

 Margareta  tycker att det är obegripligt att Stig skulle ha gjort detta.

 Margareta  betonar att hon inte har någon mer information som berör detta.

 Margareta  tillfrågas om hon tidigare haft funderingar om Stig och utredningen men det har hon inte haft.

Hennes minnesbild av det som hände den kvällen var att Stig ringde hem och berättade att han var på väg hem men att Palme hade blivit skjuten.

 Margareta  satte då på radion och efter det att Stig kom hem vid 01:00 -tiden slog de på Tv:n.

Stig berättade att Lisbeth sagt "men ser ni inte att det är Olof Palme?”.

Stig berättade även då om sin rörelse in på Tunnelgatan.

 Margareta  tillfrågas om Stig på natten när han kom hem berättade om sina eventuella livräddande åtgärder på platsen och hon uppgav att det var två tjejer där som var undersköterskor och de hjälpte Olof Palme tror hon.

 Margareta  får en direkt fråga om hon har någon minnesbild av att Stig berättat att han vidtog några åtgärder för att hjälpa den skjutne mannen på gatan och hon uppgav att hon inte kommer ihåg detta nu men hon tror inte att han gjorde det för han hade inte sådana kunskaper.

 Margareta  informeras om att Stig uppgett för och vid Skandia att han diskuterat sin hjälpinsats med henne då han kom hem på natten.

 Margareta  uppgav att det är möjligt att han berörde detta men det är inget som hon idag kommer ihåg.

Om han skulle ha berättat att han gjorde hjärtmassage skulle hon ha kommit ihåg detta.

 Margareta  informeras om att Stig uppgett att han gått en förstahjälpen kurs på jobbet men det är inget som hon har hört.

 Margareta  informeras om att förhörsledarna förhört s fru, angående relationen mellan Stig och och och  Margareta  uppmanas att berätta om sin syn på relation.

 Margareta  uppgav att relationen inte var "jättepositiv” då de var olika som personer.

Hon tror att tyckte att Stig var jobbig och i synnerhet med .

De var inte bästa vänner. När de umgicks var det i samband med födelsedagar och då främst när fyllde år.

På fråga om kontakten upphörde mellan Stig och uppgav hon att det gjorde den inte.

visade att han inte gillade Stig men  Margareta  kan inte förklara på vilket sätt han visade det.

 Margareta  uppgav att anledningen till att hon och Stig skildes var att han höll på att .

Stig kunde övertala av henne och det gillade inte . På fråga när detta var uppgav hon att det var på 90-talet.

På fråga hur relationen var mellan och Stig före februari 1986 uppgav hon att den har varit 'halvdan" hela tiden. Stig förklarade aldrig anledningen till den dåliga relationen med

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte har sett motiven på de vykort som skickade till Stig. I vart fall kommer hon inte ihåg dessa

 Margareta  informeras om att berättat att skickade vykort med solnedgångar till Stig och att det fanns en symbolik till det men det känner hon inte till.

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

 Margareta  tillfrågas om hon tidigare haft funderingar om Stig och utredningen men det har hon inte haft.

Hennes minnesbild av det som hände den kvällen var att Stig ringde hem och berättade att han var på väg hem men att Palme hade blivit skjuten.

 Margareta  satte då på radion och efter det att Stig kom hem vid 01:00 -tiden slog de på Tv:n.

Stig berättade att Lisbeth sagt "men ser ni inte att det är Olof Palme?”.

Stig berättade även då om sin rörelse in på Tunnelgatan.

 Margareta  tillfrågas om Stig på natten när han kom hem berättade om sina eventuella livräddande åtgärder på platsen och hon uppgav att det var två tjejer där som var undersköterskor och de hjälpte Olof Palme tror hon.

 Margareta  får en direkt fråga om hon har någon minnesbild av att Stig berättat att han vidtog några åtgärder för att hjälpa den skjutne mannen på gatan och hon uppgav att hon inte kommer ihåg detta nu men hon tror inte att han gjorde det för han hade inte sådana kunskaper.

 Margareta  informeras om att Stig uppgett för och vid Skandia att han diskuterat sin hjälpinsats med henne då han kom hem på natten.

 Margareta  uppgav att det är möjligt att han berörde detta men det är inget som hon idag kommer ihåg.

Om han skulle ha berättat att han gjorde hjärtmassage skulle hon ha kommit ihåg detta.

 Margareta  informeras om att Stig uppgett att han gått en förstahjälpen kurs på jobbet men det är inget som hon har hört.

 Margareta  informeras om att förhörsledarna förhört s fru, angående relationen mellan Stig och och och  Margareta  uppmanas att berätta om sin syn på relation.

 Margareta  uppgav att relationen inte var "jättepositiv” då de var olika som personer.

Hon tror att tyckte att Stig var jobbig och i synnerhet med .

De var inte bästa vänner. När de umgicks var det i samband med födelsedagar och då främst när fyllde år.

På fråga om kontakten upphörde mellan Stig och uppgav hon att det gjorde den inte.

visade att han inte gillade Stig men  Margareta  kan inte förklara på vilket sätt han visade det.

 Margareta  uppgav att anledningen till att hon och Stig skildes var att han höll på att .

Stig kunde övertala av henne och det gillade inte . På fråga när detta var uppgav hon att det var på 90-talet.

På fråga hur relationen var mellan och Stig före februari 1986 uppgav hon att den har varit 'halvdan" hela tiden. Stig förklarade aldrig anledningen till den dåliga relationen med

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte har sett motiven på de vykort som skickade till Stig. I vart fall kommer hon inte ihåg dessa

 Margareta  informeras om att berättat att skickade vykort med solnedgångar till Stig och att det fanns en symbolik till det men det känner hon inte till.

Hon tillfrågas vad hon känner till om familjen men hon har aldrig hört talas om namnet.

 Margareta  tillfrågas hur relationen var mellan då hon kom in i bilden och hon uppgav att då var tillsammans med en kvinna vid namn och de två flyttade sedan till Bryssel i början av 70-talet så av den anledningen umgicks de inte så mycket.

 Margareta  vet inte hur länge de bodde i Bryssel.

 Margareta  tillfrågas hur deras ekonomi var under 80-talet och hon uppgav att den var "hyfsad" och det var då de byggde hus.






Det har han haft sedan barndomen. Stig har inte berättat detta och hon uppgav att han inte hade sådana insikter.

På fråga om Stig fick






 Margareta  tillfrågas om Stig var onykter när han kom hem på natten men det har hon inget minne av men hon har inga misstankar om att han skulle ha druckit en flaska whiskey denna kväll.

 Margareta  tillfrågas om hon idag minns vad Stig sade till henne i telefonen när han ringde henne från Skandia cirka klockan 23:45 och hon uppgav att Stig berättade att han varit på väg till tunnelbanan och hamnat vid platsen och att det var Palme som var skjuten.

 Margareta  sade åt Stig att han skulle skynda sig hem för att de skulle åka till Idre dagen

 Margareta  uppgav att de pratade med varandra tidigare under kvällen och det kan ha varit vid 20 -tiden.

Även då sade hon åt Stig att skynda sig hem för att packa. Det var Stig som ringde henne då. Stig berättade då att han var försenad.

 Margareta  informeras om att hon i tidigare förhör uppgett att de inte hade någon kontakt tidigare under kvällen men hon uppgav nu att det hade dem.

 Margareta  uppgav att hon inte är 100 % säker på att de hade kontakt tidigare under kvällen. Hon minns att hon var arg på Stig som arbetade över.

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Hon tillfrågas vad hon känner till om familjen men hon har aldrig hört talas om namnet.

 Margareta  tillfrågas hur relationen var mellan då hon kom in i bilden och hon uppgav att då var tillsammans med en kvinna vid namn och de två flyttade sedan till Bryssel i början av 70-talet så av den anledningen umgicks de inte så mycket.

 Margareta  vet inte hur länge de bodde i Bryssel.

 Margareta  tillfrågas hur deras ekonomi var under 80-talet och hon uppgav att den var "hyfsad" och det var då de byggde hus.






Det har han haft sedan barndomen. Stig har inte berättat detta och hon uppgav att han inte hade sådana insikter.

På fråga om Stig fick






 Margareta  tillfrågas om Stig var onykter när han kom hem på natten men det har hon inget minne av men hon har inga misstankar om att han skulle ha druckit en flaska whiskey denna kväll.

 Margareta  tillfrågas om hon idag minns vad Stig sade till henne i telefonen när han ringde henne från Skandia cirka klockan 23:45 och hon uppgav att Stig berättade att han varit på väg till tunnelbanan och hamnat vid platsen och att det var Palme som var skjuten.

 Margareta  sade åt Stig att han skulle skynda sig hem för att de skulle åka till Idre dagen

 Margareta  uppgav att de pratade med varandra tidigare under kvällen och det kan ha varit vid 20 -tiden.

Även då sade hon åt Stig att skynda sig hem för att packa. Det var Stig som ringde henne då. Stig berättade då att han var försenad.

 Margareta  informeras om att hon i tidigare förhör uppgett att de inte hade någon kontakt tidigare under kvällen men hon uppgav nu att det hade dem.

 Margareta  uppgav att hon inte är 100 % säker på att de hade kontakt tidigare under kvällen. Hon minns att hon var arg på Stig som arbetade över.

 Margareta  tillfrågas om det kan vara så att hon åkte in till Stockholm för att hämta Stig denna natt men det har hon inte gjort.

Hon var vaken när Stig kom hem och hon satt uppe och väntade på honom för att höra vad han hade varit med om. Hon hade även hört om mordet på radion och det var före det att Stig kommit hem. Stig kom hem vid 01 -tiden.

 Margareta  tillfrågas hur Stig reagerade på det faktum att det var Palme som blivit skjuten och hon uppgav att han var allvarlig men grät inte. Han var inte upprörd.  Margareta  kommer inte ihåg mer.

På fråga vidhåller  Margareta  de uppgifter som hon tidigare lämnat att Stig uppgett för henne och familjen att han sprang efter skytten.

 Margareta  tillfrågas om de på natten pratade om vilken tid de skulle åka iväg till Idre och det gjorde de säkert.

Sedan blev det så att Stig dagen efter satte sig och ringde och hon visste inte då till vem.

 Margareta  har inget minne av att de redan på natten bestämde sig för att skjuta upp resan en dag. Det blev inte så viktigt att åka just då.

 Margareta  tillfrågas om Stig på lördagen berättade för henne vad han skulle eller måste göra som gjorde att de inte åkte iväg på lördagen.

 Margareta  vet bara att Stig satt i sin ateljé och ringde. Efteråt berättade Stig att han ringt till Svenska Dagbladet. Han ringde sedan till polisen men hon vet inte vilken tid.

 Margareta  ifrågasatte Stig med anledning av att resan sköts upp då en hel skiddag föll bort men Stig tyckte det var bra att de inte åkte just den dagen.

 Margareta  tillfrågas hur Stig var under veckan i Idre och hon uppgav att han var ovanligt lugn och de pratade inte särskilt mycket om mordet.

De åkte skidor i backarna, handlade och lagade mat och hade det trevligt. Hon upplever veckan som trevlig. Stig var inte på något sätt uppjagad och hon kände inte heller att han var annorlunda.

 Margareta  tillfrågas hur hon uppfattade Stig under lördagen 1986-03-01 och hon uppgav att Stig var mycket upptagen i telefon och var mest uppe i sin ateljé och ringde. Hon kommer inte ihåg hur dagen förflöt.

 Margareta  tillfrågas hur hon tänkte och kände när hon fick reda på att Stig kontaktat Svenska Dagbladet och hon uppgav att reportrarna ville komma ut till deras hem och då sade hon till Stig

"att hit kommer ingen journalist allra minst med en kamera”.

Hon ville inte att deras hus skulle hamna i pressen. Detta var hon väldigt bestämd om.

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

 Margareta  tillfrågas om det kan vara så att hon åkte in till Stockholm för att hämta Stig denna natt men det har hon inte gjort.

Hon var vaken när Stig kom hem och hon satt uppe och väntade på honom för att höra vad han hade varit med om. Hon hade även hört om mordet på radion och det var före det att Stig kommit hem. Stig kom hem vid 01 -tiden.

 Margareta  tillfrågas hur Stig reagerade på det faktum att det var Palme som blivit skjuten och hon uppgav att han var allvarlig men grät inte. Han var inte upprörd.  Margareta  kommer inte ihåg mer.

På fråga vidhåller  Margareta  de uppgifter som hon tidigare lämnat att Stig uppgett för henne och familjen att han sprang efter skytten.

 Margareta  tillfrågas om de på natten pratade om vilken tid de skulle åka iväg till Idre och det gjorde de säkert.

Sedan blev det så att Stig dagen efter satte sig och ringde och hon visste inte då till vem.

 Margareta  har inget minne av att de redan på natten bestämde sig för att skjuta upp resan en dag. Det blev inte så viktigt att åka just då.

 Margareta  tillfrågas om Stig på lördagen berättade för henne vad han skulle eller måste göra som gjorde att de inte åkte iväg på lördagen.

 Margareta  vet bara att Stig satt i sin ateljé och ringde. Efteråt berättade Stig att han ringt till Svenska Dagbladet. Han ringde sedan till polisen men hon vet inte vilken tid.

 Margareta  ifrågasatte Stig med anledning av att resan sköts upp då en hel skiddag föll bort men Stig tyckte det var bra att de inte åkte just den dagen.

 Margareta  tillfrågas hur Stig var under veckan i Idre och hon uppgav att han var ovanligt lugn och de pratade inte särskilt mycket om mordet.

De åkte skidor i backarna, handlade och lagade mat och hade det trevligt. Hon upplever veckan som trevlig. Stig var inte på något sätt uppjagad och hon kände inte heller att han var annorlunda.

 Margareta  tillfrågas hur hon uppfattade Stig under lördagen 1986-03-01 och hon uppgav att Stig var mycket upptagen i telefon och var mest uppe i sin ateljé och ringde. Hon kommer inte ihåg hur dagen förflöt.

 Margareta  tillfrågas hur hon tänkte och kände när hon fick reda på att Stig kontaktat Svenska Dagbladet och hon uppgav att reportrarna ville komma ut till deras hem och då sade hon till Stig

"att hit kommer ingen journalist allra minst med en kamera”.

Hon ville inte att deras hus skulle hamna i pressen. Detta var hon väldigt bestämd om.

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte minns exakt hur bilresan var till Idre men hon tror att de lyssnade på radion och stannade någonstans för att fika eller äta. Hon vet inte var de stannade.

 Margareta  tillfrågas om hon sett Stig hantera något vapen hemma men det har hon inte gjort. Inte heller i något annat sammanhang.

På fråga uppgav  Margareta  att de inte hade något kassaskåp hemma i villan. Hon vet inte om Stig hade ett kassaskåp på jobbet. Hon har aldrig sett att Stig haft något hölster och inte heller någon ammunition.

På fråga uppgav  Margareta  att Stig hade 1 stycken handledsväska och den var brun. Han hade inte den så många år.

På fråga uppgav  Margareta  att de inte lämnade in kläder på kemtvätt.

 Margareta  har inget minne av att Stig bett henne tvätta kläder på lördagen 1986-03-01 .

 Margareta  tillfrågas vad anledningen var att Stig kontaktade Svenska Dagbladet och hon uppgav att Stig hade ett sjukligt behov av att bli bekräftad. Stig hade ingen bekant vid SvD.

Förhöret tar en paus klockan 11:23 .

Förhöret återupptas klockan 11:29 .

 Margareta  förevisas ett foto från SvD 1986-03-02 och hon uppmanas att se var fotot är taget.

 Margareta  uppgav att det kan vara från deras kök.  Margareta  känner igen bordsduken och hon menar att fotot är taget i deras kök. Hon kan dock inte minnas själva besöket. Hon kanske inte var hemma då. Hon har inget minne av att hon medvetet lämnat hemmet med anledning av att journalisten skulle komma dit.

 Margareta  informeras om att Stig var med i Rapport i april 1986 och hon tillfrågas om hon var medveten om att han skulle vara med i ett inslag men det kände hon inte till.

 Margareta  förevisas filmen som visas från en laptop.

 Margareta  har inget minne av att hon och Stig tittade på inslaget på kvällen då det sändes.

 Margareta  har ingen kännedom om att Stig intervjuades i tidningen Proletären i februari 1991.

Hon känner inte heller till att han intervjuades i tidningen Skydd och Säkerhet i

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte minns exakt hur bilresan var till Idre men hon tror att de lyssnade på radion och stannade någonstans för att fika eller äta. Hon vet inte var de stannade.

 Margareta  tillfrågas om hon sett Stig hantera något vapen hemma men det har hon inte gjort. Inte heller i något annat sammanhang.

På fråga uppgav  Margareta  att de inte hade något kassaskåp hemma i villan. Hon vet inte om Stig hade ett kassaskåp på jobbet. Hon har aldrig sett att Stig haft något hölster och inte heller någon ammunition.

På fråga uppgav  Margareta  att Stig hade 1 stycken handledsväska och den var brun. Han hade inte den så många år.

På fråga uppgav  Margareta  att de inte lämnade in kläder på kemtvätt.

 Margareta  har inget minne av att Stig bett henne tvätta kläder på lördagen 1986-03-01 .

 Margareta  tillfrågas vad anledningen var att Stig kontaktade Svenska Dagbladet och hon uppgav att Stig hade ett sjukligt behov av att bli bekräftad. Stig hade ingen bekant vid SvD.

Förhöret tar en paus klockan 11:23 .

Förhöret återupptas klockan 11:29 .

 Margareta  förevisas ett foto från SvD 1986-03-02 och hon uppmanas att se var fotot är taget.

 Margareta  uppgav att det kan vara från deras kök.  Margareta  känner igen bordsduken och hon menar att fotot är taget i deras kök. Hon kan dock inte minnas själva besöket. Hon kanske inte var hemma då. Hon har inget minne av att hon medvetet lämnat hemmet med anledning av att journalisten skulle komma dit.

 Margareta  informeras om att Stig var med i Rapport i april 1986 och hon tillfrågas om hon var medveten om att han skulle vara med i ett inslag men det kände hon inte till.

 Margareta  förevisas filmen som visas från en laptop.

 Margareta  har inget minne av att hon och Stig tittade på inslaget på kvällen då det sändes.

 Margareta  har ingen kännedom om att Stig intervjuades i tidningen Proletären i februari 1991.

Hon känner inte heller till att han intervjuades i tidningen Skydd och Säkerhet i

maj 1992.

Hon tillfrågas om Stig visat henne någon tidning där han förekommer och hon uppgav "nej absolut inte”.

I förhöret E63-07-A som hölls med  Margareta  2017-10-25 berättade hon att hon uppmanat att förstöra Stigs dator efter dennes bortgång.

 Margareta  tillfrågas om anledningen till denna uppmaning och hon uppgav att det i datorn fanns saker skrivet om vad Stig tyckte om henne. Det visste hon. .

 Margareta  tillfrågas hur hon vet att han skrev saker om henne och hon uppgav att det sade han troligtvis.

 Margareta  vet ingen person som tagit emot information från Stig som handlade om henne eller familjen.

 Margareta  har inget belägg för att Stig skrev brev om henne utan hon gissar detta.

I förhöret E63-07 som hölls 2017-09-07 uppgav hon att Stig .

 Margareta  uppmanas att utveckla detta i dagens förhör.

Förhörsledaren läser upp stycket från förhöret.

 Margareta]]  uppgav att när de bodde på

Det var då hon ringde som var hemma hos dem.

Det var inga speciella omständigheter som utlöste detta utan det fanns i Stigs huvud.

Stig kunde föra


När de hade flyttat isär och bodde




 Margareta  tillfrågas vad hon minns från det sista samtalet med Stig och hon uppgav att hon inte kommer ihåg om hon pratat med Stig eller om hon hört detta men Stig hade för avsikt att åka ned till hade hus där.

Stig skulle åka ned dit för att fira midsommar hos en barndomsvän vid namn men

 Margareta  tillfrågas om hon vid något tillfälle var inne i Stigs lägenhet efter det att han gått bort och hon uppgav att hon var inne med och hämtade några glas som hon ansåg ha rätt till.

Hon var inte inblandad i dödsboet utan det var som tog hand om det.

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

maj 1992.

Hon tillfrågas om Stig visat henne någon tidning där han förekommer och hon uppgav "nej absolut inte”.

I förhöret E63-07-A som hölls med  Margareta  2017-10-25 berättade hon att hon uppmanat att förstöra Stigs dator efter dennes bortgång.

 Margareta  tillfrågas om anledningen till denna uppmaning och hon uppgav att det i datorn fanns saker skrivet om vad Stig tyckte om henne. Det visste hon. .

 Margareta  tillfrågas hur hon vet att han skrev saker om henne och hon uppgav att det sade han troligtvis.

 Margareta  vet ingen person som tagit emot information från Stig som handlade om henne eller familjen.

 Margareta  har inget belägg för att Stig skrev brev om henne utan hon gissar detta.

I förhöret E63-07 som hölls 2017-09-07 uppgav hon att Stig .

 Margareta  uppmanas att utveckla detta i dagens förhör.

Förhörsledaren läser upp stycket från förhöret.

 Margareta]]  uppgav att när de bodde på

Det var då hon ringde som var hemma hos dem.

Det var inga speciella omständigheter som utlöste detta utan det fanns i Stigs huvud.

Stig kunde föra


När de hade flyttat isär och bodde




 Margareta  tillfrågas vad hon minns från det sista samtalet med Stig och hon uppgav att hon inte kommer ihåg om hon pratat med Stig eller om hon hört detta men Stig hade för avsikt att åka ned till hade hus där.

Stig skulle åka ned dit för att fira midsommar hos en barndomsvän vid namn men

 Margareta  tillfrågas om hon vid något tillfälle var inne i Stigs lägenhet efter det att han gått bort och hon uppgav att hon var inne med och hämtade några glas som hon ansåg ha rätt till.

Hon var inte inblandad i dödsboet utan det var som tog hand om det.

 Margareta  tillfrågas om släkten som Stig bodde hos efter det att han kom från Indien och det var somrarna.

Syskonen hade i sin tur barn som var kusiner till Stig. De umgicks med kusinerna.  Stig  umgicks mycket med

Stig hade en moster vid namn . Där fanns även .

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte känner till att Stig blev förhörd i tingsrätten och i hovrätten. Hon vet att han var på polisförhör men vet inte vad han där sagt.

På fråga uppgav  Margareta  att Stig var högerhänt.

 Margareta  informeras om att Stig förhördes 1986-04-25 och uppgav då följande i ett dialogförhör E63-00-C på sidan 21:

”F: Får jag bara fråga, du säger att du åkte på semester en vecka efteråt, vart åkte du då?

E: Jag åkte till Idre och var borta, vi skulle ju egentligen ha åkt med detsamma på lördagen, min hustru som tycker att allt som har med sånt här och göra är obehagligt hade i princip förbjudit mig att höra av mig till polisen med motiveringen att du har inget nytt att tillföra."


 Margareta  tillfrågas om det är riktigt det som Stig sade i förhöret och hon svarade ja på det.

 Margareta  tillfrågas vad hon anser att Stig redan hade tillfört utredningen och hon menar att det Stig berättat för henne hade hon själv bedömt att det redan var tillfört och att Stig redan berättat det för polisen.

Hon har aldrig haft en tanke på att Stig skulle kunna vara delaktig i mordet på något sätt.

 Margareta  tillfrågas om Stig på natten när han kom hem uttryckte något missnöje avseende polisens arbete men det kommer hon inte ihåg. Hon har senare hört att han var missbelåten.

 Margareta  informeras om att Stig berättat att han blivit ignorerad av en polis vid brottsplatsen efter det att Stig återvänt från gränden och det har hon hört Stig säga.

Hon vågar inte säga om Stig sade det redan första natten.

Hon minns att Stig pratat om att han tyckte att det tog lång tid innan polisen kom. Om han sade det till henne på natten eller dagen efter, 1986-03-01 , minns hon inte.

 Margareta  tillfrågas hur det var med Stigs brukande av glasögon och om hon kan ange när han började använda glasögon men det kan hon inte säga. Hon har sett att han har glasögon men hon kommer inte ihåg det.

 Margareta  uppgav att anledningen till att hon

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

 Margareta  tillfrågas om släkten som Stig bodde hos efter det att han kom från Indien och det var somrarna.

Syskonen hade i sin tur barn som var kusiner till Stig. De umgicks med kusinerna.  Stig  umgicks mycket med

Stig hade en moster vid namn . Där fanns även .

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte känner till att Stig blev förhörd i tingsrätten och i hovrätten. Hon vet att han var på polisförhör men vet inte vad han där sagt.

På fråga uppgav  Margareta  att Stig var högerhänt.

 Margareta  informeras om att Stig förhördes 1986-04-25 och uppgav då följande i ett dialogförhör E63-00-C på sidan 21:

”F: Får jag bara fråga, du säger att du åkte på semester en vecka efteråt, vart åkte du då?

E: Jag åkte till Idre och var borta, vi skulle ju egentligen ha åkt med detsamma på lördagen, min hustru som tycker att allt som har med sånt här och göra är obehagligt hade i princip förbjudit mig att höra av mig till polisen med motiveringen att du har inget nytt att tillföra."


 Margareta  tillfrågas om det är riktigt det som Stig sade i förhöret och hon svarade ja på det.

 Margareta  tillfrågas vad hon anser att Stig redan hade tillfört utredningen och hon menar att det Stig berättat för henne hade hon själv bedömt att det redan var tillfört och att Stig redan berättat det för polisen.

Hon har aldrig haft en tanke på att Stig skulle kunna vara delaktig i mordet på något sätt.

 Margareta  tillfrågas om Stig på natten när han kom hem uttryckte något missnöje avseende polisens arbete men det kommer hon inte ihåg. Hon har senare hört att han var missbelåten.

 Margareta  informeras om att Stig berättat att han blivit ignorerad av en polis vid brottsplatsen efter det att Stig återvänt från gränden och det har hon hört Stig säga.

Hon vågar inte säga om Stig sade det redan första natten.

Hon minns att Stig pratat om att han tyckte att det tog lång tid innan polisen kom. Om han sade det till henne på natten eller dagen efter, 1986-03-01 , minns hon inte.

 Margareta  tillfrågas hur det var med Stigs brukande av glasögon och om hon kan ange när han började använda glasögon men det kan hon inte säga. Hon har sett att han har glasögon men hon kommer inte ihåg det.

 Margareta  uppgav att anledningen till att hon

inte minns glasögonen kan bero på att glasögonen hade metallbågar och gav därför inte något markant avtryck.

Avslutningsvis tillfrågas  Margareta  om det är något hon vill fråga om eller berätta med anledning av vad som sagts under förhöret och hon undrar vad som nu kommer att hända.

Hon informeras om att just nu finns det inte andra gärningsmän än Stig.

Detta innebär att han kan komma att hängas ut som gärningsman och att det är därför som  Margareta  nu fått chansen att berätta det hon vet.

 Margareta  uppgav att hon inte har något att berätta och hon tycker att allt är obegripligt.

Hon menar att hon själv inte har något att dölja och är lika angelägen som utredarna att man skall få tag på Palmes mördare men hon har svårt att ta till sig att det skulle vara Stig.


Förhöret avslutas klockan 12:17


2018-11-16 ringde  Margareta  till undertecknad för att berätta mer om Stigs släktingar.

Hon uppgav att Stig hade en kusin vid namn är gift med .

En annan kusin som Stig hade var .

Ytterligare en kusin vid namn som är gift med .

En kusin heter vars man inte lever idag.

En kusin heter som är gift med .

 Margareta  uppgav att kompisen som Stig skulle hälsa på i Kalmar heter i förnamn.

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson


Delgivning 2019-01-10

 Margareta Engström  fick förhöret uppläst för sig vid ett personligt besök hemma hos henne. Närvarande var undertecknad och Peter Steude.

 Margareta  godkände förhöret utan anmärkningar.

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

inte minns glasögonen kan bero på att glasögonen hade metallbågar och gav därför inte något markant avtryck.

Avslutningsvis tillfrågas  Margareta  om det är något hon vill fråga om eller berätta med anledning av vad som sagts under förhöret och hon undrar vad som nu kommer att hända.

Hon informeras om att just nu finns det inte andra gärningsmän än Stig.

Detta innebär att han kan komma att hängas ut som gärningsman och att det är därför som  Margareta  nu fått chansen att berätta det hon vet.

 Margareta  uppgav att hon inte har något att berätta och hon tycker att allt är obegripligt.

Hon menar att hon själv inte har något att dölja och är lika angelägen som utredarna att man skall få tag på Palmes mördare men hon har svårt att ta till sig att det skulle vara Stig.


Förhöret avslutas klockan 12:17


2018-11-16 ringde  Margareta  till undertecknad för att berätta mer om Stigs släktingar.

Hon uppgav att Stig hade en kusin vid namn är gift med .

En annan kusin som Stig hade var .

Ytterligare en kusin vid namn som är gift med .

En kusin heter vars man inte lever idag.

En kusin heter som är gift med .

 Margareta  uppgav att kompisen som Stig skulle hälsa på i Kalmar heter i förnamn.

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson


Delgivning 2019-01-10

 Margareta Engström  fick förhöret uppläst för sig vid ett personligt besök hemma hos henne. Närvarande var undertecknad och Peter Steude.

 Margareta  godkände förhöret utan anmärkningar.

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

E63-07-F


Polisen

Datum 2019-01-11
Dianenr (åberopas)


Polismyndigheten
Avdelningen för särskilda utredningar
Sven-Åke Blombergsson



Samtal med


2018-11-15 vid ett personligt besök 2019-01-10 .

Närvarande var undertecknad och krinsp Peter Steude.


Vid besöket tillfrågades vem är och hon uppgav att

man, den ni känna Stig Engström [MASKAT] år 1996). mycket med paret Engström.

[MASKAT] är och hon uppgav att

Indien och lärde där 11 [MASKATMASKA] Täby och de umgicks

[MASKAT] tillfrågades om hon hade några handskrivna brev efter Stig men det hade hon inte.

På fråga uppgav [MASKAT] att Stig blev kremerad liksom hans bror. Stigs föräldrar är kistbegravda.

[MASKAT] berättade om sitt gamla intresse för hästsport och vid samtalet om djur framkom att hon haft en katt som hette "Skruttan”.

S

fon

Sven-Åke Blombergsson Krinsp

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

Pol 2018-11-15 1003 E-63-7-E ex-fru.pdf

E63-07-F


Polisen

Datum 2019-01-11
Dianenr (åberopas)


Polismyndigheten
Avdelningen för särskilda utredningar
Sven-Åke Blombergsson



Samtal med


2018-11-15 vid ett personligt besök 2019-01-10 .

Närvarande var undertecknad och krinsp Peter Steude.


Vid besöket tillfrågades vem är och hon uppgav att

man, den ni känna Stig Engström [MASKAT] år 1996). mycket med paret Engström.

[MASKAT] är och hon uppgav att

Indien och lärde där 11 [MASKATMASKA] Täby och de umgicks

[MASKAT] tillfrågades om hon hade några handskrivna brev efter Stig men det hade hon inte.

På fråga uppgav [MASKAT] att Stig blev kremerad liksom hans bror. Stigs föräldrar är kistbegravda.

[MASKAT] berättade om sitt gamla intresse för hästsport och vid samtalet om djur framkom att hon haft en katt som hette "Skruttan”.

S

fon

Sven-Åke Blombergsson Krinsp

E63-07-G

Förhör med  Margareta Engström 

Datum: 2019-05-28 12:43


Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson, krinsp Peter Steude.

Förhörsplats: Den hördes bostad.

Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström.

 Margareta Engström  är informerad om yppandeförbudet och är införstådd av innebörden av det.


 Margareta  tillfrågas om hon vet när Stig  Engström  köpte sin första dator och hon uppgav att han köpte den när de bodde på och det kan ha varit i mitten av 80-talet. Hon minns att han fick hjälp med att få igång den.

På fråga uppgav  Margareta  att Stig huvudsakligen använde datorn i sitt yrke.

Hon tror att det var Stig som betalade datorn. Stig köpte ingen ny dator efter den första.

 Margareta  tror att det var samma dator som Stig hade när han flyttade in i lägenheten 1999.


På fråga uppgav  Margareta  att hon inte kommer ihåg Stigs mailadress. Hon var aldrig intresserad av Stigs dator.

 Margareta  har inte efter skilsmässan haft någon mailkonversation med Stig.

Hon kan inte minnas att hon skulle ha fått något mail från Stig.

 Margareta  har mailadressen

I lägenheten har hon Riksnet vilket hon fick genom bostadsrättsföreningen. Före det hade hon Bredbandsbolaget.

 Margareta  har inga andra mailadresser. När hon bodde på hade hon ingen mailadress.

 Margareta  har sedan 1 1/2 år tillbaka en ny dator. Den gamla tog Elgiganten hand om.

 Margareta  informeras om att åklagaren Krister Petersson beslutat om att ta hennes dator i beslag och att den kommer att speglas, kopieras. Hon informeras om att hon får tillbaka den inom kort.

Avslutningsvis tillfrågas  Margareta  om vem det var som hjälpte Stig med att installera datorn och hon uppgav att hon inte vet men det kan ha varit någon från Skandia.

Förhöret avslutas klockan 12:55 .

(Signatur)

Pol 2019-05-28 1243 E-63-7-G ex-fru-om-epostadress.pdf

Pol 2019-05-28 1243 E-63-7-G ex-fru-om-epostadress.pdf

E63-07-G

Förhör med  Margareta Engström 

Datum: 2019-05-28 12:43


Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson, krinsp Peter Steude.

Förhörsplats: Den hördes bostad.

Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström.

 Margareta Engström  är informerad om yppandeförbudet och är införstådd av innebörden av det.


 Margareta  tillfrågas om hon vet när Stig  Engström  köpte sin första dator och hon uppgav att han köpte den när de bodde på och det kan ha varit i mitten av 80-talet. Hon minns att han fick hjälp med att få igång den.

På fråga uppgav  Margareta  att Stig huvudsakligen använde datorn i sitt yrke.

Hon tror att det var Stig som betalade datorn. Stig köpte ingen ny dator efter den första.

 Margareta  tror att det var samma dator som Stig hade när han flyttade in i lägenheten 1999.


På fråga uppgav  Margareta  att hon inte kommer ihåg Stigs mailadress. Hon var aldrig intresserad av Stigs dator.

 Margareta  har inte efter skilsmässan haft någon mailkonversation med Stig.

Hon kan inte minnas att hon skulle ha fått något mail från Stig.

 Margareta  har mailadressen

I lägenheten har hon Riksnet vilket hon fick genom bostadsrättsföreningen. Före det hade hon Bredbandsbolaget.

 Margareta  har inga andra mailadresser. När hon bodde på hade hon ingen mailadress.

 Margareta  har sedan 1 1/2 år tillbaka en ny dator. Den gamla tog Elgiganten hand om.

 Margareta  informeras om att åklagaren Krister Petersson beslutat om att ta hennes dator i beslag och att den kommer att speglas, kopieras. Hon informeras om att hon får tillbaka den inom kort.

Avslutningsvis tillfrågas  Margareta  om vem det var som hjälpte Stig med att installera datorn och hon uppgav att hon inte vet men det kan ha varit någon från Skandia.

Förhöret avslutas klockan 12:55 .

(Signatur)

DELGIVNING 2019-06-04 13:00 .

Närvarande: Peter Steude, Sven-Åke Blombergsson

Förhöret lästes upp för  Margareta Engström  i hennes bostad och hon godkände förhöret i dess helhet.

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Pol 2019-05-28 1243 E-63-7-G ex-fru-om-epostadress.pdf

Pol 2019-05-28 1243 E-63-7-G ex-fru-om-epostadress.pdf

DELGIVNING 2019-06-04 13:00 .

Närvarande: Peter Steude, Sven-Åke Blombergsson

Förhöret lästes upp för  Margareta Engström  i hennes bostad och hon godkände förhöret i dess helhet.

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Förhörsdatum: 2019-08-29 12:15


Hörd person: Margareta, Stig Engströms Exfru

Förhörsledare: Sven-Åke Blombergsson, Peter Steude

Plats för förhöret: Den hördes bostad

Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström. Förhöret är nummer sju i ordningen.


 Margareta  tillfrågas vad det var som hon ville berätta innan förhöret började och hon uppgav att hon vidhåller att hon aldrig haft en vetskap om vad Stig gjorde den kvällen. Hon var aldrig med honom.

Stig har berättat för henne att han var på den platsen där Olof Palme sköts.

 Margareta  uppgav att när allt började rullas upp kring Stig blev hon väldigt förvånad att han överhuvudtaget var påtänkt. Hon har aldrig haft någon misstanke åt det hållet och Stig serverade inte heller det till henne.

 Margareta  informeras om att det i tidigare förhör pratats om hennes mor och  Margareta  tillfrågas nu om hur familjen ser ut avseende sin fars första förhållande.

 Margareta  uppgav att hon har .

och de bodde där. De lever inte idag. De hade och han lever. Han har tidigare arbetat vid har ingen kontakt med honom men hon var på hans bröllop.

 Margareta  beskriver som en bra person som var och bodde i .

När gick i pension flyttade han till .

och har bäst kontakt med honom.


 Margareta  tillfrågas om hon har pratat med någon av dessa angående Stig och vad som har skrivits om honom och hon uppgav att sedan hon inte fick berätta något så har de inte pratat.

hade läst om Stig i tidningarna och tog då omedelbart kontakt med  Margareta . ville att  Margareta  skulle komma ned till honom i men resan blev inte av då hon hade annat inbokat.

 Margareta  tillfrågas om Stigs kusiner vilket berörts i tidigare förhör. Hon tillfrågas om kusinen har något syskon och hon uppgav att hon inte vet.

Förhörsledaren nämner namnet och  Margareta  uppgav att det är . Han lever inte idag.


På fråga uppgav  Margareta  att kusinen .

Pol 2019-08-29 1215 E-63-7-H ex-fru.pdf

Pol 2019-08-29 1215 E-63-7-H ex-fru.pdf

Förhörsdatum: 2019-08-29 12:15


Hörd person: Margareta, Stig Engströms Exfru

Förhörsledare: Sven-Åke Blombergsson, Peter Steude

Plats för förhöret: Den hördes bostad

Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående Stig Engström. Förhöret är nummer sju i ordningen.


 Margareta  tillfrågas vad det var som hon ville berätta innan förhöret började och hon uppgav att hon vidhåller att hon aldrig haft en vetskap om vad Stig gjorde den kvällen. Hon var aldrig med honom.

Stig har berättat för henne att han var på den platsen där Olof Palme sköts.

 Margareta  uppgav att när allt började rullas upp kring Stig blev hon väldigt förvånad att han överhuvudtaget var påtänkt. Hon har aldrig haft någon misstanke åt det hållet och Stig serverade inte heller det till henne.

 Margareta  informeras om att det i tidigare förhör pratats om hennes mor och  Margareta  tillfrågas nu om hur familjen ser ut avseende sin fars första förhållande.

 Margareta  uppgav att hon har .

och de bodde där. De lever inte idag. De hade och han lever. Han har tidigare arbetat vid har ingen kontakt med honom men hon var på hans bröllop.

 Margareta  beskriver som en bra person som var och bodde i .

När gick i pension flyttade han till .

och har bäst kontakt med honom.


 Margareta  tillfrågas om hon har pratat med någon av dessa angående Stig och vad som har skrivits om honom och hon uppgav att sedan hon inte fick berätta något så har de inte pratat.

hade läst om Stig i tidningarna och tog då omedelbart kontakt med  Margareta . ville att  Margareta  skulle komma ned till honom i men resan blev inte av då hon hade annat inbokat.

 Margareta  tillfrågas om Stigs kusiner vilket berörts i tidigare förhör. Hon tillfrågas om kusinen har något syskon och hon uppgav att hon inte vet.

Förhörsledaren nämner namnet och  Margareta  uppgav att det är . Han lever inte idag.


På fråga uppgav  Margareta  att kusinen .

 Margareta  tillfrågas om .

 Margareta  tillfrågas vem

.

Hon tror att fadern arbetade som .

Förhörsledaren frågade om han kan ha hetat och  Margareta  uppgav att det kan stämma.

 Margareta  tillfrågas om hon idag har någon kontakt med kusinbarnen men det har hon inte. Det är ingen som varit i kontakt med henne med anledning av vad som skrivits om Stig.

På fråga uppgav  Margareta  att . Hon vet inte säkert att de bor där idag.

 Margareta  tillfrågas på vilket sätt Stig åkte hem från jobbet om han slutade vid 17 -tiden och hon uppgav att han åkte buss från Jarlaplan.

 Margareta  uppgav att det fanns två sätt att åka hem på.

Det vanligaste för Stig var att han tog tunnelbanan till Mörby för att där ta bussen. Om Stig åkte buss från stan så åkte han nattbussen och den gick ända upp till Hägernäs. Sluttransporten hem var med buss från Mörby till .

Om Stig jobbade väldigt sent så åkte han nattbussen.

 Margareta  är osäker på årtalet men de ändrade avgången från Jarlaplan till Valhallavägen. Det var nattbuss 691 som gick. Hon informeras om att den avgick från Odenplan och det minns hon nu. Hon minns inte när bussen började gå på kvällen.

 Margareta  tillfrågas om Stig brukade åka nattbussen hem när han arbetade fram till klockan 21:00 men hon kan inte svara på det då hon inte vet tidtabellerna.

 Margareta  vet inte när dagbussen slutade gå. Det kan ha varit vid 23 -tiden.

 Margareta  har uppfattningen att Stig på mordnatten skulle ta tunnelbanan och inte nattbussen. Han kan då ha tagit nattbussen från Mörby.

 Margareta  tillfrågas om Stig vid något tillfälle blivit utsatt för ett brott när han har varit på väg hem från jobbet, exempelvis rån, men det är inget som hon hört talas om.

 Margareta  tillfrågas hur diskussionerna gick mellan henne och Stig på lördagens morgon med tanke på att resan till Idre sköts upp till på söndagen.

 Margareta  har lite svårt att minnas med tanke på tiden som gått men hon vet att han ringde. Hon vet inte till vem. Hon informeras om att Stig ringde till Svenska Dagbladet och till personal på Skandia.

 Margareta  uppgav att hon var irriterad över att de inte kom iväg på lördagen. Hon hade sett fram emot en veckas skidsemester. Hon visste inte då om hela veckan skulle bli inställd.

Hon minns att hon och Stig pratade om att åka på söndagen. Hon tillfrågas om hon var orolig över att resan skulle bli inställd och det var hon. Anledningen till det var att Stig var så engagerad och ringde. Hon var

Pol 2019-08-29 1215 E-63-7-H ex-fru.pdf

Pol 2019-08-29 1215 E-63-7-H ex-fru.pdf

 Margareta  tillfrågas om .

 Margareta  tillfrågas vem

.

Hon tror att fadern arbetade som .

Förhörsledaren frågade om han kan ha hetat och  Margareta  uppgav att det kan stämma.

 Margareta  tillfrågas om hon idag har någon kontakt med kusinbarnen men det har hon inte. Det är ingen som varit i kontakt med henne med anledning av vad som skrivits om Stig.

På fråga uppgav  Margareta  att . Hon vet inte säkert att de bor där idag.

 Margareta  tillfrågas på vilket sätt Stig åkte hem från jobbet om han slutade vid 17 -tiden och hon uppgav att han åkte buss från Jarlaplan.

 Margareta  uppgav att det fanns två sätt att åka hem på.

Det vanligaste för Stig var att han tog tunnelbanan till Mörby för att där ta bussen. Om Stig åkte buss från stan så åkte han nattbussen och den gick ända upp till Hägernäs. Sluttransporten hem var med buss från Mörby till .

Om Stig jobbade väldigt sent så åkte han nattbussen.

 Margareta  är osäker på årtalet men de ändrade avgången från Jarlaplan till Valhallavägen. Det var nattbuss 691 som gick. Hon informeras om att den avgick från Odenplan och det minns hon nu. Hon minns inte när bussen började gå på kvällen.

 Margareta  tillfrågas om Stig brukade åka nattbussen hem när han arbetade fram till klockan 21:00 men hon kan inte svara på det då hon inte vet tidtabellerna.

 Margareta  vet inte när dagbussen slutade gå. Det kan ha varit vid 23 -tiden.

 Margareta  har uppfattningen att Stig på mordnatten skulle ta tunnelbanan och inte nattbussen. Han kan då ha tagit nattbussen från Mörby.

 Margareta  tillfrågas om Stig vid något tillfälle blivit utsatt för ett brott när han har varit på väg hem från jobbet, exempelvis rån, men det är inget som hon hört talas om.

 Margareta  tillfrågas hur diskussionerna gick mellan henne och Stig på lördagens morgon med tanke på att resan till Idre sköts upp till på söndagen.

 Margareta  har lite svårt att minnas med tanke på tiden som gått men hon vet att han ringde. Hon vet inte till vem. Hon informeras om att Stig ringde till Svenska Dagbladet och till personal på Skandia.

 Margareta  uppgav att hon var irriterad över att de inte kom iväg på lördagen. Hon hade sett fram emot en veckas skidsemester. Hon visste inte då om hela veckan skulle bli inställd.

Hon minns att hon och Stig pratade om att åka på söndagen. Hon tillfrågas om hon var orolig över att resan skulle bli inställd och det var hon. Anledningen till det var att Stig var så engagerad och ringde. Hon var

inte närvarande under Stigs samtal och vet inte vad han pratade om annat än om att Palme var mördad.

 Margareta  har inget minne av att hon och Stig diskuterade att ställa in resan till Idre helt. Hon vet att de åkte på söndagen och det var hon som körde. De åkte hem på lördagen.

 Margareta  tillfrågas om hon är säker på att de åkte hem på lördagen men det är hon inte. Hon tillfrågas om de kan ha åkt hem tidigare under veckan och hon uppgav ”aldrig”. Det vet hon bestämt.

 Margareta  tillfrågas om hon eller Stig på något sätt har en koppling till Hedemora och hon uppgav att det har de inte.

 Margareta  tillfrågas om hon och Stig stannade till i Hedemora eller dess utkant på vägen till eller från Idre. Hon uppgav att det är möjligt. Hon menar att det är naturligt att göra en paus. På den tiden rökte de båda två. Hon har inget direkt minne av att de stannade i Hedemora.

 Margareta  informeras om att det finns en iakttagelse av en röd bil utanför Hedemora och att bilen var hemmahörande i Stockholm. Bilen stannade invid en sjö. Hon känner till att det finns en sjö där.

Detta har hon sett när hon vid flera tillfällen besökt . Det har hänt att hon stannat vid en sjö där. Hon vet inte vad sjön heter. Hon tillfrågas om hon vet var sjön ligger och hämtar sin bilatlas.

 Margareta  och förhörsledaren har letat fram Hedemora i bilatlasen och hon pekar ut sjön liggandes på vänster sida av vägen om man åker norrut. Hon minns inte hur det såg ut vid sjön

 Margareta  pekar på en sjö som ligger söder om Hedemora.

 Margareta  funderar på om det fanns en servering vid den platsen där hon brukade stanna. Hon minns inte riktigt.

 Margareta  förevisas ett foto över en sjö som ligger längs väg 70. Sjön heter Långtjärn. Hon informeras om att det är vid den sjön som iakttagelsen av den röda bilen gjordes.

Hon tittar på fotot och reagerar på att det är mycket träd på fotot vilket hon inte minns. Hon informeras om att iakttagelsen av den röda bilen gjordes ett par dagar efter mordet och att det då inte fanns någon skylt som visade att det fanns en sjö där och hon informeras om att sjön inte är synlig från vägen.

 Margareta  uppgav att då är det inte samma sjö. s bilatlas är från år 1981.

 Margareta  tillfrågas om hon på onsdagskvällen, 1986-03-05 20:00 ringde till polisen för att lämna tips.

 Margareta  blir förvånad över frågan och hon har aldrig ringt. Under deras vistelse i Idre var det ingen annan som besökte dom och ingen som lånade telefonen. Hon tillfrågas om hon ringt in ett tips 20 minuter senare men det har hon inte gjort.

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte ringt till 90 000 och pratat med en präst senare samma kväll. Hon har aldrig ringt och pratat med en präst.

 Margareta  har aldrig varit i kontakt med polisen med koppling till mordet på Olof Palme.

Pol 2019-08-29 1215 E-63-7-H ex-fru.pdf

Pol 2019-08-29 1215 E-63-7-H ex-fru.pdf

inte närvarande under Stigs samtal och vet inte vad han pratade om annat än om att Palme var mördad.

 Margareta  har inget minne av att hon och Stig diskuterade att ställa in resan till Idre helt. Hon vet att de åkte på söndagen och det var hon som körde. De åkte hem på lördagen.

 Margareta  tillfrågas om hon är säker på att de åkte hem på lördagen men det är hon inte. Hon tillfrågas om de kan ha åkt hem tidigare under veckan och hon uppgav ”aldrig”. Det vet hon bestämt.

 Margareta  tillfrågas om hon eller Stig på något sätt har en koppling till Hedemora och hon uppgav att det har de inte.

 Margareta  tillfrågas om hon och Stig stannade till i Hedemora eller dess utkant på vägen till eller från Idre. Hon uppgav att det är möjligt. Hon menar att det är naturligt att göra en paus. På den tiden rökte de båda två. Hon har inget direkt minne av att de stannade i Hedemora.

 Margareta  informeras om att det finns en iakttagelse av en röd bil utanför Hedemora och att bilen var hemmahörande i Stockholm. Bilen stannade invid en sjö. Hon känner till att det finns en sjö där.

Detta har hon sett när hon vid flera tillfällen besökt . Det har hänt att hon stannat vid en sjö där. Hon vet inte vad sjön heter. Hon tillfrågas om hon vet var sjön ligger och hämtar sin bilatlas.

 Margareta  och förhörsledaren har letat fram Hedemora i bilatlasen och hon pekar ut sjön liggandes på vänster sida av vägen om man åker norrut. Hon minns inte hur det såg ut vid sjön

 Margareta  pekar på en sjö som ligger söder om Hedemora.

 Margareta  funderar på om det fanns en servering vid den platsen där hon brukade stanna. Hon minns inte riktigt.

 Margareta  förevisas ett foto över en sjö som ligger längs väg 70. Sjön heter Långtjärn. Hon informeras om att det är vid den sjön som iakttagelsen av den röda bilen gjordes.

Hon tittar på fotot och reagerar på att det är mycket träd på fotot vilket hon inte minns. Hon informeras om att iakttagelsen av den röda bilen gjordes ett par dagar efter mordet och att det då inte fanns någon skylt som visade att det fanns en sjö där och hon informeras om att sjön inte är synlig från vägen.

 Margareta  uppgav att då är det inte samma sjö. s bilatlas är från år 1981.

 Margareta  tillfrågas om hon på onsdagskvällen, 1986-03-05 20:00 ringde till polisen för att lämna tips.

 Margareta  blir förvånad över frågan och hon har aldrig ringt. Under deras vistelse i Idre var det ingen annan som besökte dom och ingen som lånade telefonen. Hon tillfrågas om hon ringt in ett tips 20 minuter senare men det har hon inte gjort.

På fråga uppgav  Margareta  att hon inte ringt till 90 000 och pratat med en präst senare samma kväll. Hon har aldrig ringt och pratat med en präst.

 Margareta  har aldrig varit i kontakt med polisen med koppling till mordet på Olof Palme.

Avslutningsvis tillfrågas  Margareta  om hon har något minne av hur mycket .

Hon har inget minne av det och hon har inga dokument kvar.

De hade ett .

De fick under byggnadstiden hjälp av Skandia. Hon minns inte hur.

.


Förhöret avslutas klockan 13:08

Pol 2019-08-29 1215 E-63-7-H ex-fru.pdf

Pol 2019-08-29 1215 E-63-7-H ex-fru.pdf

Avslutningsvis tillfrågas  Margareta  om hon har något minne av hur mycket .

Hon har inget minne av det och hon har inga dokument kvar.

De hade ett .

De fick under byggnadstiden hjälp av Skandia. Hon minns inte hur.

.


Förhöret avslutas klockan 13:08

Protokoll fört vid förhör med Röd söndagen 1986-03-02 med början klockan 16:15 .

Förhörsledare kriminalinspektörerna Christer H Sjöblom och Jan Svelin, KK 1.

Röd uppger sig inte sig inte ha gjort några som helst iakttagelser vid det aktuella tillfället på grund av det samtal som fördes med övriga i sällskapet och som helt fångade intresset.

Förhöret slut klockan 16:25 .

(Namnteckning)
Christer H Sjöblom

Förhör med Klering: INGRID Helen

Pol-1986-03-02 1615 T9593 Förhör med Ingrid Klering .pdf

Pol-1986-03-02 1615 T9593 Förhör med Ingrid Klering .pdf

Protokoll fört vid förhör med Röd söndagen 1986-03-02 med början klockan 16:15 .

Förhörsledare kriminalinspektörerna Christer H Sjöblom och Jan Svelin, KK 1.

Röd uppger sig inte sig inte ha gjort några som helst iakttagelser vid det aktuella tillfället på grund av det samtal som fördes med övriga i sällskapet och som helt fångade intresset.

Förhöret slut klockan 16:25 .

(Namnteckning)
Christer H Sjöblom

Förhör med Klering: INGRID Helen

Önskade påtala nedan nämnda telefonsamtal med Palme.

Med anledning av uppgifter kontaktades 1986-03-07 14:45 Sven Aspling per telefon.

Sven Aspling hade varit i kontakt med och önskade få påtala följande för polisens kännedom:

De har sedan många år tillbaka tillbringat Påsken tillsammans och från och med 1970-1971

har de varit tillsammans under påsken med familjen Palme i Idre-fjäll.

Den aktuella mordkvällen 1986-02-28 hade Palme ringt upp Sven Aspling vid cirka 20:20-20:25 -tiden.

De hade samtalat lite allmänt bland annat om Alva Myrdahls begravning, partipolitik samt om börsen m.m.

Vid cirka 20:35 -tiden uppger Olof Palme i telefon till Sven Aspling att nu står Lisbeth med kläderna på och vi skall gå på bio och kort därefter avslutar de samtalet.

Anledning till att Aspling påtalar ovannämnda är eventuellt om telefonsamtalet kan ha varit avlyssnat av någon okänd som därigenom fick vetskap om att Palme skulle gå på bio.

Pol-1986-03-07 1500 Z8084-1-Sven-aspling om tfnsamtal.pdf

Pol-1986-03-07 1500 Z8084-1-Sven-aspling om tfnsamtal.pdf

Önskade påtala nedan nämnda telefonsamtal med Palme.

Med anledning av uppgifter kontaktades 1986-03-07 14:45 Sven Aspling per telefon.

Sven Aspling hade varit i kontakt med och önskade få påtala följande för polisens kännedom:

De har sedan många år tillbaka tillbringat Påsken tillsammans och från och med 1970-1971

har de varit tillsammans under påsken med familjen Palme i Idre-fjäll.

Den aktuella mordkvällen 1986-02-28 hade Palme ringt upp Sven Aspling vid cirka 20:20-20:25 -tiden.

De hade samtalat lite allmänt bland annat om Alva Myrdahls begravning, partipolitik samt om börsen m.m.

Vid cirka 20:35 -tiden uppger Olof Palme i telefon till Sven Aspling att nu står Lisbeth med kläderna på och vi skall gå på bio och kort därefter avslutar de samtalet.

Anledning till att Aspling påtalar ovannämnda är eventuellt om telefonsamtalet kan ha varit avlyssnat av någon okänd som därigenom fick vetskap om att Palme skulle gå på bio.

Protokoll fört vid förhör med Alund, Åsa Lillemor - , Selmedalsvägen 64, 3 tr. 126 55 Hägersten. Förhöret hållet på rikskriminalen fredagen den 17/2 1989 med början kl 14.40. Förhöret hållet av krinsp Alf Andersson utan tillgång av förhörsvittne.

Alund underrättas om att han skall höras med anledning av sitt medlemskap i klubben Ixen, dess medlemmar samt andra besökare, samt uppgifter i övrigt som kan ha betydelse i utredningen av mordet på Olof Palme.

Alund uppger att hon gick med i klubben Ixen endast för att hon var lite förtjust i Peter Molander. Hon löste ett medlemskort och fick därvid lämna namn och adress. Ålund minns ej storlek på medlemsavgiften. Alund har aldrig deltagit i spel och uppsökte endast vid högst sporadiska tillfällen.

Fredagen den 28/2 1986 hade Alund tillbringat kvällen hos en väninna. Vid okänd tidpunkt på natten hade Ålund tagit en sväng ensam i sin bil förbi klubben xen, Alund ve ingen tidpunkt när hon anlände och minns ej heller vem som släppte in henne efter att hon ringt på dörrklockan. Ålund vet att det är familjen PaUL Molander som ägde klubben och att de var någon av familjemedlemmarna som släppte in besökare.

När Ålund kom in på klubben fanns ingen hon kände där. Alund har inget minne av att någon ur familjen Malander var där och säkerligen

inte Peter Molander eftersom det var för hans skull hon tittade Oin på Oxen. På klubben var det upprörd stämning med anledning av

Ifyla e) » blenkellen anv5rds som ortsättn ng sabd

Pol-1989-02-17-1440 KA10922-B Förhör med Åsa Ålund.pdf

Pol-1989-02-17-1440 KA10922-B Förhör med Åsa Ålund.pdf

Protokoll fört vid förhör med Alund, Åsa Lillemor - , Selmedalsvägen 64, 3 tr. 126 55 Hägersten. Förhöret hållet på rikskriminalen fredagen den 17/2 1989 med början kl 14.40. Förhöret hållet av krinsp Alf Andersson utan tillgång av förhörsvittne.

Alund underrättas om att han skall höras med anledning av sitt medlemskap i klubben Ixen, dess medlemmar samt andra besökare, samt uppgifter i övrigt som kan ha betydelse i utredningen av mordet på Olof Palme.

Alund uppger att hon gick med i klubben Ixen endast för att hon var lite förtjust i Peter Molander. Hon löste ett medlemskort och fick därvid lämna namn och adress. Ålund minns ej storlek på medlemsavgiften. Alund har aldrig deltagit i spel och uppsökte endast vid högst sporadiska tillfällen.

Fredagen den 28/2 1986 hade Alund tillbringat kvällen hos en väninna. Vid okänd tidpunkt på natten hade Ålund tagit en sväng ensam i sin bil förbi klubben xen, Alund ve ingen tidpunkt när hon anlände och minns ej heller vem som släppte in henne efter att hon ringt på dörrklockan. Ålund vet att det är familjen PaUL Molander som ägde klubben och att de var någon av familjemedlemmarna som släppte in besökare.

När Ålund kom in på klubben fanns ingen hon kände där. Alund har inget minne av att någon ur familjen Malander var där och säkerligen

inte Peter Molander eftersom det var för hans skull hon tittade Oin på Oxen. På klubben var det upprörd stämning med anledning av

Ifyla e) » blenkellen anv5rds som ortsättn ng sabd

Svelander, Åke 19 Tot

14 Postadresa (utdelning9ed1899 och orsadress), toleron ostaden fd tågvakt 15 Anon'ispiste egetagivare, poated:895 och telefon arbetat)

-

16 Uppslaget avsar

misstänkt person

17 Händelse (hort rubricering tex lakitagelse ay paraon, fordon, gods, skottlossning etc med angivanda av tio och plats)

Felaktigheter i 68-åringens uppgifter om tider för

fordon

gods

pendeltågen. 13 ! sak (anteckna forat bond persona yrke, namn. lodelaetio Balad. Paleon och arbetsgivare- okind persons in alder, signalement och kladsel -


Svelander har både läst och sett på TV att en 68-årig man från Östersund lämnat uppgifter om att han sett Christer Pettersson på pendeltågstationen i Märsta. Svelander har reagerat på vissa felaktigheter i de uppgifter som 68-åringen kommit med.

68-åringen har sagt att han åkt från Märsta vid 23.30-tiden. Svelander var tågvakt på pendeltåget som gick från Märsta 23.34 mordkvällen och är tidigare hörd ang detta. 68-åringen har vidare sagt att detta är det sista tåget från Märsta. Detta är fel, det sista tåget från Märsta mot Cst går 00.34.

68-åringen skall vidare ha sagt att det sista tåget från Stockholm mot Märsta stannar i Rotebro över natten och att man sedan får fortsätta mot Märsta med buss. Även detta är fel. sista tåget från Cst mot Märsta gårfrån Cst 00.46 och det går ända fram till Märsta.

Svelander uppgav också att han känner igen 68-åringens utseende. ev som pendeltågsresenär. Han har dock inget minne av att ha seti honom på tåget mordkvällen. Tillfrågad säger han dock att 68-åringen kan ha varit med utan att han lagt märke till detta.



19 Ovenstående uppslag

ken anknyla thit uppslag nr 21 xl anknyter till uppslag ni Z Registrerat: 23 Ärendot tilldelat


Spaningschef

Citr spaningachel


UD 10677-3 (Suelander

datum

|

24 Ferdigboabolat: datum

25 Spanchor: sign

Pol-1989-06-13-1220 KD11596-9 Förhör med Åke Svelander.pdf

Pol-1989-06-13-1220 KD11596-9 Förhör med Åke Svelander.pdf

Svelander, Åke 19 Tot

14 Postadresa (utdelning9ed1899 och orsadress), toleron ostaden fd tågvakt 15 Anon'ispiste egetagivare, poated:895 och telefon arbetat)

-

16 Uppslaget avsar

misstänkt person

17 Händelse (hort rubricering tex lakitagelse ay paraon, fordon, gods, skottlossning etc med angivanda av tio och plats)

Felaktigheter i 68-åringens uppgifter om tider för

fordon

gods

pendeltågen. 13 ! sak (anteckna forat bond persona yrke, namn. lodelaetio Balad. Paleon och arbetsgivare- okind persons in alder, signalement och kladsel -


Svelander har både läst och sett på TV att en 68-årig man från Östersund lämnat uppgifter om att han sett Christer Pettersson på pendeltågstationen i Märsta. Svelander har reagerat på vissa felaktigheter i de uppgifter som 68-åringen kommit med.

68-åringen har sagt att han åkt från Märsta vid 23.30-tiden. Svelander var tågvakt på pendeltåget som gick från Märsta 23.34 mordkvällen och är tidigare hörd ang detta. 68-åringen har vidare sagt att detta är det sista tåget från Märsta. Detta är fel, det sista tåget från Märsta mot Cst går 00.34.

68-åringen skall vidare ha sagt att det sista tåget från Stockholm mot Märsta stannar i Rotebro över natten och att man sedan får fortsätta mot Märsta med buss. Även detta är fel. sista tåget från Cst mot Märsta gårfrån Cst 00.46 och det går ända fram till Märsta.

Svelander uppgav också att han känner igen 68-åringens utseende. ev som pendeltågsresenär. Han har dock inget minne av att ha seti honom på tåget mordkvällen. Tillfrågad säger han dock att 68-åringen kan ha varit med utan att han lagt märke till detta.



19 Ovenstående uppslag

ken anknyla thit uppslag nr 21 xl anknyter till uppslag ni Z Registrerat: 23 Ärendot tilldelat


Spaningschef

Citr spaningachel


UD 10677-3 (Suelander

datum

|

24 Ferdigboabolat: datum

25 Spanchor: sign

Efter det att Piltz hade informerats omkring anledningen till förhöret uppgav han spontant, att han redan hade förhörts vid KK 1, tisdagen den ll mars 1986, av en  Hörnell  (?) eller  Harnell  (?) i anledning av ett tips som hade inkommit. Enligt detta skulle Piltz ha förekommit vid något bråk vad det avsåg buss 44 i Stockholm i närheten av platsen för mordet på statsminister Olof Palme. Piltz hade dock aldrig varit där, utan allt var helt felaktigt, menade han.

Piltz underrättades om, att det nu aktuella förhöret inte avsåg någon händelse där buss 44 skulle vara inblandad. I stället avsåg det alltså en helt annan händelse.

Efter det att Piltz uppmanats berätta vad han gjorde dagen för mordet på Palme, det vill säga fredagen den 28 februari 1986, uppgav han följande:

Under dagen den 28 februari 1986, arbetade han dagtidspass som polisman vid i ordinarie tur mellan klockan 06.00 till 14.00. Direkt därefter, det vill säga efter tjänstens slut, åkte han med den egna bilen med registreringsnummer till , för att sammanträffa med en bekant vid namn , som hade telefon , som han skulle hjälpa att föra dennes till en vi .

Därifrån åkte Piltz och till Piltz fästmö, , på adressen , och dit de kom någon gång vid 16-17.00-tiden, för att fika. Efter detta skjutsade Piltz

Pol-1986-03-13 1200 EAE340-7 Förhör med Thomas Piltz.pdf

Pol-1986-03-13 1200 EAE340-7 Förhör med Thomas Piltz.pdf

Efter det att Piltz hade informerats omkring anledningen till förhöret uppgav han spontant, att han redan hade förhörts vid KK 1, tisdagen den ll mars 1986, av en  Hörnell  (?) eller  Harnell  (?) i anledning av ett tips som hade inkommit. Enligt detta skulle Piltz ha förekommit vid något bråk vad det avsåg buss 44 i Stockholm i närheten av platsen för mordet på statsminister Olof Palme. Piltz hade dock aldrig varit där, utan allt var helt felaktigt, menade han.

Piltz underrättades om, att det nu aktuella förhöret inte avsåg någon händelse där buss 44 skulle vara inblandad. I stället avsåg det alltså en helt annan händelse.

Efter det att Piltz uppmanats berätta vad han gjorde dagen för mordet på Palme, det vill säga fredagen den 28 februari 1986, uppgav han följande:

Under dagen den 28 februari 1986, arbetade han dagtidspass som polisman vid i ordinarie tur mellan klockan 06.00 till 14.00. Direkt därefter, det vill säga efter tjänstens slut, åkte han med den egna bilen med registreringsnummer till , för att sammanträffa med en bekant vid namn , som hade telefon , som han skulle hjälpa att föra dennes till en vi .

Därifrån åkte Piltz och till Piltz fästmö, , på adressen , och dit de kom någon gång vid 16-17.00-tiden, för att fika. Efter detta skjutsade Piltz

tillbaka till hemmet på , eftersom dennes bil var kvar på verkstaden. Piltz återvände därpå till fästmön och klockan var då kanske 18.00-18.30. Därefter intog de måltid tillsammans.

Under hela kvällen, det vill säga fortfarande fredagen den 28 februari 1986, var Piltz och fästmön tillsammans i hennes lägenhet och han övernattade därtill hos henne. I sammanhanget förklarade därtill Piltz på särskilda frågor, att han bodde både i sin egen lägenhet och hos fästmön. Mestadels bodde han dock hos henne och hade av den anledningen de mesta tillhörigheterna i hennes lägenhet. Det innebar i klartext, förklarade han på fortsatta frågor, att han var hemma i och med det att han var i den sistnämnda lägenheten.

Piltz och fästmön tillbringade en normal hemmakväll aktuell dag och gick därmed till sängs och lade sig troligen vid 23.00-24.00-tiden. Till viss del berodde dock denna tid på den tidpunkt som televisionen slutade sända. Med detta menade Piltz, att de troligen gått och lagt sig efter det att TV-programmet avslutats. Vilket program som givits aktuell kväll, hade han dock ingen som helst aning om då han inte kunde erinra sig detta.

Nästföljande dag, det vill säga lördagen den 1 mars 1986, vid 10.30-tiden, skulle Piltz sammanträffa med sin advokat. Innan dess, troligen vid 09.00-tiden, ringde kamraten och omtalade, vad som hade hänt, det vill säga att statsminister Olof Palme hade mördats.

På direkt fråga till Piltz, förklarade han, att han var så gott som helst säker på att allt han hade sagt om sina förehavanden var korrekt och att det just gällde den 28 februari 1986. Som stöd för minnet hade han det förhållandet, att han aktuell dag hade arbetat sista arbetspasset före fridag och att han därmed skulle arbeta igen först från och med klockan 17.00, måndagen den 3 mars 1986.

Piltz delgavs det förhållandet, att han i enlighet med ett vittne skulle ha  setts gå på en buss 43 på Birger Jarlsgatan i Stockholm vid Eriksbergsplan, eller Engelbrektsplan, eller Eriksbergsgatan, fredagen den 28 februari 1986, vid 23.35 -tiden, varvid han uppgav, att han aldrig varit på platsen den aktuella dagen och tidpunkten.

Även om Piltz spontana reaktion utmynnade i en frågan: - "Är vittnet från ?", fick han inget svar från förhörsledaren. När han särskilt tillfrågades omkring orsaken till frågeställningen, förklarade han, att han tänkte på det faktiska förhållandet att han hade stämt och att förhandling förekommit i målet den . Även om han inte kunde erinra sig i vilken sal förhandlingarna pågick, skedde de "direkt till vänster" vid ingång i byggnaden,

Pol-1986-03-13 1200 EAE340-7 Förhör med Thomas Piltz.pdf

Pol-1986-03-13 1200 EAE340-7 Förhör med Thomas Piltz.pdf

tillbaka till hemmet på , eftersom dennes bil var kvar på verkstaden. Piltz återvände därpå till fästmön och klockan var då kanske 18.00-18.30. Därefter intog de måltid tillsammans.

Under hela kvällen, det vill säga fortfarande fredagen den 28 februari 1986, var Piltz och fästmön tillsammans i hennes lägenhet och han övernattade därtill hos henne. I sammanhanget förklarade därtill Piltz på särskilda frågor, att han bodde både i sin egen lägenhet och hos fästmön. Mestadels bodde han dock hos henne och hade av den anledningen de mesta tillhörigheterna i hennes lägenhet. Det innebar i klartext, förklarade han på fortsatta frågor, att han var hemma i och med det att han var i den sistnämnda lägenheten.

Piltz och fästmön tillbringade en normal hemmakväll aktuell dag och gick därmed till sängs och lade sig troligen vid 23.00-24.00-tiden. Till viss del berodde dock denna tid på den tidpunkt som televisionen slutade sända. Med detta menade Piltz, att de troligen gått och lagt sig efter det att TV-programmet avslutats. Vilket program som givits aktuell kväll, hade han dock ingen som helst aning om då han inte kunde erinra sig detta.

Nästföljande dag, det vill säga lördagen den 1 mars 1986, vid 10.30-tiden, skulle Piltz sammanträffa med sin advokat. Innan dess, troligen vid 09.00-tiden, ringde kamraten och omtalade, vad som hade hänt, det vill säga att statsminister Olof Palme hade mördats.

På direkt fråga till Piltz, förklarade han, att han var så gott som helst säker på att allt han hade sagt om sina förehavanden var korrekt och att det just gällde den 28 februari 1986. Som stöd för minnet hade han det förhållandet, att han aktuell dag hade arbetat sista arbetspasset före fridag och att han därmed skulle arbeta igen först från och med klockan 17.00, måndagen den 3 mars 1986.

Piltz delgavs det förhållandet, att han i enlighet med ett vittne skulle ha  setts gå på en buss 43 på Birger Jarlsgatan i Stockholm vid Eriksbergsplan, eller Engelbrektsplan, eller Eriksbergsgatan, fredagen den 28 februari 1986, vid 23.35 -tiden, varvid han uppgav, att han aldrig varit på platsen den aktuella dagen och tidpunkten.

Även om Piltz spontana reaktion utmynnade i en frågan: - "Är vittnet från ?", fick han inget svar från förhörsledaren. När han särskilt tillfrågades omkring orsaken till frågeställningen, förklarade han, att han tänkte på det faktiska förhållandet att han hade stämt och att förhandling förekommit i målet den . Även om han inte kunde erinra sig i vilken sal förhandlingarna pågick, skedde de "direkt till vänster" vid ingång i byggnaden,

svarade han på fråga från förhörsledaren.

I sammanhanget påpekade Piltz, att han över huvud taget inte  brukade åka buss . I stället  åkte han i egen bil . Inte heller hade han dagen innan, det vill säga torsdagen den 27 februari 1986, varit på den aktuella platsen vid den tid som angivits, eller vid någon annan tidpunkt.

Avslutningsvis underrättades Piltz om hur det aktuella vittnet identifierat honom som mannen vid  bussen  genom att närvara vid förhandling vid . I sammanhanget påpekade dock Piltz, att det bara hade varit journalister och TV-folk närvarande vid förhandlingarna. Totalt hade det kanske varit tjugo åhörare närvarande och bland dem var kanske tre eller fyra Piltz kamrater.

Genom förhörsledaren erbjöds Piltz omedelbart vittnesförhör med fästmön, för undvikande av att de skulle kunna ha någon kontakt med varandra innan förhöret. På grund av att hon dock skulle behöva hämtas från arbetsplatsen och förlora arbetsinkomst, ville han inte att så skulle ske. I förekommande fall fick hon kallas till förhör i sedvanlig ordning vid något senare tillfälle, menade han. När  fredagen den 14 mars 1986 , fördes på tal som förhörsdag av fästmön, framförde han önskemål om hjälp med bilskjuts från hennes bostad till Säkerhetspolisens lokaler i Stockholm. Begäran villfors varvid det bestämdes att fästmön skulle skjutsas från bostaden  klockan 10.00 , angiven dag.

Piltz fästmö, , är anställd som , på halvtid. Hon arbetade av den anledningen på eftermiddagarna och och var ledig på fredagar.

Förhöret avslutades klockan 12.50

Stockholm som ovan

JAS

Pol-1986-03-13 1200 EAE340-7 Förhör med Thomas Piltz.pdf

Pol-1986-03-13 1200 EAE340-7 Förhör med Thomas Piltz.pdf

svarade han på fråga från förhörsledaren.

I sammanhanget påpekade Piltz, att han över huvud taget inte  brukade åka buss . I stället  åkte han i egen bil . Inte heller hade han dagen innan, det vill säga torsdagen den 27 februari 1986, varit på den aktuella platsen vid den tid som angivits, eller vid någon annan tidpunkt.

Avslutningsvis underrättades Piltz om hur det aktuella vittnet identifierat honom som mannen vid  bussen  genom att närvara vid förhandling vid . I sammanhanget påpekade dock Piltz, att det bara hade varit journalister och TV-folk närvarande vid förhandlingarna. Totalt hade det kanske varit tjugo åhörare närvarande och bland dem var kanske tre eller fyra Piltz kamrater.

Genom förhörsledaren erbjöds Piltz omedelbart vittnesförhör med fästmön, för undvikande av att de skulle kunna ha någon kontakt med varandra innan förhöret. På grund av att hon dock skulle behöva hämtas från arbetsplatsen och förlora arbetsinkomst, ville han inte att så skulle ske. I förekommande fall fick hon kallas till förhör i sedvanlig ordning vid något senare tillfälle, menade han. När  fredagen den 14 mars 1986 , fördes på tal som förhörsdag av fästmön, framförde han önskemål om hjälp med bilskjuts från hennes bostad till Säkerhetspolisens lokaler i Stockholm. Begäran villfors varvid det bestämdes att fästmön skulle skjutsas från bostaden  klockan 10.00 , angiven dag.

Piltz fästmö, , är anställd som , på halvtid. Hon arbetade av den anledningen på eftermiddagarna och och var ledig på fredagar.

Förhöret avslutades klockan 12.50

Stockholm som ovan

JAS

Lennart Mauritzen ringer och berättar, att han genom häktade Jan Gunnar Lundberg, - ( 9-4 inskr. nr 2238 ) har hört att hans kompisar Sigge Cedergren och Reinhold Jansson kommit i bil på Tunnelgatan vid tiden för mordet på Olof Palme.

Cedergren och Jansson hade då blivit hindrade och inte kommit förbi en på Tunnelgatan anmärkningsvärt uppställd bil.

Mauritzon känner inte till om Cedergren o Jansson är hörda tidigare om detta. Cedergren o Jansson bor i Apotekshuset vid Tegnérgatan & Luntmakargatan i Stockholm.

Pol-1986-03-14 0810 KB10393 Lennart Mauritzon .pdf

Pol-1986-03-14 0810 KB10393 Lennart Mauritzon .pdf

Lennart Mauritzen ringer och berättar, att han genom häktade Jan Gunnar Lundberg, - ( 9-4 inskr. nr 2238 ) har hört att hans kompisar Sigge Cedergren och Reinhold Jansson kommit i bil på Tunnelgatan vid tiden för mordet på Olof Palme.

Cedergren och Jansson hade då blivit hindrade och inte kommit förbi en på Tunnelgatan anmärkningsvärt uppställd bil.

Mauritzon känner inte till om Cedergren o Jansson är hörda tidigare om detta. Cedergren o Jansson bor i Apotekshuset vid Tegnérgatan & Luntmakargatan i Stockholm.

Förhör hållet med Palme, MÅRTEN Olof född - , anställd Riksförsäkringsverket, Adolf Fredriks Kyrkogata 8, 111 27 Stockholm, telefon .

Förhöret hållet 1986-04-16 21:15 i rikskriminalens lokaler.

Förhöret avslutades med rekonstruktion klockan 01:00 .

Förhörsledare krinsp Leif Bokström och Gunnar Hierner.


Mårten Palme delgavs att förhöret gällde hans och fästmöns planerade biobesök 1986-02-28 ,där de även träffade Olof och Lisbeth Palme.

Förhöret avsåg även andra iakttagelser som han gjorde.

Angående biobesöket uppgav Mårten Palme följande:

Han arbetar på riksförsäkringsverket på Adolf Fredriks Kyrkogata. Han går ofta förbi biografen Grand på Sveavägen.

Han har då sett att filmen Bröderna Mozart visas där. Han har haft funderingar på att se filmen.

1986-02-27 var han på middag hos en familj på Lidingö. De pratade varmt om filmen Bröderna Mozart. Mårten nämnde ej vid detta tillfälle att han skulle gå och se filmen.

1986-02-28 vid 14 -tiden pratade han per telefon med sin fästmö.

Mårten är ej helt säker om det var han eller fästmön som ringde upp. Han tror att det var han själv som gjorde detta.

De bestämde sig preliminärt för att se filmen Bröderna Mozart, eventuellt skulle de i stället gå på filmen Mitt liv som hund.

Vid detta tillfälle nämndes aldrig att föräldrarna skulle gå med. Mårten hade överhuvudtaget ej pratat med Olof eller Lisbeth Palme om att gå på bio.

Vid cirka 17:15-tiden , då han lämnade arbetsplatsen, sade han till sin arbetskamrat, Henrik Waldenström, att han skulle gå på bio och eventuellt se Bröderna Mozart.

Han nämnde aldrig föräldrarnas namn, då han vid detta tillfälle ej kände till att de funderat på att gå på bio.

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Förhör hållet med Palme, MÅRTEN Olof född - , anställd Riksförsäkringsverket, Adolf Fredriks Kyrkogata 8, 111 27 Stockholm, telefon .

Förhöret hållet 1986-04-16 21:15 i rikskriminalens lokaler.

Förhöret avslutades med rekonstruktion klockan 01:00 .

Förhörsledare krinsp Leif Bokström och Gunnar Hierner.


Mårten Palme delgavs att förhöret gällde hans och fästmöns planerade biobesök 1986-02-28 ,där de även träffade Olof och Lisbeth Palme.

Förhöret avsåg även andra iakttagelser som han gjorde.

Angående biobesöket uppgav Mårten Palme följande:

Han arbetar på riksförsäkringsverket på Adolf Fredriks Kyrkogata. Han går ofta förbi biografen Grand på Sveavägen.

Han har då sett att filmen Bröderna Mozart visas där. Han har haft funderingar på att se filmen.

1986-02-27 var han på middag hos en familj på Lidingö. De pratade varmt om filmen Bröderna Mozart. Mårten nämnde ej vid detta tillfälle att han skulle gå och se filmen.

1986-02-28 vid 14 -tiden pratade han per telefon med sin fästmö.

Mårten är ej helt säker om det var han eller fästmön som ringde upp. Han tror att det var han själv som gjorde detta.

De bestämde sig preliminärt för att se filmen Bröderna Mozart, eventuellt skulle de i stället gå på filmen Mitt liv som hund.

Vid detta tillfälle nämndes aldrig att föräldrarna skulle gå med. Mårten hade överhuvudtaget ej pratat med Olof eller Lisbeth Palme om att gå på bio.

Vid cirka 17:15-tiden , då han lämnade arbetsplatsen, sade han till sin arbetskamrat, Henrik Waldenström, att han skulle gå på bio och eventuellt se Bröderna Mozart.

Han nämnde aldrig föräldrarnas namn, då han vid detta tillfälle ej kände till att de funderat på att gå på bio.

Mårten gick ut bakvägen på sin arbetsplats och kom därvid ut på Wallingatan.

Han gick Holländargatan, Kammakargatan till höger och ner på Sveavägen. (Eventuellt genade han över kyrkogården.)

Han gick sedan Sveavägen fram till biografen, där han köpte två biljetter till 21 -föreställningen.

Vad Mårten kommer ihåg, var det ingen före honom vid biljettluckan. Några andra människor fanns i foajén vad han kan minnas.

Mårten kan ej erinra sig huruvida någon förföljde honom från arbetsplatsen och/eller ner till biografen. Han själv hade ingen känsla av att så var fallet.

Mårten kommer ihåg att han frågade vid biljettköpet, om han fick lämna tillbaka biljetterna med tanke på att han och fästmön ej bestämt sig 100-procentigt. Han fick då till svar att det skulle gå bra, om han gjorde detta före klockan 20:45 .

Mårten hade inte för avsikt att köpa fler biljetter än dessa två. Han hade - som nämnts - ej pratat med mor eller far om biobesöket.

Mårten uppger att han normalt ej igenkänns som son till Olof Palme.

Mårten gick Sveavägen fram till Rådmansgatan, där han tog T-banan, bytte vid T-Centralen och åkte till Karlaplan.

Eventuellt kan han ha gått från biografen Grand fram till Hötorget, men troligen gick han till Rådmansgatan. Mårten har ingen känsla av att någon förföljde honom till Karlaplan.

Då han kom fram till Karlaplan gick han upp till Fältöverstens Centrum.

Inne i centrum, mitt för Metro, mötte han en bekant vid namn Göran Engström (journalist på Expressen). vilken tidigare har varit gift med Anne Lindgren (anställd på TV).

De pratade om Alva Myrdahls begravning och Metropolitundersökningen. De pratade cirka 10 minuter men kom aldrig in och samtalade om något biobesök.

Mårten inlägger därvid att han varit på Alva Myrdahls begravning och suttit bakom fadern i kyrkan. Själv tror han, som nämnts, inte att många känner igen honom såsom Olof Palmes son.

Vid 17:45 -tiden gick han in på Metro och köpte filmjölk, gick sedan till bokhandeln och han tror klockan nu var strax före 18:00 ,då affären höll på att stänga.

Mårten gick sedan till bostaden. Ingen följde efter honom. Klockan var då några minuter över 18.00 .

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Mårten gick ut bakvägen på sin arbetsplats och kom därvid ut på Wallingatan.

Han gick Holländargatan, Kammakargatan till höger och ner på Sveavägen. (Eventuellt genade han över kyrkogården.)

Han gick sedan Sveavägen fram till biografen, där han köpte två biljetter till 21 -föreställningen.

Vad Mårten kommer ihåg, var det ingen före honom vid biljettluckan. Några andra människor fanns i foajén vad han kan minnas.

Mårten kan ej erinra sig huruvida någon förföljde honom från arbetsplatsen och/eller ner till biografen. Han själv hade ingen känsla av att så var fallet.

Mårten kommer ihåg att han frågade vid biljettköpet, om han fick lämna tillbaka biljetterna med tanke på att han och fästmön ej bestämt sig 100-procentigt. Han fick då till svar att det skulle gå bra, om han gjorde detta före klockan 20:45 .

Mårten hade inte för avsikt att köpa fler biljetter än dessa två. Han hade - som nämnts - ej pratat med mor eller far om biobesöket.

Mårten uppger att han normalt ej igenkänns som son till Olof Palme.

Mårten gick Sveavägen fram till Rådmansgatan, där han tog T-banan, bytte vid T-Centralen och åkte till Karlaplan.

Eventuellt kan han ha gått från biografen Grand fram till Hötorget, men troligen gick han till Rådmansgatan. Mårten har ingen känsla av att någon förföljde honom till Karlaplan.

Då han kom fram till Karlaplan gick han upp till Fältöverstens Centrum.

Inne i centrum, mitt för Metro, mötte han en bekant vid namn Göran Engström (journalist på Expressen). vilken tidigare har varit gift med Anne Lindgren (anställd på TV).

De pratade om Alva Myrdahls begravning och Metropolitundersökningen. De pratade cirka 10 minuter men kom aldrig in och samtalade om något biobesök.

Mårten inlägger därvid att han varit på Alva Myrdahls begravning och suttit bakom fadern i kyrkan. Själv tror han, som nämnts, inte att många känner igen honom såsom Olof Palmes son.

Vid 17:45 -tiden gick han in på Metro och köpte filmjölk, gick sedan till bokhandeln och han tror klockan nu var strax före 18:00 ,då affären höll på att stänga.

Mårten gick sedan till bostaden. Ingen följde efter honom. Klockan var då några minuter över 18.00 .

Då han kom hem ringde han ganska omgående till sin fästmö, vilken talade om att Lisbeth Palme ringt vid 17 -tiden.

Hon hade frågat fästmön vad de skulle göra under kvällen. Mårten tror att fästmön nämnt något om att hon och Mårten skulle gå på "Bröderna Mozart" eller "Mitt liv som hund".

Fästmön hade uppgivit att det varit ett långt samtal, cirka 20 minuter.

Mårten sade till fästmön att han köpt två biljetter till 21 -föreställningen på Grand. De kom överens om att de skulle gå och se filmen och att de skulle träffas utanför biografen klockan 20:50 .

Efter samtalet bytte Mårten om för en joggingrunda på Djurgården.

Under tiden ringde fadern, Olof Palme, klockan var 18:30-18:40 .

Fadern sa att han var hemma i bostaden. Mårten hörde även mamma Lisbeth i bakgrunden.

Olof och Mårten pratade rent allmänt om metropolit-undersökningen och Mårtens uppsatsskrivning.

Olof sade även att han och Lisbeth tänkt gå och se "Mitt liv som hund". De hade tidigare pratat om det.

Mårten uppgav att han och fästmön skulle gå och se filmen "Bröderna Mozart". Olof sade då att han hade pratat med Lisbeth om den filmen också.

Eftersom Lisbeth tydligen hörde att Olof och Mårten pratade om Bröderna Mozart som fästmön och Mårten skulle se, hörde han Lisbeth kommentera detta i bakgrunden.

Olof sade då, ”vi får se om även vi går på Mozart och i så fall ses vi utanför biografen".

Samtalet varade cirka 15 minuter och Olof slutade med att han ska gå och sätta sig och äta.

Mårten fick intryck av att de skulle se den andra filmen "Mitt liv som hund". Mårten ringde upp fästmön och upplyste henne om, att föräldrarna eventuellt skulle gå med på samma film.

Därefter lämnade Mårten bostaden och sprang sin runda. Klockan är 19:15 .Han sprang Ladugårdsgärde, Djurgårdsbrunns Värdshus, vände och sprang tillbaka till bostaden.

Joggingrundan tar normalt cirka 30 minuter. Ingen person följde under hans joggingrunda efter honom eller liknande.

Klockan var cirka 19:50 då han kom hem till bostaden.

Efter en dusch åt han fil. Han såg på klockan på väggen att den var 20:38 och fick bråttom.

Armbandsuret hade sackat efter något. Mårten ringde därför fästmön som inte svarade, eftersom

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Då han kom hem ringde han ganska omgående till sin fästmö, vilken talade om att Lisbeth Palme ringt vid 17 -tiden.

Hon hade frågat fästmön vad de skulle göra under kvällen. Mårten tror att fästmön nämnt något om att hon och Mårten skulle gå på "Bröderna Mozart" eller "Mitt liv som hund".

Fästmön hade uppgivit att det varit ett långt samtal, cirka 20 minuter.

Mårten sade till fästmön att han köpt två biljetter till 21 -föreställningen på Grand. De kom överens om att de skulle gå och se filmen och att de skulle träffas utanför biografen klockan 20:50 .

Efter samtalet bytte Mårten om för en joggingrunda på Djurgården.

Under tiden ringde fadern, Olof Palme, klockan var 18:30-18:40 .

Fadern sa att han var hemma i bostaden. Mårten hörde även mamma Lisbeth i bakgrunden.

Olof och Mårten pratade rent allmänt om metropolit-undersökningen och Mårtens uppsatsskrivning.

Olof sade även att han och Lisbeth tänkt gå och se "Mitt liv som hund". De hade tidigare pratat om det.

Mårten uppgav att han och fästmön skulle gå och se filmen "Bröderna Mozart". Olof sade då att han hade pratat med Lisbeth om den filmen också.

Eftersom Lisbeth tydligen hörde att Olof och Mårten pratade om Bröderna Mozart som fästmön och Mårten skulle se, hörde han Lisbeth kommentera detta i bakgrunden.

Olof sade då, ”vi får se om även vi går på Mozart och i så fall ses vi utanför biografen".

Samtalet varade cirka 15 minuter och Olof slutade med att han ska gå och sätta sig och äta.

Mårten fick intryck av att de skulle se den andra filmen "Mitt liv som hund". Mårten ringde upp fästmön och upplyste henne om, att föräldrarna eventuellt skulle gå med på samma film.

Därefter lämnade Mårten bostaden och sprang sin runda. Klockan är 19:15 .Han sprang Ladugårdsgärde, Djurgårdsbrunns Värdshus, vände och sprang tillbaka till bostaden.

Joggingrundan tar normalt cirka 30 minuter. Ingen person följde under hans joggingrunda efter honom eller liknande.

Klockan var cirka 19:50 då han kom hem till bostaden.

Efter en dusch åt han fil. Han såg på klockan på väggen att den var 20:38 och fick bråttom.

Armbandsuret hade sackat efter något. Mårten ringde därför fästmön som inte svarade, eftersom

hon troligen redan gått ner till biografen.

Mårten sprang sedan från bostaden till Karlaplan, där han tog T-banan till Östermalmstorg.

Han sprang sedan Birger Jarlsgatan, Stureplan, Kungsgatan, Sveavägen och fram till biografen Grand. (Eventuellt sprang han Brunkebergstunneln fram till Sveavägen.)

Han kom fram till biografen 20:55 ,alltså 5 minuter försent.

Då han kom fram till biografen Grand, upptäckte han att 19 -föreställningen nyss slutat, varför mycket folk strömmade ut från biografen.

De första personer som Mårten träffade på, var en bekant flicka och hennes pojkvän. Flickans namn är Anette Klintfält och ska bo någonstans på Döbelnsgatan - hennes pojkvän känner Mårten endast som Thomas.

Mårten pratade en kort stund med dem om filmen. Mårten uppger att de troligen sett mor och far vid biografen.

Mårten uppger vidare att Lisbeth under samtalets gång kom fram mot dem men väntade ett stycke bakom Mårten tills han hade pratat färdigt, varför han tror att Anette kan ha sett mamman.

Lisbeth sade till Mårten att Olof stod i biljettkön.

Under tiden gick Mårten fram till en annan studiekamrat, Birgitta Magnusson, och hennes väninna. Båda hade varit och sett 19 -föreställningen.

Mårtens fästmö kom också fram och alla fyra ungdomarna pratade ett tag utanför biografsalongen på gatan.

Under tiden som de stod ute på gatan och samtalade, såg Mårten att Olof kom ut och gick och tittade på filmbilderna utanför på väggen.

Lisbeth hade troligen gått in och handlat någon chokladkaka.

Efter ett tag gick flickorna, Birgitta Magnusson och hennes väninna. Klockan var då cirka 21:07 .

Mårten och fästmön gick fram till Olof och Lisbeth - filmen skulle snart börja.

Mårten fick en chokladkaka av mamman och samtliga fyra gick in mot biografsalongen.

Mårten tror att under den korta stund som han pratade med mor och far tog han ett steg bakåt, varvid han knuffade till en man som han har en känsla av stod ensam och mycket nära honom.

Enligt Mårtens bedömning hade mannen ett utländskt utseende. Han hade svart, halvlångt krulligt hår. Mannen var

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

hon troligen redan gått ner till biografen.

Mårten sprang sedan från bostaden till Karlaplan, där han tog T-banan till Östermalmstorg.

Han sprang sedan Birger Jarlsgatan, Stureplan, Kungsgatan, Sveavägen och fram till biografen Grand. (Eventuellt sprang han Brunkebergstunneln fram till Sveavägen.)

Han kom fram till biografen 20:55 ,alltså 5 minuter försent.

Då han kom fram till biografen Grand, upptäckte han att 19 -föreställningen nyss slutat, varför mycket folk strömmade ut från biografen.

De första personer som Mårten träffade på, var en bekant flicka och hennes pojkvän. Flickans namn är Anette Klintfält och ska bo någonstans på Döbelnsgatan - hennes pojkvän känner Mårten endast som Thomas.

Mårten pratade en kort stund med dem om filmen. Mårten uppger att de troligen sett mor och far vid biografen.

Mårten uppger vidare att Lisbeth under samtalets gång kom fram mot dem men väntade ett stycke bakom Mårten tills han hade pratat färdigt, varför han tror att Anette kan ha sett mamman.

Lisbeth sade till Mårten att Olof stod i biljettkön.

Under tiden gick Mårten fram till en annan studiekamrat, Birgitta Magnusson, och hennes väninna. Båda hade varit och sett 19 -föreställningen.

Mårtens fästmö kom också fram och alla fyra ungdomarna pratade ett tag utanför biografsalongen på gatan.

Under tiden som de stod ute på gatan och samtalade, såg Mårten att Olof kom ut och gick och tittade på filmbilderna utanför på väggen.

Lisbeth hade troligen gått in och handlat någon chokladkaka.

Efter ett tag gick flickorna, Birgitta Magnusson och hennes väninna. Klockan var då cirka 21:07 .

Mårten och fästmön gick fram till Olof och Lisbeth - filmen skulle snart börja.

Mårten fick en chokladkaka av mamman och samtliga fyra gick in mot biografsalongen.

Mårten tror att under den korta stund som han pratade med mor och far tog han ett steg bakåt, varvid han knuffade till en man som han har en känsla av stod ensam och mycket nära honom.

Enligt Mårtens bedömning hade mannen ett utländskt utseende. Han hade svart, halvlångt krulligt hår. Mannen var

klädd i en vinröd jacka, typ vildmarksjacka, med skinnkant på kapuschongen, skinnet var ljust.

Samtliga gick därefter raskt in på biografen och klockan var cirka 21:10


Mårten uppger att han och fästmön satt snett bakom föräldrarna, tre-fyra rader skiljde Mårten och fästmön från Olof och Lisbeth Palme.

Vad Mårten kommer ihåg är det en mindre gång framför bänkraden, där Olof och Lisbeth Palme satt.

Mårten såg föräldrarna ganska bra ifrån sin plats.

Mårten uppger även att då de kom in på biografen var ljuset fortfarande tänt i salongen.

På raden bakom Olof och Lisbeth Palme satt Björn Rosengren, som Lisbeth och Olof hälsade på.

Mårten såg även en bekant till honom själv, som heter John, han vet ej Johns efternamn. Han har träffat honom på Fårö någon gång. Mårten skall senare ta reda på mannens namn.

Mårten upptäckte inget onormalt under filmens gång som han reagerade över. Vad han kommer ihåg var biografen ganska fullsatt.

Efter filmens slut, dröjde de sig kvar något i salongen för att vänta in varandra, varför samtliga fyra kom ut senare från biografsalongen.

När de kom ut på gatan, gick de ganska omedelbart en bit till höger, cirka 10-20 meter.

Samtliga fyra blev stående utanför affären Bokcirkeln.

Mårten hade på biografen tagit med sig en tidningskrönika, vilken tar upp olika filmer.

Pappan lånade tidningen för att leta efter namnet på en viss skådespelerska.

Han gick därför fram till Bokcirkelns fönster som var upplyst; precis när han skulle titta i tidningen, slocknade ljuset i skyltfönstret. Mårten tror att klockan nu var 11:15-11:30 .

Ljuset slocknade vid tillfället för gott och något flämtande ljus förekom inte, utan det blev helt mörkt i skyltfönstret. (Vid rekonstruktionen släcktes lyset klockan 00:25 och enligt Mårten på samma sätt som under aktuell kväll.)

Mårten gick själv fram till skyltfönstret och tittade in för att se om det fanns någon i butiken.

Han vände sig även något till höger mot biografen Grand och upptäckte en man som stod utanför möbelaffärens skyltfönster.

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

klädd i en vinröd jacka, typ vildmarksjacka, med skinnkant på kapuschongen, skinnet var ljust.

Samtliga gick därefter raskt in på biografen och klockan var cirka 21:10


Mårten uppger att han och fästmön satt snett bakom föräldrarna, tre-fyra rader skiljde Mårten och fästmön från Olof och Lisbeth Palme.

Vad Mårten kommer ihåg är det en mindre gång framför bänkraden, där Olof och Lisbeth Palme satt.

Mårten såg föräldrarna ganska bra ifrån sin plats.

Mårten uppger även att då de kom in på biografen var ljuset fortfarande tänt i salongen.

På raden bakom Olof och Lisbeth Palme satt Björn Rosengren, som Lisbeth och Olof hälsade på.

Mårten såg även en bekant till honom själv, som heter John, han vet ej Johns efternamn. Han har träffat honom på Fårö någon gång. Mårten skall senare ta reda på mannens namn.

Mårten upptäckte inget onormalt under filmens gång som han reagerade över. Vad han kommer ihåg var biografen ganska fullsatt.

Efter filmens slut, dröjde de sig kvar något i salongen för att vänta in varandra, varför samtliga fyra kom ut senare från biografsalongen.

När de kom ut på gatan, gick de ganska omedelbart en bit till höger, cirka 10-20 meter.

Samtliga fyra blev stående utanför affären Bokcirkeln.

Mårten hade på biografen tagit med sig en tidningskrönika, vilken tar upp olika filmer.

Pappan lånade tidningen för att leta efter namnet på en viss skådespelerska.

Han gick därför fram till Bokcirkelns fönster som var upplyst; precis när han skulle titta i tidningen, slocknade ljuset i skyltfönstret. Mårten tror att klockan nu var 11:15-11:30 .

Ljuset slocknade vid tillfället för gott och något flämtande ljus förekom inte, utan det blev helt mörkt i skyltfönstret. (Vid rekonstruktionen släcktes lyset klockan 00:25 och enligt Mårten på samma sätt som under aktuell kväll.)

Mårten gick själv fram till skyltfönstret och tittade in för att se om det fanns någon i butiken.

Han vände sig även något till höger mot biografen Grand och upptäckte en man som stod utanför möbelaffärens skyltfönster.

Efter det att Mårten och fästmön passerat mannen vände de sig ej om för att se vart mannen tog vägen.

Mårten tror att föräldrarna då han och fästmön passerade mannen kommit fram till Kammakargatan.

Klockan var då närmare närmare 23:30 -tiden, men ej över.

Mårten Palme har för övrigt inget att tillföra utredningen i den aktuella delen varför det egentliga förhöret avslutas klockan 23:50 .

Stockholm 1986-04-16


Leif Bokström kriminalinspektör

Gunnar Hierner kriminalinspektör

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Pol-1986-04-18 2115 T2-B Rekonstruktion med Mårten Palme .pdf

Efter det att Mårten och fästmön passerat mannen vände de sig ej om för att se vart mannen tog vägen.

Mårten tror att föräldrarna då han och fästmön passerade mannen kommit fram till Kammakargatan.

Klockan var då närmare närmare 23:30 -tiden, men ej över.

Mårten Palme har för övrigt inget att tillföra utredningen i den aktuella delen varför det egentliga förhöret avslutas klockan 23:50 .

Stockholm 1986-04-16


Leif Bokström kriminalinspektör

Gunnar Hierner kriminalinspektör

RIKSKRIMINALEN Rotel C

PROMEMORIA 1986-04-18

REKONSTRUKTION 1986-04-17 00:10

Med vid rekonstruktionen var Mårten Palme, pint Tommy Lindström, krkom Rudolf Andersson, krinsp Leif Bokström, Gunnar Hierner, Lars Hammar och Sören Morberg.

Vi stannar mitt för ingången till biografen Grand på Sveavägen 45.

Mårten Palme beskriver att han träffade fröken Klintfeldt och hennes pojkvän Thomas något till höger och en bit ut på gångbanan.

Då paret går, kommer Lisbeth fram och talar om för Mårten att Olof står i foajén och köper biljetter.

Mårten går nu vidare fram och pratar med en studiekamrat vid namn Birgitta Magnusson och hennes bekant.

Dom blir stående en bit ut på gångbanan mitt för ingången. Även dom hade varit på 19 -föreställningen.

Mårtens fästmö kommer nu fram till sällskapet, hon hade varit inne i foajén och väntat på Mårten. Samtliga fyra står nu och samtalar.

Mårten ser nu Olof Palme komma ut på gångbanan, han går och tittar på affischerna söder om ingången.

Lisbeth Palme är vid detta tillfälle inne och handlar något till föreställningen.

Efter föreställningen då dom kommer ut på gångbanan går dom omedelbart till höger, cirka 10-20 meter och blir stående utanför Bokcirkeln.

Olof Palme som fått en filmtidning/krönika av Mårten, som han tagit inne på biografen, skall nu gå fram till det upplysta skyltfönstret till Bokcirkeln.

Omedelbart då han kommer fram för att titta i tidningen slocknar ljuset.

Samtliga tycker det var snopet, varför Mårten går fram och tittar in genom fönstret för att se om det fanns någon i lokalen.

Mårten ser nu en man som står norr om honom, sista fönstret närmast biografen till möbelaffären. Mannen är vänd med ansiktet in mot lokalen som är mörklagd.

Mårten och Olof tar nu några steg ut från husfasaden och samtliga fyra blir stående ganska långt upp på gångbanan.

Mårten och hans fästmö blir nu stående med ryggen mot biografen, något snett ut mot gatan.

Lisbeth och Olof står med ansiktena vända mot Mårten och fästmön.

Pol-1986-04-18 T2-00-C Rekonstruktion med Mårten Palme.pdf

Pol-1986-04-18 T2-00-C Rekonstruktion med Mårten Palme.pdf

RIKSKRIMINALEN Rotel C

PROMEMORIA 1986-04-18

REKONSTRUKTION 1986-04-17 00:10

Med vid rekonstruktionen var Mårten Palme, pint Tommy Lindström, krkom Rudolf Andersson, krinsp Leif Bokström, Gunnar Hierner, Lars Hammar och Sören Morberg.

Vi stannar mitt för ingången till biografen Grand på Sveavägen 45.

Mårten Palme beskriver att han träffade fröken Klintfeldt och hennes pojkvän Thomas något till höger och en bit ut på gångbanan.

Då paret går, kommer Lisbeth fram och talar om för Mårten att Olof står i foajén och köper biljetter.

Mårten går nu vidare fram och pratar med en studiekamrat vid namn Birgitta Magnusson och hennes bekant.

Dom blir stående en bit ut på gångbanan mitt för ingången. Även dom hade varit på 19 -föreställningen.

Mårtens fästmö kommer nu fram till sällskapet, hon hade varit inne i foajén och väntat på Mårten. Samtliga fyra står nu och samtalar.

Mårten ser nu Olof Palme komma ut på gångbanan, han går och tittar på affischerna söder om ingången.

Lisbeth Palme är vid detta tillfälle inne och handlar något till föreställningen.

Efter föreställningen då dom kommer ut på gångbanan går dom omedelbart till höger, cirka 10-20 meter och blir stående utanför Bokcirkeln.

Olof Palme som fått en filmtidning/krönika av Mårten, som han tagit inne på biografen, skall nu gå fram till det upplysta skyltfönstret till Bokcirkeln.

Omedelbart då han kommer fram för att titta i tidningen slocknar ljuset.

Samtliga tycker det var snopet, varför Mårten går fram och tittar in genom fönstret för att se om det fanns någon i lokalen.

Mårten ser nu en man som står norr om honom, sista fönstret närmast biografen till möbelaffären. Mannen är vänd med ansiktet in mot lokalen som är mörklagd.

Mårten och Olof tar nu några steg ut från husfasaden och samtliga fyra blir stående ganska långt upp på gångbanan.

Mårten och hans fästmö blir nu stående med ryggen mot biografen, något snett ut mot gatan.

Lisbeth och Olof står med ansiktena vända mot Mårten och fästmön.

Då Mårten sedan vänder sig om för att tillsammans med fästmön gå mot Odenplan, får han åter syn på mannen.

Då han passerar mannen börjar denne röra sig i riktning mot Kammakargatan och har blicken riktad mot föräldrarna.

Mannen tittar i "lugg / boxarblick".

Under rekonstruktionen slocknar ljuset i Bokcirkelns lokal. Klockan är 00:25 .

Stockholm 1986-04-18
(Namnteckning)
Leif Bokström
kriminalinspektör


(Namnteckning)
Gunnar Hierner
kriminalinspektör

Pol-1986-04-18 T2-00-C Rekonstruktion med Mårten Palme.pdf

Pol-1986-04-18 T2-00-C Rekonstruktion med Mårten Palme.pdf

Då Mårten sedan vänder sig om för att tillsammans med fästmön gå mot Odenplan, får han åter syn på mannen.

Då han passerar mannen börjar denne röra sig i riktning mot Kammakargatan och har blicken riktad mot föräldrarna.

Mannen tittar i "lugg / boxarblick".

Under rekonstruktionen slocknar ljuset i Bokcirkelns lokal. Klockan är 00:25 .

Stockholm 1986-04-18
(Namnteckning)
Leif Bokström
kriminalinspektör


(Namnteckning)
Gunnar Hierner
kriminalinspektör

ex: hallDunkter för tider och platser samt bedömning av uppgiftslēmnarons trovardighet och ev sprit- eller narkotik apåverkan

Löpande nr 4248_1 avsnitt M

Vid telefonsamtal med kvanst Kumla kansliavd uppgav P. Fransson att under 1983 satt en person vid namn Christer Pettersson på anstalten, denne Pettersson por - satt "inne" för mozdförsökt och var enl Fransson fullkomligt galen.

Pol-1986-04-22 KD10402-02 Samtal med P. Fransson .pdf

Pol-1986-04-22 KD10402-02 Samtal med P. Fransson .pdf

ex: hallDunkter för tider och platser samt bedömning av uppgiftslēmnarons trovardighet och ev sprit- eller narkotik apåverkan

Löpande nr 4248_1 avsnitt M

Vid telefonsamtal med kvanst Kumla kansliavd uppgav P. Fransson att under 1983 satt en person vid namn Christer Pettersson på anstalten, denne Pettersson por - satt "inne" för mozdförsökt och var enl Fransson fullkomligt galen.

Uppföljning av ärende E63

F = Förhörsledaren

E = Stig Engström


F: Du är tidigare hörd som vittne i Palme-mordet vid flera tillfällen. Du arbetar på Skandia, försäkringsbolaget. Vad har du för befattning där?

Stig Engström: Jag håller på med reklam och sales promotion som är försäljningsbefrämjande åtgärder, trycksaker och annat som är hjälpmedel för försäljare.


F: Den här kvällen, alltså den 1986-02-28 då arbetade du över vad jag förstår, på Skandia?

Stig Engström: Ja, jag arbetade över därför att jag skulle tillsammans med min hustru åka på en veckas vintersemester.

Jag hade lovat att ha en del saker färdiga, och trodde att jag skulle vara hemma vid åtta-tiden, men den här typen utav arbete är väldigt svår att beräkna.

När klockan närmade sig elva så började jag bli orolig för att inte hinna med sista tunnelbanetåget hem. Kvart över elva så lämnar jag mitt rum och lämnar in en del post som skall då tas om hand på måndagen. Jag tar mig trapporna ner och stämplar ut.


F: Får jag bryta där. Under den tidigare kvällen hade du varit på Skandia hela tiden, på ditt arbetsrum eller i huset?

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Uppföljning av ärende E63

F = Förhörsledaren

E = Stig Engström


F: Du är tidigare hörd som vittne i Palme-mordet vid flera tillfällen. Du arbetar på Skandia, försäkringsbolaget. Vad har du för befattning där?

Stig Engström: Jag håller på med reklam och sales promotion som är försäljningsbefrämjande åtgärder, trycksaker och annat som är hjälpmedel för försäljare.


F: Den här kvällen, alltså den 1986-02-28 då arbetade du över vad jag förstår, på Skandia?

Stig Engström: Ja, jag arbetade över därför att jag skulle tillsammans med min hustru åka på en veckas vintersemester.

Jag hade lovat att ha en del saker färdiga, och trodde att jag skulle vara hemma vid åtta-tiden, men den här typen utav arbete är väldigt svår att beräkna.

När klockan närmade sig elva så började jag bli orolig för att inte hinna med sista tunnelbanetåget hem. Kvart över elva så lämnar jag mitt rum och lämnar in en del post som skall då tas om hand på måndagen. Jag tar mig trapporna ner och stämplar ut.


F: Får jag bryta där. Under den tidigare kvällen hade du varit på Skandia hela tiden, på ditt arbetsrum eller i huset?

Stig Engström: Inte på den tidigare kvällen.


F: Vad hade du gjort tidigare på kvällen? När började du arbeta?

Stig Engström: Du menar just den här kvällen?


F: Just det.

Stig Engström: Då har jag varit på mitt arbetsrum hela kvällen.


F: Det hade du varit?

Stig Engström: Ja.


F: Inte utanför huset någon gång?

Stig Engström: Nej.


F: Inte tittat ut genom något fönster, lagt märke till något?

Stig Engström: Nej. Jag har mitt rum som vätter mot Luntmakargatan 14, så jag har inget rum som vätter mot Sveavägen.


F: Jag förstår. De tidpunkter vi talar om, hakar du upp dem på stämpeluret eller är det löpande tidpunkter när du själv har tittat på klockan?

Stig Engström: Ja, jag vet att jag bör vara på väg när klockan är halv, och jag lämnar därför rummet 23:15 .


F: När är tåget som du planerar att åka med, när går det?

Stig Engström: Det går någon minut över halv.


F: Och du hade liksom, jag skall hinna med tåget?

Stig Engström: Ja.


F: Några minuter över halv, varifrån?

Stig Engström: Jag är tvungen och springa till tunnelbanenedgången vid Kungsgatan eftersom tunnelbanenedgången vid Tunnelgatan stänger relativt tidigt på eftermiddagen, någon gång vid sex, sju-tiden. Vid sju-tiden tror jag, sju, åtta-tiden.


F: Åker du sedan med tunnelbanan, vart?

Stig Engström: Jag åker med tunnelbanan till Hötorget och så byter jag till linje Mörby, jag bor i Täby.


F: Tar bussen ... Täby då?

Stig Engström: Ja.


F: Du går ner och stämplar ut, säger du, och det här har du naturligtvis kontrollerat efter den här händelsen?

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Stig Engström: Inte på den tidigare kvällen.


F: Vad hade du gjort tidigare på kvällen? När började du arbeta?

Stig Engström: Du menar just den här kvällen?


F: Just det.

Stig Engström: Då har jag varit på mitt arbetsrum hela kvällen.


F: Det hade du varit?

Stig Engström: Ja.


F: Inte utanför huset någon gång?

Stig Engström: Nej.


F: Inte tittat ut genom något fönster, lagt märke till något?

Stig Engström: Nej. Jag har mitt rum som vätter mot Luntmakargatan 14, så jag har inget rum som vätter mot Sveavägen.


F: Jag förstår. De tidpunkter vi talar om, hakar du upp dem på stämpeluret eller är det löpande tidpunkter när du själv har tittat på klockan?

Stig Engström: Ja, jag vet att jag bör vara på väg när klockan är halv, och jag lämnar därför rummet 23:15 .


F: När är tåget som du planerar att åka med, när går det?

Stig Engström: Det går någon minut över halv.


F: Och du hade liksom, jag skall hinna med tåget?

Stig Engström: Ja.


F: Några minuter över halv, varifrån?

Stig Engström: Jag är tvungen och springa till tunnelbanenedgången vid Kungsgatan eftersom tunnelbanenedgången vid Tunnelgatan stänger relativt tidigt på eftermiddagen, någon gång vid sex, sju-tiden. Vid sju-tiden tror jag, sju, åtta-tiden.


F: Åker du sedan med tunnelbanan, vart?

Stig Engström: Jag åker med tunnelbanan till Hötorget och så byter jag till linje Mörby, jag bor i Täby.


F: Tar bussen ... Täby då?

Stig Engström: Ja.


F: Du går ner och stämplar ut, säger du, och det här har du naturligtvis kontrollerat efter den här händelsen?

Stig Engström: Ja.


F: Vad har du konstaterat?

Stig Engström: Jo, att jag har stämplat ut 23:20 ,att det tar ungefär en tjugo, trettio sekunder för mig ifrån stämpelklockan och fram till den platsen utanför Götabanken där jag befann mig när jag hörde skottet.

Jag säger skottet därför att jag har själv bara uppfattat ett skott, som jag har i alla fall noterat mig till minnes.


F: Men du har kollat ditt stämpelkort, och där står det 23:20 ?

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Sen kommer du ut på gatan. Har du gjort några som helst observationer eller noteringar av förhållandet innan skottet?

Stig Engström: Ingenting som är direkt anmärkningsvärt, dessutom så är jag koncentrerad väldigt mycket på att hinna med mitt sista tunnelbanetåg. Jag har hängt upp mig väldigt mycket just på den saken.


F: Har du någon minnesbild av något förhållande före skottet?

Stig Engström: Ja jag såg en och annan människa på trottoaren.Referens behövs Det brukar ju röra på sig lite granna ungefär vid den tidpunkten i Stockholm, det var ingenting som jag la märke till i detalj.


F: Men det är ingen som du har en minnesbild av typ det stod en blå bil, ja, någonting, är det någonting som du har en minnesbild av före skottet?

Stig Engström: Nej, jag la märke till att det stod en hel del bilar utmed kanten där, exakt var de var placerade det vet jag inte.Referens behövs

Jag har en mörk urtavla på min klocka så att jag hade lite svårigheter att se hur mycket klockan hade hunnit att bli.

Jag gjorde en sista koll för att se om jag skulle hinna med mitt tunnelbanetåg.


F: Vad jag förstår, så när du kommer ut, den bild du har utav gatulivet det är normalbilden?

Stig Engström: Det är normalbild.


F: Där finns bilar, där finns människor, men du kan inte peka ut att där fanns exempelvis någon viss person eller ett visst förhållande. Det var gatubilden som sådan?

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Stig Engström: Ja.


F: Vad har du konstaterat?

Stig Engström: Jo, att jag har stämplat ut 23:20 ,att det tar ungefär en tjugo, trettio sekunder för mig ifrån stämpelklockan och fram till den platsen utanför Götabanken där jag befann mig när jag hörde skottet.

Jag säger skottet därför att jag har själv bara uppfattat ett skott, som jag har i alla fall noterat mig till minnes.


F: Men du har kollat ditt stämpelkort, och där står det 23:20 ?

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Sen kommer du ut på gatan. Har du gjort några som helst observationer eller noteringar av förhållandet innan skottet?

Stig Engström: Ingenting som är direkt anmärkningsvärt, dessutom så är jag koncentrerad väldigt mycket på att hinna med mitt sista tunnelbanetåg. Jag har hängt upp mig väldigt mycket just på den saken.


F: Har du någon minnesbild av något förhållande före skottet?

Stig Engström: Ja jag såg en och annan människa på trottoaren.Referens behövs Det brukar ju röra på sig lite granna ungefär vid den tidpunkten i Stockholm, det var ingenting som jag la märke till i detalj.


F: Men det är ingen som du har en minnesbild av typ det stod en blå bil, ja, någonting, är det någonting som du har en minnesbild av före skottet?

Stig Engström: Nej, jag la märke till att det stod en hel del bilar utmed kanten där, exakt var de var placerade det vet jag inte.Referens behövs

Jag har en mörk urtavla på min klocka så att jag hade lite svårigheter att se hur mycket klockan hade hunnit att bli.

Jag gjorde en sista koll för att se om jag skulle hinna med mitt tunnelbanetåg.


F: Vad jag förstår, så när du kommer ut, den bild du har utav gatulivet det är normalbilden?

Stig Engström: Det är normalbild.


F: Där finns bilar, där finns människor, men du kan inte peka ut att där fanns exempelvis någon viss person eller ett visst förhållande. Det var gatubilden som sådan?

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Du hade bråttom till tåget, och tittar man på skissen här så nummer 44  (Sveavägen 44)  ligger som du sa hur många meter ungefär ifrån korsningen?

Stig Engström: Ja den bör ju ligga 40 meter ungefär.


F: 40 meter, och du har lite bråttom säger du, för du skulle med tunnelbanan. Du beskriver din färd trottoaren fram som att du gå/sprang i din värld liksom?

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Det var tunnelbanan som hägrade?

Stig Engström: Ja.


F: Under den vägen så tittade du på ditt armbandsur?

Stig Engström: Ja.


F: Och där vad jag förstått så fick du liksom titta lite ordentligt därför att du såg dåligt med hänsyn till att det är en svart urtavla. Det är riktigt?

Stig Engström: Ja, det är riktigt.


F: Du var liksom inte observerad för omgivningen?

Stig Engström: Inte speciellt.


F: Fanns det någonting som du observerade framöver?

Stig Engström: Ingenting som jag har noterat speciellt.


F: Observerade du den här Palme, eller det här sällskapet?

Stig Engström: Nej, de befann sig strax före.


F: Men det är ingenting som du har minnesbild av, att du såg?

Stig Engström: Nej.


F: Vad hände sedan? Berätta med egna ord.

Stig Engström: Jo när jag kommer i höjd med lilla filialkontoret, Götabankens, som ligger i Skandiahuset, i höjd med en hög trekantig reklampelare så hör jag ett ljud som jag uppfatta som en smällare. Ganska typisk smällare.

Väldigt vanligt mitt i centrala Stockholm är att man hör avgassmällar ifrån bilar och sådant. Lite oljud är man ju van vid i centrala Stockholm, därför så brydde jag mig inte om ljudet särskilt mycket i all den stund jag var också väldigt koncentrerad

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Du hade bråttom till tåget, och tittar man på skissen här så nummer 44  (Sveavägen 44)  ligger som du sa hur många meter ungefär ifrån korsningen?

Stig Engström: Ja den bör ju ligga 40 meter ungefär.


F: 40 meter, och du har lite bråttom säger du, för du skulle med tunnelbanan. Du beskriver din färd trottoaren fram som att du gå/sprang i din värld liksom?

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Det var tunnelbanan som hägrade?

Stig Engström: Ja.


F: Under den vägen så tittade du på ditt armbandsur?

Stig Engström: Ja.


F: Och där vad jag förstått så fick du liksom titta lite ordentligt därför att du såg dåligt med hänsyn till att det är en svart urtavla. Det är riktigt?

Stig Engström: Ja, det är riktigt.


F: Du var liksom inte observerad för omgivningen?

Stig Engström: Inte speciellt.


F: Fanns det någonting som du observerade framöver?

Stig Engström: Ingenting som jag har noterat speciellt.


F: Observerade du den här Palme, eller det här sällskapet?

Stig Engström: Nej, de befann sig strax före.


F: Men det är ingenting som du har minnesbild av, att du såg?

Stig Engström: Nej.


F: Vad hände sedan? Berätta med egna ord.

Stig Engström: Jo när jag kommer i höjd med lilla filialkontoret, Götabankens, som ligger i Skandiahuset, i höjd med en hög trekantig reklampelare så hör jag ett ljud som jag uppfatta som en smällare. Ganska typisk smällare.

Väldigt vanligt mitt i centrala Stockholm är att man hör avgassmällar ifrån bilar och sådant. Lite oljud är man ju van vid i centrala Stockholm, därför så brydde jag mig inte om ljudet särskilt mycket i all den stund jag var också väldigt koncentrerad

Stig Engström: jag runt omkring, och när jag får blicken bort mot Luntmakargatan så ser jag siluetten utav en person som står alldeles stilla i en 5 - 6 sekunder, och tittar väldigt intresserat bort mot vårt håll där vi står, vid Sveavägen.

Han står så där förvånansvärt stilla och gissningsvis en 5 - 6 sekunder minst och tittar åt vårt håll.


F: Du säger utifrån den skiss som du har framför dig att mannen står i linje med Luntmakargatan, och han står sett från ditt håll till vänster om  byggbarackerna  i  byggbarackernas  slutända?

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Du har sagt att du ser siluetten klart på mannen därför att det finns dels en ljus vägg på hörnet fastigheten Luntmakargatan nummer 14, alltså....... huset Skandia, samt att där finns en lampa som är då i bakgrunden. Är det riktigt?

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Den här observationen har du under hela utredningstiden trott vara vittnet Lars  (Lars Jeppsson påpekar du, men du har sedermera haft samtal med en man på Skandia som har någon kontakt med vittnet Lars Jeppsson och du har fått klart för dig att det kan inte vara vittnet Lars Jeppsson.

Stig Engström: Det är inte riktigt rätt. Enligt honom så skulle vittnet Lars Jeppsson ha varit till vänster om baracken, men jag har talat med en tidningsreporter som är helt övertygad om att förhållandet är omvänt, vittnet Lars Jeppsson är till höger och mördaren har sprungit till vänster.

Därför vet jag inte om det är vittnet Lars Jeppsson eventuellt, eller om det eventuellt är mördaren jag har sett.


F: Vi kommer tillbaka till det.

Om jag förstår dig rätt, om vi skall försöka få lite klarare, du springer gatan eller trottoaren fram, halvspringer, du tittar på klockan, du hör en knall men blir väl lite desorienterad av det men gör inga noteringar om det.

Sen så kommer du fram till korsningen Tunnelgatan & Sveavägen, och då ligger det en man, och bredvid står en kvinna och de här två unga personerna har kommit fram

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Stig Engström: jag runt omkring, och när jag får blicken bort mot Luntmakargatan så ser jag siluetten utav en person som står alldeles stilla i en 5 - 6 sekunder, och tittar väldigt intresserat bort mot vårt håll där vi står, vid Sveavägen.

Han står så där förvånansvärt stilla och gissningsvis en 5 - 6 sekunder minst och tittar åt vårt håll.


F: Du säger utifrån den skiss som du har framför dig att mannen står i linje med Luntmakargatan, och han står sett från ditt håll till vänster om  byggbarackerna  i  byggbarackernas  slutända?

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Du har sagt att du ser siluetten klart på mannen därför att det finns dels en ljus vägg på hörnet fastigheten Luntmakargatan nummer 14, alltså....... huset Skandia, samt att där finns en lampa som är då i bakgrunden. Är det riktigt?

Stig Engström: Ja det är riktigt.


F: Den här observationen har du under hela utredningstiden trott vara vittnet Lars  (Lars Jeppsson påpekar du, men du har sedermera haft samtal med en man på Skandia som har någon kontakt med vittnet Lars Jeppsson och du har fått klart för dig att det kan inte vara vittnet Lars Jeppsson.

Stig Engström: Det är inte riktigt rätt. Enligt honom så skulle vittnet Lars Jeppsson ha varit till vänster om baracken, men jag har talat med en tidningsreporter som är helt övertygad om att förhållandet är omvänt, vittnet Lars Jeppsson är till höger och mördaren har sprungit till vänster.

Därför vet jag inte om det är vittnet Lars Jeppsson eventuellt, eller om det eventuellt är mördaren jag har sett.


F: Vi kommer tillbaka till det.

Om jag förstår dig rätt, om vi skall försöka få lite klarare, du springer gatan eller trottoaren fram, halvspringer, du tittar på klockan, du hör en knall men blir väl lite desorienterad av det men gör inga noteringar om det.

Sen så kommer du fram till korsningen Tunnelgatan & Sveavägen, och då ligger det en man, och bredvid står en kvinna och de här två unga personerna har kommit fram

F: Vi skall visa några fotografier, så vi stänger av bandspelaren under tiden. Du har nu fått titta på en fotosamling, och innan du vet syftet med att titta på den fotosamlingen så uttrycker du spontant att du är mest intresserad av foton som är benämnda E15  (E15 Lars Jeppsson) .

Du är också intresserad av foton som är benämnda E107-01  (E107-01 Helena Lähde) , men mest E15  (E15 Lars Jeppsson) .

Du tycker att det skulle vara den mest välliknande till siluetten vad jag förstår.

Stig Engström: Ja det är riktigt. Det stämmer väldigt bra överens med min bild utan siluetten.


F: När du sen får veta att vi också är intresserade av om du känner igen ytterligare personer bortsett från siluetten, så uttrycker du att E20  (E20-00 Karin Johansson)  skulle kunna vara den flicka som är vid Palme när du kommer fram. Är det riktigt?

Stig Engström: Ja.


F: Du säger också beträffande E13  (E13-00 Anders Björkman)  att när du kommer tillbaka till folksamlingen efter din språngmarsch efter poliserna så finns det en man som kan vara E13  (E13-00 Anders Björkman)  som har kommit till platsen, och du benämner honom som att han var lite högljudd. Han hade också skägg, men du har minnesbild av att det skulle vara lite rödare. På vad sätt var han högljudd?

Stig Engström: Jag tyckte inte att han verkade riktigt nykter egentligen.


F: Vad sa han?

Stig Engström: Han upprepade samma sak hela tiden, och han sa, är det Palme, är det Palme, upprepade han gång på gång.


F: Gjorde du ingen notering då om det här med Palme, jag tänkte på den uppgiften du sedan fick av den där flickan?

Stig Engström: Nej jag tyckte han var märkbart berusad så att jag trodde det var mera ett samband med det.


F: Finns det någon ytterligare person i fotosamlingen som du kommer ihåg?

Stig Engström: Inte som jag skulle kunna känna mig säker på, och E20  (E20-00 Karin Johansson) , det jag minns utav henne var att det var en ung flicka, ljushårig och att hon var söt.

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

F: Vi skall visa några fotografier, så vi stänger av bandspelaren under tiden. Du har nu fått titta på en fotosamling, och innan du vet syftet med att titta på den fotosamlingen så uttrycker du spontant att du är mest intresserad av foton som är benämnda E15  (E15 Lars Jeppsson) .

Du är också intresserad av foton som är benämnda E107-01  (E107-01 Helena Lähde) , men mest E15  (E15 Lars Jeppsson) .

Du tycker att det skulle vara den mest välliknande till siluetten vad jag förstår.

Stig Engström: Ja det är riktigt. Det stämmer väldigt bra överens med min bild utan siluetten.


F: När du sen får veta att vi också är intresserade av om du känner igen ytterligare personer bortsett från siluetten, så uttrycker du att E20  (E20-00 Karin Johansson)  skulle kunna vara den flicka som är vid Palme när du kommer fram. Är det riktigt?

Stig Engström: Ja.


F: Du säger också beträffande E13  (E13-00 Anders Björkman)  att när du kommer tillbaka till folksamlingen efter din språngmarsch efter poliserna så finns det en man som kan vara E13  (E13-00 Anders Björkman)  som har kommit till platsen, och du benämner honom som att han var lite högljudd. Han hade också skägg, men du har minnesbild av att det skulle vara lite rödare. På vad sätt var han högljudd?

Stig Engström: Jag tyckte inte att han verkade riktigt nykter egentligen.


F: Vad sa han?

Stig Engström: Han upprepade samma sak hela tiden, och han sa, är det Palme, är det Palme, upprepade han gång på gång.


F: Gjorde du ingen notering då om det här med Palme, jag tänkte på den uppgiften du sedan fick av den där flickan?

Stig Engström: Nej jag tyckte han var märkbart berusad så att jag trodde det var mera ett samband med det.


F: Finns det någon ytterligare person i fotosamlingen som du kommer ihåg?

Stig Engström: Inte som jag skulle kunna känna mig säker på, och E20  (E20-00 Karin Johansson) , det jag minns utav henne var att det var en ung flicka, ljushårig och att hon var söt.

med tanke på att jag skall först ta mig till Hötorget, och jag hade inte någon sån där minutschema men att jag bör ju vara med sista tåget som då i princip slutar att gå klockan tolv ifrån Mörby då.

Tar jag en halvtimme på mig så brukar det gå bra.


F: Om du icke har någonting ytterligare så sätter jag punkt.

Stig Engström: Då kan vi sätta punkt.


F: Förhöret avslutas klockan 10:20 .


Stockholm som ovan


Allan Bäckström
kriminalinspektör

Lars Jonsson
kriminalinspektör

I hörbara delar rätt avskrivet intygas:


(Namnteckning)

/ Ulla Perzohn /

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

Pol-1986-04-25 0900 E63-C Förhör med Stig Engström.pdf

med tanke på att jag skall först ta mig till Hötorget, och jag hade inte någon sån där minutschema men att jag bör ju vara med sista tåget som då i princip slutar att gå klockan tolv ifrån Mörby då.

Tar jag en halvtimme på mig så brukar det gå bra.


F: Om du icke har någonting ytterligare så sätter jag punkt.

Stig Engström: Då kan vi sätta punkt.


F: Förhöret avslutas klockan 10:20 .


Stockholm som ovan


Allan Bäckström
kriminalinspektör

Lars Jonsson
kriminalinspektör

I hörbara delar rätt avskrivet intygas:


(Namnteckning)

/ Ulla Perzohn /

F: Förhörsledaren  Eric Skoglund 
H: Häggström  Per Häggström 


F: Skoglund kriminalen.

H: Ja hejsan.


F: Hur mår du?

H: Ja ganska bra.


F: Jag har tagit del av det här papperet som min chef Linder har tecknat ner efter samtal med dig.

H Jaha du.


F: Och jag skall väl börja höra.... de där personerna. Den här Roland Bergström, vad är det för en filur. Kontrollmannen?

H: Ja han är alltså, man har delat upp säkerhetsuppgiften här på olika sätt.

Den här Roland Bergström har hand om inpasseringskontrollen.

Vi har här på Skandia ungefär som ni, sådana här kort som vi sticker in i en läsare så kodar man.

Det där är ett personligt kort så man ser alltså när han då sticker in kort i olika apparaturer.

Sen skall det där ligga till grund för arbetstider och så. Den delen har han hand om.

Sen har vi en kille som har hand om själva nyckel... alltså låsning, alltså av lås, och han heter Peter Larsson.

Man har delat upp det så, varför vet jag inte. Jag tror att inpasseringskontrollen har mycket och göra med personalsidan.

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

F: Förhörsledaren  Eric Skoglund 
H: Häggström  Per Häggström 


F: Skoglund kriminalen.

H: Ja hejsan.


F: Hur mår du?

H: Ja ganska bra.


F: Jag har tagit del av det här papperet som min chef Linder har tecknat ner efter samtal med dig.

H Jaha du.


F: Och jag skall väl börja höra.... de där personerna. Den här Roland Bergström, vad är det för en filur. Kontrollmannen?

H: Ja han är alltså, man har delat upp säkerhetsuppgiften här på olika sätt.

Den här Roland Bergström har hand om inpasseringskontrollen.

Vi har här på Skandia ungefär som ni, sådana här kort som vi sticker in i en läsare så kodar man.

Det där är ett personligt kort så man ser alltså när han då sticker in kort i olika apparaturer.

Sen skall det där ligga till grund för arbetstider och så. Den delen har han hand om.

Sen har vi en kille som har hand om själva nyckel... alltså låsning, alltså av lås, och han heter Peter Larsson.

Man har delat upp det så, varför vet jag inte. Jag tror att inpasseringskontrollen har mycket och göra med personalsidan.

H: Det är därför Roland har fått den biten.


F: Jag tänkte prata med Roland Bergström ser du om det här yttrandet från Engströms sida.

H: Om Palme...


F: Ja just det.

H: Ja visst ser du, visst skall du få göra det. Han har alltså anknytning 2301.


F: 2301.

H: Jag kan väl, säga lite mer vad han har sagt till mig då. Jag håller på och skriver ner allting, PM här om vad olika personer har sagt här. Du får det så småningom.

I alla fall, den här Roland det är en juste kille, han jobbar alltså på en säkerhetsbit här som han har i kombination med sin personaltjänst. Han jobbar på personalkontoret då.

Han får, det börjar med att på lördagen på morgonen så ringer den här Engström.

Då ville han exakt veta när han stämplade ut, då meddelade Bergström att det är ganska svårt, jag måste då åka in på lördagen och titta på datalistorna och allt sånt där.

Det ville han veta därför att det är polisen som vill veta det. Han måste få veta exakt när han stämplade ut. Han tycker det där är lite konstigt, han säger, okej det kan jag väl göra, men jag skall spela tennis och jag gör det i så fall efteråt.

Sen börja han lite grann på, jag kommer inte ihåg, tre samtal fick han under dagen från Engström, då han ivrigt då efterfrågade den här tidpunkten.

Under de här kontakterna så berättade då Engström vad han har upplevt kvällen innan.

Då reagera då Bergström för olika saker, säger han till mig att han reagerade över att när han, Bergström alltså kom in på Skandia och gör den här kontrollen mot datalistorna så snappar han direkt att Engström har för lite stämplingar så att säga.

På hans datalistor så kan han se att den här Engström då inte har använt kortet mer än två gånger under fredagen. Det är när han kommer till Skandia på morgonen klockan 08:10 , och när han går klockan 23:19 .

Det är kanske inte så underligt för en utomstående men för oss som jobbar i Skandia är det här mycket märkligt.

Varenda gång du skall ut här och käka lunch eller någonting så har vi de här inre skjutdörrarna i entrén, alltså innanför entrén som är låsta

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

H: Det är därför Roland har fått den biten.


F: Jag tänkte prata med Roland Bergström ser du om det här yttrandet från Engströms sida.

H: Om Palme...


F: Ja just det.

H: Ja visst ser du, visst skall du få göra det. Han har alltså anknytning 2301.


F: 2301.

H: Jag kan väl, säga lite mer vad han har sagt till mig då. Jag håller på och skriver ner allting, PM här om vad olika personer har sagt här. Du får det så småningom.

I alla fall, den här Roland det är en juste kille, han jobbar alltså på en säkerhetsbit här som han har i kombination med sin personaltjänst. Han jobbar på personalkontoret då.

Han får, det börjar med att på lördagen på morgonen så ringer den här Engström.

Då ville han exakt veta när han stämplade ut, då meddelade Bergström att det är ganska svårt, jag måste då åka in på lördagen och titta på datalistorna och allt sånt där.

Det ville han veta därför att det är polisen som vill veta det. Han måste få veta exakt när han stämplade ut. Han tycker det där är lite konstigt, han säger, okej det kan jag väl göra, men jag skall spela tennis och jag gör det i så fall efteråt.

Sen börja han lite grann på, jag kommer inte ihåg, tre samtal fick han under dagen från Engström, då han ivrigt då efterfrågade den här tidpunkten.

Under de här kontakterna så berättade då Engström vad han har upplevt kvällen innan.

Då reagera då Bergström för olika saker, säger han till mig att han reagerade över att när han, Bergström alltså kom in på Skandia och gör den här kontrollen mot datalistorna så snappar han direkt att Engström har för lite stämplingar så att säga.

På hans datalistor så kan han se att den här Engström då inte har använt kortet mer än två gånger under fredagen. Det är när han kommer till Skandia på morgonen klockan 08:10 , och när han går klockan 23:19 .

Det är kanske inte så underligt för en utomstående men för oss som jobbar i Skandia är det här mycket märkligt.

Varenda gång du skall ut här och käka lunch eller någonting så har vi de här inre skjutdörrarna i entrén, alltså innanför entrén som är låsta

H: det är på söndag han skall åka upp. Att det var bestämt så. Han tjatar om det där att han inte hinner packa, för de ringer från Oslo och vill veta den här tidpunkten.


F: För?

H: När han stämplade ut.

Oslo vet jag inte riktigt vad han, om Roland, det fick inte Roland heller klart för sig vilka det var i Oslo som ville veta det här, men Oslo var nämnt.

Så säger han en sak om Lisbeth Palme, att hon rusade ut i gatan flera gånger och viftade på bilar för att få stopp på någon som kunde hjälpa till.

Det här tycker ju han är lite märkligt bara för att det är ju bilar.... det är en taxichaufför bland annat, ja han reflektera i alla fall över detta.

Det gör han då inte riktigt förrän på söndag, Roland då, när han läser tydligen i Svenska Dagbladet, alltså veckan efter då, det är väl då han går ut i pressen.

I alla fall, då Engström uttala sig i tidningarna, då börjar han fundera över det här vad han själv har fått höra.

Sen så gick Roland och jag och tittade då på den här beryktade cykelvägen som vi säger.


F: Beryktade?

H: Cykelvägen, det finns ju alltså tyvärr ett ställe där man kan ta sig in i Skandia utan att larmet går, utan att man kommer med på TV-skärmen, om man har då en nyckel till ett cykelrum där anställda på Skandia då kan få ställa in sin cykel, de som cyklar till jobbet. Det där cykelrummet kan man knalla ut och in i.


F: Är det som talas om Luntmakargatan?

H: Just det. Det är ju då i anslutning till det som det här larmet går 22:35 .


F: Vad är det för adress på Luntmakargatan, nummer?

H: Nu skall vi se här, det är alltså alldeles intill min dörr här nere, ingången till det, det är garageinfarten som ligger precis i hörnan av Adolf Fredriks kyrkogata och Luntis  (Luntmakargatan) .

Jag kommer inte ihåg numret men det är precis alltså i hörnan där. Det går ner en garagenedfart, där cyklar man också ner och halvvägs ner där så...


F: Men då måste man ha nyckel?

H: Ja man måste ha nyckel. Man kan, de flesta använder sig av ett kort, av sitt kort, men om man har en nyckel som, de som har jobbat länge kan ha, och som faktiskt också delas ut på

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

H: det är på söndag han skall åka upp. Att det var bestämt så. Han tjatar om det där att han inte hinner packa, för de ringer från Oslo och vill veta den här tidpunkten.


F: För?

H: När han stämplade ut.

Oslo vet jag inte riktigt vad han, om Roland, det fick inte Roland heller klart för sig vilka det var i Oslo som ville veta det här, men Oslo var nämnt.

Så säger han en sak om Lisbeth Palme, att hon rusade ut i gatan flera gånger och viftade på bilar för att få stopp på någon som kunde hjälpa till.

Det här tycker ju han är lite märkligt bara för att det är ju bilar.... det är en taxichaufför bland annat, ja han reflektera i alla fall över detta.

Det gör han då inte riktigt förrän på söndag, Roland då, när han läser tydligen i Svenska Dagbladet, alltså veckan efter då, det är väl då han går ut i pressen.

I alla fall, då Engström uttala sig i tidningarna, då börjar han fundera över det här vad han själv har fått höra.

Sen så gick Roland och jag och tittade då på den här beryktade cykelvägen som vi säger.


F: Beryktade?

H: Cykelvägen, det finns ju alltså tyvärr ett ställe där man kan ta sig in i Skandia utan att larmet går, utan att man kommer med på TV-skärmen, om man har då en nyckel till ett cykelrum där anställda på Skandia då kan få ställa in sin cykel, de som cyklar till jobbet. Det där cykelrummet kan man knalla ut och in i.


F: Är det som talas om Luntmakargatan?

H: Just det. Det är ju då i anslutning till det som det här larmet går 22:35 .


F: Vad är det för adress på Luntmakargatan, nummer?

H: Nu skall vi se här, det är alltså alldeles intill min dörr här nere, ingången till det, det är garageinfarten som ligger precis i hörnan av Adolf Fredriks kyrkogata och Luntis  (Luntmakargatan) .

Jag kommer inte ihåg numret men det är precis alltså i hörnan där. Det går ner en garagenedfart, där cyklar man också ner och halvvägs ner där så...


F: Men då måste man ha nyckel?

H: Ja man måste ha nyckel. Man kan, de flesta använder sig av ett kort, av sitt kort, men om man har en nyckel som, de som har jobbat länge kan ha, och som faktiskt också delas ut på

H: samma avdelning som han jobbar på, kontorsservice. Så kommer man in och ut där utan att nattvakterna, utan att vakterna ser ...


F: Kan man kolla om han har en sån nyckel Engström?

H: Ja det var det som... vi har ju som du kanske hörde planer på att göra en liten förundersökning på torsdag kväll.


F: Det visste jag inte, men det är intressant ja.

H: Då tänker vi gå in i hans rum. Vi har försökt och välja dag här, den enda möjliga dagen är alltså på torsdag kväll. Då tänker vi gå in och göra en förundersökning kan vi kalla det för.


F: Mycket bra. När jag kommer ihåg det här så vet vi ju att mordet begicks 23:21-2?

H: Vet du det exakt?


F: Ja det sägs ju det här uppe.

H: Är det....


F: Åtminstone 23:21 kan man säga, då jämför man det med 23:19 .

H: Ja precis, det har vi också gjort.


F: Då frågar man sig givetvis direkt, kan stämpelklockorna gå fel?

H: Nej.


F: Det är kollat?

H: Ja de går rätt.

Sen har vi också ställt frågan hur mycket talade han med vakterna här nere i receptionen innan han lämnade lokalen.

Intressant är att till dem, jag har hört dem också, de säger att när han kom in igen chockad efter det här mordet då säger han att han var vid Götabanken när det small.

Jag vet att han sagt till er att han inte hör mer än ett skott därför att han är på väg ut genom dörrarna här på Sveavägen 44.

Vi har försökt och provgå det där och om man går rakt ut, man stämplar som han gjorde och bara knallar på och släpar stegen efter sig, fötterna efter sig, då har du gott om tid på en minut bort till Tunnelgatan.

Du är, inom minuten är du i korset, då släpade vi fötterna efter oss.

Om vi lägger till 30 sekunder för ett kort samtal om lite grann då har vi alltså 1:30  minut .

F: Då slutar vi på?

H: Då slutar vi på 23:20-30. Då har han alltså pratat bort en halv minut.

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

H: samma avdelning som han jobbar på, kontorsservice. Så kommer man in och ut där utan att nattvakterna, utan att vakterna ser ...


F: Kan man kolla om han har en sån nyckel Engström?

H: Ja det var det som... vi har ju som du kanske hörde planer på att göra en liten förundersökning på torsdag kväll.


F: Det visste jag inte, men det är intressant ja.

H: Då tänker vi gå in i hans rum. Vi har försökt och välja dag här, den enda möjliga dagen är alltså på torsdag kväll. Då tänker vi gå in och göra en förundersökning kan vi kalla det för.


F: Mycket bra. När jag kommer ihåg det här så vet vi ju att mordet begicks 23:21-2?

H: Vet du det exakt?


F: Ja det sägs ju det här uppe.

H: Är det....


F: Åtminstone 23:21 kan man säga, då jämför man det med 23:19 .

H: Ja precis, det har vi också gjort.


F: Då frågar man sig givetvis direkt, kan stämpelklockorna gå fel?

H: Nej.


F: Det är kollat?

H: Ja de går rätt.

Sen har vi också ställt frågan hur mycket talade han med vakterna här nere i receptionen innan han lämnade lokalen.

Intressant är att till dem, jag har hört dem också, de säger att när han kom in igen chockad efter det här mordet då säger han att han var vid Götabanken när det small.

Jag vet att han sagt till er att han inte hör mer än ett skott därför att han är på väg ut genom dörrarna här på Sveavägen 44.

Vi har försökt och provgå det där och om man går rakt ut, man stämplar som han gjorde och bara knallar på och släpar stegen efter sig, fötterna efter sig, då har du gott om tid på en minut bort till Tunnelgatan.

Du är, inom minuten är du i korset, då släpade vi fötterna efter oss.

Om vi lägger till 30 sekunder för ett kort samtal om lite grann då har vi alltså 1:30  minut .

F: Då slutar vi på?

H: Då slutar vi på 23:20-30. Då har han alltså pratat bort en halv minut.

F: Det kan stämma bra det.

H: Men sen måste man då svara på en hel del andra frågor, hur fasen han kan tima detta.

Det är det som vi har försökt och förklara genom den här, då räknar jag så här, han måste alltså ha haft en möjlighet att lämna Skandia.

Han måste ha haft en möjlighet att komma in i Skandia för att tima detta.

Då, om vi inte kan besvara den frågan så är det antingen så att det är helt oplanerat, det är bara att han stöter på dem. En galning alltså.

Sen får han för sig någonting och har då, alltså det är bara en tillfällighet.

Jag tror ju att det verkar lite mera planerat, det har i alla fall skett en viss övervakning ...


F: Är det någon som kan säga någonting om hans klädsel vid det här tillfället?

H: Ja det kan man visst göra. Vakterna har vi frågat om det.

Han var klädd i något blått, det är vad en säger här, halvlång rock, handväska och så hade han sin keps som han hade på vintrarna, säger de. Det är väl den där knäppta kepsen.


F: Det stämmer ju bra.

H:Ja det stämmer ganska bra.

De som vi har frågat, de som här när han gick, det var ju en tjej som heter Anette Kohut och en kille som heter Henry Olofsson.

De två satt i receptionen när han kom ner och gick ut.

Sen när han kommer tillbaks chockad efter, det bör vara ungefär vid 23:45 , då kommer han in igen då, då har Anette Kohut lämnat Skandia med bil från garaget under...


F: Vad har hon för bil, vet du det?

H: Nej, det är en ganska bra fråga, jag har, den tjejen får jag lite puls på faktiskt, jag får faktiskt lite puls på henne.

Hon lämnar, hon är den enda av vakterna som har bil och jag har inte tagit reda på vad hon har för bil, men hon lämnar Skandia Luntis  Luntmakargatan  norr ut, svänger in Kammakargatan mot Sveavägen då, och sen ut på Sveavägen och Sveavägen norr ut.

Hon bor på Östervägen 8 i Solna.

Hon säger att hon har blivit hörd av polisen tidigare om detta, vad hon såg på vägen och så vidare.

Faktum är att precis där hon har sin bil är också alldeles intill den dörr där larmet går 22:35 .

Den här flickan Anette Kohut hon är faktiskt ensam i receptionen när larmet går 22:35 . Hon gör ingenting åt det här

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

F: Det kan stämma bra det.

H: Men sen måste man då svara på en hel del andra frågor, hur fasen han kan tima detta.

Det är det som vi har försökt och förklara genom den här, då räknar jag så här, han måste alltså ha haft en möjlighet att lämna Skandia.

Han måste ha haft en möjlighet att komma in i Skandia för att tima detta.

Då, om vi inte kan besvara den frågan så är det antingen så att det är helt oplanerat, det är bara att han stöter på dem. En galning alltså.

Sen får han för sig någonting och har då, alltså det är bara en tillfällighet.

Jag tror ju att det verkar lite mera planerat, det har i alla fall skett en viss övervakning ...


F: Är det någon som kan säga någonting om hans klädsel vid det här tillfället?

H: Ja det kan man visst göra. Vakterna har vi frågat om det.

Han var klädd i något blått, det är vad en säger här, halvlång rock, handväska och så hade han sin keps som han hade på vintrarna, säger de. Det är väl den där knäppta kepsen.


F: Det stämmer ju bra.

H:Ja det stämmer ganska bra.

De som vi har frågat, de som här när han gick, det var ju en tjej som heter Anette Kohut och en kille som heter Henry Olofsson.

De två satt i receptionen när han kom ner och gick ut.

Sen när han kommer tillbaks chockad efter, det bör vara ungefär vid 23:45 , då kommer han in igen då, då har Anette Kohut lämnat Skandia med bil från garaget under...


F: Vad har hon för bil, vet du det?

H: Nej, det är en ganska bra fråga, jag har, den tjejen får jag lite puls på faktiskt, jag får faktiskt lite puls på henne.

Hon lämnar, hon är den enda av vakterna som har bil och jag har inte tagit reda på vad hon har för bil, men hon lämnar Skandia Luntis  Luntmakargatan  norr ut, svänger in Kammakargatan mot Sveavägen då, och sen ut på Sveavägen och Sveavägen norr ut.

Hon bor på Östervägen 8 i Solna.

Hon säger att hon har blivit hörd av polisen tidigare om detta, vad hon såg på vägen och så vidare.

Faktum är att precis där hon har sin bil är också alldeles intill den dörr där larmet går 22:35 .

Den här flickan Anette Kohut hon är faktiskt ensam i receptionen när larmet går 22:35 . Hon gör ingenting åt det här

H: larmet.

Det kom att stå sen öppet den där dörren och larmas till 23:22 som du har hört.

Det där ser du, det där har vi frågat de andra vakterna vad det kan bero på, de fattar inte det.

Hon skall alltså vidta vissa åtgärder men det gör hon inte, hon struntar i det.


F: Det var ju konstigt.

H: Ja, lite konstigare ändå blir det därför att när vi då hör en annan av de kvinnliga väktarna, hon som då när larmet går är ute på rondering uppe i huset, åtta trappor upp och inte hör det här larmet, och ser larmet då på datan.

Den, hon berättar att Stig Engström har varit ute och käkat, kommer in klockan strax efter nio, men det berättar inte den här Kohut för oss inte, fast hon har varit med då i receptionen.

Jag har frågat väldigt mycket om vilka som gått in, så säger hon inte det. Det får vi höra utav den andra att han har passerat in då strax efter nio igen.


F: Av....

H: Nej det hör vi av den här Anna-Lisa Gahn, det är alltså vakt nummer två.

Just det här att hon döljer, om man nu vill vara lite illasinnad, det skall man ju vara, men Kohut alltså hon gör ingenting åt larmet.

Hon berättar inte för oss att hon vet att han har varit ute klockan nio och återkommit, trots att vi är intresserad av den frågan.

Sen så händer någonting annat när vi frågar, när lämnade hon då Skandia. Hon lämnar Skandia vill hon säga då, klockan 23:35 .


När vi pratar med Anna-Lisa Gahn, då säger hon att jag återvände från min rond, som började klockan 21 , och återvände då klockan 23:25 tror hon.

Då var den här Kohut borta.

Det tycks som Anette Kohut vill fördröja, eller förlänga sin avresa så att säga från Skandia tio minuter ungefär.

Hon sitter nämligen och väntar på Henry Olofsson, hon sitter av hans tid så att säga åt honom. Hon skall egentligen sluta klockan 20:45 .

Sen är det en annan sak Skogis, det är så här, att den här Anette Kohut hon säger att hon har ryckt in och sitter kvar i stället för, och väntar då på Henry Olofsson som skall spela bridge, då har han frågat henne om hon kan stanna från 20:45 till han kommer då.

Ja, säger hon.

Så frågade vi då vem hon satt med sin ordinarie tid, hon jobba bara från 16:45-20:45 .

Då nämner hon att hon satt

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

H: larmet.

Det kom att stå sen öppet den där dörren och larmas till 23:22 som du har hört.

Det där ser du, det där har vi frågat de andra vakterna vad det kan bero på, de fattar inte det.

Hon skall alltså vidta vissa åtgärder men det gör hon inte, hon struntar i det.


F: Det var ju konstigt.

H: Ja, lite konstigare ändå blir det därför att när vi då hör en annan av de kvinnliga väktarna, hon som då när larmet går är ute på rondering uppe i huset, åtta trappor upp och inte hör det här larmet, och ser larmet då på datan.

Den, hon berättar att Stig Engström har varit ute och käkat, kommer in klockan strax efter nio, men det berättar inte den här Kohut för oss inte, fast hon har varit med då i receptionen.

Jag har frågat väldigt mycket om vilka som gått in, så säger hon inte det. Det får vi höra utav den andra att han har passerat in då strax efter nio igen.


F: Av....

H: Nej det hör vi av den här Anna-Lisa Gahn, det är alltså vakt nummer två.

Just det här att hon döljer, om man nu vill vara lite illasinnad, det skall man ju vara, men Kohut alltså hon gör ingenting åt larmet.

Hon berättar inte för oss att hon vet att han har varit ute klockan nio och återkommit, trots att vi är intresserad av den frågan.

Sen så händer någonting annat när vi frågar, när lämnade hon då Skandia. Hon lämnar Skandia vill hon säga då, klockan 23:35 .


När vi pratar med Anna-Lisa Gahn, då säger hon att jag återvände från min rond, som började klockan 21 , och återvände då klockan 23:25 tror hon.

Då var den här Kohut borta.

Det tycks som Anette Kohut vill fördröja, eller förlänga sin avresa så att säga från Skandia tio minuter ungefär.

Hon sitter nämligen och väntar på Henry Olofsson, hon sitter av hans tid så att säga åt honom. Hon skall egentligen sluta klockan 20:45 .

Sen är det en annan sak Skogis, det är så här, att den här Anette Kohut hon säger att hon har ryckt in och sitter kvar i stället för, och väntar då på Henry Olofsson som skall spela bridge, då har han frågat henne om hon kan stanna från 20:45 till han kommer då.

Ja, säger hon.

Så frågade vi då vem hon satt med sin ordinarie tid, hon jobba bara från 16:45-20:45 .

Då nämner hon att hon satt

H: tillsammans med flicka som heter Ann-Sofi Olofsson, inte släkt eller på något annat sätt med Henry Olofsson.

Hon säger, Anette, att hon satt från 16:45 på fredagen, till 20:45 med Ann-Sofi Olofsson.

Klockan 20:30 då kom Anna-Lisa Gahn som då jobbar normalt tillsammans med Henry Olofsson.

Anna-Lisa hon kom 20:30 och så gick hon på ronden 21:00 ,och så blev då Anette ensam i receptionen.

Då har vi tagit kontakt med Ann-Sofi Olofsson för att få veta om hon har sett Engström komma utifrån och in. Det borde hon ha sett.

Vet du vad den Ann-Sofi säger till oss då, hon har inte varit på Skandia den här dagen.

Hon säger att hon har bett Anna-Lisa Gahn sitta från 16:45 och hon har påtalat detta felaktiga påstående för Anette, men Anette vidhåller att Ann-Sofi Olofsson var här i alla fall den här fredagen.

Ann-Sofi Olofsson vad gjorde hon då, jo hon åkte till Öst-Tyskland den här kvällen, klockan 19 .


F: Ojdå. Det ser grant ut.

H: Visst börjar det se grant ut. Då frågar vi, vad faen är det här, vem faen är Kohut, vad är det här efternamnet, vad är det för, är det något östnamn eller vad är det här.

Varför påstår hon så bestämt att Ann-Sofi Olofsson sitter med henne från 16:45 till 20:45 , när det i själva verket är så att Ann-Sofi har vidtalat Anna-Lisa Gahn att gå hela vägen för henne.

Du vet det är så jävla rörigt och det är så konstigt här. Det här borde man ju reda ut.

Då förstår du bakgrunden till varför man håller på och, håller på och reda ut för mig själv vad.... någonstans. Det här är inte enkelt.


F: Har du kollat ut som du nämner här?

H: Nej jag har inte gjort det. Det är någonting med henne som, ja....


F: Hon har blivit hörd sa du, av polisen?

H: Ja hon säger det själv, att hon har hörts tidigare, och hon har ett, hon säger så här till exempel, att jag tror att polisen har tagit fel på tidpunkten där för att jag skulle ha  hört  skottet.

Hon har alltså inte hört någonting 23:35 , så hon vill alltså förändra tidpunkten här. Det har hon påstått till

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

H: tillsammans med flicka som heter Ann-Sofi Olofsson, inte släkt eller på något annat sätt med Henry Olofsson.

Hon säger, Anette, att hon satt från 16:45 på fredagen, till 20:45 med Ann-Sofi Olofsson.

Klockan 20:30 då kom Anna-Lisa Gahn som då jobbar normalt tillsammans med Henry Olofsson.

Anna-Lisa hon kom 20:30 och så gick hon på ronden 21:00 ,och så blev då Anette ensam i receptionen.

Då har vi tagit kontakt med Ann-Sofi Olofsson för att få veta om hon har sett Engström komma utifrån och in. Det borde hon ha sett.

Vet du vad den Ann-Sofi säger till oss då, hon har inte varit på Skandia den här dagen.

Hon säger att hon har bett Anna-Lisa Gahn sitta från 16:45 och hon har påtalat detta felaktiga påstående för Anette, men Anette vidhåller att Ann-Sofi Olofsson var här i alla fall den här fredagen.

Ann-Sofi Olofsson vad gjorde hon då, jo hon åkte till Öst-Tyskland den här kvällen, klockan 19 .


F: Ojdå. Det ser grant ut.

H: Visst börjar det se grant ut. Då frågar vi, vad faen är det här, vem faen är Kohut, vad är det här efternamnet, vad är det för, är det något östnamn eller vad är det här.

Varför påstår hon så bestämt att Ann-Sofi Olofsson sitter med henne från 16:45 till 20:45 , när det i själva verket är så att Ann-Sofi har vidtalat Anna-Lisa Gahn att gå hela vägen för henne.

Du vet det är så jävla rörigt och det är så konstigt här. Det här borde man ju reda ut.

Då förstår du bakgrunden till varför man håller på och, håller på och reda ut för mig själv vad.... någonstans. Det här är inte enkelt.


F: Har du kollat ut som du nämner här?

H: Nej jag har inte gjort det. Det är någonting med henne som, ja....


F: Hon har blivit hörd sa du, av polisen?

H: Ja hon säger det själv, att hon har hörts tidigare, och hon har ett, hon säger så här till exempel, att jag tror att polisen har tagit fel på tidpunkten där för att jag skulle ha  hört  skottet.

Hon har alltså inte hört någonting 23:35 , så hon vill alltså förändra tidpunkten här. Det har hon påstått till

H: den här kommissarien då som har hört henne.

Det är någonting med henne som får mig att fundera lite grann. Jag kan inte sätta fingret på det, men du vet hur det är. Man får en sån här känsla för olika saker.

Ibland säger hon för mycket, och ibland säger hon för lite. Hon är faktiskt den som hade bil här nere i garaget.


F: Jag skall kolla vilken bil hon har.

H: Det är den enda bilen som var här faktiskt, väktarna kommer ju gåendes, eller med tunnelbanan.

Vad tänkte jag säga, på torsdag så tänkte vi, om allting klaffar, om vi kan få fram nycklar och så där, så tänkte vi göra det här då efter arbetstid.

Det är klart om du har synpunkter på vad vi kan leta efter, vi tänkte leta efter nycklar förstås och sen leta efter bilder eller dokument. Du vet det här Mariehamn.


F: Mariehamn?

H: Ja, du vet att han har varit där också.


F: Nej det noteras ingenting här.

H: Nähä, nähä, man undrar ju var han var någonstans under sin semester.


F: Ja just det, det stämmer. Han var inne i en klädesaffär där ja, det stämmer. Han var alltså inte till Idre?

H: Det var ju tveksamt, man kom och förfråga sig i alla fall om han var det.

Sen kopplingen då till tryckeriet eller vad faen det var i Mariehamn på det här EAP.

Han är ju grafiker den där killen. Han är ju alltså, han är ju då utbildad sån där, hans rum är ju ett sånt här grafiskt tryckeri kan man säga.


F: Mörkrummet?

H: Ja just det. Därför tänkte vi hitta, se då om vi hitta några kopplingar till det, och sen letar vi efter vapenfett, eller vapendelar.


F: Vad har du för anknytning?

H: 2648.


F: 2648. Vi får hålla kontakt nu. Jag går själv på semester på fredag, men jag har en kollega som jag jobbar ihop med.

H: Jag också hör du.


F: Du också.

H: Jag går från, ja då måndag ...... 1986-07-14 .

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

H: den här kommissarien då som har hört henne.

Det är någonting med henne som får mig att fundera lite grann. Jag kan inte sätta fingret på det, men du vet hur det är. Man får en sån här känsla för olika saker.

Ibland säger hon för mycket, och ibland säger hon för lite. Hon är faktiskt den som hade bil här nere i garaget.


F: Jag skall kolla vilken bil hon har.

H: Det är den enda bilen som var här faktiskt, väktarna kommer ju gåendes, eller med tunnelbanan.

Vad tänkte jag säga, på torsdag så tänkte vi, om allting klaffar, om vi kan få fram nycklar och så där, så tänkte vi göra det här då efter arbetstid.

Det är klart om du har synpunkter på vad vi kan leta efter, vi tänkte leta efter nycklar förstås och sen leta efter bilder eller dokument. Du vet det här Mariehamn.


F: Mariehamn?

H: Ja, du vet att han har varit där också.


F: Nej det noteras ingenting här.

H: Nähä, nähä, man undrar ju var han var någonstans under sin semester.


F: Ja just det, det stämmer. Han var inne i en klädesaffär där ja, det stämmer. Han var alltså inte till Idre?

H: Det var ju tveksamt, man kom och förfråga sig i alla fall om han var det.

Sen kopplingen då till tryckeriet eller vad faen det var i Mariehamn på det här EAP.

Han är ju grafiker den där killen. Han är ju alltså, han är ju då utbildad sån där, hans rum är ju ett sånt här grafiskt tryckeri kan man säga.


F: Mörkrummet?

H: Ja just det. Därför tänkte vi hitta, se då om vi hitta några kopplingar till det, och sen letar vi efter vapenfett, eller vapendelar.


F: Vad har du för anknytning?

H: 2648.


F: 2648. Vi får hålla kontakt nu. Jag går själv på semester på fredag, men jag har en kollega som jag jobbar ihop med.

H: Jag också hör du.


F: Du också.

H: Jag går från, ja då måndag ...... 1986-07-14 .

ERSÄTTER SIDAN 10 I FÖRHÖRET MED PER HÄGGSTRÖM 1986-06-19


Sidan 10, sista sidan i förhöret utgår. Anledningen är att det saknar betydelse för ärendet.

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

Pol-1986-06-09 EA9982-01 Telefonförhör med Per Häggström .pdf

ERSÄTTER SIDAN 10 I FÖRHÖRET MED PER HÄGGSTRÖM 1986-06-19


Sidan 10, sista sidan i förhöret utgår. Anledningen är att det saknar betydelse för ärendet.

Vittnesförhör hållet 1986-06-10 på KK 1med Securitasvakten Anna-Lisa Gahn, - .

Anställd Securitas Östra Sverige AB, Stockholm, tel 13 10 40.

Förhörsledare är krinsp Eric Skoglund och Tor Petrell.

F: = Förhörsledaren
G: = Gahn


F: Ja, avsikten med det här förhöret är att reda ut förhållandet 1986-02-28 på kvällen när du arbetade.

G: Ja. Jag började och var på Securitas förmodligen 10 över 8, alltså 20.10 .


F: På kvällen eller på dan?

G: På kvällen.


F: Du menar på Skandia?

G: Ja, förlåt, på Skandia ja. Och hade förmodligen åkt in tidigt för att jag skulle handla och då kommer jag alltid lite tidigare, annars brukar jag vara 20 över 8.

Och när jag kom dit så kom Engström in utifrån och sa att han skulle arbeta över. Det är väl honom ni vill höra om?


F: Mm.

G: Och att han hade varit ute och ätit middag, han hade arbetat hela dagen och skulle fortsätta och arbeta hela kvällen på grund av att han skulle ha semester och skulle resa bort och han hade ett arbete som skulle vara färdigt.

När klockan var något efter 21 så gick jag ut på rond och och ronden sträckte sig då, alltså man åker upp på 8 trappor och sen går man runt i huset, släcker ner och ser efter att inga kranar att det inte är nånting och kollar över huvud taget.

Och nu är det så länge sen så jag kan inte säga om det var några fler kvar i huset, det brukar sitta folk och arbeta, men jag vet

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Vittnesförhör hållet 1986-06-10 på KK 1med Securitasvakten Anna-Lisa Gahn, - .

Anställd Securitas Östra Sverige AB, Stockholm, tel 13 10 40.

Förhörsledare är krinsp Eric Skoglund och Tor Petrell.

F: = Förhörsledaren
G: = Gahn


F: Ja, avsikten med det här förhöret är att reda ut förhållandet 1986-02-28 på kvällen när du arbetade.

G: Ja. Jag började och var på Securitas förmodligen 10 över 8, alltså 20.10 .


F: På kvällen eller på dan?

G: På kvällen.


F: Du menar på Skandia?

G: Ja, förlåt, på Skandia ja. Och hade förmodligen åkt in tidigt för att jag skulle handla och då kommer jag alltid lite tidigare, annars brukar jag vara 20 över 8.

Och när jag kom dit så kom Engström in utifrån och sa att han skulle arbeta över. Det är väl honom ni vill höra om?


F: Mm.

G: Och att han hade varit ute och ätit middag, han hade arbetat hela dagen och skulle fortsätta och arbeta hela kvällen på grund av att han skulle ha semester och skulle resa bort och han hade ett arbete som skulle vara färdigt.

När klockan var något efter 21 så gick jag ut på rond och och ronden sträckte sig då, alltså man åker upp på 8 trappor och sen går man runt i huset, släcker ner och ser efter att inga kranar att det inte är nånting och kollar över huvud taget.

Och nu är det så länge sen så jag kan inte säga om det var några fler kvar i huset, det brukar sitta folk och arbeta, men jag vet

G: Ja när han kom utifrån, ja.


F: Och då var klockan?

G: Ungefär 10 över 8 nånting sånt där..


F: 20 över 10 alltså?

G. Nej, över 8. 20:10 .Förlåt. 20:10 ungefär. Det är vad jag tror va'.

Jag kan inte exakt säga, men då kom han in och sa att jag ska arbeta för att jag ska ha semester.


F: Såg du honom något mer den kvällen?

G: Ja när han hade gått, jag såg inte när han gick ut, han hade gått ungefär 20 över 12 men då var jag fortfarande på rond.

Men sen såg jag, för då hade dom sett när han gick ut ser du, Henry och Anette, för det berättade dom för jag frågade väl kanske har Engström gått nu.


F: När du talade med Engström i receptionen vid 20:10 -tiden, berättade han någonting så här var han hade varit?

G: Ja, han skulle åka bort och åka ski.. nej, han bara sa att han hade ätit. Jag har varit och ätit och nu går jag och fortsätter och arbetar. Men inte var han hade varit, oh nej.


F: Jag vill fråga lite grand hur det går till när någon som arbetar i företaget t ex går ut och sen kommer igen. Är det någon form av stämpling med kort? G: Ja, nej det tror jag inte. I så fall har dom stämpelklocka vet du, alltså dom har ett sånt där litet kort som man använder i kortläsare också när man går in.

Men Engström han använder inte kortläsaren utan han bankar på dörren vet du, så öppnar vi. Men det är sånt som vi egentligen inte alls får lov att göra, och det påpekade dom nu för oss också att vi får inte öppna så, utan dom ska använda för då registreras det i kortläsaren.


F: Är du säker på att det skedde så den här kvällen? Att han bankade på dörren?

G: Ja det gjorde, det vet jag att han gjorde.


F: Såg du att han gjorde det?

G. Ja om han bankade så tog han i dörren och vi såg honom och öppnade dörren och han går in va'.


F: Menar du nu den här händelsen 20:10 ?

G: Ja då, det, då, jo då, det gjorde nog.


F: Då ryckte han eller bankade?

G: Ja just det och så öppnar man vet du.


F: Ja.

G: För han vill inte registrera.


F: Du sa att han brukade göra det, har du varit med om det förut?

G: Ja oh ja, oh ja. Han arbetar ganska mycket över på kvällarna och går ut och äter och kommer igen och drar i dörren.


F: Det är någonting du har varit med om och upplevt?

G: Jahadå.


F: Vid flera tillfällen?

G. Jodå. Det är inte bara han som gör för det är väl obekvämt att stå där och slå en kod som man kanske inte kommer ihåg och..

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Ja när han kom utifrån, ja.


F: Och då var klockan?

G: Ungefär 10 över 8 nånting sånt där..


F: 20 över 10 alltså?

G. Nej, över 8. 20:10 .Förlåt. 20:10 ungefär. Det är vad jag tror va'.

Jag kan inte exakt säga, men då kom han in och sa att jag ska arbeta för att jag ska ha semester.


F: Såg du honom något mer den kvällen?

G: Ja när han hade gått, jag såg inte när han gick ut, han hade gått ungefär 20 över 12 men då var jag fortfarande på rond.

Men sen såg jag, för då hade dom sett när han gick ut ser du, Henry och Anette, för det berättade dom för jag frågade väl kanske har Engström gått nu.


F: När du talade med Engström i receptionen vid 20:10 -tiden, berättade han någonting så här var han hade varit?

G: Ja, han skulle åka bort och åka ski.. nej, han bara sa att han hade ätit. Jag har varit och ätit och nu går jag och fortsätter och arbetar. Men inte var han hade varit, oh nej.


F: Jag vill fråga lite grand hur det går till när någon som arbetar i företaget t ex går ut och sen kommer igen. Är det någon form av stämpling med kort? G: Ja, nej det tror jag inte. I så fall har dom stämpelklocka vet du, alltså dom har ett sånt där litet kort som man använder i kortläsare också när man går in.

Men Engström han använder inte kortläsaren utan han bankar på dörren vet du, så öppnar vi. Men det är sånt som vi egentligen inte alls får lov att göra, och det påpekade dom nu för oss också att vi får inte öppna så, utan dom ska använda för då registreras det i kortläsaren.


F: Är du säker på att det skedde så den här kvällen? Att han bankade på dörren?

G: Ja det gjorde, det vet jag att han gjorde.


F: Såg du att han gjorde det?

G. Ja om han bankade så tog han i dörren och vi såg honom och öppnade dörren och han går in va'.


F: Menar du nu den här händelsen 20:10 ?

G: Ja då, det, då, jo då, det gjorde nog.


F: Då ryckte han eller bankade?

G: Ja just det och så öppnar man vet du.


F: Ja.

G: För han vill inte registrera.


F: Du sa att han brukade göra det, har du varit med om det förut?

G: Ja oh ja, oh ja. Han arbetar ganska mycket över på kvällarna och går ut och äter och kommer igen och drar i dörren.


F: Det är någonting du har varit med om och upplevt?

G: Jahadå.


F: Vid flera tillfällen?

G. Jodå. Det är inte bara han som gör för det är väl obekvämt att stå där och slå en kod som man kanske inte kommer ihåg och..

F: När man går ut då? Är det samma sak där?

G: Nej då går man bara. Då är det ett vred på insidan av dörren som man bara öppnar, då går man bara rakt ut.


F: Du såg alltså inte Engström något mer den här kvällen?

G: Jo på natten sen.


F: Det gjorde du?

G: För att du vet att han kom ju tillbaka ungefär 20 i 12.


F: 23 och...

G: 40 ungefär, något så där.

Kommer tillbaka och säger det ligger en man skjuten, det är en man som har blivit skjuten där borta och dom säger att det är Olof Palme.

Nehej, sa jag, alltså det där kunde man ju inte tro på.

Sen så berättade han och då sa han det, ja jag kom precis, sa han, och jag hörde skottet sa han, jag trodde det var en avgasknall.

Och sen så sa han det att han hade varit framme då och tittat och berättade att det vällde fram blod ur munnen och det var lite så där.

Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med det var så likt Lisbeth Palme. Och så tyckte han att polisen var så väldigt brysk mot henne så där och ja. Och sen så sa han att han var hörd, han hade pratat med polisen och blivit hörd av dom.


F: Det sa han också?

G: Ja.


F: Och det var ganska precis 23:40 ?

G: Jaa hör du du..


F: Tittade du på klockan?

G: Nej, alltså det är ungefär vad vi beräknade, jag tror att Henry tittade på klockan och noterade det för han trodde också att, han hade det minnet att han kom ungefär 23:40 .


F: Du menar Henry Olofsson?

G: Henry Olofsson, ja.


F: Har Henry Olofsson och du diskuterat det här förhållandet?

G: Hör du du vi satt och pratade om det sen.


F: Samma kväll?

G: Ja. Hur dags kom han, liksom så där, hur dags det kunde ha varit. Du vet att vi satt ju faktiskt och pratade till bekräftelsen kom på radio så blev vi väldigt upprörda, tyckte det var förskräckligt.


F: Var någonstans fanns du vid just den här episoden? När Stig Engström kom in och berättade just det här?

G: Då satt jag i receptionen, då var vi bägge två i receptionen.


F: Henry Olofsson ..

G: Och jag, ja. Anette Kovik hade gått innan jag kom tillbaka från ronden.


F: När kan du beräkna att hon har gått?

G: Du det vet jag inte för det får nog Henry svara på, men omkring något före halv 12 måste det ha varit, för jag måste ha varit ett per minuter i halv 12.


F: Du såg aldrig då när Stig Engström lämnade Skandiahuset?

G. Nej, nej det gjorde jag inte.

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

F: När man går ut då? Är det samma sak där?

G: Nej då går man bara. Då är det ett vred på insidan av dörren som man bara öppnar, då går man bara rakt ut.


F: Du såg alltså inte Engström något mer den här kvällen?

G: Jo på natten sen.


F: Det gjorde du?

G: För att du vet att han kom ju tillbaka ungefär 20 i 12.


F: 23 och...

G: 40 ungefär, något så där.

Kommer tillbaka och säger det ligger en man skjuten, det är en man som har blivit skjuten där borta och dom säger att det är Olof Palme.

Nehej, sa jag, alltså det där kunde man ju inte tro på.

Sen så berättade han och då sa han det, ja jag kom precis, sa han, och jag hörde skottet sa han, jag trodde det var en avgasknall.

Och sen så sa han det att han hade varit framme då och tittat och berättade att det vällde fram blod ur munnen och det var lite så där.

Och sen så sa han, jag vet inte, sa han, med det var så likt Lisbeth Palme. Och så tyckte han att polisen var så väldigt brysk mot henne så där och ja. Och sen så sa han att han var hörd, han hade pratat med polisen och blivit hörd av dom.


F: Det sa han också?

G: Ja.


F: Och det var ganska precis 23:40 ?

G: Jaa hör du du..


F: Tittade du på klockan?

G: Nej, alltså det är ungefär vad vi beräknade, jag tror att Henry tittade på klockan och noterade det för han trodde också att, han hade det minnet att han kom ungefär 23:40 .


F: Du menar Henry Olofsson?

G: Henry Olofsson, ja.


F: Har Henry Olofsson och du diskuterat det här förhållandet?

G: Hör du du vi satt och pratade om det sen.


F: Samma kväll?

G: Ja. Hur dags kom han, liksom så där, hur dags det kunde ha varit. Du vet att vi satt ju faktiskt och pratade till bekräftelsen kom på radio så blev vi väldigt upprörda, tyckte det var förskräckligt.


F: Var någonstans fanns du vid just den här episoden? När Stig Engström kom in och berättade just det här?

G: Då satt jag i receptionen, då var vi bägge två i receptionen.


F: Henry Olofsson ..

G: Och jag, ja. Anette Kovik hade gått innan jag kom tillbaka från ronden.


F: När kan du beräkna att hon har gått?

G: Du det vet jag inte för det får nog Henry svara på, men omkring något före halv 12 måste det ha varit, för jag måste ha varit ett per minuter i halv 12.


F: Du såg aldrig då när Stig Engström lämnade Skandiahuset?

G. Nej, nej det gjorde jag inte.

G: Ja.


F: 20:11 och sen 23:40 .

G: Ja.


F: När han kom in här och berättade om det här om Olof Palme, i vilket tillstånd var han då?

G: Han var skakad.


F: Skakad?

G: Jaa, det var han.


F: Vad hade han för kläder?

G. Han hade väl en duffel på sig, en mörk nånting sånt där, ja, som man knäpper här med såna där konstiga knappar har jag för mig. Och sen hade han, han brukar väl ha en keps också, en rutig.


F: Vad var det för färg på den här duffeln?

G: Det vet... ....jag törs inte...... Jag har ju sett honom så många gånger, jag tror att den är beige-färgad.


F: Du säger med konstiga knappar, du menar..

G: Ja du vet såna där trägrejer.


F: Som liknar trä.

G: Ja just det som man trär.


F: Som man trär i en ögla?

G: Just det.


F: Då förstår jag. Och du tror att den var beige men du är inte säker?

G: Nej.


F: Vad hade han för byxor på sig?

G: ..........


F: Du pratade om hans rutiga keps.

G: Ja det tror jag en sån där uppvikt, det brukar han ha så han hade väl det den kvällen också, det var ju kallt.


F: Med öronlappar?

G: Ja, såna där man viker upp.


F: Vilken färg?

G: Ja den tror jag är brun och lite, om det är blå rutor på den, nej jag törs..du vet vad man minns dåligt (skratt).


F: Bär han glasögon, Stig Engström?

G: Ja.


F: Hade han dom på sig?

G: Det hade han säkert, det hade han säkert, det tror jag för det brukar han ha.


F: Såg du om han var blodig?

G: Nej det var han inte.


F: Inte på händerna och..?

G: Nej inte nånting sånt, nej nej.


F: Bar han på något? Typ väska eller liknande?

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Ja.


F: 20:11 och sen 23:40 .

G: Ja.


F: När han kom in här och berättade om det här om Olof Palme, i vilket tillstånd var han då?

G: Han var skakad.


F: Skakad?

G: Jaa, det var han.


F: Vad hade han för kläder?

G. Han hade väl en duffel på sig, en mörk nånting sånt där, ja, som man knäpper här med såna där konstiga knappar har jag för mig. Och sen hade han, han brukar väl ha en keps också, en rutig.


F: Vad var det för färg på den här duffeln?

G: Det vet... ....jag törs inte...... Jag har ju sett honom så många gånger, jag tror att den är beige-färgad.


F: Du säger med konstiga knappar, du menar..

G: Ja du vet såna där trägrejer.


F: Som liknar trä.

G: Ja just det som man trär.


F: Som man trär i en ögla?

G: Just det.


F: Då förstår jag. Och du tror att den var beige men du är inte säker?

G: Nej.


F: Vad hade han för byxor på sig?

G: ..........


F: Du pratade om hans rutiga keps.

G: Ja det tror jag en sån där uppvikt, det brukar han ha så han hade väl det den kvällen också, det var ju kallt.


F: Med öronlappar?

G: Ja, såna där man viker upp.


F: Vilken färg?

G: Ja den tror jag är brun och lite, om det är blå rutor på den, nej jag törs..du vet vad man minns dåligt (skratt).


F: Bär han glasögon, Stig Engström?

G: Ja.


F: Hade han dom på sig?

G: Det hade han säkert, det hade han säkert, det tror jag för det brukar han ha.


F: Såg du om han var blodig?

G: Nej det var han inte.


F: Inte på händerna och..?

G: Nej inte nånting sånt, nej nej.


F: Bar han på något? Typ väska eller liknande?

G: Ja han hade väl, det brukar han också ha, en handledsväska och det hade han nog en, det brukar han ha. Men något annat bar han inte på.


F: Vad berättade han mer än du nu har berättat?

G: Jaa, han sa väl inte att han skulle åka hem, han hade missat sista tåget så han skulle ta nån buss från Odenplan så han ringde hem till sin fru antagligen.


F: Han ringde från receptionen?

G: Ja vi har en sån där kundtelefon som han ringde ifrån.


F: Hur länge var han i receptionen?

G: Ja en 10 minuter skulle jag tro ungefär, han var en stund. Det vart så kaotiskt alltihopa för att.

Jag försöker att erinra mig och vad han sa, men det var just det där att han tyckte att polisen hade varit så.. jo, han sa så här också att han var så liten den här mannen, han hade aldrig kunna urskilja att det var Olof Palme bara för att han var så, om han sa att han var vanställd i ansiktet eller så där att det vällde så mycket blod så man kunde inte se vem det var.

Och då sa han, han var så liten, och då sa jag på en gång att Olof Palme var väldigt liten, han var inte mycket längre än vad jag är. Och då sa han, ja jag har aldrig träffat honom.


F: Det sa han?

G: Mm. Han sa, jag har aldrig träffat Olof Palme. Det har inte jag heller men jag har sett honom på nåt, jag kom förbi när han hade haft valmöte i Solna Centrum därför så har jag sett att han var liten.


F: Jag tänkte på, du kom till ditt arbete 20:10 .

G: Ja ungefär.


F: Och då är det meningen att du ska jobba från 20:45 som du sa tidigare, till klockan?

G: 08:15


F: 08:15 . Hela natten då.

G: Ja.


F: Under den här kvällen skulle du tjänstgöra tillsammans med..?

G: Henry Olofsson.


F: Henry Olofsson.

G: Ja.


F: Men du sa tidigare innan vi satte på bandspelaren att han var och spelade bridge.

G: Ja jag tror att han var det för han brukar ju vara det.


F: Men i alla fall, han var ledig?

G: Ja.


F: Och i stället för honom så tjänstgjorde Annette Kovik?

G: Ja.


F: Och hon fanns alltså i receptionen då när du anlände 20:10 .

G: Ja det måste hon ha gjort, det måste hon ha gjort, det törs jag inte säga men det måste hon ha gjort.


F: Personalen som tjänstgjorde där fram till klockan 20:45 ......... Ann Söder..

G: Nej, inte Ann Södergren. Ann-Sofi Olofsson

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Ja han hade väl, det brukar han också ha, en handledsväska och det hade han nog en, det brukar han ha. Men något annat bar han inte på.


F: Vad berättade han mer än du nu har berättat?

G: Jaa, han sa väl inte att han skulle åka hem, han hade missat sista tåget så han skulle ta nån buss från Odenplan så han ringde hem till sin fru antagligen.


F: Han ringde från receptionen?

G: Ja vi har en sån där kundtelefon som han ringde ifrån.


F: Hur länge var han i receptionen?

G: Ja en 10 minuter skulle jag tro ungefär, han var en stund. Det vart så kaotiskt alltihopa för att.

Jag försöker att erinra mig och vad han sa, men det var just det där att han tyckte att polisen hade varit så.. jo, han sa så här också att han var så liten den här mannen, han hade aldrig kunna urskilja att det var Olof Palme bara för att han var så, om han sa att han var vanställd i ansiktet eller så där att det vällde så mycket blod så man kunde inte se vem det var.

Och då sa han, han var så liten, och då sa jag på en gång att Olof Palme var väldigt liten, han var inte mycket längre än vad jag är. Och då sa han, ja jag har aldrig träffat honom.


F: Det sa han?

G: Mm. Han sa, jag har aldrig träffat Olof Palme. Det har inte jag heller men jag har sett honom på nåt, jag kom förbi när han hade haft valmöte i Solna Centrum därför så har jag sett att han var liten.


F: Jag tänkte på, du kom till ditt arbete 20:10 .

G: Ja ungefär.


F: Och då är det meningen att du ska jobba från 20:45 som du sa tidigare, till klockan?

G: 08:15


F: 08:15 . Hela natten då.

G: Ja.


F: Under den här kvällen skulle du tjänstgöra tillsammans med..?

G: Henry Olofsson.


F: Henry Olofsson.

G: Ja.


F: Men du sa tidigare innan vi satte på bandspelaren att han var och spelade bridge.

G: Ja jag tror att han var det för han brukar ju vara det.


F: Men i alla fall, han var ledig?

G: Ja.


F: Och i stället för honom så tjänstgjorde Annette Kovik?

G: Ja.


F: Och hon fanns alltså i receptionen då när du anlände 20:10 .

G: Ja det måste hon ha gjort, det måste hon ha gjort, det törs jag inte säga men det måste hon ha gjort.


F: Personalen som tjänstgjorde där fram till klockan 20:45 ......... Ann Söder..

G: Nej, inte Ann Södergren. Ann-Sofi Olofsson

F: Ann-Sofi Olofsson.

G: Mm. Jag tror det, men jag törs inte säga, jag törs inte säga vem var där, för det kan ha varit nån annan. För att, du vet, att det är så många olika som går på eftermiddagspasset så att det..


F: Du nämnde tidigare också att ni brukar turas om, ibland går du ronderingarna, ibland sitter du i receptionen.

G: Ja, du vet att det är så här, vi går, en börjar att gå och så går man då Sveavägen, stora huset och sen börjar nästa och gå dom andra husen, Luntmakargatan 18, Luntmakargatan 22, Luntmakargatan 14-16 och Tunnelgatan 5.


F: Den här aktuella kvällen så berättar du i alla fall att strax efter klockan 21 så började du din rondering på 8 trappor.

G: Ja och går ner.


F: .. våningsplanen ner i huset.

G: Ja oh ja. Och så går jag hela vägen ner.


F: När du då kom till det våningsplan, 1:a våningsplanet där Stig Engström har sitt kontor, var det någonting speciellt du observerade?

G: Nej. Inte nånting, ingenting.


F: Har han någon specialinredning på sitt kontor eller den lokal han disponerar?

G: Eeh hör du du, jag skulle kunna tro att han har det för att han håller på med reklam och sånt, så jag skulle kunna tro att han har nog skärmar du vet, jag vet inte vad sånt där heter, fotogrejer som han lyser i.


F: jag förstår, ett mörkrum.

G: Nej nej nej, inte alls mörkrum. Utan du vet man har man sticker in bilder och tittar i och sånt där.


F: Finns det någon anordning utanför hans lokal, dörren som talar att man inte får gå in där?

G: Nej det gör det inte, nej det gör det inte, oh nej.


F: Jag tänker på typ någon lampa som lyser rött.

G: Nej det finns inte. Det finns bara hans namn och hans foto utanför, det står Stig Engström och så hans foto.


F: Nu var det tänt i korridoren har du berättat?

G: Ja då oh ja, för du vet det är ju helt upptänt i vart enda rum där när vi kommer, det är ingen som släcker utan det går vi och gör. Och när jag visste att han var där så släckte jag inte.


F: Tänkte du på om det lyste under hans dörr?

G: Nej, nej nej och förmodligen gjorde det det men det vet jag inte.


F: Det är inget du reflekterade över?

G: Nej därför att jag visste att han var där, annars vet du om jag inte vet att han är där så släcker jag ner och så kommer han ut och säger var snäll och tänd igen, ifall jag släcker ner för honom då.


F: Då befinner du dig på en trappa och då berättar du att du ifrån en trappa såg ner i receptionen.

G: Ja det gör man och det är efter man har gått förbi Engström.


F: Vad gjorde du efter det att du hade gått förbi Engström? Gick du ner i receptionen då?

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

F: Ann-Sofi Olofsson.

G: Mm. Jag tror det, men jag törs inte säga, jag törs inte säga vem var där, för det kan ha varit nån annan. För att, du vet, att det är så många olika som går på eftermiddagspasset så att det..


F: Du nämnde tidigare också att ni brukar turas om, ibland går du ronderingarna, ibland sitter du i receptionen.

G: Ja, du vet att det är så här, vi går, en börjar att gå och så går man då Sveavägen, stora huset och sen börjar nästa och gå dom andra husen, Luntmakargatan 18, Luntmakargatan 22, Luntmakargatan 14-16 och Tunnelgatan 5.


F: Den här aktuella kvällen så berättar du i alla fall att strax efter klockan 21 så började du din rondering på 8 trappor.

G: Ja och går ner.


F: .. våningsplanen ner i huset.

G: Ja oh ja. Och så går jag hela vägen ner.


F: När du då kom till det våningsplan, 1:a våningsplanet där Stig Engström har sitt kontor, var det någonting speciellt du observerade?

G: Nej. Inte nånting, ingenting.


F: Har han någon specialinredning på sitt kontor eller den lokal han disponerar?

G: Eeh hör du du, jag skulle kunna tro att han har det för att han håller på med reklam och sånt, så jag skulle kunna tro att han har nog skärmar du vet, jag vet inte vad sånt där heter, fotogrejer som han lyser i.


F: jag förstår, ett mörkrum.

G: Nej nej nej, inte alls mörkrum. Utan du vet man har man sticker in bilder och tittar i och sånt där.


F: Finns det någon anordning utanför hans lokal, dörren som talar att man inte får gå in där?

G: Nej det gör det inte, nej det gör det inte, oh nej.


F: Jag tänker på typ någon lampa som lyser rött.

G: Nej det finns inte. Det finns bara hans namn och hans foto utanför, det står Stig Engström och så hans foto.


F: Nu var det tänt i korridoren har du berättat?

G: Ja då oh ja, för du vet det är ju helt upptänt i vart enda rum där när vi kommer, det är ingen som släcker utan det går vi och gör. Och när jag visste att han var där så släckte jag inte.


F: Tänkte du på om det lyste under hans dörr?

G: Nej, nej nej och förmodligen gjorde det det men det vet jag inte.


F: Det är inget du reflekterade över?

G: Nej därför att jag visste att han var där, annars vet du om jag inte vet att han är där så släcker jag ner och så kommer han ut och säger var snäll och tänd igen, ifall jag släcker ner för honom då.


F: Då befinner du dig på en trappa och då berättar du att du ifrån en trappa såg ner i receptionen.

G: Ja det gör man och det är efter man har gått förbi Engström.


F: Vad gjorde du efter det att du hade gått förbi Engström? Gick du ner i receptionen då?

G: Nej, jag gick inte ner, jag går inte ner då.


F: Vart tog du vägen då?

G: Då fortsatte jag att gå vet du, och sen har man då lokaler sån där bastu och så finns det, och så går man och låser en dörr, Sveavägen 48, som man låser då för att det är lokaler dom har där som dom får vara på kvällarna med träning och solarium och dom har sån där gymnastikhall och teknikhall.


F: Vad kan klockan ha varit ungefär när du befann dig just vid Engströms korridor?

G: Jaa du, ungefär runt 22:3? .


F: Kom du tillbaka till den korridoren nåt mer under den kvällen?

G: Nej nej nej, inte nån gång. Utan sen går man vidare vet du genom alla dom där lokalerna, genom deras postavdelning.


F: Är lokalerna larmade på något sätt, jag tänkte på dörrar ut, ett sånt stort komplex..

G: Jahadå, alla dörrar, men du vet att det är ingen som kan gå ut genom några dörrar där längre utan dom är låsta med 7-tillhållarlås och det är bara vakten som har nyckel till det.


F: Jag tänkte just på 1986-02-28 .

G: Ja det var låst. S48, alltså Sveavägen 48 låste jag när jag kom ner då .........


F: Finns det dörrar som går ut mot gatan om man har 7-tillhållarnyckel?

G: Ja men det är det ingen som har. Maskinisten  Se Hubert Falk  har det.


F: Är dom larmade dom dörrarna också?

G: Ja det är dom, dom är larmade. Så att går någon igenom så ser vi det i receptionen och det skriver kortläsaren eller datan.


F: Den här kvällen då 1986-02-28 när du gick på ronderingen, var det någon dörr som utlöste ett larm?

G: Inte vad jag vet, för att jag har inte en aning om det, men det finns på..


F: Om..

G: Om det skulle vara så så finns det uppskrivet på datalista,


F: Men om en dörr larmar när du går ute .. (hostningar).. vad händer då?

G: Ja det händer inte så mycket förstår du, därför att vi vet ju inte, vi har visserligen TV-kameror på så att man ska titta vad det är, om den larmar så går man och tittar om det är någonting men då är det ju redan för sent.


F: Vem går och tittar?

G: Vi, någon i vakten vet du för att vi kallar på varandra, vi har ju kommunikationsradio.


F: Du bär alltså en kommunikationsradio?

G: Ja det gör jag, så ringer man Securitascentralen och så får man gå och stänga eller titta om det är någonting.


F: Något sådant hände alltså inte kvällen 1986-02-28 ?

G: Ja tyvärr så hade det hänt det men det vet vi inte. Inte i ytterdörren men en dörr i källaren som går till garaget och där kan man gå ut nån grind och den dörren var inte larmad då, nu är den det.


F: Men det var ingen som meddelade dig att..

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Nej, jag gick inte ner, jag går inte ner då.


F: Vart tog du vägen då?

G: Då fortsatte jag att gå vet du, och sen har man då lokaler sån där bastu och så finns det, och så går man och låser en dörr, Sveavägen 48, som man låser då för att det är lokaler dom har där som dom får vara på kvällarna med träning och solarium och dom har sån där gymnastikhall och teknikhall.


F: Vad kan klockan ha varit ungefär när du befann dig just vid Engströms korridor?

G: Jaa du, ungefär runt 22:3? .


F: Kom du tillbaka till den korridoren nåt mer under den kvällen?

G: Nej nej nej, inte nån gång. Utan sen går man vidare vet du genom alla dom där lokalerna, genom deras postavdelning.


F: Är lokalerna larmade på något sätt, jag tänkte på dörrar ut, ett sånt stort komplex..

G: Jahadå, alla dörrar, men du vet att det är ingen som kan gå ut genom några dörrar där längre utan dom är låsta med 7-tillhållarlås och det är bara vakten som har nyckel till det.


F: Jag tänkte just på 1986-02-28 .

G: Ja det var låst. S48, alltså Sveavägen 48 låste jag när jag kom ner då .........


F: Finns det dörrar som går ut mot gatan om man har 7-tillhållarnyckel?

G: Ja men det är det ingen som har. Maskinisten  Se Hubert Falk  har det.


F: Är dom larmade dom dörrarna också?

G: Ja det är dom, dom är larmade. Så att går någon igenom så ser vi det i receptionen och det skriver kortläsaren eller datan.


F: Den här kvällen då 1986-02-28 när du gick på ronderingen, var det någon dörr som utlöste ett larm?

G: Inte vad jag vet, för att jag har inte en aning om det, men det finns på..


F: Om..

G: Om det skulle vara så så finns det uppskrivet på datalista,


F: Men om en dörr larmar när du går ute .. (hostningar).. vad händer då?

G: Ja det händer inte så mycket förstår du, därför att vi vet ju inte, vi har visserligen TV-kameror på så att man ska titta vad det är, om den larmar så går man och tittar om det är någonting men då är det ju redan för sent.


F: Vem går och tittar?

G: Vi, någon i vakten vet du för att vi kallar på varandra, vi har ju kommunikationsradio.


F: Du bär alltså en kommunikationsradio?

G: Ja det gör jag, så ringer man Securitascentralen och så får man gå och stänga eller titta om det är någonting.


F: Något sådant hände alltså inte kvällen 1986-02-28 ?

G: Ja tyvärr så hade det hänt det men det vet vi inte. Inte i ytterdörren men en dörr i källaren som går till garaget och där kan man gå ut nån grind och den dörren var inte larmad då, nu är den det.


F: Men det var ingen som meddelade dig att..

G: Nej hon hade inte märkt det, Anette, att dörren stod öppen, den dörren stod öppen en timma.

Och jag tänkte väl inte på den mycket mer, du vet att jag kommer inte ihåg, för jag brukar reagera så mycket på sådant.

Och då borde jag gått upp och sagt till henne det, men det kan tänkas att den stod så att jag inte såg att den var öppen, du vet att den är inte helt..


F: När konstaterade ni det förhållandet att den hade stått öppen en timme?

G: Det hade dom när dom tittade på datalistan.


F: Vilka dom?

G: En han heter Hans-Olof OlssonReferens behövs och sen våran kontaktman som heter..Referens behövs


F: Nu menar du den här dörren som är larmad? Den hade alltså stått..

G: En timme.


F: Detta registreras alltså på en data.

G: Ja.


F: Gick du förbi den dörren?

G: Jag går igenom den dörren och jag hade stängt den, så att det, jag återställde den 23:22 .


F: Det var du som gjorde det?

G: Ja helt klart.


F: Men då märkte du inte att den var öppen?

G: Förmodligen så har jag inte märkt det, men sen är det så förstår du att det finns en firma som heter La Carterie en affär som har sitt lager där nere vid den dörren, och som ofta, dom har tydligen nyckel och ställer upp den där dörren.

Han Olsson Referens behövs brukade komma och frågade mig om det här, då sa jag det att det måste väl vara den La Carterie eftersom ingen reagerade, för då bryr vi oss inte om det för då vet vi att det är dom som är och behöver ha dörren öppen.


F: Du sa du återställde dörren 23:22 ?

G: Mm. Det står på datalistan.


F: Det är alltså inget som du har gjort då medvetet.

G: Jo det kan jag mycket väl ha gjort, att dörren har stått öppen och jag kan bara ha tänkt att nu har La Carterie varit här och förbaskade slarv. Men jag vet inte.


F: Är det en dörr som måste låsas med nyckel?

G: Nej, den drar man igen. Och larmet sitter på låskolven.


F: Du sa du hade passerat genom dörren?

G: Ja det gör jag, ser du.


F: Under din rondering då.

G: Ja. Jag kommer du vet, jag går igenom yttre garaget och så går man igenom den dörren in i en korridor.


F: Vad händer när du öppnar dörren?

G: Vad som händer?


F: Ja.

G: Det händer väl ingenting.


F: Går intė larmet?

G: Net det är fördröjt larm, så att om dörren står mer än jag

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: Nej hon hade inte märkt det, Anette, att dörren stod öppen, den dörren stod öppen en timma.

Och jag tänkte väl inte på den mycket mer, du vet att jag kommer inte ihåg, för jag brukar reagera så mycket på sådant.

Och då borde jag gått upp och sagt till henne det, men det kan tänkas att den stod så att jag inte såg att den var öppen, du vet att den är inte helt..


F: När konstaterade ni det förhållandet att den hade stått öppen en timme?

G: Det hade dom när dom tittade på datalistan.


F: Vilka dom?

G: En han heter Hans-Olof OlssonReferens behövs och sen våran kontaktman som heter..Referens behövs


F: Nu menar du den här dörren som är larmad? Den hade alltså stått..

G: En timme.


F: Detta registreras alltså på en data.

G: Ja.


F: Gick du förbi den dörren?

G: Jag går igenom den dörren och jag hade stängt den, så att det, jag återställde den 23:22 .


F: Det var du som gjorde det?

G: Ja helt klart.


F: Men då märkte du inte att den var öppen?

G: Förmodligen så har jag inte märkt det, men sen är det så förstår du att det finns en firma som heter La Carterie en affär som har sitt lager där nere vid den dörren, och som ofta, dom har tydligen nyckel och ställer upp den där dörren.

Han Olsson Referens behövs brukade komma och frågade mig om det här, då sa jag det att det måste väl vara den La Carterie eftersom ingen reagerade, för då bryr vi oss inte om det för då vet vi att det är dom som är och behöver ha dörren öppen.


F: Du sa du återställde dörren 23:22 ?

G: Mm. Det står på datalistan.


F: Det är alltså inget som du har gjort då medvetet.

G: Jo det kan jag mycket väl ha gjort, att dörren har stått öppen och jag kan bara ha tänkt att nu har La Carterie varit här och förbaskade slarv. Men jag vet inte.


F: Är det en dörr som måste låsas med nyckel?

G: Nej, den drar man igen. Och larmet sitter på låskolven.


F: Du sa du hade passerat genom dörren?

G: Ja det gör jag, ser du.


F: Under din rondering då.

G: Ja. Jag kommer du vet, jag går igenom yttre garaget och så går man igenom den dörren in i en korridor.


F: Vad händer när du öppnar dörren?

G: Vad som händer?


F: Ja.

G: Det händer väl ingenting.


F: Går intė larmet?

G: Net det är fördröjt larm, så att om dörren står mer än jag

G: tror, 6 minuter eller nånting sånt där.


F: Då går larmet?

G: Då går datorn upp.


F: Det talas om ett cykelstall för dom anställda.

G: Ja.


F: Är det samma dörr eller?

G: Nej oh nej, det är tidigare ser du. Så man kommer och går, det är så svårt att beskriva det där, genom cykelstallet ut i garageinfarten, du vet det är en utomhusnerfart till garaget och så går man igenom en liten dörr in i garageporten och in igenom garaget och fram till den här dörren.

Och där går det att gå ut vet du igenom, men man måste ha nyckel för att gå in.


F: Det går att gå ut utan nyckel, men nyckel krävs för att gå in?

G: Ja.


F: Och den dörren är olarmad?

G: Ja, den var då, nu är den inte det, nu är den larmad.


F: Men då kunde man ta sig ut där utan att det registrerades?

G: Ja. Och du vet att det vet ju inte vi om någon har gått igenom den dörren och ut, för det kan, du vet att det kan mycket väl ha suttit nån uppe och arbetat som inte jag kommer ihåg.

För att det gör det så ofta, det sitter människor där uppe vet du, jag känner igen dom, jag reagerar inte jag säger hej bara om dom går förbi. Och är det nån som jag inte känner så frågar jag vem dom är och kollar upp dom


F: En helt annan fråga, du vet inte när Stig Engström hade lämnat Skandia? för att gå ut och äta?

G: Nej. .........


F: .........

G: Och du vet att det är inte alls säkert att ....... för han går bara vet du förbi då, sen kommer han tillbaka.


F: När man kommer inifrån byggnaden så kan man alltså öppna dörren ut själv och ta sig ut?

G: Jaa, oh ja.


F: När man tar sig in i byggnaden och går in i receptionen...

G: Då ska man använda en kortläsare och ha kod, och går inte koden så är man inte behörig, men sen är det lite fel på det där ibland så det är inte alla även dom som är behöriga som kan komma in.


F: Genom att knacka eller ruska?

G: Ja just det man tar i dörren och rycker.


F: Då vet man...

G: Ja men du vet att vi känner ju, ja, vi känner ju dom.


F: Jag har inga fler frågor. Vill du ha bandet uppspelat eller godtar du det som det är.

G. Jag vet vad jag har sagt och jag står faktiskt för det med reservation för mitt dåliga minne.


Förhöret avslutas klockan 10:30 .


Stockholm som ovan


Eric Skoglund


Tor Petrell

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

Pol-1986-06-10 EA9982-04 Förhör med Anna-Lisa Gahn .pdf

G: tror, 6 minuter eller nånting sånt där.


F: Då går larmet?

G: Då går datorn upp.


F: Det talas om ett cykelstall för dom anställda.

G: Ja.


F: Är det samma dörr eller?

G: Nej oh nej, det är tidigare ser du. Så man kommer och går, det är så svårt att beskriva det där, genom cykelstallet ut i garageinfarten, du vet det är en utomhusnerfart till garaget och så går man igenom en liten dörr in i garageporten och in igenom garaget och fram till den här dörren.

Och där går det att gå ut vet du igenom, men man måste ha nyckel för att gå in.


F: Det går att gå ut utan nyckel, men nyckel krävs för att gå in?

G: Ja.


F: Och den dörren är olarmad?

G: Ja, den var då, nu är den inte det, nu är den larmad.


F: Men då kunde man ta sig ut där utan att det registrerades?

G: Ja. Och du vet att det vet ju inte vi om någon har gått igenom den dörren och ut, för det kan, du vet att det kan mycket väl ha suttit nån uppe och arbetat som inte jag kommer ihåg.

För att det gör det så ofta, det sitter människor där uppe vet du, jag känner igen dom, jag reagerar inte jag säger hej bara om dom går förbi. Och är det nån som jag inte känner så frågar jag vem dom är och kollar upp dom


F: En helt annan fråga, du vet inte när Stig Engström hade lämnat Skandia? för att gå ut och äta?

G: Nej. .........


F: .........

G: Och du vet att det är inte alls säkert att ....... för han går bara vet du förbi då, sen kommer han tillbaka.


F: När man kommer inifrån byggnaden så kan man alltså öppna dörren ut själv och ta sig ut?

G: Jaa, oh ja.


F: När man tar sig in i byggnaden och går in i receptionen...

G: Då ska man använda en kortläsare och ha kod, och går inte koden så är man inte behörig, men sen är det lite fel på det där ibland så det är inte alla även dom som är behöriga som kan komma in.


F: Genom att knacka eller ruska?

G: Ja just det man tar i dörren och rycker.


F: Då vet man...

G: Ja men du vet att vi känner ju, ja, vi känner ju dom.


F: Jag har inga fler frågor. Vill du ha bandet uppspelat eller godtar du det som det är.

G. Jag vet vad jag har sagt och jag står faktiskt för det med reservation för mitt dåliga minne.


Förhöret avslutas klockan 10:30 .


Stockholm som ovan


Eric Skoglund


Tor Petrell

Protokoll fört över vittnesförhör med Henry Olofsson född - ,

Boende , c/o Skinnstad, ej telefon.

Anställd Securitas, Skandiahuset Stockholm, tel: 08/7881373. eller 7882630.

Förhöret hållet torsdagen 1986-06-12 08:55 .

Förhörsledare krinsp Tor Petrell.

Henry Olofsson hörs upplysningsvis då om fredagen 1986-02-28 då han tjänstgjorde på Skandia.


F = Förhörsledare
0 = Olofsson


F: Kan du då för mig berätta Henry, minns du den här dagen, det är en fredag 1986-02-28 .

O: Ja, jag minns den ganska väl. Men vad jag kommer ihåg är liksom från 23:40 ungefär.


F: Ja, på natten då. När började du din tjänstgöring på Skandia?

O: Jag börjar egentligen 20:45 men jag hade ringt och bett en flicka som heter Anette Kohut som jobbade på eftermiddagen att ta ett par timmar åt mig så jag kunde spela bridge då på kvällen. Och det gjorde hon. Och jag kom vid 23:00 -tiden ungefär.


F: Vid 23:00 -tiden kommer du dit då.

O: Ja, jag kom ..... 23:00 .


F: Den här flickan Anette Kohut hon skulle alltså då sluta 20:45 .

O: Ja, just det.


F: När började hon sitt pass vet du det?

O: Hon började 16:45 i så fall.


F: Ja, och normalt är att hon slutar 20:45 .Men du tog kontakt med henne för att du ville ha några timmar ledigt och hon gick med på det.

O: Ja, hon gick med..


F: Så ditt första besök på Skandia den dagen det var alltså vid 23:00 -tiden när du kom dit då.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Protokoll fört över vittnesförhör med Henry Olofsson född - ,

Boende , c/o Skinnstad, ej telefon.

Anställd Securitas, Skandiahuset Stockholm, tel: 08/7881373. eller 7882630.

Förhöret hållet torsdagen 1986-06-12 08:55 .

Förhörsledare krinsp Tor Petrell.

Henry Olofsson hörs upplysningsvis då om fredagen 1986-02-28 då han tjänstgjorde på Skandia.


F = Förhörsledare
0 = Olofsson


F: Kan du då för mig berätta Henry, minns du den här dagen, det är en fredag 1986-02-28 .

O: Ja, jag minns den ganska väl. Men vad jag kommer ihåg är liksom från 23:40 ungefär.


F: Ja, på natten då. När började du din tjänstgöring på Skandia?

O: Jag börjar egentligen 20:45 men jag hade ringt och bett en flicka som heter Anette Kohut som jobbade på eftermiddagen att ta ett par timmar åt mig så jag kunde spela bridge då på kvällen. Och det gjorde hon. Och jag kom vid 23:00 -tiden ungefär.


F: Vid 23:00 -tiden kommer du dit då.

O: Ja, jag kom ..... 23:00 .


F: Den här flickan Anette Kohut hon skulle alltså då sluta 20:45 .

O: Ja, just det.


F: När började hon sitt pass vet du det?

O: Hon började 16:45 i så fall.


F: Ja, och normalt är att hon slutar 20:45 .Men du tog kontakt med henne för att du ville ha några timmar ledigt och hon gick med på det.

O: Ja, hon gick med..


F: Så ditt första besök på Skandia den dagen det var alltså vid 23:00 -tiden när du kom dit då.

O: Stämmer.


F: Vem satt i receptionen då?

O: Det var Anette Kohut som satt där.


F: Fanns det någon mer där?

O: Inte just då när jag kom. Det var bara hon där.


F: Ja. En annan fråga, du kanske inte vet, vem tjänstgjorde ihop med Anette Kohut på hennes ordinarie pass då? Fram till 20:45 .

O: Ja, det vet jag faktiskt inte.


F: Det vet du inte.

O: Jag skulle, nej, jag vet inte alls.


F: I alla fall när du kom klockan 23:00 då ungefär då var Anette Kohut ensam i receptionen.

O: Ja, det stämmer.


F: Vem jobbade hon ihop med eller vem skulle du jobba ihop med den kvällen?

O: Jag skulle jobba ihop med Anna-Lisa Gahn.


F: Ja, var någonstans var hon vet du det?

O: Hon var ute på rondering och hon var troligtvis någonstans på våning ett eller på bottenplanet.


F: Ja. Varför tror du det?

O: Ja, dels för att ronderingen ska avslutas halv tolv 23:30 då och att jag har ett minne av att hon kom ner vid 23:15 , efter att jag hade bytt om och skulle avlösa Anette Kohut då. Så kom hon ner i receptionen någon vidare och så gick hon vidare. Det är ungefär normal rutin när det gäller tid och allting.


F: Så ni turas om då efter vad jag förstår att rondera?

O: Ja, just det.


F: Någon ska sitta i receptionen och en går och ronderar?

O: Ja, just det.


F: Och ni är två som tjänstgör.

O: Ja.


F: När du kom till jobbet så gick du alltså och bytte om och sedan var klockan 23:15 då gick du upp för att avlösa Anette.

O: Ja, jag gick bakom receptionen och bytte om då, Sedan gick jag in till, jag gick på toaletten, hämtade en kopp kaffe och så gick jag till receptionen och då var hon 23:15 ungefär.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: Stämmer.


F: Vem satt i receptionen då?

O: Det var Anette Kohut som satt där.


F: Fanns det någon mer där?

O: Inte just då när jag kom. Det var bara hon där.


F: Ja. En annan fråga, du kanske inte vet, vem tjänstgjorde ihop med Anette Kohut på hennes ordinarie pass då? Fram till 20:45 .

O: Ja, det vet jag faktiskt inte.


F: Det vet du inte.

O: Jag skulle, nej, jag vet inte alls.


F: I alla fall när du kom klockan 23:00 då ungefär då var Anette Kohut ensam i receptionen.

O: Ja, det stämmer.


F: Vem jobbade hon ihop med eller vem skulle du jobba ihop med den kvällen?

O: Jag skulle jobba ihop med Anna-Lisa Gahn.


F: Ja, var någonstans var hon vet du det?

O: Hon var ute på rondering och hon var troligtvis någonstans på våning ett eller på bottenplanet.


F: Ja. Varför tror du det?

O: Ja, dels för att ronderingen ska avslutas halv tolv 23:30 då och att jag har ett minne av att hon kom ner vid 23:15 , efter att jag hade bytt om och skulle avlösa Anette Kohut då. Så kom hon ner i receptionen någon vidare och så gick hon vidare. Det är ungefär normal rutin när det gäller tid och allting.


F: Så ni turas om då efter vad jag förstår att rondera?

O: Ja, just det.


F: Någon ska sitta i receptionen och en går och ronderar?

O: Ja, just det.


F: Och ni är två som tjänstgör.

O: Ja.


F: När du kom till jobbet så gick du alltså och bytte om och sedan var klockan 23:15 då gick du upp för att avlösa Anette.

O: Ja, jag gick bakom receptionen och bytte om då, Sedan gick jag in till, jag gick på toaletten, hämtade en kopp kaffe och så gick jag till receptionen och då var hon 23:15 ungefär.

FHL Tor Petrell: Ja, kan du berätta vad som hände därefter när Annette Kohut lämnade och..

Henry Olofsson: Ja, när jag kom dit då så bytte vi, gick hon och bytte om tror jag, hon brukar vara ganska snabb på det.

Sedan när hon gick ut igen i receptionen så pratade vi en liten stund. För hon skulle jobba på morgonen igen. Ja, frågade om hun ville komma lite senare eller någonting.

Och medan vi höll på prata där så kom Stig Engström.


FHL Tor Petrell: Mm, varifrån då?

Henry Olofsson: Innefrån huset, troligtvis från sitt rum då på en trappa.

Och, ja, jag har pratat med honom ganska mycket, frågade om han haft mycket att göra och då sade han att han hade slutfört ett jobb som var tvungen vara klart för han skulle på semester nästa vecka.

Sedan stod vi och pratade i ett par minuter. Och sedan ungefär 23:20 så skulle han gå iväg hem då för att ta sista T-banan hem.

Han bor tydligen utåt Mörby eller Danderyd någonting. Och tåget kommer på Centralen kvart i tolv.


FHL Tor Petrell: Ja, hur gjorde han när han kom ut, har ni några rutiner att de ska stämpla eller att de måste ha nyckel och låsa upp dörren eller någonting sådant?

Henry Olofsson: Nej, om han har stämplat ut så gjorde han det innan man kom ut till receptionen så att säga, så det är en sådan sak som vi inte såg om han gjorde eller inte.


FHL Tor Petrell: Det syns inte från receptionen?

Henry Olofsson: Nej, men troligtvis gjorde han det eftersom han skulle på semester.


FHL Tor Petrell: Ja, och efter det här lilla samtalet med honom så gick han därifrån.

Henry Olofsson: Ja, så önskade jag honom trevlig semester som man brukar göra.


FHL Tor Petrell: Och då var fortfarande Annette Kohut kvar?

Henry Olofsson: Det var hon.


FHL Tor Petrell: Hur kommer man ut där, är dörren låst från receptionen?

Henry Olofsson: Dörren är låst, ja, antingen så kan man öppna dörren åt dem när de går ut eller också har dom ett låsvred på dörren som de kan öppna själva.


FHL Tor Petrell: Ja. Efter att Stig Engström hade lämnat lokalen och huset vad hände sedan? Åkte Annette Kohut hem eller stannade hon kvar?

Henry Olofsson: Ja, hon stannade väl kvar en stund till och så pratade vi, omkring halvtolv ungefär skulle hon gå ner till garaget och

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

FHL Tor Petrell: Ja, kan du berätta vad som hände därefter när Annette Kohut lämnade och..

Henry Olofsson: Ja, när jag kom dit då så bytte vi, gick hon och bytte om tror jag, hon brukar vara ganska snabb på det.

Sedan när hon gick ut igen i receptionen så pratade vi en liten stund. För hon skulle jobba på morgonen igen. Ja, frågade om hun ville komma lite senare eller någonting.

Och medan vi höll på prata där så kom Stig Engström.


FHL Tor Petrell: Mm, varifrån då?

Henry Olofsson: Innefrån huset, troligtvis från sitt rum då på en trappa.

Och, ja, jag har pratat med honom ganska mycket, frågade om han haft mycket att göra och då sade han att han hade slutfört ett jobb som var tvungen vara klart för han skulle på semester nästa vecka.

Sedan stod vi och pratade i ett par minuter. Och sedan ungefär 23:20 så skulle han gå iväg hem då för att ta sista T-banan hem.

Han bor tydligen utåt Mörby eller Danderyd någonting. Och tåget kommer på Centralen kvart i tolv.


FHL Tor Petrell: Ja, hur gjorde han när han kom ut, har ni några rutiner att de ska stämpla eller att de måste ha nyckel och låsa upp dörren eller någonting sådant?

Henry Olofsson: Nej, om han har stämplat ut så gjorde han det innan man kom ut till receptionen så att säga, så det är en sådan sak som vi inte såg om han gjorde eller inte.


FHL Tor Petrell: Det syns inte från receptionen?

Henry Olofsson: Nej, men troligtvis gjorde han det eftersom han skulle på semester.


FHL Tor Petrell: Ja, och efter det här lilla samtalet med honom så gick han därifrån.

Henry Olofsson: Ja, så önskade jag honom trevlig semester som man brukar göra.


FHL Tor Petrell: Och då var fortfarande Annette Kohut kvar?

Henry Olofsson: Det var hon.


FHL Tor Petrell: Hur kommer man ut där, är dörren låst från receptionen?

Henry Olofsson: Dörren är låst, ja, antingen så kan man öppna dörren åt dem när de går ut eller också har dom ett låsvred på dörren som de kan öppna själva.


FHL Tor Petrell: Ja. Efter att Stig Engström hade lämnat lokalen och huset vad hände sedan? Åkte Annette Kohut hem eller stannade hon kvar?

Henry Olofsson: Ja, hon stannade väl kvar en stund till och så pratade vi, omkring halvtolv ungefär skulle hon gå ner till garaget och

F: Vet du vilken färg?

O: Jag antar att den är svart.


F: Vad hade han för byxor på sig då, kommer du ihåg det, tänkte du på det?

O: Nej, det är sådan där sak som man inte registrerar om det inte är extrema byxor på sig.


F: Den här kepsen som du inte minns om du såg, den som du säger att han brukade ha, vad är det för slags keps?

O: Ja, jag vet inte vad man kan kalla den, men det är väl en gammal ordinär kepsmodell så att säga. Gråaktig.


F: Ja, är den olikfärgad, när jag tänker på keps så tänker jag direkt på en rutig, rutigt tyg.

O: Ja.


F: Kan du beskriva mönstret och sådant där, eller om den var flerfärgad eller om det var något speciellt?

O: Ja, jag kan inte riktigt säga men jag kan tänka mig att den var mönstrad i fyrkanter med olika gråtoner i. Men det är ingenting som jag kommer ihåg från just det här tillfället. Det är bara sådan minnesbild man har att han brukar ha sådan keps.


F: Kan du beskriva den mer, finns det exempelvis något skydd för öronen eller för ansiktet? Det finns ju olika kepsar, det finns ju kepsar som man har på sommaren och..

O: Den som jag kommer att tänka på den hade nog öronlappar i alla fall, som man binder ovanpå.


F: Ja någon ställningsanordning där.

O: Ja, just det.


F: Vad var klockan då Engström kom in då, när han bultade på dörren?

O: Ungefär 23:4? .


F: Ja tittade du på klockan?

O: Ja, jag tittade på klockan.


F: När han kom in.

O: Ja, jag tyckte det var lite konstigt att han kom tillbaka så pass sent efter då. Det var ungefär 20 minuter efter det att han hade gått iväg.


F: Men sedan lämnade i alla fall Engström då Skandia och begav sig hemåt.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

F: Vet du vilken färg?

O: Jag antar att den är svart.


F: Vad hade han för byxor på sig då, kommer du ihåg det, tänkte du på det?

O: Nej, det är sådan där sak som man inte registrerar om det inte är extrema byxor på sig.


F: Den här kepsen som du inte minns om du såg, den som du säger att han brukade ha, vad är det för slags keps?

O: Ja, jag vet inte vad man kan kalla den, men det är väl en gammal ordinär kepsmodell så att säga. Gråaktig.


F: Ja, är den olikfärgad, när jag tänker på keps så tänker jag direkt på en rutig, rutigt tyg.

O: Ja.


F: Kan du beskriva mönstret och sådant där, eller om den var flerfärgad eller om det var något speciellt?

O: Ja, jag kan inte riktigt säga men jag kan tänka mig att den var mönstrad i fyrkanter med olika gråtoner i. Men det är ingenting som jag kommer ihåg från just det här tillfället. Det är bara sådan minnesbild man har att han brukar ha sådan keps.


F: Kan du beskriva den mer, finns det exempelvis något skydd för öronen eller för ansiktet? Det finns ju olika kepsar, det finns ju kepsar som man har på sommaren och..

O: Den som jag kommer att tänka på den hade nog öronlappar i alla fall, som man binder ovanpå.


F: Ja någon ställningsanordning där.

O: Ja, just det.


F: Vad var klockan då Engström kom in då, när han bultade på dörren?

O: Ungefär 23:4? .


F: Ja tittade du på klockan?

O: Ja, jag tittade på klockan.


F: När han kom in.

O: Ja, jag tyckte det var lite konstigt att han kom tillbaka så pass sent efter då. Det var ungefär 20 minuter efter det att han hade gått iväg.


F: Men sedan lämnade i alla fall Engström då Skandia och begav sig hemåt.

F: vidare sedan? Är det någon larmad dörr?

O: Nej, det är det inte utan sedan är det väl bara i stort sett ..... tillgång till hela Skandiahuset i stort sett.


F: Mm. Hur länge kan en dörr vara öppen då, en larmad dörr vara öppen innan larmet går?

O: Det är lite olika beroende på vilken tid de har satt på larmet.

Men den här gröna dörren som jag pratade om, var det i alla fall fem minuters larmfördröjning på den. Den kan stå öppen fem minuter innan man får en indikering om att den är öppen.

Men som sagt i cykelgaragets dörr, den är inte larmad på något sätt.


F: Har ni någon bevakning visuellt eller med tv-kamera på just cykeldörren om man säger så?

O: Nej, .

Så har dom väl kommit in innanför garagegrindarna så kan dom om de har nyckel ta sig in eller så kan dom, det händer emellanåt att garage .... eller cykelgaragedörren då inte slår igen riktigt utan det är en sådan dörr som man är tvungen att stänga när man går sin rondering första ronden.

Så den kan vara öppen ett par timmar då på kvällen kanske.


F: Du menar dörren mot gatan nej..?

O: Nej, utan dörren från cykelgaraget ner i garagenedfarten och mellan garagegrinden .....


F: Så om någan person öppnar dörren från cykelkällaren ut på gatan eller viseverse från gatan och går in i cykelkällaren så ni som sitter i receptionen ni har då inga möjligheter att se att någon gör det då. Det är inget som indikerar att dörren öppnas?

O: Nu är det så att garagegrinden indikerar när de går igenom den eller när dom öppnar den, men då i februari så fanns det ingenting sådant.

Utan hade man en nyckel som passade till garagegrinden så kunde man gå in osedd om inte vi såg i kameran då och så kunde dom, ja, troligtvis använda samma nyckel till garaget då. Det är samma huvudnyckel vad jag kommer ihåg.


F: Ja. och ingen indikering på vare sig garage eller cykeldörren i februari, den 28:e ?

O: Nej, inte om de använde nyckel.


F: Hur menar du då? Om de använder nyckel, hur ska dom annars..?

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

F: vidare sedan? Är det någon larmad dörr?

O: Nej, det är det inte utan sedan är det väl bara i stort sett ..... tillgång till hela Skandiahuset i stort sett.


F: Mm. Hur länge kan en dörr vara öppen då, en larmad dörr vara öppen innan larmet går?

O: Det är lite olika beroende på vilken tid de har satt på larmet.

Men den här gröna dörren som jag pratade om, var det i alla fall fem minuters larmfördröjning på den. Den kan stå öppen fem minuter innan man får en indikering om att den är öppen.

Men som sagt i cykelgaragets dörr, den är inte larmad på något sätt.


F: Har ni någon bevakning visuellt eller med tv-kamera på just cykeldörren om man säger så?

O: Nej, .

Så har dom väl kommit in innanför garagegrindarna så kan dom om de har nyckel ta sig in eller så kan dom, det händer emellanåt att garage .... eller cykelgaragedörren då inte slår igen riktigt utan det är en sådan dörr som man är tvungen att stänga när man går sin rondering första ronden.

Så den kan vara öppen ett par timmar då på kvällen kanske.


F: Du menar dörren mot gatan nej..?

O: Nej, utan dörren från cykelgaraget ner i garagenedfarten och mellan garagegrinden .....


F: Så om någan person öppnar dörren från cykelkällaren ut på gatan eller viseverse från gatan och går in i cykelkällaren så ni som sitter i receptionen ni har då inga möjligheter att se att någon gör det då. Det är inget som indikerar att dörren öppnas?

O: Nu är det så att garagegrinden indikerar när de går igenom den eller när dom öppnar den, men då i februari så fanns det ingenting sådant.

Utan hade man en nyckel som passade till garagegrinden så kunde man gå in osedd om inte vi såg i kameran då och så kunde dom, ja, troligtvis använda samma nyckel till garaget då. Det är samma huvudnyckel vad jag kommer ihåg.


F: Ja. och ingen indikering på vare sig garage eller cykeldörren i februari, den 28:e ?

O: Nej, inte om de använde nyckel.


F: Hur menar du då? Om de använder nyckel, hur ska dom annars..?

O: Dom kan använda passerkortet då för att ta sig in i cykelgaraget och då blir det indikering på själva passerkortssystemet.

F: Jaha, men det är inget som ni ser receptionen?

O: Nej, inget som vi ser. Inget sådant.


F: Nehe. En avslutande fråga bara. Du säger att du hade tittat på klockan under de här olika episoderna du har berättat om.

Vet du om den här klockan gick rätt och vad var det för slags klocka?

Är det en klocka som sitter i receptionen då?

O: Ja, för det mesta brukar man titta på den klockan som hänger på väggen då, och den är väl inte såvidare exakt, den kan nog vara en-två minuter både för sen och för tidig.

Men så har vi på larmpanelen då en klocka som är mer exakt då. Som i alla fall håller sig inom en minuts differans från riktiga tiden då.

Och vilken klocka man tittar på, vilken tid som det är man tittar på det vet jag inte men jag antar att man tittar på den på väggen. Den sitter ju bäst till där.


F: Mm. Jag tänkte fråga en sak till, de här passerkorten du har pratat om, det fordras alltså att man ska kunna ta sig in genom en dörr?

O: Ja, just det.


F: Då får man alltså sticka in passerkortet i någon mottagar-... då?

O: Ja, kortläsare. Och på vanlig arbetstid från sju eller halv åtta på morgonen till kl halv sex på kvällen då kan man ta sig in genom baksidan, Luntmakargatan 25 då.

Och även vid receptionen med kort och kod. Eller med enbart kort så att säga och sedan efter halv sex så måste man använda kort plus kod för att ta sig in.


F: Om vi nu håller oss på kvällstid från klockan 18:00 och framåt då och man ska passera genom receptionen ...


vänt kassetten,

Sidan två av förhör med Henry Olofsson.

F: Frågan ställdes då när man ska gå genom receptionen och ut från fastigheten efter klockan 18:00 behöver man då använda sitt passerkort?

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: Dom kan använda passerkortet då för att ta sig in i cykelgaraget och då blir det indikering på själva passerkortssystemet.

F: Jaha, men det är inget som ni ser receptionen?

O: Nej, inget som vi ser. Inget sådant.


F: Nehe. En avslutande fråga bara. Du säger att du hade tittat på klockan under de här olika episoderna du har berättat om.

Vet du om den här klockan gick rätt och vad var det för slags klocka?

Är det en klocka som sitter i receptionen då?

O: Ja, för det mesta brukar man titta på den klockan som hänger på väggen då, och den är väl inte såvidare exakt, den kan nog vara en-två minuter både för sen och för tidig.

Men så har vi på larmpanelen då en klocka som är mer exakt då. Som i alla fall håller sig inom en minuts differans från riktiga tiden då.

Och vilken klocka man tittar på, vilken tid som det är man tittar på det vet jag inte men jag antar att man tittar på den på väggen. Den sitter ju bäst till där.


F: Mm. Jag tänkte fråga en sak till, de här passerkorten du har pratat om, det fordras alltså att man ska kunna ta sig in genom en dörr?

O: Ja, just det.


F: Då får man alltså sticka in passerkortet i någon mottagar-... då?

O: Ja, kortläsare. Och på vanlig arbetstid från sju eller halv åtta på morgonen till kl halv sex på kvällen då kan man ta sig in genom baksidan, Luntmakargatan 25 då.

Och även vid receptionen med kort och kod. Eller med enbart kort så att säga och sedan efter halv sex så måste man använda kort plus kod för att ta sig in.


F: Om vi nu håller oss på kvällstid från klockan 18:00 och framåt då och man ska passera genom receptionen ...


vänt kassetten,

Sidan två av förhör med Henry Olofsson.

F: Frågan ställdes då när man ska gå genom receptionen och ut från fastigheten efter klockan 18:00 behöver man då använda sitt passerkort?

O: För att gå ut så behöver man inte använda passerkort. Då kan man gå rakt ut så att säga.

De inre dörrarna är ju, har rörelsedeckare som, om man går in i dess område så öppnas dörrarna och sedan är dom ute i receptionen. Sedan är det bara att gå ut genom ytterdörren. Med hjälp av låsvredet.


F: Sedan när man kommer tillbaka och kliver in då från gatan på Skandia kvällstid hur tar man sig in då, använder man passerkortet då?

O: Ja, normalt sätt så ska man använda passerkortet, och slå in sin kod och ta sig in då.

Men det blir väl så mycket, ofta att är det någon person som man känner igen så brukar man öppna dörren åt den personen och för det mesta brukar man väl inte göra någon anteckning om man vet att de varit inne förut och gått ut en stund och ätit eller någonting och så kommer tillbaka.

Det brukar man inte göra någon markering i den här liggaren som vi har utan då brukar man ja, för det mesta låta dom gå in utan ...


F: Det är ganska vanligt det du berättar nu då, att göra så?

O: Ja, kan vi säga att det blir hälften av fallen ungefär. Men då är det för det mesta en person som man känner ganska väl.

Jag kan ju inte säga hur de gjorde dom som hade eftermiddagspasset men man brukar väl göra så när man har jobbat ett par år så brukar man känna igen dom här som brukar jobba.


F: Ja, krinsp E Skoglund har anslutit, har du några frågor?

S: Ja, jag skulle vilja fråga lite grann beträffande det här larmet som går 22:35 . Kan det vara så att Annette Kohut som har sin bil i garaget har utlöst det larmet, det är min fråga.

O: Ja, möjligheten finns, jag är inte där som sagt, och hon kan ha lämnat receptionen för att gå ner till sin bil och hämtat någonting och då när hon går tillbaka och inte stänger dörren riktigt ordentligt så att den här fördröjningen på fem minuter ger ett larm. Det är fullt möjligt.


S: Så när du kommer till arbetsplatsen finns Kohut där då?

O: Ja, det gör hon, hon sitter i receptionen.


S: Vem är hon tillsammans med?

O: Hon sitter helt ensam där i receptionen.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

O: För att gå ut så behöver man inte använda passerkort. Då kan man gå rakt ut så att säga.

De inre dörrarna är ju, har rörelsedeckare som, om man går in i dess område så öppnas dörrarna och sedan är dom ute i receptionen. Sedan är det bara att gå ut genom ytterdörren. Med hjälp av låsvredet.


F: Sedan när man kommer tillbaka och kliver in då från gatan på Skandia kvällstid hur tar man sig in då, använder man passerkortet då?

O: Ja, normalt sätt så ska man använda passerkortet, och slå in sin kod och ta sig in då.

Men det blir väl så mycket, ofta att är det någon person som man känner igen så brukar man öppna dörren åt den personen och för det mesta brukar man väl inte göra någon anteckning om man vet att de varit inne förut och gått ut en stund och ätit eller någonting och så kommer tillbaka.

Det brukar man inte göra någon markering i den här liggaren som vi har utan då brukar man ja, för det mesta låta dom gå in utan ...


F: Det är ganska vanligt det du berättar nu då, att göra så?

O: Ja, kan vi säga att det blir hälften av fallen ungefär. Men då är det för det mesta en person som man känner ganska väl.

Jag kan ju inte säga hur de gjorde dom som hade eftermiddagspasset men man brukar väl göra så när man har jobbat ett par år så brukar man känna igen dom här som brukar jobba.


F: Ja, krinsp E Skoglund har anslutit, har du några frågor?

S: Ja, jag skulle vilja fråga lite grann beträffande det här larmet som går 22:35 . Kan det vara så att Annette Kohut som har sin bil i garaget har utlöst det larmet, det är min fråga.

O: Ja, möjligheten finns, jag är inte där som sagt, och hon kan ha lämnat receptionen för att gå ner till sin bil och hämtat någonting och då när hon går tillbaka och inte stänger dörren riktigt ordentligt så att den här fördröjningen på fem minuter ger ett larm. Det är fullt möjligt.


S: Så när du kommer till arbetsplatsen finns Kohut där då?

O: Ja, det gör hon, hon sitter i receptionen.


S: Vem är hon tillsammans med?

O: Hon sitter helt ensam där i receptionen.

S: Har hon haft något sällskap under kvällen utav arbetskamrater eller annan person?

O: Ja, hon har haft sällskap av den personen som hon jobbar tillsammans med Anna-Lisa Gahn.


S: Ingen annan?

O: Inte vad jag vet, nej.


S: Hon har inte sagt någonting?

O: Nej, det har hon inte gjort.


S: Normalt är det alltså du som ska stå som kvittens på det här larmet, återställandet av larmet?

O: Ja, just det. Jag skulle börja kvart i nio då men jag kom inte förrän klockan 23:00 ungefär.

Så normalt sätt skulle det varit jag som stått för kvittensen men eftersom det är hon som jobbar istället för mig så står hon för kvittensen.


S: En annan sak när jag satt och lyssnade här är att när vi pratade om den gröna dörren, och du säger att ni brukar hjälpa dom ner i garaget, firman som har....

O: Ja.


S: Och då kommer en följdfråga från mig nämligen , hände någonting sådant där den här kvällen?

O: Det vet jag faktiskt inte för jag fick ingen uppgift om att de från La  Carterie  var nere i garaget.

Men eftersom de inte åtgärdade larmet från den gröna dörren så antar jag att de visste om eller trodde att La  Carterie  var där nere och arbetade.

För är det inte La  Carterie  som är där nere och larmet går då går man ner och tittar vad det är för någonting.


S: ........... svar på det huruvida de den här kvällen begärt att komma ner i garaget med er hjälp.

O: Ja, någon av dom personerna som satt då från kvart i fem på eftermiddagen till kvart i nio eller Annette Kohut då från den tiden kvart i nio tills jag kom.

Eller Anna-Lisa Gahn under den tiden, kvart i nio till jag kom. Det måste någon av dom veta om de släppt ner dom från La  Carterie  eller inte för det har inte jag någon aning om.

Och det var ingen som sade någonting att dom var nere i garaget när jag kom.


S: Tack jag har inga fler frågor.

F: Inte jag heller.

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

S: Har hon haft något sällskap under kvällen utav arbetskamrater eller annan person?

O: Ja, hon har haft sällskap av den personen som hon jobbar tillsammans med Anna-Lisa Gahn.


S: Ingen annan?

O: Inte vad jag vet, nej.


S: Hon har inte sagt någonting?

O: Nej, det har hon inte gjort.


S: Normalt är det alltså du som ska stå som kvittens på det här larmet, återställandet av larmet?

O: Ja, just det. Jag skulle börja kvart i nio då men jag kom inte förrän klockan 23:00 ungefär.

Så normalt sätt skulle det varit jag som stått för kvittensen men eftersom det är hon som jobbar istället för mig så står hon för kvittensen.


S: En annan sak när jag satt och lyssnade här är att när vi pratade om den gröna dörren, och du säger att ni brukar hjälpa dom ner i garaget, firman som har....

O: Ja.


S: Och då kommer en följdfråga från mig nämligen , hände någonting sådant där den här kvällen?

O: Det vet jag faktiskt inte för jag fick ingen uppgift om att de från La  Carterie  var nere i garaget.

Men eftersom de inte åtgärdade larmet från den gröna dörren så antar jag att de visste om eller trodde att La  Carterie  var där nere och arbetade.

För är det inte La  Carterie  som är där nere och larmet går då går man ner och tittar vad det är för någonting.


S: ........... svar på det huruvida de den här kvällen begärt att komma ner i garaget med er hjälp.

O: Ja, någon av dom personerna som satt då från kvart i fem på eftermiddagen till kvart i nio eller Annette Kohut då från den tiden kvart i nio tills jag kom.

Eller Anna-Lisa Gahn under den tiden, kvart i nio till jag kom. Det måste någon av dom veta om de släppt ner dom från La  Carterie  eller inte för det har inte jag någon aning om.

Och det var ingen som sade någonting att dom var nere i garaget när jag kom.


S: Tack jag har inga fler frågor.

F: Inte jag heller.

Förhöret avslutas då klockan 09:35


Stockholm som ovan


(Namnteckning)
Tor Petrell
krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)

Ann-Mari Sjöblom

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 0855 EA9982-02 Förhör med Henry Olofsson.pdf

Förhöret avslutas då klockan 09:35


Stockholm som ovan


(Namnteckning)
Tor Petrell
krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)

Ann-Mari Sjöblom

Tilläggsförhör hållet 1986-06-12 10:05 med Henry Olofsson. Anställd Securitas.

Förhörsledare krinsp Skoglund och krinsp Petrell och som sakkunnig närvarar Per Häggström från Skandia.


Per Häggström ställer frågor efter data  (maskat med tipex)  vi har tillgång till.

F = Förhörsledare

0 = Olofsson

H = Häggström

H: Anledningen till att vi sitter här det är det att efter det tillfället du och jag talades vid så har vi studerat den här larmlistan mycket noggrant och vi skulle vilja ha svar på några av dom frågetecken som då dyker upp.

Frågorna ställer vi till dig därför att du kan det här, det är dina rutiner, det råkar bara bli så att  blankt mellanrum cirka 20 bokstävers längd  och då nämnde dom att du var här och då kan vi kanske passa på att räta ut en del av dom här frågetecken som vi tycker är svåra att förstå.

För det första skulle jag vilja fråga så här. Beträffande den dörr som vi har talat om du och jag och jag antar att du pratat med Skoglund och Petrell om den här dörren som har tydligen stått olarmad en stor del av kvällen här.

Vet du varför den stod olarmad?

O: Nej.


H: Varför den inte åtgärdades?

O: Nej, den här kvällen vet jag inte varför den stod öppen.


H: Blev du informerad om att det fanns en sådan här dörr när du kom till Skandia den här kvällen?

O: Nej, det vart jag inte. Utan jag gjorde som jag brukar göra går fram till panelen och tittar vilka som larmar

Vad det är som larmar?

H: Vad såg du då?

O: Bland annat den dörren då. Den som man lägger mest märke till då. Så var det väl ett par andra larmpunkter då som brukar larma som inte gick att återställa.

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Tilläggsförhör hållet 1986-06-12 10:05 med Henry Olofsson. Anställd Securitas.

Förhörsledare krinsp Skoglund och krinsp Petrell och som sakkunnig närvarar Per Häggström från Skandia.


Per Häggström ställer frågor efter data  (maskat med tipex)  vi har tillgång till.

F = Förhörsledare

0 = Olofsson

H = Häggström

H: Anledningen till att vi sitter här det är det att efter det tillfället du och jag talades vid så har vi studerat den här larmlistan mycket noggrant och vi skulle vilja ha svar på några av dom frågetecken som då dyker upp.

Frågorna ställer vi till dig därför att du kan det här, det är dina rutiner, det råkar bara bli så att  blankt mellanrum cirka 20 bokstävers längd  och då nämnde dom att du var här och då kan vi kanske passa på att räta ut en del av dom här frågetecken som vi tycker är svåra att förstå.

För det första skulle jag vilja fråga så här. Beträffande den dörr som vi har talat om du och jag och jag antar att du pratat med Skoglund och Petrell om den här dörren som har tydligen stått olarmad en stor del av kvällen här.

Vet du varför den stod olarmad?

O: Nej.


H: Varför den inte åtgärdades?

O: Nej, den här kvällen vet jag inte varför den stod öppen.


H: Blev du informerad om att det fanns en sådan här dörr när du kom till Skandia den här kvällen?

O: Nej, det vart jag inte. Utan jag gjorde som jag brukar göra går fram till panelen och tittar vilka som larmar

Vad det är som larmar?

H: Vad såg du då?

O: Bland annat den dörren då. Den som man lägger mest märke till då. Så var det väl ett par andra larmpunkter då som brukar larma som inte gick att återställa.

H: Vad gjorde du då? När du såg det här.

0: Ja, vid den tidpunkten så visste jag ju att Anna-Lisa Gahn är på väg till källaren eller var nere i källaren.


H: Hur visste du det?

0: Jo, dels genom, eller främst var det väl ett antagande. Vi brukar normalt vara klara med ronden vid halv tolv då.

Hon var ungefär kvart över elva och jag vet inte om hon är inne i receptionen någon minut och pratade med mig eller inte och sedan gick vidare.

Men hon var i alla fall i den närmaste kvarten på väg ner i källaren för att stänga bland annat den här dörren och kolla igenom källaren då.


H: Vilken tid anlände du till Skandia?

O: Lite efter 23:00 .


H: Och vem träffade du, vilka träffade du av dina kollegor då?

0: Annette Kohut som jobbade istället för mig ett par timmar.


H: Jaha, och var satt hon då?

0: Hon satt i receptionen.


H: Och du kom den vägen.........

0: Ja, just det


H: ....... Det är Sveavägen 44. När träffade du sedan den här Anna-Lisa Gahn?

0: Ja, ungefär kvart över.


H: Så du hade varit där en kvart ..

0: Jag har inget exakt minne, ja, just det.


H: Talade du med Annette om den här larmade dörren och frågade varför hon inte hade åtgärdat den?

0: Nej, det gjorde jag inte. Eftersom hon inte meddelade mig något särskilt om den där dörren så antog jag att det inte var något speciellt med det utan att det var fullkomligt normalt. ........ att det var La  Carterie  som var nere i källaren.


H: Men du såg att den hade stått på länge?

0: Ja, en stund i alla fall. Jag vet inte exakt vilken tidpunkt det var.


H: .. 22.45 ...

0: Ja, en halvtimme någonting. Det är just längden, att den stått öppen så länge det är en sådan sak som man inte tänker på så mycket eftersom det beror på hur länge La Mall:Maskar är där nere, om det är dom. Det kan vara öppet ett par timmar kanske medan de bär saker fram och tillbaka.


H: Den här dörren som talade om, det är ju en dörr som leder från La Mall:Maskar varuintag kan man säga till en Skandiadel av huset.

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

H: Vad gjorde du då? När du såg det här.

0: Ja, vid den tidpunkten så visste jag ju att Anna-Lisa Gahn är på väg till källaren eller var nere i källaren.


H: Hur visste du det?

0: Jo, dels genom, eller främst var det väl ett antagande. Vi brukar normalt vara klara med ronden vid halv tolv då.

Hon var ungefär kvart över elva och jag vet inte om hon är inne i receptionen någon minut och pratade med mig eller inte och sedan gick vidare.

Men hon var i alla fall i den närmaste kvarten på väg ner i källaren för att stänga bland annat den här dörren och kolla igenom källaren då.


H: Vilken tid anlände du till Skandia?

O: Lite efter 23:00 .


H: Och vem träffade du, vilka träffade du av dina kollegor då?

0: Annette Kohut som jobbade istället för mig ett par timmar.


H: Jaha, och var satt hon då?

0: Hon satt i receptionen.


H: Och du kom den vägen.........

0: Ja, just det


H: ....... Det är Sveavägen 44. När träffade du sedan den här Anna-Lisa Gahn?

0: Ja, ungefär kvart över.


H: Så du hade varit där en kvart ..

0: Jag har inget exakt minne, ja, just det.


H: Talade du med Annette om den här larmade dörren och frågade varför hon inte hade åtgärdat den?

0: Nej, det gjorde jag inte. Eftersom hon inte meddelade mig något särskilt om den där dörren så antog jag att det inte var något speciellt med det utan att det var fullkomligt normalt. ........ att det var La  Carterie  som var nere i källaren.


H: Men du såg att den hade stått på länge?

0: Ja, en stund i alla fall. Jag vet inte exakt vilken tidpunkt det var.


H: .. 22.45 ...

0: Ja, en halvtimme någonting. Det är just längden, att den stått öppen så länge det är en sådan sak som man inte tänker på så mycket eftersom det beror på hur länge La Mall:Maskar är där nere, om det är dom. Det kan vara öppet ett par timmar kanske medan de bär saker fram och tillbaka.


H: Den här dörren som talade om, det är ju en dörr som leder från La Mall:Maskar varuintag kan man säga till en Skandiadel av huset.

H: Till en korridor.

O: MM.


H: Som avgränsar Skandia mot  blankt avsnitt  Vet du hur larmet fungerar där går larmet till dom när dörren öppnas?

0: Nej, utan det är fem minuters fördröjning på den dörren.


H: Varför har dom ........ så?

0: Det har jag ingen aning men det kan ju bero på att de inte vill att det ska ge larm så fort någon öppnar den där dörren och stänger den utan de vill ha lite fördröjd då genom att man för det mesta tar in bröd då till restaurangen den vägen och alla varutransporter upp till restaurangen på åtta trappor..... Så jag vet inte varför men det..


H: Så du menar att när man öppnar och stänger dörren inom fem minuter då blir det ingen markering här på listan.

0: Nej, det blir det inte.


H: Är det så med alla dom här larmen?

0: Nej. Utan det kan man sätta vilken tid man vill. Det är tydligen mycket varutransport genom den dörren så dom tyckte att fem minuter är en bra tid. Alla dom här ytterdörrarna och så är direktlarm så att säga, så fort dom öppnas så larmar dom. Men dom stängs och återställs här.


H: Stängs och återställs här.

0: Ja. just det.


F: Det är lite förvånande just att den här dörren med larmet står på. Borde det inte finnas en markering då till exempel om det är folk från det här företaget. Det måste ju, för att komma in där måste dom ju begära hjälp av er för att komma ner i källaren.

0: Ja, just det.


F: Och vem ska kunna svara på det? Den här hjälpen in så att säga.

0: Ja, det är väl tyvärr en sådan här sak som man bara gör en markering så att säga.


F: Får de kontakt med er i receptionen?

0: De får kontakt genom att trycka upp en ja, trycka in en knapp då vid garagegrinden som ger signal för att larma längre och som vi kvitterar och kan upprätta förbindelse med dem så vi kan prata med dom.

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

H: Till en korridor.

O: MM.


H: Som avgränsar Skandia mot  blankt avsnitt  Vet du hur larmet fungerar där går larmet till dom när dörren öppnas?

0: Nej, utan det är fem minuters fördröjning på den dörren.


H: Varför har dom ........ så?

0: Det har jag ingen aning men det kan ju bero på att de inte vill att det ska ge larm så fort någon öppnar den där dörren och stänger den utan de vill ha lite fördröjd då genom att man för det mesta tar in bröd då till restaurangen den vägen och alla varutransporter upp till restaurangen på åtta trappor..... Så jag vet inte varför men det..


H: Så du menar att när man öppnar och stänger dörren inom fem minuter då blir det ingen markering här på listan.

0: Nej, det blir det inte.


H: Är det så med alla dom här larmen?

0: Nej. Utan det kan man sätta vilken tid man vill. Det är tydligen mycket varutransport genom den dörren så dom tyckte att fem minuter är en bra tid. Alla dom här ytterdörrarna och så är direktlarm så att säga, så fort dom öppnas så larmar dom. Men dom stängs och återställs här.


H: Stängs och återställs här.

0: Ja. just det.


F: Det är lite förvånande just att den här dörren med larmet står på. Borde det inte finnas en markering då till exempel om det är folk från det här företaget. Det måste ju, för att komma in där måste dom ju begära hjälp av er för att komma ner i källaren.

0: Ja, just det.


F: Och vem ska kunna svara på det? Den här hjälpen in så att säga.

0: Ja, det är väl tyvärr en sådan här sak som man bara gör en markering så att säga.


F: Får de kontakt med er i receptionen?

0: De får kontakt genom att trycka upp en ja, trycka in en knapp då vid garagegrinden som ger signal för att larma längre och som vi kvitterar och kan upprätta förbindelse med dem så vi kan prata med dom.

O: återställer ....


H: Vad är det för nummer nu?

0: 135. Men när jag går min rond så att säga nu så är det den som sitter i receptionen som kvitterar med sin kod.

Den visar egentligen inte vem som går ronden, den visar bara den som sitter i receptionen och tar emot larmet. Det här kan ju vem som helst som jobbade som väktare på Securitas som satt i receptionen. Det kan man inte peka ut vem som har suttit så att säga.


H: Inte ens om det står som det gör 23:23 135 Henry 0.

0: Jo, just det. Då är det min kod så att säga, visar att jag satt i receptionen då.


H: Du satt i receptionen

0: Ja, just det.


H: Det här är alltså lite tidigare än april det här.

0: Ja.


H: Men det kanske fanns redan då?

0: Ja, det var någon gång i mars april


H: Skulle du ha slagit in, om du satt här skulle du då slagit in 111 Securitas?

0: den 28 februari.


H: Ja... Men du har dock slagit in 135 [[Henry Olofsson|Henry O}}den 28 februari.

0: Det har jag gjort, jaha. Ja, då måste vi fått det tidigare då.


H: Ja, skulle du under samma kväll ha växlat mellan 111 Securitas och 135 [[Henry Olofsson|Henry O}}?

0: Troligtvis inte.


H: Du skulle konsekvent ha skrivit [[Henry Olofsson|Henry O}}.

0: Ja, konsekvent, ja, just, 135 i så fall. Om jag hade fått det redan då.


H: Så det här tyder på att det är någon annan väktare som har kvitterat det där?

0: Ja, just det. Då måste det vara någon väktare som inte har fått ett eget kod så att säga.


H: Det är ju så att på de flesta larmorsakskoderna så står det i datalistan 111 Securitas utom när vi kommer ner till 23:23 då larmorsak har kvitterat eller kodat 135 [[Henry Olofsson|Henry O}}.

Och det är det vi pratar om. För att få klarhet i om [[Henry Olofsson|Henry}} då hade , om det är ditt första så att säga ingripande under kvällen. Om vi kallar det

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

O: återställer ....


H: Vad är det för nummer nu?

0: 135. Men när jag går min rond så att säga nu så är det den som sitter i receptionen som kvitterar med sin kod.

Den visar egentligen inte vem som går ronden, den visar bara den som sitter i receptionen och tar emot larmet. Det här kan ju vem som helst som jobbade som väktare på Securitas som satt i receptionen. Det kan man inte peka ut vem som har suttit så att säga.


H: Inte ens om det står som det gör 23:23 135 Henry 0.

0: Jo, just det. Då är det min kod så att säga, visar att jag satt i receptionen då.


H: Du satt i receptionen

0: Ja, just det.


H: Det här är alltså lite tidigare än april det här.

0: Ja.


H: Men det kanske fanns redan då?

0: Ja, det var någon gång i mars april


H: Skulle du ha slagit in, om du satt här skulle du då slagit in 111 Securitas?

0: den 28 februari.


H: Ja... Men du har dock slagit in 135 [[Henry Olofsson|Henry O}}den 28 februari.

0: Det har jag gjort, jaha. Ja, då måste vi fått det tidigare då.


H: Ja, skulle du under samma kväll ha växlat mellan 111 Securitas och 135 [[Henry Olofsson|Henry O}}?

0: Troligtvis inte.


H: Du skulle konsekvent ha skrivit [[Henry Olofsson|Henry O}}.

0: Ja, konsekvent, ja, just, 135 i så fall. Om jag hade fått det redan då.


H: Så det här tyder på att det är någon annan väktare som har kvitterat det där?

0: Ja, just det. Då måste det vara någon väktare som inte har fått ett eget kod så att säga.


H: Det är ju så att på de flesta larmorsakskoderna så står det i datalistan 111 Securitas utom när vi kommer ner till 23:23 då larmorsak har kvitterat eller kodat 135 [[Henry Olofsson|Henry O}}.

Och det är det vi pratar om. För att få klarhet i om [[Henry Olofsson|Henry}} då hade , om det är ditt första så att säga ingripande under kvällen. Om vi kallar det

H: för det. Kan man säga det att sannolikt är det så?

O: Att det är första larmet som jag ...


H: Åtgärdat.

0: Åtgärdat, kvitterat så att säga.


H: Och hade du suttit vid den här terminalen tidigare under kvällen så hade du säkerligen också skrivit 135?

0: Ja, det hade jag gjort.


H. Det hade du.

0: Ja.


H: Det betyder att någon annan har suttit vid terminalen och pekat in 111 Securitas.

0: Ja, det måste det vara i så fall.


H: Och vem har det varit då?

0: ....... Annette Kohut i sådana fall.


H: Är du säker på det?

0: Ja, eftersom jag har fått, kvitterat mig 135 så måste Anna-Lisa Gahn också i samma veva fått sitt tresiffriga kod som hon återställer med.


H: Mm. Kan du genom att titta på dom här två, nu visar jag, det finns inga beteckningar. Om vi tittar på datalistorna från 22.:35 .

Vi börjar då med dörrkontroll. Det står markerat med en pil på datalistan, och det är 22:35 larm. Det står Sveavägen 48 ök transportgång lastplats.

Kan du med ledning av de här noteringarna avgöra om Anna-Lisa Gahn eller har varit på rond vid den här tidpunkten eller på några särskilda platser i huset.

Kan du titta här på........

F: Då gör vi ett kort avbrott.

H: Kan man Henry med ledning av dessa listor påstå att det här larmet är ett resultat av en rondering, en rond som pågår?

0: Ja, alla larmen, de övriga larmen förutom det här med Sveavägen 48 ök transportgång lastplats, larm då som Anna-Lisa Gahn har gett upphov till under sin rondering.

Och att den här dörrkontrollen ... 48 transportgång lastplats kommer in mittemellan de där larmen så att säga det är ganska otroligt för hon skulle ha gått den vägen då, eftersom man även kontrollerar remsan vi går och drar, kan se att man har gått den normala vägen så att säga istället för att hoppa fram och tillbaka. Det är ganska tidsödande.

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

H: för det. Kan man säga det att sannolikt är det så?

O: Att det är första larmet som jag ...


H: Åtgärdat.

0: Åtgärdat, kvitterat så att säga.


H: Och hade du suttit vid den här terminalen tidigare under kvällen så hade du säkerligen också skrivit 135?

0: Ja, det hade jag gjort.


H. Det hade du.

0: Ja.


H: Det betyder att någon annan har suttit vid terminalen och pekat in 111 Securitas.

0: Ja, det måste det vara i så fall.


H: Och vem har det varit då?

0: ....... Annette Kohut i sådana fall.


H: Är du säker på det?

0: Ja, eftersom jag har fått, kvitterat mig 135 så måste Anna-Lisa Gahn också i samma veva fått sitt tresiffriga kod som hon återställer med.


H: Mm. Kan du genom att titta på dom här två, nu visar jag, det finns inga beteckningar. Om vi tittar på datalistorna från 22.:35 .

Vi börjar då med dörrkontroll. Det står markerat med en pil på datalistan, och det är 22:35 larm. Det står Sveavägen 48 ök transportgång lastplats.

Kan du med ledning av de här noteringarna avgöra om Anna-Lisa Gahn eller har varit på rond vid den här tidpunkten eller på några särskilda platser i huset.

Kan du titta här på........

F: Då gör vi ett kort avbrott.

H: Kan man Henry med ledning av dessa listor påstå att det här larmet är ett resultat av en rondering, en rond som pågår?

0: Ja, alla larmen, de övriga larmen förutom det här med Sveavägen 48 ök transportgång lastplats, larm då som Anna-Lisa Gahn har gett upphov till under sin rondering.

Och att den här dörrkontrollen ... 48 transportgång lastplats kommer in mittemellan de där larmen så att säga det är ganska otroligt för hon skulle ha gått den vägen då, eftersom man även kontrollerar remsan vi går och drar, kan se att man har gått den normala vägen så att säga istället för att hoppa fram och tillbaka. Det är ganska tidsödande.

H: Det är så Henry tror jag att den här dörren skall inte passeras i det här momentet så att säga?

0: Nej, utan den skall passeras då senare, ungefär, om man går i ett sträck ungefär 20 minuter senare än de andra larmen ger larm på.


F: Vad ger det för förklaring mina herrar?

0: Ja, att det är någon annan än den ronderande väktaren som har gått igenom den här dörrkontroll två då, Sveavägen 48 ök transport lastplats. Men det ger ju ingen indikering och vem det är som har gått igenom här.


H: Då frågar man vilka personer vet du idag fanns i byggnaden? Vilka känner du till?

0: Idag vet jag bara att i huset fanns det alltså Annette Kohut som satt troligtvis i receptionen och Anna-Lisa Gahn som var ute på rondering och enligt rykte då Stig Engström. Som jag inte själv har någon aning om han var där eller inte.

Men jag fick ingen uppgift om att någon annan person skulle ha varit inne under kvällen då.


H: Får jag komplettera med en fråga angående Engström. Du sade att du hade ingen aning och enligt rykte, men det är väl så att du har träffat Engström under kvällen..?

0: Ja, 23:15 cirka när han skulle gå ut då.


H: När han kom innefrån och skulle gå ut.

0: Ja. Och då förutsätter man ju att han varit inne i byggnaden och sedan var på väg hem.


H: Vet du när han anlände till byggnaden så att säga, före, sista tillfället innan han lämnade byggnaden?

O: Nej, ingen aning.


F: En fråga där. Eftersom vi har pratat om den här dörren där nere, och återgår, återkommer givetvis då, det är inte någon utifrån som har kommit in i huset utan den som utlöser larmet det är alltså någon som redan befinner sig i huset och går ut.

Det är alltså omöjligt att någon utifrån kan komma in utan att ni känner till det?

O: De kan ha kommit in genom antingen använt huvudnyckel och gått genom garageporten och sedan den vägen in eller att de blivit insläppta genom garage...... genom fört tagit kontakt med receptionen.

Men man har ingen chans att se om det är någon som har varit

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

H: Det är så Henry tror jag att den här dörren skall inte passeras i det här momentet så att säga?

0: Nej, utan den skall passeras då senare, ungefär, om man går i ett sträck ungefär 20 minuter senare än de andra larmen ger larm på.


F: Vad ger det för förklaring mina herrar?

0: Ja, att det är någon annan än den ronderande väktaren som har gått igenom den här dörrkontroll två då, Sveavägen 48 ök transport lastplats. Men det ger ju ingen indikering och vem det är som har gått igenom här.


H: Då frågar man vilka personer vet du idag fanns i byggnaden? Vilka känner du till?

0: Idag vet jag bara att i huset fanns det alltså Annette Kohut som satt troligtvis i receptionen och Anna-Lisa Gahn som var ute på rondering och enligt rykte då Stig Engström. Som jag inte själv har någon aning om han var där eller inte.

Men jag fick ingen uppgift om att någon annan person skulle ha varit inne under kvällen då.


H: Får jag komplettera med en fråga angående Engström. Du sade att du hade ingen aning och enligt rykte, men det är väl så att du har träffat Engström under kvällen..?

0: Ja, 23:15 cirka när han skulle gå ut då.


H: När han kom innefrån och skulle gå ut.

0: Ja. Och då förutsätter man ju att han varit inne i byggnaden och sedan var på väg hem.


H: Vet du när han anlände till byggnaden så att säga, före, sista tillfället innan han lämnade byggnaden?

O: Nej, ingen aning.


F: En fråga där. Eftersom vi har pratat om den här dörren där nere, och återgår, återkommer givetvis då, det är inte någon utifrån som har kommit in i huset utan den som utlöser larmet det är alltså någon som redan befinner sig i huset och går ut.

Det är alltså omöjligt att någon utifrån kan komma in utan att ni känner till det?

O: De kan ha kommit in genom antingen använt huvudnyckel och gått genom garageporten och sedan den vägen in eller att de blivit insläppta genom garage...... genom fört tagit kontakt med receptionen.

Men man har ingen chans att se om det är någon som har varit

O: inne i huset och sedan gått igenom den dörren och sedan ut eller om det är någon som har blivit insläppt eller gått in utifrån och sedan gått in genom den dörren.


H: Men Henry det är väl så att det måste vara en behörig person av en viss kaliber för att komma in på det sättet som du beskrev, det vill säga att man måste ha en slags huvudnyckel eller annan slags nyckel eller kort eller också veta att man ska trycka på den här knappen.

0: Ja.


H: För om inte jag minns fel så sitter det också ett sådant anrop vid den dörren?

0: Ja, det gör det också.


H: Det är inte så att det bara är på utsidan?

0: Nej, utan du har även ett anrop ..


H: Den dörren.

0: Bredvid den dörren samt en snabbtelefon också.


H: Just det. Så man kan nästan utesluta, för det borde väl också ha noterats av Annette om någon kom in på det sättet?

0: Du menar genom att ta kontakt med receptionen?


H: Ja.

0: Ja, det tycker man. Men det kan även vara så att det kan ha varit La  Carterie  genom att det är så pass vanligt att de kommer in och jobbar då på, speciellt på fredagskvällar. Men då måste dom ju ha tagit kontakt genom att ha tryckt på den här signalanordningen utanför garagegrinden.


H: Jag ska fråga en annan sak, är det så att du ibland har använt ett av våra kort som tjänstman, ni har ett kort tilldelat Securitas.

0: Ja, vi har ett receptionskort, såkallat som vi securitas vakter kan använda.


H: Just det. Vet du vem som hade det kortet den här kvällen?

0: Nej, det vet jag inte. Man antar att det fanns i vårt nyckelskåp då, för det brukade finnas där, inlåsta.


H: Vi kan säga det att det är tydligen på det sättet att Securitas har fått det tilldelat ett stycken passerkort då, ......kort eller hur man vill uttrycka det, för att göra det lite lättare att rondera. Och det är väl bara ett kort om jag har blivit rätt informerad.

0: Ja, vi har ett kort ......... väktare i receptionen då. Sedan har vi även ett passerkort till var och en av dom här ingångarna

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

O: inne i huset och sedan gått igenom den dörren och sedan ut eller om det är någon som har blivit insläppt eller gått in utifrån och sedan gått in genom den dörren.


H: Men Henry det är väl så att det måste vara en behörig person av en viss kaliber för att komma in på det sättet som du beskrev, det vill säga att man måste ha en slags huvudnyckel eller annan slags nyckel eller kort eller också veta att man ska trycka på den här knappen.

0: Ja.


H: För om inte jag minns fel så sitter det också ett sådant anrop vid den dörren?

0: Ja, det gör det också.


H: Det är inte så att det bara är på utsidan?

0: Nej, utan du har även ett anrop ..


H: Den dörren.

0: Bredvid den dörren samt en snabbtelefon också.


H: Just det. Så man kan nästan utesluta, för det borde väl också ha noterats av Annette om någon kom in på det sättet?

0: Du menar genom att ta kontakt med receptionen?


H: Ja.

0: Ja, det tycker man. Men det kan även vara så att det kan ha varit La  Carterie  genom att det är så pass vanligt att de kommer in och jobbar då på, speciellt på fredagskvällar. Men då måste dom ju ha tagit kontakt genom att ha tryckt på den här signalanordningen utanför garagegrinden.


H: Jag ska fråga en annan sak, är det så att du ibland har använt ett av våra kort som tjänstman, ni har ett kort tilldelat Securitas.

0: Ja, vi har ett receptionskort, såkallat som vi securitas vakter kan använda.


H: Just det. Vet du vem som hade det kortet den här kvällen?

0: Nej, det vet jag inte. Man antar att det fanns i vårt nyckelskåp då, för det brukade finnas där, inlåsta.


H: Vi kan säga det att det är tydligen på det sättet att Securitas har fått det tilldelat ett stycken passerkort då, ......kort eller hur man vill uttrycka det, för att göra det lite lättare att rondera. Och det är väl bara ett kort om jag har blivit rätt informerad.

0: Ja, vi har ett kort ......... väktare i receptionen då. Sedan har vi även ett passerkort till var och en av dom här ingångarna

O: till de andra fastigheterna som Skandia har runt omkring. Men vi har bara ett receptionskort. Med kod då..


H: Ja, just det med kod som ni använder. Och det kan man alltså läsa av när det kortet har använts på en särskild lista. Där varje kort identifieras... Kommer du ihåg om du använde kortet senare på natten?

O: Det kan jag inte säga på rak arm men troligtvis använde jag det inte.

För det är en sådan sak som man ytterst sällan gör. Jag vet inte om jag har använt det här kortet någon gång.

Det har man ingen större nytta av utan man har nyklar till alla dörrar där som vi går igenom, det är mycket snabbare för oss. Man är lite bekväm så man använder nycklar i sådana fall.


H: Mm. De här larmen som finns på de här listorna, är det något särskilt med dom larmen eftersom det måste antingen gått sex minuter eller fem minuter eller har man, har dom här dörrarna något speciellt system? Ett direktsystem då? ..... Vill du titta på vilka dörrar det är.

0: Ja, vissa av dom här dörrarna är direktlarmade så att säga, Och det är dom dörrar som leder utifrån gatan så att säga intill Skandiahuset typ Luntmakargatan 19 och 29. De är direktlarmade.

Men de här andra dörrarna typ Sveavägen 48 för transport, lastplats och Sveavägen 44 ... garage Beckers lager och sådant, det är sådana dörrar som det är fördröjning på genom att man under dagtid brukar transportera varor och så.

Men det är ju sådana dörrar också som är uppställda för det mesta innan vi går våran rond. Så när vi går våran rond första rondering så brukar man stänga igen dom dörrarna och larmet så att säga direkt. Så fort man har stängt dörren så ger det indikering att dörren är stängd.


H: Ett sådant här larm som har gått 07:02 och som har återställts 23:13 vad är det för skäl till att det dröjer nästan en hel arbetsdag innan det återställs. Finns det några praktiska hinder...

0: Nej. Jag har för mig att när man jobbar på eftermiddagarna och går så kallade låsningsronden vid, ja, kvart över fem - halv sex någonting så står det att vissa av dom här dörrarna skall dras igen, stängas till. ...... typ då Sveavägen 44, ök garage, Beckers lager bland annat och Sveavägen 42, ........

Och jag skulle kunna tänka mig att

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

O: till de andra fastigheterna som Skandia har runt omkring. Men vi har bara ett receptionskort. Med kod då..


H: Ja, just det med kod som ni använder. Och det kan man alltså läsa av när det kortet har använts på en särskild lista. Där varje kort identifieras... Kommer du ihåg om du använde kortet senare på natten?

O: Det kan jag inte säga på rak arm men troligtvis använde jag det inte.

För det är en sådan sak som man ytterst sällan gör. Jag vet inte om jag har använt det här kortet någon gång.

Det har man ingen större nytta av utan man har nyklar till alla dörrar där som vi går igenom, det är mycket snabbare för oss. Man är lite bekväm så man använder nycklar i sådana fall.


H: Mm. De här larmen som finns på de här listorna, är det något särskilt med dom larmen eftersom det måste antingen gått sex minuter eller fem minuter eller har man, har dom här dörrarna något speciellt system? Ett direktsystem då? ..... Vill du titta på vilka dörrar det är.

0: Ja, vissa av dom här dörrarna är direktlarmade så att säga, Och det är dom dörrar som leder utifrån gatan så att säga intill Skandiahuset typ Luntmakargatan 19 och 29. De är direktlarmade.

Men de här andra dörrarna typ Sveavägen 48 för transport, lastplats och Sveavägen 44 ... garage Beckers lager och sådant, det är sådana dörrar som det är fördröjning på genom att man under dagtid brukar transportera varor och så.

Men det är ju sådana dörrar också som är uppställda för det mesta innan vi går våran rond. Så när vi går våran rond första rondering så brukar man stänga igen dom dörrarna och larmet så att säga direkt. Så fort man har stängt dörren så ger det indikering att dörren är stängd.


H: Ett sådant här larm som har gått 07:02 och som har återställts 23:13 vad är det för skäl till att det dröjer nästan en hel arbetsdag innan det återställs. Finns det några praktiska hinder...

0: Nej. Jag har för mig att när man jobbar på eftermiddagarna och går så kallade låsningsronden vid, ja, kvart över fem - halv sex någonting så står det att vissa av dom här dörrarna skall dras igen, stängas till. ...... typ då Sveavägen 44, ök garage, Beckers lager bland annat och Sveavägen 42, ........

Och jag skulle kunna tänka mig att

O: samma sak gäller även för Sveavägen 48 transport, lastplats där nere.

Om man inte har gått den ronden så många gånger så kanske man glömmer bort att man ska stänga dom där eller inte vet om det helt enkelt.

Men att den stänger 23:13 är väl lite sent kanske.


H: Några frågor till bara. Hur lång tid innan den här fredagen hade ni bestämt du och Annette att hon skulle sitta kvar?

0: Jag ringde på fredagskvällen ungefär halv sex. Men då fick jag inte tag...


H: Samma dag?

0: Samma dag, ja.

Men då fick jag inte tag på henne utan hon var på väg från Skandia, Sveavägen 44 till Luntmakargatan 18, så jag fick ringa lite senare. men före klockan sex så hade jag avtal med henne.

Varför jag vill byta med henne det var att hon skulle börja jobba på Skandia och därigenom så fick hon som Securitasväktare inte jobba kvar på Skandia, Sveavägen 44.

För det är en princip som Securitas har att man inte får ...


H: Jobba på det företag...

0: Ja, just det. Och jag hade väl jobbat vissa mornar åt henne när hon jobbade på helgerna då, så hon tyckte att hon var skyldig mig ett par timmar som hon skulle arbeta igen nu. Och det var därigenom jag fick ledigt på kvällen då.


H: Hade du blivit kontaktad av någon annan väktare än Annette om att jobba just den här kvällen?

0: Du menar om jag varit i kontakt med någon så att jag skulle jobba?


H: Just den här kvällen?

0: Nej, utan det här var min ordinarie arbetsdag så att säga.


H: Mm. Men du hade inte blivit tillfrågad av någon annan väktare om att rycka in 16:45 ?

0: Nej, det hade jag inte fått. Jo, förresten det var nog någon veck tidigare kanske.

Eller jag vet inte, det var väl i samma veva som Ann-Sofi Olofsson skulle åka iväg så att Anna-Lisa Gahn och jag jobbade hennes eftermiddagspass då, från kvart i fem till kvart i nio. Vissa kvällar då. För hon skulle kunna arbeta tillbaka dom till oss senare.


H: Hur lång tid innan gjordes det upp?

0: Ja, jag skulle tippa att det var kanske två veckor eller någonting.

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

O: samma sak gäller även för Sveavägen 48 transport, lastplats där nere.

Om man inte har gått den ronden så många gånger så kanske man glömmer bort att man ska stänga dom där eller inte vet om det helt enkelt.

Men att den stänger 23:13 är väl lite sent kanske.


H: Några frågor till bara. Hur lång tid innan den här fredagen hade ni bestämt du och Annette att hon skulle sitta kvar?

0: Jag ringde på fredagskvällen ungefär halv sex. Men då fick jag inte tag...


H: Samma dag?

0: Samma dag, ja.

Men då fick jag inte tag på henne utan hon var på väg från Skandia, Sveavägen 44 till Luntmakargatan 18, så jag fick ringa lite senare. men före klockan sex så hade jag avtal med henne.

Varför jag vill byta med henne det var att hon skulle börja jobba på Skandia och därigenom så fick hon som Securitasväktare inte jobba kvar på Skandia, Sveavägen 44.

För det är en princip som Securitas har att man inte får ...


H: Jobba på det företag...

0: Ja, just det. Och jag hade väl jobbat vissa mornar åt henne när hon jobbade på helgerna då, så hon tyckte att hon var skyldig mig ett par timmar som hon skulle arbeta igen nu. Och det var därigenom jag fick ledigt på kvällen då.


H: Hade du blivit kontaktad av någon annan väktare än Annette om att jobba just den här kvällen?

0: Du menar om jag varit i kontakt med någon så att jag skulle jobba?


H: Just den här kvällen?

0: Nej, utan det här var min ordinarie arbetsdag så att säga.


H: Mm. Men du hade inte blivit tillfrågad av någon annan väktare om att rycka in 16:45 ?

0: Nej, det hade jag inte fått. Jo, förresten det var nog någon veck tidigare kanske.

Eller jag vet inte, det var väl i samma veva som Ann-Sofi Olofsson skulle åka iväg så att Anna-Lisa Gahn och jag jobbade hennes eftermiddagspass då, från kvart i fem till kvart i nio. Vissa kvällar då. För hon skulle kunna arbeta tillbaka dom till oss senare.


H: Hur lång tid innan gjordes det upp?

0: Ja, jag skulle tippa att det var kanske två veckor eller någonting.

F: För hon ville väl ha reda på.............. för hon skulle åka ner till Österrike, åka runt i Mellaneuropa.

H: Den här besöksjournalen känner du igen, det är ju två exemplar som heter 706, det är då en journal där man fyller i när man kommer och när man går som besökare eller väktare. Jag tänkte bara för ordningens skull fråga dig.

F: Vi gör ett kort avbrott här för byte av band.

H: För ordningens skull så vilja jag ställa frågan bara, för att få klarhet i det här när du var på plats och när du inte var på plats.

Du har skrivit i besöks jornalen för 1986-02-28 så har du skrivit inpassering 20:45 .

0: Mm. Det är en sådan sak som jag brukar göra när jag har bytt med någon som sitter kvar på mitt pass. Så skriver jag in den tiden jag skulle ha börjat vid så att säga, inte den tiden jag kommer.


H: Ja, just det. Men det finns ingen utpassering heller?

0: Nej, den utpasseringen brukar receptionspersonalen som Skandia har göra på vardagarna men på helgerna brukar det för det mesta inte skrivas in ..


H: Nehe. För Anna-Lisa Gahn hon hade varit duktig och skrivit ut sig här 08:15 .

0: Ja, mm, det är väl en sådan sak som man inte, jag brukar inte skriva ut mig själv utan jag brukar bara skriva in mig själv.


H: Men den noteringen den har du gjort sent på kvällen.

0: Ja just det, den gjorde jag när jag kom. Således vid ett par minuter efter 23:00 . Genom att det var mitt arbetspass så att säga men att hon hade jobbat åt mig.


H: Den här utredningen har ju säkert dom här herrarna påpekat är hemsk viktig. Är det nu riktigt så som vi har fått höra här att Annette har suttit kvar när du kom, det är inte så att hon har gått tidigare och att det är någon dribbel med Securitas arbetstider.


0: Nej.

H: Utan hon har suttit kvar hela tiden och du har mött henne i receptionen.

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

F: För hon ville väl ha reda på.............. för hon skulle åka ner till Österrike, åka runt i Mellaneuropa.

H: Den här besöksjournalen känner du igen, det är ju två exemplar som heter 706, det är då en journal där man fyller i när man kommer och när man går som besökare eller väktare. Jag tänkte bara för ordningens skull fråga dig.

F: Vi gör ett kort avbrott här för byte av band.

H: För ordningens skull så vilja jag ställa frågan bara, för att få klarhet i det här när du var på plats och när du inte var på plats.

Du har skrivit i besöks jornalen för 1986-02-28 så har du skrivit inpassering 20:45 .

0: Mm. Det är en sådan sak som jag brukar göra när jag har bytt med någon som sitter kvar på mitt pass. Så skriver jag in den tiden jag skulle ha börjat vid så att säga, inte den tiden jag kommer.


H: Ja, just det. Men det finns ingen utpassering heller?

0: Nej, den utpasseringen brukar receptionspersonalen som Skandia har göra på vardagarna men på helgerna brukar det för det mesta inte skrivas in ..


H: Nehe. För Anna-Lisa Gahn hon hade varit duktig och skrivit ut sig här 08:15 .

0: Ja, mm, det är väl en sådan sak som man inte, jag brukar inte skriva ut mig själv utan jag brukar bara skriva in mig själv.


H: Men den noteringen den har du gjort sent på kvällen.

0: Ja just det, den gjorde jag när jag kom. Således vid ett par minuter efter 23:00 . Genom att det var mitt arbetspass så att säga men att hon hade jobbat åt mig.


H: Den här utredningen har ju säkert dom här herrarna påpekat är hemsk viktig. Är det nu riktigt så som vi har fått höra här att Annette har suttit kvar när du kom, det är inte så att hon har gått tidigare och att det är någon dribbel med Securitas arbetstider.


0: Nej.

H: Utan hon har suttit kvar hela tiden och du har mött henne i receptionen.

0: Jag kan bara svara för att hon satt i receptionen när jag kom efter klockan 23:00 .

Vad hon gjort i mellantiden från kvart i nio när jag skulle börjat tills jag kom det har jag ingen aning om. Men jag antar att hon suttit..


H: När gick hon?

0: Hon gick vid halv tolv ungefär.


H: Och då är ditt svar på den allra första fråga egentligen, för det var den som det handlade om, om Annette nu går ut och tar sitt fordon i garaget där nere, då menar du att om hon passerar den här larmade dörren, det bör hon alltså göra.

0: Ja.


H: Så kan hon stänga den inom fem minuter ..

O: Så ska den inte larma.


H: Det ska den inte.

0: Nej.


H: Och sedan ska hon bara köra fram mot dörrarna och sedan öppnas dom.

0: Ja.


H: Hennes utpassering behöver inte nödvändigtvis hamna här som notering?

0: Nej, det gör den inte om den sker normalt så att säga. Utan det är bara att hon går igenom den gröna dörren, stänger den, tar sin bil och kör ut.


H: Det är väl så också att Engström s utpassering genom den yttre entredörren den påverkas inte heller på det här sättet.

0: Nej, inget sådant pass. Utan den dörren är..


H: Den är bevakad, den är inte larmad?

0: Nej, den är bevakad inte larmad. Sedan kan dom alltså, dom har en anropsknapp som de kan trycka på för att påkalla uppmärksamheten. Men inget larm eller någonting på den dörren. Det syns inte om den är stängd eller om den är öppen eller någonting. utan det är samma sak så att säga alarmet.


H: Och en sista fråga då. Om nu den här, det är tydligen så att den här dörren har gått upp eller stått öppen 22:35 , va?

O: Mm.


H: Det betyder alltså 22:30 om jag ska förstå det rätt.

0: Nej. Den öppnar 22:35 och larmet 22:41 tydligen enligt återställningen

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

0: Jag kan bara svara för att hon satt i receptionen när jag kom efter klockan 23:00 .

Vad hon gjort i mellantiden från kvart i nio när jag skulle börjat tills jag kom det har jag ingen aning om. Men jag antar att hon suttit..


H: När gick hon?

0: Hon gick vid halv tolv ungefär.


H: Och då är ditt svar på den allra första fråga egentligen, för det var den som det handlade om, om Annette nu går ut och tar sitt fordon i garaget där nere, då menar du att om hon passerar den här larmade dörren, det bör hon alltså göra.

0: Ja.


H: Så kan hon stänga den inom fem minuter ..

O: Så ska den inte larma.


H: Det ska den inte.

0: Nej.


H: Och sedan ska hon bara köra fram mot dörrarna och sedan öppnas dom.

0: Ja.


H: Hennes utpassering behöver inte nödvändigtvis hamna här som notering?

0: Nej, det gör den inte om den sker normalt så att säga. Utan det är bara att hon går igenom den gröna dörren, stänger den, tar sin bil och kör ut.


H: Det är väl så också att Engström s utpassering genom den yttre entredörren den påverkas inte heller på det här sättet.

0: Nej, inget sådant pass. Utan den dörren är..


H: Den är bevakad, den är inte larmad?

0: Nej, den är bevakad inte larmad. Sedan kan dom alltså, dom har en anropsknapp som de kan trycka på för att påkalla uppmärksamheten. Men inget larm eller någonting på den dörren. Det syns inte om den är stängd eller om den är öppen eller någonting. utan det är samma sak så att säga alarmet.


H: Och en sista fråga då. Om nu den här, det är tydligen så att den här dörren har gått upp eller stått öppen 22:35 , va?

O: Mm.


H: Det betyder alltså 22:30 om jag ska förstå det rätt.

0: Nej. Den öppnar 22:35 och larmet 22:41 tydligen enligt återställningen

O: här som skedde 23:22 .


H: Är det

0: Ja, 22:41 gav larmet från Sveavägen 48 transportgång och lastplats då.

Fast den hade öppnats 22:35 . En fördröjning på fem minuter då. Och sedan att det blev en minut till det beror på att det tar lite tid för att justera larmet.


H: Mm. Och vilken är din uppfattning om hur den här dörren har passerats, innefrån eller utefrån. Vad är mest sannolikt?

0: Ja, det har jag faktiskt ingen uppfattning om men..


H: ...du kan säga vad du tror själv med tanke på hur det fungerar..

0: Ja, jag skulle nästan förutsätta att den har passerats utefrån garaget av La  Carterie  om det hade varit dom, om jag vetat att de varit där nere.

Men om inte jag visste att det var dom så chansen att passera innefrån ut eller utefrån in dit är lika stor.


H: Då har jag inget mer att fråga om.

F: Inte jag heller.

Förhöret avslutas klockan 10:42 .

Stockholm som ovan


Eric Skoglund
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
Ann-Mari Sjöblom

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

Pol-1986-06-12 1005 EA9982-02-A Tillägsförhör med Henry Olofsson.pdf

O: här som skedde 23:22 .


H: Är det

0: Ja, 22:41 gav larmet från Sveavägen 48 transportgång och lastplats då.

Fast den hade öppnats 22:35 . En fördröjning på fem minuter då. Och sedan att det blev en minut till det beror på att det tar lite tid för att justera larmet.


H: Mm. Och vilken är din uppfattning om hur den här dörren har passerats, innefrån eller utefrån. Vad är mest sannolikt?

0: Ja, det har jag faktiskt ingen uppfattning om men..


H: ...du kan säga vad du tror själv med tanke på hur det fungerar..

0: Ja, jag skulle nästan förutsätta att den har passerats utefrån garaget av La  Carterie  om det hade varit dom, om jag vetat att de varit där nere.

Men om inte jag visste att det var dom så chansen att passera innefrån ut eller utefrån in dit är lika stor.


H: Då har jag inget mer att fråga om.

F: Inte jag heller.

Förhöret avslutas klockan 10:42 .

Stockholm som ovan


Eric Skoglund
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
Ann-Mari Sjöblom

Protokoll över förhör med Andersson, LILL Majvi Christina, - , Industrivägen 9, 135 Ol Tyresö, tfn 08-7122018, anst HSB Svartviksslingan 57, Minneberg, Bromma tin OB-7853869. Förhöret hållet på arbetsplatsen 890612 med början kl 13.20. Förhörsledare: Krinsp Bengt Fredrikson och Tommy Andersson.

Före förhöret underrättades Andersson om att hon skall höras upplysningsvis angående sin kännedom om Algot Åsell och dennes bekantskap med Andersson mor, som avled 1981.

Andersson uppger att hennes mor Majvi Linder, 2714317

avliden 111413, under åren 1973 - 1981 varit nära bekant med Åsell och sammanbott med honom under större delen av denna tid. Från 1977 till sin död bodde han på Drabantstigen 2, Sollentuna. Under denna tid misshandlades hon vid ett flertal tillfällen av Åsell. Efter att ha gjort anmälan tog hon nästan alltid tillbaka den. Vid ett tillfälle dömdes dock AÅsell för misshandeln.

Vad Andersson känner till har AÅsell nästan aldrig arbetat utan mestadels levt på moderns pension och det hon fått i arv av sin mor, Åsell har också ljugit om nästan allt som går att ljuga om. Han har bl a försökt att tränga sig in i Anderssons lägenhet, då hon var på fest tillsammans med sin man. Barnvakten Anneli Wretling, Valstavägen 60, släppte dock inte in honom, trots att han uppgav sig vara polis.

Vid ett annat tillfälle har Åsell uppgivit att han var bosatt hos Anderssons bror, Dick Linder, på Vasavägen 26 Solna. (Linder bor numera Schultzvägen 30, Solna, tfn


08-850917, anst på Första Sparbankens huvudkontor.

Andersson har inte haft någon som helst kontakt med Åsell sedan moderns död 1981. Hon vet dock att han hade en bror eller halvbror vid namn Nisse Nilsson i Bromsta

tfn 0760-43327, 43293. Möjligen vet han eller hustrun Valborg någonting om Asell. Asellhade också en bekant som bodde i en lägenhet på Rotsunda Torg, varifrån man

frylis cj or Wenkellen anvends som larisállningsblad.

Pol-1986-06-12 1320 KD11596-10 Förhör med Lill Andersson .pdf

Pol-1986-06-12 1320 KD11596-10 Förhör med Lill Andersson .pdf

Protokoll över förhör med Andersson, LILL Majvi Christina, - , Industrivägen 9, 135 Ol Tyresö, tfn 08-7122018, anst HSB Svartviksslingan 57, Minneberg, Bromma tin OB-7853869. Förhöret hållet på arbetsplatsen 890612 med början kl 13.20. Förhörsledare: Krinsp Bengt Fredrikson och Tommy Andersson.

Före förhöret underrättades Andersson om att hon skall höras upplysningsvis angående sin kännedom om Algot Åsell och dennes bekantskap med Andersson mor, som avled 1981.

Andersson uppger att hennes mor Majvi Linder, 2714317

avliden 111413, under åren 1973 - 1981 varit nära bekant med Åsell och sammanbott med honom under större delen av denna tid. Från 1977 till sin död bodde han på Drabantstigen 2, Sollentuna. Under denna tid misshandlades hon vid ett flertal tillfällen av Åsell. Efter att ha gjort anmälan tog hon nästan alltid tillbaka den. Vid ett tillfälle dömdes dock AÅsell för misshandeln.

Vad Andersson känner till har AÅsell nästan aldrig arbetat utan mestadels levt på moderns pension och det hon fått i arv av sin mor, Åsell har också ljugit om nästan allt som går att ljuga om. Han har bl a försökt att tränga sig in i Anderssons lägenhet, då hon var på fest tillsammans med sin man. Barnvakten Anneli Wretling, Valstavägen 60, släppte dock inte in honom, trots att han uppgav sig vara polis.

Vid ett annat tillfälle har Åsell uppgivit att han var bosatt hos Anderssons bror, Dick Linder, på Vasavägen 26 Solna. (Linder bor numera Schultzvägen 30, Solna, tfn


08-850917, anst på Första Sparbankens huvudkontor.

Andersson har inte haft någon som helst kontakt med Åsell sedan moderns död 1981. Hon vet dock att han hade en bror eller halvbror vid namn Nisse Nilsson i Bromsta

tfn 0760-43327, 43293. Möjligen vet han eller hustrun Valborg någonting om Asell. Asellhade också en bekant som bodde i en lägenhet på Rotsunda Torg, varifrån man

frylis cj or Wenkellen anvends som larisállningsblad.

F:
A:


F: Jag förstår dig. Det är alltså ingen omöjlighet med andr
A: att ni kan ha varit i dom här utrymmena - ? Nehej. -Och kanske då utlöst någon form av larm på något sätt? Nej, jag fattar inte vad vi skulle kunna ha utlöst för larm. De där måste jag få mera klarlagt för mig, vilken dörr skulle vara larmad. För då kan jag svara på om vi kan ha gjort det eller om vi inte har gjort det. Ja, då kan vi säga att vi återkommer om de kanske? A. A. Jaa.


F: Då vill jag fråga dig, gjorde du själv några iakttagelser beträffande tidpunkten kring det här mordet på statsminister Palme?
A: Neej, för jag såg inte statsministern och har jag gjort de då kanske man har reagerat i och med att de är inte långt ifrån.


F: Neej:
A: Och sen hade vi en granne från där vi bodde förut som var inne här. Ja, straxt före. För hon var på väg med hem som bor på


F: Jah
A: Hur fick du själv vetskap om mordet? A. De fick jag veta på radion klockan 07.00 morgonen därefter.


F: På så vis.
A: Däremot att nånting hände. För att jag sa till här "de var hemskt vad dom kör", sa jag. För då kom de tre bilar nerför Sveavägen och då trodde jag de var såna här avgasbangar.


F: Mm.
A: Så jag bara kommenterade de helt ytligt.


F: Jah
A: A. Men sen då när vi körde runt upp hem då var det avspärrat, då sa jag "de var nog nån som vart skjuten här" eller nånting i den stilen.


F: Mm.
A: Men sen räknar man väl kanske inte med att det var statsministern. För de hörde vi först på radion på morgonen.


F: En avslutande fråg
a, kan du då höra med

och med den om dom har något minne av den här aktuella kvällen?

Pol-1986-06-12 1350 EAD9976-01-Förhor-med Lennart-pa-la-carterie.pdf

Pol-1986-06-12 1350 EAD9976-01-Förhor-med Lennart-pa-la-carterie.pdf

F:
A:


F: Jag förstår dig. Det är alltså ingen omöjlighet med andr
A: att ni kan ha varit i dom här utrymmena - ? Nehej. -Och kanske då utlöst någon form av larm på något sätt? Nej, jag fattar inte vad vi skulle kunna ha utlöst för larm. De där måste jag få mera klarlagt för mig, vilken dörr skulle vara larmad. För då kan jag svara på om vi kan ha gjort det eller om vi inte har gjort det. Ja, då kan vi säga att vi återkommer om de kanske? A. A. Jaa.


F: Då vill jag fråga dig, gjorde du själv några iakttagelser beträffande tidpunkten kring det här mordet på statsminister Palme?
A: Neej, för jag såg inte statsministern och har jag gjort de då kanske man har reagerat i och med att de är inte långt ifrån.


F: Neej:
A: Och sen hade vi en granne från där vi bodde förut som var inne här. Ja, straxt före. För hon var på väg med hem som bor på


F: Jah
A: Hur fick du själv vetskap om mordet? A. De fick jag veta på radion klockan 07.00 morgonen därefter.


F: På så vis.
A: Däremot att nånting hände. För att jag sa till här "de var hemskt vad dom kör", sa jag. För då kom de tre bilar nerför Sveavägen och då trodde jag de var såna här avgasbangar.


F: Mm.
A: Så jag bara kommenterade de helt ytligt.


F: Jah
A: A. Men sen då när vi körde runt upp hem då var det avspärrat, då sa jag "de var nog nån som vart skjuten här" eller nånting i den stilen.


F: Mm.
A: Men sen räknar man väl kanske inte med att det var statsministern. För de hörde vi först på radion på morgonen.


F: En avslutande fråg
a, kan du då höra med

och med den om dom har något minne av den här aktuella kvällen?

Avsnitt

Löpande nr

EAD

9976-1-A

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A2

Vittnesförhör med butiksinnehavarentfnarbetstelefon (Förhöret hållet per telefon onsdagen den 20 oktober med början klockan 09.20.

Förhörsledare: Ann-Sofia Jonsson.är underrättad om att han skall höras angående sina iakttagelser natten då Olof Palme mördades.

bekräftaruppgifter om att han,och en anställd,

fanns i butiken. Man arbetade från tidig morgon till cirka 01.30 den 1 mars. Därefter åkte dom tre gemensamt hem i samma bil.skjutsade hemButiksdörren som vetter ut mot Sveavägen 44 var låst under kvällen. Till och från befanns sig Lennarti skyltfönstret till butiken La Carterie, eftersom han höll på med påskskyltning. Man hade monterat två stycken 2500-watts strålkastare i skyltfönstret vilket gjorde att det var nästan omöjligt att se ut. Det var som att titta in i en spegel.besök i affären av en väninna,och

nnet påför närvarande okänt. Dessa knackade på rutan vid 22-tiden. Dom var då på väg tillskulle följamot hemadressen. Hon följde henne till rulltrappan vid David Bagares gata. Där stod dom en stund och samtalade. Efteråt har man kommit fram till att detta måste ha rört sig om cirka fem minuter innan mordet. ocHhade inte gjort några iakttagelser, inte sett något onormalt. Dom hade skilts åt och hade sedan förmodligen gått tillbaka till affären.minns i vart fall att hon var inne i affären två gånger samma kväll.

Lennarthar för sig att han hörde två smällar men uppfattade dessa som avgassmällar. Först hörde han smällarna, tittade upp och såg i samband med detta

21,-93 HQ

Pol-1986-06-12 1350 EAD9976-01-Förhor-med Lennart-pa-la-carterie.pdf

Pol-1986-06-12 1350 EAD9976-01-Förhor-med Lennart-pa-la-carterie.pdf

Avsnitt

Löpande nr

EAD

9976-1-A

RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-A2

Vittnesförhör med butiksinnehavarentfnarbetstelefon (Förhöret hållet per telefon onsdagen den 20 oktober med början klockan 09.20.

Förhörsledare: Ann-Sofia Jonsson.är underrättad om att han skall höras angående sina iakttagelser natten då Olof Palme mördades.

bekräftaruppgifter om att han,och en anställd,

fanns i butiken. Man arbetade från tidig morgon till cirka 01.30 den 1 mars. Därefter åkte dom tre gemensamt hem i samma bil.skjutsade hemButiksdörren som vetter ut mot Sveavägen 44 var låst under kvällen. Till och från befanns sig Lennarti skyltfönstret till butiken La Carterie, eftersom han höll på med påskskyltning. Man hade monterat två stycken 2500-watts strålkastare i skyltfönstret vilket gjorde att det var nästan omöjligt att se ut. Det var som att titta in i en spegel.besök i affären av en väninna,och

nnet påför närvarande okänt. Dessa knackade på rutan vid 22-tiden. Dom var då på väg tillskulle följamot hemadressen. Hon följde henne till rulltrappan vid David Bagares gata. Där stod dom en stund och samtalade. Efteråt har man kommit fram till att detta måste ha rört sig om cirka fem minuter innan mordet. ocHhade inte gjort några iakttagelser, inte sett något onormalt. Dom hade skilts åt och hade sedan förmodligen gått tillbaka till affären.minns i vart fall att hon var inne i affären två gånger samma kväll.

Lennarthar för sig att han hörde två smällar men uppfattade dessa som avgassmällar. Först hörde han smällarna, tittade upp och såg i samband med detta

21,-93 HQ

en bil som i hög fart framfördes på Sveavägen i riktning mot Norrtull. Han drog därför slutsatsen att det var denna bil som avgassmällt. Bilen var av okänt fabrikat, okänd färg. Det var en större bil, typ amerikanare, en vanlig personbil, ingen lastbil eller liknande.

B

Lennartminns inte omvar inne i affären när han hörde smällarna, möjligen stod hon strax innanför dörren.tillfrågas om han gjort några iakttagelser denna kväll, men säger att han inte sett något onormalt.brukar gå ut på Sveavägen för rökpaus. Han minns inte vilka tidpunkter han gjort det under denna kväll, men i vart fall har han inte reagerat för något onormalt.tillfrågas om det brukar röra sig underliga personer i omgivningen eller i affären, men kan inte dra sig till minnes någon. Han berättar om en yngre man i 25-årsåldern, ljus med kopparärrig hy, som brukade komma in och försöka stjäla kassan, men detta förlägger han längre fram i tiden, efter mordet.

Angående affärens lager så ligger detta i samma byggnad.tillfrågas om det finns möjlighet för människor att ta sig in på baksidan av Skandia-huset, och berättar då att det finns en garageport som är bevakad av väktare. När man kör in i garaget så hålls portarna öppna en stund efter, vilket kan ge möjlighet för människor att smita in.har dock aldrig hört att någon obehörig vistats i lokaliteterna. Han har aldrig träffat på någon. Inte heller uteliggare som har smitit in och försökt sova där. Området är TV-bevakat.

Hztillfrågas om det är någonting ytterligare han har att tillägga som kan föra utredningen framåt, några funderingar han haft, och frågar då om Christer Pettersson-ärendet är helt avfört. I samband med detta nämner han, att under 1982 eller 1983 såldeett företag till en man vid namnNär det i samband med Christer Petterssons rättegång skrivits om en/namnteckning och huruvida dennaskulle ha skrivit namnteckningen eller ej, slåsav likheten med namnteckningen i tidningen och namnteckning på det kontrakt som tecknades i samband med försäljningen av företaget.menar att dessa båda är identiskt lika. Med anledning av detta tog han kontakt med polisen i först med en man som han känner, men hänvisades senare till en annan polisman. Till denna polisman överlämnade han troligtvis originalet över kontraktet som skrivits mellanochHan undrar nu om dessa uppgifter finns med i utredningen. (hade vidare försökt nå Christer Petterssons försvarsadvokat men fått veta att denna var på semester.

Pol-1986-06-12 1350 EAD9976-01-Förhor-med Lennart-pa-la-carterie.pdf

Pol-1986-06-12 1350 EAD9976-01-Förhor-med Lennart-pa-la-carterie.pdf

en bil som i hög fart framfördes på Sveavägen i riktning mot Norrtull. Han drog därför slutsatsen att det var denna bil som avgassmällt. Bilen var av okänt fabrikat, okänd färg. Det var en större bil, typ amerikanare, en vanlig personbil, ingen lastbil eller liknande.

B

Lennartminns inte omvar inne i affären när han hörde smällarna, möjligen stod hon strax innanför dörren.tillfrågas om han gjort några iakttagelser denna kväll, men säger att han inte sett något onormalt.brukar gå ut på Sveavägen för rökpaus. Han minns inte vilka tidpunkter han gjort det under denna kväll, men i vart fall har han inte reagerat för något onormalt.tillfrågas om det brukar röra sig underliga personer i omgivningen eller i affären, men kan inte dra sig till minnes någon. Han berättar om en yngre man i 25-årsåldern, ljus med kopparärrig hy, som brukade komma in och försöka stjäla kassan, men detta förlägger han längre fram i tiden, efter mordet.

Angående affärens lager så ligger detta i samma byggnad.tillfrågas om det finns möjlighet för människor att ta sig in på baksidan av Skandia-huset, och berättar då att det finns en garageport som är bevakad av väktare. När man kör in i garaget så hålls portarna öppna en stund efter, vilket kan ge möjlighet för människor att smita in.har dock aldrig hört att någon obehörig vistats i lokaliteterna. Han har aldrig träffat på någon. Inte heller uteliggare som har smitit in och försökt sova där. Området är TV-bevakat.

Hztillfrågas om det är någonting ytterligare han har att tillägga som kan föra utredningen framåt, några funderingar han haft, och frågar då om Christer Pettersson-ärendet är helt avfört. I samband med detta nämner han, att under 1982 eller 1983 såldeett företag till en man vid namnNär det i samband med Christer Petterssons rättegång skrivits om en/namnteckning och huruvida dennaskulle ha skrivit namnteckningen eller ej, slåsav likheten med namnteckningen i tidningen och namnteckning på det kontrakt som tecknades i samband med försäljningen av företaget.menar att dessa båda är identiskt lika. Med anledning av detta tog han kontakt med polisen i först med en man som han känner, men hänvisades senare till en annan polisman. Till denna polisman överlämnade han troligtvis originalet över kontraktet som skrivits mellanochHan undrar nu om dessa uppgifter finns med i utredningen. (hade vidare försökt nå Christer Petterssons försvarsadvokat men fått veta att denna var på semester.

vet attdrev butiken han köpte avi cirka två år. Därefter gick den i konkurs ochmedflyttade tillån dom tidigare kom ifrån. Därefter flyt

skilde sig och är sedan några år omgift.tror att han kan plocka fram identitet på dennaom det hlir nödvändigt

Förhöret slut klockan 09.50.

Ann-Sofia Jonsson Krinsp.

Utskriftsdatum 1993-10-25/EÅ

Förhöret uppläst och godkänt 93-10-27 /AJ

Pol-1986-06-12 1350 EAD9976-01-Förhor-med Lennart-pa-la-carterie.pdf

Pol-1986-06-12 1350 EAD9976-01-Förhor-med Lennart-pa-la-carterie.pdf

vet attdrev butiken han köpte avi cirka två år. Därefter gick den i konkurs ochmedflyttade tillån dom tidigare kom ifrån. Därefter flyt

skilde sig och är sedan några år omgift.tror att han kan plocka fram identitet på dennaom det hlir nödvändigt

Förhöret slut klockan 09.50.

Ann-Sofia Jonsson Krinsp.

Utskriftsdatum 1993-10-25/EÅ

Förhöret uppläst och godkänt 93-10-27 /AJ

kl 12.30 besöktes ovan Spinxars för samtal. Spinnars uppgav att han kvällen den 28/2-36 befann sig på adressen Kung tans vä€35 i Rotebro. goren till lägenheten är Krister Pette son. f. - Spinnars hade anlänt till adressen vid 21.60-tiden för att bevaka lägenheten medans Pettersson var borta psa att Pettersson hade taj pa i vort sina nycklar. När Pettersson åter anlände till sin läsenhet vid 01.06-tilen lämnade Spinnars lägenheter och begav sig adressen Gillbostråket 53 , i Hotebro, Sninnars Jode på adres en vid den tiden eftersom ägaren satt inne på Säterssjukhus. įgaren till lägenheten heter Ofstad i efternamn. Vad han heter i förrann kann ej Spinrars komma ihåg. Spina's hade kommit till sin lägenhet strax efter 01,66-tiŪen den 1/3-86 och vid 05.C-tiden samma morgon hade han slagit på sin xadi. och då fått reda på att Olof Palm: blivit mördad. Varför spinnars skulle kunna vara mis tänkt tycker han är konstigt. Det enda han kan tillegga är att han brukar bli våldsam när 12x1 dricker sprit och "Naxx då händer det att han "klarar till någon kompis men att han skulle göra nåera grövre våldsbrott skulle vara uteslutet.

Cevercoglia

Göran Westman

86-03000 setEkonomitryck Blanketten 6140

spaningschel Regislator

Pol-1986-11-11 1315 KD10406-00-A Förhör med Ulf Spinnars .pdf

Pol-1986-11-11 1315 KD10406-00-A Förhör med Ulf Spinnars .pdf

kl 12.30 besöktes ovan Spinxars för samtal. Spinnars uppgav att han kvällen den 28/2-36 befann sig på adressen Kung tans vä€35 i Rotebro. goren till lägenheten är Krister Pette son. f. - Spinnars hade anlänt till adressen vid 21.60-tiden för att bevaka lägenheten medans Pettersson var borta psa att Pettersson hade taj pa i vort sina nycklar. När Pettersson åter anlände till sin läsenhet vid 01.06-tilen lämnade Spinnars lägenheter och begav sig adressen Gillbostråket 53 , i Hotebro, Sninnars Jode på adres en vid den tiden eftersom ägaren satt inne på Säterssjukhus. įgaren till lägenheten heter Ofstad i efternamn. Vad han heter i förrann kann ej Spinrars komma ihåg. Spina's hade kommit till sin lägenhet strax efter 01,66-tiŪen den 1/3-86 och vid 05.C-tiden samma morgon hade han slagit på sin xadi. och då fått reda på att Olof Palm: blivit mördad. Varför spinnars skulle kunna vara mis tänkt tycker han är konstigt. Det enda han kan tillegga är att han brukar bli våldsam när 12x1 dricker sprit och "Naxx då händer det att han "klarar till någon kompis men att han skulle göra nåera grövre våldsbrott skulle vara uteslutet.

Cevercoglia

Göran Westman

86-03000 setEkonomitryck Blanketten 6140

spaningschel Regislator

Sid. 1 (32)


SAMTAL med Anders Larsson 1987-08-25 klockan 09:30 på Mornington Hotel.

Förhörsledare: Krinsp Kent Rasmusson och krinsp Sören Morberg

L = Anders Larsson

FR = Förhörsledare = FHL Kent Rasmusson

FM = Förhörsledare = FHL Sören Morberg


FHL Kent Rasmusson: Vi skall börja att tala om högerorganisationer som har angripit Olof Palme och socialdemokratin på olika sätt.

Anders Larsson: Det kan man ju få lov att göra. Det kan vara godtagbart, att man diskuterar t ex. Stiftelsen Contra hade en mycket otäck piltavla på Palme 1985, t ex. Jag menar, där låg det en smaklöshet, man går över gränsen.


FHL Kent Rasmusson: Förekom det i grupperingarna, som bland balterna bl a, att de pratade om våld?

Anders Larsson: Nej, absolut inte.

Du förstår att balterna, som jag kände dem, det var en del i strukturen. Det var pengar från etablissemanget.

Min bästa samarbetspartner var socialdemokratisk för Estniska Socialdemokraterna. De har inget statsbidrag. Olof Palme bjöds in.

Det var då jag liksom började ändra uppfattning i positiv riktning, 1980 när Olof Palme stod och talade för balterna, och sedan så, jag menar, inte i de grupperna jag rörde mig. Jag har väldigt svårt att tänka mig det.


FHL Kent Rasmusson: Jag har litet papper här som vi ska titta på.

Anders Larsson: Om jag glömmer bort någonting så är. det inte medvetet. Jag mår inte bra. De som känner mig litet grand vet det.

De här breven jag har skrivit. Det är ju den här verksamheten, får man ju inte skriva det, Tore ForsbergSÄK som jag kontaktade.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Sid. 1 (32)


SAMTAL med Anders Larsson 1987-08-25 klockan 09:30 på Mornington Hotel.

Förhörsledare: Krinsp Kent Rasmusson och krinsp Sören Morberg

L = Anders Larsson

FR = Förhörsledare = FHL Kent Rasmusson

FM = Förhörsledare = FHL Sören Morberg


FHL Kent Rasmusson: Vi skall börja att tala om högerorganisationer som har angripit Olof Palme och socialdemokratin på olika sätt.

Anders Larsson: Det kan man ju få lov att göra. Det kan vara godtagbart, att man diskuterar t ex. Stiftelsen Contra hade en mycket otäck piltavla på Palme 1985, t ex. Jag menar, där låg det en smaklöshet, man går över gränsen.


FHL Kent Rasmusson: Förekom det i grupperingarna, som bland balterna bl a, att de pratade om våld?

Anders Larsson: Nej, absolut inte.

Du förstår att balterna, som jag kände dem, det var en del i strukturen. Det var pengar från etablissemanget.

Min bästa samarbetspartner var socialdemokratisk för Estniska Socialdemokraterna. De har inget statsbidrag. Olof Palme bjöds in.

Det var då jag liksom började ändra uppfattning i positiv riktning, 1980 när Olof Palme stod och talade för balterna, och sedan så, jag menar, inte i de grupperna jag rörde mig. Jag har väldigt svårt att tänka mig det.


FHL Kent Rasmusson: Jag har litet papper här som vi ska titta på.

Anders Larsson: Om jag glömmer bort någonting så är. det inte medvetet. Jag mår inte bra. De som känner mig litet grand vet det.

De här breven jag har skrivit. Det är ju den här verksamheten, får man ju inte skriva det, Tore ForsbergSÄK som jag kontaktade.

FHL Kent Rasmusson: Har ni haft kontakt nyligen ni två?

Anders Larsson: Nej, jag ringde i våras när jag hade läst Dagens Nyheter och sade, den här är för djävlig, det handlar ju om mig. Han sade, ta det lungt och gå till en läkare men sedan sade han, du kan 'ringa till någon som heter Redborg eller något, polischef eller något sådant där.


FHL Kent Rasmusson: Inge Reneborg?

Anders Larsson: Ja, just, det. Jag ringde dit och då sade de att han var på Statshälsan, så jag gav dem mitt telefonnummer. Gick sedan ner och började dricka igen, ville förtränga det hela.


FHL Kent Rasmusson: det var den här skrivelsen jag pratade om innan. Den var till regeringen och statsminister Olof Palme. 1984 tror jag den är ivägskickad.

Anders Larsson: Nej, det måste vara 1985 eller 1986.


FHL Kent Rasmusson: Jaha. Känner du igen det?


Anders Larsson: Från Teologiska Anti-. Vad står det där?


FHL Kent Rasmusson: Projekt-. Väldigt dålig kopia det här.

Anders Larsson: Det här har alltså jag skrivit mfl. Det här är en sak som jag, ja-, Står där någonting om något högerextremistiskt?


FHL Kent Rasmusson: Nej, men jag pratade om att det var en skrivelse som gav sken av att hade skrivit det här.

Anders Larsson: Det är alltså, där är en felaktig. Det här är en virrighet, ett misstag, ja ett stort misstag. Jag måste erkänna detta. Jag har gjort misstag och omdömeslösheter men inga-. Var går gränsen? Jag har-,

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Har ni haft kontakt nyligen ni två?

Anders Larsson: Nej, jag ringde i våras när jag hade läst Dagens Nyheter och sade, den här är för djävlig, det handlar ju om mig. Han sade, ta det lungt och gå till en läkare men sedan sade han, du kan 'ringa till någon som heter Redborg eller något, polischef eller något sådant där.


FHL Kent Rasmusson: Inge Reneborg?

Anders Larsson: Ja, just, det. Jag ringde dit och då sade de att han var på Statshälsan, så jag gav dem mitt telefonnummer. Gick sedan ner och började dricka igen, ville förtränga det hela.


FHL Kent Rasmusson: det var den här skrivelsen jag pratade om innan. Den var till regeringen och statsminister Olof Palme. 1984 tror jag den är ivägskickad.

Anders Larsson: Nej, det måste vara 1985 eller 1986.


FHL Kent Rasmusson: Jaha. Känner du igen det?


Anders Larsson: Från Teologiska Anti-. Vad står det där?


FHL Kent Rasmusson: Projekt-. Väldigt dålig kopia det här.

Anders Larsson: Det här har alltså jag skrivit mfl. Det här är en sak som jag, ja-, Står där någonting om något högerextremistiskt?


FHL Kent Rasmusson: Nej, men jag pratade om att det var en skrivelse som gav sken av att hade skrivit det här.

Anders Larsson: Det är alltså, där är en felaktig. Det här är en virrighet, ett misstag, ja ett stort misstag. Jag måste erkänna detta. Jag har gjort misstag och omdömeslösheter men inga-. Var går gränsen? Jag har-,

FHL Kent Rasmusson: Inga medvetna förfalskningar menar du?

Anders Larsson: Nej, det har gått i hastigheten.


FHL Kent Rasmusson: Nu tittar vi på den här skrivelsen. 'En skrivelse 1986-- där har skrivit under.

Anders Larsson: Det är den här hemska saken. Jag har alltså olovligen satt hans visitkort där och skrivit de här sakerna.


FHL Kent Rasmusson: Du har lagt till ett stycke nere på sidan och hans visitkort är inkopierat.

Anders Larsson: Ja, det här är som om det var under rusets inverkan.


FHL Kent Rasmusson: Vad är anledningen till att du gjorde det här?

Anders Larsson: Det har bara skickats till mottagaren.


FHL Kent Rasmusson: Vem var mottagaren?

Anders Larsson: Det måste ha varit regeringskansliet.


FHL Kent Rasmusson: Var det för att få mer trovärdighet, då du satte in hans visitkort där?

Anders Larsson: Ja, det här hemskt. Det är där som polisen eller pressen har fått det ifrån.


FHL Kent Rasmusson: Men som jag uppfattar det här, skrev han de här intygen om att du skulle använda det på Baltiska Kommittén.

Anders Larsson: Det var för räkning.


FHL Kent Rasmusson: För och Baltiska Kommittén, för att du tyckte de hade avskedat dig på felaktiga grunder?

Anders Larsson: Ja, det kan diskuteras.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Inga medvetna förfalskningar menar du?

Anders Larsson: Nej, det har gått i hastigheten.


FHL Kent Rasmusson: Nu tittar vi på den här skrivelsen. 'En skrivelse 1986-- där har skrivit under.

Anders Larsson: Det är den här hemska saken. Jag har alltså olovligen satt hans visitkort där och skrivit de här sakerna.


FHL Kent Rasmusson: Du har lagt till ett stycke nere på sidan och hans visitkort är inkopierat.

Anders Larsson: Ja, det här är som om det var under rusets inverkan.


FHL Kent Rasmusson: Vad är anledningen till att du gjorde det här?

Anders Larsson: Det har bara skickats till mottagaren.


FHL Kent Rasmusson: Vem var mottagaren?

Anders Larsson: Det måste ha varit regeringskansliet.


FHL Kent Rasmusson: Var det för att få mer trovärdighet, då du satte in hans visitkort där?

Anders Larsson: Ja, det här hemskt. Det är där som polisen eller pressen har fått det ifrån.


FHL Kent Rasmusson: Men som jag uppfattar det här, skrev han de här intygen om att du skulle använda det på Baltiska Kommittén.

Anders Larsson: Det var för räkning.


FHL Kent Rasmusson: För och Baltiska Kommittén, för att du tyckte de hade avskedat dig på felaktiga grunder?

Anders Larsson: Ja, det kan diskuteras.

FHL Kent Rasmusson: Jo, idag, men då ville du ha ett, intyg om att de hade fel. Deras skäl var felaktiga. Så uppfattade det som. Det var därför han skrev det här "sundhetsintyget". Det står att du är nyanserad, balanserad och att du inte har några problem?

Anders Larsson: Ja, det är delvis felaktigt. Senare använde jag intyget på ett felaktigt sätt.


FHL Kent Rasmusson: Det använde du efteråt?

Anders Larsson: Ja, just det.


FHL Kent Rasmusson: När kan det ha varit du skickade in det här till regeringen?

Anders Larsson: Det har varit i februari månad, i samband med det här idiotiska Palme-brevet.


FHL Kent Rasmusson: Vi har det här. Det är det här brevet du pratar om?

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson: Det var för att du skulle bli mer trovärdig, den här skrivelsen?

Anders Larsson: Sanningen är den att när jag läste det här så tänkte jag, det här är inte bra, det ska stå Olof Palme där.

Så jag skulle lacka över Doktor Död, så jag började lacka över och så strök jag under. Det är det som är det viktiga.

Då tänkte jag någonting om-. Jag hade för mig att Olof Palme skulle komma till Ystad. Jag ska lämna information om det här jubileet, som ska bli på sommaren i nästa etapp, så att säga.

Jag tänker, det här är rörigt men så tänker jag, och sedan lackar jag bara det första. Det är det som är den stora lyckan.


FHL Kent Rasmusson: Du lackade Doktor?

Anders Larsson: Doktor, ja just det. Eftersom ni kan ta reda på sanningen, är det lika bra jag säger som det är, och det är detta som är min olycka.

Jag har långt efteråt, när det börjat pratas om de här sakerna, sagt att jag skickade någon sorts varning till Olof Palme eller något sådant.

Det var en efterkonstruktion. Det är det ingen som tror men det är en efterkonstruktion, efterhandskonstruktion.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Jo, idag, men då ville du ha ett, intyg om att de hade fel. Deras skäl var felaktiga. Så uppfattade det som. Det var därför han skrev det här "sundhetsintyget". Det står att du är nyanserad, balanserad och att du inte har några problem?

Anders Larsson: Ja, det är delvis felaktigt. Senare använde jag intyget på ett felaktigt sätt.


FHL Kent Rasmusson: Det använde du efteråt?

Anders Larsson: Ja, just det.


FHL Kent Rasmusson: När kan det ha varit du skickade in det här till regeringen?

Anders Larsson: Det har varit i februari månad, i samband med det här idiotiska Palme-brevet.


FHL Kent Rasmusson: Vi har det här. Det är det här brevet du pratar om?

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson: Det var för att du skulle bli mer trovärdig, den här skrivelsen?

Anders Larsson: Sanningen är den att när jag läste det här så tänkte jag, det här är inte bra, det ska stå Olof Palme där.

Så jag skulle lacka över Doktor Död, så jag började lacka över och så strök jag under. Det är det som är det viktiga.

Då tänkte jag någonting om-. Jag hade för mig att Olof Palme skulle komma till Ystad. Jag ska lämna information om det här jubileet, som ska bli på sommaren i nästa etapp, så att säga.

Jag tänker, det här är rörigt men så tänker jag, och sedan lackar jag bara det första. Det är det som är den stora lyckan.


FHL Kent Rasmusson: Du lackade Doktor?

Anders Larsson: Doktor, ja just det. Eftersom ni kan ta reda på sanningen, är det lika bra jag säger som det är, och det är detta som är min olycka.

Jag har långt efteråt, när det börjat pratas om de här sakerna, sagt att jag skickade någon sorts varning till Olof Palme eller något sådant.

Det var en efterkonstruktion. Det är det ingen som tror men det är en efterkonstruktion, efterhandskonstruktion.

FHL Kent Rasmusson: När kan det, ha varit? Var det precis efter mordet, det du nämnde?

Anders Larsson: Nej, det var väl när det blev aktuellt på sommaren, då det diskuterades och började pratas om hotbilder.

Jag kan berätta:

Det kom ner en person på som sade; jag har hört från polisrummet, han är polisfotograf, att Honduras är inblandat.

När det då började klicka till hos mig, att då är de här WACL-extremisterna, WACL är de här utbrytarna som jag har bekämpat.

Då skriver jag ihop en tvåsidig grej och skickar till Palme-rummet om de här sakerna.

Då är jag helt övertygad om att svenska nazister av något slag, eller högerextremister, i samarbete med sådana här dödsskvadroner som skjuter folk i ryggen och håller på, alltså internationella vapenputtar.


FHL Kent Rasmusson: Men du hade inga belägg då för att de hade ett samarbete. Du har ju studerat dem tidigare. Fanns det någonting som visade på ett samarbete över gränserna?

Anders Larsson: Ja, jag vet att vissa, de här och hade nära kontakter.

Jag vet att i Latinamerika finns det den här utbrytargruppen WACL, antikommunistiska grupper, som har nära samarbete med de här som skjuter och mördar, dödsskvadroner och liknande.


FHL Kent Rasmusson: Finns det ett samarbete upp hit till Norden?

Anders Larsson: Det tror jag säkert. Nordiska Rikspartiet har haft och Nationale. Folkepartiet har varit på konferenser och sådana där saker, hos dem.


FHL Kent Rasmusson: Var de inbjudna till WACL:s allmänna konferens?

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: När kan det, ha varit? Var det precis efter mordet, det du nämnde?

Anders Larsson: Nej, det var väl när det blev aktuellt på sommaren, då det diskuterades och började pratas om hotbilder.

Jag kan berätta:

Det kom ner en person på som sade; jag har hört från polisrummet, han är polisfotograf, att Honduras är inblandat.

När det då började klicka till hos mig, att då är de här WACL-extremisterna, WACL är de här utbrytarna som jag har bekämpat.

Då skriver jag ihop en tvåsidig grej och skickar till Palme-rummet om de här sakerna.

Då är jag helt övertygad om att svenska nazister av något slag, eller högerextremister, i samarbete med sådana här dödsskvadroner som skjuter folk i ryggen och håller på, alltså internationella vapenputtar.


FHL Kent Rasmusson: Men du hade inga belägg då för att de hade ett samarbete. Du har ju studerat dem tidigare. Fanns det någonting som visade på ett samarbete över gränserna?

Anders Larsson: Ja, jag vet att vissa, de här och hade nära kontakter.

Jag vet att i Latinamerika finns det den här utbrytargruppen WACL, antikommunistiska grupper, som har nära samarbete med de här som skjuter och mördar, dödsskvadroner och liknande.


FHL Kent Rasmusson: Finns det ett samarbete upp hit till Norden?

Anders Larsson: Det tror jag säkert. Nordiska Rikspartiet har haft och Nationale. Folkepartiet har varit på konferenser och sådana där saker, hos dem.


FHL Kent Rasmusson: Var de inbjudna till WACL:s allmänna konferens?

Anders Larsson: De var det en gång.

Det var det som var den stora skandalen och då skickade jag för att åka och hjälpa till att bekämpa.

Jag har skrivit ett stort protokoll om de här sakerna och då fick jag det intrycket att de hatade mig, för det gjorde de också, naturligtvis.

Jag anses som den store, farlige som kämpade mot dem.


FHL Kent Rasmusson: Om du nu hade känt till eller trott dig känna till vilka som kan ha legat bakom en sådan här sak, skulle du våga tala om det för oss överhuvudtaget?

Anders Larsson: Naturligtvis, absolut. Dessutom, som jag sade till någon, pengarna är ju inte föraktliga.


FHL Kent Rasmusson: Nej, precis.

Anders Larsson: Hade jag vetat men det är detta att, OK, jag har varit litet upp och ned psykiskt. Annars skriver vi inte sådana här grejor. Min egen mor har fått hjärtinfarkt efter det här.


FHL Kent Rasmusson: Efter det här som stod i tidningarna?

Anders Larsson: Ja. Det beskrivs i Ystads Allehanda precis så man kan känna igen vem det är och det tror man ju.

Ungefär som när han, vad heter han, Tor? Denne som skrev i Aftonbladet att jag skulle säga, att blod ska flyta och sådana här saker. Det är helt absurda grejor, det någon har hittat på eller stora saker som ska hända eller någonting sådant där, men det är illa nog med den här.


FHL Kent Rasmusson: Det skrivs faktiskt rent konkret, om ett telefonsamtal till dig den 1 mars på morgonen, då ringer.

Anders Larsson: Ja, just det, det har det gjort. Då ringer det är på morgonen någon gång, för då hade han sett det här med Palme-mordet.


FHL Kent Rasmusson: Det är den 1 mars vi pratar om?

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Anders Larsson: De var det en gång.

Det var det som var den stora skandalen och då skickade jag för att åka och hjälpa till att bekämpa.

Jag har skrivit ett stort protokoll om de här sakerna och då fick jag det intrycket att de hatade mig, för det gjorde de också, naturligtvis.

Jag anses som den store, farlige som kämpade mot dem.


FHL Kent Rasmusson: Om du nu hade känt till eller trott dig känna till vilka som kan ha legat bakom en sådan här sak, skulle du våga tala om det för oss överhuvudtaget?

Anders Larsson: Naturligtvis, absolut. Dessutom, som jag sade till någon, pengarna är ju inte föraktliga.


FHL Kent Rasmusson: Nej, precis.

Anders Larsson: Hade jag vetat men det är detta att, OK, jag har varit litet upp och ned psykiskt. Annars skriver vi inte sådana här grejor. Min egen mor har fått hjärtinfarkt efter det här.


FHL Kent Rasmusson: Efter det här som stod i tidningarna?

Anders Larsson: Ja. Det beskrivs i Ystads Allehanda precis så man kan känna igen vem det är och det tror man ju.

Ungefär som när han, vad heter han, Tor? Denne som skrev i Aftonbladet att jag skulle säga, att blod ska flyta och sådana här saker. Det är helt absurda grejor, det någon har hittat på eller stora saker som ska hända eller någonting sådant där, men det är illa nog med den här.


FHL Kent Rasmusson: Det skrivs faktiskt rent konkret, om ett telefonsamtal till dig den 1 mars på morgonen, då ringer.

Anders Larsson: Ja, just det, det har det gjort. Då ringer det är på morgonen någon gång, för då hade han sett det här med Palme-mordet.


FHL Kent Rasmusson: Det är den 1 mars vi pratar om?

Anders Larsson: Ja. Han pratade om att Palme var mördad och jag trodde det var ett skämt av något slag. Han hade fått reda på det via radion. Så säger han; det är väl för att du har gått och pratat om Olof Palme som generalsekreterare. Tänk om det har varit orsaken till det hela.

Jag tänkte att han skämtar på något sätt och jag blev väldigt orolig. Jag tänkte, det här med generalsekreterare har jag sagt högst till själv och till n. Aldrig till någon i utlandet.


FHL Kent Rasmusson: När på morgonen kom det här samtalet, kommer du ihåg det?

Anders Larsson: Det minns jag inte riktigt men det var väl vid 6 - 7-tiden.

FHL Kent Rasmusson: Får du morgontidning själv, hem till bostaden?

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson: Hade du hunnit att läsa den då?

Anders Larsson: Nej.


FHL Kent Rasmusson: Det var innan du hade klivit upp på morgonen som samtalet kom?

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson: Då får vi samtidigt ställa samma fråga som vi ställt till andra:

Vad gjorde du själv fredagen 1986-02-28 på kvällen?

Anders Larsson: Jag kan tala om exakt vad jag gjorde, här har jag rätt. Jag var hemma och låg i min säng samt hade ett telefonsamtal med en som heter halva natten.

Hon ringde upp mig, lustigt nog av en slump. Vi pratade om en exillitauer, flyktinglitauer, som jag hade tagit hand om litet grand innan. Den där som simmade iland utanför Öland.

Jag hade bett att hon skulle hjälpa till med någon sorts tolkning, så hon ringde upp mig.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Anders Larsson: Ja. Han pratade om att Palme var mördad och jag trodde det var ett skämt av något slag. Han hade fått reda på det via radion. Så säger han; det är väl för att du har gått och pratat om Olof Palme som generalsekreterare. Tänk om det har varit orsaken till det hela.

Jag tänkte att han skämtar på något sätt och jag blev väldigt orolig. Jag tänkte, det här med generalsekreterare har jag sagt högst till själv och till n. Aldrig till någon i utlandet.


FHL Kent Rasmusson: När på morgonen kom det här samtalet, kommer du ihåg det?

Anders Larsson: Det minns jag inte riktigt men det var väl vid 6 - 7-tiden.

FHL Kent Rasmusson: Får du morgontidning själv, hem till bostaden?

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson: Hade du hunnit att läsa den då?

Anders Larsson: Nej.


FHL Kent Rasmusson: Det var innan du hade klivit upp på morgonen som samtalet kom?

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson: Då får vi samtidigt ställa samma fråga som vi ställt till andra:

Vad gjorde du själv fredagen 1986-02-28 på kvällen?

Anders Larsson: Jag kan tala om exakt vad jag gjorde, här har jag rätt. Jag var hemma och låg i min säng samt hade ett telefonsamtal med en som heter halva natten.

Hon ringde upp mig, lustigt nog av en slump. Vi pratade om en exillitauer, flyktinglitauer, som jag hade tagit hand om litet grand innan. Den där som simmade iland utanför Öland.

Jag hade bett att hon skulle hjälpa till med någon sorts tolkning, så hon ringde upp mig.

FHL Kent Rasmusson: Vad jobbar hon med?

Anders Larsson: Hon är väl lärare på och sådana där saker.


FHL Kent Rasmusson: Här i Stockholm?

Anders Larsson: Ja.

Jag sade till henne, när jag ringde nästa dag på skoj, att det var ju väl att vi satt och pratade i telefonen vid den tiden.


FHL Kent Rasmusson: Kommer du ihåg ungefär när hon ringde, eller var det du som ringde?

Anders Larsson: Nej, det var hon som ringde, hem till mig.


FHL Kent Rasmusson: Kommer du ihåg ungefär när?

Anders Larsson: Det var väl, det är det mest lustiga, under tre kvart. Alltså, samma tid som mordet ägde rum.


FHL Kent Rasmusson: Vet du när mordet ägde rum, kommer du ihåg det?

Anders Larsson: Vid 11-tiden var det väl. Det måste ha varit efter biobesöket, så först kvart över 11 eller något sådant. Det var ju biobesök det var frågan om.


FHL Kent Rasmusson: Bor det någon mer i den här lägenheten där du bor idag?

Anders Larsson: Ja, det bor en dam men hon är 86 år gammal.


FHL Kent Rasmusson: Finns hon där idag?

Anders Larsson: Ja. Det är ett konstigt förhållande. Hon säger i och för sig att hon vet att jag var hemma, för det var samma dag som hennes lektor dog. Det kommer hon särskilt ihåg, säger hon.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Vad jobbar hon med?

Anders Larsson: Hon är väl lärare på och sådana där saker.


FHL Kent Rasmusson: Här i Stockholm?

Anders Larsson: Ja.

Jag sade till henne, när jag ringde nästa dag på skoj, att det var ju väl att vi satt och pratade i telefonen vid den tiden.


FHL Kent Rasmusson: Kommer du ihåg ungefär när hon ringde, eller var det du som ringde?

Anders Larsson: Nej, det var hon som ringde, hem till mig.


FHL Kent Rasmusson: Kommer du ihåg ungefär när?

Anders Larsson: Det var väl, det är det mest lustiga, under tre kvart. Alltså, samma tid som mordet ägde rum.


FHL Kent Rasmusson: Vet du när mordet ägde rum, kommer du ihåg det?

Anders Larsson: Vid 11-tiden var det väl. Det måste ha varit efter biobesöket, så först kvart över 11 eller något sådant. Det var ju biobesök det var frågan om.


FHL Kent Rasmusson: Bor det någon mer i den här lägenheten där du bor idag?

Anders Larsson: Ja, det bor en dam men hon är 86 år gammal.


FHL Kent Rasmusson: Finns hon där idag?

Anders Larsson: Ja. Det är ett konstigt förhållande. Hon säger i och för sig att hon vet att jag var hemma, för det var samma dag som hennes lektor dog. Det kommer hon särskilt ihåg, säger hon.

FHL Kent Rasmusson: Det finns någonting som heter Demokratisk Aktion i Jönköping?

Anders Larsson: Ja. Jag var där för Baltiska Kommitténs räkning och delade ut blad vid några konferenser. Det är riktigt.


FHL Kent Rasmusson: Vad är det, vad står de för?

Anders Larsson: Det får man väl säga är en ganska konservativ grupp. Skälet till att jag åkte ner, var för att resan var betald och man fick bo på Ramada, ett fint hotell. Jag tyckte det var kul. Jag satt inte ens alltid och hörde på föredragen och satt inte med i utskotten. Jag delade ut broschyrer åt Baltiska Kommittén. Jag tror tom att var med de första gångerna. Jag var inte med de senaste åren. Det blev mer en avkoppling på en lördag - söndag. En ganska betydelselös grupp.

Det är ganska kul att du frågar den frågan. Den här som ni känner till, han ringde upp. Han ringer och terroriserar och ska vara polis. Jag vet inte vilken avdelning han är på men han är i alla fall inte på SÄK.


FHL Kent Rasmusson: Vad gäller det?

Anders Larsson: Han räknade upp den här listan och sade, att det var så komprometterande av att Demokratiska Aktioner, en ganska överdriven rörelse.


FHL Kent Rasmusson: Ja. Vad är deras syfte?

Anders Larsson: Det är att de ska få prestigen, den lokala gruppen, att det kommer folk och håller föredrag och så de lokala tidningarna. Det förekommer litet kristet inflytande och en kristen uppfattning. En gång när det var på ett vanligt hotell, åkte jag inte dit. Jag tyckte inte det var skoj. Vi vill bo på Ramadahotellet.

---

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Det finns någonting som heter Demokratisk Aktion i Jönköping?

Anders Larsson: Ja. Jag var där för Baltiska Kommitténs räkning och delade ut blad vid några konferenser. Det är riktigt.


FHL Kent Rasmusson: Vad är det, vad står de för?

Anders Larsson: Det får man väl säga är en ganska konservativ grupp. Skälet till att jag åkte ner, var för att resan var betald och man fick bo på Ramada, ett fint hotell. Jag tyckte det var kul. Jag satt inte ens alltid och hörde på föredragen och satt inte med i utskotten. Jag delade ut broschyrer åt Baltiska Kommittén. Jag tror tom att var med de första gångerna. Jag var inte med de senaste åren. Det blev mer en avkoppling på en lördag - söndag. En ganska betydelselös grupp.

Det är ganska kul att du frågar den frågan. Den här som ni känner till, han ringde upp. Han ringer och terroriserar och ska vara polis. Jag vet inte vilken avdelning han är på men han är i alla fall inte på SÄK.


FHL Kent Rasmusson: Vad gäller det?

Anders Larsson: Han räknade upp den här listan och sade, att det var så komprometterande av att Demokratiska Aktioner, en ganska överdriven rörelse.


FHL Kent Rasmusson: Ja. Vad är deras syfte?

Anders Larsson: Det är att de ska få prestigen, den lokala gruppen, att det kommer folk och håller föredrag och så de lokala tidningarna. Det förekommer litet kristet inflytande och en kristen uppfattning. En gång när det var på ett vanligt hotell, åkte jag inte dit. Jag tyckte inte det var skoj. Vi vill bo på Ramadahotellet.

---

FHL Kent Rasmusson: När var det du var där, var det 1975 eller var det senare?

Anders Larsson: Jag har varit där några gånger.


FHL Kent Rasmusson: Flera gånger?

Anders Larsson: Tillsammans med polisassistenten, eller inspektören var med och körde dit några gånger.


FHL Kent Rasmusson: Vad hette han i förnamn?

Anders Larsson: . Han var ganska känd på sin tid.


FHL Kent Rasmusson: Så ni åkte ner it. Vad kallas de här mötena för, eller de som deltog i mötena, var det något gruppnamn ni använde?

Anders Larsson: Ja, Ramada-konferenser.


FHL Kent Rasmusson: Bildades det något arbetsutskott, särskilda grupper?

Anders Larsson: Jag var aldrig med i.någon grupp. Det är möjligt att de hade någon som organisationsgrupp där nere.


FHL Kent Rasmusson: Du vet inte vilka som ingick där?

Anders Larsson: En , ordförande naturligtvis. Jag tror att det är ganska snälla, beskedliga, litet borgerliga människor som träffas.


FHL Kent Rasmusson: De som håller föredrag, vilka är det?

Anders Larsson: Det är väl folk som har skrivit i sådana här borgerliga ämnen. Men att påstå att jag skulle ha hållit föredrag! Jag kan inte minnas att jag hållit något föredrag, därför jag har inte haft någonting att hålla föredrag om. I så fall skulle det ha varit om Baltiska kommittén.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: När var det du var där, var det 1975 eller var det senare?

Anders Larsson: Jag har varit där några gånger.


FHL Kent Rasmusson: Flera gånger?

Anders Larsson: Tillsammans med polisassistenten, eller inspektören var med och körde dit några gånger.


FHL Kent Rasmusson: Vad hette han i förnamn?

Anders Larsson: . Han var ganska känd på sin tid.


FHL Kent Rasmusson: Så ni åkte ner it. Vad kallas de här mötena för, eller de som deltog i mötena, var det något gruppnamn ni använde?

Anders Larsson: Ja, Ramada-konferenser.


FHL Kent Rasmusson: Bildades det något arbetsutskott, särskilda grupper?

Anders Larsson: Jag var aldrig med i.någon grupp. Det är möjligt att de hade någon som organisationsgrupp där nere.


FHL Kent Rasmusson: Du vet inte vilka som ingick där?

Anders Larsson: En , ordförande naturligtvis. Jag tror att det är ganska snälla, beskedliga, litet borgerliga människor som träffas.


FHL Kent Rasmusson: De som håller föredrag, vilka är det?

Anders Larsson: Det är väl folk som har skrivit i sådana här borgerliga ämnen. Men att påstå att jag skulle ha hållit föredrag! Jag kan inte minnas att jag hållit något föredrag, därför jag har inte haft någonting att hålla föredrag om. I så fall skulle det ha varit om Baltiska kommittén.

FHL Sören Morberg: Efter mordet en tid, då läste du som alla andra tidningarna och kanske också såg att en 33-åring (Viktor Gunnarsson var aktuell då?

Anders Larsson: Ja.


FHL Sören Morberg: Vet du något mer om denne 33-åring?

Anders Larsson: Det enda jag vet är att en massa journalister har frågat mig, om jag kände någon som hette  (Viktor Gunnarsson eller träffat.

Jag vet inte hur ansiktet ser ut. Eller också var, det som rinde första gången. Då har jag sagt som sanningen är, att det har jag inte och jag vet inte.


FHL Kent Rasmusson: Du har aldrig sett kortet av honom i tidningarna?

Anders Larsson: Nej. Det har varit Aftonbladet som har velat koppla ihop oss och sagt att vi varit tillsammans.


FHL Kent Rasmusson: Kände du till något som hette Independent News?

Anders Larsson: Nej. Annars känner jag till väldigt mycket men inte hur mycket som helst.


FHL Kent Rasmusson: EAP, hade de några representanter på de här mötena?

Anders Larsson: Nej.


FHL Kent Rasmusson: Ville de komma dit, till Jönköping?

Anders Larsson: Det tror jag inte, det vet jag inte och det känner jag inte till. De var pro-sovjetiska fram till 1980. Sedan slog de om.


FHL Kent Rasmusson: Konverterade?

Anders Larsson: Ja, på något sätt.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Sören Morberg: Efter mordet en tid, då läste du som alla andra tidningarna och kanske också såg att en 33-åring (Viktor Gunnarsson var aktuell då?

Anders Larsson: Ja.


FHL Sören Morberg: Vet du något mer om denne 33-åring?

Anders Larsson: Det enda jag vet är att en massa journalister har frågat mig, om jag kände någon som hette  (Viktor Gunnarsson eller träffat.

Jag vet inte hur ansiktet ser ut. Eller också var, det som rinde första gången. Då har jag sagt som sanningen är, att det har jag inte och jag vet inte.


FHL Kent Rasmusson: Du har aldrig sett kortet av honom i tidningarna?

Anders Larsson: Nej. Det har varit Aftonbladet som har velat koppla ihop oss och sagt att vi varit tillsammans.


FHL Kent Rasmusson: Kände du till något som hette Independent News?

Anders Larsson: Nej. Annars känner jag till väldigt mycket men inte hur mycket som helst.


FHL Kent Rasmusson: EAP, hade de några representanter på de här mötena?

Anders Larsson: Nej.


FHL Kent Rasmusson: Ville de komma dit, till Jönköping?

Anders Larsson: Det tror jag inte, det vet jag inte och det känner jag inte till. De var pro-sovjetiska fram till 1980. Sedan slog de om.


FHL Kent Rasmusson: Konverterade?

Anders Larsson: Ja, på något sätt.

Anders Larsson: Snälla någon, hur-?


FHL Sören Morberg: Det är i all välmening jag säger det.

FHL Kent Rasmusson: Det är klart, att det här har då drabbat dig.

Anders Larsson: Ja, det är klart, det som min mor sade, det är du själv som har skrivit de här historierna.


FHL Kent Rasmusson: Du sade att du hade varit på något möte där hade blivit inbjuden av Nya Tisdagsklubben?

Anders Larsson: Ja, hade ensam inbjudits tillsammans med Medborgarrättsrörelsen, en massa folk och jag tyckte att det mötet blev väldigt extremt, om jag får säga så.


FHL Kent Rasmusson: Hur kom det sig att det blev extremt, det mötet?

Anders Larsson: Det var väl för att EAP kom in liksom och applåderade och folk ställde sig upp.


FHL Kent Rasmusson: Kommer du ihåg när det mötet var?

Anders Larsson: Det var någon gång i början av december.


FHL Kent Rasmusson: 1985?

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson: Kommer du ihåg var mötet var någonstans?

Anders Larsson: Jag har dåligt minne på det här. Jag tror det var på Vasa Gymnasium.


FHL Kent Rasmusson: Sedan var det ett möte i mars. Var du på det också, på Skeppsholmen?

Anders Larsson: Nej. Vem hade ordnat det?

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Anders Larsson: Snälla någon, hur-?


FHL Sören Morberg: Det är i all välmening jag säger det.

FHL Kent Rasmusson: Det är klart, att det här har då drabbat dig.

Anders Larsson: Ja, det är klart, det som min mor sade, det är du själv som har skrivit de här historierna.


FHL Kent Rasmusson: Du sade att du hade varit på något möte där hade blivit inbjuden av Nya Tisdagsklubben?

Anders Larsson: Ja, hade ensam inbjudits tillsammans med Medborgarrättsrörelsen, en massa folk och jag tyckte att det mötet blev väldigt extremt, om jag får säga så.


FHL Kent Rasmusson: Hur kom det sig att det blev extremt, det mötet?

Anders Larsson: Det var väl för att EAP kom in liksom och applåderade och folk ställde sig upp.


FHL Kent Rasmusson: Kommer du ihåg när det mötet var?

Anders Larsson: Det var någon gång i början av december.


FHL Kent Rasmusson: 1985?

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson: Kommer du ihåg var mötet var någonstans?

Anders Larsson: Jag har dåligt minne på det här. Jag tror det var på Vasa Gymnasium.


FHL Kent Rasmusson: Sedan var det ett möte i mars. Var du på det också, på Skeppsholmen?

Anders Larsson: Nej. Vem hade ordnat det?

Anders Larsson: Ja, i förståelse mellan religioner och liknande.

Var inne liksom i en religiös period men inte någon högerreligiös utan mer låt oss säga, åt mitten socialdemokratiska hållet. Jag tillbringade mina dagar på som är .

I samband med några andra papper, jag kommer inte ihåg detaljerna, det är nu efteråt väldigt virrigt, så hittade jag, det har jag inte sett förr, det här med att Olof Palme hade anknytning till Ystad.

Sedan skulle de ha en festival där på sommaren och då hade jag någon tanke om att, tänk om han kunde komma ner och tala eller någonting sådant där.

I och för sig kan det verka virrigt ur er synpunkt, med en sådan där tanke som jag då hade. Sedan tänkte jag inte på detta.

Jo, det hade stått i någon tidning att jag hade varit på Alva Myrdals begravning och gudstjänst i Storkyrkan.


FHL Kent Rasmusson: Begravningen?

Anders Larsson: Ja, det är alldeles riktigt, jag var på den. Jag var alltså väldigt fascinerad av Alva Myrdals arbete för nedrustning och tyckte det passade in i de tankegångar som jag hade.

Det har t ex stått, att jag skulle ha följt efter Olof Palme.

Jag såg Olof Palme tillsammans med andra kändisar som var där, det är alldeles riktigt, men jag följde inte efter honom. Jag såg en person som är en högerkille.


FHL Kent Rasmusson: Vem var det?

Anders Larsson: En som heter . Han står mycket till höger.


FHL Kent Rasmusson: Hur karaktäriserar du honom som höger?

Anders Larsson: Han är väl med i de här BSS och sådant där. Det tycker inte jag är något vidare.


FHL Kent Rasmusson: Det skulle vara någon slags extremist då?

Anders Larsson: Ja, jag säger min syn på det.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Anders Larsson: Ja, i förståelse mellan religioner och liknande.

Var inne liksom i en religiös period men inte någon högerreligiös utan mer låt oss säga, åt mitten socialdemokratiska hållet. Jag tillbringade mina dagar på som är .

I samband med några andra papper, jag kommer inte ihåg detaljerna, det är nu efteråt väldigt virrigt, så hittade jag, det har jag inte sett förr, det här med att Olof Palme hade anknytning till Ystad.

Sedan skulle de ha en festival där på sommaren och då hade jag någon tanke om att, tänk om han kunde komma ner och tala eller någonting sådant där.

I och för sig kan det verka virrigt ur er synpunkt, med en sådan där tanke som jag då hade. Sedan tänkte jag inte på detta.

Jo, det hade stått i någon tidning att jag hade varit på Alva Myrdals begravning och gudstjänst i Storkyrkan.


FHL Kent Rasmusson: Begravningen?

Anders Larsson: Ja, det är alldeles riktigt, jag var på den. Jag var alltså väldigt fascinerad av Alva Myrdals arbete för nedrustning och tyckte det passade in i de tankegångar som jag hade.

Det har t ex stått, att jag skulle ha följt efter Olof Palme.

Jag såg Olof Palme tillsammans med andra kändisar som var där, det är alldeles riktigt, men jag följde inte efter honom. Jag såg en person som är en högerkille.


FHL Kent Rasmusson: Vem var det?

Anders Larsson: En som heter . Han står mycket till höger.


FHL Kent Rasmusson: Hur karaktäriserar du honom som höger?

Anders Larsson: Han är väl med i de här BSS och sådant där. Det tycker inte jag är något vidare.


FHL Kent Rasmusson: Det skulle vara någon slags extremist då?

Anders Larsson: Ja, jag säger min syn på det.

FHL Kent Rasmusson: Han var också på begravningen?

Anders Larsson: Ja, han hade gått med i tåget också. Jag var inte där för att titta, jag var där för att lyssna på vad de sade om Alva Myrdahl.

Efter mordet kommmenterade jag, att Palme' verkade inte ha någon bevakning vid minneshögtiden.


FHL Kent Rasmusson: Varifrån kommer du från början, är det Ystad?

Anders Larsson: Jag är född i Helsingborg och uppvuxen i Ystad, ja. Fadern var köpman och finsk konsul. Sedan har jag bott i Stockholm sedan 60-talet.


FHL Kent Rasmusson: Vad har du för utbildning och vad har du sysslat med?

Anders Larsson: Det är mycket misslyckat, så att säga. Jag trodde att ni visste allting sådant där men ni vill ha det bekräftat av mig?


FHL Kent Rasmusson: Jag tänkte att du kunde berätta det själv. Det är bättre.

Anders Larsson: Jag låg inkallad i militärtjänst på ett malajkompani, samma expedition som Ulf Adelsohn för övrigt.

Sedan gick jag på handelshögskola i några år, och det var inte så bra. Sedan sysslade jag med det här Demokratisk Allians och, faktiskt under flera år, med exilbalter, tog kontakt med exilbalter genom


FHL Kent Rasmusson: Hur kom idén upp angående Demokratisk Allians? Hur kom den upp överhuvudtaget?

Anders Larsson: Det var professor i och med att jag kommit i kontakt med exilbalter. Jag hade alltid varit intresserad av flyktingar från östeuropa. Han var ju en ledande person, auktoritet och professor, och då blev det en inspiration. Då såg vi det på det här viset, som att var västvärldens demokrati som stod mot Sovjet.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Han var också på begravningen?

Anders Larsson: Ja, han hade gått med i tåget också. Jag var inte där för att titta, jag var där för att lyssna på vad de sade om Alva Myrdahl.

Efter mordet kommmenterade jag, att Palme' verkade inte ha någon bevakning vid minneshögtiden.


FHL Kent Rasmusson: Varifrån kommer du från början, är det Ystad?

Anders Larsson: Jag är född i Helsingborg och uppvuxen i Ystad, ja. Fadern var köpman och finsk konsul. Sedan har jag bott i Stockholm sedan 60-talet.


FHL Kent Rasmusson: Vad har du för utbildning och vad har du sysslat med?

Anders Larsson: Det är mycket misslyckat, så att säga. Jag trodde att ni visste allting sådant där men ni vill ha det bekräftat av mig?


FHL Kent Rasmusson: Jag tänkte att du kunde berätta det själv. Det är bättre.

Anders Larsson: Jag låg inkallad i militärtjänst på ett malajkompani, samma expedition som Ulf Adelsohn för övrigt.

Sedan gick jag på handelshögskola i några år, och det var inte så bra. Sedan sysslade jag med det här Demokratisk Allians och, faktiskt under flera år, med exilbalter, tog kontakt med exilbalter genom


FHL Kent Rasmusson: Hur kom idén upp angående Demokratisk Allians? Hur kom den upp överhuvudtaget?

Anders Larsson: Det var professor i och med att jag kommit i kontakt med exilbalter. Jag hade alltid varit intresserad av flyktingar från östeuropa. Han var ju en ledande person, auktoritet och professor, och då blev det en inspiration. Då såg vi det på det här viset, som att var västvärldens demokrati som stod mot Sovjet.

FHL Kent Rasmusson: Vad tycker du var skillnaden mellan Demokratisk Allians och Contra?

Anders Larsson: Jag anser att man skulle vara tvärpolitisk. Man ska inte angripa socialdemokratin, att vara antisocialistisk t ex i princip.

Det kan intressera, jag vet att det var väldigt mycket poliser som köpte märken och sådant där och hade på den tiden, proamerikanska. Det innebär att man är extremist, så att man tycker om Amerika.


FHL Kent Rasmusson: Vad hände med Contra efter Demokratisk Allians-tiden?

Anders Larsson: De har fortsatt.


FHL Kent Rasmusson: Och för din del, från 1976?

Anders Larsson: Jag började att arbeta hos Baltiska Institutet för Baltiska Kommittén.

Där kom jag in med anknytning till det här s k World Anti Communist League som det har skrivits om.

Min enda uppgift när jag var med där, det att jag blev ut-. sänd till sist för att försöka bekämpa sådant här extremistinflytande från höger, nynazistgrupper och sådana saker.


FHL Kent Rasmusson: I WACL?

Anders Larsson: Ja, det var den enda insatsen. Jag hade ingen befattning eller något sådant.


FHL Kent Rasmusson: Så du var inte med och startade upp WACL i Sverige, utan det var som startade upp det?

Anders Larsson: Ja, just det och


FHL Kent Rasmusson: Har du fått någon ekonomisk kompensation för att du jobbade för WACL de sista åren?

Anders Larsson: Nej, det har jag inte. Vid något tillfälle när de hade konferenser betalade de resan men jag fick betalning av Baltiska Kommittén. Jag hade s k arkivarbete efter läkarintyg.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Vad tycker du var skillnaden mellan Demokratisk Allians och Contra?

Anders Larsson: Jag anser att man skulle vara tvärpolitisk. Man ska inte angripa socialdemokratin, att vara antisocialistisk t ex i princip.

Det kan intressera, jag vet att det var väldigt mycket poliser som köpte märken och sådant där och hade på den tiden, proamerikanska. Det innebär att man är extremist, så att man tycker om Amerika.


FHL Kent Rasmusson: Vad hände med Contra efter Demokratisk Allians-tiden?

Anders Larsson: De har fortsatt.


FHL Kent Rasmusson: Och för din del, från 1976?

Anders Larsson: Jag började att arbeta hos Baltiska Institutet för Baltiska Kommittén.

Där kom jag in med anknytning till det här s k World Anti Communist League som det har skrivits om.

Min enda uppgift när jag var med där, det att jag blev ut-. sänd till sist för att försöka bekämpa sådant här extremistinflytande från höger, nynazistgrupper och sådana saker.


FHL Kent Rasmusson: I WACL?

Anders Larsson: Ja, det var den enda insatsen. Jag hade ingen befattning eller något sådant.


FHL Kent Rasmusson: Så du var inte med och startade upp WACL i Sverige, utan det var som startade upp det?

Anders Larsson: Ja, just det och


FHL Kent Rasmusson: Har du fått någon ekonomisk kompensation för att du jobbade för WACL de sista åren?

Anders Larsson: Nej, det har jag inte. Vid något tillfälle när de hade konferenser betalade de resan men jag fick betalning av Baltiska Kommittén. Jag hade s k arkivarbete efter läkarintyg.

FHL Kent Rasmusson: Vad gjorde du hos Baltiska Kommittén, var det arkivarbete eller var det arbete för WACL?

Anders Larsson: Nej, det mesta jag gjorde var att rätta.

WACL har ingen verksamhet i Sverige utan, vad jag gjorde i Baltiska Kommittén, det var kollektbrev, redigera ansökningar och sådana saker. Det var inte mycket.

WACL är en pseudo-organisation men det är alldeles riktigt, jag ägnade någon tid åt undersökande av nazister och blev litet specialist på det här med nazism, fascism och sådant, tycker jag själv.


FHL Sören Morberg: Pseudo-organisation sade du?

Anders Larsson: WACL, ja.


FHL Sören Morberg: Gäller det utanför Sverige?

Anders Larsson: Ja, jag betraktar det så. Jag kan tala om att när det här om högerextremister kom i tidningarna, när det gällde mig, för alla visste ju vem det var, i maj - juni så skrev i Falukuriren, att han inte godkänner den beteckningen. Han har samarbetat med mig hela tiden mot nynazismen och jag har försett honom med uppgifter och sådana saker. Min syster är gift i en judisk familj och sådana där saker.


FHL Kent Rasmusson: Det var -1976. Hur länge jobbade du kvar hos Baltiska Kommittén eller hos balterna?

Anders Larsson: Till 1985 - 1986, men det blev konflikter av olika slag. Ni kanske har pratat med redan?


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Anders Larsson: Han har ju sina bestämda åsikter, naturligtvis.


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Vad gjorde du hos Baltiska Kommittén, var det arkivarbete eller var det arbete för WACL?

Anders Larsson: Nej, det mesta jag gjorde var att rätta.

WACL har ingen verksamhet i Sverige utan, vad jag gjorde i Baltiska Kommittén, det var kollektbrev, redigera ansökningar och sådana saker. Det var inte mycket.

WACL är en pseudo-organisation men det är alldeles riktigt, jag ägnade någon tid åt undersökande av nazister och blev litet specialist på det här med nazism, fascism och sådant, tycker jag själv.


FHL Sören Morberg: Pseudo-organisation sade du?

Anders Larsson: WACL, ja.


FHL Sören Morberg: Gäller det utanför Sverige?

Anders Larsson: Ja, jag betraktar det så. Jag kan tala om att när det här om högerextremister kom i tidningarna, när det gällde mig, för alla visste ju vem det var, i maj - juni så skrev i Falukuriren, att han inte godkänner den beteckningen. Han har samarbetat med mig hela tiden mot nynazismen och jag har försett honom med uppgifter och sådana saker. Min syster är gift i en judisk familj och sådana där saker.


FHL Kent Rasmusson: Det var -1976. Hur länge jobbade du kvar hos Baltiska Kommittén eller hos balterna?

Anders Larsson: Till 1985 - 1986, men det blev konflikter av olika slag. Ni kanske har pratat med redan?


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Anders Larsson: Han har ju sina bestämda åsikter, naturligtvis.


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Anders Larsson: Det vet ni ju. Han har väl inte helt fel, naturligtvis. Har ni talat med också?


FHL Kent Rasmusson: Nej, det har vi inte gjort.

Kontakten med hur uppstod den?

Anders Larsson: Jag kan nog säga meddetsamma, jag trodde att det var en sak som jag vill betona från början.

Fast det kanske ni inte kommer att tro, aldrig någonsin.

Jag förstod ju längre fram att han hade några sådana här hemliga inom krigsorganisationen, på något sätt, har jag frågat eller han har sagt något till mig angående sitt arbete.

Kanske har han nämnt att Gösta Bohman var en bra person, men det beror på att var moderat, eller högermoderat, själv. Han har även talat om att han varit på kungamiddag någon gång.


FHL Sören Morberg: Hur kom ni i kontakt?

Anders Larsson: Det var han som sökte sig till Baltiska Kommittén.


FHL Sören Morberg: När var detta?

Anders Larsson: Det kan ha varit under Demokratisk Allians-tiden. Vi kom att träffas och talas vid.


FHL Sören Morberg: Var brukade ni träffas?

Anders Larsson: På Wimpies Bar eller kinarestauranger. Någon gång på hans arbetsplats men där ville han ej bli störd.


FHL Sören Morberg: Träffades ni även på din arbetsplats, Baltiska Kommittén?

Anders Larsson: Ja, dit kom han oftast.


FHL Sören Morberg: Vem var det som tog kontakt?

Anders Larsson: Det var han. Han är värdekonservativ, det är synd om honom.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Anders Larsson: Det vet ni ju. Han har väl inte helt fel, naturligtvis. Har ni talat med också?


FHL Kent Rasmusson: Nej, det har vi inte gjort.

Kontakten med hur uppstod den?

Anders Larsson: Jag kan nog säga meddetsamma, jag trodde att det var en sak som jag vill betona från början.

Fast det kanske ni inte kommer att tro, aldrig någonsin.

Jag förstod ju längre fram att han hade några sådana här hemliga inom krigsorganisationen, på något sätt, har jag frågat eller han har sagt något till mig angående sitt arbete.

Kanske har han nämnt att Gösta Bohman var en bra person, men det beror på att var moderat, eller högermoderat, själv. Han har även talat om att han varit på kungamiddag någon gång.


FHL Sören Morberg: Hur kom ni i kontakt?

Anders Larsson: Det var han som sökte sig till Baltiska Kommittén.


FHL Sören Morberg: När var detta?

Anders Larsson: Det kan ha varit under Demokratisk Allians-tiden. Vi kom att träffas och talas vid.


FHL Sören Morberg: Var brukade ni träffas?

Anders Larsson: På Wimpies Bar eller kinarestauranger. Någon gång på hans arbetsplats men där ville han ej bli störd.


FHL Sören Morberg: Träffades ni även på din arbetsplats, Baltiska Kommittén?

Anders Larsson: Ja, dit kom han oftast.


FHL Sören Morberg: Vem var det som tog kontakt?

Anders Larsson: Det var han. Han är värdekonservativ, det är synd om honom.

FHL Sören Morberg: Hur då?

Anders Larsson: Jag var ju med i WACL och jobbade med att få bort dem ur organisationen, vilket lyckades.

var chef och representant. Det hände att jag var med ut på konferenser runt om i världen, men det var nöjesresor. Jag fungerade som sekreterare och fick skriva maskin., Jag skrev bl a protokoll.


FHL Sören Morberg: Vilka länder fick du besöka?

Anders Larsson: Schweiz, Belgien, USA och Taiwan. Jag måste, även påpeka att WACL har fått för stora proportioner i Palme-utredningen.


FHL Sören Morberg: Syftar du på tidningsartiklar?

Anders Larsson: Nej och ja. Tidningarna har mycket poliskontakter och bl a SvD har en lektor vid polishögskolan, som är med i WACL.


FHL Sören Morberg: Menar du att lämnar uppgifter till SvD?

Anders Larsson: Nej, jag menar att poliser lämnar uppgifter till tidningarna. Varför jag var att han var med i WACL och har gjort många resor genom dem.


FHL Sören Morberg: Hände något speciellt nere i Belgien under det senaste mötet inom WACL?

Anders Larsson: Du verkar mycket initierad. Jag var där och bl a krävde att den kanadensiska deltagargruppen skulle uteslutas pga att de givit ut antisemitiska flygblad. Det var inte populärt. Jag blev betraktad som en bråkstake.

var också engagerad i WACL. Han arbetar på .

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Sören Morberg: Hur då?

Anders Larsson: Jag var ju med i WACL och jobbade med att få bort dem ur organisationen, vilket lyckades.

var chef och representant. Det hände att jag var med ut på konferenser runt om i världen, men det var nöjesresor. Jag fungerade som sekreterare och fick skriva maskin., Jag skrev bl a protokoll.


FHL Sören Morberg: Vilka länder fick du besöka?

Anders Larsson: Schweiz, Belgien, USA och Taiwan. Jag måste, även påpeka att WACL har fått för stora proportioner i Palme-utredningen.


FHL Sören Morberg: Syftar du på tidningsartiklar?

Anders Larsson: Nej och ja. Tidningarna har mycket poliskontakter och bl a SvD har en lektor vid polishögskolan, som är med i WACL.


FHL Sören Morberg: Menar du att lämnar uppgifter till SvD?

Anders Larsson: Nej, jag menar att poliser lämnar uppgifter till tidningarna. Varför jag var att han var med i WACL och har gjort många resor genom dem.


FHL Sören Morberg: Hände något speciellt nere i Belgien under det senaste mötet inom WACL?

Anders Larsson: Du verkar mycket initierad. Jag var där och bl a krävde att den kanadensiska deltagargruppen skulle uteslutas pga att de givit ut antisemitiska flygblad. Det var inte populärt. Jag blev betraktad som en bråkstake.

var också engagerad i WACL. Han arbetar på .

FHL Sören Morberg: Vem är

Anders Larsson: Han har en antiproletär inställning. När WACL bildades i Sverige så fick jag en del inbjudningar till olika länder. Jag var inte intresserad av att åka på alla resor, varför jag gav en del biljetter som han blev mycket glad över. Han var yngre och tyckte om att resa.

Han var med i Demokratisk Allians fram till 1971 och vi lärde känna varandra mycket väl. Efter 1971 har han varit lärare och allt möjligt men inte med i någon organisation, mer än WACL, vad jag vet.

FHL Sören Morberg: Kan du berätta, hur du har upplevt s berättelser i tidningarna?

Anders Larsson: Jag har varit nere och beredd att ta livet av mig två gånger.

Jag har sedan januari 1987 druckit 75 cl vodka varje dag. Jag har en enormt dålig livssituation, jag är slut och utkastad överallt. Jag lever på sparade- och av min mor lånade pengar.

De som inte känner mig tror att jag är inblandad i Palme-mordet. Det är fullständigt fel. Om jag känt till något så skulle jag ha talat om detta, inte minst för de utlovade 5 miljonerna. En som fortfarande stöder mig är


FHL Sören Morberg: Är det helt uteslutet att du skulle kunna få kontakt med en organisation som eventuellt kan ligga bakom mordet?

Anders Larsson: trodde att jag inte var inblandad men väl hade kännedom om vad som skulle komma att hända. Han har helt trott på min roll som insatt i de extremistiska krafterna, vilket jag har överdrivit.

Vad jag känner till, så fanns det ingen organisation som var beredd att tillgripa våld. Så fort man kom in på våld eller illegala saker så höll man mig utanför detta.

Bl a. inom Demokratisk Allians där man hade illegala radiosändare och några kastade brandbomber mot FNL-kontor. Ingen hade sagt något till mig, för de visste att jag hade motsatt mig detta.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Sören Morberg: Vem är

Anders Larsson: Han har en antiproletär inställning. När WACL bildades i Sverige så fick jag en del inbjudningar till olika länder. Jag var inte intresserad av att åka på alla resor, varför jag gav en del biljetter som han blev mycket glad över. Han var yngre och tyckte om att resa.

Han var med i Demokratisk Allians fram till 1971 och vi lärde känna varandra mycket väl. Efter 1971 har han varit lärare och allt möjligt men inte med i någon organisation, mer än WACL, vad jag vet.

FHL Sören Morberg: Kan du berätta, hur du har upplevt s berättelser i tidningarna?

Anders Larsson: Jag har varit nere och beredd att ta livet av mig två gånger.

Jag har sedan januari 1987 druckit 75 cl vodka varje dag. Jag har en enormt dålig livssituation, jag är slut och utkastad överallt. Jag lever på sparade- och av min mor lånade pengar.

De som inte känner mig tror att jag är inblandad i Palme-mordet. Det är fullständigt fel. Om jag känt till något så skulle jag ha talat om detta, inte minst för de utlovade 5 miljonerna. En som fortfarande stöder mig är


FHL Sören Morberg: Är det helt uteslutet att du skulle kunna få kontakt med en organisation som eventuellt kan ligga bakom mordet?

Anders Larsson: trodde att jag inte var inblandad men väl hade kännedom om vad som skulle komma att hända. Han har helt trott på min roll som insatt i de extremistiska krafterna, vilket jag har överdrivit.

Vad jag känner till, så fanns det ingen organisation som var beredd att tillgripa våld. Så fort man kom in på våld eller illegala saker så höll man mig utanför detta.

Bl a. inom Demokratisk Allians där man hade illegala radiosändare och några kastade brandbomber mot FNL-kontor. Ingen hade sagt något till mig, för de visste att jag hade motsatt mig detta.

Anders Larsson: Våren 1986 ringde till mig och sade att man har sett tillsammans med en som heter, hans dödsfiende som heter . Då var det det han ville koppla ihop. Det var första gången jag hörde namnet överhuvudtaget.


FHL Kent Rasmusson: Har du träffat

Anders Larsson: Nej, det har jag inte.


FHL Kent Rasmusson: Du vill gärna se kort på honom?

Anders Larsson: Ja. Å andra sidan brukar jag ju -.

Så mycket folk kommer inte till Baltiska Kommittén.

Den Demokratiska Allians-tiden, då var det mycket folk, fram till 1976, men dan var det en ganska dammig, gammal kommitté med 70 - 80 års gubbar. Det var nästan bara som då och då kom upp, det kom aldrig några ungdomar upp.


FHL Kent Rasmusson: Kan du ryska?

Anders Larsson: Nej..


FHL Kent Rasmusson: Och , han säger du är en person som har ganska mycket uppgifter?

Anders Larsson: Ja, han samlar dem. Var han har fått dem ifrån vet jag inte men jag tror han odlar poliskontakter som lämnar ut dem. Ja, och så journalistkontakter, naturligtvis.


FHL Kent Rasmusson: Vem är

Anders Larsson: Det är alltså en mycket känd exilbalt, . Han är visst förhörd av polisen.


FHL Kent Rasmusson: Men för dig en god vän?

Anders Larsson: Det är en kontakt som jag ibland har varit inunder. Han står litet högre. Han intervjuas ständigt i tidningarna och så där. En liberal och seriös person.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Anders Larsson: Våren 1986 ringde till mig och sade att man har sett tillsammans med en som heter, hans dödsfiende som heter . Då var det det han ville koppla ihop. Det var första gången jag hörde namnet överhuvudtaget.


FHL Kent Rasmusson: Har du träffat

Anders Larsson: Nej, det har jag inte.


FHL Kent Rasmusson: Du vill gärna se kort på honom?

Anders Larsson: Ja. Å andra sidan brukar jag ju -.

Så mycket folk kommer inte till Baltiska Kommittén.

Den Demokratiska Allians-tiden, då var det mycket folk, fram till 1976, men dan var det en ganska dammig, gammal kommitté med 70 - 80 års gubbar. Det var nästan bara som då och då kom upp, det kom aldrig några ungdomar upp.


FHL Kent Rasmusson: Kan du ryska?

Anders Larsson: Nej..


FHL Kent Rasmusson: Och , han säger du är en person som har ganska mycket uppgifter?

Anders Larsson: Ja, han samlar dem. Var han har fått dem ifrån vet jag inte men jag tror han odlar poliskontakter som lämnar ut dem. Ja, och så journalistkontakter, naturligtvis.


FHL Kent Rasmusson: Vem är

Anders Larsson: Det är alltså en mycket känd exilbalt, . Han är visst förhörd av polisen.


FHL Kent Rasmusson: Men för dig en god vän?

Anders Larsson: Det är en kontakt som jag ibland har varit inunder. Han står litet högre. Han intervjuas ständigt i tidningarna och så där. En liberal och seriös person.

FHL Kent Rasmusson: Den här jugoslaven,

Anders Larsson: Ja, honom hade jag kontakt med fram till 1984 eller 1985. Det är en bra, hygglig man tror jag. '


FHL Kent Rasmusson: Vad sysslar han med?

Anders Larsson: Han är förtidspensionerad. Han har gett ut två böcker, åker omkring på resor och sådant där i olika försvarsföreningar.


FHL Kent Rasmusson: Vad går böckerna ut på?

Anders Larsson: Det är att Sovjet utgör en fara för Sverige, infiltration, spionage och sådant. Det står inget originellt, andra skriver sådant också.


FHL Kent Rasmusson: Vem är

Anders Larsson:


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Anders Larsson: Det vet jag däremot inte. Tyvärr är det inte så mycket kvinnor som har rört sig i de här kretsarna.


FHL Kent Rasmusson: Jag tar bara litet namn ur det här PM:et.

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson:

Anders Larsson: Nej. Jag kanske har hört namnet någonstans men det är ingen som jag känner.


FHL Kent Rasmusson:

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Den här jugoslaven,

Anders Larsson: Ja, honom hade jag kontakt med fram till 1984 eller 1985. Det är en bra, hygglig man tror jag. '


FHL Kent Rasmusson: Vad sysslar han med?

Anders Larsson: Han är förtidspensionerad. Han har gett ut två böcker, åker omkring på resor och sådant där i olika försvarsföreningar.


FHL Kent Rasmusson: Vad går böckerna ut på?

Anders Larsson: Det är att Sovjet utgör en fara för Sverige, infiltration, spionage och sådant. Det står inget originellt, andra skriver sådant också.


FHL Kent Rasmusson: Vem är

Anders Larsson:


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Anders Larsson: Det vet jag däremot inte. Tyvärr är det inte så mycket kvinnor som har rört sig i de här kretsarna.


FHL Kent Rasmusson: Jag tar bara litet namn ur det här PM:et.

Anders Larsson: Ja.


FHL Kent Rasmusson:

Anders Larsson: Nej. Jag kanske har hört namnet någonstans men det är ingen som jag känner.


FHL Kent Rasmusson:

Anders Larsson: Ja, det får jag lov att säga, att och jag vi hade goda, personliga kontakter redan 1976. Han hör till dem som kom upp, vi var ute och körde bil och sådana där saker. Jag deltog inte i de två olika kommittéer som han hade. Det fick han köra med själv men han var trevlig och tyckte att jag var intressant, ungefär på samma sätt som tyckte. Jag skulle kanske ha nämnt det här spontant men jag kom inte att tänka på det.


FHL Sören Morberg: Du säger så här, att de tycker du är intressant. Är det samma sak där, att du kanske någon gång har lagt till litet grand eller gjort dig mer intressant än vad du är, när du har känt att du märker deras intresse för din person?

Anders Larsson: Ja, helt klart. Jag var ju vanlig simpel arkivarbetare och försökte väl göra mig kanske märkvärdigare, vissa saker. Man ledde saker och gjorde saker som man inte, ja, överdrivit litet grand.


FHL Sören Morberg: Känner du det som en belastning, att du jobbar vid ett arkiv eller att du känner att du har misslyckats?

Anders Larsson: Ja, det är så lustigt. Jag förstår att har sagt att jag bara jobbar med WACL.

Jag kan nästan förstå det på din röst, att han har sagt en sådan sak men han alltså, kommittén fick inte göra vissa saker. Det skulle vara så strikt, det skulle vara så begränsat, fick inte göra det, fick inte göra det och då satt man och forskade om de här nazisterna istället, litet grand, och skickade PM.

Det största problemet för mig är att jag liksom har trasslat till min tillvaro totalt och sedan det här med balterna liksom skars bort, så har jag inte haft något fotfäste.


FHL Kent Rasmusson: Den här nya Tisdagsklubben, har du varit med där?

Anders Larsson: Ja, det har jag, litet grand. Det är riktigt, jag har varit med där men det var mest en klubb för, 6 - 7 herrar träffades, eller 3 herrar och 3 damer. Det var en som hette gammal antinazist, sedan var det som tog över igen inom de stora grejorna. Det var hon som ordnade det här stora mötet, som jag inte alls var särskilt förtjust i.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Anders Larsson: Ja, det får jag lov att säga, att och jag vi hade goda, personliga kontakter redan 1976. Han hör till dem som kom upp, vi var ute och körde bil och sådana där saker. Jag deltog inte i de två olika kommittéer som han hade. Det fick han köra med själv men han var trevlig och tyckte att jag var intressant, ungefär på samma sätt som tyckte. Jag skulle kanske ha nämnt det här spontant men jag kom inte att tänka på det.


FHL Sören Morberg: Du säger så här, att de tycker du är intressant. Är det samma sak där, att du kanske någon gång har lagt till litet grand eller gjort dig mer intressant än vad du är, när du har känt att du märker deras intresse för din person?

Anders Larsson: Ja, helt klart. Jag var ju vanlig simpel arkivarbetare och försökte väl göra mig kanske märkvärdigare, vissa saker. Man ledde saker och gjorde saker som man inte, ja, överdrivit litet grand.


FHL Sören Morberg: Känner du det som en belastning, att du jobbar vid ett arkiv eller att du känner att du har misslyckats?

Anders Larsson: Ja, det är så lustigt. Jag förstår att har sagt att jag bara jobbar med WACL.

Jag kan nästan förstå det på din röst, att han har sagt en sådan sak men han alltså, kommittén fick inte göra vissa saker. Det skulle vara så strikt, det skulle vara så begränsat, fick inte göra det, fick inte göra det och då satt man och forskade om de här nazisterna istället, litet grand, och skickade PM.

Det största problemet för mig är att jag liksom har trasslat till min tillvaro totalt och sedan det här med balterna liksom skars bort, så har jag inte haft något fotfäste.


FHL Kent Rasmusson: Den här nya Tisdagsklubben, har du varit med där?

Anders Larsson: Ja, det har jag, litet grand. Det är riktigt, jag har varit med där men det var mest en klubb för, 6 - 7 herrar träffades, eller 3 herrar och 3 damer. Det var en som hette gammal antinazist, sedan var det som tog över igen inom de stora grejorna. Det var hon som ordnade det här stora mötet, som jag inte alls var särskilt förtjust i.

FHL Sören Morberg: fanns?

Anders Larsson: Ja.


FHL Sören Morberg: Vad hette han igen, han som ledde den?

Anders Larsson: Det var


FHL Kent Rasmusson: Var det han som ville starta upp det eller var det din idé?

Anders Larsson: Vilket då?


FHL Kent Rasmusson: De här småföretagen.

Anders Larsson: Nej, nej, nej. Jag har inte varit intresserad av det här med inrikespolitik särskilt mycket.


FHL Kent Rasmusson: Det står att du anmält för Säpo men Säpo vill inte befatta sig med saken?

Anders Larsson: Jag skulle ha anmält


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Anders Larsson: Säger det?


FHL Kent Rasmusson: Nej. Enligt dig själv, så har en bror i Sovjet, på tjejens sida.

Anders Larsson: Ja, det är riktigt. Det är de där sakerna jag skrev. Det gick ut en skrivelse, det är ingenting till regeringen.


FHL Kent Rasmusson: Nej. Stämmer det att du har gjort det i anmälan?

Anders Larsson: Jag vet inte om man anmäler till Säpo, man skickar in en massa brev. När man bara skickar brev, olika saker, iakttagelser man gör. De är mycket vana att ta emot olika skrivelser av privata personer. Mer eller mindre dåraktiga saker som man får där.

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Sören Morberg: fanns?

Anders Larsson: Ja.


FHL Sören Morberg: Vad hette han igen, han som ledde den?

Anders Larsson: Det var


FHL Kent Rasmusson: Var det han som ville starta upp det eller var det din idé?

Anders Larsson: Vilket då?


FHL Kent Rasmusson: De här småföretagen.

Anders Larsson: Nej, nej, nej. Jag har inte varit intresserad av det här med inrikespolitik särskilt mycket.


FHL Kent Rasmusson: Det står att du anmält för Säpo men Säpo vill inte befatta sig med saken?

Anders Larsson: Jag skulle ha anmält


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Anders Larsson: Säger det?


FHL Kent Rasmusson: Nej. Enligt dig själv, så har en bror i Sovjet, på tjejens sida.

Anders Larsson: Ja, det är riktigt. Det är de där sakerna jag skrev. Det gick ut en skrivelse, det är ingenting till regeringen.


FHL Kent Rasmusson: Nej. Stämmer det att du har gjort det i anmälan?

Anders Larsson: Jag vet inte om man anmäler till Säpo, man skickar in en massa brev. När man bara skickar brev, olika saker, iakttagelser man gör. De är mycket vana att ta emot olika skrivelser av privata personer. Mer eller mindre dåraktiga saker som man får där.

FHL Kent Rasmusson: Vem var

Anders Larsson:


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Anders Larsson: En kommunistisk riksdagsman.


FHL Kent Rasmusson: Och

Anders Larsson: Det var en person som skänkte en del pengar till Demokratisk Allians 1971.

Konstigt att du frågar faktiskt, för det är bara i ett sammanhang sum jag har använt det namnet.


FHL Kent Rasmusson: När var det?

Anders Larsson: Det var när han hade tagit emot Iraks ambassadör i Riksdagshuset.


FHL Kent Rasmusson: Några dagar före mordet?

Anders Larsson: Ja. Du vet att det här brevet jag skickade till det måste vara det. Jag har dåligt minne, jag har väldigt dåligt minne, jag kan inte komma ihåg.

OK, . Ja, han får man väl säga är riktigt höger. Inga åsikter som man kan godta alls men intressant person. Han stödde en del finansiellt någon gång på 70-talet och har ringt sedan någon gång.' Han var, ja, litet skum av sig.


FHL Sören Morberg: Var han gift med någon japansk flicka?

Anders Larsson: En japanska, ja.


FHL Kent Rasmusson: Hur då menar du, "skum"?

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

Pol-1987-08-25 0930 Samtal med Anders-Larsson.pdf

FHL Kent Rasmusson: Vem var

Anders Larsson:


FHL Kent Rasmusson: Ja.

Anders Larsson: En kommunistisk riksdagsman.


FHL Kent Rasmusson: Och

Anders Larsson: Det var en person som skänkte en del pengar till Demokratisk Allians 1971.

Konstigt att du frågar faktiskt, för det är bara i ett sammanhang sum jag har använt det namnet.


FHL Kent Rasmusson: När var det?

Anders Larsson: Det var när han hade tagit emot Iraks ambassadör i Riksdagshuset.


FHL Kent Rasmusson: Några dagar före mordet?

Anders Larsson: Ja. Du vet att det här brevet jag skickade till det måste vara det. Jag har dåligt minne, jag har väldigt dåligt minne, jag kan inte komma ihåg.

OK, . Ja, han får man väl säga är riktigt höger. Inga åsikter som man kan godta alls men intressant person. Han stödde en del finansiellt någon gång på 70-talet och har ringt sedan någon gång.' Han var, ja, litet skum av sig.


FHL Sören Morberg: Var han gift med någon japansk flicka?

Anders Larsson: En japanska, ja.


FHL Kent Rasmusson: Hur då menar du, "skum"?

Protokoll fört vid förhör med krinsp Birger Holmström, anst. Stockholms polisdistrikt, Narkotikarateln, tfn: 769 5720.

Förhöret hållet på kriminalavdelningen 1988-08-30 09:20 .

Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén utan tillgång till förhörsvittne.

Holmström underrättades om att han skulle höras angående sina arbetsuppgifter om var han befann sig och eventuella iakttagelser 1986-02-28 ,det vill säga den dag då Olof Palme mördades.

Holmström uppgav:

Den aktuella dagen påbörjade han sin tjänstgöring klockan 16:00 . Han tjänstgjorde vid tillfället samt tjänstgör fortfarande på narkotikaroteln.

Vad han nu kan erinra sig arbetade han vid den här tidpunkten tillsammans med Margareta Eklund och Jörgen Söderholm samt eventuellt någon ytterligare person. Vem, kan han dock icke komma ihåg.

Vid tjänstgöringens början "gick de igenom vad som hänt" och hade bland andra kontakt med personal i TK-rummet, eftersom de en längre tid spanat mot en misstänkt "narkotikalangare" vid namn  Sigvard  Cedergren och som vid tillfället bodde på Tegnérgatan 16 i Stockholm.

Efter genomgången åkte Holmström ut till sitt "objekt" och klockan hade väl börjat närma sig 17:00 när han lämnade roteln.

Han disponerade tjänstebil men kunde icke erinra sig vilken bil det var och ej heller reg.nr på densamma.

Pol-1988-08-30 0920 KE10864-Förhör med Birger-Holmström.pdf

Pol-1988-08-30 0920 KE10864-Förhör med Birger-Holmström.pdf

Protokoll fört vid förhör med krinsp Birger Holmström, anst. Stockholms polisdistrikt, Narkotikarateln, tfn: 769 5720.

Förhöret hållet på kriminalavdelningen 1988-08-30 09:20 .

Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén utan tillgång till förhörsvittne.

Holmström underrättades om att han skulle höras angående sina arbetsuppgifter om var han befann sig och eventuella iakttagelser 1986-02-28 ,det vill säga den dag då Olof Palme mördades.

Holmström uppgav:

Den aktuella dagen påbörjade han sin tjänstgöring klockan 16:00 . Han tjänstgjorde vid tillfället samt tjänstgör fortfarande på narkotikaroteln.

Vad han nu kan erinra sig arbetade han vid den här tidpunkten tillsammans med Margareta Eklund och Jörgen Söderholm samt eventuellt någon ytterligare person. Vem, kan han dock icke komma ihåg.

Vid tjänstgöringens början "gick de igenom vad som hänt" och hade bland andra kontakt med personal i TK-rummet, eftersom de en längre tid spanat mot en misstänkt "narkotikalangare" vid namn  Sigvard  Cedergren och som vid tillfället bodde på Tegnérgatan 16 i Stockholm.

Efter genomgången åkte Holmström ut till sitt "objekt" och klockan hade väl börjat närma sig 17:00 när han lämnade roteln.

Han disponerade tjänstebil men kunde icke erinra sig vilken bil det var och ej heller reg.nr på densamma.

Holmströms arbetsuppgifter var som många gånger tidigare att sitta i närheten av "objektets" bostad för att därifrån kunna lämna information till de övriga spanarna om "vad som var på gång".

För att kunna utföra spaningarna på ett meningsfyllt sätt hade de tillgång till lokaler varifrån de kunde spana. Dessa lokaler tillhörde ett Finansbolag och var belägna mitt emot "objektets" bostad.

Han uppgav vidare att han befann sig i dessa lokaler ända fram till 22 -tiden när han tillsammans med de övriga avbröt spaningarna.

Här tillfrågades Holmström om han vid något tillfälle lämnade lokalerna för att t.ex äta eller dricka kaffe.

På detta svarade Holmström att det gjorde han icke eftersom de genom Finansbolagets försorg erhöll kaffe och bröd och detta gällde även kvällstid.

Han tillfrågades vidare om han av någon annan anledning vid något tillfälle lämnade sin "spaningsplats", men detta höll han för otroligt eftersom det var mycket lugnt utanför objektets bostad den aktuella kvällen.

Vad han kunde erinra sig nu befann sig den misstänkte icke i bostaden och detta var väl, som han säger, orsaken till att det icke var något spring i lägenheten.

På fråga om han och hans kollegor någon gång under kvällen använde sig av sina "polisradioapparater" uppgav han, att det gjorde vi säkert, även om det inte var något viktigt vi hade att säga till varandra, så "testade" vi dem för att höra "att allt fungerade".

Därefter uppgav han följande:

- Eftersom det var så lugnt på platsen så har jag för mig att vi, d.v.s Margareta Eklund, Jörgen Söderholm och jag beslöt oss för att avbryta spaningarna och åka till roteln.

Vad jag kommer ihåg nu så "sammanstrålade" vi inne på roteln och där gick igenom vad som hänt och eftersom vi genom samtal med personal i TK-rummet även fick den informationen att allt var tyst och stilla, beslöt vi oss för att avbryta spaningarna för natten.

Pol-1988-08-30 0920 KE10864-Förhör med Birger-Holmström.pdf

Pol-1988-08-30 0920 KE10864-Förhör med Birger-Holmström.pdf

Holmströms arbetsuppgifter var som många gånger tidigare att sitta i närheten av "objektets" bostad för att därifrån kunna lämna information till de övriga spanarna om "vad som var på gång".

För att kunna utföra spaningarna på ett meningsfyllt sätt hade de tillgång till lokaler varifrån de kunde spana. Dessa lokaler tillhörde ett Finansbolag och var belägna mitt emot "objektets" bostad.

Han uppgav vidare att han befann sig i dessa lokaler ända fram till 22 -tiden när han tillsammans med de övriga avbröt spaningarna.

Här tillfrågades Holmström om han vid något tillfälle lämnade lokalerna för att t.ex äta eller dricka kaffe.

På detta svarade Holmström att det gjorde han icke eftersom de genom Finansbolagets försorg erhöll kaffe och bröd och detta gällde även kvällstid.

Han tillfrågades vidare om han av någon annan anledning vid något tillfälle lämnade sin "spaningsplats", men detta höll han för otroligt eftersom det var mycket lugnt utanför objektets bostad den aktuella kvällen.

Vad han kunde erinra sig nu befann sig den misstänkte icke i bostaden och detta var väl, som han säger, orsaken till att det icke var något spring i lägenheten.

På fråga om han och hans kollegor någon gång under kvällen använde sig av sina "polisradioapparater" uppgav han, att det gjorde vi säkert, även om det inte var något viktigt vi hade att säga till varandra, så "testade" vi dem för att höra "att allt fungerade".

Därefter uppgav han följande:

- Eftersom det var så lugnt på platsen så har jag för mig att vi, d.v.s Margareta Eklund, Jörgen Söderholm och jag beslöt oss för att avbryta spaningarna och åka till roteln.

Vad jag kommer ihåg nu så "sammanstrålade" vi inne på roteln och där gick igenom vad som hänt och eftersom vi genom samtal med personal i TK-rummet även fick den informationen att allt var tyst och stilla, beslöt vi oss för att avbryta spaningarna för natten.

Vidare tillade han; och jag har för mig att jag lämnade roteln strax före 23:00 och åkte hem.

Tillfrågad om sina kläder den aktuella kvällen uppgav han att han troligen hade blå midjekort täckjacka samt blå manchesterbyxor.

Därefter tillfrågades han om han under sin tid på observationsplatsen gjort några iakttagelser beträffande fordon eller personer som kunde "kopplas" till mordet på statsministern uppgav han att så icke var fallet och skulle någon eller några ha uppträtt "konstigt" så skulle han säkert ha observerat detta och gjort anteckningar.

Därefter avslutades förhöret sedan han godkänt det nedtecknade som han lämnade utan anmärkning eller tillägg.

Förhöret avslutades klockan 10:25 .

Stockholm som ovan

Thure Nässén
krinsp

Pol-1988-08-30 0920 KE10864-Förhör med Birger-Holmström.pdf

Pol-1988-08-30 0920 KE10864-Förhör med Birger-Holmström.pdf

Vidare tillade han; och jag har för mig att jag lämnade roteln strax före 23:00 och åkte hem.

Tillfrågad om sina kläder den aktuella kvällen uppgav han att han troligen hade blå midjekort täckjacka samt blå manchesterbyxor.

Därefter tillfrågades han om han under sin tid på observationsplatsen gjort några iakttagelser beträffande fordon eller personer som kunde "kopplas" till mordet på statsministern uppgav han att så icke var fallet och skulle någon eller några ha uppträtt "konstigt" så skulle han säkert ha observerat detta och gjort anteckningar.

Därefter avslutades förhöret sedan han godkänt det nedtecknade som han lämnade utan anmärkning eller tillägg.

Förhöret avslutades klockan 10:25 .

Stockholm som ovan

Thure Nässén
krinsp

grovre brormål

07 avenil

DA 6 Angnde nr

D

telefon

Tuppgiftslamnare tc Hernamn och fOrnama

Stockholm 02 Arbetscher

RIGA2 03 uppräljald av

Krinsp. Ingvar Kjellvås 09 Brott med vilkeluppalten har samman

Mordet på llof Palme 10 T90%

04 Fonsaltningsblad

797

OS

06

[ Utskriftsdatum 1988-10-08

Forhosspro1

Pinmamnria

GS

Protokoll fört vid förhör med, AXBERG, YVONNE Viola Birgitta, - lor Urmakarvägen 4, 817 03 Hamrångefjärden, trn 0297-20217. Anställd Gävle lasarett, tfn 026-12 96 01. Förhöret hållet i den hördes bostad, onsdagen den 5 oktober 1988 med början kl Förhörsledare: krinsp. Thure Nässen och krinsp. Ingvar Kjellvås. Förhörsvittne: ej tillgängligt. Sandupptagning.

Axberg skall höras i anledning av att hon har haft hand om Ulf Spinnars, genom

skyddskonsulenten i Sollentuna.

Yvonne har haft hand om Spinnars under så kallad frivård. Detta har skett mellan åren 81-, -82 fram till hösten -86. Vårdperioderna har varit olika långa, men de har skett med jämna mellanrum. Yvonne tillfrågas om Spinnars haft några kompisar med sig under hans vårdtid hos henne. Hon drar sig då till minnes och säger att han brukade ha kompisar med sig, bland annat en kille vid namn Christer, okänt efternamn. Spinnars hade kallat Christer för Torpeden. Vidare hade Spinnars en kompis till, som Yvonne inte kan säga namnet på.

Vad Yvonne kommer ihåg idag, har Christer varit här, tre/fyra gånger. När det detta

skett tidsmässigt, kan hon inte säga, men det är både före och efter händelsen, når Spinnars och Christer Pettersson misshandlade en polis, ute i Sollentuna. Detta

har Spinnars berättat för Yvonne. Händelsen med den misshandlade polisen, inträffade 861109. Vidare har Spinnars berättat för Yvonne att han blivit osams med Christer, vid ett tillfälle i samband med ett annat lägenhetsinbrott. De hade då slagits med kniv, men har senare blivit sams.

APS 463 2.1-4 88-01 25 000 set ALLF 400 8004 Ektomitryck Blanketten 3008

Tylls el om blankellen anviirids 9om fortsättningsjad.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1988-10-05 KD10409 Förhör med Yvonne Axberg om Spinnars.pdf

Pol-1988-10-05 KD10409 Förhör med Yvonne Axberg om Spinnars.pdf

grovre brormål

07 avenil

DA 6 Angnde nr

D

telefon

Tuppgiftslamnare tc Hernamn och fOrnama

Stockholm 02 Arbetscher

RIGA2 03 uppräljald av

Krinsp. Ingvar Kjellvås 09 Brott med vilkeluppalten har samman

Mordet på llof Palme 10 T90%

04 Fonsaltningsblad

797

OS

06

[ Utskriftsdatum 1988-10-08

Forhosspro1

Pinmamnria

GS

Protokoll fört vid förhör med, AXBERG, YVONNE Viola Birgitta, - lor Urmakarvägen 4, 817 03 Hamrångefjärden, trn 0297-20217. Anställd Gävle lasarett, tfn 026-12 96 01. Förhöret hållet i den hördes bostad, onsdagen den 5 oktober 1988 med början kl Förhörsledare: krinsp. Thure Nässen och krinsp. Ingvar Kjellvås. Förhörsvittne: ej tillgängligt. Sandupptagning.

Axberg skall höras i anledning av att hon har haft hand om Ulf Spinnars, genom

skyddskonsulenten i Sollentuna.

Yvonne har haft hand om Spinnars under så kallad frivård. Detta har skett mellan åren 81-, -82 fram till hösten -86. Vårdperioderna har varit olika långa, men de har skett med jämna mellanrum. Yvonne tillfrågas om Spinnars haft några kompisar med sig under hans vårdtid hos henne. Hon drar sig då till minnes och säger att han brukade ha kompisar med sig, bland annat en kille vid namn Christer, okänt efternamn. Spinnars hade kallat Christer för Torpeden. Vidare hade Spinnars en kompis till, som Yvonne inte kan säga namnet på.

Vad Yvonne kommer ihåg idag, har Christer varit här, tre/fyra gånger. När det detta

skett tidsmässigt, kan hon inte säga, men det är både före och efter händelsen, når Spinnars och Christer Pettersson misshandlade en polis, ute i Sollentuna. Detta

har Spinnars berättat för Yvonne. Händelsen med den misshandlade polisen, inträffade 861109. Vidare har Spinnars berättat för Yvonne att han blivit osams med Christer, vid ett tillfälle i samband med ett annat lägenhetsinbrott. De hade då slagits med kniv, men har senare blivit sams.

APS 463 2.1-4 88-01 25 000 set ALLF 400 8004 Ektomitryck Blanketten 3008

Tylls el om blankellen anviirids 9om fortsättningsjad.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Stockholm

i grövre brormál

07 Avsnitt

08 Lopande ar

02 Arbetsenhet

KD 10408-ZA

04 FA11Tuppgiftslamnare (ettemamn och tornamn)

ningsbind

RK-AZ 3 Uppsalakid av

ICIO Krins Nässen a9 Dront med vilkel upgillen hör samm un

Mordet på Olof Palme 10 sak

OS

16

Ulskrittsdatum

Forherspool

Promemoria

181013/GT

Protokoll fört vid förhör med KJELLSTRÖM, Lars /Lasse/ Berne f. - , bor Häggviksvägen 11, 191 50 Sollentuna, tfn: 18 - 96 B7 91, egen företagare under bostadsadressen. Förhöret hållet den 11 oktober 1988 med början kl. 13.50 i rikskriminalens lokaler, Kungsholmsgatan 37, 7 tr, Stockholm Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén och Tommy Andersson utan tillgång till förhörsvittne.

Kjellström underrättades om att hans namn "dykt upp" under utredningen av mordet på statsminister Olof Palme och att vi av den anledningen ville ställa några frågor angående hans förehavanden vid tiden för mordet samt var han var född, vad han arbetat med och var han varit bosatt under de gångna åren.

Lasse, som vi kallar honom

för i fortsättningen, berättade följande:

Jag är född i Eksjö i Småland, men flyttade redan 1957 eller -58 till Tumba utanför Stockholm. Jag bodde tillsammans med mina föräldrar där och redan efter ett år flyttade vi till Sollentuna.

Inom Sollentuna bodde jag på olika platser, bl a Häggvik, Rotebro, Edsberg och åter i Rotebro. Där bodde jag fram till år 1981, då jag flyttade till min nuvarande bostad på Häggviksvägen 11. Där bodde även min f.d hustru och våra två söner fram till den 15 januari 1986, då min hustru begärde skilsmässa och flyttade därifrån tillsammans med våra två söner. De bosatte sig från detta datum på Klasrovägen i Sollentuna, kan ej erinra mig gatunumret.

RPS 463.2.1-48B-01 25 000 set ALLF 400 B 004 Exonomitryck Blanketter BODS

Lasse tillfrågades här om han hade några släktingar kvar i Småland, som han umgicks med. Han uppgav att han rätt ofta brukade hälsa på två av sina mostrar som bor i Jönköping och Nässjö. På fråga om han då brukade "lägga sig till"

med någon dialekt när han befinner sig hos släkten, så uppger han att det är O klart man "faller in" i deras dialekt och den har jag väl "med mig" när jag kommer hem till Sollentuna också, men den försvinner ju så småningom.

Ex 1: Till enginalparm in nr. 1ald)

• Hylls 9 om Mankellen används som fortsalin ngeblad

Pol-1988-10-11 KD10408-02-A Förhör med Lars Kjellström om Spinnars och CP.pdf

Pol-1988-10-11 KD10408-02-A Förhör med Lars Kjellström om Spinnars och CP.pdf

Stockholm

i grövre brormál

07 Avsnitt

08 Lopande ar

02 Arbetsenhet

KD 10408-ZA

04 FA11Tuppgiftslamnare (ettemamn och tornamn)

ningsbind

RK-AZ 3 Uppsalakid av

ICIO Krins Nässen a9 Dront med vilkel upgillen hör samm un

Mordet på Olof Palme 10 sak

OS

16

Ulskrittsdatum

Forherspool

Promemoria

181013/GT

Protokoll fört vid förhör med KJELLSTRÖM, Lars /Lasse/ Berne f. - , bor Häggviksvägen 11, 191 50 Sollentuna, tfn: 18 - 96 B7 91, egen företagare under bostadsadressen. Förhöret hållet den 11 oktober 1988 med början kl. 13.50 i rikskriminalens lokaler, Kungsholmsgatan 37, 7 tr, Stockholm Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén och Tommy Andersson utan tillgång till förhörsvittne.

Kjellström underrättades om att hans namn "dykt upp" under utredningen av mordet på statsminister Olof Palme och att vi av den anledningen ville ställa några frågor angående hans förehavanden vid tiden för mordet samt var han var född, vad han arbetat med och var han varit bosatt under de gångna åren.

Lasse, som vi kallar honom

för i fortsättningen, berättade följande:

Jag är född i Eksjö i Småland, men flyttade redan 1957 eller -58 till Tumba utanför Stockholm. Jag bodde tillsammans med mina föräldrar där och redan efter ett år flyttade vi till Sollentuna.

Inom Sollentuna bodde jag på olika platser, bl a Häggvik, Rotebro, Edsberg och åter i Rotebro. Där bodde jag fram till år 1981, då jag flyttade till min nuvarande bostad på Häggviksvägen 11. Där bodde även min f.d hustru och våra två söner fram till den 15 januari 1986, då min hustru begärde skilsmässa och flyttade därifrån tillsammans med våra två söner. De bosatte sig från detta datum på Klasrovägen i Sollentuna, kan ej erinra mig gatunumret.

RPS 463.2.1-48B-01 25 000 set ALLF 400 B 004 Exonomitryck Blanketter BODS

Lasse tillfrågades här om han hade några släktingar kvar i Småland, som han umgicks med. Han uppgav att han rätt ofta brukade hälsa på två av sina mostrar som bor i Jönköping och Nässjö. På fråga om han då brukade "lägga sig till"

med någon dialekt när han befinner sig hos släkten, så uppger han att det är O klart man "faller in" i deras dialekt och den har jag väl "med mig" när jag kommer hem till Sollentuna också, men den försvinner ju så småningom.

Ex 1: Till enginalparm in nr. 1ald)

• Hylls 9 om Mankellen används som fortsalin ngeblad

Protokoll fört vid telefonförhör med, BRAA, SIGRID, por - . Bor Häggviskvägen 11, 191 50 Sollentuna, tfn 18-96 87 91., för närvarande mammmaledig. Förhöret hållet den 11 oktober 1988 med början kl 16.15. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén.

Fru Braa underrättades om att hennes sambos namn Lars Kjellström, dykt upp i samband med utredningen av mordet på Olof Palme och att han hörts om sina förehavanden den 28 februari 1986.

Vid förhöret hade Lars bland annat hänvisat till att han eventuellt, pratat med henne i telefon nång gång under kvällen.

Sigrid, som hon kallas fortsättningsvis, uppgav följande: Den aktuella veckan i februari 1986, det vill säga den vecka flof Palme mördades, så befann hon sig i Gesunda tillsammans med handikappade barn, som hon arbetade med vid den tiden. Hon var där, för att åka skidor med barnen.

lagney Vid den här tidpunkten bodde hon annars i en egen/1 Sollentuna, men hade börjat sällskapa med Lasse. De bodde dock ej ihop, som hon säger, utan Lasse bodde i den villa, som han hyrde av Sollentuna kommun och där han fortfarande bor, fast nu tillsammans med henne och deras sex månader gamla son.

Tillfrågad om hon den 28 februari 1986 kan erinra sig, om hon talat med Lasse, uppgav hon följande: Jag ringde honom säkert på kvällen och tillägger att vi var ju nykära, vid den tidpunkten och lite svartsjuk var jag också, så vi hördes nog på telefon. På

Ilyels ej om blanketten används som foris 5lningsblad

Pol-1988-10-11 KD10408-03 Förhör med Sigrid Braa om CP Spinnars mfl.pdf

Pol-1988-10-11 KD10408-03 Förhör med Sigrid Braa om CP Spinnars mfl.pdf

Protokoll fört vid telefonförhör med, BRAA, SIGRID, por - . Bor Häggviskvägen 11, 191 50 Sollentuna, tfn 18-96 87 91., för närvarande mammmaledig. Förhöret hållet den 11 oktober 1988 med början kl 16.15. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén.

Fru Braa underrättades om att hennes sambos namn Lars Kjellström, dykt upp i samband med utredningen av mordet på Olof Palme och att han hörts om sina förehavanden den 28 februari 1986.

Vid förhöret hade Lars bland annat hänvisat till att han eventuellt, pratat med henne i telefon nång gång under kvällen.

Sigrid, som hon kallas fortsättningsvis, uppgav följande: Den aktuella veckan i februari 1986, det vill säga den vecka flof Palme mördades, så befann hon sig i Gesunda tillsammans med handikappade barn, som hon arbetade med vid den tiden. Hon var där, för att åka skidor med barnen.

lagney Vid den här tidpunkten bodde hon annars i en egen/1 Sollentuna, men hade börjat sällskapa med Lasse. De bodde dock ej ihop, som hon säger, utan Lasse bodde i den villa, som han hyrde av Sollentuna kommun och där han fortfarande bor, fast nu tillsammans med henne och deras sex månader gamla son.

Tillfrågad om hon den 28 februari 1986 kan erinra sig, om hon talat med Lasse, uppgav hon följande: Jag ringde honom säkert på kvällen och tillägger att vi var ju nykära, vid den tidpunkten och lite svartsjuk var jag också, så vi hördes nog på telefon. På

Ilyels ej om blanketten används som foris 5lningsblad

Protokoll fört vid förhör med, KJELLSTRÖM, LARS LASSE/ Berne, - . for Häggviksvägen 11, 191 50 Sollentuna, Tfn 03-96 87 91. Egen företagare under bostadsadressen. Förhöret hållet i Kjellströms bostad den 12 oktober 1988 med början kl 18.45. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén. Förhörsvittne: Sigrid Braa (sambo med den hörde

Anledningen till förhöret , är att någon ringt till Kjellströms bostad och under samtalet framfört hot, om att hans hus skulle sprängas i luften och att Kjellström vidarebefodrat dessa uppgifter till undertecknad.

Kjellström uppger följande:

Själv tog han icke emot samtalet, utan det varhans sambos syster som var hemma och svarade i telefonen. Hennes namn är Vigdis Braa, hon träffas på tfn 08-96 98 72.

Hon var vid tillfället barnvakt åt paret Kjellströms sex månader gamle son. Enligt vad Lasse fått sig berättat av Vigdis, hade mannen ej omtalat vad han hette, utan omedelbart frågat om Lasse var hemma. Vigdis hade uppgivit att så icke var fallet. Mannen hade då framfört följande hälsning till Lasse: "hälsa honom att han inte skall springa omkring och prata skit, för då kommer hans hus att sprängas i luften." Därefter hade mannen lagt på luren och vad Lasse kunde erinra sig, så hade samtalet kommit någon gång mitt på dagen.

Sedan Lasse fått detta berättat för sig, hade han ringt till sin styvbroder och frågat om denne sökt honom under dagen. Denne hade då förnekat detta. Anledningen till att Lasse misstänkte att det var denne som ringt, berodde på att deras relationer, inte var de bästa. Lasse tillägger att styvbrodern är lite underlig och att han kan få sådana idéer för sig.

• Hylta ej om blanketten anwenda som (otsattnangsblad

Ex 1: Till originalpärm (i ne-följd)

Pol-1988-10-12 KD10408-02-B Förhör med Lars Kjellström .pdf

Pol-1988-10-12 KD10408-02-B Förhör med Lars Kjellström .pdf

Protokoll fört vid förhör med, KJELLSTRÖM, LARS LASSE/ Berne, - . for Häggviksvägen 11, 191 50 Sollentuna, Tfn 03-96 87 91. Egen företagare under bostadsadressen. Förhöret hållet i Kjellströms bostad den 12 oktober 1988 med början kl 18.45. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén. Förhörsvittne: Sigrid Braa (sambo med den hörde

Anledningen till förhöret , är att någon ringt till Kjellströms bostad och under samtalet framfört hot, om att hans hus skulle sprängas i luften och att Kjellström vidarebefodrat dessa uppgifter till undertecknad.

Kjellström uppger följande:

Själv tog han icke emot samtalet, utan det varhans sambos syster som var hemma och svarade i telefonen. Hennes namn är Vigdis Braa, hon träffas på tfn 08-96 98 72.

Hon var vid tillfället barnvakt åt paret Kjellströms sex månader gamle son. Enligt vad Lasse fått sig berättat av Vigdis, hade mannen ej omtalat vad han hette, utan omedelbart frågat om Lasse var hemma. Vigdis hade uppgivit att så icke var fallet. Mannen hade då framfört följande hälsning till Lasse: "hälsa honom att han inte skall springa omkring och prata skit, för då kommer hans hus att sprängas i luften." Därefter hade mannen lagt på luren och vad Lasse kunde erinra sig, så hade samtalet kommit någon gång mitt på dagen.

Sedan Lasse fått detta berättat för sig, hade han ringt till sin styvbroder och frågat om denne sökt honom under dagen. Denne hade då förnekat detta. Anledningen till att Lasse misstänkte att det var denne som ringt, berodde på att deras relationer, inte var de bästa. Lasse tillägger att styvbrodern är lite underlig och att han kan få sådana idéer för sig.

• Hylta ej om blanketten anwenda som (otsattnangsblad

Ex 1: Till originalpärm (i ne-följd)

Protokoll fört vid förhör med Widen) öv Lilian Henrietta Elisabeth, fd - , bor Johannesfredsvägen 61 4 tr, 161 31 Bromma, tfn 18-260434. Anställning Länsstyrelsen, försvarscnheten, Hanverkargatan 25 Stockholm, tfn 08-7855328. Förhöret hållet tisdagen den 22 november 1988 i den hördes bostad med början klockan 10.45. Förhörsledare krinsp

var Kjellvås och krinsp Ture Nässén. Förhörsvittne ej tillgängligt. Bandupptagning.

Widenlöv informeras om att hon skall höras i anledning av hennes kontakter med Krister Pettersson i utredningen om mordet på Olof Palme.

Lilian berättar att hon kom i kontakt med RFHL 1967. Hon hade då engagerat sig socialt i ungdomar. Pga detta blev hon ansedd som en expert på RFHL och blev då tilldelad Krister Pettersson som första patient någon gång hösten 1967. Samtidigt hade hon hand om en flicka i samma ålder. Vad denna flicka heter kommer hon dock inte ihåg idag.

Första kontakten med Krister fick hon på Karolinska sjukhuset då hon hälsade på honom i samband med att han stulit sin pappas bil. Han hade fått tydligen några små blessyrer i samband med att han körde bilen i diket.

Från denna tid och framåt hade Lilian god kontakt med Kristers mamma. De talades vid mycket per telefon. Numera är mamman död sedan flera år tillbaka.

B1 a besökte Lilian Krister på fängelse i Uppsala 1968. Detta gjorde hon tillsammans med Kristers familj.

Kontakten fortsatte sedan några gånger per år genom att dom träffades på olika ställen. Vidare hade dom brev- och telefonkontakt med jämna mellanrum. Breven

Wyrsel om blanketten används som fortsaliningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i ns-i#ljd)

Pol-1988-11-22 1045 KD10597 Förhör med Lilian Widenl.pdf

Pol-1988-11-22 1045 KD10597 Förhör med Lilian Widenl.pdf

Protokoll fört vid förhör med Widen) öv Lilian Henrietta Elisabeth, fd - , bor Johannesfredsvägen 61 4 tr, 161 31 Bromma, tfn 18-260434. Anställning Länsstyrelsen, försvarscnheten, Hanverkargatan 25 Stockholm, tfn 08-7855328. Förhöret hållet tisdagen den 22 november 1988 i den hördes bostad med början klockan 10.45. Förhörsledare krinsp

var Kjellvås och krinsp Ture Nässén. Förhörsvittne ej tillgängligt. Bandupptagning.

Widenlöv informeras om att hon skall höras i anledning av hennes kontakter med Krister Pettersson i utredningen om mordet på Olof Palme.

Lilian berättar att hon kom i kontakt med RFHL 1967. Hon hade då engagerat sig socialt i ungdomar. Pga detta blev hon ansedd som en expert på RFHL och blev då tilldelad Krister Pettersson som första patient någon gång hösten 1967. Samtidigt hade hon hand om en flicka i samma ålder. Vad denna flicka heter kommer hon dock inte ihåg idag.

Första kontakten med Krister fick hon på Karolinska sjukhuset då hon hälsade på honom i samband med att han stulit sin pappas bil. Han hade fått tydligen några små blessyrer i samband med att han körde bilen i diket.

Från denna tid och framåt hade Lilian god kontakt med Kristers mamma. De talades vid mycket per telefon. Numera är mamman död sedan flera år tillbaka.

B1 a besökte Lilian Krister på fängelse i Uppsala 1968. Detta gjorde hon tillsammans med Kristers familj.

Kontakten fortsatte sedan några gånger per år genom att dom träffades på olika ställen. Vidare hade dom brev- och telefonkontakt med jämna mellanrum. Breven

Wyrsel om blanketten används som fortsaliningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i ns-i#ljd)

Protokoll över förhör hållet med herr ulf Håkan SPINNARS, f. - . Spinnars, som saknar bostad och arbete, avtjänar för närvarande straff och är genom kriminalvårdens försorg placerad på allmänna häktet, avd. 7:2, i Stockholm, fram till den 29 november 1988 då han skall friges. Förhöret hållet på allmänna häktet i Stockholm, avd. 7:2, med början kl 19.40 måndagen den 21 november 1988. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson utan tillgång till förhörsvittne.

Spinnars höres upplysningsvis och då bland annat om sin egen och annans persons vistelse vid tiden för mordet på Glof Palme, samt göranden och iakttagelser i samband därmed vid tiden före och efter mordet.

Förhöret hålles som komplement till förhör från den 17 november 1988.

Spinnars underrättas om anledningen till förhöret.

Inledningsvis uppgav Spinnars att han har tänkt mycket på vad han sade vid förhöret den 17 november 1988. Det han sagt lämnar honom ingen ro och han ångrar i dag att han öppnat sig på det sätt han gjort. Spinnars är rädd för följderna om Krister Pettersson får läsa vad han sagt om honom. Detta föranledde Spinnars att be polisen att de vid ett eventuellt förhör med Krister Pettersson skall vara mycket försiktiga med att delge denne vad Spinnars sagt och då särskilt de omdömen Spinnars gjort om Krister Pettersson.

Spinnars menar att Krister Petterson inte är en person att leka med då han är påverkad och beväpnad med exempelvis kniv. Pettersson skulle nog bli "tokig" även i nyktert tillstånd om han fick reda på vad Spinnars har sagt. Även om Spinnars

som han själv uttrycker det känner sig som en "golbög" vidhåller han

nu

ofylls al am banketten använda sam lartadttningsb ba

Ex 1: Till originalpärm (in roljd)

Pol-1988-11-29 1940 KD10406-00-C Förhör med Ulf Spinnars .pdf

Pol-1988-11-29 1940 KD10406-00-C Förhör med Ulf Spinnars .pdf

Protokoll över förhör hållet med herr ulf Håkan SPINNARS, f. - . Spinnars, som saknar bostad och arbete, avtjänar för närvarande straff och är genom kriminalvårdens försorg placerad på allmänna häktet, avd. 7:2, i Stockholm, fram till den 29 november 1988 då han skall friges. Förhöret hållet på allmänna häktet i Stockholm, avd. 7:2, med början kl 19.40 måndagen den 21 november 1988. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson utan tillgång till förhörsvittne.

Spinnars höres upplysningsvis och då bland annat om sin egen och annans persons vistelse vid tiden för mordet på Glof Palme, samt göranden och iakttagelser i samband därmed vid tiden före och efter mordet.

Förhöret hålles som komplement till förhör från den 17 november 1988.

Spinnars underrättas om anledningen till förhöret.

Inledningsvis uppgav Spinnars att han har tänkt mycket på vad han sade vid förhöret den 17 november 1988. Det han sagt lämnar honom ingen ro och han ångrar i dag att han öppnat sig på det sätt han gjort. Spinnars är rädd för följderna om Krister Pettersson får läsa vad han sagt om honom. Detta föranledde Spinnars att be polisen att de vid ett eventuellt förhör med Krister Pettersson skall vara mycket försiktiga med att delge denne vad Spinnars sagt och då särskilt de omdömen Spinnars gjort om Krister Pettersson.

Spinnars menar att Krister Petterson inte är en person att leka med då han är påverkad och beväpnad med exempelvis kniv. Pettersson skulle nog bli "tokig" även i nyktert tillstånd om han fick reda på vad Spinnars har sagt. Även om Spinnars

som han själv uttrycker det känner sig som en "golbög" vidhåller han

nu

ofylls al am banketten använda sam lartadttningsb ba

Ex 1: Till originalpärm (in roljd)

Protokoll fört över förhör med ekonomi - biträdet TOREN, Astrid f. - , bor Västmannagotan 86, nb, 113 26 Stockholm, tin: 18-33 8 64, Anställning: Sabbatsbergs

bostadshotell, Dalagatan 9 C, Stockholm, tfn: 03-319225. Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler fredagen den 2 december 1986 med början klockan 12.45. Förhörsledare: Krinsp Ingvar Kjellvås och Thure Nässén Förhörsvittne: Ej tillgängligt Bandupptagning

Torén informeras om att hon skall höras i anledning av att hon är bekant med Christer Pettersson och det ingår i utredningen på mordet på Olof Palme.

Torén kommer hädanefter att kallas för

Astrid i förhöret.

Astrid berättar att hon träffade Christer då han var 22 år. Det var på söder och de båda började på att umgås. Hon upplevde Christer om väldigt skötsam, prydlig och rejäl.

De började på att sällskapa. Efter cirka ett halvår åkte Astrid till England och de brevväxlade under tiden.

Under tiden hon var i England hamnade Christer i Katrineholm på Karsudden. Detta på grund av att han hade blivit dömd till sjukhusvård för ett brott. Vad detta brott är vill Astrid att vi ska ta reda på i Christers papper.

Christer hade berättat för Astrid att det som han hade blivit dömd för hade skett i hastigt mod. Denna förklaring godtog Astrid. Hela händelsen inträffade omkring 1969/71.

gylis ej om blanketten används som to 119 ottningsbolas

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1988-12-02 1245 KD10681 Förhör med Astrid Toren.pdf

Pol-1988-12-02 1245 KD10681 Förhör med Astrid Toren.pdf

Protokoll fört över förhör med ekonomi - biträdet TOREN, Astrid f. - , bor Västmannagotan 86, nb, 113 26 Stockholm, tin: 18-33 8 64, Anställning: Sabbatsbergs

bostadshotell, Dalagatan 9 C, Stockholm, tfn: 03-319225. Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler fredagen den 2 december 1986 med början klockan 12.45. Förhörsledare: Krinsp Ingvar Kjellvås och Thure Nässén Förhörsvittne: Ej tillgängligt Bandupptagning

Torén informeras om att hon skall höras i anledning av att hon är bekant med Christer Pettersson och det ingår i utredningen på mordet på Olof Palme.

Torén kommer hädanefter att kallas för

Astrid i förhöret.

Astrid berättar att hon träffade Christer då han var 22 år. Det var på söder och de båda började på att umgås. Hon upplevde Christer om väldigt skötsam, prydlig och rejäl.

De började på att sällskapa. Efter cirka ett halvår åkte Astrid till England och de brevväxlade under tiden.

Under tiden hon var i England hamnade Christer i Katrineholm på Karsudden. Detta på grund av att han hade blivit dömd till sjukhusvård för ett brott. Vad detta brott är vill Astrid att vi ska ta reda på i Christers papper.

Christer hade berättat för Astrid att det som han hade blivit dömd för hade skett i hastigt mod. Denna förklaring godtog Astrid. Hela händelsen inträffade omkring 1969/71.

gylis ej om blanketten används som to 119 ottningsbolas

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Protokoll fört vid förhör med sjukpensionären HURKER, Bernt Olov Preben f. - , bor Höstgatan 26, 3 tr., 162 37 Hägersten, tfn: 18 - 19 31 25. Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler den 13 december 1988 med början kl. 11.50. Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén Förhörsvittne: Ej tillgängligt

Hörker, som i fortsättningen kommer att kallas för Olle, underrättades om att förhöret är ett kompletteringsförhör med anledning av att han hördes den 7 december 1988. Han underrättades vidare om att förhöret ingår i utredningen kring mordet på Olof Palme.

Olle tillfrågades i vilket samband som Christer började prata om Bombmannen i samband med diskussionerna kring mordet på Olof Palme. Han uppger då att det i samband med att de intagna läste dagens tidningar så spekulerades det mycket om eventuell gärningsman. Diskussionerna kunde vara ganska ivriga bland de intagna och Olle säger att man hade väl både den ena och den andra åsikten om vem som kunde vara gärningsman. Hans personliga uppfattning är att det var en ensamvarg som kunde ligga bakom mordet,

I samband med dessa diskussioner var även Christer närvarande. Under dessa diskussioner började han bland annat att prata om den så kallade Bombmannen och jämförde då den så kallade popstjärnan som skulle ha suttit anhållen eller varit misstänkt för mordet. Christer ansåg nämligen att den så kallade popstjärnan var lika illa behand).ad av de rättsvårdande myndigheterna som Bombmannen hade blivit. Christer deltog dock icke i dessa spekulationer utan Olle säger att han höll sig avvaktande och hade inga åsikter om vem som kunde vara den skyldige.

Olle tillfrågas nu av vilken anledning det pratades eller viskades om att Christer eventuellt skulle känna till någonting om mordet.

. 11y116 e jam blanke:ter används som brts Slin ng ba

Ex 1: Til orginalpärm (in fold)

Pol-1988-12-13 1150 KD10640-00-A Förhör med Olov Hörker om CP.pdf

Pol-1988-12-13 1150 KD10640-00-A Förhör med Olov Hörker om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med sjukpensionären HURKER, Bernt Olov Preben f. - , bor Höstgatan 26, 3 tr., 162 37 Hägersten, tfn: 18 - 19 31 25. Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler den 13 december 1988 med början kl. 11.50. Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén Förhörsvittne: Ej tillgängligt

Hörker, som i fortsättningen kommer att kallas för Olle, underrättades om att förhöret är ett kompletteringsförhör med anledning av att han hördes den 7 december 1988. Han underrättades vidare om att förhöret ingår i utredningen kring mordet på Olof Palme.

Olle tillfrågades i vilket samband som Christer började prata om Bombmannen i samband med diskussionerna kring mordet på Olof Palme. Han uppger då att det i samband med att de intagna läste dagens tidningar så spekulerades det mycket om eventuell gärningsman. Diskussionerna kunde vara ganska ivriga bland de intagna och Olle säger att man hade väl både den ena och den andra åsikten om vem som kunde vara gärningsman. Hans personliga uppfattning är att det var en ensamvarg som kunde ligga bakom mordet,

I samband med dessa diskussioner var även Christer närvarande. Under dessa diskussioner började han bland annat att prata om den så kallade Bombmannen och jämförde då den så kallade popstjärnan som skulle ha suttit anhållen eller varit misstänkt för mordet. Christer ansåg nämligen att den så kallade popstjärnan var lika illa behand).ad av de rättsvårdande myndigheterna som Bombmannen hade blivit. Christer deltog dock icke i dessa spekulationer utan Olle säger att han höll sig avvaktande och hade inga åsikter om vem som kunde vara den skyldige.

Olle tillfrågas nu av vilken anledning det pratades eller viskades om att Christer eventuellt skulle känna till någonting om mordet.

. 11y116 e jam blanke:ter används som brts Slin ng ba

Ex 1: Til orginalpärm (in fold)

Protokoll fört vid förhör med PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - , bor Kung Hans Väg 35 A, 2 tr., 191 76 Sollentuna, tfn: 08 - 754 84 53. Titel: Pensionär. Förhöret hållet i rikskriminalens cotel A-2:s lokaler, Kungsholmsgatan 37, Stockholm, 1988-12-14, med början kl. 09.25. Christer Petterson har hämtats till förhör efter beslut av chefsåklagare Anders Hel.in. Förhörsledare: Krkom Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Förhöret indikteras på band.

Christer Pettersson delges misstanke om mordet på Olof Palme samt mordförsök på statsministerns hustru Lisbeth Palme. Gärningarna ägde rum i korsningen Sveavägen/Tunnelgatan i Stockholms kommun den 28 februari 1986, klockan 23.21.

Christer Pettersson underrättas även om rätten till biträde av försvarare, men säger att han för närvarande icke önskar ha något biträde av advokat och kommer så inte att ha förrän om han blir anhållen så kommer han att begära advokat.

Beträffande Christer Petterssons inställning till brottsmisstankarna så förnekar han att han skulle ha utfört de delgivna gärningarna.

Det har varit korta avbrott i förhöret med anledning till Christes inställning till att han icke önskar biträde av advokat och Anders Herlin och Christer Pettersson har haft ett kort samtal och under detta beslöts att Christer Pettersson begär försvarare och den kommer att utses av rätten.

Idylls el om blanketten

Pol-1988-12-14 0925 KF10405-00-E Christer Pettersson delges misstanke.pdf

Pol-1988-12-14 0925 KF10405-00-E Christer Pettersson delges misstanke.pdf

Protokoll fört vid förhör med PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - , bor Kung Hans Väg 35 A, 2 tr., 191 76 Sollentuna, tfn: 08 - 754 84 53. Titel: Pensionär. Förhöret hållet i rikskriminalens cotel A-2:s lokaler, Kungsholmsgatan 37, Stockholm, 1988-12-14, med början kl. 09.25. Christer Petterson har hämtats till förhör efter beslut av chefsåklagare Anders Hel.in. Förhörsledare: Krkom Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Förhöret indikteras på band.

Christer Pettersson delges misstanke om mordet på Olof Palme samt mordförsök på statsministerns hustru Lisbeth Palme. Gärningarna ägde rum i korsningen Sveavägen/Tunnelgatan i Stockholms kommun den 28 februari 1986, klockan 23.21.

Christer Pettersson underrättas även om rätten till biträde av försvarare, men säger att han för närvarande icke önskar ha något biträde av advokat och kommer så inte att ha förrän om han blir anhållen så kommer han att begära advokat.

Beträffande Christer Petterssons inställning till brottsmisstankarna så förnekar han att han skulle ha utfört de delgivna gärningarna.

Det har varit korta avbrott i förhöret med anledning till Christes inställning till att han icke önskar biträde av advokat och Anders Herlin och Christer Pettersson har haft ett kort samtal och under detta beslöts att Christer Pettersson begär försvarare och den kommer att utses av rätten.

Idylls el om blanketten

Protokoll över konfrontationsförhör med Palme Mårten Olof, född - , boende Stockholm, tfn .

Konfrontationen hållen i KKT:s lokaler i Stockholms polisdistrikt, onsdagen 1988-12-14 15:15 .


Konfrontationsledare krinsp Lars Hamrén.

Biträde vid konfrontationen är krinsp Håkan Ström och närvarande vid konfrontationsförhöret är advokat Arne Liljeros.

Mårten Palme underrättades om att han skulle höras i ett sk konfrontationsförhör i samband med att han förevisas en grupp bestående av 12 (tolv) män.

Syfte med konfrontationen är att se om Mårten Palme känner igen någon av de förevisade männen såsom varande den man han observerade efter bioföreställningen på biografen Grand 1986-02-28 strax söder om biografen.

Mannen i fråga som Mårten Palme observerade hade då stått och tittat in i ett skyltfönster till en möbelaffär.

K = Konfrontationsledaren
P = Palme Mårten
L = Liljeros

K: Ja Mårten då öppnar vi luckan här och vi sätter igång själva konfrontationen, du förevisas nu en grupp av 12 personer numrerade från 1 till 12. Ska du tala rakt in i bandspelaren här vad du tycker och tänker och känner.

P: Det är svårt. Jag tycker alla hade den ansiktsformen jag mindes mer eller mindre, fyrkantigt ansikte.


K: Ska vi börja med nummer 1 kanske, kan vi prata bara om honom här.

P: Det är den munnen, smala läppar i och för sig, kanske inte, ja, ja det är det. Jag vet inte. Inte direkt att jag känner igen honom.


K: Nummer 2.

P: Jag jag tycker det kanske mindre. Han är för på något sätt, jag tycker inte

Pol-1988-12-14 1515 T2-00-H Mårten Palme Konfrontation CP.pdf

Pol-1988-12-14 1515 T2-00-H Mårten Palme Konfrontation CP.pdf

Protokoll över konfrontationsförhör med Palme Mårten Olof, född - , boende Stockholm, tfn .

Konfrontationen hållen i KKT:s lokaler i Stockholms polisdistrikt, onsdagen 1988-12-14 15:15 .


Konfrontationsledare krinsp Lars Hamrén.

Biträde vid konfrontationen är krinsp Håkan Ström och närvarande vid konfrontationsförhöret är advokat Arne Liljeros.

Mårten Palme underrättades om att han skulle höras i ett sk konfrontationsförhör i samband med att han förevisas en grupp bestående av 12 (tolv) män.

Syfte med konfrontationen är att se om Mårten Palme känner igen någon av de förevisade männen såsom varande den man han observerade efter bioföreställningen på biografen Grand 1986-02-28 strax söder om biografen.

Mannen i fråga som Mårten Palme observerade hade då stått och tittat in i ett skyltfönster till en möbelaffär.

K = Konfrontationsledaren
P = Palme Mårten
L = Liljeros

K: Ja Mårten då öppnar vi luckan här och vi sätter igång själva konfrontationen, du förevisas nu en grupp av 12 personer numrerade från 1 till 12. Ska du tala rakt in i bandspelaren här vad du tycker och tänker och känner.

P: Det är svårt. Jag tycker alla hade den ansiktsformen jag mindes mer eller mindre, fyrkantigt ansikte.


K: Ska vi börja med nummer 1 kanske, kan vi prata bara om honom här.

P: Det är den munnen, smala läppar i och för sig, kanske inte, ja, ja det är det. Jag vet inte. Inte direkt att jag känner igen honom.


K: Nummer 2.

P: Jag jag tycker det kanske mindre. Han är för på något sätt, jag tycker inte

P: på natten.


L: Hade vederbörande huvudbonad eller inte?

P: Ja jag tror att han hade någon slags huvudbonad.


K: Har advokaten någon mera fråga?

L: Nej tack.

K: Då avslutar vi konfrontationen klockan 15:32 .

Stockholm som ovan


Stockholm

(Namnteckning)
Lars Hamrén
krinsp

Pol-1988-12-14 1515 T2-00-H Mårten Palme Konfrontation CP.pdf

Pol-1988-12-14 1515 T2-00-H Mårten Palme Konfrontation CP.pdf

P: på natten.


L: Hade vederbörande huvudbonad eller inte?

P: Ja jag tror att han hade någon slags huvudbonad.


K: Har advokaten någon mera fråga?

L: Nej tack.

K: Då avslutar vi konfrontationen klockan 15:32 .

Stockholm som ovan


Stockholm

(Namnteckning)
Lars Hamrén
krinsp

Protokoll över förhör med Olsson, Björn Anders - Boende kung Häns väg 35 i Sollentuna tfn 08-7546354, Förhöret hållet i Olssons bostad den 14 December 1988 vid 18.50 av Krinsp Ulf Norlin och Krinsp Alf Andersson Förhörsvittne ej tillgängligt.

Olsson underrättades om anledningen till förhöret varefter han uppgav följande: Att han flyttade vill adressen 1983 och då så smått att umgås med Crister. Han Uppger att deras samvaro var väldigt sporadisk och sträckte sig till en eller två ggr i månaden. Han säger vidare att han hade stor respekt för Christer pga hans humör och mest när han var berusad. Han uppger att Christer var den person som betämde i Sollentuna centrum och beskriver en gång då Christer hade stulit ett utbetalningskort som han tvingat Olsson att skriva under samt tagit Olssons KK som leg. Olsson hade inte tordats att säga ifrån eftersom Christer varit tuff och burdus vid tillfället. Olsson uppger at

han den februari 1986 varit ensam i sin bostad och supit samt spelat stereo. Han hade den 1 mars fått reda på att Palme blivit mördad genom att lyssna på radion. Sedan hade han läst tidningen och funderat en del angående mordet. Olsson hade sedan tagit kontakt med Christer en av arbetsdagarna i veckan efter mordet. Han hade besökt Christer i hans bostad, de hade då samtalat om mordet och Christer skall då ha uppgivit att han blivit hörd om det. Han hade vidare sagt att han varitdär just då. Olsson vet ej vad han menat med detta. Olsson har aldrig hört Christer prata om skjutvapen, eller illa om Palme. Olssen uppger att Christer pratat mer Religion än Poletik. Olsson uppger att han är rädd för Christer och vill ej att han skall få reda på vad han sagt. Förhöret slut kl 19.40 Stockholm dag som ovan

iuf Noli

Ulf Norlin.

Tillägg: På särskild fråga uppgav Olsson att han var säker på att han inte träffat Christer den 1 mars 1986,

  • lys om Wandctton använde som fortsättningstad.

Ex 1: Till original pärm (i pr-följd)

Pol-1988-12-14 1850 KD10684 Förhör med Anders Olsson om CP.pdf

Pol-1988-12-14 1850 KD10684 Förhör med Anders Olsson om CP.pdf

Protokoll över förhör med Olsson, Björn Anders - Boende kung Häns väg 35 i Sollentuna tfn 08-7546354, Förhöret hållet i Olssons bostad den 14 December 1988 vid 18.50 av Krinsp Ulf Norlin och Krinsp Alf Andersson Förhörsvittne ej tillgängligt.

Olsson underrättades om anledningen till förhöret varefter han uppgav följande: Att han flyttade vill adressen 1983 och då så smått att umgås med Crister. Han Uppger att deras samvaro var väldigt sporadisk och sträckte sig till en eller två ggr i månaden. Han säger vidare att han hade stor respekt för Christer pga hans humör och mest när han var berusad. Han uppger att Christer var den person som betämde i Sollentuna centrum och beskriver en gång då Christer hade stulit ett utbetalningskort som han tvingat Olsson att skriva under samt tagit Olssons KK som leg. Olsson hade inte tordats att säga ifrån eftersom Christer varit tuff och burdus vid tillfället. Olsson uppger at

han den februari 1986 varit ensam i sin bostad och supit samt spelat stereo. Han hade den 1 mars fått reda på att Palme blivit mördad genom att lyssna på radion. Sedan hade han läst tidningen och funderat en del angående mordet. Olsson hade sedan tagit kontakt med Christer en av arbetsdagarna i veckan efter mordet. Han hade besökt Christer i hans bostad, de hade då samtalat om mordet och Christer skall då ha uppgivit att han blivit hörd om det. Han hade vidare sagt att han varitdär just då. Olsson vet ej vad han menat med detta. Olsson har aldrig hört Christer prata om skjutvapen, eller illa om Palme. Olssen uppger att Christer pratat mer Religion än Poletik. Olsson uppger att han är rädd för Christer och vill ej att han skall få reda på vad han sagt. Förhöret slut kl 19.40 Stockholm dag som ovan

iuf Noli

Ulf Norlin.

Tillägg: På särskild fråga uppgav Olsson att han var säker på att han inte träffat Christer den 1 mars 1986,

  • lys om Wandctton använde som fortsättningstad.

Ex 1: Till original pärm (i pr-följd)

Protokoll fört vid förhör med taxiföraren KJELLSTRÖM, Lars Berne f. - , bor Häggviksvägen 11, 191 50 Sollentuna, tfn: 08 - 96 87 91. Anställning: Egen företagare under bostadsadressen. Förhöret hållet i den hördes bostad onsdagen den 14 december 1988 med början kl. 19.55. Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén och Thomas Carlsson. Övriga närvarande: Sigrid Braa, "sambo' med den hörde.

Xjellström kommer att fortsättningsvis i förhöret att kallas för Lasse.

Lasse har under dagen hört av sig vid flera tillfällen till Palmeutredningen. Hans kontakt med krinsp Mössén, vilken tidigare har hört honom i ärendet. Lasse vor angelägen att få komplettera till tidigare förhör gjorda under 1988.

Lasse uppger följande: Under tiden för Palmemordet, februari/mars 1986, hade Spinnars sin adress

hos Lasse. Spinnars bodde dock hos Christer Pettersson under adress Kung Hans Väg 35 i Sollentuna. Att Spinnars hade sin adress hos Lasse berodde på att Christer snodde Spinnars utbetalningar. Tidpunkten för Spinnars c/o-adress hos Lasse var vintern 1985/86 till sommaren (maj, juni) 1986.

Lasse berättar om en händelse som inträffade omkring en månad till månader efter mordet på Olof Palme. Det var en kväll som Spinnars besökte Lasse bostaden. Att det var kväll, kommer Lasse ihåg och säger att han arbetade under tiden på dagarna. Därför måste det ha varit på kvällen. Lasse var vid till. fället ensam hemma då Spinnars kom på besök. Vid den aktuella kvällen var Spinnars påverkad av troligtvis alkohol.

Hyls Ci Din Nonkellonan vinds som fortsanningsblea

Ex 1: Till originalpärm ti nr-följd)

Pol-1988-12-14 1955 KD10408-02-C Förhör med Lars Kjellström om CP och Spinnars.pdf

Pol-1988-12-14 1955 KD10408-02-C Förhör med Lars Kjellström om CP och Spinnars.pdf

Protokoll fört vid förhör med taxiföraren KJELLSTRÖM, Lars Berne f. - , bor Häggviksvägen 11, 191 50 Sollentuna, tfn: 08 - 96 87 91. Anställning: Egen företagare under bostadsadressen. Förhöret hållet i den hördes bostad onsdagen den 14 december 1988 med början kl. 19.55. Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén och Thomas Carlsson. Övriga närvarande: Sigrid Braa, "sambo' med den hörde.

Xjellström kommer att fortsättningsvis i förhöret att kallas för Lasse.

Lasse har under dagen hört av sig vid flera tillfällen till Palmeutredningen. Hans kontakt med krinsp Mössén, vilken tidigare har hört honom i ärendet. Lasse vor angelägen att få komplettera till tidigare förhör gjorda under 1988.

Lasse uppger följande: Under tiden för Palmemordet, februari/mars 1986, hade Spinnars sin adress

hos Lasse. Spinnars bodde dock hos Christer Pettersson under adress Kung Hans Väg 35 i Sollentuna. Att Spinnars hade sin adress hos Lasse berodde på att Christer snodde Spinnars utbetalningar. Tidpunkten för Spinnars c/o-adress hos Lasse var vintern 1985/86 till sommaren (maj, juni) 1986.

Lasse berättar om en händelse som inträffade omkring en månad till månader efter mordet på Olof Palme. Det var en kväll som Spinnars besökte Lasse bostaden. Att det var kväll, kommer Lasse ihåg och säger att han arbetade under tiden på dagarna. Därför måste det ha varit på kvällen. Lasse var vid till. fället ensam hemma då Spinnars kom på besök. Vid den aktuella kvällen var Spinnars påverkad av troligtvis alkohol.

Hyls Ci Din Nonkellonan vinds som fortsanningsblea

Ex 1: Till originalpärm ti nr-följd)

i grövre brottmål

07 Avril

06 Lepantlar

KD 10405-6

04 rorl991Uppgiltelämnare lefternamn och tornamn)

Steckshels). 02 Arbelgenhet

RK-A2 o 3 Uppränata, evº

Telefon Krkom Söderholm 09 Broll med vilkel vnpgliten hor som man

Mordet på Olof Palme 10 sak

ningsblad

.5

-06

Uskridtsdatum B81215/CT

Förhors Prot

Plamemarla

Protokoll vid förhör med pensionären PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - . Förhöret hållet i rikskriminalens rotel A-2:s lokaler 1988-12-15 med början klockan 11.01. Förhörsledare: Krkom Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Pettersson biträdes under förhöret av adv. Arne Liljeros. Förhöret indikteras på band.

Pettersson underrättas om att förhöret kommer att avse komplettering beträffande mordet på statsminister Olof Palme och han underrättades vidare om att de delgivna misstankarna mot honon kvarstår.

Inledningsvis så upplyses Christer om att beträffande förhören i går, den 14 december, så har det framkommit att några uppgifter kan tyda på att Christer inte har lämnat riktiga uppgifter och att han beredes möjlighet att inledningsvis i detta förhör, om han är medveten om oriktiga uppgifter, att ändra på dessa.

Christer säger på detta att han är på ett mycket övertygande sätt, att han icke på någon punkt har lämnat någon oriktig uppgift. Han tillägger att det är icke med avsikt som han har i så fall förfarit med någon oriktig uppgift.

Beträffande de lämnade uppgifterna i går så säger han att han är till hundra procent säker på att hela hans berättelse är riktig.

RPS 463 2.1-4 88-01 2000 set ALLF 400 8 004 Ekonomifryek Blanketten B008

Beträffande personerna som han hade mött på Oxen, den 28 februari 1986, så rekapituleras att han känt igen_Sigge Cedergren, mannen med det ljusa håret, som han vid fotokonfrontation erinrar sig heter Reine samt Sigge Cedergrens

197918 ej om blan kelien anvands som fortsättningsblad

Ex 1: Till originalparm (inflid}

Pol-1988-12-15 1000 KD10405-00-G Förhör med Christer Pettersson .pdf

Pol-1988-12-15 1000 KD10405-00-G Förhör med Christer Pettersson .pdf

i grövre brottmål

07 Avril

06 Lepantlar

KD 10405-6

04 rorl991Uppgiltelämnare lefternamn och tornamn)

Steckshels). 02 Arbelgenhet

RK-A2 o 3 Uppränata, evº

Telefon Krkom Söderholm 09 Broll med vilkel vnpgliten hor som man

Mordet på Olof Palme 10 sak

ningsblad

.5

-06

Uskridtsdatum B81215/CT

Förhors Prot

Plamemarla

Protokoll vid förhör med pensionären PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - . Förhöret hållet i rikskriminalens rotel A-2:s lokaler 1988-12-15 med början klockan 11.01. Förhörsledare: Krkom Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Pettersson biträdes under förhöret av adv. Arne Liljeros. Förhöret indikteras på band.

Pettersson underrättas om att förhöret kommer att avse komplettering beträffande mordet på statsminister Olof Palme och han underrättades vidare om att de delgivna misstankarna mot honon kvarstår.

Inledningsvis så upplyses Christer om att beträffande förhören i går, den 14 december, så har det framkommit att några uppgifter kan tyda på att Christer inte har lämnat riktiga uppgifter och att han beredes möjlighet att inledningsvis i detta förhör, om han är medveten om oriktiga uppgifter, att ändra på dessa.

Christer säger på detta att han är på ett mycket övertygande sätt, att han icke på någon punkt har lämnat någon oriktig uppgift. Han tillägger att det är icke med avsikt som han har i så fall förfarit med någon oriktig uppgift.

Beträffande de lämnade uppgifterna i går så säger han att han är till hundra procent säker på att hela hans berättelse är riktig.

RPS 463 2.1-4 88-01 2000 set ALLF 400 8 004 Ekonomifryek Blanketten B008

Beträffande personerna som han hade mött på Oxen, den 28 februari 1986, så rekapituleras att han känt igen_Sigge Cedergren, mannen med det ljusa håret, som han vid fotokonfrontation erinrar sig heter Reine samt Sigge Cedergrens

197918 ej om blan kelien anvands som fortsättningsblad

Ex 1: Till originalparm (inflid}

Arbetsenhet

09 Plats för tortursstämpel 03 Uppgiftsmottagare 04 telefon

05 datum

08 klockan Krinsp A Bäckström

860305 1800 10 Brott med vilket uppslaget hör gamman

11 Spaningsuppslaget lämnat Palme

vid personligt besok 1 per telefon

par brav 12 Uppgiftslämnarens efternamn och alla förnamn (i rått följd, tilltalsnamnet markeras)

] F-ar-manſ -dag] -Rr Glantz, Nils Stefan

- 13 Yrka/titet

14 Postadress (utdelningsadress och ortsadress), telefon bostaden Stud

Trevebovägen 36, Åkersberga tfn 0764/61836 15 Arbetsplats (arbetsgivare, postadress och telefon arbetet)

STI, Bältgatan klass 4 HV Husbyggnadsteknik 16 Uppslaget avser

17 Händelse (kort rubricering t ex lakttagelse av person, fordon, gods, skottlossning etc med angivande av tid

och plats) misstänkt person

fordon

OPRA -

gods

78 T sak. (anteckna fórst kind persons yrke, namn, födelsetid, bostad, telefon [MASKATMASKAT] ! Berefter buriga sakuppgifter med angivande av

berört fordons reg nr, fabrikat, typ, ársmodell, farg mm samt annat gods m ev haltpunkter för tider och platser samt bedömning av uppgittslämnarens 1

eller narkotikapáverkan)

Glans uppger att han fredagen den 28.2 1986 under kvällen vistades på tudentkåren bakom Mc Donald på Sveavägen tillsammans med Göran Israelsson, Trevbovägen 26, Åkersberga tfn 0764/23350 samt Kenneth Ersson Andvägen 23, Åkersberga tfn 0764/22208 tillika med en flicka med okänt namn och boende i Sockholm vän med Israelsson, Vid omkring 23-tiden

tog de

en taxibil för färd mot Kungsgatan. Vad han kommer ihåg stannade de vid rött ljus och taxichauffören såg en liggande man uch gjorde en u-sväng vid Tunnelgatan så att han kom i närheten av den liggande

De hoppade ur allesammans och Israelsson rusade fram till den på rygg liggande mannen. Han kan inte säga åt vilket håll huvudet pekade. Han vände mannen med andras hjälp i framstupa/sidoläge samt tog pulsen. Han kände den svagt. Han såg att det rann för mycket blod ur munnen och lyckades få ut detta och började mun mot munmetoden. Samtidig hade en flicka senare identifierad som Anna Hagen kommit till platsen och började med hjärtmassage. De höll på med detta i vad Glans beräknar ca 2 min varefter ambulans kom till platsen och förde bort Palme,

mannen.

Han säger vidare att han under färden dit eller i samband med stoppet icke såg någonting som kan gagna utredningen. Han har även diskuterat med sina kamrater och ingen av dem heller har sagt att de sett eller lagt märke till något som kan sättas i samband med brottet,

Vid förhöret överlämnas tin nr till Hagen på he, nes begäran.



kan anknyta till uppslag nr

21


860305 Spaningschef Bitr spaningschef Registrator signatur Signatur

Signatur AL 24 Färdigbearbetat: datum

| 25 Spanchaf: sign

anknyter till uppslag ni 22 Registrerat: 23 Arendet tilldelat

Signatur

datum

signatur

Med feta linjer avgränsade avsnitt Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1986-03-05 1800 E9979-03 Vittnesförhör med Stefan Glantz.pdf

Pol-1986-03-05 1800 E9979-03 Vittnesförhör med Stefan Glantz.pdf

Arbetsenhet

09 Plats för tortursstämpel 03 Uppgiftsmottagare 04 telefon

05 datum

08 klockan Krinsp A Bäckström

860305 1800 10 Brott med vilket uppslaget hör gamman

11 Spaningsuppslaget lämnat Palme

vid personligt besok 1 per telefon

par brav 12 Uppgiftslämnarens efternamn och alla förnamn (i rått följd, tilltalsnamnet markeras)

] F-ar-manſ -dag] -Rr Glantz, Nils Stefan

- 13 Yrka/titet

14 Postadress (utdelningsadress och ortsadress), telefon bostaden Stud

Trevebovägen 36, Åkersberga tfn 0764/61836 15 Arbetsplats (arbetsgivare, postadress och telefon arbetet)

STI, Bältgatan klass 4 HV Husbyggnadsteknik 16 Uppslaget avser

17 Händelse (kort rubricering t ex lakttagelse av person, fordon, gods, skottlossning etc med angivande av tid

och plats) misstänkt person

fordon

OPRA -

gods

78 T sak. (anteckna fórst kind persons yrke, namn, födelsetid, bostad, telefon [MASKATMASKAT] ! Berefter buriga sakuppgifter med angivande av

berört fordons reg nr, fabrikat, typ, ársmodell, farg mm samt annat gods m ev haltpunkter för tider och platser samt bedömning av uppgittslämnarens 1

eller narkotikapáverkan)

Glans uppger att han fredagen den 28.2 1986 under kvällen vistades på tudentkåren bakom Mc Donald på Sveavägen tillsammans med Göran Israelsson, Trevbovägen 26, Åkersberga tfn 0764/23350 samt Kenneth Ersson Andvägen 23, Åkersberga tfn 0764/22208 tillika med en flicka med okänt namn och boende i Sockholm vän med Israelsson, Vid omkring 23-tiden

tog de

en taxibil för färd mot Kungsgatan. Vad han kommer ihåg stannade de vid rött ljus och taxichauffören såg en liggande man uch gjorde en u-sväng vid Tunnelgatan så att han kom i närheten av den liggande

De hoppade ur allesammans och Israelsson rusade fram till den på rygg liggande mannen. Han kan inte säga åt vilket håll huvudet pekade. Han vände mannen med andras hjälp i framstupa/sidoläge samt tog pulsen. Han kände den svagt. Han såg att det rann för mycket blod ur munnen och lyckades få ut detta och började mun mot munmetoden. Samtidig hade en flicka senare identifierad som Anna Hagen kommit till platsen och började med hjärtmassage. De höll på med detta i vad Glans beräknar ca 2 min varefter ambulans kom till platsen och förde bort Palme,

mannen.

Han säger vidare att han under färden dit eller i samband med stoppet icke såg någonting som kan gagna utredningen. Han har även diskuterat med sina kamrater och ingen av dem heller har sagt att de sett eller lagt märke till något som kan sättas i samband med brottet,

Vid förhöret överlämnas tin nr till Hagen på he, nes begäran.



kan anknyta till uppslag nr

21


860305 Spaningschef Bitr spaningschef Registrator signatur Signatur

Signatur AL 24 Färdigbearbetat: datum

| 25 Spanchaf: sign

anknyter till uppslag ni 22 Registrerat: 23 Arendet tilldelat

Signatur

datum

signatur

Med feta linjer avgränsade avsnitt Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

i grövre 02 Arbetsenhet

09 Plats för förtursstämpel 03 Uppgiftsmottagare

04 telefon

05 datum

08 klockan Krinsp A Bäckström

860305 10 Brott med vilket uppslaget hôr samman

11 Spaningsuppslaget lámnat

vid personPalme

ligt besök n per telefon

per brgy 12 Uppgiftslämnarens efternamn och alla förnamn (i rátt följd, tilltalsnamnet markeras)

F-ar-mans -dag 1-nr Ersson, Anders Kenneth

- 13 Yrke/titel

14 Postadress (utdelningsadress och ortsadress), telefon bostaden Timmerman

Andvägen 23, Åkersberga tfn 0764/22208 15 Arbetsplats (arbetsgivare, postadress och telefon arbetet)

ei anträffbar dagtid 16 Oppslaget avser

17 Händelse (kort rubricoring t ex lakttagalso av person, fordon, gods, skottlossning etc med angivande av tid

och plats) misstänkt person

1 fordon

gods 18 ! sak. (anteckna först land pernons yrke, namn, födelsetid, bostad, telefon och arbetsgivare – okind PSS

berort fordons reg nr, fabrikat, typ, áramodell, färg mm samt annat gods med noggrann beskrivning. b ev hallpunkter for tider och platsar samt bedömning av uppgiftslämnarens trovärdighet och ev sprit[MASKA] signalement och kladsel -

uppgitter med angivande ay rkan

Ersson berättar i enlighet med sin kamrat Nils Stefan Glantz. De kom i taxi Sveavägen fram uch vid Tunnelgatan gjorde taxiföraren en u-sväng och stannade bredvid den liggande mannen. Sällskapet hoppade ur och lade mannen i frmastupa/sidoläge. Ersson för sin iel fick ta hand om Lisbet Palme eller kvinnan han kände icke igen personerna- för att de andra inlle kunna genomföra livräddande åtgärder. Snart anlände polis och ambulans och tog hand om det hela, Själv fick han ägna sig en stund åt att trösta den kvinna de hade med sig vid nann Lena i förnamn.

s

Han säger på fråga att han icke lagt märke till någonting som kan sättas i samband med brottet och har därför inte hört av sig.

OMRI


 860305 Spaningschef Bitr spaningschef | Registrator signatur Signatur

Signatur

kan anknyta till uppslag nr

21

E E17-7

RT

anknyter till uppslag nr 22 Registrerat: 23 Arendat tilldelat

Signatur

datum

signatur

24 Färdigbearbetat: datum

25 Spanchet: sign

Med feta linjer avgränsade avsnitt

Pol-1986-03-05 1800 E9979-03 Vittnesförhör med Stefan Glantz.pdf

Pol-1986-03-05 1800 E9979-03 Vittnesförhör med Stefan Glantz.pdf

i grövre 02 Arbetsenhet

09 Plats för förtursstämpel 03 Uppgiftsmottagare

04 telefon

05 datum

08 klockan Krinsp A Bäckström

860305 10 Brott med vilket uppslaget hôr samman

11 Spaningsuppslaget lámnat

vid personPalme

ligt besök n per telefon

per brgy 12 Uppgiftslämnarens efternamn och alla förnamn (i rátt följd, tilltalsnamnet markeras)

F-ar-mans -dag 1-nr Ersson, Anders Kenneth

- 13 Yrke/titel

14 Postadress (utdelningsadress och ortsadress), telefon bostaden Timmerman

Andvägen 23, Åkersberga tfn 0764/22208 15 Arbetsplats (arbetsgivare, postadress och telefon arbetet)

ei anträffbar dagtid 16 Oppslaget avser

17 Händelse (kort rubricoring t ex lakttagalso av person, fordon, gods, skottlossning etc med angivande av tid

och plats) misstänkt person

1 fordon

gods 18 ! sak. (anteckna först land pernons yrke, namn, födelsetid, bostad, telefon och arbetsgivare – okind PSS

berort fordons reg nr, fabrikat, typ, áramodell, färg mm samt annat gods med noggrann beskrivning. b ev hallpunkter for tider och platsar samt bedömning av uppgiftslämnarens trovärdighet och ev sprit[MASKA] signalement och kladsel -

uppgitter med angivande ay rkan

Ersson berättar i enlighet med sin kamrat Nils Stefan Glantz. De kom i taxi Sveavägen fram uch vid Tunnelgatan gjorde taxiföraren en u-sväng och stannade bredvid den liggande mannen. Sällskapet hoppade ur och lade mannen i frmastupa/sidoläge. Ersson för sin iel fick ta hand om Lisbet Palme eller kvinnan han kände icke igen personerna- för att de andra inlle kunna genomföra livräddande åtgärder. Snart anlände polis och ambulans och tog hand om det hela, Själv fick han ägna sig en stund åt att trösta den kvinna de hade med sig vid nann Lena i förnamn.

s

Han säger på fråga att han icke lagt märke till någonting som kan sättas i samband med brottet och har därför inte hört av sig.

OMRI


 860305 Spaningschef Bitr spaningschef | Registrator signatur Signatur

Signatur

kan anknyta till uppslag nr

21

E E17-7

RT

anknyter till uppslag nr 22 Registrerat: 23 Arendat tilldelat

Signatur

datum

signatur

24 Färdigbearbetat: datum

25 Spanchet: sign

Med feta linjer avgränsade avsnitt

Hotel Birger Jarl: Evetuellt interessanta personer som har bott på hotellet

under aktuella tidenAVGÅNG 86-02-25 86-02-2686-02-25 86-02-25

86-02-2686-02-2686-02-2786-02-28

86-03-0186-02-27

86-02-2886-02-24

86-02-27

Hotell BrunnenSamtal med personal kl 11.45,inget av intresse framkom Central HotellEnl portiern har kollegor varit på platsen ca 13.15 denna dag. Bergenstråles Hotell: kl 14.35, enl ägaren har ingen med sign. varit på hotellt. Berglunds pensionat: Kl 14..45., enl ägaren har ingen med sign. varit på hotellet

under aktuella tiden86032

APS 463.1.2spaningschefens

Pol-1986-03-24 0900-1500 M2620-1 Hotellkontroll.pdf

Pol-1986-03-24 0900-1500 M2620-1 Hotellkontroll.pdf

Hotel Birger Jarl: Evetuellt interessanta personer som har bott på hotellet

under aktuella tidenAVGÅNG 86-02-25 86-02-2686-02-25 86-02-25

86-02-2686-02-2686-02-2786-02-28

86-03-0186-02-27

86-02-2886-02-24

86-02-27

Hotell BrunnenSamtal med personal kl 11.45,inget av intresse framkom Central HotellEnl portiern har kollegor varit på platsen ca 13.15 denna dag. Bergenstråles Hotell: kl 14.35, enl ägaren har ingen med sign. varit på hotellt. Berglunds pensionat: Kl 14..45., enl ägaren har ingen med sign. varit på hotellet

under aktuella tiden86032

APS 463.1.2spaningschefens

Fredagen 1986-02-28 var Lindselius tillsammans med Mikael Tåhlin på biografen Grand och såg Bröderna Mozart på sjuföreställningen.

När filmen var slut gick Lindselius och Tåhlin från biografen och ut på Sveavägen.

De gick Sveavägen i nordlig riktning. Klockan var omkring 20:40 .

Strax innan Tegnérgatan, möter de Olof och Lisbeth Palme.

Makarna Palme går Sveavägen i sydlig riktning.

Varken Lindselius eller Tåhlin lägger märke till några personer i makarna Palmes närhet.

De verkar vara ensamma och går och pratar med varandra.

Varken Lindselius eller Tåhlin har noterat något speciellt i samband med mötet med makarna Palme.

Pol-1986-04-04 1410 L1804-01-A Förhör med Eva Lindselius.pdf

Pol-1986-04-04 1410 L1804-01-A Förhör med Eva Lindselius.pdf

Fredagen 1986-02-28 var Lindselius tillsammans med Mikael Tåhlin på biografen Grand och såg Bröderna Mozart på sjuföreställningen.

När filmen var slut gick Lindselius och Tåhlin från biografen och ut på Sveavägen.

De gick Sveavägen i nordlig riktning. Klockan var omkring 20:40 .

Strax innan Tegnérgatan, möter de Olof och Lisbeth Palme.

Makarna Palme går Sveavägen i sydlig riktning.

Varken Lindselius eller Tåhlin lägger märke till några personer i makarna Palmes närhet.

De verkar vara ensamma och går och pratar med varandra.

Varken Lindselius eller Tåhlin har noterat något speciellt i samband med mötet med makarna Palme.

Ulrika berättar att hon tillsammans med Susanne Karlsson besökt biografen Rialto som också ligger på Sveavägen.

Biografen ligger på andra sidan i förhållande till Grand, och något längre ner mot Sveaplan. Filmen slutade någon gång kring klockan 23 tror Ulrika.

På sin gångväg in mot stan så gick flickorna över Sveavägen för att besöka Mac Donalds. Mac Donalds ligger i korsningen Sveavägen & Odengatan.

Flickorna blev kvar inne på Mac Donalds fem - tio minuter. Vad klockan var då de lämnade Mac Donald's är osäkert, men klockan var en bit över 23:00 .

Ulrika berättar att hon och Susanne gick på den högra gångbanan i riktning mot Sergels torg, på Sveavägen.

De två flickorna gick och tittade i olika skyltfönster. De tänkte inte på om de såg något ovanligt.

Ulrika berättar att då de promenerade mot Sergels torg så kom de fram till Grand, biografen Grand. Där stannade hon och Susanne till en liten stund och pratade bland annat om att Ulrika tidigare sett filmen Mozart.

Hon kan inte säga om filmen vid det här läget var slut, men hon drar sig dock till minnes att utanför biografen fanns ett antal människor som prata med varandra plus att det fanns människor inne i foajén till biografen. Dessa verkade också samtala med varandra. Med anledning av dessa

Pol-1986-3-12 0909 E1096-01 Uppföljande förhör med Ulrika Rytterstål.pdf

Pol-1986-3-12 0909 E1096-01 Uppföljande förhör med Ulrika Rytterstål.pdf

Ulrika berättar att hon tillsammans med Susanne Karlsson besökt biografen Rialto som också ligger på Sveavägen.

Biografen ligger på andra sidan i förhållande till Grand, och något längre ner mot Sveaplan. Filmen slutade någon gång kring klockan 23 tror Ulrika.

På sin gångväg in mot stan så gick flickorna över Sveavägen för att besöka Mac Donalds. Mac Donalds ligger i korsningen Sveavägen & Odengatan.

Flickorna blev kvar inne på Mac Donalds fem - tio minuter. Vad klockan var då de lämnade Mac Donald's är osäkert, men klockan var en bit över 23:00 .

Ulrika berättar att hon och Susanne gick på den högra gångbanan i riktning mot Sergels torg, på Sveavägen.

De två flickorna gick och tittade i olika skyltfönster. De tänkte inte på om de såg något ovanligt.

Ulrika berättar att då de promenerade mot Sergels torg så kom de fram till Grand, biografen Grand. Där stannade hon och Susanne till en liten stund och pratade bland annat om att Ulrika tidigare sett filmen Mozart.

Hon kan inte säga om filmen vid det här läget var slut, men hon drar sig dock till minnes att utanför biografen fanns ett antal människor som prata med varandra plus att det fanns människor inne i foajén till biografen. Dessa verkade också samtala med varandra. Med anledning av dessa

F: Fick du då höra någonting speciellt?

R: Nej inte direkt, men när vi kom över så hade det kommit dom där två tjejerna så var det någon kille. Om vi hade kunnat hjälpa till eller så där, men då skulle vi kanske bara varit i vägen.


F: Såg du någon person i täckjacka?

R: Nej det tänkte jag inte på.


Hon berättar rent spontant att hon tror att gärningsmannen, Palmes mördare, sprang upp på den högra sidan av Tunnelgatan då han försvann in i gränden.

Ulrika tillfrågas vidare om hon möjligtvis såg gärningsmannen eller någon person springa upp för trapporna, till detta säger hon nej, och att hon även tänkte på att detta kanske är en galning så han skjuter mot oss.

Hon säger även att det var becksvart och mörkt ute så man ej heller kunde se något.


F: I vilket läge fick du reda på att det var Palme som blivit skjuten?

R: Det var när [Lisbeth Palme]] själv sa att "ser ni inte att det är min Palme som har blivit skjuten".


F: Hon sa det för personerna runt omkring?

R: Ja, till ambulansförarna och poliserna.


F: Förhöret slut klockan 09:28 .


Som ovan

Inge Uvemo
krinsp


Seth Jansson
krinsp

Pol-1986-3-12 0909 E1096-01 Uppföljande förhör med Ulrika Rytterstål.pdf

Pol-1986-3-12 0909 E1096-01 Uppföljande förhör med Ulrika Rytterstål.pdf

F: Fick du då höra någonting speciellt?

R: Nej inte direkt, men när vi kom över så hade det kommit dom där två tjejerna så var det någon kille. Om vi hade kunnat hjälpa till eller så där, men då skulle vi kanske bara varit i vägen.


F: Såg du någon person i täckjacka?

R: Nej det tänkte jag inte på.


Hon berättar rent spontant att hon tror att gärningsmannen, Palmes mördare, sprang upp på den högra sidan av Tunnelgatan då han försvann in i gränden.

Ulrika tillfrågas vidare om hon möjligtvis såg gärningsmannen eller någon person springa upp för trapporna, till detta säger hon nej, och att hon även tänkte på att detta kanske är en galning så han skjuter mot oss.

Hon säger även att det var becksvart och mörkt ute så man ej heller kunde se något.


F: I vilket läge fick du reda på att det var Palme som blivit skjuten?

R: Det var när [Lisbeth Palme]] själv sa att "ser ni inte att det är min Palme som har blivit skjuten".


F: Hon sa det för personerna runt omkring?

R: Ja, till ambulansförarna och poliserna.


F: Förhöret slut klockan 09:28 .


Som ovan

Inge Uvemo
krinsp


Seth Jansson
krinsp

RYTTESTÅL, ULRIKA Maria 1 (3)
-
Uppslag: E1096


Tegnergatan
GRAND biograf
Kammakargatan
SVEAVÄGEN
Luntmakargatan
Adolf Fredriks Kyrkogata
122,7 meter
Trappor
Tunnelgatan
David Bagares Gata
Malmskillnadsgatan
Olofsgatan
Apelbergsgatan
Kungsgatan


REKONSTRUKTION angående mordet på statsminister OLOF PALME


Skissen visar vittnets Plats då iakttagelserna gjordes.

Skala 1:2000.

Stockholm i tekniska roteln


(Namnteckning)
W. Lange

Pol-1986-3-12 0909 E1096-01 Uppföljande förhör med Ulrika Rytterstål.pdf

Pol-1986-3-12 0909 E1096-01 Uppföljande förhör med Ulrika Rytterstål.pdf

RYTTESTÅL, ULRIKA Maria 1 (3)
-
Uppslag: E1096


Tegnergatan
GRAND biograf
Kammakargatan
SVEAVÄGEN
Luntmakargatan
Adolf Fredriks Kyrkogata
122,7 meter
Trappor
Tunnelgatan
David Bagares Gata
Malmskillnadsgatan
Olofsgatan
Apelbergsgatan
Kungsgatan


REKONSTRUKTION angående mordet på statsminister OLOF PALME


Skissen visar vittnets Plats då iakttagelserna gjordes.

Skala 1:2000.

Stockholm i tekniska roteln


(Namnteckning)
W. Lange

När TELL tillfrågades av förhörsledaren huruvuda han vid tidpunkten för den uppstådda vattenläckan på, förvarade några reservnycklar - eller andra nycklar - till sin lägenhet vid arbetsplatsen,s, svarade han, att så inte var fallet.

Förhöret avslutat klockan 16.16

Utsagan har icke genomlästs och godkänts.

JAS

Delgivning: TELL delgavs protokollet 871124 vid personligt besök hos förhörsledaren vid RPS/Säk. Han hade då ingen erinran att göra mot innehållet.

o

8/5-90 Hao

122

Pol-1987-11-23 1615 D12975-01-A-Kompletterande förhör med Leif Tell.pdf

Pol-1987-11-23 1615 D12975-01-A-Kompletterande förhör med Leif Tell.pdf

När TELL tillfrågades av förhörsledaren huruvuda han vid tidpunkten för den uppstådda vattenläckan på, förvarade några reservnycklar - eller andra nycklar - till sin lägenhet vid arbetsplatsen,s, svarade han, att så inte var fallet.

Förhöret avslutat klockan 16.16

Utsagan har icke genomlästs och godkänts.

JAS

Delgivning: TELL delgavs protokollet 871124 vid personligt besök hos förhörsledaren vid RPS/Säk. Han hade då ingen erinran att göra mot innehållet.

o

8/5-90 Hao

122

Protokoll fört vid förhör med köpmannen ÖSTLING, KARL Gustav,Bor. Anställd. Förhöret hållet den 19 juli 1988 i Östlings bostad med början klockan 2230. Förhörsledare krinsp Ingvar Kjellvås och Lennart Gustafsson. Förhörsvittne krinsp Stellan Akerbring. Bor. Förhörsvittnet har påkallats av Östling.

Östling informeras om att han skall höras med anledning av att ett vykort beslagtogs hans bostad i samband med tullens husrannsakan.

Östling uppger att han inte har någon aning om vad det är för ett slags vykort förhörsledaren pratar om. Förhörsledaren kommer nu att läsa upp texten på detta kort: Svinet på den andra sidan låter sig fortfarande förfäras av fantombilden. När järnvägsspåret blir allt hetare. Sätt dig snarast i förbindelse med Enskedemannen.

Östling uppger att när han har hört texten läsas upp säger att det säger honom ingenting. För att kunna klarlägga ytterligare vill han se vykortet. Östling uppger att det måste vara något slags missförstånd. Och han säger återigen att skall han kunna komma ihåg det måste han se framsidan.

Östling vill höra texten återigen läsas upp. Förhörsledaren läser upp det för Östling. Efter det att förhörsledaren läst texten återigen kan fortfarande inte östling förstå någonting av det hela. Förhörsledaren berättar nu för Östling vad vykortets framsida föreställer, nämligen en sugga med sex-åtta bröst. Östling börjar då på att komma ihåg vad det hela rör sig om. Han

Pol-1988-07-19 2230 DC15184-00-B Förhör med Carl Östling.pdf

Pol-1988-07-19 2230 DC15184-00-B Förhör med Carl Östling.pdf

Protokoll fört vid förhör med köpmannen ÖSTLING, KARL Gustav,Bor. Anställd. Förhöret hållet den 19 juli 1988 i Östlings bostad med början klockan 2230. Förhörsledare krinsp Ingvar Kjellvås och Lennart Gustafsson. Förhörsvittne krinsp Stellan Akerbring. Bor. Förhörsvittnet har påkallats av Östling.

Östling informeras om att han skall höras med anledning av att ett vykort beslagtogs hans bostad i samband med tullens husrannsakan.

Östling uppger att han inte har någon aning om vad det är för ett slags vykort förhörsledaren pratar om. Förhörsledaren kommer nu att läsa upp texten på detta kort: Svinet på den andra sidan låter sig fortfarande förfäras av fantombilden. När järnvägsspåret blir allt hetare. Sätt dig snarast i förbindelse med Enskedemannen.

Östling uppger att när han har hört texten läsas upp säger att det säger honom ingenting. För att kunna klarlägga ytterligare vill han se vykortet. Östling uppger att det måste vara något slags missförstånd. Och han säger återigen att skall han kunna komma ihåg det måste han se framsidan.

Östling vill höra texten återigen läsas upp. Förhörsledaren läser upp det för Östling. Efter det att förhörsledaren läst texten återigen kan fortfarande inte östling förstå någonting av det hela. Förhörsledaren berättar nu för Östling vad vykortets framsida föreställer, nämligen en sugga med sex-åtta bröst. Östling börjar då på att komma ihåg vad det hela rör sig om. Han

frågar då hur länge vykortet har varit i våran kännedom. Och det hela måste vara ett stort missförstånd. Ock Östling säger att det vykort som kommit till dom senaste tre månaderna.

Förhörsledaren upplyser nu Östling om att kortet är avstämplat i Stockholm Hammarby den 10/6 1988. Östling säger då att han vet vem som har skickat vykortet och att det hela är en, ja anka. Den som skickat brevet är en man vid namn. Därvidtill yrket.skall bo på.

Östling tillfrågas om anledningen till attskickat detta brev till honom. Östling svarar då att det har ingenting med Palmeutredningen att göra. Östling tillfrågas om vad ordet fantombilden betyder i brevet. Östling säger då att det får jag frågaom för att en följd av den allmänna situationen i samhället. Och att det är en följd av dom sista två årens händelser i Sverige.

Östling tillfrågas hur pass väl han känner. Han säger då attär en gammal skolkamrat och god vän. Och är det fortfarande. De håller kontakt med varandra, både oregelbundet och regelbundet. Bla skickar dom julkort till varandra. Östling tillfrågas omhar skickat något liknande vykort. Östling säger då att han inte fått något kort/brev frånsom rör Palmeutredningen. Östling tillägger här att vykortet som han är hörd om idag har ingenting med Palmeutredningen att göra.

Östling tillfrågas om han kände till att brevet/vykortet var beslagtaget. Östling svarar

car då att han inte visste om det pga att vid husrannsakan beslagtogs så stort antal punkter att han hade svårt att överblicka detta.

Dastling är nu absolut säker på att han vet vilket vykort förhörsledarna pratar om och får han se det hela är han övertygad om att han kommer att känna igen det. Östling tillfrågas om han har varit i kontakt medefter det att han fått vykortet. Han säger då att han har varit i kontakt med

Pol-1988-07-19 2230 DC15184-00-B Förhör med Carl Östling.pdf

Pol-1988-07-19 2230 DC15184-00-B Förhör med Carl Östling.pdf

frågar då hur länge vykortet har varit i våran kännedom. Och det hela måste vara ett stort missförstånd. Ock Östling säger att det vykort som kommit till dom senaste tre månaderna.

Förhörsledaren upplyser nu Östling om att kortet är avstämplat i Stockholm Hammarby den 10/6 1988. Östling säger då att han vet vem som har skickat vykortet och att det hela är en, ja anka. Den som skickat brevet är en man vid namn. Därvidtill yrket.skall bo på.

Östling tillfrågas om anledningen till attskickat detta brev till honom. Östling svarar då att det har ingenting med Palmeutredningen att göra. Östling tillfrågas om vad ordet fantombilden betyder i brevet. Östling säger då att det får jag frågaom för att en följd av den allmänna situationen i samhället. Och att det är en följd av dom sista två årens händelser i Sverige.

Östling tillfrågas hur pass väl han känner. Han säger då attär en gammal skolkamrat och god vän. Och är det fortfarande. De håller kontakt med varandra, både oregelbundet och regelbundet. Bla skickar dom julkort till varandra. Östling tillfrågas omhar skickat något liknande vykort. Östling säger då att han inte fått något kort/brev frånsom rör Palmeutredningen. Östling tillägger här att vykortet som han är hörd om idag har ingenting med Palmeutredningen att göra.

Östling tillfrågas om han kände till att brevet/vykortet var beslagtaget. Östling svarar

car då att han inte visste om det pga att vid husrannsakan beslagtogs så stort antal punkter att han hade svårt att överblicka detta.

Dastling är nu absolut säker på att han vet vilket vykort förhörsledarna pratar om och får han se det hela är han övertygad om att han kommer att känna igen det. Östling tillfrågas om han har varit i kontakt medefter det att han fått vykortet. Han säger då att han har varit i kontakt med

tidens händelser kring hans person.

Östling tillfrågas om han har tänkt någonting på textens innehåll. Textens innehåll kunde han inte alls förstå. Han skickar själv udda vykort. Dock ej med motsvarande text.

östling tillfrågas om orsaken till att han kunde förstå att det var Almgren som skickat vykortet. Han säger då att med hjälp av framsidan och dess motiv och underskriften Enskedemannen kunde han förstå att det varsom skickat vykortet. Östling tillfrågas nu varbefinner sig nu. Han säger då att det kan han inte svara på för att han har oregelbunden arbetstid och arbetsplatser. Senast han träffade honom var för cirka en vecka sedan ibostad iF: Förhörsledaren O: Östling

F: Jag frågar dig Kalle, du har hört vad jag har dikterat in på bandet här

vill du bandet uppspelat. Ö: No sir, för helvete. F: Du godkänner bandet som det är? Ö: Yes sir.

Då avslutar vi förhöret klockan 2308.

Stockholm den 19 juli 1988.

Inque pellens

Ingvar Kjellvås Krinsp

Pol-1988-07-19 2230 DC15184-00-B Förhör med Carl Östling.pdf

Pol-1988-07-19 2230 DC15184-00-B Förhör med Carl Östling.pdf

tidens händelser kring hans person.

Östling tillfrågas om han har tänkt någonting på textens innehåll. Textens innehåll kunde han inte alls förstå. Han skickar själv udda vykort. Dock ej med motsvarande text.

östling tillfrågas om orsaken till att han kunde förstå att det var Almgren som skickat vykortet. Han säger då att med hjälp av framsidan och dess motiv och underskriften Enskedemannen kunde han förstå att det varsom skickat vykortet. Östling tillfrågas nu varbefinner sig nu. Han säger då att det kan han inte svara på för att han har oregelbunden arbetstid och arbetsplatser. Senast han träffade honom var för cirka en vecka sedan ibostad iF: Förhörsledaren O: Östling

F: Jag frågar dig Kalle, du har hört vad jag har dikterat in på bandet här

vill du bandet uppspelat. Ö: No sir, för helvete. F: Du godkänner bandet som det är? Ö: Yes sir.

Då avslutar vi förhöret klockan 2308.

Stockholm den 19 juli 1988.

Inque pellens

Ingvar Kjellvås Krinsp

Protokoll över förhör med PALME, Mårten f. - ,
boende Stockholm, tfn: .

Förhöret hållet i Palmegruppens lokaler Kungsholmsgatan 37, onsdagen 1988-08-17 14:10 .

Förhörsledare: Krinsp Lars Hamrén.

Närvarande vid förhöret är också åklagare Jörgen Almblad.

Förhöret hålles med anledning av att Mårten Palme vill lämna vissa uppgifter i samband med att en bild har publicerats i någon av kvällstidningarna.

F = Förhörsledare

M = Mårten Palme

F: Ja, Mårten då får jag be dig att du berättar om de här uppgifterna som du vill lämna till oss. Du kan prata högt och tydligt så att det går in på bandspelaren?

M: Ja. Jo, jag såg den här bilden och, ja, bakgrund är ju den.. jag såg ju en person som stod vid den här möbelaffären och som stod och tittade in i skyltfönstret ..

och sen när vi skildes åt så gick .. jag gick ner mot, andra hållet på Sveavägen så tittar den här mannen upp och följde efter och jag lämnade ett vittnesmål redan första, bara några timmar efter och på natten då..

och sen gjorde jag en sån här Fantombild och förhördes då...

och det var ju några grejor i alla fall som jag försökte komma ihåg.. jag lade inte märke till den här kanske, .. jag tittade på den här personen i alla fall och tyckte jag kom ihåg utseendet något så där,

så jag sa, har försökt, har sett massa bilder och har försökt erinra mig en massa egenskaper i utseendet av han då har man då försökt att.

Då speciellt när jag gjorde den här fantombilden så fick man ju försöka att ta ut de här egenskaperna man la märke till och jag kommer ihåg att redan i första förhöret så sa jag

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

Protokoll över förhör med PALME, Mårten f. - ,
boende Stockholm, tfn: .

Förhöret hållet i Palmegruppens lokaler Kungsholmsgatan 37, onsdagen 1988-08-17 14:10 .

Förhörsledare: Krinsp Lars Hamrén.

Närvarande vid förhöret är också åklagare Jörgen Almblad.

Förhöret hålles med anledning av att Mårten Palme vill lämna vissa uppgifter i samband med att en bild har publicerats i någon av kvällstidningarna.

F = Förhörsledare

M = Mårten Palme

F: Ja, Mårten då får jag be dig att du berättar om de här uppgifterna som du vill lämna till oss. Du kan prata högt och tydligt så att det går in på bandspelaren?

M: Ja. Jo, jag såg den här bilden och, ja, bakgrund är ju den.. jag såg ju en person som stod vid den här möbelaffären och som stod och tittade in i skyltfönstret ..

och sen när vi skildes åt så gick .. jag gick ner mot, andra hållet på Sveavägen så tittar den här mannen upp och följde efter och jag lämnade ett vittnesmål redan första, bara några timmar efter och på natten då..

och sen gjorde jag en sån här Fantombild och förhördes då...

och det var ju några grejor i alla fall som jag försökte komma ihåg.. jag lade inte märke till den här kanske, .. jag tittade på den här personen i alla fall och tyckte jag kom ihåg utseendet något så där,

så jag sa, har försökt, har sett massa bilder och har försökt erinra mig en massa egenskaper i utseendet av han då har man då försökt att.

Då speciellt när jag gjorde den här fantombilden så fick man ju försöka att ta ut de här egenskaperna man la märke till och jag kommer ihåg att redan i första förhöret så sa jag

F: Får återgå till den här bilden i tidningen, när du såg den här, vad tänkte och kände du då, när du såg den här bilden i tidningen, rent spontant?

M: Ja, jag hajade nog till. Jag är inte riktigt på det här med kurder och sånt där, för jag tyckte att den här personen jag såg var.. inte såg särskilt, det var ingen sån här påfallande svartmuskig man men när jag fick se den där i tidningen så tyckte jag att.. så hajade jag till.


J: Det var... fick upp den här ...

M: Nä, jag såg den på löpsedeln, det var på hela.. det var då jag hajade till.


J: Och då stod det samtidigt på löpsedeln nånting om att det här är Olof Palmes mördare eller....

M: Ja...


J: Kommer du ihåg om det var texten... föreställde bilden...

M: Nä, det var nog texten. Jag såg det på väldigt långt håll, kommer jag ihåg. Då gick jag närmare...


F: Sen tittade du på bilden givetvis?

M: Ja, och då tyckte jag att.. blev förskräckt..


F: Men den bilden såg väl ut som.... såg väl rätt kurdlik ut om man säger så.

M: Nja.


F: Svartmuskig.

M: Ja, han hade ju mustasch och skägg så där, men jag tyckte inte att själva den här, t.ex. den här Jindi som alltid uttalar sig, han är ju väldigt mörkt utseende kan man säga, jag tycker inte den här var så mörk så där.


F: Den här mannen då i bokhandeln, om du får berätta, du fick inte den känslan då.

M: Att han var påfallande mörk? Nej.


F: Nej. Att han över huvud taget skulle vara utlänning?

M: Nej. Nej.


J: Har du sett ett par, några bilder som kan visa...

M: Ja. Jag kommer ihåg att jag tyckte att en av de bilderna var ganska..


J: Vad är det för bild...

F: Vi stänger av den här för att hämta lite bilder.

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

F: Får återgå till den här bilden i tidningen, när du såg den här, vad tänkte och kände du då, när du såg den här bilden i tidningen, rent spontant?

M: Ja, jag hajade nog till. Jag är inte riktigt på det här med kurder och sånt där, för jag tyckte att den här personen jag såg var.. inte såg särskilt, det var ingen sån här påfallande svartmuskig man men när jag fick se den där i tidningen så tyckte jag att.. så hajade jag till.


J: Det var... fick upp den här ...

M: Nä, jag såg den på löpsedeln, det var på hela.. det var då jag hajade till.


J: Och då stod det samtidigt på löpsedeln nånting om att det här är Olof Palmes mördare eller....

M: Ja...


J: Kommer du ihåg om det var texten... föreställde bilden...

M: Nä, det var nog texten. Jag såg det på väldigt långt håll, kommer jag ihåg. Då gick jag närmare...


F: Sen tittade du på bilden givetvis?

M: Ja, och då tyckte jag att.. blev förskräckt..


F: Men den bilden såg väl ut som.... såg väl rätt kurdlik ut om man säger så.

M: Nja.


F: Svartmuskig.

M: Ja, han hade ju mustasch och skägg så där, men jag tyckte inte att själva den här, t.ex. den här Jindi som alltid uttalar sig, han är ju väldigt mörkt utseende kan man säga, jag tycker inte den här var så mörk så där.


F: Den här mannen då i bokhandeln, om du får berätta, du fick inte den känslan då.

M: Att han var påfallande mörk? Nej.


F: Nej. Att han över huvud taget skulle vara utlänning?

M: Nej. Nej.


J: Har du sett ett par, några bilder som kan visa...

M: Ja. Jag kommer ihåg att jag tyckte att en av de bilderna var ganska..


J: Vad är det för bild...

F: Vi stänger av den här för att hämta lite bilder.

F: Då avslutas förhöret, klockan 14:45 .


Stockholm som ovan


Lars Hamrén
krinsp

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

F: Då avslutas förhöret, klockan 14:45 .


Stockholm som ovan


Lars Hamrén
krinsp

Se bifogad bild på Erdogan Sarikaya vilken publicerades i tidningen Aftonbladet söndagen 1988-07-31 .

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

Se bifogad bild på Erdogan Sarikaya vilken publicerades i tidningen Aftonbladet söndagen 1988-07-31 .

AFTONBLADET

SÖNDAG 1988-07-31


EXTRA
Han sköt Olof Palme

SIDORNA 6-7

Foto:

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

Pol-1988-08-17 1410 T2-00-E Förhör om bild med Mårten Palme.pdf

AFTONBLADET

SÖNDAG 1988-07-31


EXTRA
Han sköt Olof Palme

SIDORNA 6-7

Foto:

Protokoll fört vid förhör med pensionären SPINNARS, Ulf Håkan f. - , för närvarande bostadslös, men övernattandes hos Erling Ofstad, Gillbostråket 53 A, 191 73 Rotebro, tfn 08754 15 B3. Förhöret hållet på förhörsrum 1, RK-AZ, polishuset i Stockholm, med början kl. 11.10, lördagen den 17 december 1988. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Torsten Stålnacke, utan tillgång till förhörsvittne.

Spinnars underrättades om att han skall höras kompletterande gällande egen och annan persons vistelse vid tiden för mordet på Olof Palme, samt göranden och iakttagelser i samband därmed vid tiden före och efter mordet.

Inledningsvis uppgav Spinnars att han är mycket orolig och nervös över den uppkomna situationen. Spinnars känner sig som en tjallare, något som han tycker är olustigt.

Spinnars känner också stor oro över en eventuell framtida rättegång där han kan komma att kallas som vittne. Angående denna sak upplystes han av förhörsledarna om att vittnesmål är en medborgerlig plikt och om vad därmed är förenligt.

I sak uppgav Spinnars att han kom hem till Christer Petterssons lägenhet mellan klockan 18 och 20, och då troligen mellan klockan 19 och 20, på kvällen då Olof Palme mördades. I övrigt, gällande tiden före nämnt klockslag denna dag, har Spinnars inget att tillföra det han sagt i tidigare förhör.

Då Spinnars kom hem till Christers bostad - eller om de nu möjligen anlände

11911s el om blankenen anvende som fortsattningsbad.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-tolje)

Pol-1988-12-17 1110 KD10406-00-E Förhör med Ulf Spinnars.pdf

Pol-1988-12-17 1110 KD10406-00-E Förhör med Ulf Spinnars.pdf

Protokoll fört vid förhör med pensionären SPINNARS, Ulf Håkan f. - , för närvarande bostadslös, men övernattandes hos Erling Ofstad, Gillbostråket 53 A, 191 73 Rotebro, tfn 08754 15 B3. Förhöret hållet på förhörsrum 1, RK-AZ, polishuset i Stockholm, med början kl. 11.10, lördagen den 17 december 1988. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Torsten Stålnacke, utan tillgång till förhörsvittne.

Spinnars underrättades om att han skall höras kompletterande gällande egen och annan persons vistelse vid tiden för mordet på Olof Palme, samt göranden och iakttagelser i samband därmed vid tiden före och efter mordet.

Inledningsvis uppgav Spinnars att han är mycket orolig och nervös över den uppkomna situationen. Spinnars känner sig som en tjallare, något som han tycker är olustigt.

Spinnars känner också stor oro över en eventuell framtida rättegång där han kan komma att kallas som vittne. Angående denna sak upplystes han av förhörsledarna om att vittnesmål är en medborgerlig plikt och om vad därmed är förenligt.

I sak uppgav Spinnars att han kom hem till Christer Petterssons lägenhet mellan klockan 18 och 20, och då troligen mellan klockan 19 och 20, på kvällen då Olof Palme mördades. I övrigt, gällande tiden före nämnt klockslag denna dag, har Spinnars inget att tillföra det han sagt i tidigare förhör.

Då Spinnars kom hem till Christers bostad - eller om de nu möjligen anlände

11911s el om blankenen anvende som fortsattningsbad.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-tolje)

Protokoll fört vid förhör med BIRKSTRAND, Risto lori f. - , boende under adress Drabantstigen 1, 1 tr., 191 79 Sollentuna, tfn: 754 63 34. Förhöret hållet i bostaden, söndagen den 18 december 1998 med början kl.13.31. Förhörsledare: Krinsp Bengt Ödmark och krinsy Alf Andersson.

Birkstrand är införstådd med att förhöret avser hans bekantskap med Christer Pettersson.

Birkstrand uppger inledningsvis att han tidigare bodde på Rotebrovägen 3. Han lärde känna Christer Pettersson för åtta till ni. år sedan, då de fick kontakt i Centrum, vid en parkbänk, då Christer Pettersson inledde ett samtal med Birkstrand.

Birkstrand uppger att han är pingstvần men att han har inte samma uppfattning som Christer Pettersson. Visserligen vet Birkstrand att Christer läser bibeln, men Birkstrand vill inte beteckna Christer som religiös.

Christer Pettersson beskrives av Birkstrand som en dubbelnatur. Han kan vara väldigt god och givmild, t.ex bjuda på mət när någon är hundrig, men han kan också vid vissa tillfällen vara synnerligen "ond". Dessa "onda" tillfällen kommer tydligast i dagen när Christer Pettersson har knarkat och Birkstrand menar att han under stundom kan få så kallade "snedtändningar". Birkstrand har vid ett tillfälle blivit sparkad och slagen av Christer. Detta hände för cirka fyra år sedan i Birkstrands egen lägenhet. Christer hade då kommit upp i lägenheten och skulle ta sig en narkotikoinjektion och Birkstrand sade då åt honom att han inte fick knarka i lägenheten. Efter det så flög Christer Pettersson på honom.

O

Birkstrand uppger att han anser att Christer Pettersson är en mycket intelligent person, med ganska stora kunskaper.

  • Ifylls ej om blanketten anvonds som fortsattningsblad

Ex 1: Till originalpām (i nr-flid)

Pol-1988-12-18 1330 KD10698-00 Förhör med Risto Birkstrand om CP.pdf

Pol-1988-12-18 1330 KD10698-00 Förhör med Risto Birkstrand om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med BIRKSTRAND, Risto lori f. - , boende under adress Drabantstigen 1, 1 tr., 191 79 Sollentuna, tfn: 754 63 34. Förhöret hållet i bostaden, söndagen den 18 december 1998 med början kl.13.31. Förhörsledare: Krinsp Bengt Ödmark och krinsy Alf Andersson.

Birkstrand är införstådd med att förhöret avser hans bekantskap med Christer Pettersson.

Birkstrand uppger inledningsvis att han tidigare bodde på Rotebrovägen 3. Han lärde känna Christer Pettersson för åtta till ni. år sedan, då de fick kontakt i Centrum, vid en parkbänk, då Christer Pettersson inledde ett samtal med Birkstrand.

Birkstrand uppger att han är pingstvần men att han har inte samma uppfattning som Christer Pettersson. Visserligen vet Birkstrand att Christer läser bibeln, men Birkstrand vill inte beteckna Christer som religiös.

Christer Pettersson beskrives av Birkstrand som en dubbelnatur. Han kan vara väldigt god och givmild, t.ex bjuda på mət när någon är hundrig, men han kan också vid vissa tillfällen vara synnerligen "ond". Dessa "onda" tillfällen kommer tydligast i dagen när Christer Pettersson har knarkat och Birkstrand menar att han under stundom kan få så kallade "snedtändningar". Birkstrand har vid ett tillfälle blivit sparkad och slagen av Christer. Detta hände för cirka fyra år sedan i Birkstrands egen lägenhet. Christer hade då kommit upp i lägenheten och skulle ta sig en narkotikoinjektion och Birkstrand sade då åt honom att han inte fick knarka i lägenheten. Efter det så flög Christer Pettersson på honom.

O

Birkstrand uppger att han anser att Christer Pettersson är en mycket intelligent person, med ganska stora kunskaper.

  • Ifylls ej om blanketten anvonds som fortsattningsblad

Ex 1: Till originalpām (i nr-flid)

Protokoll över förhör med gruppledare Birgit Inga-Lill Myhrberg, fd - bor Jägargatan 14, 641 31 Katrineholm, tfn 0150-517 18. Anställning Dagcentret Hasselbacken, Tulpanvägen 5, 641 51 Katrineholm, tfn 0151-565 30. Förhöret hållet i Myhrbergs lägenhet söndagen den 18 december 1988 med början klockan 19.20. Förhörsledare krinsp Tommy Andersson och krinsp Bengt Fredriksson utan tillgång till förhörsvittne.

Fru Myhrberg delgavs att hon skall höras såsom f d sammanboende med Christer Pettersson. Förhöret är ett komplement till det som hölls den 24 november 1988.

Inledningsvis tillfrågades Myhrberg hur hon så direkt efter mordet kunde komma att misstänka att Christer Pettersson var gärningsmannen, då hon är intresserad av politiska och samhällsinriktade frågor och av den anledningen kanske istället skulle ha sett politiska motiv bakom dådet. Angående detta uppgav fru Myhrberg, att hon direkt när hon fick höra talas om mordet kom att tänka på Christer Pettersson och då trots att han är att betrakta som missbrukare och ordinär brottsling och av henne känd som en person som företrädesvis använder sig av stick- och skärvapen såsom exempelvis knivar. Myhrberg kan utöver vad hon sagt i tidigare förhör inte med logiskt resonemang redogöra för sin starka och tidiga misstanke, men anger att Christer Pettersson är en mycket komplex person som på nästan ingen tid alls kan ändras från lugn och harmonisk till vansinnigt ilsk.

Då Myhrberg strax efter mordet ringde till Christer Pettersson och frågade om han var gärningsmannen kunde Myhrberg inte märka att Christer Pettersson visade någon särskild reaktion, vad avser känslor som exempelvis glädje eller sorg over mordet. I sammanhanget uppgav Myhrberg också att om det var såsom stod i tidningarna, att Christer gråtit över Palmes foto,så stämmer inte det alls med hans beteende. Har Christer gjort så .ligger det något annat bakom, vad med Myhrberg menar att dan måste veta något om mordet.

Hylts el om blanketten använda som ionlaattningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-töld)

Pol-1988-12-18 1920 KD10611-B Förhör med Birgit Myhrberg om CP.pdf

Pol-1988-12-18 1920 KD10611-B Förhör med Birgit Myhrberg om CP.pdf

Protokoll över förhör med gruppledare Birgit Inga-Lill Myhrberg, fd - bor Jägargatan 14, 641 31 Katrineholm, tfn 0150-517 18. Anställning Dagcentret Hasselbacken, Tulpanvägen 5, 641 51 Katrineholm, tfn 0151-565 30. Förhöret hållet i Myhrbergs lägenhet söndagen den 18 december 1988 med början klockan 19.20. Förhörsledare krinsp Tommy Andersson och krinsp Bengt Fredriksson utan tillgång till förhörsvittne.

Fru Myhrberg delgavs att hon skall höras såsom f d sammanboende med Christer Pettersson. Förhöret är ett komplement till det som hölls den 24 november 1988.

Inledningsvis tillfrågades Myhrberg hur hon så direkt efter mordet kunde komma att misstänka att Christer Pettersson var gärningsmannen, då hon är intresserad av politiska och samhällsinriktade frågor och av den anledningen kanske istället skulle ha sett politiska motiv bakom dådet. Angående detta uppgav fru Myhrberg, att hon direkt när hon fick höra talas om mordet kom att tänka på Christer Pettersson och då trots att han är att betrakta som missbrukare och ordinär brottsling och av henne känd som en person som företrädesvis använder sig av stick- och skärvapen såsom exempelvis knivar. Myhrberg kan utöver vad hon sagt i tidigare förhör inte med logiskt resonemang redogöra för sin starka och tidiga misstanke, men anger att Christer Pettersson är en mycket komplex person som på nästan ingen tid alls kan ändras från lugn och harmonisk till vansinnigt ilsk.

Då Myhrberg strax efter mordet ringde till Christer Pettersson och frågade om han var gärningsmannen kunde Myhrberg inte märka att Christer Pettersson visade någon särskild reaktion, vad avser känslor som exempelvis glädje eller sorg over mordet. I sammanhanget uppgav Myhrberg också att om det var såsom stod i tidningarna, att Christer gråtit över Palmes foto,så stämmer inte det alls med hans beteende. Har Christer gjort så .ligger det något annat bakom, vad med Myhrberg menar att dan måste veta något om mordet.

Hylts el om blanketten använda som ionlaattningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-töld)

Protokoll fört vid förhör med, hemsamariten HEDBERG, Evert Anders född - . Bor S:t Eriksplan 17, 2tr. 112 31 Stockholm, tfn saknas. Anställd Socialförvaltningen Botkyrka kommun, okänt tfn.nr. Hedberg bor för närvarande under adress Risnäs, Gursebyn, PL 5317, 971 00 Härnösand, tfn 0611-40404. Förhöret är ett telfonförhör, hållet den 22 januari 1989 med början klockan 12.40. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén.

Hedberg underrättas om att förhöret är ett kompletteringsförhör till det förhör som hölls den 4 januari 1989 samt att förhöret ingår i utredningen/förundersökningen av mordet på stat sininister Olof Palme.

Hedberg kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas för Evert Anders.

Evert Anders tillfrågas nu om han diskuterat politik med Christer Pettersson

vid dennes besök uppe i Risnäs, sommaren 1986. Evert Anders uppger att han och Christer icke pratade politik vid hans besök uppe i sommarbostaden. Däremot diskuterade de, i samband med bilfärden mellan Risnäs och Härnösand, bland annat att barnen hade det svårt i dagens samhälle. Evert Anders fick den uppfattningen att Christer tyckte synd om barnen, som skulle växa upp i det samhälle som levde i för närvarande. Några andra diskussioner hade de icke under den aktuella färden. Han tillfrågades vidare om de diskuterat Palmes politik, vid den här resan. Någon sådan diskussion hade de icke haft. På fråga om de diskuterat Palmemordet någonting, så uppger Evert Anders att ingen sådan diskussion hade förekonmit.

O

Pol-1989-01-22 KD10690-00-D Förhör med Evert Hedberg.pdf

Pol-1989-01-22 KD10690-00-D Förhör med Evert Hedberg.pdf

Protokoll fört vid förhör med, hemsamariten HEDBERG, Evert Anders född - . Bor S:t Eriksplan 17, 2tr. 112 31 Stockholm, tfn saknas. Anställd Socialförvaltningen Botkyrka kommun, okänt tfn.nr. Hedberg bor för närvarande under adress Risnäs, Gursebyn, PL 5317, 971 00 Härnösand, tfn 0611-40404. Förhöret är ett telfonförhör, hållet den 22 januari 1989 med början klockan 12.40. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén.

Hedberg underrättas om att förhöret är ett kompletteringsförhör till det förhör som hölls den 4 januari 1989 samt att förhöret ingår i utredningen/förundersökningen av mordet på stat sininister Olof Palme.

Hedberg kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas för Evert Anders.

Evert Anders tillfrågas nu om han diskuterat politik med Christer Pettersson

vid dennes besök uppe i Risnäs, sommaren 1986. Evert Anders uppger att han och Christer icke pratade politik vid hans besök uppe i sommarbostaden. Däremot diskuterade de, i samband med bilfärden mellan Risnäs och Härnösand, bland annat att barnen hade det svårt i dagens samhälle. Evert Anders fick den uppfattningen att Christer tyckte synd om barnen, som skulle växa upp i det samhälle som levde i för närvarande. Några andra diskussioner hade de icke under den aktuella färden. Han tillfrågades vidare om de diskuterat Palmes politik, vid den här resan. Någon sådan diskussion hade de icke haft. På fråga om de diskuterat Palmemordet någonting, så uppger Evert Anders att ingen sådan diskussion hade förekonmit.

O

Protokoll fört vid förhär med, missbrukskonsulent WILOW, CHRISTINA Margareta rd - . Boende Drabantvägen 17, Järfälla, tfn 0758-12907 anst Socialförv. Sollentuna kommun, tfn 08-92 11 6B. Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler 1989-11-24 med början kl 10.35. Förhörsledare: krinsp Kent Rasmusson.

Före förhöret underrättades Wilew om att hon skulle höras om sina kontakter med Christer Pettersson och om eventuella iakttagelser som kan ha betydelse för Palmeutredningen.

Willow berättade att hon fram till maj 1988 arbetade som socialsekreterare, vid kontoret i Rotebro.

Hon fick ta över Christer Pettersson från sin tidigare handläggare Sigun Nilsson, enär denne ej längre vågade han kvar Pettersson som klient. Anledningen till detta var Petterssons allmänna uppträdande mot henne som kulminerade i en incident 1986-07-31. Pettersson ringde och begärde ett bistånd till hyran för sin lägenhet. Han underrättades av Nilsson om det avslag, som han tidigare hade erhållit och att det beslutet kvarstod. Pettersson blev mycket aggressiv och hotfull i telefon och slängde på luren. Efter en kort stund kom han in till receptionen på socialkontoret i Rotebro. Han var mycket aggressiv, tog en stol och slängde den genom en fönsterruta inne på expeditionen, varefter han försvann ut.

Nilsson undvek att träffa Pettersson efter detta och 1986-1991 tog Maud Nyberg, socialsekreterare, över Pettersson, men delegerade uppdraget till Christina Wilow strax därpå.

Efter det första mötet med Pettersson, hade Wilow fått veta att han kände Gatt hon ej var rädd för honom och han uppskattade detta.

Itylls e, om banketlen används som fortsaimingsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-toud)

Pol-1989-01-24 1035 KD11041 Förhör med Christina Wilow om CP.pdf

Pol-1989-01-24 1035 KD11041 Förhör med Christina Wilow om CP.pdf

Protokoll fört vid förhär med, missbrukskonsulent WILOW, CHRISTINA Margareta rd - . Boende Drabantvägen 17, Järfälla, tfn 0758-12907 anst Socialförv. Sollentuna kommun, tfn 08-92 11 6B. Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler 1989-11-24 med början kl 10.35. Förhörsledare: krinsp Kent Rasmusson.

Före förhöret underrättades Wilew om att hon skulle höras om sina kontakter med Christer Pettersson och om eventuella iakttagelser som kan ha betydelse för Palmeutredningen.

Willow berättade att hon fram till maj 1988 arbetade som socialsekreterare, vid kontoret i Rotebro.

Hon fick ta över Christer Pettersson från sin tidigare handläggare Sigun Nilsson, enär denne ej längre vågade han kvar Pettersson som klient. Anledningen till detta var Petterssons allmänna uppträdande mot henne som kulminerade i en incident 1986-07-31. Pettersson ringde och begärde ett bistånd till hyran för sin lägenhet. Han underrättades av Nilsson om det avslag, som han tidigare hade erhållit och att det beslutet kvarstod. Pettersson blev mycket aggressiv och hotfull i telefon och slängde på luren. Efter en kort stund kom han in till receptionen på socialkontoret i Rotebro. Han var mycket aggressiv, tog en stol och slängde den genom en fönsterruta inne på expeditionen, varefter han försvann ut.

Nilsson undvek att träffa Pettersson efter detta och 1986-1991 tog Maud Nyberg, socialsekreterare, över Pettersson, men delegerade uppdraget till Christina Wilow strax därpå.

Efter det första mötet med Pettersson, hade Wilow fått veta att han kände Gatt hon ej var rädd för honom och han uppskattade detta.

Itylls e, om banketlen används som fortsaimingsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-toud)

Stockholm

i grövre brottmål

7 IV.111

OB La pande nr

2

02 Aras'1$enhal

ID

10406 - 1

Uppgiftslaninare (elternamn och romana)

04 Fonisalningsbled

RK-A2 03 Upprettet d) av

telelon krinse T Andersson 09 Brott med vilket uppsillan har samman

Mordet på Olof Palme 10 sak

05

OC

TUIskrittsdalem

890206/GT

Fomdrspr01

Promemorit

Protokoll fört över förhör med SP INNARS,

ulf Håkan f. - , med adress Gillbostråket 53 A, c/o Ofstad, 191 70 Rotebro, trn: 08 754 15 83. Spinnars är för närvarande arbetslös och har ansökt om sjukpension. Förhöret hållet på förhörsrum inom RX-A2:s lokaler på Kungsholmsgatan 37, Stockholm, med början klockan 12.45, torsdagen den 2 februari 1989. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Ingvar Kjellvås. Förhörsvittne: Krkom Jerker Söderblom.

Spinnars underrättas om att han skall höras upplysningsvis i utredningen om mordet på Olof Palme, i egenskap av kamrat till den för gärningen misstänkte Christer Pettersson och då bl.a om förhållandena om dennes hemkomst på mordnatten.

Förhöret är ett komplement till tidigare förhör.

Inledningsvis erinras Spinnars om vikten av att ärligt svara på frågorna, säga allt; även rykten, men då ange att det är fråga om sådana.

Angående Christer Petterssons eventuella avsaknad av port och lägenhetsnycklar på kvällen den 26 februari 1986, uppgav Spinnars att han ej är säker på att det var så att Pettersson saknade sådana. Den tyngsta anledningen att han låg i Petterssons lägenhet hela fredagskvällen torde ha varit att han blivit lovad amfetamin av denne.

RPS 22.1-4 88-08 25 opo set ALLF 400 8 OSS Ekonomitryck Blanketten 8336

Spinnars vet dock att Petterssen skulle upprätta, eller redan hade upprättat, ett hyreskontrakt gällande uthyrning av sin lägenhet till Stickan" i UpplandsVäsby. Nämnde "Stickan" hade redan fått lägenhetsnycklarna.

Hylis ei om blanketten anyands som fortsättningsblad.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-töljd)

Pol-1989-02-02 1245 KD10406-01 Förhör med Ulf Spinnars om CP.pdf

Pol-1989-02-02 1245 KD10406-01 Förhör med Ulf Spinnars om CP.pdf

Stockholm

i grövre brottmål

7 IV.111

OB La pande nr

2

02 Aras'1$enhal

ID

10406 - 1

Uppgiftslaninare (elternamn och romana)

04 Fonisalningsbled

RK-A2 03 Upprettet d) av

telelon krinse T Andersson 09 Brott med vilket uppsillan har samman

Mordet på Olof Palme 10 sak

05

OC

TUIskrittsdalem

890206/GT

Fomdrspr01

Promemorit

Protokoll fört över förhör med SP INNARS,

ulf Håkan f. - , med adress Gillbostråket 53 A, c/o Ofstad, 191 70 Rotebro, trn: 08 754 15 83. Spinnars är för närvarande arbetslös och har ansökt om sjukpension. Förhöret hållet på förhörsrum inom RX-A2:s lokaler på Kungsholmsgatan 37, Stockholm, med början klockan 12.45, torsdagen den 2 februari 1989. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Ingvar Kjellvås. Förhörsvittne: Krkom Jerker Söderblom.

Spinnars underrättas om att han skall höras upplysningsvis i utredningen om mordet på Olof Palme, i egenskap av kamrat till den för gärningen misstänkte Christer Pettersson och då bl.a om förhållandena om dennes hemkomst på mordnatten.

Förhöret är ett komplement till tidigare förhör.

Inledningsvis erinras Spinnars om vikten av att ärligt svara på frågorna, säga allt; även rykten, men då ange att det är fråga om sådana.

Angående Christer Petterssons eventuella avsaknad av port och lägenhetsnycklar på kvällen den 26 februari 1986, uppgav Spinnars att han ej är säker på att det var så att Pettersson saknade sådana. Den tyngsta anledningen att han låg i Petterssons lägenhet hela fredagskvällen torde ha varit att han blivit lovad amfetamin av denne.

RPS 22.1-4 88-08 25 opo set ALLF 400 8 OSS Ekonomitryck Blanketten 8336

Spinnars vet dock att Petterssen skulle upprätta, eller redan hade upprättat, ett hyreskontrakt gällande uthyrning av sin lägenhet till Stickan" i UpplandsVäsby. Nämnde "Stickan" hade redan fått lägenhetsnycklarna.

Hylis ei om blanketten anyands som fortsättningsblad.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-töljd)

Protokoll över förhör med egna företagaren i Mobiltelefonbranschen, WALLIN, Per Sune f. - , Pontonjärgatan 35, 3 tr., 112 37 Stockholm. Arbetsplats: Mobiltelcenter AB, Fjärdhundragatan 58, 199 31 Enköping, tfn: 0171 - 206 20. Förhöret hållet på förhörsrum inom RK-A2:s lokaler på Kungsholmsgatan 37 i Stockholm, med början klockan 19.00, fredagen den 3 februari 1989. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson utan tillgång till förhörsvittne.

Wallin underrättades om att han skall föras i utredningen or mordet på Olof Palme, då han enligt uppgift avtjänat straff på Tillberga kriminalvårdsanstalt samtidigt som den man nu häktad som misstänks för gärningen.

Efter att ha underrättats om förhörsanledningen, uppgav Wallin spontant att han direkt vet vem som avses. En person vars namn han ej minns; som var otäck, flaxig, knarkare, ryckig och fladdrig i rörelserna och som Wallin definitivt tror vara i stånd att ha ut fört mordet.

Wallin befann sig på Tillberga anstalten under en period av två månader runt mars 1985, dömd bl.a för hälerier och olaga vapeninnehav. Den för mordet på Olof Palme misstänkte kom till Tillberga efter Wallin och "muckade" före, om han nu minns rätt.

Wallin uppgav att han under deras gentensamma fängelsevistelse varit rädd för Pettersson även om han inte hör någon konkret anledning därtill, då det mer var genom sitt uppträdande och sin utstrålning som Pettersson gjorde ett intryck av att vara farlig.

!!yils ei om bankallen används som fortsningsblad.

Ex 1: Till originalnaim (i nr-följd)

Pol-1989-02-03 0900 KD11105-00-A Förhör med Per Wallin om CP.pdf

Pol-1989-02-03 0900 KD11105-00-A Förhör med Per Wallin om CP.pdf

Protokoll över förhör med egna företagaren i Mobiltelefonbranschen, WALLIN, Per Sune f. - , Pontonjärgatan 35, 3 tr., 112 37 Stockholm. Arbetsplats: Mobiltelcenter AB, Fjärdhundragatan 58, 199 31 Enköping, tfn: 0171 - 206 20. Förhöret hållet på förhörsrum inom RK-A2:s lokaler på Kungsholmsgatan 37 i Stockholm, med början klockan 19.00, fredagen den 3 februari 1989. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson utan tillgång till förhörsvittne.

Wallin underrättades om att han skall föras i utredningen or mordet på Olof Palme, då han enligt uppgift avtjänat straff på Tillberga kriminalvårdsanstalt samtidigt som den man nu häktad som misstänks för gärningen.

Efter att ha underrättats om förhörsanledningen, uppgav Wallin spontant att han direkt vet vem som avses. En person vars namn han ej minns; som var otäck, flaxig, knarkare, ryckig och fladdrig i rörelserna och som Wallin definitivt tror vara i stånd att ha ut fört mordet.

Wallin befann sig på Tillberga anstalten under en period av två månader runt mars 1985, dömd bl.a för hälerier och olaga vapeninnehav. Den för mordet på Olof Palme misstänkte kom till Tillberga efter Wallin och "muckade" före, om han nu minns rätt.

Wallin uppgav att han under deras gentensamma fängelsevistelse varit rädd för Pettersson även om han inte hör någon konkret anledning därtill, då det mer var genom sitt uppträdande och sin utstrålning som Pettersson gjorde ett intryck av att vara farlig.

!!yils ei om bankallen används som fortsningsblad.

Ex 1: Till originalnaim (i nr-följd)

PROTOKOLL fört vid förhör med projektassistent  Monica Tärnåsen , - tfn

Anställd Stockholm, tfn

Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler, tisdagen 1989-02-07 14:00


Förhörsledare: Kriminalinspektör Stellan Söderman,rikskriminalen
Förhörsvittne: Ej tillgängligt

 Tärnåsen  informeras om att hon höres i anledning av pågående förundersökning beträffande mordet på Olof Palme

 Tärnåsen  skall närmast höras i anledning av hennes arbetsuppgifter fredagen 1986-02-28


 Tärnåsen  var vid denna tidpunkt anställd inom Stockholms polisdistrikt med placering på tredje vaktdistriktet.

 Tärnåsen  tjänstgjorde under sin alterneringstjänstgöring vid narkotikaroteln i Stockholm.

Efter avslutad alternering och efter det att hon blivit placerad på tredje vaktdistriktet så blev hon vid årsskiftet 1985/1986 inkommenderad till narkotikaroteln för speciella uppgifter.

Hon skulle främst ingå i en specialgrupp som skulle i Stockholm. Inriktningen kom att läggas främst på . Även andra objekt blev sedermera aktuella.

Tillfrågad om vilka andra befattningshavare hon regelmässigt arbetade tillsammans med, uppger hon att dessa var , , , , och

Anknytning:

A11408 (PM TJÄNSTGÖRING KOM/KSN. PM KOKAIN + SOLNAÄRENDET. ANKNYTNING KE10413)

KE10413 (Spaningar mot Sigvard Cedergren, spelklubben Oxen på Oxtorgsgränd 2. Spaningspersonal. Fordon. Bärbar radio, spaningsrapporter)

Pol-1989-02-07 1400 A11415-Förhör med Monica-T ang kokainärendet.pdf

Pol-1989-02-07 1400 A11415-Förhör med Monica-T ang kokainärendet.pdf

PROTOKOLL fört vid förhör med projektassistent  Monica Tärnåsen , - tfn

Anställd Stockholm, tfn

Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler, tisdagen 1989-02-07 14:00


Förhörsledare: Kriminalinspektör Stellan Söderman,rikskriminalen
Förhörsvittne: Ej tillgängligt

 Tärnåsen  informeras om att hon höres i anledning av pågående förundersökning beträffande mordet på Olof Palme

 Tärnåsen  skall närmast höras i anledning av hennes arbetsuppgifter fredagen 1986-02-28


 Tärnåsen  var vid denna tidpunkt anställd inom Stockholms polisdistrikt med placering på tredje vaktdistriktet.

 Tärnåsen  tjänstgjorde under sin alterneringstjänstgöring vid narkotikaroteln i Stockholm.

Efter avslutad alternering och efter det att hon blivit placerad på tredje vaktdistriktet så blev hon vid årsskiftet 1985/1986 inkommenderad till narkotikaroteln för speciella uppgifter.

Hon skulle främst ingå i en specialgrupp som skulle i Stockholm. Inriktningen kom att läggas främst på . Även andra objekt blev sedermera aktuella.

Tillfrågad om vilka andra befattningshavare hon regelmässigt arbetade tillsammans med, uppger hon att dessa var , , , , och

Anknytning:

A11408 (PM TJÄNSTGÖRING KOM/KSN. PM KOKAIN + SOLNAÄRENDET. ANKNYTNING KE10413)

KE10413 (Spaningar mot Sigvard Cedergren, spelklubben Oxen på Oxtorgsgränd 2. Spaningspersonal. Fordon. Bärbar radio, spaningsrapporter)

Fredagen 1986-02-28 så tjänstgjorde  Tärnåsen  sannolikt mellan klockan 17:00-01:00 .Detta alltså enligt den planerade listan.

Enligt hennes minnesbild så anlände hon till KSN:s lokaler någon gång vid 17:00 -tiden på kvällen och träffade då övriga kollegor.

Man hade därefter genomgång av arbetet och som hon minns det, så begav man sig vid 21:00 -tiden till där man skulle .

 Tärnåsen  tillfrågas om hon den här kvällen besökte TK-rummet eller kan ha någon uppfattning om vem som satt där, men uppger att så ej är fallet.

Beträffande färden ut till så tror  Tärnåsen  att hon och åkte med .

Vilken bil han disponerade vid det här tillfället minns hon inte säkert, men uppger att han ofta använde sig av en Volkswagen Passat. Det var alltså ett Polisverket tillhörigt civilt fordon.

Under kvällen kom  Tärnåsen  att arbeta tillsammans med . Dom vistas inne på där dom .

Denna typ av har dom bedrivit vid både tidigare och senare tillfällen, varför situationen i sig inte var speciell.

 Tärnåsen  kan inte erinra sig att något speciellt inträffade på den här kvällen. Hon har inget minne av att dom lämnade lokalen under någon period för att exempelvis .

Någon gång vid 23:30 -tiden så tror  Tärnåsen  att hon och lämnade lokalen och sammanträffade med någonstans på gatan utanför. Då de klev in i hans tjänstefordon så sade han att Palme var skjuten.

Både  Tärnåsen  och ställde sig något tvivlande till den här uppgiften, men enligt vad  Tärnåsen  minns, så slog man på rundradion i bilen och fick då via riksnyheterna höra samma besked.

I samband med det här så var det någon i gruppen som anmälde gruppen till ledningscentralen och ställde den till förfogande. Man fick någon typ av

Pol-1989-02-07 1400 A11415-Förhör med Monica-T ang kokainärendet.pdf

Pol-1989-02-07 1400 A11415-Förhör med Monica-T ang kokainärendet.pdf

Fredagen 1986-02-28 så tjänstgjorde  Tärnåsen  sannolikt mellan klockan 17:00-01:00 .Detta alltså enligt den planerade listan.

Enligt hennes minnesbild så anlände hon till KSN:s lokaler någon gång vid 17:00 -tiden på kvällen och träffade då övriga kollegor.

Man hade därefter genomgång av arbetet och som hon minns det, så begav man sig vid 21:00 -tiden till där man skulle .

 Tärnåsen  tillfrågas om hon den här kvällen besökte TK-rummet eller kan ha någon uppfattning om vem som satt där, men uppger att så ej är fallet.

Beträffande färden ut till så tror  Tärnåsen  att hon och åkte med .

Vilken bil han disponerade vid det här tillfället minns hon inte säkert, men uppger att han ofta använde sig av en Volkswagen Passat. Det var alltså ett Polisverket tillhörigt civilt fordon.

Under kvällen kom  Tärnåsen  att arbeta tillsammans med . Dom vistas inne på där dom .

Denna typ av har dom bedrivit vid både tidigare och senare tillfällen, varför situationen i sig inte var speciell.

 Tärnåsen  kan inte erinra sig att något speciellt inträffade på den här kvällen. Hon har inget minne av att dom lämnade lokalen under någon period för att exempelvis .

Någon gång vid 23:30 -tiden så tror  Tärnåsen  att hon och lämnade lokalen och sammanträffade med någonstans på gatan utanför. Då de klev in i hans tjänstefordon så sade han att Palme var skjuten.

Både  Tärnåsen  och ställde sig något tvivlande till den här uppgiften, men enligt vad  Tärnåsen  minns, så slog man på rundradion i bilen och fick då via riksnyheterna höra samma besked.

I samband med det här så var det någon i gruppen som anmälde gruppen till ledningscentralen och ställde den till förfogande. Man fick någon typ av

besked om att bege sig ner till Sergelarkaden där man skulle samlas.

 Tärnåsen  kan inte erinra sig vilken väg man körde ner till Sergelarkaden. Hon är inte heller helt säker på exakt var någonstans man kom att stanna nere i city.

Beträffande gruppens ianspråkstagande så har  Tärnåsen  inget minne av att någon annan än  Hans Brolin  blev ianspråkstagen för att deltaga i något tillslag på en klubb.

Vilken klubb eller vad adressen var minns inte  Tärnåsen .

 Tärnåsen  har inget minne av att dom sammanträffade med några andra kollegor, civila eller uniformerade, nere i city.

Beträffande aktiviteterna efter denna tidpunkt så har hon ett minne av att man snurrade runt en del nere i city innan man begav sig till  Café Opera  för att där försöka att .


Detta i anledning av att dom personer som tidigare vistats på  Söderhallen  ofta åkte till  Café Opera  efter att man stängt den lokalen.

 Tärnåsen  uppskattar tidpunkten för ankomsten till  Café Opera  till cirka 01:00 . Man parkerade då fordonet någonstans på Arsenalsgatan i närheten av Operan.

 Tärnåsen  och  Carina Sahlin  gick in på  Café Opera  medans stannade kvar utanför i fordonet.

Eventuellt kan också narkotikarotelns vinröda buss av märket Chevrolet ha funnits på platsen.

Huruvida man träffade på några av de aktuella inne på  Café Opera  den här kvällen kan  Tärnåsen  inte minnas.

Hon minns dock att musiken tystnade och att stämningen blev aningen dämpad på  Café Opera , detta sannolikt i anledning av att nyheten om mordet på Olof Palme hade spridit sig.

Eventuellt kan det också vara så, att man stängde tidigare i anledning av detta.

Efter uppskattningsvis en timme, så lämnade  Tärnåsen  och  Carina Sahlin  och blev hemskjutsade.

 Tärnåsen  minns att  Brolin  skjutsade hem henne till hennes dåvarande bostad på i Stockholm.

Huruvida  Carina Sahlin  var med på denna färd, det

Pol-1989-02-07 1400 A11415-Förhör med Monica-T ang kokainärendet.pdf

Pol-1989-02-07 1400 A11415-Förhör med Monica-T ang kokainärendet.pdf

besked om att bege sig ner till Sergelarkaden där man skulle samlas.

 Tärnåsen  kan inte erinra sig vilken väg man körde ner till Sergelarkaden. Hon är inte heller helt säker på exakt var någonstans man kom att stanna nere i city.

Beträffande gruppens ianspråkstagande så har  Tärnåsen  inget minne av att någon annan än  Hans Brolin  blev ianspråkstagen för att deltaga i något tillslag på en klubb.

Vilken klubb eller vad adressen var minns inte  Tärnåsen .

 Tärnåsen  har inget minne av att dom sammanträffade med några andra kollegor, civila eller uniformerade, nere i city.

Beträffande aktiviteterna efter denna tidpunkt så har hon ett minne av att man snurrade runt en del nere i city innan man begav sig till  Café Opera  för att där försöka att .


Detta i anledning av att dom personer som tidigare vistats på  Söderhallen  ofta åkte till  Café Opera  efter att man stängt den lokalen.

 Tärnåsen  uppskattar tidpunkten för ankomsten till  Café Opera  till cirka 01:00 . Man parkerade då fordonet någonstans på Arsenalsgatan i närheten av Operan.

 Tärnåsen  och  Carina Sahlin  gick in på  Café Opera  medans stannade kvar utanför i fordonet.

Eventuellt kan också narkotikarotelns vinröda buss av märket Chevrolet ha funnits på platsen.

Huruvida man träffade på några av de aktuella inne på  Café Opera  den här kvällen kan  Tärnåsen  inte minnas.

Hon minns dock att musiken tystnade och att stämningen blev aningen dämpad på  Café Opera , detta sannolikt i anledning av att nyheten om mordet på Olof Palme hade spridit sig.

Eventuellt kan det också vara så, att man stängde tidigare i anledning av detta.

Efter uppskattningsvis en timme, så lämnade  Tärnåsen  och  Carina Sahlin  och blev hemskjutsade.

 Tärnåsen  minns att  Brolin  skjutsade hem henne till hennes dåvarande bostad på i Stockholm.

Huruvida  Carina Sahlin  var med på denna färd, det

minns inte  Tärnåsen .

 Tärnåsen  tillfrågas om hon har någon minnesbild av att man från skulle ha åkt upp i de centrala delarna och eventuellt skulle ha passerat mordplatsen på Sveavägen.

Hon uppger sig ej ha något minne av detta. Hon har inte heller tidigare under kvällen något minne av att hon skulle ha passerat förbi vid mordplatsen.

Detta skulle i så fall ha skett innan man begav sig till vid 01:00 -tiden.


 Tärnåsen  tillfrågas om hon har talat med andra kollegor på KSN om händelsen i efterhand.

Hon uppger att så givetvis är fallet. Hon har dock inte hört någon säga att dom varit i närheten av mordplatsen eller gjort några speciella iakttagelser i samband med att brottet inträffade.

På fråga angående klädsel, så uppger  Tärnåsen  att hon inte alls kan minnas vad hon bar denna kväll. Detsamma gäller för .

Den hörda är 170 cm lång, smal kroppsbyggnad, ljusblont kortklippt hår.

 Tärnåsen  uppger att de tidsangivelser hon lämnat kan vara felaktiga.

Hon uppger att det är ytterst svårt att minnas exakta tidpunkter då den här typen av arbetsuppgifter utfördes vid så många olika tillfällen.

Hon tror dock att de uppgivna tidsintervallerna är någorlunda riktiga.

Förhöret avslutat klockan 14:40 .


Den hörda har åhört indikteringen av förhöret och godkänner detta i befintligt skick,

Stockholm som ovan

Stellan Söderman
Krinsp

/sb

Pol-1989-02-07 1400 A11415-Förhör med Monica-T ang kokainärendet.pdf

Pol-1989-02-07 1400 A11415-Förhör med Monica-T ang kokainärendet.pdf

minns inte  Tärnåsen .

 Tärnåsen  tillfrågas om hon har någon minnesbild av att man från skulle ha åkt upp i de centrala delarna och eventuellt skulle ha passerat mordplatsen på Sveavägen.

Hon uppger sig ej ha något minne av detta. Hon har inte heller tidigare under kvällen något minne av att hon skulle ha passerat förbi vid mordplatsen.

Detta skulle i så fall ha skett innan man begav sig till vid 01:00 -tiden.


 Tärnåsen  tillfrågas om hon har talat med andra kollegor på KSN om händelsen i efterhand.

Hon uppger att så givetvis är fallet. Hon har dock inte hört någon säga att dom varit i närheten av mordplatsen eller gjort några speciella iakttagelser i samband med att brottet inträffade.

På fråga angående klädsel, så uppger  Tärnåsen  att hon inte alls kan minnas vad hon bar denna kväll. Detsamma gäller för .

Den hörda är 170 cm lång, smal kroppsbyggnad, ljusblont kortklippt hår.

 Tärnåsen  uppger att de tidsangivelser hon lämnat kan vara felaktiga.

Hon uppger att det är ytterst svårt att minnas exakta tidpunkter då den här typen av arbetsuppgifter utfördes vid så många olika tillfällen.

Hon tror dock att de uppgivna tidsintervallerna är någorlunda riktiga.

Förhöret avslutat klockan 14:40 .


Den hörda har åhört indikteringen av förhöret och godkänner detta i befintligt skick,

Stockholm som ovan

Stellan Söderman
Krinsp

/sb

Rhird

Protokoll fört vid förhör med vaktmästaren Björn Anders Olsson, fd - , boende Kung kans väg 35, 1 tr, 191 76 Sollentuna, tfn 08-754 63 54. Olsson är arbetslös sedan den 1 december 1988. Tidigare var han anställd vid skolkontoret i Sollentuna kommun, tfn 92 10 00. Detta var ett beredskapsarbete. Han höres i sin bostad måndagen den 20 decem er 1988 med början klockan 12.45. Förhörsledare krinsp Per Gustavsson och krinsp Inge Uvemo Rk A2. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Han höres i Palmeutredningen.

Olsson informeras vidare om att anledningen till förhöret är Olssons bekantskap med grannen Krister Pettersson.

Olsson berättar att han flyttade in i fastigheten under våren 1983. Krister Pettersson bodde då redan på Kung kans väg 35, 2 tr i Sollentuna. Olsson var inte tidigare bekant med Krister Pettersson men säger att han lärde känna honom kort efter det att han flyttat till adressen. Det var bl a i samband med att Olsson besökte socialkontoret i Sollentuna som han kom i kontakt med Krister Pettersson i receptionen.

Olsson träffade också Krister Pettersson flera gånger i trapphuset och han säger att man då morsade på varandra som grannar brukar göra. Efter en tid så började dom umgås lite grann privat och Olsson blev bl a hembjuden till Krister Petterssons bostad. Krister bodde i lägenheten rakt ovanför Olsson.

Vid besöken i Kristers bostad har de båda druckit öl och sprit. Olsson säger att han inte besökte Krister så ofta utan det var väl mera sporadiska besök han @jorde. Dock var Krister Pettersson oftare hos Olsson än vise versa. För det mesta var Krister Pettersson berusad, vilket Olsson inte var. Själv tyckte han att

Ex 1: Till ariginal pärm (i ne-följd)

• Fyls u on blankellen används som fortsitingsbad

Pol-1988-12-20 1245 KD10684-00-A Förhör med Anders Olsson om CP.pdf

Pol-1988-12-20 1245 KD10684-00-A Förhör med Anders Olsson om CP.pdf

Rhird

Protokoll fört vid förhör med vaktmästaren Björn Anders Olsson, fd - , boende Kung kans väg 35, 1 tr, 191 76 Sollentuna, tfn 08-754 63 54. Olsson är arbetslös sedan den 1 december 1988. Tidigare var han anställd vid skolkontoret i Sollentuna kommun, tfn 92 10 00. Detta var ett beredskapsarbete. Han höres i sin bostad måndagen den 20 decem er 1988 med början klockan 12.45. Förhörsledare krinsp Per Gustavsson och krinsp Inge Uvemo Rk A2. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Han höres i Palmeutredningen.

Olsson informeras vidare om att anledningen till förhöret är Olssons bekantskap med grannen Krister Pettersson.

Olsson berättar att han flyttade in i fastigheten under våren 1983. Krister Pettersson bodde då redan på Kung kans väg 35, 2 tr i Sollentuna. Olsson var inte tidigare bekant med Krister Pettersson men säger att han lärde känna honom kort efter det att han flyttat till adressen. Det var bl a i samband med att Olsson besökte socialkontoret i Sollentuna som han kom i kontakt med Krister Pettersson i receptionen.

Olsson träffade också Krister Pettersson flera gånger i trapphuset och han säger att man då morsade på varandra som grannar brukar göra. Efter en tid så började dom umgås lite grann privat och Olsson blev bl a hembjuden till Krister Petterssons bostad. Krister bodde i lägenheten rakt ovanför Olsson.

Vid besöken i Kristers bostad har de båda druckit öl och sprit. Olsson säger att han inte besökte Krister så ofta utan det var väl mera sporadiska besök han @jorde. Dock var Krister Pettersson oftare hos Olsson än vise versa. För det mesta var Krister Pettersson berusad, vilket Olsson inte var. Själv tyckte han att

Ex 1: Till ariginal pärm (i ne-följd)

• Fyls u on blankellen används som fortsitingsbad

UTREDNINGSANTECKNINGAR

Tisdagen den 28 december 1988 ringde undertecknad till fru Inga-Lill Myhrberg,

född - , för att erhålla en vägbeskrivning till en person som skall höras i ärendet.

kom, som resultat av förhör två dagar innan,

I samband med telefonsamtalet fra följande:

Fru Myhrberg är nu säker på att det var påsken 1986, som hon hade besök av Christer Pettersson under former hon beskrivit i förhör. Detta kan fru Myhrberg nu säga, då hen hittat en dikt som Christer skrivit under besöket ifråga och som är dagtecknad långfredagen -86. Fru Myhrberg ställer dikten till utredningens förfogande om polisen så önskar.

Under nämnd hel, lämnade Christer två till tre par byxor (jeans) till fru Myhrberg i syfte att få dem tvättade och lagade. Byxorna har Myhrberg senare

sivit bort till Eva Bäckfors och Rolf Johansson, boendes i Högsjö, Billsbro

som ligger åt Vingåkershållet från Katrineholm räknat. Paret har tfn 0151-31059. Fru Myhrberg tror att hon gav bort byxorna under 1987 och uppger att hon skall taga reda på vad som hänt med dem.

Under påskhelgen -86, var Christer Pettersson klädd i en blå jacka och han bar också en blå halsduk. Någon huvudbonad kan fru Myhrberg ej minnas att han hade och hon uppger också att han aldrig, såsom hon minns, brukar ha någon sådan.

Fru Myhrberg kommer ihåg att Christer ibland haft ett par silverbågade glasögon, vilka han dock aldrig använde då de var ute, varför hon tror att det var läsglasögon. Såsom fru Myhrberg nu minns, så har Christer Pettersson bra

syn.

Hyllis ej om blanketten anyards som fortelliningsbladi

Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)

Pol-1988-12-20 KD10611-E PM om samtal med Birgit Myhrberg ang CP.pdf

Pol-1988-12-20 KD10611-E PM om samtal med Birgit Myhrberg ang CP.pdf

UTREDNINGSANTECKNINGAR

Tisdagen den 28 december 1988 ringde undertecknad till fru Inga-Lill Myhrberg,

född - , för att erhålla en vägbeskrivning till en person som skall höras i ärendet.

kom, som resultat av förhör två dagar innan,

I samband med telefonsamtalet fra följande:

Fru Myhrberg är nu säker på att det var påsken 1986, som hon hade besök av Christer Pettersson under former hon beskrivit i förhör. Detta kan fru Myhrberg nu säga, då hen hittat en dikt som Christer skrivit under besöket ifråga och som är dagtecknad långfredagen -86. Fru Myhrberg ställer dikten till utredningens förfogande om polisen så önskar.

Under nämnd hel, lämnade Christer två till tre par byxor (jeans) till fru Myhrberg i syfte att få dem tvättade och lagade. Byxorna har Myhrberg senare

sivit bort till Eva Bäckfors och Rolf Johansson, boendes i Högsjö, Billsbro

som ligger åt Vingåkershållet från Katrineholm räknat. Paret har tfn 0151-31059. Fru Myhrberg tror att hon gav bort byxorna under 1987 och uppger att hon skall taga reda på vad som hänt med dem.

Under påskhelgen -86, var Christer Pettersson klädd i en blå jacka och han bar också en blå halsduk. Någon huvudbonad kan fru Myhrberg ej minnas att han hade och hon uppger också att han aldrig, såsom hon minns, brukar ha någon sådan.

Fru Myhrberg kommer ihåg att Christer ibland haft ett par silverbågade glasögon, vilka han dock aldrig använde då de var ute, varför hon tror att det var läsglasögon. Såsom fru Myhrberg nu minns, så har Christer Pettersson bra

syn.

Hyllis ej om blanketten anyards som fortelliningsbladi

Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)

Angående Petterssons utseende under påskhelgen -86, uppgav fru Myhrberg att han hade rätt långt hår dock ej ner till axlarna. Med rätt stor säkerhet kan fru Myhrberg säga att han inte hade någon mustasch, även om nu fru Myhrberg minns att han ibland haft sådan. När hon nu tänker sig Christer Petterssons person framför sig, ser hon dock en man utan mustasch.

På eftermiddagen samma dag ringde fru Myhrberg själv och bad krinsp Thure Nässén, meddela undertecknad att Pettersson under nämnd påskhelg, kvarlämnat elit 20-tal foton, med Katrineholms Tingshus som motiv, på en byrå i fru Myhrbergs lägenhet.

Fru Myhrberg meddelade också att Christer efter mordet förändrat sitt beteende, på så sätt att han börjat dricka sprit istället för att som tidigare knarka i mindre mängd.

Före mordet var det lite stil på Pettersson och det gick då att föra mer djuplodande och allvarliga samtal med honom. Efter mordet tycker fru Myhrberg att Christer uppträtt mer förvirrat, vilket kan bero på hans ökade alkoholkonsumtion.

Då Christer Pettersson kom hem till fru Myhrberg på skärtorsdagen 1986, ville han uppleva hur de umgåtts i gamla tider - under de perioder de haft ett bra förhållande, och bland annat ville han ha stekt kyckling, något som de ofta ätit tillsammans som festmat.

Stockholm den 21 december 1988

Tadean Tommy Andersson/krinsp.

srytis ej om blanketten används som fortsattningsbled.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1988-12-20 KD10611-E PM om samtal med Birgit Myhrberg ang CP.pdf

Pol-1988-12-20 KD10611-E PM om samtal med Birgit Myhrberg ang CP.pdf

Angående Petterssons utseende under påskhelgen -86, uppgav fru Myhrberg att han hade rätt långt hår dock ej ner till axlarna. Med rätt stor säkerhet kan fru Myhrberg säga att han inte hade någon mustasch, även om nu fru Myhrberg minns att han ibland haft sådan. När hon nu tänker sig Christer Petterssons person framför sig, ser hon dock en man utan mustasch.

På eftermiddagen samma dag ringde fru Myhrberg själv och bad krinsp Thure Nässén, meddela undertecknad att Pettersson under nämnd påskhelg, kvarlämnat elit 20-tal foton, med Katrineholms Tingshus som motiv, på en byrå i fru Myhrbergs lägenhet.

Fru Myhrberg meddelade också att Christer efter mordet förändrat sitt beteende, på så sätt att han börjat dricka sprit istället för att som tidigare knarka i mindre mängd.

Före mordet var det lite stil på Pettersson och det gick då att föra mer djuplodande och allvarliga samtal med honom. Efter mordet tycker fru Myhrberg att Christer uppträtt mer förvirrat, vilket kan bero på hans ökade alkoholkonsumtion.

Då Christer Pettersson kom hem till fru Myhrberg på skärtorsdagen 1986, ville han uppleva hur de umgåtts i gamla tider - under de perioder de haft ett bra förhållande, och bland annat ville han ha stekt kyckling, något som de ofta ätit tillsammans som festmat.

Stockholm den 21 december 1988

Tadean Tommy Andersson/krinsp.

srytis ej om blanketten används som fortsattningsbled.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Phord

Protokoll fört vid förhör med, WIDING, ANNIKKI Marja-Liisa, född - . Hemmahörande Bygatan 46, nb tfn 08-35 73 24. Postnummer 191 46. Förhöret är hållet på RK-A2, onsdageni den 21 december 1988 med början kl 09.01. Förhörsledare:krinsp Torsten Stålnacke. Förhörsvittne: krinsp Thomas Carlsson.

Annikki Widing kallas fortsättningsvis i förhöret för A.

A är finsk medborgare och talar dålig svenska.

A upplyses om att det kommit till våran kännedom genom förhör och genom hörsägen att A har upplysningar att lämna i mordutredningen på Olof Palme. Inledningsvis ombedes A lämna upplysningarna förutsättningslöst utan inledande frågor.

A berättar att hon känner den som gripits såsom misstänkt för mordet på llof Palme. Han heter Christer Pettersson och bodde tidigare granne med A, på Kung Hans väg 35. A tror dock inte att Christer är skyldig till mordet. Spinnars är den som förorsakat händelseutvecklingen, så att Christer Pettersson blivit sittande. Spinnars och Christer är osams sedan våren 1988. Christer är den som tagit avstånd från Spinnars av okänd anledning. A beskriver sin bekantskap med Christer, nämligen att den är ytlig. Christer har vid något tillfälle lånat pengar av A och återlämnat dem genom brevlådan. A är bekant med Spinnars genom kretsen som samlas i Sollentuna Centrum, där de konsumerar alkoholhaltiga drycker. A har inte träffat Spinnars sedan våren 1988, eftersom han tillsammans med sin samb. Jan Backlund, brutit sig ur kretsen och börjat leva en nykter tillvaro. Spinnars har försökt tilltvinga sig ett besök hos A efter våren 1988, men ej blivit insläppt. Vidare så har Spinnars direkt efter mordet. på lof Palme. spridit rykten om att Christer Pettersson begått mordet på Llof Palme. A har inga övriga spontana upplysningar att lämna beträffande moreet.

Ex 1: Till originalpārm (innoföljd)

Ils el nra ambaelen används som forsilningsblad

Pol-1988-12-21 0900 Förhör med Annikki Widing om CP.pdf

Pol-1988-12-21 0900 Förhör med Annikki Widing om CP.pdf

Phord

Protokoll fört vid förhör med, WIDING, ANNIKKI Marja-Liisa, född - . Hemmahörande Bygatan 46, nb tfn 08-35 73 24. Postnummer 191 46. Förhöret är hållet på RK-A2, onsdageni den 21 december 1988 med början kl 09.01. Förhörsledare:krinsp Torsten Stålnacke. Förhörsvittne: krinsp Thomas Carlsson.

Annikki Widing kallas fortsättningsvis i förhöret för A.

A är finsk medborgare och talar dålig svenska.

A upplyses om att det kommit till våran kännedom genom förhör och genom hörsägen att A har upplysningar att lämna i mordutredningen på Olof Palme. Inledningsvis ombedes A lämna upplysningarna förutsättningslöst utan inledande frågor.

A berättar att hon känner den som gripits såsom misstänkt för mordet på llof Palme. Han heter Christer Pettersson och bodde tidigare granne med A, på Kung Hans väg 35. A tror dock inte att Christer är skyldig till mordet. Spinnars är den som förorsakat händelseutvecklingen, så att Christer Pettersson blivit sittande. Spinnars och Christer är osams sedan våren 1988. Christer är den som tagit avstånd från Spinnars av okänd anledning. A beskriver sin bekantskap med Christer, nämligen att den är ytlig. Christer har vid något tillfälle lånat pengar av A och återlämnat dem genom brevlådan. A är bekant med Spinnars genom kretsen som samlas i Sollentuna Centrum, där de konsumerar alkoholhaltiga drycker. A har inte träffat Spinnars sedan våren 1988, eftersom han tillsammans med sin samb. Jan Backlund, brutit sig ur kretsen och börjat leva en nykter tillvaro. Spinnars har försökt tilltvinga sig ett besök hos A efter våren 1988, men ej blivit insläppt. Vidare så har Spinnars direkt efter mordet. på lof Palme. spridit rykten om att Christer Pettersson begått mordet på Llof Palme. A har inga övriga spontana upplysningar att lämna beträffande moreet.

Ex 1: Till originalpārm (innoföljd)

Ils el nra ambaelen används som forsilningsblad

A beskriver sina gemensamma bekanta med Spinnars och Christer Petteron på följande vis. Alla som ingår i "A-laget", som brukar träffas i Sollentuna Centrum, ingår i hennes bekantskapskrets. A kan inte namnge någon speciellt närstående i deras bakantskapskrets. Vare sig A eller hennes sambo Jan Backlund, umgicks under missbruksperioden med någon speciell utanför Sollentuna Centrum.

Vid tidpunkten för mordet på llof Palme, nämligen den 28 februari 1986, bodde Christer Pettersson och A på "samma adress, nämligen Kung Hans väg 35, i tre års tid. A och Jan Backlund flyttade till adressen antingen i januari 1985 eller 1986. Christer Pettersson bedde på andra våningen medan A och Jan bodde på första våningsplanet. Under sommaren 1988 flyttade A och Jan till nuvarande adress på Bygatan 46 i Sollentuna. A:s våning på Kung Hans väg 35 har ingen kontakt med markplanet, vare sig på fastighetens fram eller baksida. Lägenhetens storlek är på 1 rum och kök. Köket är beläget på fastighetens framsida, nämligen mot parkeringen och ingången till Kung Hans väg 35. Sovrummet ligger på motsatta sidan, alltså mot fastighetens baksida. Mellan köket och sovrummet finns lägenhetens toalett, badrum och en del garderober. En liten korridor sammanbinder köket med sovrummet, även kallad för vardagsrummet.

A beskriver följande om hennes och Jans förehavanden mordkvällen, alltså den 28 februari 1986.

Vid denna tidpunkt saknade både A och Jan arbete. De har för vana att lägga sig ganska sent om kvällarna, ungefär vid 24.01 01.10-tiden. Både A och Jan fördrev kvällarna med att titta på TV och videofilmer. A har inget speciellt minne av just den aktuella kvällen, då Olof Palme blev mördad.

Under kvällen den 28 februari 1986 hade A och Jan besök av en kamrat från n Märsta, som heter Peter Nilssun, numera avliden. A är något osäker på om alkoholhaltiga drycker konsumerades den kvällen, det sannolika är att sällskapet berusade sig, eftersom de befann sig mitt i en missbruksperiod. Vidare så kan A inte upplysa om när Peter Nilsson lämnade deras bostad, hon har således ingen hållpunkt.

11ye el om banketten används som forlateningsbiad

Ex 1: Till om sinal pärm (i nr-loid)

Pol-1988-12-21 0900 Förhör med Annikki Widing om CP.pdf

Pol-1988-12-21 0900 Förhör med Annikki Widing om CP.pdf

A beskriver sina gemensamma bekanta med Spinnars och Christer Petteron på följande vis. Alla som ingår i "A-laget", som brukar träffas i Sollentuna Centrum, ingår i hennes bekantskapskrets. A kan inte namnge någon speciellt närstående i deras bakantskapskrets. Vare sig A eller hennes sambo Jan Backlund, umgicks under missbruksperioden med någon speciell utanför Sollentuna Centrum.

Vid tidpunkten för mordet på llof Palme, nämligen den 28 februari 1986, bodde Christer Pettersson och A på "samma adress, nämligen Kung Hans väg 35, i tre års tid. A och Jan Backlund flyttade till adressen antingen i januari 1985 eller 1986. Christer Pettersson bedde på andra våningen medan A och Jan bodde på första våningsplanet. Under sommaren 1988 flyttade A och Jan till nuvarande adress på Bygatan 46 i Sollentuna. A:s våning på Kung Hans väg 35 har ingen kontakt med markplanet, vare sig på fastighetens fram eller baksida. Lägenhetens storlek är på 1 rum och kök. Köket är beläget på fastighetens framsida, nämligen mot parkeringen och ingången till Kung Hans väg 35. Sovrummet ligger på motsatta sidan, alltså mot fastighetens baksida. Mellan köket och sovrummet finns lägenhetens toalett, badrum och en del garderober. En liten korridor sammanbinder köket med sovrummet, även kallad för vardagsrummet.

A beskriver följande om hennes och Jans förehavanden mordkvällen, alltså den 28 februari 1986.

Vid denna tidpunkt saknade både A och Jan arbete. De har för vana att lägga sig ganska sent om kvällarna, ungefär vid 24.01 01.10-tiden. Både A och Jan fördrev kvällarna med att titta på TV och videofilmer. A har inget speciellt minne av just den aktuella kvällen, då Olof Palme blev mördad.

Under kvällen den 28 februari 1986 hade A och Jan besök av en kamrat från n Märsta, som heter Peter Nilssun, numera avliden. A är något osäker på om alkoholhaltiga drycker konsumerades den kvällen, det sannolika är att sällskapet berusade sig, eftersom de befann sig mitt i en missbruksperiod. Vidare så kan A inte upplysa om när Peter Nilsson lämnade deras bostad, hon har således ingen hållpunkt.

11ye el om banketten används som forlateningsbiad

Ex 1: Till om sinal pärm (i nr-loid)

Protokoll fört vid vittnesförhör med lokalvårdare BACKLUND, Jan Thomas f. - , Bygatan 46, 191 46 Sollentuna, tfn: 08 35 73 24. Anställning: TCO-skolan, Edsviken, Förhöret hållet på rum 713, rikskriminalens lokaler i polishuset, Stockholm, med början kl. 09.15 den 2t december 1988. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson Förhörsvittne: Ej tillgängligt

Backlund informerades om att förhöret avser eventuella händelser på kvällen eller natten då Olof Palme mördades och då främst händelser omkring hans dåvarande bostad.

På fråga uppgav Backlund att han minns då Olof Palme mördades av den anledningen att han på morgonen, dagen efter händelsen, blev uppringd i sin dåvarande bostad, belägen på Kung Hans Väg 35, 1 tr., Rotebro, våningsplanet under Christer Pettersson, av den nu avlidne kamraten Peter Nilsson, som berättade att man på radio sagt att Olof Palme var skjuten.

Vid tillfället befann sig även Backlunds "sambo" Anso Widing i bostaden. Backlund vill minnas att tiden var någon gång i februari 1986.

Backlund minns att han inte varit hemma många dagar då mordet skedde, enär han "muckat" från ett straff den 2 februari 1986.

Backlund och Anso hade vid denna tid alkoholprobler, men hade ej tagit någon riktig fylla efter det att Backlund muckat".

Med tanke på det faktum att Backlund, då Peter Nilsson ringde på morgonen efter mordet, var kraftigt bakrusig efter alkoholförtäring kvällen innan, vill

tytis ei om Slanketlen använda som fortsavingsblad

Pol-1988-12-21 0915 KD10730-00 Jan Thomas Backlund.pdf

Pol-1988-12-21 0915 KD10730-00 Jan Thomas Backlund.pdf

Protokoll fört vid vittnesförhör med lokalvårdare BACKLUND, Jan Thomas f. - , Bygatan 46, 191 46 Sollentuna, tfn: 08 35 73 24. Anställning: TCO-skolan, Edsviken, Förhöret hållet på rum 713, rikskriminalens lokaler i polishuset, Stockholm, med början kl. 09.15 den 2t december 1988. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson Förhörsvittne: Ej tillgängligt

Backlund informerades om att förhöret avser eventuella händelser på kvällen eller natten då Olof Palme mördades och då främst händelser omkring hans dåvarande bostad.

På fråga uppgav Backlund att han minns då Olof Palme mördades av den anledningen att han på morgonen, dagen efter händelsen, blev uppringd i sin dåvarande bostad, belägen på Kung Hans Väg 35, 1 tr., Rotebro, våningsplanet under Christer Pettersson, av den nu avlidne kamraten Peter Nilsson, som berättade att man på radio sagt att Olof Palme var skjuten.

Vid tillfället befann sig även Backlunds "sambo" Anso Widing i bostaden. Backlund vill minnas att tiden var någon gång i februari 1986.

Backlund minns att han inte varit hemma många dagar då mordet skedde, enär han "muckat" från ett straff den 2 februari 1986.

Backlund och Anso hade vid denna tid alkoholprobler, men hade ej tagit någon riktig fylla efter det att Backlund muckat".

Med tanke på det faktum att Backlund, då Peter Nilsson ringde på morgonen efter mordet, var kraftigt bakrusig efter alkoholförtäring kvällen innan, vill

tytis ei om Slanketlen använda som fortsavingsblad

i grövre brottmål

07 Vitt

06 Lopondr

-

. Ayoelenhet

10729

04

Uppgiftslamnare (externamn oca famamo)

For:11 ninggblad

RKA2 3 uppréttata av

telefon Krinsp K Rasmusson og Brott ined vilket upppilten har samman

Palmemordet 10 gak

05

06

Utskrillsdatum

Х

Farhorsprol

Promomoris

881222

Protokolll för vid förhör 1988-12-21 med

början kl 11.45 i den hördes bostad, Dahlberg, SONJA Gunilla fd - Kärrstugan 2496, 643 00 Vingåker, tfn 015133001, saknar anst. Förhörsledare: Krinsp k Rasmusson Förhörsvittne: Pa Klas Lotterberg.

Dahlberg upplystes om att hon hördes upplysningsvis i anledning av vad som publicerats i tidningen Aftonbladet söndagen den 18 dec 1988, samt om hennes bekantskap med Christer Pettersson.

Dahlberg uppgav att hon sedan början av 70-talet känt Pettersson. Hon blev bekant med honom genom sin dåvarande man, Eje Dahlberg, vilken var arbetskamrat med Pettersson på SXF i Katrineholm. Pettersson besökte makarna sporadiskt i hemmet och ofta tillsammans med Inga Lill Myhrberg, med vilken han var sarrimanboende. Vid ett av dessa besök berättade Pettersson spontant om hur han hade dödat en man med bajonett. Han uttryckte händelsen som att ha skett under stark ilska. Han hade för en gång skull bemödat sig om att köpa en julklapp till sin systere k. När han var på våg till en busshållplats på Kungsgatan iakttog han hur ett par män trakasserade en kvinna i busskön. Han hade kommenterat detta varvid en av männen hade sparkat till den påse i vilken Pettersson förvarade julklappen. Han hade jagat ifatt mannen och stuckit ner honom med en bajonett. Det var i en normal samtalston som han berättade detta. 1974 flyttade makrana Dahlberg till nuvarande adress. De hade en del sporadiska besök av Pettersson, vilken oftast var på rymmen. Eje och Pettersson förde långa bibel tolkningssamtal. Ejes föräldrar var Johovas vittnen vilket hade präglat Eje. I slutet av 1970- talet blev Pettersson internerad. Han beklagade ej sig över domen, tvärt om konstaterade han att han nog gjort sig förtjänt av straffet. Makarna besökte honom 1980 på Kumla anstalten. 1982 muckade Pettersson och han blev hämtad av makarna. Han var mycket irreterad över att han ej fick gå på det exakta klockslag som man angivit.

RPS 463.2 1-1 28-01 25 000 set ALLF 4005 004 Ekonomitysk Flanketten 8008

Hylls ej om blanketten wands som forsáttningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1988-12-21 1145 KD10729-00 Förhör med Sonja Dahlberg om CP.pdf

Pol-1988-12-21 1145 KD10729-00 Förhör med Sonja Dahlberg om CP.pdf

i grövre brottmål

07 Vitt

06 Lopondr

-

. Ayoelenhet

10729

04

Uppgiftslamnare (externamn oca famamo)

For:11 ninggblad

RKA2 3 uppréttata av

telefon Krinsp K Rasmusson og Brott ined vilket upppilten har samman

Palmemordet 10 gak

05

06

Utskrillsdatum

Х

Farhorsprol

Promomoris

881222

Protokolll för vid förhör 1988-12-21 med

början kl 11.45 i den hördes bostad, Dahlberg, SONJA Gunilla fd - Kärrstugan 2496, 643 00 Vingåker, tfn 015133001, saknar anst. Förhörsledare: Krinsp k Rasmusson Förhörsvittne: Pa Klas Lotterberg.

Dahlberg upplystes om att hon hördes upplysningsvis i anledning av vad som publicerats i tidningen Aftonbladet söndagen den 18 dec 1988, samt om hennes bekantskap med Christer Pettersson.

Dahlberg uppgav att hon sedan början av 70-talet känt Pettersson. Hon blev bekant med honom genom sin dåvarande man, Eje Dahlberg, vilken var arbetskamrat med Pettersson på SXF i Katrineholm. Pettersson besökte makarna sporadiskt i hemmet och ofta tillsammans med Inga Lill Myhrberg, med vilken han var sarrimanboende. Vid ett av dessa besök berättade Pettersson spontant om hur han hade dödat en man med bajonett. Han uttryckte händelsen som att ha skett under stark ilska. Han hade för en gång skull bemödat sig om att köpa en julklapp till sin systere k. När han var på våg till en busshållplats på Kungsgatan iakttog han hur ett par män trakasserade en kvinna i busskön. Han hade kommenterat detta varvid en av männen hade sparkat till den påse i vilken Pettersson förvarade julklappen. Han hade jagat ifatt mannen och stuckit ner honom med en bajonett. Det var i en normal samtalston som han berättade detta. 1974 flyttade makrana Dahlberg till nuvarande adress. De hade en del sporadiska besök av Pettersson, vilken oftast var på rymmen. Eje och Pettersson förde långa bibel tolkningssamtal. Ejes föräldrar var Johovas vittnen vilket hade präglat Eje. I slutet av 1970- talet blev Pettersson internerad. Han beklagade ej sig över domen, tvärt om konstaterade han att han nog gjort sig förtjänt av straffet. Makarna besökte honom 1980 på Kumla anstalten. 1982 muckade Pettersson och han blev hämtad av makarna. Han var mycket irreterad över att han ej fick gå på det exakta klockslag som man angivit.

RPS 463.2 1-1 28-01 25 000 set ALLF 4005 004 Ekonomitysk Flanketten 8008

Hylls ej om blanketten wands som forsáttningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

i grövre broumál

07 Avenit

08 Lopende ng

KD 10715-A

Stockholm 12 Arbeiser.net RK/A2 03 L'#raial(d) ay

tellon Krinsp Kåkan Ström 7912 09 Brull med vilknt uppgiftcn hor summan Mordet på Olof Palme 10 sak

Uppgifte mnare lefternamn och förnamn)

04 Fortsatt

ningsblad

DS

Tuiskrisdatum

Förthåre sot

Pramemarla

Protokoll fört vid förhör med pensionären Stenholm, ARNE Viktor född -

boende Kavallerigatan 89, nb, 194 33 Upplands Väsby, tfn 0760-89685. Förhöret är hållet den 22/12 19888 ned början kl. 13.20. Förhörsplats: Den hördes bostad. Förhörsledare: Kringp Håkan Ström Förhörgvittne: Kring Lars Hamrén

Före förhörets början informerades Stenholm on, att detta avsåg en uppföljning av tips som Stenholm ringt in. Stenholms förnamn är där felaktigt.

Stenholn uppgav att han under 11 års tid bodde under adress Malmvägen 21.

Den 1/2 1985 flyttade Stenholm till adressen Rotebrovägen 41. Stenholm är sedan en längre tid tillbaka bekant med en person vid namn Risto, okänt ^

i övrigt. Vid okänt datum hösten 1985 var Risto i sällskap, ned en person vid nann Christer i Stenholms lägenhet, Stenholm hade aldrig tidigare träffat Christer, Stenholm gav Risto 1 000:- att köpa sprit för. Han ordnade även med taxi, Risto och Christer försvann från lägenheten, Risto återkom senare och omtalade att han blivit nekad inköp på grund av alkoholpåverkan. Han hade då gett pengarna till Christer, för att denne skulle handla. Christer hade dock tagit pengarna och försvunnit.

RPS 163 2.14 8801 25 606 AVI ALLE 400 004 Ekonomitryck Blankeltan 1008

Vid okänd tidpunkt, efter månadsskiftet februari-mars 1986, hade Christer kommit hem till Stenholm vid 23-24-tiden, Christer hade varit panikslagen. Han var barfota och saknade nycklarna till sin lägenhet. Han hade dock jacka på sig. Christer var nyckter. Han berättade att 3 polisbilar jagade honom, Han sprang mellan lägenhetens olika fönster och tittade ut. Christer fick en sup. På morgontimmarna började Stenholm föra mordet på Olof Palme på tal. Christer hade sagt: "Den där djäveln". Detta i ett nedlåtande tonfall. Något ytterligare nämndes ej. Christer lämna de Stenholms lägenhet vid 5-6-tiden på morgonen, sedan han fått en skruvmejsel. Varför Christer kom just till Stenholm, kan denne ej ange. Händelsen inträffade kort efter Palmemordet.

Ifylls

antnik 106 98

KJ 10405-E +H

om blanketien används som fortsättningsblad.

Ex 1: Tiii originalpärm (i nr-tölid)

Pol-1988-12-22 1320 KD10715-00-A Förhör med Arne Stenholm.pdf

Pol-1988-12-22 1320 KD10715-00-A Förhör med Arne Stenholm.pdf

i grövre broumál

07 Avenit

08 Lopende ng

KD 10715-A

Stockholm 12 Arbeiser.net RK/A2 03 L'#raial(d) ay

tellon Krinsp Kåkan Ström 7912 09 Brull med vilknt uppgiftcn hor summan Mordet på Olof Palme 10 sak

Uppgifte mnare lefternamn och förnamn)

04 Fortsatt

ningsblad

DS

Tuiskrisdatum

Förthåre sot

Pramemarla

Protokoll fört vid förhör med pensionären Stenholm, ARNE Viktor född -

boende Kavallerigatan 89, nb, 194 33 Upplands Väsby, tfn 0760-89685. Förhöret är hållet den 22/12 19888 ned början kl. 13.20. Förhörsplats: Den hördes bostad. Förhörsledare: Kringp Håkan Ström Förhörgvittne: Kring Lars Hamrén

Före förhörets början informerades Stenholm on, att detta avsåg en uppföljning av tips som Stenholm ringt in. Stenholms förnamn är där felaktigt.

Stenholn uppgav att han under 11 års tid bodde under adress Malmvägen 21.

Den 1/2 1985 flyttade Stenholm till adressen Rotebrovägen 41. Stenholm är sedan en längre tid tillbaka bekant med en person vid namn Risto, okänt ^

i övrigt. Vid okänt datum hösten 1985 var Risto i sällskap, ned en person vid nann Christer i Stenholms lägenhet, Stenholm hade aldrig tidigare träffat Christer, Stenholm gav Risto 1 000:- att köpa sprit för. Han ordnade även med taxi, Risto och Christer försvann från lägenheten, Risto återkom senare och omtalade att han blivit nekad inköp på grund av alkoholpåverkan. Han hade då gett pengarna till Christer, för att denne skulle handla. Christer hade dock tagit pengarna och försvunnit.

RPS 163 2.14 8801 25 606 AVI ALLE 400 004 Ekonomitryck Blankeltan 1008

Vid okänd tidpunkt, efter månadsskiftet februari-mars 1986, hade Christer kommit hem till Stenholm vid 23-24-tiden, Christer hade varit panikslagen. Han var barfota och saknade nycklarna till sin lägenhet. Han hade dock jacka på sig. Christer var nyckter. Han berättade att 3 polisbilar jagade honom, Han sprang mellan lägenhetens olika fönster och tittade ut. Christer fick en sup. På morgontimmarna började Stenholm föra mordet på Olof Palme på tal. Christer hade sagt: "Den där djäveln". Detta i ett nedlåtande tonfall. Något ytterligare nämndes ej. Christer lämna de Stenholms lägenhet vid 5-6-tiden på morgonen, sedan han fått en skruvmejsel. Varför Christer kom just till Stenholm, kan denne ej ange. Händelsen inträffade kort efter Palmemordet.

Ifylls

antnik 106 98

KJ 10405-E +H

om blanketien används som fortsättningsblad.

Ex 1: Tiii originalpärm (i nr-tölid)

i grövre brattmál

07 Aventut

Os Lopande na

Steckholm 02 Arbetsenhet

KD 106814

04 Fortsä11Logilalamnare (etternamn och fram)

inggblad

RK-A2 03 Uppraday

telefon: Krinsp Torsten Stålnacke 99 Brott med vilkel upogillen hor 9animan

Mordet på Olof Palme 10 sak

05

06

U19knisdatum 1988-12-26

GS

Förhörsprot

Promemoria

Protokoll fört vid förhör med, THOREN, Signe ASTRID, född - . Hemmahörande Västmannagatan 86, nb, 113 26 Stockholm, tfn 08-33 80 64. Förhöret är hållet på RK-A2, torsdagen den 22 december 1988 med början kl 17.00. Förhörsledare: krinsp Torsten Stålnacke och kring Thure Nässén.

Astrid Thorén kalls fortsättningsvis för A i förhöret.

A underrättas om att hon skall höras i anledning av mordet på Olof Palme samt hennes bekantskap med Christer Pettersson.

Inledningsvis kartlägges A:s bekantskap med Christer Pettersson.

A träffade Christer första gången 1969, på Tjäshovsgatan i Stockholm. A träffade honum av en händelse i trapphuset, då hon passerade en lägenhet med öppen dörr. Christer Pettersson satt innanför och ropade på A som precis passerade. A var i sällskap med en manlig bekant som hon inte kan erinra sig namnet på. Mötet resulterade i att Christer slog följe med A och dennes bekant. Sällskapet var intakt under hela kvällen. A och Christer växlade telefonnummer och adress, innan de skildes åt.

A fortsatte att träffa Christer ett par gånger i veckan fram till 1970, då Christer greps såsom misstänkt för bajonettmordet i Stockholm. Christer dömdes senare för mordet. Under den tid Christer avtjänade straff, bland annat vård på Karsuddens sjukhus, upphölls kontakten mellan honom och A brevledes.

RPS 463 2.1.485-01 25 000 aeI ALLF 400 0 004 Ekonomitryck takettan 2000

A hade tillfälligt arbete på hotell Flamingo i Solna 1971. Därifrån kontaktade hon Christer telefonledes, varpå ett möte avtalades på hotell Flamingo. Mötet betraktades av A som ytligt, eftersom det framgick att Christer nyttjade

lysis el om blanketten används som fortsattninggblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-töljd)

Pol-1988-12-22 1700 KD10681-C Förhör med Astrid Toren om CP.pdf

Pol-1988-12-22 1700 KD10681-C Förhör med Astrid Toren om CP.pdf

i grövre brattmál

07 Aventut

Os Lopande na

Steckholm 02 Arbetsenhet

KD 106814

04 Fortsä11Logilalamnare (etternamn och fram)

inggblad

RK-A2 03 Uppraday

telefon: Krinsp Torsten Stålnacke 99 Brott med vilkel upogillen hor 9animan

Mordet på Olof Palme 10 sak

05

06

U19knisdatum 1988-12-26

GS

Förhörsprot

Promemoria

Protokoll fört vid förhör med, THOREN, Signe ASTRID, född - . Hemmahörande Västmannagatan 86, nb, 113 26 Stockholm, tfn 08-33 80 64. Förhöret är hållet på RK-A2, torsdagen den 22 december 1988 med början kl 17.00. Förhörsledare: krinsp Torsten Stålnacke och kring Thure Nässén.

Astrid Thorén kalls fortsättningsvis för A i förhöret.

A underrättas om att hon skall höras i anledning av mordet på Olof Palme samt hennes bekantskap med Christer Pettersson.

Inledningsvis kartlägges A:s bekantskap med Christer Pettersson.

A träffade Christer första gången 1969, på Tjäshovsgatan i Stockholm. A träffade honum av en händelse i trapphuset, då hon passerade en lägenhet med öppen dörr. Christer Pettersson satt innanför och ropade på A som precis passerade. A var i sällskap med en manlig bekant som hon inte kan erinra sig namnet på. Mötet resulterade i att Christer slog följe med A och dennes bekant. Sällskapet var intakt under hela kvällen. A och Christer växlade telefonnummer och adress, innan de skildes åt.

A fortsatte att träffa Christer ett par gånger i veckan fram till 1970, då Christer greps såsom misstänkt för bajonettmordet i Stockholm. Christer dömdes senare för mordet. Under den tid Christer avtjänade straff, bland annat vård på Karsuddens sjukhus, upphölls kontakten mellan honom och A brevledes.

RPS 463 2.1.485-01 25 000 aeI ALLF 400 0 004 Ekonomitryck takettan 2000

A hade tillfälligt arbete på hotell Flamingo i Solna 1971. Därifrån kontaktade hon Christer telefonledes, varpå ett möte avtalades på hotell Flamingo. Mötet betraktades av A som ytligt, eftersom det framgick att Christer nyttjade

lysis el om blanketten används som fortsattninggblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-töljd)

Protokoll fört vid förhör med, pensionären GUSTAVSSON, STIG Göte, - . Boende Kung Hans väg 35 A, 2 tr. lägenhetsnr 351, 191 76 Sollentuna, tfn 08-754 62 48.

torsdagen Han höres i sin bostad ardaget den 22 december 1988 med början kl 12.05. Förhörsledare: krinsp Per Gustavsson och krinsp Inge Ovemo/RK-A2. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Han höres i Palmeutredningen.

Gustavsson informeras vidare om att han skall höras närmare, angående hans granne Christer Pettersson.

Gustavsson berättar att han 1983 tillbringade en kortare tid på ett alkoholisthem som heter Kyllingeholm. Han sökte dit frivilligt eftersom han vid tillfället saknade bostad. Gustavsson menar att han inte hade några alkoholproblem vid den här tiden, utan den stora anledningen till att han sökte till behandlingshemmet, var som sagt att han saknade bostad. Samma år fick han via Socialen i Sollentuna, hjälp med att skaffa en lägenheten på Kung Hans väg 35A i Sollentuna. I denna lägenhet bor Gustavsson fortfarande.

Innan han flyttade in i lägenheten, blev han varnad av en kvinnlig socialassistent på kontoret i Sollentuna. Gustavsson kommer idag inte ihåg namnet på kvinnan, men uppger att hon varnade honom för att flytta in på adressen, eftersom han då skulle komma att bo granne med en torped. Själv förstod Gustavsson inte vad kvinnan menade, eftersom han inte visste vad ordet torped innebar. Gustavsson menar att han dock var i behov av tak över huvudet, så att han flyttade in på adressen.

tyyls cj om blanketten anyenda som fortsatiningablad

Pol-1988-12-22 KD10737-00 Förhör med Stig Gustavsson om CP.pdf

Pol-1988-12-22 KD10737-00 Förhör med Stig Gustavsson om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med, pensionären GUSTAVSSON, STIG Göte, - . Boende Kung Hans väg 35 A, 2 tr. lägenhetsnr 351, 191 76 Sollentuna, tfn 08-754 62 48.

torsdagen Han höres i sin bostad ardaget den 22 december 1988 med början kl 12.05. Förhörsledare: krinsp Per Gustavsson och krinsp Inge Ovemo/RK-A2. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Han höres i Palmeutredningen.

Gustavsson informeras vidare om att han skall höras närmare, angående hans granne Christer Pettersson.

Gustavsson berättar att han 1983 tillbringade en kortare tid på ett alkoholisthem som heter Kyllingeholm. Han sökte dit frivilligt eftersom han vid tillfället saknade bostad. Gustavsson menar att han inte hade några alkoholproblem vid den här tiden, utan den stora anledningen till att han sökte till behandlingshemmet, var som sagt att han saknade bostad. Samma år fick han via Socialen i Sollentuna, hjälp med att skaffa en lägenheten på Kung Hans väg 35A i Sollentuna. I denna lägenhet bor Gustavsson fortfarande.

Innan han flyttade in i lägenheten, blev han varnad av en kvinnlig socialassistent på kontoret i Sollentuna. Gustavsson kommer idag inte ihåg namnet på kvinnan, men uppger att hon varnade honom för att flytta in på adressen, eftersom han då skulle komma att bo granne med en torped. Själv förstod Gustavsson inte vad kvinnan menade, eftersom han inte visste vad ordet torped innebar. Gustavsson menar att han dock var i behov av tak över huvudet, så att han flyttade in på adressen.

tyyls cj om blanketten anyenda som fortsatiningablad

TILL LÄNSPOLISMÄSTAREN
 Hans Holmér 
STOCHOLMS POLISDISTRIKT


SKRIFTLIG BERÄTTELSE RÖRANDE MORDET PÅ STATSMINISTER OLOF PALME

A14205-3-C


Fredagen 1986-02-28 cirka klockan 23:23


Pikétgrupp SHA 3230:

Pinsp. Östling, pa:na Svensson, Hermansson, Djurfeldt, Gedda samt undertecknad blev utav SBC  (SamBandsCentralen)  klockan 23:23 dag som ovan beordrade från Beridarbansgatan till korsningen Sveavägen & Tunnelgatan i anledning av "skottlossning och man skjuten".

Cirka 20-30 sekunder senare anländer patrullen till brottsplatsen.

I samband med framkörningen Sveavägen fram, iakttager vi Pkom Söderströms fordon som också är på väg till platsen, och kommer in från Kungsgatan strax framför oss.

Framkomna till adressen ser vi offret liggandes på gångbanan kraftigt blödandes, samt en man och två kvinnor som försöker någon form av första hjälp.

Emellan denna plats samt uppställningsplatsen för bussen, befinner sig en kvinna, som senare skulle visa sig vara identisk med fru Lisbeth Palme.

Vidare finnes ytterligare 2-3 personer närvarande runt omkring den skottskadade.

Undertecknad får utav pinsp. Östling order att undersöka vad som skett varvid kontakt tages med kringstående vittnen.

Dessa uppger för patrull Hermansson & Djurfeldt samt Gedda & undertecknad (Wikström), att gärningsmannen springandes försvunnit från platsen upp emot Luntmakaregatan, samt att han haft ett vittne strax efter sig.

Gärningsmannen beskrevs enligt följande:

Mansperson med mörkt hår, iklädd en mörkblå jacka alternativt rock samt bärandes någon form av keps som huvudbonad. Eventuellt skulle även gärningsmannen bära på en mindre väska.

Patrullerna upptager förföljandet Tunnelgatan fram och möter i korsningen med Luntmakargatan vittnen som omtalar att "bara för några sekunder sedan passerade två personer springandes som sedan försvann uppför trapporna not Malmskillnadsgatan."

Pol-Okänt Datum, A14205-03-C Peter Wikström om 3230.pdf

Pol-Okänt Datum, A14205-03-C Peter Wikström om 3230.pdf

TILL LÄNSPOLISMÄSTAREN
 Hans Holmér 
STOCHOLMS POLISDISTRIKT


SKRIFTLIG BERÄTTELSE RÖRANDE MORDET PÅ STATSMINISTER OLOF PALME

A14205-3-C


Fredagen 1986-02-28 cirka klockan 23:23


Pikétgrupp SHA 3230:

Pinsp. Östling, pa:na Svensson, Hermansson, Djurfeldt, Gedda samt undertecknad blev utav SBC  (SamBandsCentralen)  klockan 23:23 dag som ovan beordrade från Beridarbansgatan till korsningen Sveavägen & Tunnelgatan i anledning av "skottlossning och man skjuten".

Cirka 20-30 sekunder senare anländer patrullen till brottsplatsen.

I samband med framkörningen Sveavägen fram, iakttager vi Pkom Söderströms fordon som också är på väg till platsen, och kommer in från Kungsgatan strax framför oss.

Framkomna till adressen ser vi offret liggandes på gångbanan kraftigt blödandes, samt en man och två kvinnor som försöker någon form av första hjälp.

Emellan denna plats samt uppställningsplatsen för bussen, befinner sig en kvinna, som senare skulle visa sig vara identisk med fru Lisbeth Palme.

Vidare finnes ytterligare 2-3 personer närvarande runt omkring den skottskadade.

Undertecknad får utav pinsp. Östling order att undersöka vad som skett varvid kontakt tages med kringstående vittnen.

Dessa uppger för patrull Hermansson & Djurfeldt samt Gedda & undertecknad (Wikström), att gärningsmannen springandes försvunnit från platsen upp emot Luntmakaregatan, samt att han haft ett vittne strax efter sig.

Gärningsmannen beskrevs enligt följande:

Mansperson med mörkt hår, iklädd en mörkblå jacka alternativt rock samt bärandes någon form av keps som huvudbonad. Eventuellt skulle även gärningsmannen bära på en mindre väska.

Patrullerna upptager förföljandet Tunnelgatan fram och möter i korsningen med Luntmakargatan vittnen som omtalar att "bara för några sekunder sedan passerade två personer springandes som sedan försvann uppför trapporna not Malmskillnadsgatan."

I korsningen med sistnämnda gata och Tunnelgatan, delar patrullerna på sig så att och Gedda beger sig bort över Johannesplan och därstädes varande byggarbetsplats, samt patrullen Hermansson & Djurfeldt beger sig David Bagares gata ned mot Regeringsgatan, (se separat berättelse).

Anledningen till att underteckad valde denna väg är dels beroende på möjligheterna att gömma sig på byggarbetsplatsen, dels att taga sig tillflykt in på Johannes kyrka och kyrkogård, ett handlande som tidigare varit aktuellt i samband med gripandet av  Lars-Inge  Svartenbrandt och  Benny  Lilja.

Vi fann emellertid inga spår här, utan bort emot Johannesgatan och Drivhusgränd, där patrullen mötte ett ungt par som omtalade att man gått Johannesgatan upp, och ej iakttagit några springande personer, ej heller någon med nämnda signalement,

De fann därför för gott att fortsätta Drivhusgränd ned mot Regeringsgatan. Då inga personer som stämde in på signalementet kunde iakttagas på Regeringsgatan, fortsatte därför patrullen ned trapporna mot Snickarbacken, och sedan ut mot Birger Jarlsgatan.

Mycket folk var i rörelse på sistnämnda gata dock ingen som kunde stämma in på den eftersökte

Tisdagen 1986-03-04 , delgavs undertecknad uppgiften att

"en taxichaufför sett en mansperson, identisk ned den efterspanade gärningsmannen, komma ned för trapporna vid Snickarbacken, för att sedan hoppa in i en bil och försvinna från platsen.
Några sekunder senare skall en polispatrull bestående av två man kommit springandes samma väg ned mot Snickarbacken."

I anledning av det sistnämnda kan det inte uteslutas att det varit undertecknads patrull som varit på platsen, men det måste samtidigt understrykas att vi tyvärr inte kunnat iakttaga något som kan sättas i direkt samband med mordet på statsministern, utan att här förelegat ett tidsglapp på cirka 15 sekunder.

Patrullen vände så tillbaka och fortsatte sökandet in på Smala Gränd och bort emot David Bagares gata.

I korsningen av sistnämnda gator sammanträffade så patrullen med en av gatukontorets parkeringsövervakningsfordon och dess besättning om två kvinnor.

De omtalade att man befunnit sig på platsen under de sista minuterna, men ej kunnat iakttaga någon med sagda signalement, ej heller två springande manspersoner.

Patrullen sökte därefter alla restauranger, alla portar, alla klubbar och hotell, i ett område avgränsat av gatorna: Engelbrektsgatan - Kungsgatan - Malmskillnadsgatan - Kungstensgatan och ned till Birger Jarlsgatan igen.

Av ovan sagda kan det därför  med  gott fog antagas att gärningsmannens flyktväg varit följande: Tunnelgatan över Malmskillnadsgatan, David Bagares gata ned till Regeringsgatan, sedan norrut bort emot Snickarbacken.

Ned sistnämnda trappor och sedan in i ett väntande flyktfordon.

I övrigt se bif. skiss/karta över området.

Stockholm 1986-03-05


(Namnteckning) Peter Wikström, pa
OCP / VD 3

Pol-Okänt Datum, A14205-03-C Peter Wikström om 3230.pdf

Pol-Okänt Datum, A14205-03-C Peter Wikström om 3230.pdf

I korsningen med sistnämnda gata och Tunnelgatan, delar patrullerna på sig så att och Gedda beger sig bort över Johannesplan och därstädes varande byggarbetsplats, samt patrullen Hermansson & Djurfeldt beger sig David Bagares gata ned mot Regeringsgatan, (se separat berättelse).

Anledningen till att underteckad valde denna väg är dels beroende på möjligheterna att gömma sig på byggarbetsplatsen, dels att taga sig tillflykt in på Johannes kyrka och kyrkogård, ett handlande som tidigare varit aktuellt i samband med gripandet av  Lars-Inge  Svartenbrandt och  Benny  Lilja.

Vi fann emellertid inga spår här, utan bort emot Johannesgatan och Drivhusgränd, där patrullen mötte ett ungt par som omtalade att man gått Johannesgatan upp, och ej iakttagit några springande personer, ej heller någon med nämnda signalement,

De fann därför för gott att fortsätta Drivhusgränd ned mot Regeringsgatan. Då inga personer som stämde in på signalementet kunde iakttagas på Regeringsgatan, fortsatte därför patrullen ned trapporna mot Snickarbacken, och sedan ut mot Birger Jarlsgatan.

Mycket folk var i rörelse på sistnämnda gata dock ingen som kunde stämma in på den eftersökte

Tisdagen 1986-03-04 , delgavs undertecknad uppgiften att

"en taxichaufför sett en mansperson, identisk ned den efterspanade gärningsmannen, komma ned för trapporna vid Snickarbacken, för att sedan hoppa in i en bil och försvinna från platsen.
Några sekunder senare skall en polispatrull bestående av två man kommit springandes samma väg ned mot Snickarbacken."

I anledning av det sistnämnda kan det inte uteslutas att det varit undertecknads patrull som varit på platsen, men det måste samtidigt understrykas att vi tyvärr inte kunnat iakttaga något som kan sättas i direkt samband med mordet på statsministern, utan att här förelegat ett tidsglapp på cirka 15 sekunder.

Patrullen vände så tillbaka och fortsatte sökandet in på Smala Gränd och bort emot David Bagares gata.

I korsningen av sistnämnda gator sammanträffade så patrullen med en av gatukontorets parkeringsövervakningsfordon och dess besättning om två kvinnor.

De omtalade att man befunnit sig på platsen under de sista minuterna, men ej kunnat iakttaga någon med sagda signalement, ej heller två springande manspersoner.

Patrullen sökte därefter alla restauranger, alla portar, alla klubbar och hotell, i ett område avgränsat av gatorna: Engelbrektsgatan - Kungsgatan - Malmskillnadsgatan - Kungstensgatan och ned till Birger Jarlsgatan igen.

Av ovan sagda kan det därför  med  gott fog antagas att gärningsmannens flyktväg varit följande: Tunnelgatan över Malmskillnadsgatan, David Bagares gata ned till Regeringsgatan, sedan norrut bort emot Snickarbacken.

Ned sistnämnda trappor och sedan in i ett väntande flyktfordon.

I övrigt se bif. skiss/karta över området.

Stockholm 1986-03-05


(Namnteckning) Peter Wikström, pa
OCP / VD 3

Protokoll fört vid förhör med, vårdare AGNETA Maria ADELHOLT, - . Boende Kerstinbodagatan 7A, 3tr. 541 51 Katrineholm, tfn 0150-51438. För närvarande arbetslös samt sjukskriven. Förhöret hållet i Adelholts bostad den 23 december 1988 med början kl 12.10. Förhörsledare: krinsp Tuve Johansson. Förhörsvittne: krinsp Lennart Gustavsson.

Adelholt underrättad om att hon skall höras med anledning av att vara bekant till Christer Pettersson.

Adelholt tillfrågad om och hur och när hon träffade Christer första gången. Adelholt svarar att hon sommaren 1984, begav sig ut till sina bekanta Eje och Sonja Dahlberg, boende i Åsteråker. Hos Eje och Sonja Dahlberg i Österåker, fanns vid denna tidpunkt även Christer Pettersson. Christer hade Adelholt träffat vid ett tidigare tillfälle och detta var i Katrineholm, då han lämnade en skuld som Sonja Dahlberg hade till Adelholt.

Efter det att Adelholt och Christer bekantat sig med varandra i Österåker, så kom det sig så att de träffades i stort sett dagligen därefter. Christer flyttade ner till Katrineholm och pendlade sedan bitvis upp till Stockholm. Christer hade inget jobb vid denna tidpunkt och missbrukade sprit och amfetamin.

Även Adelholt var under denna tid inne

en missbruksperiod.

Adelholt uppfattade Christer såsom varande trevlig, artig och intelligent. Han hade som hon säger, talets gåva. han pratade mycket och ofta och verkade ha någonting att säga, när han väl pratade.

• Hylls el om blanketten används som larisattningsblad

Ex 1: Till originalpärm (in rföljd)

Pol-1988-12-23 1210 KD10739-00-A Förhör med Agneta Adelholt om CP.pdf

Pol-1988-12-23 1210 KD10739-00-A Förhör med Agneta Adelholt om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med, vårdare AGNETA Maria ADELHOLT, - . Boende Kerstinbodagatan 7A, 3tr. 541 51 Katrineholm, tfn 0150-51438. För närvarande arbetslös samt sjukskriven. Förhöret hållet i Adelholts bostad den 23 december 1988 med början kl 12.10. Förhörsledare: krinsp Tuve Johansson. Förhörsvittne: krinsp Lennart Gustavsson.

Adelholt underrättad om att hon skall höras med anledning av att vara bekant till Christer Pettersson.

Adelholt tillfrågad om och hur och när hon träffade Christer första gången. Adelholt svarar att hon sommaren 1984, begav sig ut till sina bekanta Eje och Sonja Dahlberg, boende i Åsteråker. Hos Eje och Sonja Dahlberg i Österåker, fanns vid denna tidpunkt även Christer Pettersson. Christer hade Adelholt träffat vid ett tidigare tillfälle och detta var i Katrineholm, då han lämnade en skuld som Sonja Dahlberg hade till Adelholt.

Efter det att Adelholt och Christer bekantat sig med varandra i Österåker, så kom det sig så att de träffades i stort sett dagligen därefter. Christer flyttade ner till Katrineholm och pendlade sedan bitvis upp till Stockholm. Christer hade inget jobb vid denna tidpunkt och missbrukade sprit och amfetamin.

Även Adelholt var under denna tid inne

en missbruksperiod.

Adelholt uppfattade Christer såsom varande trevlig, artig och intelligent. Han hade som hon säger, talets gåva. han pratade mycket och ofta och verkade ha någonting att säga, när han väl pratade.

• Hylls el om blanketten används som larisattningsblad

Ex 1: Till originalpärm (in rföljd)

i grövre brottmål

07 Asrit

10 Lapanda ni

KD

10759

Seleton

Tuppgiftslamnare ichernamn och finans

Stockholm 02 Arbeisenhet

RK-M2 03 Upprattat(d) av

Krins, T ANdersson 09 Brett mod vilket uppgiften hör samman

Mordet på Olof Palme 10

04 Forsattningsblad

7:24

05

06

Utskrittsdatum

881228/CT

Х

Fathers Dro1

Promcmoris

sak

Protokoll fört vid förhör med sjukpensionären_ OFSTAD, Erling f. - , Gillbostråket 53 A, 191 70 Rotebro, tfn: 08 754 15 83. Förhöret hållet på Dagcentret i Rotebro Centrum, tisdagen den 27 december 1988 med början kl. 12.45. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Bengt Ödmark, utan tillgång till förhörsvittne.

Ofstad underrättades om att han skall höras såsom kamrat till Christer Pettersson.

Angående den nu uppkomna situationen, med Christer Pettersson häktad såsom misstänkt för att ha mördat llof Palme, uppgav Ofstad att Christer Pettersson vid något tillfälle berättat att han varit inne i Stockholms City under mordkvällen. Under den tid som Christer Pettersson befunnit sig inne i Stockholms City hade Ulf Spinnars legat i Christer Petterssons lägenhet i Rotebro fram till dess att denne kommit hem vid 23.00-24.00 tiden.

Christer Pettersson har också berättat för Ofstad att Spinnars hört's i ärendet och då sagt att Christer Pettersson återkom till lägenheten först vid 01tiden eller däromkring. Christer Pettersson, som ansåg Spinnars tidsangivelse helt felaktig, tyckte att det var dumt av denne att inte kunna hålla rätt på nånting då uppgiften i sig skulle kunna medföra att Christer Pettersson blev misstänkt.

RPS 463.2.1-4 98-01 25 000 set ALLF 200 8 004 Ekonomityck Blanketten 8008

Vid samma tillfälle som det som relaterats ovan, sade Christer Pettersson också att han och Spinnars varit kraftigt oeniga om när Christer Pettersson kommit hem på merdkvällen. De hade grälat om saken: en dispyt som dock måste ha varit av tillfällig karaktär, då Ofstad vet att de umgåtts mycket även efteråt.

• Ifylis ej om blenketten används eam forlattningsbled.

Ex 1: Till originalpärm (i or-följd)

Pol-1988-12-27 1245 KD10759-00 Förhör med Erling Ofstad om CP.pdf

Pol-1988-12-27 1245 KD10759-00 Förhör med Erling Ofstad om CP.pdf

i grövre brottmål

07 Asrit

10 Lapanda ni

KD

10759

Seleton

Tuppgiftslamnare ichernamn och finans

Stockholm 02 Arbeisenhet

RK-M2 03 Upprattat(d) av

Krins, T ANdersson 09 Brett mod vilket uppgiften hör samman

Mordet på Olof Palme 10

04 Forsattningsblad

7:24

05

06

Utskrittsdatum

881228/CT

Х

Fathers Dro1

Promcmoris

sak

Protokoll fört vid förhör med sjukpensionären_ OFSTAD, Erling f. - , Gillbostråket 53 A, 191 70 Rotebro, tfn: 08 754 15 83. Förhöret hållet på Dagcentret i Rotebro Centrum, tisdagen den 27 december 1988 med början kl. 12.45. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Bengt Ödmark, utan tillgång till förhörsvittne.

Ofstad underrättades om att han skall höras såsom kamrat till Christer Pettersson.

Angående den nu uppkomna situationen, med Christer Pettersson häktad såsom misstänkt för att ha mördat llof Palme, uppgav Ofstad att Christer Pettersson vid något tillfälle berättat att han varit inne i Stockholms City under mordkvällen. Under den tid som Christer Pettersson befunnit sig inne i Stockholms City hade Ulf Spinnars legat i Christer Petterssons lägenhet i Rotebro fram till dess att denne kommit hem vid 23.00-24.00 tiden.

Christer Pettersson har också berättat för Ofstad att Spinnars hört's i ärendet och då sagt att Christer Pettersson återkom till lägenheten först vid 01tiden eller däromkring. Christer Pettersson, som ansåg Spinnars tidsangivelse helt felaktig, tyckte att det var dumt av denne att inte kunna hålla rätt på nånting då uppgiften i sig skulle kunna medföra att Christer Pettersson blev misstänkt.

RPS 463.2.1-4 98-01 25 000 set ALLF 200 8 004 Ekonomityck Blanketten 8008

Vid samma tillfälle som det som relaterats ovan, sade Christer Pettersson också att han och Spinnars varit kraftigt oeniga om när Christer Pettersson kommit hem på merdkvällen. De hade grälat om saken: en dispyt som dock måste ha varit av tillfällig karaktär, då Ofstad vet att de umgåtts mycket även efteråt.

• Ifylis ej om blenketten används eam forlattningsbled.

Ex 1: Till originalpärm (i or-följd)

Protokoll fört vid vittnes förhör med assistent MALM, Sigrid Lovisaf. - . Boende Holmbodavägen 17, 191 77 Sollentuna, tfn: 754 09 27. Arbetsplats: Skogsindustrier, Villagatan 1 114 32 Stockholm, tfn: 789 29 47. Förhöret hållet tisdagen den 27 december 1988 med början klockan 13.00. Förhöret hållet i Malms bostad på Holmbodavägen 17 i Sollentuna. Förhörsledare: Krinsp Lennart Gustavsson Förhörsvittne: Krinsp Tuve Johansson

Inledning

Malm är delgiven att hon skall höras upplysningsvis gällande de uppgifter som hon telefonledes har lämnat till RK-A2, daterat den 20 december 1988.

Fru Malm berättar att hon under 1988, vid väldigt många tillfällen har åkt pendeltåget till och från stationen Rotebro. Vid ett flertal tillfällen, fru Malm säger ungefär tio till tjugo gånger, har hon lagt märke till en man som hon har sett på perrongen på stationen i Rotebro. Malm har lagt märke till den här mannen p.g.a att han avviker från andra människor. Mannen har vid samtliga tillfällen varit ensam och då varit berusad. Malm har sett mannen vid olika tillfällen då hon kommit till pendeltåget och även när hon har åkt därifrån.

Vid de tilfällen när hon har sett mannen så har det varit i anslutning till stationen på Rotebro och företrädesvis då på perrongen.

Malm säger att hon lägger märke till den här mannen därför att han går oharmoniskt och väcker uppmärksamhet med sin gångstil. Malm säger att de gånger som hon har sett mannen ifråga, så har personen varit påverkad. Hon kan dock inte säga om det varit av alkohol eller någon annan drog.

I1ylis ej om blankellen används sem fortsattningsblad

Ex 1: Til originalpārm (i nr-F#ljd)

Pol-1988-12-27 1300 KD10721-01 Förhör med Sigrid Malm.pdf

Pol-1988-12-27 1300 KD10721-01 Förhör med Sigrid Malm.pdf

Protokoll fört vid vittnes förhör med assistent MALM, Sigrid Lovisaf. - . Boende Holmbodavägen 17, 191 77 Sollentuna, tfn: 754 09 27. Arbetsplats: Skogsindustrier, Villagatan 1 114 32 Stockholm, tfn: 789 29 47. Förhöret hållet tisdagen den 27 december 1988 med början klockan 13.00. Förhöret hållet i Malms bostad på Holmbodavägen 17 i Sollentuna. Förhörsledare: Krinsp Lennart Gustavsson Förhörsvittne: Krinsp Tuve Johansson

Inledning

Malm är delgiven att hon skall höras upplysningsvis gällande de uppgifter som hon telefonledes har lämnat till RK-A2, daterat den 20 december 1988.

Fru Malm berättar att hon under 1988, vid väldigt många tillfällen har åkt pendeltåget till och från stationen Rotebro. Vid ett flertal tillfällen, fru Malm säger ungefär tio till tjugo gånger, har hon lagt märke till en man som hon har sett på perrongen på stationen i Rotebro. Malm har lagt märke till den här mannen p.g.a att han avviker från andra människor. Mannen har vid samtliga tillfällen varit ensam och då varit berusad. Malm har sett mannen vid olika tillfällen då hon kommit till pendeltåget och även när hon har åkt därifrån.

Vid de tilfällen när hon har sett mannen så har det varit i anslutning till stationen på Rotebro och företrädesvis då på perrongen.

Malm säger att hon lägger märke till den här mannen därför att han går oharmoniskt och väcker uppmärksamhet med sin gångstil. Malm säger att de gånger som hon har sett mannen ifråga, så har personen varit påverkad. Hon kan dock inte säga om det varit av alkohol eller någon annan drog.

I1ylis ej om blankellen används sem fortsattningsblad

Ex 1: Til originalpārm (i nr-F#ljd)

i grövre brottmåt

O vanitt

.8 Lopande a

KD 10715-B

Stockholm 02 Arbciscant RK/A2 . 3 Uprattatlday

telelon Krinsp Håkan Ström 7912 9 Brett med vilket uppgiften hor samman Mordet på Olof Palme 10 sak

14 Fortsatt

uppgift om nare (clicrnamn och lonom

ningsbled

05

06

Utskriftsdatum

FO.hashiro

Promemorh

Protokoll fört vid förhör med pensionären Stenholm. ARNE Viktor född - boende Kavallerigatan 89, nb, 194 33 Upplands Väsby, tfn 0760-89685. Förhöret är hållet den 27/12 1988 med början kl. 13.30. Förhörsplats: Den hördes bostad, Förhörsledare: Krinsp Håkan Ström: Förhörsvittne: Krinsp Lars Hamrén.

Stenholm hade per telefon meddelat att han hade kompletterande upplysningar till det ärende han tidigare förhörts om.

Med hjälp av en almanacka uppgav Stenholm att Christer hade kommit hem till honom vid 23-24-tiden den 4 eller 5 mars 1986. Stenholm är dock osäker på detta. I övrigt vad som hände vid besöket har Stenholm inget att tillägga i förhållande till tidigare förhör.

Stenholm berättade att vid okänt datum på våren 1986 hade Christer passerat utanför Stenholms bostad. Christer hade frågat om han fick komma in. Christer blev insläppt. Stenholm hade dock ingen sprit hemma. I övrigt har Stenbolm ej haft något samröre med Christer. Han har dock sett honom på avstånd vid några tillfällen.

Vid förhörstillfället var Stenholm nykter. Han hade ej druckit alkohol på tre dagar.

Förhöret avslutat klockan 14.00. stbckholm dag som ovan

RPS 483 2.1-4 88-01 20 000 se ALLF 400 u 004 Ekonomitryck Blanketten 80e

kart Ström, krinsp

• Hylls ej om blanketter enviade som lortssningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nrfod)

Pol-1988-12-27 1330 KD10715-00-B Förhör med Arne Stenholm om CP.pdf

Pol-1988-12-27 1330 KD10715-00-B Förhör med Arne Stenholm om CP.pdf

i grövre brottmåt

O vanitt

.8 Lopande a

KD 10715-B

Stockholm 02 Arbciscant RK/A2 . 3 Uprattatlday

telelon Krinsp Håkan Ström 7912 9 Brett med vilket uppgiften hor samman Mordet på Olof Palme 10 sak

14 Fortsatt

uppgift om nare (clicrnamn och lonom

ningsbled

05

06

Utskriftsdatum

FO.hashiro

Promemorh

Protokoll fört vid förhör med pensionären Stenholm. ARNE Viktor född - boende Kavallerigatan 89, nb, 194 33 Upplands Väsby, tfn 0760-89685. Förhöret är hållet den 27/12 1988 med början kl. 13.30. Förhörsplats: Den hördes bostad, Förhörsledare: Krinsp Håkan Ström: Förhörsvittne: Krinsp Lars Hamrén.

Stenholm hade per telefon meddelat att han hade kompletterande upplysningar till det ärende han tidigare förhörts om.

Med hjälp av en almanacka uppgav Stenholm att Christer hade kommit hem till honom vid 23-24-tiden den 4 eller 5 mars 1986. Stenholm är dock osäker på detta. I övrigt vad som hände vid besöket har Stenholm inget att tillägga i förhållande till tidigare förhör.

Stenholm berättade att vid okänt datum på våren 1986 hade Christer passerat utanför Stenholms bostad. Christer hade frågat om han fick komma in. Christer blev insläppt. Stenholm hade dock ingen sprit hemma. I övrigt har Stenbolm ej haft något samröre med Christer. Han har dock sett honom på avstånd vid några tillfällen.

Vid förhörstillfället var Stenholm nykter. Han hade ej druckit alkohol på tre dagar.

Förhöret avslutat klockan 14.00. stbckholm dag som ovan

RPS 483 2.1-4 88-01 20 000 se ALLF 400 u 004 Ekonomitryck Blanketten 80e

kart Ström, krinsp

• Hylls ej om blanketter enviade som lortssningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nrfod)

Protokoll fört vid förhör med sjukpensionären BERG, Leif Vilhelm f. - , Hammarbyvägen 54, nb., 194 36 Upplands Väsby, tfn: 0760 705 26. Förhöret hållet i Bergs bostad med början kl. 11.00, tisdagen den 27 december 1988. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Bengt Ödmark, utan tillgång till förhörsvittne.

Berg underrättas om att anledningen till förhöret är hans bekantskap med den i ärendet häktade Christer Pettersson samt ett "tips" som Berg lämnat till inspektör Ulvsten i Märsta pd, gällande Christer Petterssons kraftiga amfetaminmissbruk. Tipset som är nedtecknat på ett spaningsuppslag, narkotikaärenden, är dagtecknat 1986=03=25.

I sak uppgav Berg att han kom i kontakt med Christer Pettersson troligen 1984 och då genom deras gemensamma bekant Ulf Spinnars, som Berg känt och umgåtts med sedan mitten på 1970-talet.

Under hösten 1985 och fram till årsskiftet 1985/86 hade Berg, som vid den tiden bodde på Hagvägen i Upplands Väsby, Spinnars inneboende hos sig. Detta upphörde i och med att Spinnars vid ett tillfälle misshandlade Berg, som efter detta flyttade hem till sin mor i Skokloster, då han inte längre tordes bo kvar i sin lägenhet.

Efter att i början eller mitten av februari 1986 ha flyttat från moderns bostad i Skokloster till ett inackorderingshem, beläget på Kavallerigatan i Upplands Väsby, kom Berg så småningom att flytta till sin nuvarande lägenhet.

Under hösten och vintern 1985. då han hade Spinnars inneboende hos sig, levde de båda liksom Christer Pettersson - i ett kraftigt narkotikamissbruk.

ifriis ej om Dien kellen anvende som fortsaaingsblad

Ex 1: Til

Pol-1988-12-27 1800 KD10734-01 Förhör med Leif Wilhelm Berg om CP.pdf

Pol-1988-12-27 1800 KD10734-01 Förhör med Leif Wilhelm Berg om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med sjukpensionären BERG, Leif Vilhelm f. - , Hammarbyvägen 54, nb., 194 36 Upplands Väsby, tfn: 0760 705 26. Förhöret hållet i Bergs bostad med början kl. 11.00, tisdagen den 27 december 1988. Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Bengt Ödmark, utan tillgång till förhörsvittne.

Berg underrättas om att anledningen till förhöret är hans bekantskap med den i ärendet häktade Christer Pettersson samt ett "tips" som Berg lämnat till inspektör Ulvsten i Märsta pd, gällande Christer Petterssons kraftiga amfetaminmissbruk. Tipset som är nedtecknat på ett spaningsuppslag, narkotikaärenden, är dagtecknat 1986=03=25.

I sak uppgav Berg att han kom i kontakt med Christer Pettersson troligen 1984 och då genom deras gemensamma bekant Ulf Spinnars, som Berg känt och umgåtts med sedan mitten på 1970-talet.

Under hösten 1985 och fram till årsskiftet 1985/86 hade Berg, som vid den tiden bodde på Hagvägen i Upplands Väsby, Spinnars inneboende hos sig. Detta upphörde i och med att Spinnars vid ett tillfälle misshandlade Berg, som efter detta flyttade hem till sin mor i Skokloster, då han inte längre tordes bo kvar i sin lägenhet.

Efter att i början eller mitten av februari 1986 ha flyttat från moderns bostad i Skokloster till ett inackorderingshem, beläget på Kavallerigatan i Upplands Väsby, kom Berg så småningom att flytta till sin nuvarande lägenhet.

Under hösten och vintern 1985. då han hade Spinnars inneboende hos sig, levde de båda liksom Christer Pettersson - i ett kraftigt narkotikamissbruk.

ifriis ej om Dien kellen anvende som fortsaaingsblad

Ex 1: Til

Protokoll fört vid vittnesförhör med WIKANDER, Lars Eric f, - , Solängsvägen 96, 191 54 Sollentuna, tưn: 08 - 754 61 04. Anställd såsom platsförmedlare, Arbetsförinedlingen Sollentuna, tfn 08 - 352650. förhöret hållet på rikskriminalen onsdagen den 28 december 1988 med början klockan 14.25. Förhörsledare: Krinsp Roger Jansson, RK. Förhörsvittne: Ej tillgängligt.

Vikander har inledningsvis upplysts om att han höres med anledning av utredningen angående mordet på Olof Palme. Wikander har vidare underrättats om att han höres upplysningsvis, främst beträffande sina kontakter med den i utredningen misstänkte Christer Pettersson, då denne vid ett flertal til.). - fällen enligt uppgift varit i kontakt med Wikander i dennes egenskap, av platsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Sollentuna.

Som framgår av ovan är Wikander anställd såsom platsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Sollentuna. I egenskap av sådan kom han att för första gången komma i kontakt med Pettersson i november månad 1985. Under förhöret har Wikander tillgång till Petterssons akt och han kan av denna utläsa att denna första kontakt ägde rum 85-11-13. Wikander uppger beträffande denna första kontakt att han dessförinnan hade studerat Petterssons akt och därvid dragit slutsatsen att Pettersson sannolikt skulle komma att bli tämligen svårplacerad på arbetsmarknaden. För varje daganteckning i nämnda akt är handläggarens

Wikanders första intryck av Pettersson var, oaktat den uppfattning han fått efter att ha studerat Petterssons akt, att Pettersson ändock föreföll att vilja ha hjälp med att söka jobb.

Hylls ej om blankellen används som fortslunin 9sblad.

Ex1: Till original aim in r-följd)

Pol-1988-12-28 1425 KD10785-01 Förhör med Lars Wikander om CP.pdf

Pol-1988-12-28 1425 KD10785-01 Förhör med Lars Wikander om CP.pdf

Protokoll fört vid vittnesförhör med WIKANDER, Lars Eric f, - , Solängsvägen 96, 191 54 Sollentuna, tưn: 08 - 754 61 04. Anställd såsom platsförmedlare, Arbetsförinedlingen Sollentuna, tfn 08 - 352650. förhöret hållet på rikskriminalen onsdagen den 28 december 1988 med början klockan 14.25. Förhörsledare: Krinsp Roger Jansson, RK. Förhörsvittne: Ej tillgängligt.

Vikander har inledningsvis upplysts om att han höres med anledning av utredningen angående mordet på Olof Palme. Wikander har vidare underrättats om att han höres upplysningsvis, främst beträffande sina kontakter med den i utredningen misstänkte Christer Pettersson, då denne vid ett flertal til.). - fällen enligt uppgift varit i kontakt med Wikander i dennes egenskap, av platsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Sollentuna.

Som framgår av ovan är Wikander anställd såsom platsförmedlare på Arbetsförmedlingen i Sollentuna. I egenskap av sådan kom han att för första gången komma i kontakt med Pettersson i november månad 1985. Under förhöret har Wikander tillgång till Petterssons akt och han kan av denna utläsa att denna första kontakt ägde rum 85-11-13. Wikander uppger beträffande denna första kontakt att han dessförinnan hade studerat Petterssons akt och därvid dragit slutsatsen att Pettersson sannolikt skulle komma att bli tämligen svårplacerad på arbetsmarknaden. För varje daganteckning i nämnda akt är handläggarens

Wikanders första intryck av Pettersson var, oaktat den uppfattning han fått efter att ha studerat Petterssons akt, att Pettersson ändock föreföll att vilja ha hjälp med att söka jobb.

Hylls ej om blankellen används som fortslunin 9sblad.

Ex1: Till original aim in r-följd)

Protokoll fört vid förhör med,

hemsamariten HEDBERG, EVER1 Anders född - . Bor S:t Eriksplan 17, 2 tr. 112 31 Stockholm, ej telefon. Anställd Socialförvaltningen Botkyrka, okänt tfn. nr. Hedberg vistas för närvarande under adress RisnäsGursö, Pl 5317, 871 01 Härnösand, tfn 0611-40404. Förhöret hållet i Hedbergs tillfälliga bostad Risnäs Gursö, den 28 december 1988, med början klockan 18.05. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén och krins Thomas Carlsson. Förhörsvittne: ej tillgängligt. Bandupptagning.

Hedberg underrättas om att förhöret gäller ett av honom inringt tips, angående Christer Pettersson. Uppslaget har beteckningen ko 10690 och är daterat 881219.

Hedberg berättar om den aktuella händelsen, som enligt honom inträffade sammaren -87, han tror att det är i början av juli månad, nämnda år. Hedberg är lite osäker på och säger att händelsen kan eventuellt ha inträffat vid samma tidpunkt år 1986.

Hedberg berättar vidare att Harry Mikkalinna och hans familj, tillsammans med en person vid namin Christer Pettersson, kom helt överraskande och hälsade på vid den tidigare nämnda tidpunkten. Hedberg uppger vidare att sällskapet var på väg mot Kramfors. Hedberg kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas för Evert.

Eryals ej om blanketten används som fortelinin 9sblad,

Ex 1: Till

Pol-1988-12-28 1805 KD10690-00-B Förhör med Evert Hedberg om tips om CP.pdf

Pol-1988-12-28 1805 KD10690-00-B Förhör med Evert Hedberg om tips om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med,

hemsamariten HEDBERG, EVER1 Anders född - . Bor S:t Eriksplan 17, 2 tr. 112 31 Stockholm, ej telefon. Anställd Socialförvaltningen Botkyrka, okänt tfn. nr. Hedberg vistas för närvarande under adress RisnäsGursö, Pl 5317, 871 01 Härnösand, tfn 0611-40404. Förhöret hållet i Hedbergs tillfälliga bostad Risnäs Gursö, den 28 december 1988, med början klockan 18.05. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén och krins Thomas Carlsson. Förhörsvittne: ej tillgängligt. Bandupptagning.

Hedberg underrättas om att förhöret gäller ett av honom inringt tips, angående Christer Pettersson. Uppslaget har beteckningen ko 10690 och är daterat 881219.

Hedberg berättar om den aktuella händelsen, som enligt honom inträffade sammaren -87, han tror att det är i början av juli månad, nämnda år. Hedberg är lite osäker på och säger att händelsen kan eventuellt ha inträffat vid samma tidpunkt år 1986.

Hedberg berättar vidare att Harry Mikkalinna och hans familj, tillsammans med en person vid namin Christer Pettersson, kom helt överraskande och hälsade på vid den tidigare nämnda tidpunkten. Hedberg uppger vidare att sällskapet var på väg mot Kramfors. Hedberg kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas för Evert.

Eryals ej om blanketten används som fortelinin 9sblad,

Ex 1: Till

Stockholm

i grävre brottet

7 Avsnitt

OB LOpanden

62 Artelsenhet

KD 10785

Uppgiftslånare leternamn och 10-Ramn)

04 Foalsattningsblad

RK-A2 3 Lipprattato) av

Icon Krinsp Jansson 09 Brott med vilket uppgitten hör samman

Mordet på Olof Palme 10 sak

05

05

Utskriftsdatum

Forhorsprol

sro memoria

890102/GI

Protokoll fört vid vittnesförhör med MALMGREN, Håkan Olof f. - . Polarisvägen 7 A, 175 60 Järfälla, tfn: 08 - 38 80 68. Anställd såsom kontorschef, Arbetsförmedlingen i Upplands Väsby, tfn: 0760 931 85. Förhöret hållet på rikskriminalen fredagen den 31 december 1988 med början klockan 09.15. Förhörsledare: Krinsp Roger Jansson, RK-A Förhörsvittne: Ej tillgängligt.

Malmgren har inledningsvis upplysts om att han höres med anledning av utredningen angående mordet på blof Palme. Malmgren har vidare upplysts om att han höres upplysningsvis och att förhöret avser att utreda uppgifter beträffande den i utredningen misstänkte Christer Pettersson, vilken Malmgren, i egenskap av tjänsteman på Arbetsförmedlingen i Sollentuna kommit ha med att göra under början av 1986.

Som framgår av ovan tjänstgjorde Malmgren tidigare på Arbetsförmedlingen i Sollentuna. Han tjänstgjorde där från oktober 1983 till och med april månad 1986 såsom biträdande kontorschef. Dessförinnan hade han tjänstgjort där som arbetsförmedlare. I maj månad 1986 började Malmgren såsom kontorschef på arbetsförmedlingen i Upplands Väsby.

RPS 4632.1-488-01 25 000 se ALLE 400 R 004 Ekonomityok Blanketten 2008

Malmgren uppger sig mycket väl veta vem Christer Pettersson är. Att Christer Pettersson är den som tidningar och massmedia kallar "41-åringen" och är den som nu misstänks för mordet på Olof Palme, fick Malmgren reda på redan samma dag som ingripandet mot Pettersson gjordes. Malmgren var denna dag på ett sammanträde på Arbetsförmedlingens kontor i Sollentuna och då detta sammanträde avslutats var personalen på kontoret medvetna om vem den misstänkte

ANUNS UD 10105-9 (HANDLINGAR BOŠN AF)

Ifysis el om blanketten används som fortsattningsblad

Ex 1: Til originalnaim (i nr-fija)

Pol-1988-12-30 0915 KD10785-00 Förhör med Håkan Malmgren om CP.pdf

Pol-1988-12-30 0915 KD10785-00 Förhör med Håkan Malmgren om CP.pdf

Stockholm

i grävre brottet

7 Avsnitt

OB LOpanden

62 Artelsenhet

KD 10785

Uppgiftslånare leternamn och 10-Ramn)

04 Foalsattningsblad

RK-A2 3 Lipprattato) av

Icon Krinsp Jansson 09 Brott med vilket uppgitten hör samman

Mordet på Olof Palme 10 sak

05

05

Utskriftsdatum

Forhorsprol

sro memoria

890102/GI

Protokoll fört vid vittnesförhör med MALMGREN, Håkan Olof f. - . Polarisvägen 7 A, 175 60 Järfälla, tfn: 08 - 38 80 68. Anställd såsom kontorschef, Arbetsförmedlingen i Upplands Väsby, tfn: 0760 931 85. Förhöret hållet på rikskriminalen fredagen den 31 december 1988 med början klockan 09.15. Förhörsledare: Krinsp Roger Jansson, RK-A Förhörsvittne: Ej tillgängligt.

Malmgren har inledningsvis upplysts om att han höres med anledning av utredningen angående mordet på blof Palme. Malmgren har vidare upplysts om att han höres upplysningsvis och att förhöret avser att utreda uppgifter beträffande den i utredningen misstänkte Christer Pettersson, vilken Malmgren, i egenskap av tjänsteman på Arbetsförmedlingen i Sollentuna kommit ha med att göra under början av 1986.

Som framgår av ovan tjänstgjorde Malmgren tidigare på Arbetsförmedlingen i Sollentuna. Han tjänstgjorde där från oktober 1983 till och med april månad 1986 såsom biträdande kontorschef. Dessförinnan hade han tjänstgjort där som arbetsförmedlare. I maj månad 1986 började Malmgren såsom kontorschef på arbetsförmedlingen i Upplands Väsby.

RPS 4632.1-488-01 25 000 se ALLE 400 R 004 Ekonomityok Blanketten 2008

Malmgren uppger sig mycket väl veta vem Christer Pettersson är. Att Christer Pettersson är den som tidningar och massmedia kallar "41-åringen" och är den som nu misstänks för mordet på Olof Palme, fick Malmgren reda på redan samma dag som ingripandet mot Pettersson gjordes. Malmgren var denna dag på ett sammanträde på Arbetsförmedlingens kontor i Sollentuna och då detta sammanträde avslutats var personalen på kontoret medvetna om vem den misstänkte

ANUNS UD 10105-9 (HANDLINGAR BOŠN AF)

Ifysis el om blanketten används som fortsattningsblad

Ex 1: Til originalnaim (i nr-fija)

Protokoll fört vid förhör med pensionären PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - . Förhöret hållet på kriminal. vårdsanstalten Österåker i Akersberga 1988-12-30 med början klockan 12.30. Förhörsledare: Krinsp Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Pettersson biträdes under förhör av advokat Arne Liljeros. Föghöret indikteras på band.

Förhöret avser komplettering till tidigare förhör angående mordet på statsminister Olof Palme samt mordförsök på fru Lisbeth Palme.

Pettersson underrättas om att de delgivna misstankarna mot honom kvarstår.

att han icke utfört de delgivna

Pettersson vidhåller som ti gärningarna.

Petterssan, som fortsättningsvis under förhöret kommer att kallas vid förnamnet Christer, underrättas om att vi inledningsvis ska redovisa utredningsläget beträffande de utredningsåtgärder som påkallats av honom.

Christer underrättas inledningsvis om att inget nytt förhör har hållits med Ingalill Myhrberg sedan vi sist redovisade för Christer om hennes förhörsuppgifter.

Christer har påkallat förhör med henne för att få klargjort att han sympatiserar med socialdemokraterna, samt att han var en "Palmevän".

Nytt förhör kommer att hållas med Myhrberg, bl.a då gällande Christers begäran att styrka Erlanders autograf i hans pass.

Pol-1988-12-30 1230 KD10505-00-J Förhör med Christer Pettersson.pdf

Pol-1988-12-30 1230 KD10505-00-J Förhör med Christer Pettersson.pdf

Protokoll fört vid förhör med pensionären PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - . Förhöret hållet på kriminal. vårdsanstalten Österåker i Akersberga 1988-12-30 med början klockan 12.30. Förhörsledare: Krinsp Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Pettersson biträdes under förhör av advokat Arne Liljeros. Föghöret indikteras på band.

Förhöret avser komplettering till tidigare förhör angående mordet på statsminister Olof Palme samt mordförsök på fru Lisbeth Palme.

Pettersson underrättas om att de delgivna misstankarna mot honom kvarstår.

att han icke utfört de delgivna

Pettersson vidhåller som ti gärningarna.

Petterssan, som fortsättningsvis under förhöret kommer att kallas vid förnamnet Christer, underrättas om att vi inledningsvis ska redovisa utredningsläget beträffande de utredningsåtgärder som påkallats av honom.

Christer underrättas inledningsvis om att inget nytt förhör har hållits med Ingalill Myhrberg sedan vi sist redovisade för Christer om hennes förhörsuppgifter.

Christer har påkallat förhör med henne för att få klargjort att han sympatiserar med socialdemokraterna, samt att han var en "Palmevän".

Nytt förhör kommer att hållas med Myhrberg, bl.a då gällande Christers begäran att styrka Erlanders autograf i hans pass.

Tillägg till förhör med:

MAL M. Sigrid Lovisa f. -

Avseende förhör hållet tisdagen den 27 december 1988 med början klockan 13.00.

Dag som ovan, klockan 13.11 lästes förhörsprotokollet upp för Malm via telefon. Hon godkände detta med följande påpekanden:

På sidan 2, står att den högra dörren_till pendeltågsstationen var stängd. 5å var ej fallet utan mannen får inte upp dörren på grund av sitt tillstånd (alkoholpåverkan). Malm tillägger också att mannen blev inte arg för att han inte fick upp dörren utan han var allmänt på dåligt humör.

Den bild han sett på mannen i tidningen på arbetsplatsen hade han sett den 21 december 1998. Tidningen var Huvudstabladet från Helsingfors. Hon är osäker på tidningens datering men det var den senaste de fått. Tidningen fanns på informationsavdelningen.

Förda anteckningar lästes upp för Malm och godkändes.

Pelancer

Johansson

Kykom

  • Idylis ei om blanketten används som for settningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nir-följd)

Pol-1988-12-30 1300 KD10721-01-A Tilläg fr Sigrid Malm.pdf

Pol-1988-12-30 1300 KD10721-01-A Tilläg fr Sigrid Malm.pdf

Tillägg till förhör med:

MAL M. Sigrid Lovisa f. -

Avseende förhör hållet tisdagen den 27 december 1988 med början klockan 13.00.

Dag som ovan, klockan 13.11 lästes förhörsprotokollet upp för Malm via telefon. Hon godkände detta med följande påpekanden:

På sidan 2, står att den högra dörren_till pendeltågsstationen var stängd. 5å var ej fallet utan mannen får inte upp dörren på grund av sitt tillstånd (alkoholpåverkan). Malm tillägger också att mannen blev inte arg för att han inte fick upp dörren utan han var allmänt på dåligt humör.

Den bild han sett på mannen i tidningen på arbetsplatsen hade han sett den 21 december 1998. Tidningen var Huvudstabladet från Helsingfors. Hon är osäker på tidningens datering men det var den senaste de fått. Tidningen fanns på informationsavdelningen.

Förda anteckningar lästes upp för Malm och godkändes.

Pelancer

Johansson

Kykom

  • Idylis ei om blanketten används som for settningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nir-följd)

Myhrberg, Ingalill Birgit, f - , med adress Jägaregatan 14, ,641 31 Katrineholm, tfn 0150-517 18. Anst: Dagcentret Hasselbacken, Tulpanvägen 9, 641 50 Katrineholm, tfn 0150-565 30.

Förhöret hållet i Myhrbergs bostad måndagen den 2 jan 1989, med början klockan 16.2.

Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Gunnar Johansson utan tillgång till förhörsvittne.

Fru Myhrwerg delgavs att hon skall höras såsom före detta fästmö till Christer Pettersson. Förhöret är ett komplement till tidigare förhör och delvis begärt av Pettersson.

Inledningsvis ombads fru Myhrberg att berätta något om Christer Petterssons förhållande till religion. Angående detta uppgav hon att han var intresserad av kyrkor och att han hade mer än ordinära kunskaper om bibeln, ur vilken han ur vissa kapitel kunde citera hela stycken.

Christer Petterssons farfar var aktiv inom frikyrkan - troligen pingstvän, Christers far var hårt uppfostrad vad gäller ordning och uppförande men hade inte anammat sin fars religiositet. Inte heller Christers mor var religiös.

Såsom komplement till tidigare frågor gällande Christer Petterssosns klädsel uppgav fru Myhrwerg att hon aldrig har sett honom i mössa enligt vad hon nu kan minnas. Däremot figurerar en blå halsduk någonstans i hennes medvetande. Frågor om när, var och hur kan hon dock ej besvara.

stytis ej om blanketten används som fortsättningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1989-01-02 1620 KD10611-00-F Förhör med Birgit Myhrberg om CP.pdf

Pol-1989-01-02 1620 KD10611-00-F Förhör med Birgit Myhrberg om CP.pdf

Myhrberg, Ingalill Birgit, f - , med adress Jägaregatan 14, ,641 31 Katrineholm, tfn 0150-517 18. Anst: Dagcentret Hasselbacken, Tulpanvägen 9, 641 50 Katrineholm, tfn 0150-565 30.

Förhöret hållet i Myhrbergs bostad måndagen den 2 jan 1989, med början klockan 16.2.

Förhörsledare: Krinsp Tommy Andersson och Gunnar Johansson utan tillgång till förhörsvittne.

Fru Myhrwerg delgavs att hon skall höras såsom före detta fästmö till Christer Pettersson. Förhöret är ett komplement till tidigare förhör och delvis begärt av Pettersson.

Inledningsvis ombads fru Myhrberg att berätta något om Christer Petterssons förhållande till religion. Angående detta uppgav hon att han var intresserad av kyrkor och att han hade mer än ordinära kunskaper om bibeln, ur vilken han ur vissa kapitel kunde citera hela stycken.

Christer Petterssons farfar var aktiv inom frikyrkan - troligen pingstvän, Christers far var hårt uppfostrad vad gäller ordning och uppförande men hade inte anammat sin fars religiositet. Inte heller Christers mor var religiös.

Såsom komplement till tidigare frågor gällande Christer Petterssosns klädsel uppgav fru Myhrwerg att hon aldrig har sett honom i mössa enligt vad hon nu kan minnas. Däremot figurerar en blå halsduk någonstans i hennes medvetande. Frågor om när, var och hur kan hon dock ej besvara.

stytis ej om blanketten används som fortsättningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

föe fru Myhrberg tycker att hon borde komma ihåg ifall Christer hade någon relation till skulpturen, då ju även han var intagen på sjukhuset ifråga just de åren och därför borde ha ett intresse av att diskutera tillverkaren och vem det var. Någon sådan diskussion kan dock inte fru Myhrberg påminna sig.

Förhöret slut klockan 17.30 dag som ovan. Uppläst och godkänt.

Tennheleo

Lucas

Tommy Andersson

llylis elom blankellen används som forsatiningsblad

Ex 1: Till originalparm (i nr-följd)

Pol-1989-01-02 1620 KD10611-00-F Förhör med Birgit Myhrberg om CP.pdf

Pol-1989-01-02 1620 KD10611-00-F Förhör med Birgit Myhrberg om CP.pdf

föe fru Myhrberg tycker att hon borde komma ihåg ifall Christer hade någon relation till skulpturen, då ju även han var intagen på sjukhuset ifråga just de åren och därför borde ha ett intresse av att diskutera tillverkaren och vem det var. Någon sådan diskussion kan dock inte fru Myhrberg påminna sig.

Förhöret slut klockan 17.30 dag som ovan. Uppläst och godkänt.

Tennheleo

Lucas

Tommy Andersson

llylis elom blankellen används som forsatiningsblad

Ex 1: Till originalparm (i nr-följd)

PROTOKOLL

över förhör med, fredagen den 30/9 1985 13. 1014.20 på kriminalafdelningen. Förhöret av krinsp Alf Andersson utan tillgång av förhörsyittne.underrättades om att han skulle höras i utredningen om mordet på Olof Palme och att förhöret grundade sig på attvarit aktuell 1 terroristutredningen 1977, inxux den s k Krösher-ligan.uppger sig vara införstådd med anledningen till förhöret och har hela tiden väntat sig bli förhörd med anledning av sin "terrorist-stämpel"uppger att hans inblandning i Radio 88 endast grundade sig på hans tekniska intresse.och andra inblandade var närmast anarkister som hade roligt genom att leka katt och råtta med myndigheterna som jagade deras illegala radiosändare.kom sent in i radio 88.tog avstånd från det hela den dag han sammanfördes med Jsom ville attskulle gö några tekniska finesser för "Folkets fängelses" räkning. Den antyddes att gnon prominent skulle kidnappas och detta brott ingick icke ihumanistiska tänkesätt.uppger att Radio 88 och den gemenskap som bildats mellan "medlem marna splittrades.har endast kontakt medochLanser attär en vanlig välartad medborgare som han har en del gemensamt.startade en elektronikfirma och lelt te direktör och sprang på krogen så att firman gick i konkurs.har mest sociala kontakter medoch detta är endast mer sporadiskt.har endast etterst små kontakter medbor i Uppsala och är en god familjefar.läste bl a fysik under fängels i sitt yrke.kommer snart att doktorer

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

PROTOKOLL

över förhör med, fredagen den 30/9 1985 13. 1014.20 på kriminalafdelningen. Förhöret av krinsp Alf Andersson utan tillgång av förhörsyittne.underrättades om att han skulle höras i utredningen om mordet på Olof Palme och att förhöret grundade sig på attvarit aktuell 1 terroristutredningen 1977, inxux den s k Krösher-ligan.uppger sig vara införstådd med anledningen till förhöret och har hela tiden väntat sig bli förhörd med anledning av sin "terrorist-stämpel"uppger att hans inblandning i Radio 88 endast grundade sig på hans tekniska intresse.och andra inblandade var närmast anarkister som hade roligt genom att leka katt och råtta med myndigheterna som jagade deras illegala radiosändare.kom sent in i radio 88.tog avstånd från det hela den dag han sammanfördes med Jsom ville attskulle gö några tekniska finesser för "Folkets fängelses" räkning. Den antyddes att gnon prominent skulle kidnappas och detta brott ingick icke ihumanistiska tänkesätt.uppger att Radio 88 och den gemenskap som bildats mellan "medlem marna splittrades.har endast kontakt medochLanser attär en vanlig välartad medborgare som han har en del gemensamt.startade en elektronikfirma och lelt te direktör och sprang på krogen så att firman gick i konkurs.har mest sociala kontakter medoch detta är endast mer sporadiskt.har endast etterst små kontakter medbor i Uppsala och är en god familjefar.läste bl a fysik under fängels i sitt yrke.kommer snart att doktorer

forts.uppger att han är ingenjör och anställd vid KTH.

Vid förfrågan om vadgjorde när Palme mördades uppgeratt han var ensam hemma i sin bostad. Vid en okänd tidpunkt innan TV-programme slutat för dagen ringdeoch talade om att han hört på radio Stock holm att Palme blivit mördad på Sveavägen.är av uppfattningen attkörde taxi mordnatten.förväntade sig att det skulle bli någon extra nyhetsutsändning på TV och följde programmet till slut men ingenting meddelades om mordet.gick ej till vila utan lyssnade på radion och fick då bekräftelse på vadhört på Rgdio Stockholm.

Vid genomgång av de namn som finns i terroristu tredningen sägerhan kände ett få tal och de flesta såg han först vid rättegången.

Beträffandeuppgeratt han av en ren till fällighet träffade henne för en tid sedan.hjälpte henne att starta en bil som hade urladdat batteri.hartsviter"av terroristërendet och är psykist nedgången sedan dess.uppger att hans poditiska uppfattning ligger till vänster om VPK.uppger att han högakatade Palme som en framstående vänsterpolitiker,har ingen aning om vem eller vilka som ligger bakom mordet på Palme. Förhöret delgiget efter anteckningar och godkänt. Sthlm som, ovan

Du hlunni

ALT Anderssonhar långt brunaktigt rufsigt helskägg och har haft detta intakt långt innan Palme mördades.

АА

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

forts.uppger att han är ingenjör och anställd vid KTH.

Vid förfrågan om vadgjorde när Palme mördades uppgeratt han var ensam hemma i sin bostad. Vid en okänd tidpunkt innan TV-programme slutat för dagen ringdeoch talade om att han hört på radio Stock holm att Palme blivit mördad på Sveavägen.är av uppfattningen attkörde taxi mordnatten.förväntade sig att det skulle bli någon extra nyhetsutsändning på TV och följde programmet till slut men ingenting meddelades om mordet.gick ej till vila utan lyssnade på radion och fick då bekräftelse på vadhört på Rgdio Stockholm.

Vid genomgång av de namn som finns i terroristu tredningen sägerhan kände ett få tal och de flesta såg han först vid rättegången.

Beträffandeuppgeratt han av en ren till fällighet träffade henne för en tid sedan.hjälpte henne att starta en bil som hade urladdat batteri.hartsviter"av terroristërendet och är psykist nedgången sedan dess.uppger att hans poditiska uppfattning ligger till vänster om VPK.uppger att han högakatade Palme som en framstående vänsterpolitiker,har ingen aning om vem eller vilka som ligger bakom mordet på Palme. Förhöret delgiget efter anteckningar och godkänt. Sthlm som, ovan

Du hlunni

ALT Anderssonhar långt brunaktigt rufsigt helskägg och har haft detta intakt långt innan Palme mördades.

АА

är själv hörd i Palmeutredningen enär han förekommer på uppslag U 8214. Efter förhöret hartänkt on han kumat lämna någon uppgift som kunde vara till nytta i bordspaningarna med vägledning av att han känner till förhållanden från terroristutredningen år 1977.uppger att han medverkade i Radio 88 som tekniskt kunnigeumgicks vid denna tid med en man som heterEn kväll på 70-talet i samband med att Radio 88 pågick komhem till sin bostadsadress efter att ha varit ute och druckit sprit. Närkom till sin port blev han gripne och införd i en bil och blev utfrågad av falska polisen,var ej involverad i Radio 88 eller annan kriminell verksamhet och förekom icke i utreningen om terrorism över huvud tzget.tpor att det var israeliska säkerhetstjänsten Moss som låg bakom ingripandet.anser att polisen bör höraså att korrekta uppgifter erhålles.vill även tala om att det fanns en engelsk journalist som hetersom sannolikt var högerextrem och nystisk enligtuppfattniminns även att det fanns en mystisk person som ej blev känd i utredningen som heter eller kallas föruppger att det finns länkningar mellan personer i terrorutredningen 1977 och det mord son förövades på en arabisk man i Lillehammer i Norge. Polisen bör undersöka personkemin i detta mord contra terroristutredningen.vill även ange att högerextremisterna fick sina vapen, evad (kan förmoda från en läkare som finns namngiven i terroristutredningen enär han stora vapenarsenal togs i beslag.0000000

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

är själv hörd i Palmeutredningen enär han förekommer på uppslag U 8214. Efter förhöret hartänkt on han kumat lämna någon uppgift som kunde vara till nytta i bordspaningarna med vägledning av att han känner till förhållanden från terroristutredningen år 1977.uppger att han medverkade i Radio 88 som tekniskt kunnigeumgicks vid denna tid med en man som heterEn kväll på 70-talet i samband med att Radio 88 pågick komhem till sin bostadsadress efter att ha varit ute och druckit sprit. Närkom till sin port blev han gripne och införd i en bil och blev utfrågad av falska polisen,var ej involverad i Radio 88 eller annan kriminell verksamhet och förekom icke i utreningen om terrorism över huvud tzget.tpor att det var israeliska säkerhetstjänsten Moss som låg bakom ingripandet.anser att polisen bör höraså att korrekta uppgifter erhålles.vill även tala om att det fanns en engelsk journalist som hetersom sannolikt var högerextrem och nystisk enligtuppfattniminns även att det fanns en mystisk person som ej blev känd i utredningen som heter eller kallas föruppger att det finns länkningar mellan personer i terrorutredningen 1977 och det mord son förövades på en arabisk man i Lillehammer i Norge. Polisen bör undersöka personkemin i detta mord contra terroristutredningen.vill även ange att högerextremisterna fick sina vapen, evad (kan förmoda från en läkare som finns namngiven i terroristutredningen enär han stora vapenarsenal togs i beslag.0000000

Slagning beträffande:Stockholm

CKR

Behörighet saknas

CBR

Fordon saknas

PBR

Förekommer ej

ASP

Förekommer ej

ISP

Sign:77APE

Innehar pass

Förekommer med adress som ovan. Skild.

NPN Innehar ej vapen enl. Sthlms pd.

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

Slagning beträffande:Stockholm

CKR

Behörighet saknas

CBR

Fordon saknas

PBR

Förekommer ej

ASP

Förekommer ej

ISP

Sign:77APE

Innehar pass

Förekommer med adress som ovan. Skild.

NPN Innehar ej vapen enl. Sthlms pd.

PROTOKOLL

över förhör med byggnadssnickarenhållet på rikskriminalen fredagen den 30 september 1988 med början kl. 11.05. Delgivet godkänt och slut kl. 12.00. Förhöret hållet av krinsp Alf Andersson utan tillgång av förhörsvittne.

somunderrättades om att förhöret ingår i utredningen av mordet på Olofsamröre med de personer som ingick i terroristutredningen 1977 där det bl a planerats att taga dåvarande invandrarministern Anna-Greta Leijon som gisslan.säger sig vara införstådd med anledningen till förhöret och uppger att han endast var ytterst begränsat delaktig i brottsligheten och ite än İNTE i dag har full vetskap om vad som var sant och riktigt.uppger att det alltsedan terroristhandlingarna avslöjades år 1977 har ingenting av sådan karaktär av intresse förevarit i den krets som

vistas.hade under den tid som var aktuell i terroristutredningeninneboende i sin lägenhet som består av fyra rum.ochvar de som låg bakom bomben not Mac Donalds och dömdes för detta brott._var även hörd i detta samt i övrigt i utredningen om Radio 88 därvar behjälplig med radioutrustningen.uppger atthar jhaft en elektronicfirma påi Stockholm som gått i konkurs.har alkoholproblem.ochumgås ej längre.blev retad påenär detne smet från en stor telefonräkning när han flyttade frånDet är flera år sedanhade något egentligt sammanträffande medBeträffandeuppgeratt denne är konstruktör/uppfinnare/

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

PROTOKOLL

över förhör med byggnadssnickarenhållet på rikskriminalen fredagen den 30 september 1988 med början kl. 11.05. Delgivet godkänt och slut kl. 12.00. Förhöret hållet av krinsp Alf Andersson utan tillgång av förhörsvittne.

somunderrättades om att förhöret ingår i utredningen av mordet på Olofsamröre med de personer som ingick i terroristutredningen 1977 där det bl a planerats att taga dåvarande invandrarministern Anna-Greta Leijon som gisslan.säger sig vara införstådd med anledningen till förhöret och uppger att han endast var ytterst begränsat delaktig i brottsligheten och ite än İNTE i dag har full vetskap om vad som var sant och riktigt.uppger att det alltsedan terroristhandlingarna avslöjades år 1977 har ingenting av sådan karaktär av intresse förevarit i den krets som

vistas.hade under den tid som var aktuell i terroristutredningeninneboende i sin lägenhet som består av fyra rum.ochvar de som låg bakom bomben not Mac Donalds och dömdes för detta brott._var även hörd i detta samt i övrigt i utredningen om Radio 88 därvar behjälplig med radioutrustningen.uppger atthar jhaft en elektronicfirma påi Stockholm som gått i konkurs.har alkoholproblem.ochumgås ej längre.blev retad påenär detne smet från en stor telefonräkning när han flyttade frånDet är flera år sedanhade något egentligt sammanträffande medBeträffandeuppgeratt denne är konstruktör/uppfinnare/

forts.har hört attintresserat sig för samernas välfärd och att dett numera upptarpolitiska intressen. Beträffandeuppgeratt han har mycket gemensamt med denne. De har bl a en lokal tillsammans påi den fastighet därbor.har sin snickarutrustning mm i lokalen.uppger attär anställd vid Kungl Tekniska Högskolan (KTH)är av uppfattningen attej hyser några extrema politiska intressen. Det som förde ini terroristsammanhang var hans intresse av radioteknik och icke politik.tror sig veta attej har några kontakter med andra personer som förekommer i terroristutredningen.delges namn ur utredningen och påminner sig då atttalat om att han hjälpt |att starta en bil som hade dåligt batteri. Det var troligen vintern 87-88.uppger att han har sin dagbok kyar från -86. Dagboken ger ej besked om vadgjorde den 28/2 1986.är dock näst intill säker på att han kördet taxi den natten och vill minnas att han passetat mordplatsen kott innan mordet hände.körde Sveavägen norrut.har icke märkt något särskilt.fick veta om mordet via "Radio Stockholm" på natten.säger sig vara av meningen att det var denna radiostation har lyssnat på.vet att han var ute aktuell natt ivart fall.uppger sig icke vara särskilt politisk intresserad och deltog ej i val 1988.säger sig vara ansluten fackligt till syndikalisteterna, Politis anser sigdela den uppfattning om medmänsklighet som Olof Palme företr de.anser att de som var svenskar inom Radio 88 hade Olof Palmes synsä på omvärlden.anser att det var vettvillingensom förd in dem på terroristisk verksamhet.uppger att det icke finns någon gru för terroristverksamhet i Sverige enär det inte finns någon förtryckande diktatur eller förd politik i övrigt som föder terrorism.

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

Pol-1985-09-30 1310 U8214-a Krösher-ligan.pdf

forts.har hört attintresserat sig för samernas välfärd och att dett numera upptarpolitiska intressen. Beträffandeuppgeratt han har mycket gemensamt med denne. De har bl a en lokal tillsammans påi den fastighet därbor.har sin snickarutrustning mm i lokalen.uppger attär anställd vid Kungl Tekniska Högskolan (KTH)är av uppfattningen attej hyser några extrema politiska intressen. Det som förde ini terroristsammanhang var hans intresse av radioteknik och icke politik.tror sig veta attej har några kontakter med andra personer som förekommer i terroristutredningen.delges namn ur utredningen och påminner sig då atttalat om att han hjälpt |att starta en bil som hade dåligt batteri. Det var troligen vintern 87-88.uppger att han har sin dagbok kyar från -86. Dagboken ger ej besked om vadgjorde den 28/2 1986.är dock näst intill säker på att han kördet taxi den natten och vill minnas att han passetat mordplatsen kott innan mordet hände.körde Sveavägen norrut.har icke märkt något särskilt.fick veta om mordet via "Radio Stockholm" på natten.säger sig vara av meningen att det var denna radiostation har lyssnat på.vet att han var ute aktuell natt ivart fall.uppger sig icke vara särskilt politisk intresserad och deltog ej i val 1988.säger sig vara ansluten fackligt till syndikalisteterna, Politis anser sigdela den uppfattning om medmänsklighet som Olof Palme företr de.anser att de som var svenskar inom Radio 88 hade Olof Palmes synsä på omvärlden.anser att det var vettvillingensom förd in dem på terroristisk verksamhet.uppger att det icke finns någon gru för terroristverksamhet i Sverige enär det inte finns någon förtryckande diktatur eller förd politik i övrigt som föder terrorism.

Protokoll fört vid förhör med tjänstemannen vid socialförvaltningen Lars Olof Pettri Lind, ro - , med uppgiven adress Hagvägen 2, 191 47 Sollentuna eller Box 153, 191 23 Sollentuna, tfn 19-96 96 45. (Lind har yrkesförbud från socialförvaltningen). Förhöret hållet måndagen den 2 januari 1989 ed början klockan 13.00. När ande vid förhöret är advokat Peter Altin. Förhörsledare krinsp Bengt İdmark och krinsp Ila Eriksson.

Lind underrättad om att han skall höras upplysningsvis om sin bekantskap med

den för Palme=mordet misstänkte och häktade Christer Pettersson.

Lind uppger att han känner Pettersson. Dom bor båda i Sollentuna. Han brukar träffa Pettersson i Edsbergsparken och dricka en öl. Under sommaren som förflutit har dessa sammanträffanden ej skett så många gånger som under 1983-84 då dom träffades mer frekvent, Lind hänvisar till sitt politiska engagemang som skäl till varför han ej träffat Pettersson så ofta under senare tid och anledningen till att han inte kan vara ute mycket.

Lind flyttade till Edsberg under 1983 eller 1984 och det var som sagt under denna tid som han flyktigt kom att känna Pettersson. Lind förklarar detta så att han understundom brukar besöka nämnda park för att koppla av med en öl och föra samtal med dem som brukade besöka parken. Anledningen till att Lind brukade prata mest med Pettersson var att han ansåg Pettersson vara en tämligen intelligent person och Lind vill definitivt inte definiera Pettersson som A-lagare.

Lind tillfrågas om sitt kontroversiella politiska engagemang och om detta var ett av samtalsämnena mellan honom och Pettersson, varefter lind uppger att Pettersson ej över huvud taget är politiskt intresserad. Lind vet inte heller

Sylfs ej om blanketten används som orsáttningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)

Pol-1989-01-02 1300 KD10685-02-B Förhör med Lars Olof Lind om CP.pdf

Pol-1989-01-02 1300 KD10685-02-B Förhör med Lars Olof Lind om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med tjänstemannen vid socialförvaltningen Lars Olof Pettri Lind, ro - , med uppgiven adress Hagvägen 2, 191 47 Sollentuna eller Box 153, 191 23 Sollentuna, tfn 19-96 96 45. (Lind har yrkesförbud från socialförvaltningen). Förhöret hållet måndagen den 2 januari 1989 ed början klockan 13.00. När ande vid förhöret är advokat Peter Altin. Förhörsledare krinsp Bengt İdmark och krinsp Ila Eriksson.

Lind underrättad om att han skall höras upplysningsvis om sin bekantskap med

den för Palme=mordet misstänkte och häktade Christer Pettersson.

Lind uppger att han känner Pettersson. Dom bor båda i Sollentuna. Han brukar träffa Pettersson i Edsbergsparken och dricka en öl. Under sommaren som förflutit har dessa sammanträffanden ej skett så många gånger som under 1983-84 då dom träffades mer frekvent, Lind hänvisar till sitt politiska engagemang som skäl till varför han ej träffat Pettersson så ofta under senare tid och anledningen till att han inte kan vara ute mycket.

Lind flyttade till Edsberg under 1983 eller 1984 och det var som sagt under denna tid som han flyktigt kom att känna Pettersson. Lind förklarar detta så att han understundom brukar besöka nämnda park för att koppla av med en öl och föra samtal med dem som brukade besöka parken. Anledningen till att Lind brukade prata mest med Pettersson var att han ansåg Pettersson vara en tämligen intelligent person och Lind vill definitivt inte definiera Pettersson som A-lagare.

Lind tillfrågas om sitt kontroversiella politiska engagemang och om detta var ett av samtalsämnena mellan honom och Pettersson, varefter lind uppger att Pettersson ej över huvud taget är politiskt intresserad. Lind vet inte heller

Sylfs ej om blanketten används som orsáttningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)

grövre brottmål

07 Avsnill

08 Lopande nr

KD

10405-K

Tuppgiftslämnare (cflernamn och förnamn)

Stockholm 02 Acbetsenhet.

RK-A2 03 Upprullald av

telefon Krkon Söderblom og Broll mer vilkel oppgitten hor samman

Mordet på Olof Palme 1 sak

04 Forsåll

ningsblad

05

06

Utskriftsdatum

890103/GT

Förhörsprot

Promc norite

Protokoll fört vid förhör med pensionären PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - . Förhöret hållel på kriminalvårdsanstalten Österåker i Akersberga, 1989-C1-03, med början klockan 11.20. Förhörsledare: Krkom Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Pettersson biträdes under förhöret av advokat Arne Liljeros. Fürhöret indikteras på band.

Förhöret avser komplettering till tidigare förhör angående mordet på statsminister Olof Palme samt mordförsök på fru Lisbeth Palme.

Pettersson underrättas om att de delgivna misstankarna mot honom kvarstår.

Pettersson vidhåller att han icke utfört de delgivna gärningarna. Christer vill ha fört till protokollet "jag har icke mördat statsminister Olof Palme och icke försökt mörda fru Lisbeth Palme, så sant jag heter Christer Pettersson".

Pettersson kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas vid förnamnet Christer.

Christer underrättas om att inledningsvis så skall vi även i detta förhör redovisa de utredningsåtgärder som påkallats av honom.

RPS 163 2.1-0 18-01 26 000 SCL ALLF 400 n04 Ekonomitryck Blanketten B00B

Redovisningen gäller enbart de åtgärder där det skett någon form av uppföljning. Sista förhöret avbröts i samband med att förhörsledaren redovisade förhör som hållits med polismän som hörde Christer den 28 maj 1986.

Nylis ei om blanketten används som fortslingsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1989-01-03 1120 Förhör med Christer Pettersson.pdf

Pol-1989-01-03 1120 Förhör med Christer Pettersson.pdf

grövre brottmål

07 Avsnill

08 Lopande nr

KD

10405-K

Tuppgiftslämnare (cflernamn och förnamn)

Stockholm 02 Acbetsenhet.

RK-A2 03 Upprullald av

telefon Krkon Söderblom og Broll mer vilkel oppgitten hor samman

Mordet på Olof Palme 1 sak

04 Forsåll

ningsblad

05

06

Utskriftsdatum

890103/GT

Förhörsprot

Promc norite

Protokoll fört vid förhör med pensionären PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - . Förhöret hållel på kriminalvårdsanstalten Österåker i Akersberga, 1989-C1-03, med början klockan 11.20. Förhörsledare: Krkom Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Pettersson biträdes under förhöret av advokat Arne Liljeros. Fürhöret indikteras på band.

Förhöret avser komplettering till tidigare förhör angående mordet på statsminister Olof Palme samt mordförsök på fru Lisbeth Palme.

Pettersson underrättas om att de delgivna misstankarna mot honom kvarstår.

Pettersson vidhåller att han icke utfört de delgivna gärningarna. Christer vill ha fört till protokollet "jag har icke mördat statsminister Olof Palme och icke försökt mörda fru Lisbeth Palme, så sant jag heter Christer Pettersson".

Pettersson kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas vid förnamnet Christer.

Christer underrättas om att inledningsvis så skall vi även i detta förhör redovisa de utredningsåtgärder som påkallats av honom.

RPS 163 2.1-0 18-01 26 000 SCL ALLF 400 n04 Ekonomitryck Blanketten B00B

Redovisningen gäller enbart de åtgärder där det skett någon form av uppföljning. Sista förhöret avbröts i samband med att förhörsledaren redovisade förhör som hållits med polismän som hörde Christer den 28 maj 1986.

Nylis ei om blanketten används som fortslingsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

i grövre brotimet

07 Avsnitt

08 Lande nr

KD 10813

i Lippgiftslilmrore (efternamn och foremn)

Stockholm 12 Arbeisen het RK A-2 13 Liporattal(d) ay

telefon Krinspinge üveng O Brolt nad vilket uppgiften har samman* Mordet på Olof Palme 11 I *ak

14 Forisatt

ningablad

05

06

UI 9*rillsdatum

Förhörsprot

Promemorie 1989-01-06 EA

Protkoll fört vid förhör med KÖZBER, Waldemar Alojzy, född - . Boende Kung Hans väg 57A, 191 76 Sollentuna, tfn. 18-7547968. Kozber är arbetsös sedan tre år tillbaka. Förhöret hållet tisdagen den 3 januari 1989 med början klockan 11.45. Förhörsplats: RK A-2 lokaler på Kungsholmsgatan 37 i Stockholm. Förhörsledare: Krinsp Inge Uvemo och Tuve Johansson. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Kozber höres i Palmeutredningen.

Kozber informerades vidare om att anledningen till förhöret är kozbers bekantskap med Christer Pettersson.

Waldemar Kozber kommer fortsättningsvis att kallas Waldemar.

Waldemar berättar att han flyttade till Sverige 1971. Han kom då från Polen som var hemlandet. Anledningen till att han flyttade till Sverige var att hans mamma något tidigare emigrerat till Sverige och han flyttade till henne.

RPS 483 2.1-489-01 25 000 set ALLF 400 B 9D4 Ekonomiley Blanketten 2018

På adressen Kung Hans väg S7A i Sollentuna, har han bott sedan året 1983 eller 1994. Han har dock bott på denna adress hela tiden och bor där fortfarande. På fråga om han bor själv eller delar lägenheten med någon, så uppger han att han bor helt ensam. Han har dock haft besök av en polsk kamrat där i cirka 10 dagar men denne bor ej längre hos honom. Det omtalade besöket ägde rum i december, från idag sett cirka 3-4 veckor sedan.

O ANUN=10754-4 (koll. kondole ausb.), 10742-A (holl. rötland)

Hylls ej om bankeiten används som torliiningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1989-01-03 1145 KD10813-00 Förhör med Waldemar Kozber om CP.pdf

Pol-1989-01-03 1145 KD10813-00 Förhör med Waldemar Kozber om CP.pdf

i grövre brotimet

07 Avsnitt

08 Lande nr

KD 10813

i Lippgiftslilmrore (efternamn och foremn)

Stockholm 12 Arbeisen het RK A-2 13 Liporattal(d) ay

telefon Krinspinge üveng O Brolt nad vilket uppgiften har samman* Mordet på Olof Palme 11 I *ak

14 Forisatt

ningablad

05

06

UI 9*rillsdatum

Förhörsprot

Promemorie 1989-01-06 EA

Protkoll fört vid förhör med KÖZBER, Waldemar Alojzy, född - . Boende Kung Hans väg 57A, 191 76 Sollentuna, tfn. 18-7547968. Kozber är arbetsös sedan tre år tillbaka. Förhöret hållet tisdagen den 3 januari 1989 med början klockan 11.45. Förhörsplats: RK A-2 lokaler på Kungsholmsgatan 37 i Stockholm. Förhörsledare: Krinsp Inge Uvemo och Tuve Johansson. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Kozber höres i Palmeutredningen.

Kozber informerades vidare om att anledningen till förhöret är kozbers bekantskap med Christer Pettersson.

Waldemar Kozber kommer fortsättningsvis att kallas Waldemar.

Waldemar berättar att han flyttade till Sverige 1971. Han kom då från Polen som var hemlandet. Anledningen till att han flyttade till Sverige var att hans mamma något tidigare emigrerat till Sverige och han flyttade till henne.

RPS 483 2.1-489-01 25 000 set ALLF 400 B 9D4 Ekonomiley Blanketten 2018

På adressen Kung Hans väg S7A i Sollentuna, har han bott sedan året 1983 eller 1994. Han har dock bott på denna adress hela tiden och bor där fortfarande. På fråga om han bor själv eller delar lägenheten med någon, så uppger han att han bor helt ensam. Han har dock haft besök av en polsk kamrat där i cirka 10 dagar men denne bor ej längre hos honom. Det omtalade besöket ägde rum i december, från idag sett cirka 3-4 veckor sedan.

O ANUN=10754-4 (koll. kondole ausb.), 10742-A (holl. rötland)

Hylls ej om bankeiten används som torliiningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Protokoll fört vid förhör med, KARLSSON, LARS Göran Valter, - . Stenbäcksgatan 16. Box 12, 598 00 Vimmerby, tfn 0492-155 01. Förtidspensionär sedan slutet av 70talet.

Förhöret hållet på Stenbäckens sjukhem i Vimmerby, onsdagen den 4 januari 1989 med början klockan 09.45. Förhörsledare: krinsp Roger Jansson, Rikskriminalen. Förhörsvittne: ej tillgängligt.

Karlsson har inledningsvis upplysts, om att han höres med anledning av utredning angående mordet på Olof Palme. Karlsson har vidare underrättats om att han höres upplysningsvis, främst beträffande den i utredningen misstänkte Christer Pettersson, vilken Karlsson enligt uppgift varit i kontakt med under 1987.

Karlsson uppger att han första gången kom i kontakt med Christer Pettersson, troligen under 1987. Karlsson uppger i detta sammanhang att han vid denna tid, nyttjade ett läkemedel vid namn Nozinan. Till följd av denna medicinering, var Karlsson vid denna tid tämligen apatisk och som han själv uttrycker det "saknade egen vilja". Av samma anledning hade Karlsson tämligen svårt med tidsbegreppen. Karlsson uppger sig dock ha ett mycket gott minne, varför han väl kommer ihåg vad han företagit sig, men möjligen har svårt att precisera tider.

Karlsson vill minnas att han någon gång i mars eller april 1987, blev utskriven från Danderyds sjukhus. Han hade då lyckats erhålla en egen lägenhet, med adress Stationsvägen 6. i Roslags Näsby, Täby. Karlsson uppger att han, då han hade bott i denna lägenhet i möjligen två eller tre månaders tid, en

  • atys ei om banketton används som fortsättningsblad

Ex 1: Till orginal arm (i nr folid)

Pol-1989-01-04 0945 KD10706-05-A Förhör med Lars Karlsson om CP.pdf

Pol-1989-01-04 0945 KD10706-05-A Förhör med Lars Karlsson om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med, KARLSSON, LARS Göran Valter, - . Stenbäcksgatan 16. Box 12, 598 00 Vimmerby, tfn 0492-155 01. Förtidspensionär sedan slutet av 70talet.

Förhöret hållet på Stenbäckens sjukhem i Vimmerby, onsdagen den 4 januari 1989 med början klockan 09.45. Förhörsledare: krinsp Roger Jansson, Rikskriminalen. Förhörsvittne: ej tillgängligt.

Karlsson har inledningsvis upplysts, om att han höres med anledning av utredning angående mordet på Olof Palme. Karlsson har vidare underrättats om att han höres upplysningsvis, främst beträffande den i utredningen misstänkte Christer Pettersson, vilken Karlsson enligt uppgift varit i kontakt med under 1987.

Karlsson uppger att han första gången kom i kontakt med Christer Pettersson, troligen under 1987. Karlsson uppger i detta sammanhang att han vid denna tid, nyttjade ett läkemedel vid namn Nozinan. Till följd av denna medicinering, var Karlsson vid denna tid tämligen apatisk och som han själv uttrycker det "saknade egen vilja". Av samma anledning hade Karlsson tämligen svårt med tidsbegreppen. Karlsson uppger sig dock ha ett mycket gott minne, varför han väl kommer ihåg vad han företagit sig, men möjligen har svårt att precisera tider.

Karlsson vill minnas att han någon gång i mars eller april 1987, blev utskriven från Danderyds sjukhus. Han hade då lyckats erhålla en egen lägenhet, med adress Stationsvägen 6. i Roslags Näsby, Täby. Karlsson uppger att han, då han hade bott i denna lägenhet i möjligen två eller tre månaders tid, en

  • atys ei om banketton används som fortsättningsblad

Ex 1: Till orginal arm (i nr folid)

Protokoll fört vid förhör med hemsamariten Hedberg, Evert Anders, fd - , bor Sankt Eriksplan 17, 2tr, 112 31 Stockholm, ej tfn. Anställd socialförvaltningen Botkyrka, okänt telefonnummer. Hedberg vistas förnärvarande under adress Ris näs. Gussjö byn, pl 5317, 871 00 Härnösand, tfn 0611-40404. Förhöret är ett telefonförhör hållet den 4 januari 1999 med början klockan 10.45. Förhörsledare krinsp Thure Nässén.

Hedberg underrättades om att förhöret är en komplettering till det förhär som hölls den 28 december 1988. Förhöret ingår i utredningen av mordet på statsminister Olof Palme.

har beteckningen k 10690.

Hedberg tillfrågades om han i dag kan erinra sig hur Christer var klädd vid sin ankomst till hans och Ankis stuga uppe i Risnäs endera sommaren 1986 eller 1997.

var

Hedberg uppger nu att det med all sannolikhet har varit sommaren 1986 som Christer och familjen Sandberg kom på besök. Han grundar sin uppfattning på att det sommaren 86 på att hans och Ankis son Ludvig då var mycket liten. Sonen är ju född i februari månad detta år och Hedberg kommer ihåg att besöket ägde rum när sonen endast var "ett litet knyte". Vid ankomsten var Christer troligen iförd jeans, mörka till färgen, troligen mörkblåa. Han har även för sig att han hade någonting mörkt, endera jacka eller tröja på överkroppen.

Hedberg tillfrågades vidare om han kunde erinra sig hur Christer såg

Pol-1989-01-04 1045 KD10690-00-C Förhör med Evert Hedberg om CP.pdf

Pol-1989-01-04 1045 KD10690-00-C Förhör med Evert Hedberg om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med hemsamariten Hedberg, Evert Anders, fd - , bor Sankt Eriksplan 17, 2tr, 112 31 Stockholm, ej tfn. Anställd socialförvaltningen Botkyrka, okänt telefonnummer. Hedberg vistas förnärvarande under adress Ris näs. Gussjö byn, pl 5317, 871 00 Härnösand, tfn 0611-40404. Förhöret är ett telefonförhör hållet den 4 januari 1999 med början klockan 10.45. Förhörsledare krinsp Thure Nässén.

Hedberg underrättades om att förhöret är en komplettering till det förhär som hölls den 28 december 1988. Förhöret ingår i utredningen av mordet på statsminister Olof Palme.

har beteckningen k 10690.

Hedberg tillfrågades om han i dag kan erinra sig hur Christer var klädd vid sin ankomst till hans och Ankis stuga uppe i Risnäs endera sommaren 1986 eller 1997.

var

Hedberg uppger nu att det med all sannolikhet har varit sommaren 1986 som Christer och familjen Sandberg kom på besök. Han grundar sin uppfattning på att det sommaren 86 på att hans och Ankis son Ludvig då var mycket liten. Sonen är ju född i februari månad detta år och Hedberg kommer ihåg att besöket ägde rum när sonen endast var "ett litet knyte". Vid ankomsten var Christer troligen iförd jeans, mörka till färgen, troligen mörkblåa. Han har även för sig att han hade någonting mörkt, endera jacka eller tröja på överkroppen.

Hedberg tillfrågades vidare om han kunde erinra sig hur Christer såg

Protokoll fört vid förhör med diversearb. Holmqvist, ANDERS Holger född - Skjutbanevägen 34 191 41 Sollentuna tfn 08/356447. Adress till föräldrahemmet. Holmqvist är arbetslös. Han höres onsdagen den 4 januari 1989 med början kl 11.21 i RKA2:s lokaler på Kungsholmsgatan 37 i Stockholm. Förhörsledare: Krinsp Inge UVemo och Tuve Johansson. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Hågge Holmqvist höres i Palmeutredningen.

Holmqvist informeras vidare om att anledningen till förhöret är Holmqvists bekantskap med krister Pettersson.

Anders Holger Holmqvist uppger att han kallas Hågge och han kommer att kallas HÅgge i förhöret.

Hågge uppger att han bor hemma hos sina föräldrar. Han flyttade hem senast 1987 då han frigavs från Håga-anstalten.

Hågge uppger att han känt Krister Pettersson i ca 5 år. De träffades första gången i Sollentuna centrum och han menar att det kan ha varit kring år 1984 till 1985. Bekantskapen har vuxit med tiden som gått och idag menar Hågge att han känner Krister Pettersson bra.

Hågge beskriver Krister Pettersson så som att han såg ut året -84 - AS, som han ser ut idag raggarfrissa och en liten pröjsare. Hågge tror att hans bekantskap med Krister Pettersson knöts via Ulf Spinnars. Spinnars känner HÅgge sedan gammalt.

tys et om blanketten enyande som farila Sliningsblad

Ex 1: Till

Pol-1989-01-04 1120 KD10823-00 Förhör med Anders Holmqvist om CP.pdf

Pol-1989-01-04 1120 KD10823-00 Förhör med Anders Holmqvist om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med diversearb. Holmqvist, ANDERS Holger född - Skjutbanevägen 34 191 41 Sollentuna tfn 08/356447. Adress till föräldrahemmet. Holmqvist är arbetslös. Han höres onsdagen den 4 januari 1989 med början kl 11.21 i RKA2:s lokaler på Kungsholmsgatan 37 i Stockholm. Förhörsledare: Krinsp Inge UVemo och Tuve Johansson. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Hågge Holmqvist höres i Palmeutredningen.

Holmqvist informeras vidare om att anledningen till förhöret är Holmqvists bekantskap med krister Pettersson.

Anders Holger Holmqvist uppger att han kallas Hågge och han kommer att kallas HÅgge i förhöret.

Hågge uppger att han bor hemma hos sina föräldrar. Han flyttade hem senast 1987 då han frigavs från Håga-anstalten.

Hågge uppger att han känt Krister Pettersson i ca 5 år. De träffades första gången i Sollentuna centrum och han menar att det kan ha varit kring år 1984 till 1985. Bekantskapen har vuxit med tiden som gått och idag menar Hågge att han känner Krister Pettersson bra.

Hågge beskriver Krister Pettersson så som att han såg ut året -84 - AS, som han ser ut idag raggarfrissa och en liten pröjsare. Hågge tror att hans bekantskap med Krister Pettersson knöts via Ulf Spinnars. Spinnars känner HÅgge sedan gammalt.

tys et om blanketten enyande som farila Sliningsblad

Ex 1: Till

Protokoll fört vid förhör med ANDERSSON, Beata Lucia f. - , boende Kung Hans Väg 17, 191 76 Sollentuna, tfn: 08 - 754 58 07. Deltidsarbetande som lagerarbetare vid OBS, Rotebro, tfn: 08 - 754 01 48. Förhöret hållet tisdagen den 10 januari 1989 med början klockan 19.47. Förhörsplats är Stig Gustavssons bostad, Kung Hans Väg 35, Sollentuna. Förhörsledare: Krinsp Håkan Ström

Före förhörets början informerades Andersson om att detta avsåg hennes eventuella kännedom om den så kallade 41-åringen, vilken för närvarande år häktad för mordet på Olof Palme.

Inbördes relationer

Andersson uppgav att hon i augusti månad 1983 flyttade till sin nuvarande bostadsadress tillsammans med sin blivande man Bror Andersson. De gifte sig den 29 augusti 1987. Vigseln var borgerlig. Christer Pettersson och Stig. Gustavsson skrev under vissa papper i samband med vigseln.

Andersson uppger att hon blev bekant med Stig Gustavsson efter det att hon bott cirka ett år på den nuvarande adressen. I mellan tre och fyra års tid så har hon känt Christer Pettersson. Han kallas för Petter. enär det i början av bekantskapen endast stod Petter på namnskylten utanför dörren. Av Andersson fick Christer Pettersson en katt vid namn Måns, vilken vid överlämnandet var åtta månader gammal. I dag är Måns fyra år gammal.

Första gången Andersson träffade Christer Pettersen var hemma hos Stig Gustavsson.

ANK: 10 10824

! * Ifylls om den katten används som fortsitioingsbed

Ко ј0 чо5

KD Ex 1. Tēli

Pol-1989-01-10 1947 KD10860-00 Förhör med Beata Andersson om CP.pdf

Pol-1989-01-10 1947 KD10860-00 Förhör med Beata Andersson om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med ANDERSSON, Beata Lucia f. - , boende Kung Hans Väg 17, 191 76 Sollentuna, tfn: 08 - 754 58 07. Deltidsarbetande som lagerarbetare vid OBS, Rotebro, tfn: 08 - 754 01 48. Förhöret hållet tisdagen den 10 januari 1989 med början klockan 19.47. Förhörsplats är Stig Gustavssons bostad, Kung Hans Väg 35, Sollentuna. Förhörsledare: Krinsp Håkan Ström

Före förhörets början informerades Andersson om att detta avsåg hennes eventuella kännedom om den så kallade 41-åringen, vilken för närvarande år häktad för mordet på Olof Palme.

Inbördes relationer

Andersson uppgav att hon i augusti månad 1983 flyttade till sin nuvarande bostadsadress tillsammans med sin blivande man Bror Andersson. De gifte sig den 29 augusti 1987. Vigseln var borgerlig. Christer Pettersson och Stig. Gustavsson skrev under vissa papper i samband med vigseln.

Andersson uppger att hon blev bekant med Stig Gustavsson efter det att hon bott cirka ett år på den nuvarande adressen. I mellan tre och fyra års tid så har hon känt Christer Pettersson. Han kallas för Petter. enär det i början av bekantskapen endast stod Petter på namnskylten utanför dörren. Av Andersson fick Christer Pettersson en katt vid namn Måns, vilken vid överlämnandet var åtta månader gammal. I dag är Måns fyra år gammal.

Första gången Andersson träffade Christer Pettersen var hemma hos Stig Gustavsson.

ANK: 10 10824

! * Ifylls om den katten används som fortsitioingsbed

Ко ј0 чо5

KD Ex 1. Tēli

Protokoll fört vid förhör med, ARTECA-HERNANDEZ, José Juan, - . Löparstigen B, c/o Lundkvist, 933 00 Arvids juar, 0960-115 04, adress i Spanien Apartado 10592, 380 BO Santa Cruz, Teneriff, tfn 01934-22 22 36 83. Förhöret hållet onsdagen den 11 januari 1989 med början klockan 12.00. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark och krinsp Gunnar Johansson. Förhörsplats Lokalanstalten Ersboda i Umeå.

Artega underrättad om att han skall häras upplysningsvis, om sin bekantskap med Christer Pettersson.

Tillfrågad om sina personalia, uppger Artega att han född på Teneriffa. Han har huvuddelen av sin släkt i Venezuela, det vill säga mor, morfar, morbror, moster och kusiner. Han har däremot ingen kontakt med sin far. Under uppväxttiden pendlade han mellan Venezuela och Spanien tillsammans med sin familj. Han har undergått utbildning i England under 21 år och kom efter Englandsutbildningen år 1971 till Sverige. Efter 1971 har han pendlat mellan Venezuela, Spanien och Sverige. Efter 1976 har Artega vistats på olika orter i Sverige, som är Hässleholm, Arvidsjaur och piteå. Han har uppehållit sig illegalt i landet. Beträffande antällningar uppger Artega att han inte haft någon anställning av betydelse.

1975 eller 1976 gifte han sig med Monica Willén, som då bodde i Linköping och fortfarande bor på denna ort. Giftemålet varade ett år och Willén är numera omgift.

Tillfrågad om hur många gånger Artega suttit i fängelse i Sverige, uppger han

Idylls en om blanketten används som fod sttningabled.

Ex 1: Till

Pol-1989-01-11 1200 KD10689-01-B Förhör med Jose Artega Hernandez om CP.pdf

Pol-1989-01-11 1200 KD10689-01-B Förhör med Jose Artega Hernandez om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med, ARTECA-HERNANDEZ, José Juan, - . Löparstigen B, c/o Lundkvist, 933 00 Arvids juar, 0960-115 04, adress i Spanien Apartado 10592, 380 BO Santa Cruz, Teneriff, tfn 01934-22 22 36 83. Förhöret hållet onsdagen den 11 januari 1989 med början klockan 12.00. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark och krinsp Gunnar Johansson. Förhörsplats Lokalanstalten Ersboda i Umeå.

Artega underrättad om att han skall häras upplysningsvis, om sin bekantskap med Christer Pettersson.

Tillfrågad om sina personalia, uppger Artega att han född på Teneriffa. Han har huvuddelen av sin släkt i Venezuela, det vill säga mor, morfar, morbror, moster och kusiner. Han har däremot ingen kontakt med sin far. Under uppväxttiden pendlade han mellan Venezuela och Spanien tillsammans med sin familj. Han har undergått utbildning i England under 21 år och kom efter Englandsutbildningen år 1971 till Sverige. Efter 1971 har han pendlat mellan Venezuela, Spanien och Sverige. Efter 1976 har Artega vistats på olika orter i Sverige, som är Hässleholm, Arvidsjaur och piteå. Han har uppehållit sig illegalt i landet. Beträffande antällningar uppger Artega att han inte haft någon anställning av betydelse.

1975 eller 1976 gifte han sig med Monica Willén, som då bodde i Linköping och fortfarande bor på denna ort. Giftemålet varade ett år och Willén är numera omgift.

Tillfrågad om hur många gånger Artega suttit i fängelse i Sverige, uppger han

Idylls en om blanketten används som fod sttningabled.

Ex 1: Till

Protokoll fört vid förhör med, jur, stud. AARRAS RAUDASVIRTA, Virpi KRISTINA, född - , Galoppgatan 72A, 194 30 Upplands Väsby, tfn: 0760-70422. Aarras, som för närvarande har tjänstledigt för studier vid Stockholms Universitet, har under flera år arbetat som assistent vid Täby Kriminalvårdsanstalt. Förhöret hållet i den hördes bostad med början klockan 08.45, torsdagen den 12 januari 1989. Förhörsledare: krinsp Tommy Andersson utan tillgång till förhörsvittne.

Aarras underrättades om att hon skall höras i egenskap av Christer Petterssons assistent, under hans vistelse på Täby Kriminalvårdsanstalt, hösten 1986.

Inledningsvis uppgav Aarras att en assistents arbetsuppgifter på en kriminalvårdsanstalt, bland annat består i att vara sambandsman mellan den intagne och olika myndigheter och privatpersoner. Det är exempelvis assistenten som inför den intagnes frigivning försöker att ordna bostad och arbete åt honom. Vidare ombesörjer en assistent en rad andra ting, som den intagne genom situation själv är förhindrad eller har svårigheter med att utföra.

I sak uppgav Aarras att hon mindes Christer Pettersson, då han var mycket olik alla andra interner hon träffat. Det som främst skilde honom från andra personer i likartade omständigheter var främst hans hat till myndigheter och dess personal, hans hela tiden latent liggande aggressivitet, samt det att han var en sådan ensamvarg, som till skillnad mot andra interner inte ville någonting, vad beträffar att exempelvis ordna för sig inför frigivningen.

fylls com tankellen anvinds som do Silningsblad

Ex 1: Till original pärm (nr-fold)

Pol-1989-01-12 0845 Förhör med Virpis Aarras Raudasvirta om CP.pdf

Pol-1989-01-12 0845 Förhör med Virpis Aarras Raudasvirta om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med, jur, stud. AARRAS RAUDASVIRTA, Virpi KRISTINA, född - , Galoppgatan 72A, 194 30 Upplands Väsby, tfn: 0760-70422. Aarras, som för närvarande har tjänstledigt för studier vid Stockholms Universitet, har under flera år arbetat som assistent vid Täby Kriminalvårdsanstalt. Förhöret hållet i den hördes bostad med början klockan 08.45, torsdagen den 12 januari 1989. Förhörsledare: krinsp Tommy Andersson utan tillgång till förhörsvittne.

Aarras underrättades om att hon skall höras i egenskap av Christer Petterssons assistent, under hans vistelse på Täby Kriminalvårdsanstalt, hösten 1986.

Inledningsvis uppgav Aarras att en assistents arbetsuppgifter på en kriminalvårdsanstalt, bland annat består i att vara sambandsman mellan den intagne och olika myndigheter och privatpersoner. Det är exempelvis assistenten som inför den intagnes frigivning försöker att ordna bostad och arbete åt honom. Vidare ombesörjer en assistent en rad andra ting, som den intagne genom situation själv är förhindrad eller har svårigheter med att utföra.

I sak uppgav Aarras att hon mindes Christer Pettersson, då han var mycket olik alla andra interner hon träffat. Det som främst skilde honom från andra personer i likartade omständigheter var främst hans hat till myndigheter och dess personal, hans hela tiden latent liggande aggressivitet, samt det att han var en sådan ensamvarg, som till skillnad mot andra interner inte ville någonting, vad beträffar att exempelvis ordna för sig inför frigivningen.

fylls com tankellen anvinds som do Silningsblad

Ex 1: Till original pärm (nr-fold)

DA-21183-07

2019-12-18

DA-21183Eftersöka tidigare ägare till inlämnad walkie talkie.

Undertecknad var i kontakt med Lottavid Post och Telestyrelsen, PTS, den 30 oktober 2019, för att få hjälp att efterforska ägaren till inlämnad Walkie Talkie. Lotta lämnade ett skriftligt svar den 4 november 2019 (se mail). Lotta hänvisade också vidare till Lars-Erik08-, som idag kontaktades av undertecknad. Han kunde inte ge ett direkt svar utan hänvisade till Ulf 070-Vid samtal med Ulf samma dag uppgav han efter att ha fått information om aktuell walkie talkie att det inte går att söka rätt på den tidigare ägaren då det på walkie talkien inte finns något anropsnummer.

SHBM

Sven-Åke Blombergsson

Pol-2019-12-18 DA21183-07 Fråga-PTS-ägare-upphittad-WT.pdf

Pol-2019-12-18 DA21183-07 Fråga-PTS-ägare-upphittad-WT.pdf

DA-21183-07

2019-12-18

DA-21183Eftersöka tidigare ägare till inlämnad walkie talkie.

Undertecknad var i kontakt med Lottavid Post och Telestyrelsen, PTS, den 30 oktober 2019, för att få hjälp att efterforska ägaren till inlämnad Walkie Talkie. Lotta lämnade ett skriftligt svar den 4 november 2019 (se mail). Lotta hänvisade också vidare till Lars-Erik08-, som idag kontaktades av undertecknad. Han kunde inte ge ett direkt svar utan hänvisade till Ulf 070-Vid samtal med Ulf samma dag uppgav han efter att ha fått information om aktuell walkie talkie att det inte går att söka rätt på den tidigare ägaren då det på walkie talkien inte finns något anropsnummer.

SHBM

Sven-Åke Blombergsson

Sven Ake Blombergsson Från:Lotta <Lotta.@pts.se> Skickat:

'aen 4 november 2019 09:45 Till:

Sven Ake Blombergsson Ämne:

SV: Förfrågan arkiv

Hej hej,

Lite kort vad jag har luskat fram.

RI 3018/83 är ett typgodkännandenummer som tillverkaren av Walki Talkien fick av Televerket eftersom ali radioutrustning var tvungna att bli godkända av Televerket innan de togs i bruk. Ri= Radiolaboratoriet och 3018 är produktens godkännande nummer. Det betyder att alla de Walkie Talkies av samma typ fick det numret. 83 står för året de godkändes.

Vi har inget register kvar från den tiden men radion var ju tillståndspliktig så det borde finnas en ansökan och ett tillstånd på den. När PTS bildades 1992 och övertog verksamheten från Televerket så tog man inte med något arkiv utan det lämnades kvar på Televerket. Allting var ju i pappersform då. Det vi tror är att det arkivet borde finnas i riksarkivet nu. Frågan är bara hur det har arkiverats, om man kan söka per tjänst eller om man måste gå per år. En fördel är ju att det i så fall "bara" är knappt tre år som man måste söka på. Vi är även lite osäkra på hur själva ansökan såg ut och om man var tvungen att uppge serienummer på radion man sökte tillstånd för. En som kanske skulle kunna svara och kanske ge lite mer information är en pensionerad PTS/televerkare som heter Lars-ErikJag har inte hans nummer men jag vet att han bor iEtt annat långskott vi har är att ni kanske skulle kunna prata lite med någon på radioamatörföreningen som finns på tekniska museet. Radioamatörer är ju oftast "radionördar" och har koll på det mesta.

Krya på dig!

Mvh LottaFrån: sven-ake.blombergsson@polisen.se <sven-ake.blombergsson@polisen.se> Skickat: den 30 oktober 2019 13:59 Till:Lotta <Lotta:@pts.se> Ämne: SV: Förfrågan arkiv

Toppen!

Stort tack så länge.

Från:Lotta Dpts.se Skickat: den 30 oktober 2019 12:06 Till: Sven Åke Blombergsson Ämne: SV: Förfrågan arkiv

Hej Sven-Åke, Tack för informationen, jag ska luska lite med våra gamla televerksjobbare som finns kvar på myndigheten för att se om någon har en aning om vart det kan finnas information. Jag återkommer så snart jag vet lite mer.

1

Pol-2019-12-18 DA21183-07 Fråga-PTS-ägare-upphittad-WT.pdf

Pol-2019-12-18 DA21183-07 Fråga-PTS-ägare-upphittad-WT.pdf

Sven Ake Blombergsson Från:Lotta <Lotta.@pts.se> Skickat:

'aen 4 november 2019 09:45 Till:

Sven Ake Blombergsson Ämne:

SV: Förfrågan arkiv

Hej hej,

Lite kort vad jag har luskat fram.

RI 3018/83 är ett typgodkännandenummer som tillverkaren av Walki Talkien fick av Televerket eftersom ali radioutrustning var tvungna att bli godkända av Televerket innan de togs i bruk. Ri= Radiolaboratoriet och 3018 är produktens godkännande nummer. Det betyder att alla de Walkie Talkies av samma typ fick det numret. 83 står för året de godkändes.

Vi har inget register kvar från den tiden men radion var ju tillståndspliktig så det borde finnas en ansökan och ett tillstånd på den. När PTS bildades 1992 och övertog verksamheten från Televerket så tog man inte med något arkiv utan det lämnades kvar på Televerket. Allting var ju i pappersform då. Det vi tror är att det arkivet borde finnas i riksarkivet nu. Frågan är bara hur det har arkiverats, om man kan söka per tjänst eller om man måste gå per år. En fördel är ju att det i så fall "bara" är knappt tre år som man måste söka på. Vi är även lite osäkra på hur själva ansökan såg ut och om man var tvungen att uppge serienummer på radion man sökte tillstånd för. En som kanske skulle kunna svara och kanske ge lite mer information är en pensionerad PTS/televerkare som heter Lars-ErikJag har inte hans nummer men jag vet att han bor iEtt annat långskott vi har är att ni kanske skulle kunna prata lite med någon på radioamatörföreningen som finns på tekniska museet. Radioamatörer är ju oftast "radionördar" och har koll på det mesta.

Krya på dig!

Mvh LottaFrån: sven-ake.blombergsson@polisen.se <sven-ake.blombergsson@polisen.se> Skickat: den 30 oktober 2019 13:59 Till:Lotta <Lotta:@pts.se> Ämne: SV: Förfrågan arkiv

Toppen!

Stort tack så länge.

Från:Lotta Dpts.se Skickat: den 30 oktober 2019 12:06 Till: Sven Åke Blombergsson Ämne: SV: Förfrågan arkiv

Hej Sven-Åke, Tack för informationen, jag ska luska lite med våra gamla televerksjobbare som finns kvar på myndigheten för att se om någon har en aning om vart det kan finnas information. Jag återkommer så snart jag vet lite mer.

1

Mvh / Lotta

Från: sven-ake.blombergsson@polisen.se <sven-ake.blombergsson@polisen.se> Skickat: den 30 oktober 2019 11:44 Till:Lotta <lottaC> Kopia: hans.melander@polisen.se Ämne: Förfrågan arkiv

Hej Lotta,

Skickar enligt ö.k. per telefon idag bakgrundsinformation och vad vi eftersöker.

Jag har varit i kontakt med privatpersonen Åke070/, som är kunnig på äldre Walkie Talkie och tillstånd m.m. Han i sin tur har pratat med dig och han gav mig dina kontaktuppgifter.

Vi inom Palmegruppen har fått in en Walkie Talkie med serienummer 8516813 och som är märkt med Televerket nr RI 3018/83. Radion hittades enligt uppgift i centrala Stockholm dagarna efter mordet på Olof Palme och vi eftersöker nu mer information om den. Om jag förstod Åke rätt så fick varje Walkie Talkie ett tillstånd som är kopplad till en unik radio. Även en speciell anropssignal skall ha tilldelats. Det var även så att varje modell av Walkie Talkie som skulle brukas i Sverige måste bli godkänd av Televerket. Åke trodde att det måste finnas ett tillståndsarkiv med information. Åke hade även talat med en kvinna vid namnsom arbetar som registrator hos er.

Åke trodde att den nu aktuella Walkie Talkien var från 1983. Olof Palme mördades den 28/2 1986.

Jag hoppas att ni kan få fram uppgifter om Walkie Talkien och vi är intresserade av alla uppgifter som går att få fram; typ vem/vilka har köpt in den? Vem/vilka har nyttjat den? Vem/vilka stod för tillståndet? När togs den i bruk och när upphörde ett eventuellt tillstånd? Om ni inte har några uppgifter hos er är vi tacksamma för information om hur vi i så fall kan gå vidare. Jag har idag pratat med Åkeoch det är ok från honom att ni kontaktar honom om ni har några frågor om hur rutinerna kring licenser/tillstånd och så var förr.

Med vänlig hälsning

Sven-Åke Blombergsson Nationella Operativa Avdelningen Utredningsenheten/Palmegruppen 0761-010-563 64 62

2

Pol-2019-12-18 DA21183-07 Fråga-PTS-ägare-upphittad-WT.pdf

Pol-2019-12-18 DA21183-07 Fråga-PTS-ägare-upphittad-WT.pdf

Mvh / Lotta

Från: sven-ake.blombergsson@polisen.se <sven-ake.blombergsson@polisen.se> Skickat: den 30 oktober 2019 11:44 Till:Lotta <lottaC> Kopia: hans.melander@polisen.se Ämne: Förfrågan arkiv

Hej Lotta,

Skickar enligt ö.k. per telefon idag bakgrundsinformation och vad vi eftersöker.

Jag har varit i kontakt med privatpersonen Åke070/, som är kunnig på äldre Walkie Talkie och tillstånd m.m. Han i sin tur har pratat med dig och han gav mig dina kontaktuppgifter.

Vi inom Palmegruppen har fått in en Walkie Talkie med serienummer 8516813 och som är märkt med Televerket nr RI 3018/83. Radion hittades enligt uppgift i centrala Stockholm dagarna efter mordet på Olof Palme och vi eftersöker nu mer information om den. Om jag förstod Åke rätt så fick varje Walkie Talkie ett tillstånd som är kopplad till en unik radio. Även en speciell anropssignal skall ha tilldelats. Det var även så att varje modell av Walkie Talkie som skulle brukas i Sverige måste bli godkänd av Televerket. Åke trodde att det måste finnas ett tillståndsarkiv med information. Åke hade även talat med en kvinna vid namnsom arbetar som registrator hos er.

Åke trodde att den nu aktuella Walkie Talkien var från 1983. Olof Palme mördades den 28/2 1986.

Jag hoppas att ni kan få fram uppgifter om Walkie Talkien och vi är intresserade av alla uppgifter som går att få fram; typ vem/vilka har köpt in den? Vem/vilka har nyttjat den? Vem/vilka stod för tillståndet? När togs den i bruk och när upphörde ett eventuellt tillstånd? Om ni inte har några uppgifter hos er är vi tacksamma för information om hur vi i så fall kan gå vidare. Jag har idag pratat med Åkeoch det är ok från honom att ni kontaktar honom om ni har några frågor om hur rutinerna kring licenser/tillstånd och så var förr.

Med vänlig hälsning

Sven-Åke Blombergsson Nationella Operativa Avdelningen Utredningsenheten/Palmegruppen 0761-010-563 64 62

2

"Händelse" i närheten av mordplatsen 1986-02-28 vid 22:00-tiden.

1986-02-28 besökte  UL  restaurang Monte Carlo i hörnet Sveavägen & Kungsgatan.

Han anlände till restaurangen vid 21:30 -tiden och gick därifrån vid 22:00 -tiden.

Anledningen till att han lämnade stället var att han "fick en konstig känsla i kroppen".

Han tänkte istället bege sig till ett diskotek som ligger på Kammakargatan.

 UL  minns inte vad diskoteket heter, men uppgav att det ligger i närheten av Holländargatan.

 UL  gick med rask takt mot stället och när han precis hade avvikit från Sveavägen och kommit in en bit på Kammakargatan så hörde han en busvissling.

När han hörde visslingen så liksom "kände han någonting i kroppen" att visslingen var som en signal till någon.

Han vänder sig om och fick då se en kille stående på andra sidan trottoaren på Kammakargatan.

Killen var cirka 25-35 år, cirka 185-195 cm lång, kraftig kroppsbyggnad, rak och något spetsig näsa, stickad mössa på huvudet, jacka i okänd färg. Såg svensk ut.

 UL  menade att det liksom såg ut som om mannen inte var fri i handen och att mannen kunde ha burit på någonting, typ väska.

Samtidigt som han vände sig om mot denne kille så såg han en man bakom sig. Denne gick väldigt sakta och  UL  fick uppfattningen att mannen liksom väntade på någonting.  UL  fick känslan att denne skulle passa ett klockslag.

När  UL  såg denne person fick han en obehaglig känsla i kroppen. Mannen hade ett otäckt utseende och  UL  menade att han aldrig skulle glömma denne mans utseende. Han kan inte närmare förklara känslan han fick.

Mannen var cirka 30 år, 180 cm lång, mustasch, stickad mössa på huvudet, ljusbrun rock som nådde en bit nedanför knäna. Mannen hade händerna i rockfickan och  UL  vill minnas att det hängde ned ett skärp från rocken. Rocken var knäppt och i ljust brun färg, normal kroppsbyggnad. Gav ett intryck av att vara mörk.

Mannen liknade den civilklädde spanaren i mössa och mustasch i tv-serien "Spanarna på Hill Street".

 UL  fortsatte mot diskoteket och hörde att mannen i mustaschen vandrade efter honom och sedan vidare in på Saltmätargatan.

Beträffande den andre mannen med svenskt utseende är  UL  mera osäker på om denne följde efter.

Tilläggas skall att mannen i TV-serien kallas för "BELKER".

Busvisslingen han hört hade inte gjorts av någon av dessa båda personer utan den kom från Sveavägen och då troligen från andra sidan gatan.

Pol-1986-03-05 1935 E639-00-C Okänd ang man likn Belker.pdf

Pol-1986-03-05 1935 E639-00-C Okänd ang man likn Belker.pdf

"Händelse" i närheten av mordplatsen 1986-02-28 vid 22:00-tiden.

1986-02-28 besökte  UL  restaurang Monte Carlo i hörnet Sveavägen & Kungsgatan.

Han anlände till restaurangen vid 21:30 -tiden och gick därifrån vid 22:00 -tiden.

Anledningen till att han lämnade stället var att han "fick en konstig känsla i kroppen".

Han tänkte istället bege sig till ett diskotek som ligger på Kammakargatan.

 UL  minns inte vad diskoteket heter, men uppgav att det ligger i närheten av Holländargatan.

 UL  gick med rask takt mot stället och när han precis hade avvikit från Sveavägen och kommit in en bit på Kammakargatan så hörde han en busvissling.

När han hörde visslingen så liksom "kände han någonting i kroppen" att visslingen var som en signal till någon.

Han vänder sig om och fick då se en kille stående på andra sidan trottoaren på Kammakargatan.

Killen var cirka 25-35 år, cirka 185-195 cm lång, kraftig kroppsbyggnad, rak och något spetsig näsa, stickad mössa på huvudet, jacka i okänd färg. Såg svensk ut.

 UL  menade att det liksom såg ut som om mannen inte var fri i handen och att mannen kunde ha burit på någonting, typ väska.

Samtidigt som han vände sig om mot denne kille så såg han en man bakom sig. Denne gick väldigt sakta och  UL  fick uppfattningen att mannen liksom väntade på någonting.  UL  fick känslan att denne skulle passa ett klockslag.

När  UL  såg denne person fick han en obehaglig känsla i kroppen. Mannen hade ett otäckt utseende och  UL  menade att han aldrig skulle glömma denne mans utseende. Han kan inte närmare förklara känslan han fick.

Mannen var cirka 30 år, 180 cm lång, mustasch, stickad mössa på huvudet, ljusbrun rock som nådde en bit nedanför knäna. Mannen hade händerna i rockfickan och  UL  vill minnas att det hängde ned ett skärp från rocken. Rocken var knäppt och i ljust brun färg, normal kroppsbyggnad. Gav ett intryck av att vara mörk.

Mannen liknade den civilklädde spanaren i mössa och mustasch i tv-serien "Spanarna på Hill Street".

 UL  fortsatte mot diskoteket och hörde att mannen i mustaschen vandrade efter honom och sedan vidare in på Saltmätargatan.

Beträffande den andre mannen med svenskt utseende är  UL  mera osäker på om denne följde efter.

Tilläggas skall att mannen i TV-serien kallas för "BELKER".

Busvisslingen han hört hade inte gjorts av någon av dessa båda personer utan den kom från Sveavägen och då troligen från andra sidan gatan.

Besökt biografen Grand 1986-02-28 . Såg samma föreställning som paret Palme.

 Anneli  Pihlgren uppgav följande:

Under vecka 9 besökte Pihlgren bekanta i Stockholm. Tillsammans med en väninna gick hon till Grand den 1986-02-28 för att se 21-föreställningen av "Bröderna Mozart".

När hon stod i biljettkön så såg hon att paret Palme också var där. Hon såg aldrig dessa i salongen senare. Inte heller efter filmens slut vid 23-tiden såg hon till paret Palme.

Pihlgren vill minnas att hon och hennes väninna satt i mitten av biosalongen. Kan inte närmare precisera nummer.

Efter filmens slut så frågade Pihlgren en man som stod utanför biografen vad klockan var.

Mannen stod vänd mot entrén men det såg inte ut som om denne tittade efter något speciellt.

Mannen svarade "sådant har jag inte tid med i kväll". Pihlgren blev förvånad över svaret och sa "va". Mannen upprepade då sitt svar.

Mannen stod i sällskap med två andra män. Samtliga var snyggt klädda. Pihlgren kommer inte ihåg något signalement på den aktuelle mannens sällskap. Männen stod och småpratade med varandra.

Pihlgren frågade en annan man som kom ut från biografen vad klockan var och fick till svar att den var 23:15 .

Pihlgren skildes därefter från väninnan då hon skulle gå på en teaterföreställning på teater Sputnik på Döbelnsgatan.

Denna föreställning började klockan 24:00 .

Pihlgren och hennes väninna har inte observerat något anmärkningsvärt i samband med biobesöket.

När nämnda teaterföreställning var slut klockan 24:45 så gick Pihlgren till T-banan, Rådmansgatan, för att åka till Midsommarkransen där hon bodde under Stockholmsbesöket.

Hon mötte många polisbilar på väg till tunnelbanan men hon visste inte vad som hade hänt förrän nästa dag då hon hörde om mordet på radion.

Hon har inte observerat något speciellt i samband med teaterbesöket.

SIGNALEMENT på den man hon frågat vad klockan var: ca 30-40 år, cirka 185 cm lång. mörkt normallångt hår, ordinär kroppsbyggnad, snyggt klädd (kan inte precisera), vet inte om han hade skäggväxt eller ej, eventuellt en mörk hatt på huvudet.

Pihlgren skulle inte känna igen mannen om hon fick se denne igen.

Pol-1986-05-16 L851-00-A Förhör m Pihlgren om biobesök.pdf

Pol-1986-05-16 L851-00-A Förhör m Pihlgren om biobesök.pdf

Besökt biografen Grand 1986-02-28 . Såg samma föreställning som paret Palme.

 Anneli  Pihlgren uppgav följande:

Under vecka 9 besökte Pihlgren bekanta i Stockholm. Tillsammans med en väninna gick hon till Grand den 1986-02-28 för att se 21-föreställningen av "Bröderna Mozart".

När hon stod i biljettkön så såg hon att paret Palme också var där. Hon såg aldrig dessa i salongen senare. Inte heller efter filmens slut vid 23-tiden såg hon till paret Palme.

Pihlgren vill minnas att hon och hennes väninna satt i mitten av biosalongen. Kan inte närmare precisera nummer.

Efter filmens slut så frågade Pihlgren en man som stod utanför biografen vad klockan var.

Mannen stod vänd mot entrén men det såg inte ut som om denne tittade efter något speciellt.

Mannen svarade "sådant har jag inte tid med i kväll". Pihlgren blev förvånad över svaret och sa "va". Mannen upprepade då sitt svar.

Mannen stod i sällskap med två andra män. Samtliga var snyggt klädda. Pihlgren kommer inte ihåg något signalement på den aktuelle mannens sällskap. Männen stod och småpratade med varandra.

Pihlgren frågade en annan man som kom ut från biografen vad klockan var och fick till svar att den var 23:15 .

Pihlgren skildes därefter från väninnan då hon skulle gå på en teaterföreställning på teater Sputnik på Döbelnsgatan.

Denna föreställning började klockan 24:00 .

Pihlgren och hennes väninna har inte observerat något anmärkningsvärt i samband med biobesöket.

När nämnda teaterföreställning var slut klockan 24:45 så gick Pihlgren till T-banan, Rådmansgatan, för att åka till Midsommarkransen där hon bodde under Stockholmsbesöket.

Hon mötte många polisbilar på väg till tunnelbanan men hon visste inte vad som hade hänt förrän nästa dag då hon hörde om mordet på radion.

Hon har inte observerat något speciellt i samband med teaterbesöket.

SIGNALEMENT på den man hon frågat vad klockan var: ca 30-40 år, cirka 185 cm lång. mörkt normallångt hår, ordinär kroppsbyggnad, snyggt klädd (kan inte precisera), vet inte om han hade skäggväxt eller ej, eventuellt en mörk hatt på huvudet.

Pihlgren skulle inte känna igen mannen om hon fick se denne igen.

Protokoll fört vid vittnesförhör med  Jonny  Wiklund,

Förhöret hölls i Wiklunds bostad,

Förhöret påbörjades 1987-09-09 09:40 .


Förhörsledare krinsp Thore Wiberg och krinsp Jerker Söderblom.

Inledningsvis informerades  Jonny  Wiklund att förhöret avser kompletteringar avseende iakttagelser som han gjort fredagen 1986-02-28 i närheten av Tunnelgatan & Sveavägen i Stockholms centrala delar.

Wiklund tillfrågades inledningsvis hur många gånger han har haft kontakt med polisen med anledning av ovan sagda. Han berättade då att han har hörts två gånger per telefon i ärendet och att han också deltagit i en fotokonfrontation senare under 1986.

Om händelsen i sig som utspelade sig fredagen 1986-02-28 uppgav han följande. Han hade den aktuella dagen arbetat och kommit hem strax efter 14:00 . Wiklund säger här att han arbetar 3-skift på sin arbetsplats

Under förhörets gång tar Wiklund fram en almanacka där han kan konstatera att han fredagen 1986-02-28 mellan klockan 07:00-14:00 .

Någon gång under eftermiddagens lopp får Wiklund besked av sin hustru per telefon att hon ämnar gå på bio tillsammans med dottern  Anna  den fredagskvällen.

Wiklund lovar då att han skall köra hustrun in till city efter det att hon kommit hem till bostaden i Nacka. Han säger här att hustrun normalt brukar komma hem till bostaden efter arbetet någon gång vid 17:30 -tiden. Han säger således att det troligtvis också var så den här aktuella fredagskvällen.

Efter hemkomsten hade hustrun gjort sig iordning för direkt avfärd till Stockholm, och Wiklund tror således att man kom in till city och Målargatan närmare bestämt vid klockan 18 -tiden.

Wiklund har här svårt att exakt precisera närmare tidpunkt. Han menar att han kommer fram till 18 utifrån beräkning av hustruns hemkomst till bostaden.

Anledningen till att färden kom att gå till Målargatan är att hustrun är i , d vs den och att de har sin lokal på aktuell adress.

På adressen hade han och hustrun sammanstrålat med dottern Anna.

Wiklund hade bara hälsat på dottern varefter han själv begivit sig hem till Nacka igen.

De hade då avtalat att Wiklund skulle komma och hämta hustrun och dottern efter det att de sett filmen som de planerat att gå på.

Wiklund kan här inte påminna sig vilken film som de bestämt sig för att titta på, men han vet att det var 21-föreställningen som varit aktuell och att biografen skulle ligga på Kungsgatan.


Kan anknyta till: A9594

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

Protokoll fört vid vittnesförhör med  Jonny  Wiklund,

Förhöret hölls i Wiklunds bostad,

Förhöret påbörjades 1987-09-09 09:40 .


Förhörsledare krinsp Thore Wiberg och krinsp Jerker Söderblom.

Inledningsvis informerades  Jonny  Wiklund att förhöret avser kompletteringar avseende iakttagelser som han gjort fredagen 1986-02-28 i närheten av Tunnelgatan & Sveavägen i Stockholms centrala delar.

Wiklund tillfrågades inledningsvis hur många gånger han har haft kontakt med polisen med anledning av ovan sagda. Han berättade då att han har hörts två gånger per telefon i ärendet och att han också deltagit i en fotokonfrontation senare under 1986.

Om händelsen i sig som utspelade sig fredagen 1986-02-28 uppgav han följande. Han hade den aktuella dagen arbetat och kommit hem strax efter 14:00 . Wiklund säger här att han arbetar 3-skift på sin arbetsplats

Under förhörets gång tar Wiklund fram en almanacka där han kan konstatera att han fredagen 1986-02-28 mellan klockan 07:00-14:00 .

Någon gång under eftermiddagens lopp får Wiklund besked av sin hustru per telefon att hon ämnar gå på bio tillsammans med dottern  Anna  den fredagskvällen.

Wiklund lovar då att han skall köra hustrun in till city efter det att hon kommit hem till bostaden i Nacka. Han säger här att hustrun normalt brukar komma hem till bostaden efter arbetet någon gång vid 17:30 -tiden. Han säger således att det troligtvis också var så den här aktuella fredagskvällen.

Efter hemkomsten hade hustrun gjort sig iordning för direkt avfärd till Stockholm, och Wiklund tror således att man kom in till city och Målargatan närmare bestämt vid klockan 18 -tiden.

Wiklund har här svårt att exakt precisera närmare tidpunkt. Han menar att han kommer fram till 18 utifrån beräkning av hustruns hemkomst till bostaden.

Anledningen till att färden kom att gå till Målargatan är att hustrun är i , d vs den och att de har sin lokal på aktuell adress.

På adressen hade han och hustrun sammanstrålat med dottern Anna.

Wiklund hade bara hälsat på dottern varefter han själv begivit sig hem till Nacka igen.

De hade då avtalat att Wiklund skulle komma och hämta hustrun och dottern efter det att de sett filmen som de planerat att gå på.

Wiklund kan här inte påminna sig vilken film som de bestämt sig för att titta på, men han vet att det var 21-föreställningen som varit aktuell och att biografen skulle ligga på Kungsgatan.


Kan anknyta till: A9594

I sammanhanget säger Wiklund här, att arrangemanget att han brukar åka in för att hämta hustrun inte är något ovanligt utan det är ofta förekommande eftersom hustrun och dottern känner viss osäkerhet i samband med vistelse i Stockholms centralare del under kvällstid.

Wiklund svarar här på direkt fråga att han vid den aktuella tidpunkten disponerade sin egen personbil en Saab 99, brun av 1980 års modell.

Han har ingen direkt minnesbild av vad han gjorde efter hemkomsten till bostaden, som han beräknar ägde rum någon gång vid 18:45 -tiden. Han säger att han kanske har städat och pysslat i hemmet och kanske också tittat på något tv-program. Han kan dock inte påminna sig något program han sett eller så.

Wiklund berättar därefter att han någon gång före 23:00 , han har här svårt att exakt erinra sig tidpunkten, fått telefonsamtal från sin hustru som då kommit tillbaks till Målargatan .

Hustrun hade då velat att Wiklund skulle komma till City och fullfölja sitt åtagande att hämta dem.

Wiklund uppskattar att han bör ha haft 15 minuters resväg in till Målargatan ifrån sin bostad. Han berättar att han körde mot Stockholms city och kom in via tunneln som mynnar ut på Sveavägen för vidare färd ner mot Tunnelgatan.

Vad Wiklund kan erinra sig så hade han inget rött ljus i samband med att han passerade korsningen Sveavägen & Kungsgatan, utan blev först stående för rödljus i samband med vänstersvängen in mot Tunnelgatan.

Han berättar här att han var första bil s a s som skulle få köra efter det att det blev grönt ljus.

Han bedömer att han endast fått stå för rödljus ett par sekunder innan det kom att slå om till grönt.

I samband med att han påbörjade vänstersvängen ner mot Tunnelgatan observerade han tre fotgängare som passerade korsningen Sveavägen & Tunnelgatan i riktning norr ut.

Han fick den uppfattningen att de här personerna inte hade något samröre ned varandra utan de var s a s helt fristående från varandra. Han hade heller inte några problem med att s a s låta dem komma över utan det hela fungerade friktionsfritt.

Efter det att han kommit in på Tunnelgatan får han syn på ett fordon som s a s dubbelparkerat.

Med detta menar Wiklund att fordonet ställt sig i princip mitt i körbanan och således mer eller mindre hindrat hans egen framfart.

Han kunde vidare konstatera att fordonet i fråga hade bromsljusen tända. Han vill beskriva att fordonet befann sig närmare korsningen med Olofsgatan än till korsningen med Sveavägen utifrån Tunnelgatan betraktat.

I samma stund som Wiklund planerade att försöka ta sig förbi fordonet som dubbelparkerat öppnades bakdörren och ur steg en man.

Mannen gick rakt emot Wiklund för att vika av, från Wiklunds håll betraktat, till höger och upp på trottoaren på Tunnelgatan.

Mannen hade stigit ur fordonets vänstra bakdörr och Wiklund bedömer att han befunnit sig cirka 2 meter från dörren när s a s mannen steg ur densamma.

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

I sammanhanget säger Wiklund här, att arrangemanget att han brukar åka in för att hämta hustrun inte är något ovanligt utan det är ofta förekommande eftersom hustrun och dottern känner viss osäkerhet i samband med vistelse i Stockholms centralare del under kvällstid.

Wiklund svarar här på direkt fråga att han vid den aktuella tidpunkten disponerade sin egen personbil en Saab 99, brun av 1980 års modell.

Han har ingen direkt minnesbild av vad han gjorde efter hemkomsten till bostaden, som han beräknar ägde rum någon gång vid 18:45 -tiden. Han säger att han kanske har städat och pysslat i hemmet och kanske också tittat på något tv-program. Han kan dock inte påminna sig något program han sett eller så.

Wiklund berättar därefter att han någon gång före 23:00 , han har här svårt att exakt erinra sig tidpunkten, fått telefonsamtal från sin hustru som då kommit tillbaks till Målargatan .

Hustrun hade då velat att Wiklund skulle komma till City och fullfölja sitt åtagande att hämta dem.

Wiklund uppskattar att han bör ha haft 15 minuters resväg in till Målargatan ifrån sin bostad. Han berättar att han körde mot Stockholms city och kom in via tunneln som mynnar ut på Sveavägen för vidare färd ner mot Tunnelgatan.

Vad Wiklund kan erinra sig så hade han inget rött ljus i samband med att han passerade korsningen Sveavägen & Kungsgatan, utan blev först stående för rödljus i samband med vänstersvängen in mot Tunnelgatan.

Han berättar här att han var första bil s a s som skulle få köra efter det att det blev grönt ljus.

Han bedömer att han endast fått stå för rödljus ett par sekunder innan det kom att slå om till grönt.

I samband med att han påbörjade vänstersvängen ner mot Tunnelgatan observerade han tre fotgängare som passerade korsningen Sveavägen & Tunnelgatan i riktning norr ut.

Han fick den uppfattningen att de här personerna inte hade något samröre ned varandra utan de var s a s helt fristående från varandra. Han hade heller inte några problem med att s a s låta dem komma över utan det hela fungerade friktionsfritt.

Efter det att han kommit in på Tunnelgatan får han syn på ett fordon som s a s dubbelparkerat.

Med detta menar Wiklund att fordonet ställt sig i princip mitt i körbanan och således mer eller mindre hindrat hans egen framfart.

Han kunde vidare konstatera att fordonet i fråga hade bromsljusen tända. Han vill beskriva att fordonet befann sig närmare korsningen med Olofsgatan än till korsningen med Sveavägen utifrån Tunnelgatan betraktat.

I samma stund som Wiklund planerade att försöka ta sig förbi fordonet som dubbelparkerat öppnades bakdörren och ur steg en man.

Mannen gick rakt emot Wiklund för att vika av, från Wiklunds håll betraktat, till höger och upp på trottoaren på Tunnelgatan.

Mannen hade stigit ur fordonets vänstra bakdörr och Wiklund bedömer att han befunnit sig cirka 2 meter från dörren när s a s mannen steg ur densamma.

I samband med detta fick Wiklund stoppa sitt eget fordon och s a s vänta in den ovan beskrivna situationen.

Därefter kunde han omedelbart påbörja den tidigare tänkta omkörningen av det framförvarande fordonet.

I samband med att han passerade detta såg han att kupébelysningen var tänd och han är helt övertygad om att det fanns två personer i framsätet och han har också en spontan känsla av att det funnits ytterligare en person i fordonets baksäte.

Wiklund vill här inte närmare binda sig med 100% säkerhet, men hans spontana reaktion var dock att det fanns ytterligare en person i baksätet.

Vad det gäller könen på dessa personer i fordonet är han övertygad om att de som satt i fram var män, men kan av naturliga skäl inte närmare precisera personen i baksätet. Vad det gäller beskrivning och annat av fordon och personer i bilen kommer vi att beskriva dessa i ett senare skede av förhöret.

På särskild fråga till Wiklund om han iakttar fordonet, som ovan beskrivits, efter det att han passerat detta framkom följande. Wiklund säger att han inte gjorde några kontroller i sin egen backspegel efter det att han passerat fordonet och kan således inte närmare redogöra för vad som hände med det ovan beskrivna fordonet.

Wiklund kom därefter att köra Tunnelgatan för att svänga in Drottninggatan, vidare Apelbergsgatan in på Målargatan.

När Wiklund gled upp utanför Målargatan stod redan hans hustru och dotter och väntade på honom.

De både kom att stiga in i hans fordon med hustrun i framsätet och dottern i baksätet. Man påbörjade därefter direkt färden tillbaks ut på Kungsgatan för vidare färd mot Sveavägen.

I korsningen Kungsgatan & Sveavägen fick Wiklund stanna för rött ljus.

Han har här en spontan minnesbild av att han vid det tillfället kom att titta på den digitala klockan som är belägen på fastigheten där Ströms herrekipering är inrymd.

Han vill minnas att han uppfattat att klockan då var 23:15 .

I det här skedet av förhöret har det diskuterats kring Wiklunds minnesbilder av just den här aktuella tidpunkten.

Han menar att han nu, så här lång tid efteråt, har svårt att verkligen med exakthet uttala sig på minuter när, när det gäller det exakta klockslaget.

Han vill dock framhålla det ovan sagda att hans spontana minnesbild är att klockan var omkring 23:15 .

Han utesluter således inte att den kan ha varit 23:16 , 23:17 , 23:18

eller 23:19

.

Wiklund svängde därefter vänster Sveavägen för färd norr ut. Han hade därefter avsett att upprepa den tidigare ovan beskrivna vänstersvängen ner på Tunnelgatan och därifrån för vidare färd över Norra Bantorget till dotterns bostad på .

I samband med att Wiklund närmar sig korsningen Sveavägen & Tunnelgatan slår ljussignalen om till rött.

Wiklund är, i likhet med förra gången, första bil vid rödljuset och får således stå där "röd-perioden".

Under väntetiden vid ljussignalen får Wiklund syn på den person som han tidigare beskrivit stigit ur det dubbelparkerade fordonet.

Denne person står precis i hörnet av Tunnelgatan & Sveavägen invid husfasaderna.

Wiklund ser hur mannen koncentrerat tittar ner mot Sveavägen i riktning norr ut.

Wiklund har också den minnesbilden att mannen s a s lutar sig mot husfasaden och att han haft vänster arm bakom kroppen.

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

I samband med detta fick Wiklund stoppa sitt eget fordon och s a s vänta in den ovan beskrivna situationen.

Därefter kunde han omedelbart påbörja den tidigare tänkta omkörningen av det framförvarande fordonet.

I samband med att han passerade detta såg han att kupébelysningen var tänd och han är helt övertygad om att det fanns två personer i framsätet och han har också en spontan känsla av att det funnits ytterligare en person i fordonets baksäte.

Wiklund vill här inte närmare binda sig med 100% säkerhet, men hans spontana reaktion var dock att det fanns ytterligare en person i baksätet.

Vad det gäller könen på dessa personer i fordonet är han övertygad om att de som satt i fram var män, men kan av naturliga skäl inte närmare precisera personen i baksätet. Vad det gäller beskrivning och annat av fordon och personer i bilen kommer vi att beskriva dessa i ett senare skede av förhöret.

På särskild fråga till Wiklund om han iakttar fordonet, som ovan beskrivits, efter det att han passerat detta framkom följande. Wiklund säger att han inte gjorde några kontroller i sin egen backspegel efter det att han passerat fordonet och kan således inte närmare redogöra för vad som hände med det ovan beskrivna fordonet.

Wiklund kom därefter att köra Tunnelgatan för att svänga in Drottninggatan, vidare Apelbergsgatan in på Målargatan.

När Wiklund gled upp utanför Målargatan stod redan hans hustru och dotter och väntade på honom.

De både kom att stiga in i hans fordon med hustrun i framsätet och dottern i baksätet. Man påbörjade därefter direkt färden tillbaks ut på Kungsgatan för vidare färd mot Sveavägen.

I korsningen Kungsgatan & Sveavägen fick Wiklund stanna för rött ljus.

Han har här en spontan minnesbild av att han vid det tillfället kom att titta på den digitala klockan som är belägen på fastigheten där Ströms herrekipering är inrymd.

Han vill minnas att han uppfattat att klockan då var 23:15 .

I det här skedet av förhöret har det diskuterats kring Wiklunds minnesbilder av just den här aktuella tidpunkten.

Han menar att han nu, så här lång tid efteråt, har svårt att verkligen med exakthet uttala sig på minuter när, när det gäller det exakta klockslaget.

Han vill dock framhålla det ovan sagda att hans spontana minnesbild är att klockan var omkring 23:15 .

Han utesluter således inte att den kan ha varit 23:16 , 23:17 , 23:18

eller 23:19

.

Wiklund svängde därefter vänster Sveavägen för färd norr ut. Han hade därefter avsett att upprepa den tidigare ovan beskrivna vänstersvängen ner på Tunnelgatan och därifrån för vidare färd över Norra Bantorget till dotterns bostad på .

I samband med att Wiklund närmar sig korsningen Sveavägen & Tunnelgatan slår ljussignalen om till rött.

Wiklund är, i likhet med förra gången, första bil vid rödljuset och får således stå där "röd-perioden".

Under väntetiden vid ljussignalen får Wiklund syn på den person som han tidigare beskrivit stigit ur det dubbelparkerade fordonet.

Denne person står precis i hörnet av Tunnelgatan & Sveavägen invid husfasaderna.

Wiklund ser hur mannen koncentrerat tittar ner mot Sveavägen i riktning norr ut.

Wiklund har också den minnesbilden att mannen s a s lutar sig mot husfasaden och att han haft vänster arm bakom kroppen.

På särskild fråga säger Wiklund här att han inte kommenterade den här mannen med hustrun och dottern utan han tänkte på honom bara för sig själv.

Han bedömer att det nu har förflutit 4-5 minuter sedan han såg personen ifråga stiga ur fordonet.

Kanske det var det som gjorde att han blev s a s varse personen igen, eftersom han fortfarande s a s befann sig kvar i anslutning till platsen där han lämnat fordonet.

En annan bidragande orsak till att Wiklund kom att titta närmare på den här personen var ju den att han var minst sagt lite irriterad över personens sätt att kasta upp en dörr utan att se sig om för bakomvarande trafik.

I samband med att Wiklund får grönt ljus och påbörjar vänstersvängen släpper han kontakten med den ovan beskrivna personen.

Han kör sedan Tunnelgatan ner mot Norra Bantorget.

På fråga till Wiklund huruvida han på Tunnelgatan observerade det tidigare beskrivna fordonet framkommer följande.

Han säger spontant och direkt att fordonet inte stod kvar när han kom körande den här gången.

I det här skedet får då Wiklund ta del av sin tidigare förhörsutsaga ifrån 1986-03-05 där det står enligt följande.

"När han passerade den plats han tidigare sett bilen noterade han att den stod kvar".

Utifrån detta blir Wiklund något brydd över hur det verkligen förhöll sig med detta.

Han menar om då fordonet stått kvar vid den här tidpunkten måste det ha intagit en s a s mer normal placering, dvs parkerat ordentligt och således inte direkt varit i hans ögonfång.

Om nu fordonet skulle ha stått kvar på gatan så blir hans nästa reflektion att det skulle ha förflyttat sig längre ner mot Norra Bantorget i sådana fall.

Men som framgått ovan har Wiklund väldigt svårt att här närmare med exakthet redogöra för förhållandet i sig.

Han kan följdaktligen inte heller uttala sig huruvida han sett några personer i det ovan beskrivna fordonet i samband med att han eventuellt passerat det en andra gång.

Wiklund kommer sedan att köra hem dottern till dennas bostad varefter han och hustrun omgående påbörjar hemfärden till Nacka och deras bostad därstädes.

Han vill uppskatta själva körsträckan i tid till omkring en halvtimme, fyrtio minuter. Omedelbart efter hemkomsten går de och lägger sig.

Han får höra talas om mordet på Olof Palme först dagen efter och efter hand mognar den ovan beskrivna händelsen inom honom, att den eventuellt kan ha något samröre med mordet.

Han berättar om sina iakttagelser för hustrun och hon tycker att det är ju så många som ringer så varför ska inte även maken ringa och meddela sina iakttagelser till polisen. Han kommer att göra detta efter ett par dagar, som han minns det. (Av tillgängliga handlingar framgår att tipset EAD622-00 kommer in 1986-03-04 16:45 ).

Under förhörets gång har Wiklund funderat på det tidigare beskrivna telefonsamtalet hem till honom från hustrun om hämtning vid Målargatan .

Han utesluter nu inte att det var bestämt redan när de skiljdes, i samband med ditfärden, att hämtning skulle ske någon gång strax efter klockan 23:00 . Han vill dock inte uttala sig med exakthet om detta förhållande utan vill konfirmera det ovan beskrivna med sin hustru innan han s a s spikar det hela.

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

På särskild fråga säger Wiklund här att han inte kommenterade den här mannen med hustrun och dottern utan han tänkte på honom bara för sig själv.

Han bedömer att det nu har förflutit 4-5 minuter sedan han såg personen ifråga stiga ur fordonet.

Kanske det var det som gjorde att han blev s a s varse personen igen, eftersom han fortfarande s a s befann sig kvar i anslutning till platsen där han lämnat fordonet.

En annan bidragande orsak till att Wiklund kom att titta närmare på den här personen var ju den att han var minst sagt lite irriterad över personens sätt att kasta upp en dörr utan att se sig om för bakomvarande trafik.

I samband med att Wiklund får grönt ljus och påbörjar vänstersvängen släpper han kontakten med den ovan beskrivna personen.

Han kör sedan Tunnelgatan ner mot Norra Bantorget.

På fråga till Wiklund huruvida han på Tunnelgatan observerade det tidigare beskrivna fordonet framkommer följande.

Han säger spontant och direkt att fordonet inte stod kvar när han kom körande den här gången.

I det här skedet får då Wiklund ta del av sin tidigare förhörsutsaga ifrån 1986-03-05 där det står enligt följande.

"När han passerade den plats han tidigare sett bilen noterade han att den stod kvar".

Utifrån detta blir Wiklund något brydd över hur det verkligen förhöll sig med detta.

Han menar om då fordonet stått kvar vid den här tidpunkten måste det ha intagit en s a s mer normal placering, dvs parkerat ordentligt och således inte direkt varit i hans ögonfång.

Om nu fordonet skulle ha stått kvar på gatan så blir hans nästa reflektion att det skulle ha förflyttat sig längre ner mot Norra Bantorget i sådana fall.

Men som framgått ovan har Wiklund väldigt svårt att här närmare med exakthet redogöra för förhållandet i sig.

Han kan följdaktligen inte heller uttala sig huruvida han sett några personer i det ovan beskrivna fordonet i samband med att han eventuellt passerat det en andra gång.

Wiklund kommer sedan att köra hem dottern till dennas bostad varefter han och hustrun omgående påbörjar hemfärden till Nacka och deras bostad därstädes.

Han vill uppskatta själva körsträckan i tid till omkring en halvtimme, fyrtio minuter. Omedelbart efter hemkomsten går de och lägger sig.

Han får höra talas om mordet på Olof Palme först dagen efter och efter hand mognar den ovan beskrivna händelsen inom honom, att den eventuellt kan ha något samröre med mordet.

Han berättar om sina iakttagelser för hustrun och hon tycker att det är ju så många som ringer så varför ska inte även maken ringa och meddela sina iakttagelser till polisen. Han kommer att göra detta efter ett par dagar, som han minns det. (Av tillgängliga handlingar framgår att tipset EAD622-00 kommer in 1986-03-04 16:45 ).

Under förhörets gång har Wiklund funderat på det tidigare beskrivna telefonsamtalet hem till honom från hustrun om hämtning vid Målargatan .

Han utesluter nu inte att det var bestämt redan när de skiljdes, i samband med ditfärden, att hämtning skulle ske någon gång strax efter klockan 23:00 . Han vill dock inte uttala sig med exakthet om detta förhållande utan vill konfirmera det ovan beskrivna med sin hustru innan han s a s spikar det hela.

Förhöret kommer nu att övergå till att Wiklund skall ånyo försöka beskriva dels fordonet och den person han kom att iaktta den här fredagskvällen 1986-02-28 .


Beträffande fordonet uppgav Wiklund fortfarande att han inte kan precisera fordonet ifråga till något fabrikat.

Han har endast ett mycket starkt intryck av att fordonet hade ett avhugget bakparti. Med detta vill han då närmast beskriva det liknande det som VW Golf har.

Vidare har han nu en starkare minnesbild av färgen än han hade vid föregående förhörstillfällen. Han säger idag att färgen var röd, nästan klarröd.

Det har då påtalats för Wiklund vad han tidigare uppgivit om färg, då det talats om möjlig färg så som varande grön. Oaktat denna information tycker han att hans minnesbild idag är att fordonet var rött.

Vidare vill han fortfarande hävda att fordonet var av mellanmodell och dit klassar han sitt eget fordon, dvs Saab 99 och Volvo-bilar.

Beträffande mannen som Wiklund observerade i hörnet Tunnelgatan Sveavägen lämnar han följande beskrivning.

Han uppskattade mannens ålder till cirka 35 år, cirka 180 cm lång, med ett vältränat, mjukt, kattliknande rörelseschema i samband med promenaden ifrån fordonet.

Beträffande kroppsbyggnad, kraftig dock ej atletiskt byggd.

Han hade sett att mannen inte bar någon huvudbonad utan han hade svart rakt hår kammat framåt, vidare att håret täckte öronen.

I ansiktet hade mannen haft en svart mustasch, vilket gav ett ganska lustigt intryck.

Wiklund uppfattade att mustaschen inte riktigt korresponderade till mannens ljusa hy i övrigt.

På fråga till Wiklund om han närmare kan placera mannen s a s utifrån nationalitet eller ursprung framkom följande.

Han vill hävda att mannen kommit ifrån antingen Grekland eller Turkiet. På fråga uppgav Wiklund att han dagligen kommer i kontakt med invandrare ifrån just dessa länder och även annorstädes ifrån.

Beträffande mannens klädsel har Wiklund vagare minnesbilder. Han vill egentligen bara med exakthet påstå att han minns att mannen burit en kort midjejacka, vidare att klädseln i dess helhet var mörkare än rådande belysning vid platsen.

Beträffande de tidigare omtalade männen i fordonet på Tunnelgatan kan Wiklund överhuvud taget inte lämna någon närmare beskrivning än att de varit två män i vuxen ålder.

Wiklunds kommentar angående den fotokonfrontation han deltog i fredagen 1986-12-05 blir att den person han då kom att peka ut mycket väl överensstämde med typen av människa han sett i korsningen Sveavägen & Tunnelgatan.

Han gör också det tillägget att hans kusin, boende i överensstämmer vad avser ansiktsform med den ovan omtalade personen i gatukorsningen.

Han säger vidare att han inte har något emot att delta i en förnyad fotokonfrontation emedan han vid föregående tillfälle upplevde situationen som sådan mycket stressande.

förklarar att han åhört indikteringen av förhörsutsagan och att han godkänner densamma i befintligt skick.

Förhöret avslutades därefter klockan 11:38 .

Nacka som ovan


Krinsp Thore Wiberg

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

Pol-1987-09-09 0940 E622-00-C Förhör med Wiklund.pdf

Förhöret kommer nu att övergå till att Wiklund skall ånyo försöka beskriva dels fordonet och den person han kom att iaktta den här fredagskvällen 1986-02-28 .


Beträffande fordonet uppgav Wiklund fortfarande att han inte kan precisera fordonet ifråga till något fabrikat.

Han har endast ett mycket starkt intryck av att fordonet hade ett avhugget bakparti. Med detta vill han då närmast beskriva det liknande det som VW Golf har.

Vidare har han nu en starkare minnesbild av färgen än han hade vid föregående förhörstillfällen. Han säger idag att färgen var röd, nästan klarröd.

Det har då påtalats för Wiklund vad han tidigare uppgivit om färg, då det talats om möjlig färg så som varande grön. Oaktat denna information tycker han att hans minnesbild idag är att fordonet var rött.

Vidare vill han fortfarande hävda att fordonet var av mellanmodell och dit klassar han sitt eget fordon, dvs Saab 99 och Volvo-bilar.

Beträffande mannen som Wiklund observerade i hörnet Tunnelgatan Sveavägen lämnar han följande beskrivning.

Han uppskattade mannens ålder till cirka 35 år, cirka 180 cm lång, med ett vältränat, mjukt, kattliknande rörelseschema i samband med promenaden ifrån fordonet.

Beträffande kroppsbyggnad, kraftig dock ej atletiskt byggd.

Han hade sett att mannen inte bar någon huvudbonad utan han hade svart rakt hår kammat framåt, vidare att håret täckte öronen.

I ansiktet hade mannen haft en svart mustasch, vilket gav ett ganska lustigt intryck.

Wiklund uppfattade att mustaschen inte riktigt korresponderade till mannens ljusa hy i övrigt.

På fråga till Wiklund om han närmare kan placera mannen s a s utifrån nationalitet eller ursprung framkom följande.

Han vill hävda att mannen kommit ifrån antingen Grekland eller Turkiet. På fråga uppgav Wiklund att han dagligen kommer i kontakt med invandrare ifrån just dessa länder och även annorstädes ifrån.

Beträffande mannens klädsel har Wiklund vagare minnesbilder. Han vill egentligen bara med exakthet påstå att han minns att mannen burit en kort midjejacka, vidare att klädseln i dess helhet var mörkare än rådande belysning vid platsen.

Beträffande de tidigare omtalade männen i fordonet på Tunnelgatan kan Wiklund överhuvud taget inte lämna någon närmare beskrivning än att de varit två män i vuxen ålder.

Wiklunds kommentar angående den fotokonfrontation han deltog i fredagen 1986-12-05 blir att den person han då kom att peka ut mycket väl överensstämde med typen av människa han sett i korsningen Sveavägen & Tunnelgatan.

Han gör också det tillägget att hans kusin, boende i överensstämmer vad avser ansiktsform med den ovan omtalade personen i gatukorsningen.

Han säger vidare att han inte har något emot att delta i en förnyad fotokonfrontation emedan han vid föregående tillfälle upplevde situationen som sådan mycket stressande.

förklarar att han åhört indikteringen av förhörsutsagan och att han godkänner densamma i befintligt skick.

Förhöret avslutades därefter klockan 11:38 .

Nacka som ovan


Krinsp Thore Wiberg

Protokoll över förhör med ELISABETH Lynn Ramsay,-
boende

Förhöret är hållet i Ramsays bostad, söndagen 1987-10-04 17:30.

Förhörsledare: Krinsp Ulf Norlin och krkom Rune Bengtsson.

Bandupptagning.

Förhörsledare = F = FHL Norlin

B = Krkom Rune Bengtsson Kriminalkommissarie

R = Elisabeth Ramsay = Ramsay


Ramsay hörs angående uppgifterna varför hon finns i Veges  VG:s Victor Gunnarsson  adressbok.


FHL Norlin: Den här mannen vi pratar om. Du säger, du känner inte igen honom över huvud taget då?

Ramsay: Absolut inte.


FHL Norlin: Absolut inte.

Ramsay: Nej.


FHL Norlin: Nehej. Men då (ohörbart) alltså ditt -.

Ramsay: Jaha, just det. Jag är kanske väldigt utåtriktad till sättet och jag träffar folk och jag är mycket vänlig och jag säger: "Vi får -, vi -."

Jag tycker att det är en snäll människa och så ger jag mitt telefonnummer, den lilla lappen som jag har.

Jag är amerikanska, som du vet, och vi är mycket friare av oss.


FHL Norlin: Men hur kan du då veta att det är en snäll och trevlig människa om du inte -?

Ramsay: Jag vet inte. Jag -, man kanske är lite för impulsiv ibland. Det vet jag inte. Jag kan inte säga varken ja eller nej om den människan, eftersom jag har inte den ringaste (ohörbart) i minnet om den -.


FHL Norlin: Så du delar inte bara ut visitkort till höger och vänster, utan du vet vilka det är du delar ut till i alla fall - ?

Ramsay: Jaaha, jag vet inte om jag ska -. Om jag är oförsiktig. Jag kanske ger till för många.

Anknytning: HG 3011:9

Pol-1987-10-04 1730 N2870 Förhör-Elisabeth-Ramsay om VG.pdf

Pol-1987-10-04 1730 N2870 Förhör-Elisabeth-Ramsay om VG.pdf

Protokoll över förhör med ELISABETH Lynn Ramsay,-
boende

Förhöret är hållet i Ramsays bostad, söndagen 1987-10-04 17:30.

Förhörsledare: Krinsp Ulf Norlin och krkom Rune Bengtsson.

Bandupptagning.

Förhörsledare = F = FHL Norlin

B = Krkom Rune Bengtsson Kriminalkommissarie

R = Elisabeth Ramsay = Ramsay


Ramsay hörs angående uppgifterna varför hon finns i Veges  VG:s Victor Gunnarsson  adressbok.


FHL Norlin: Den här mannen vi pratar om. Du säger, du känner inte igen honom över huvud taget då?

Ramsay: Absolut inte.


FHL Norlin: Absolut inte.

Ramsay: Nej.


FHL Norlin: Nehej. Men då (ohörbart) alltså ditt -.

Ramsay: Jaha, just det. Jag är kanske väldigt utåtriktad till sättet och jag träffar folk och jag är mycket vänlig och jag säger: "Vi får -, vi -."

Jag tycker att det är en snäll människa och så ger jag mitt telefonnummer, den lilla lappen som jag har.

Jag är amerikanska, som du vet, och vi är mycket friare av oss.


FHL Norlin: Men hur kan du då veta att det är en snäll och trevlig människa om du inte -?

Ramsay: Jag vet inte. Jag -, man kanske är lite för impulsiv ibland. Det vet jag inte. Jag kan inte säga varken ja eller nej om den människan, eftersom jag har inte den ringaste (ohörbart) i minnet om den -.


FHL Norlin: Så du delar inte bara ut visitkort till höger och vänster, utan du vet vilka det är du delar ut till i alla fall - ?

Ramsay: Jaaha, jag vet inte om jag ska -. Om jag är oförsiktig. Jag kanske ger till för många.

Anknytning: HG 3011:9

A14208-1

Protokoll över förhör med Christer Eriksson, - , boende

Anställd vid Brandkåren, Upplands Väsby, tfn 0760-837 50.

Förhöret är hållet vid Sollentuna brandstation, Bommervägen 1 i Sollentuna onsdagen 1987-12-16 14:15.

Förhörsledare: Krinsp Inge Uvemo och Per Gustavsson.

Indikterat på band.

Christer Eriksson underrättades om att han skulle höras som vittne beträffande sina iakttagelser 1986-02-28 vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan i Stockholm.


Christer Eriksson säger att han tjänstgjorde som vårdare i ambulans A 951 från Sollentuna tillsammans med kollegan Peter Andersson.

De hade tidigare under kvällen haft en transport till S:t Görans sjukhus.

När man var klara vid S:t Görans sjukhus så meddelade man detta samtidigt som man uppgav att man tänkte ta vägen genom Stockholms city tillbaka till Sollentuna.

Man åkte mot Humlegården och Stureplan och vidare in på Kungsgatan.

Han säger att när man befann sig cirka 50 till 100 meter från korsningen Kungsgatan & Sveavägen så såg han en polisbuss, större polispiket komma med blåljusen påslagna ifrån Sergels torg.

Han säger att polisbussen kom från det håll där den så kallade obelisken finns och passerade över gatukorsningen och vidare Sveavägen ner i riktning mot Tunnelgatan.

Själva fortsatte de i ambulansen Kungsgatan upp mot Sveavägen. När de kom fram till korsningen hade de rött ljus. Vid grönt sken så svängde man höger och åkte ner mot Tunnelgatan.

Han såg då att piketbussen hade parkerat vid Sveavägen & Tunnelgatan.

Han säger att de åkte sakta ner mot platsen och strax efter det att dom precis hade passerat polisbussen så blev de stoppade av en person.

Han säger att han inte är säker på detta, men han tror att det var så.

De stannade i alla fall ambulansen och Christer Eriksson såg när han tittade ut att det låg en man på gatan. Christer Eriksson såg också att en person höll på med upplivningsförsök.

880104

(Signatur)

Pol-1987-12-16 1415 A14208-01 Förhör Christer Eriksson i A951.pdf

Pol-1987-12-16 1415 A14208-01 Förhör Christer Eriksson i A951.pdf

A14208-1

Protokoll över förhör med Christer Eriksson, - , boende

Anställd vid Brandkåren, Upplands Väsby, tfn 0760-837 50.

Förhöret är hållet vid Sollentuna brandstation, Bommervägen 1 i Sollentuna onsdagen 1987-12-16 14:15.

Förhörsledare: Krinsp Inge Uvemo och Per Gustavsson.

Indikterat på band.

Christer Eriksson underrättades om att han skulle höras som vittne beträffande sina iakttagelser 1986-02-28 vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan i Stockholm.


Christer Eriksson säger att han tjänstgjorde som vårdare i ambulans A 951 från Sollentuna tillsammans med kollegan Peter Andersson.

De hade tidigare under kvällen haft en transport till S:t Görans sjukhus.

När man var klara vid S:t Görans sjukhus så meddelade man detta samtidigt som man uppgav att man tänkte ta vägen genom Stockholms city tillbaka till Sollentuna.

Man åkte mot Humlegården och Stureplan och vidare in på Kungsgatan.

Han säger att när man befann sig cirka 50 till 100 meter från korsningen Kungsgatan & Sveavägen så såg han en polisbuss, större polispiket komma med blåljusen påslagna ifrån Sergels torg.

Han säger att polisbussen kom från det håll där den så kallade obelisken finns och passerade över gatukorsningen och vidare Sveavägen ner i riktning mot Tunnelgatan.

Själva fortsatte de i ambulansen Kungsgatan upp mot Sveavägen. När de kom fram till korsningen hade de rött ljus. Vid grönt sken så svängde man höger och åkte ner mot Tunnelgatan.

Han såg då att piketbussen hade parkerat vid Sveavägen & Tunnelgatan.

Han säger att de åkte sakta ner mot platsen och strax efter det att dom precis hade passerat polisbussen så blev de stoppade av en person.

Han säger att han inte är säker på detta, men han tror att det var så.

De stannade i alla fall ambulansen och Christer Eriksson såg när han tittade ut att det låg en man på gatan. Christer Eriksson såg också att en person höll på med upplivningsförsök.

880104

(Signatur)

Eftersom Christer Eriksson vid tillfället var vårdare så rusade han ur ambulansen och fram till mannen på gatan.

Han såg då att den yngre killen höll på med mun-mot-mun-metoden. Killen var alldeles blodig på jacka, ansikte och hår.

Christer Eriksson visste inte vid detta tillfälle vem den skadade mannen var och sade till killen som höll på med upplivningsförsök att försöka vara lite försiktig. Han menade på att risken för AIDS finns ju. Kort efter kom Peter Andersson fram med syrgas och sug och en bår.

Christer Eriksson frågade vad som hänt och fick reda på att mannen på gatan var skjuten.

Någon han vet inte vem - sade att gärningsmannen hade sprungit uppför några trappor. Man pekade också i denna riktning. Enligt vittnena på platsen hade gärningsmannen varit mörkklädd, eventuellt i någon mörk rock.

Christer Eriksson satte på en så kallad svalgtub och försökte få in syrgas i den skadade mannens lungor. Offret började då blöda ännu mer och blodet rann ur mun och näsa.

Han såg också en kvinna på platsen som verkade hysterisk. Kvinnan skrek:

"Ni ser väl vem det är! Det är Olof Palme!"

Christer Eriksson säger att han då tittade upp mot kvinnan och kände igen henne som Lisbeth Palme. Han tittade då ner på offret och såg att det var Olof Palme.

Man klippte upp skjortan på Olof Palme för att se skadorna. Christer Eriksson såg då ett litet hål omedelbart till höger om mittlinjen i bröstkorgen. Hålet var litet och Christer Eriksson trodde att Olof Palme hade blivit skjuten framifrån.

Man lade Olof Palme på båren för att föra honom till sjukhus.

I samband med att man höll på att lyfta in båren i ambulansen, så såg han att det från Norra Bantorgets håll och vid Tunnelgatan kom en annan ambulans.

Ambulansen parkerade snett i närheten av deras ambulans och ur klev en man och en kvinna. Han säger att det var ambulans 912 från Sabbatsbergs sjukhus som kommit. Han ropade på killen i ambulansen att följa med i skåpet tillsammans med honom till sjukhuset.

Christer Eriksson och den andre ambulanskillen åkte sedan i det så kallade skåpet i ambulansen och fortsatte under färden med upplivningsförsök.

Han säger att någon - han tror att det är poliserna - satte in Lisbeth Palme i framsätet tillsammans med föraren Peter Andersson.

Pol-1987-12-16 1415 A14208-01 Förhör Christer Eriksson i A951.pdf

Pol-1987-12-16 1415 A14208-01 Förhör Christer Eriksson i A951.pdf

Eftersom Christer Eriksson vid tillfället var vårdare så rusade han ur ambulansen och fram till mannen på gatan.

Han såg då att den yngre killen höll på med mun-mot-mun-metoden. Killen var alldeles blodig på jacka, ansikte och hår.

Christer Eriksson visste inte vid detta tillfälle vem den skadade mannen var och sade till killen som höll på med upplivningsförsök att försöka vara lite försiktig. Han menade på att risken för AIDS finns ju. Kort efter kom Peter Andersson fram med syrgas och sug och en bår.

Christer Eriksson frågade vad som hänt och fick reda på att mannen på gatan var skjuten.

Någon han vet inte vem - sade att gärningsmannen hade sprungit uppför några trappor. Man pekade också i denna riktning. Enligt vittnena på platsen hade gärningsmannen varit mörkklädd, eventuellt i någon mörk rock.

Christer Eriksson satte på en så kallad svalgtub och försökte få in syrgas i den skadade mannens lungor. Offret började då blöda ännu mer och blodet rann ur mun och näsa.

Han såg också en kvinna på platsen som verkade hysterisk. Kvinnan skrek:

"Ni ser väl vem det är! Det är Olof Palme!"

Christer Eriksson säger att han då tittade upp mot kvinnan och kände igen henne som Lisbeth Palme. Han tittade då ner på offret och såg att det var Olof Palme.

Man klippte upp skjortan på Olof Palme för att se skadorna. Christer Eriksson såg då ett litet hål omedelbart till höger om mittlinjen i bröstkorgen. Hålet var litet och Christer Eriksson trodde att Olof Palme hade blivit skjuten framifrån.

Man lade Olof Palme på båren för att föra honom till sjukhus.

I samband med att man höll på att lyfta in båren i ambulansen, så såg han att det från Norra Bantorgets håll och vid Tunnelgatan kom en annan ambulans.

Ambulansen parkerade snett i närheten av deras ambulans och ur klev en man och en kvinna. Han säger att det var ambulans 912 från Sabbatsbergs sjukhus som kommit. Han ropade på killen i ambulansen att följa med i skåpet tillsammans med honom till sjukhuset.

Christer Eriksson och den andre ambulanskillen åkte sedan i det så kallade skåpet i ambulansen och fortsatte under färden med upplivningsförsök.

Han säger att någon - han tror att det är poliserna - satte in Lisbeth Palme i framsätet tillsammans med föraren Peter Andersson.

De åkte med blåljus och sirén Sveavägen norrut och vidare vänster upp på Odengatan mot Odenplan fram till Dalagatan och vidare till Sabbatsbergs sjukhus.

När man kom till Sabbatsbergs sjukhus såg han senare den andra kvinnan från ambulansen från Sabbatsbergs sjukhus. Han känner inte till hennes namn. Han förmodar att hon åkte efter dem.

Christer Eriksson säger att när dom först anlänt till platsen så uppskattar han att antalet personer runt offret var ett tiotal. Han menar då att detta är inklusive poliser.

Han vill minnas att det fanns två poliser på platsen och att han också hörde något allmänt mummel runt omkring sig att eventuella poliser skulle ha förföljt gärningsmannen.

Lisbeth Palme hade inte sagt någonting om någon gärningsman utan hon hade varit allmänt hysterisk. Han säger att Peter Andersson hade vissa problem att köra ambulansen till sjukhus då han hade Lisbeth Palme bredvid sig i framsätet.

Christer Eriksson säger att han aldrig tittade på klockan när de anlände till brottsplatsen. Han uppskattar att man stannade kvar där i cirka två till fyra minuter.

Förhöret avslutas klockan 14:40.

Förhöret är intalat i efterhand med stöd av anteckningar.

Stockholm, dag som ovan

Inge Uvemo Krinsp

Per Gustavsson Krinsp


1987-12-30 AW/4040

Pol-1987-12-16 1415 A14208-01 Förhör Christer Eriksson i A951.pdf

Pol-1987-12-16 1415 A14208-01 Förhör Christer Eriksson i A951.pdf

De åkte med blåljus och sirén Sveavägen norrut och vidare vänster upp på Odengatan mot Odenplan fram till Dalagatan och vidare till Sabbatsbergs sjukhus.

När man kom till Sabbatsbergs sjukhus såg han senare den andra kvinnan från ambulansen från Sabbatsbergs sjukhus. Han känner inte till hennes namn. Han förmodar att hon åkte efter dem.

Christer Eriksson säger att när dom först anlänt till platsen så uppskattar han att antalet personer runt offret var ett tiotal. Han menar då att detta är inklusive poliser.

Han vill minnas att det fanns två poliser på platsen och att han också hörde något allmänt mummel runt omkring sig att eventuella poliser skulle ha förföljt gärningsmannen.

Lisbeth Palme hade inte sagt någonting om någon gärningsman utan hon hade varit allmänt hysterisk. Han säger att Peter Andersson hade vissa problem att köra ambulansen till sjukhus då han hade Lisbeth Palme bredvid sig i framsätet.

Christer Eriksson säger att han aldrig tittade på klockan när de anlände till brottsplatsen. Han uppskattar att man stannade kvar där i cirka två till fyra minuter.

Förhöret avslutas klockan 14:40.

Förhöret är intalat i efterhand med stöd av anteckningar.

Stockholm, dag som ovan

Inge Uvemo Krinsp

Per Gustavsson Krinsp


1987-12-30 AW/4040

Protokoll över förhör med Kenneth Lavrell, - , boende


Anställd vid Ambulanscentralen i Gröndal, tfn 08-18 02 60.

Förhöret är hållet på KK 1, 7 tr, tisdagen 1987-12-22 10:00 .

Förhörsledare: Krinsp Per Gustavsson.
Förhörsvittne: Ej tillgängligt.
Indikterat på band.

Kenneth Lavrell underrättades om att han skulle höras som vittne beträffande sina iakttagelser 1986-02-28 i korsningen Tunnelgatan & Sveavägen i Stockholm.

Förhöret gäller Palme-mordet.

Kenneth Lavrell säger att han den aktuella kvällen tjänstgjorde i ambulans 912 tillsammans med en tjej som heter Maria Degerman.

Han säger att Maria Degerman jobbade extra i ambulansen denna kväll och att hon normalt arbetar som polis på VD 1. Hon hade dessutom en kompis med sig som heter Eva Lantz.

Kenneth Lavrell känner inte till Evas efternamn, men säger att hon också arbetar som polis på VD 1.

Anledningen till att Eva Lantz var med denna kväll var att hon åkte med som elev.

De befann sig vid Sabbatsbergs sjukhus när larmet gick, att någon var skjuten i hörnet Sveavägen & Tunnelgatan.

Han tror då att klockan var 23:26 .

Han säger att beträffande tidpunkten så finns den säkert antecknad vid larmcentralen.

Vid tillfället så kördes ambulansen av Maria Degerman och Kenneth Lavrell satt bredvid som sjukvårdare.

Flickan Eva Lantz satt i ambulansens sjukhytt.

Man körde ut från Sabbatsbergs sjukhus via Dalagatan Wallingatan - Västmannagatan - Norra Bantorget - Tunnelgatan och ut på Sveavägen och fram till motstående sida på Sveavägen vid Tunnelgatan.

Pol-1987-12-22 1000 A14209-00 Förhör med Kenneth-Lavrell-A912.pdf

Pol-1987-12-22 1000 A14209-00 Förhör med Kenneth-Lavrell-A912.pdf

Protokoll över förhör med Kenneth Lavrell, - , boende


Anställd vid Ambulanscentralen i Gröndal, tfn 08-18 02 60.

Förhöret är hållet på KK 1, 7 tr, tisdagen 1987-12-22 10:00 .

Förhörsledare: Krinsp Per Gustavsson.
Förhörsvittne: Ej tillgängligt.
Indikterat på band.

Kenneth Lavrell underrättades om att han skulle höras som vittne beträffande sina iakttagelser 1986-02-28 i korsningen Tunnelgatan & Sveavägen i Stockholm.

Förhöret gäller Palme-mordet.

Kenneth Lavrell säger att han den aktuella kvällen tjänstgjorde i ambulans 912 tillsammans med en tjej som heter Maria Degerman.

Han säger att Maria Degerman jobbade extra i ambulansen denna kväll och att hon normalt arbetar som polis på VD 1. Hon hade dessutom en kompis med sig som heter Eva Lantz.

Kenneth Lavrell känner inte till Evas efternamn, men säger att hon också arbetar som polis på VD 1.

Anledningen till att Eva Lantz var med denna kväll var att hon åkte med som elev.

De befann sig vid Sabbatsbergs sjukhus när larmet gick, att någon var skjuten i hörnet Sveavägen & Tunnelgatan.

Han tror då att klockan var 23:26 .

Han säger att beträffande tidpunkten så finns den säkert antecknad vid larmcentralen.

Vid tillfället så kördes ambulansen av Maria Degerman och Kenneth Lavrell satt bredvid som sjukvårdare.

Flickan Eva Lantz satt i ambulansens sjukhytt.

Man körde ut från Sabbatsbergs sjukhus via Dalagatan Wallingatan - Västmannagatan - Norra Bantorget - Tunnelgatan och ut på Sveavägen och fram till motstående sida på Sveavägen vid Tunnelgatan.

Han säger att dom var på plats klockan 23:28 .

När dom kom fram till platsen såg Kenneth Lavrell att det redan fanns en ambulans där. Han säger att denna ambulans kom från Sollentuna. Han kände igen en av killarna och minns att denne heter Peter  Andersson .

Personalen från Sollentuna hade lagt upp en man på en bår och var i färd med att lyfta in båren i sin ambulans.

Kenneth Lavrell hoppade in i Sollentuna-ambulansen och hjälpte till med att lyfta in båren.

Någon - Kenneth Lavrell vet inte vem - sade att den skadade mannen på båren var Olof Palme.

Han såg då en kvinna utanför ambulansen och kände igen henne som Lisbeth Palme.

Han säger att mannen på båren blödde mycket.

Lisbeth Palme var chockad och skrek att det var hennes man Olof Palme, som var skjuten.

Lisbeth Palme satte sig i Sollentuna-ambulansens framsäte och man åkte sedan till Sabbatsbergs sjukhus. Under ambulans färden så sade Lisbeth Palme någonting om att man måste ta reda på Olofs blodgrupp.

Kenneth Lavrell tillfrågas om Lisbeth Palme sagt någonting beträffande gärningsmannen. Han säger att hon inte nämnt någonting om denne.

Under färden till sjukhuset gjorde man livräddande åtgärder, bland annat hjärtkompression. Kenneth Lavrell säger då att Olof Palme blödde mycket ur munnen.

Blodet liksom bubblade ut. Han såg också att Olof Palme hade ett hål i bröstkorgen och i ryggen. Han säger att hålet i ryggen var något mindre.

Man åkte i Sollentuna-ambulansen Sveavägen - Odengatan - Karlbergsvägen vidare vänster Upplandsgatan - höger Dalagatan mot enkelriktningen vänster Västmannagatan - höger Observatoriegatan - vänster Dalagatan och höger in på Sabbatsbergs sjukhus och vidare upp mot akutintaget.

Han vet inte vilken väg Maria Degerman åkte i deras ambulans men han såg henne senare på Sabbatsbergs sjukhus.

Kenneth Lavrell säger att man kom till Sabbatsbergs sjukhus klockan 23:34 .

Beträffande iakttagelser på mordplatsen säger Kenneth Lavrell att han vill minnas sig ha sett en polisbil på plats samt fyra till sex personer, möjligen något fler.

Han säger att han inte tittade så noga på vilka människor som uppehöll sig på platsen. Han var väl där högst en minut.

Han hörde ingen person nämna någonting om mördarens utseende eller flyktväg.

Pol-1987-12-22 1000 A14209-00 Förhör med Kenneth-Lavrell-A912.pdf

Pol-1987-12-22 1000 A14209-00 Förhör med Kenneth-Lavrell-A912.pdf

Han säger att dom var på plats klockan 23:28 .

När dom kom fram till platsen såg Kenneth Lavrell att det redan fanns en ambulans där. Han säger att denna ambulans kom från Sollentuna. Han kände igen en av killarna och minns att denne heter Peter  Andersson .

Personalen från Sollentuna hade lagt upp en man på en bår och var i färd med att lyfta in båren i sin ambulans.

Kenneth Lavrell hoppade in i Sollentuna-ambulansen och hjälpte till med att lyfta in båren.

Någon - Kenneth Lavrell vet inte vem - sade att den skadade mannen på båren var Olof Palme.

Han såg då en kvinna utanför ambulansen och kände igen henne som Lisbeth Palme.

Han säger att mannen på båren blödde mycket.

Lisbeth Palme var chockad och skrek att det var hennes man Olof Palme, som var skjuten.

Lisbeth Palme satte sig i Sollentuna-ambulansens framsäte och man åkte sedan till Sabbatsbergs sjukhus. Under ambulans färden så sade Lisbeth Palme någonting om att man måste ta reda på Olofs blodgrupp.

Kenneth Lavrell tillfrågas om Lisbeth Palme sagt någonting beträffande gärningsmannen. Han säger att hon inte nämnt någonting om denne.

Under färden till sjukhuset gjorde man livräddande åtgärder, bland annat hjärtkompression. Kenneth Lavrell säger då att Olof Palme blödde mycket ur munnen.

Blodet liksom bubblade ut. Han såg också att Olof Palme hade ett hål i bröstkorgen och i ryggen. Han säger att hålet i ryggen var något mindre.

Man åkte i Sollentuna-ambulansen Sveavägen - Odengatan - Karlbergsvägen vidare vänster Upplandsgatan - höger Dalagatan mot enkelriktningen vänster Västmannagatan - höger Observatoriegatan - vänster Dalagatan och höger in på Sabbatsbergs sjukhus och vidare upp mot akutintaget.

Han vet inte vilken väg Maria Degerman åkte i deras ambulans men han såg henne senare på Sabbatsbergs sjukhus.

Kenneth Lavrell säger att man kom till Sabbatsbergs sjukhus klockan 23:34 .

Beträffande iakttagelser på mordplatsen säger Kenneth Lavrell att han vill minnas sig ha sett en polisbil på plats samt fyra till sex personer, möjligen något fler.

Han säger att han inte tittade så noga på vilka människor som uppehöll sig på platsen. Han var väl där högst en minut.

Han hörde ingen person nämna någonting om mördarens utseende eller flyktväg.

Förhöret avslutat klockan 10:25 .

Förhöret intalat med stöd av konceptantanteckningar.


Stockholm, dag som ovan


Per Gustavsson
Krinsp


1987-12-30 AW/4040

Pol-1987-12-22 1000 A14209-00 Förhör med Kenneth-Lavrell-A912.pdf

Pol-1987-12-22 1000 A14209-00 Förhör med Kenneth-Lavrell-A912.pdf

Förhöret avslutat klockan 10:25 .

Förhöret intalat med stöd av konceptantanteckningar.


Stockholm, dag som ovan


Per Gustavsson
Krinsp


1987-12-30 AW/4040

fortsatt förhör med Hans Holmér den 12 november 1992, kl. 09.30. H: Hans Holmér L:B: Ola Boija

H: En undring man kan ha är ju vad de menar när de talar om åsna och idiot.

Vid flera samtal som PKK:are har fört i början på 1986, så kallar man Palme för åsna. Det är ju ett allmänt skällsord. Det är lite långt, tycker jag då att tro att det just ska vara Palme som menar när han säger så där, utan det kan mycket väl vara det att han menar skytten, men det är naturligtvis väldigt osäkert att dra några slutsatser på det, men sätter man ihop de där uttalandena, de som ligger imun och de som ligger imun, då kan man komma till att det är något fel på själva skjutandet så att säga. Det enda rimlig antagandet är då att man hade tänkt att skjuta Palme på nåt annat ställe.

Iuttalande då som också är från samtalet den 11 september, så drar han ini bilden och säger att "först skulle jag gå och slå och sedan

skulle skjuta". L: Var är vi nu? Är vi i tk:n eller? H: Den 11 september, buggning. H: Det är alltså hos (Det är det samtalet som de för i anslutning

till uppståndelsen i massmedia.

H: I anslutning till det är då så, det är redovisat så här utav tolkarna,

det ska vara som säger det "när jag kom den här dan, står det möjligen, någon säger slå till. Jag blev så förvånad. Först skulle jag gå och slå och sedan skulle skjuta" och sen har tolken skrivit ("berättar för okänd man"). Så fortsätter citatet "jag stod ju fortfarande och pratade här. Vart ska ni gå. Precis när jag kom till hörnan, så här alltså,

min kompis".

Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)

PK

ej om blanketten anvands som fortsattningsblad

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

fortsatt förhör med Hans Holmér den 12 november 1992, kl. 09.30. H: Hans Holmér L:B: Ola Boija

H: En undring man kan ha är ju vad de menar när de talar om åsna och idiot.

Vid flera samtal som PKK:are har fört i början på 1986, så kallar man Palme för åsna. Det är ju ett allmänt skällsord. Det är lite långt, tycker jag då att tro att det just ska vara Palme som menar när han säger så där, utan det kan mycket väl vara det att han menar skytten, men det är naturligtvis väldigt osäkert att dra några slutsatser på det, men sätter man ihop de där uttalandena, de som ligger imun och de som ligger imun, då kan man komma till att det är något fel på själva skjutandet så att säga. Det enda rimlig antagandet är då att man hade tänkt att skjuta Palme på nåt annat ställe.

Iuttalande då som också är från samtalet den 11 september, så drar han ini bilden och säger att "först skulle jag gå och slå och sedan

skulle skjuta". L: Var är vi nu? Är vi i tk:n eller? H: Den 11 september, buggning. H: Det är alltså hos (Det är det samtalet som de för i anslutning

till uppståndelsen i massmedia.

H: I anslutning till det är då så, det är redovisat så här utav tolkarna,

det ska vara som säger det "när jag kom den här dan, står det möjligen, någon säger slå till. Jag blev så förvånad. Först skulle jag gå och slå och sedan skulle skjuta" och sen har tolken skrivit ("berättar för okänd man"). Så fortsätter citatet "jag stod ju fortfarande och pratade här. Vart ska ni gå. Precis när jag kom till hörnan, så här alltså,

min kompis".

Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)

PK

ej om blanketten anvands som fortsattningsblad

Sen är det då den 15 februari som vi tittade på i går också och som vi ska återvända till. Från den sidan som börjar mellan (och framåt en fem, sex sidor så finns det olika utvärderingar av det här samtalet som ägde rum då. Det står då bla, tre rader uppifrån, på den där första sidan jag talade om att "här börjar man tala om Palme" och bland de här meningarna som finns angivna då så kan jag peka på några stycken nämligen. Behöver inte läsa igenom allt det där nu, utan det är sånt man måste läsa igenom och grunna på men det (säger är bla följande då att "om poliserna hade varit lite långt ifrån mej, skulle jag ha skjutit honom. Jag såg plötsligt (framför mej. Han pratar om en händelse i Stockholm. Talar om Palme. Fyra skott. Palme fick det första skottet och föll men sen öppnade han eld en gång till" och sen har tolken eller översättaren lagt till "det förefaller som omvarit i Stockholm vid tiden för attentatet och att han senare varit på fel plats". Sen lägger han vidare imun att "om vissa förutsättningar hade varit för handen, då hade jag gripits, precis som han skulle skjuta, kl halv nio, var det mycket folk där" och sen har översättaren lagt till "Ulusoy har lämnat ifrån sig något som han fått innan han kom hem och drog för gardinen och la sig. Palme gick samtidigt" har hon skrivit och "(det verkar som om han väntat på Palme)" och sen har man skrivit "vid den tidpunkten, verkar som man försökt följa efter Palme en vecka. Alla åkte till Malmö".

Vad jag förstår så är det alldeles klart att de pratar om Palme. På den punkten svävar inte tolken på målet och då är naturligtvis de här uppgifterna anmärkningsvärda. Det här med fyra skott är naturligtvis svårförklarat men det står så. Kan vara så att det är fyra knallar, jag vet inte, om det har ekat eller.

Jag tycker man kan dra slutsatsen att han menar att före bion så kunde man inte skjuta eftersom det var för mycket folk. Sen är det ju värt att notera då att man för in den här. Det finns enangiven i papperen någonstans.

Ifylls ej om blanketten anvards som fortsattningsblad

Ex 1: Till originaiparm (i nr-följd)

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Sen är det då den 15 februari som vi tittade på i går också och som vi ska återvända till. Från den sidan som börjar mellan (och framåt en fem, sex sidor så finns det olika utvärderingar av det här samtalet som ägde rum då. Det står då bla, tre rader uppifrån, på den där första sidan jag talade om att "här börjar man tala om Palme" och bland de här meningarna som finns angivna då så kan jag peka på några stycken nämligen. Behöver inte läsa igenom allt det där nu, utan det är sånt man måste läsa igenom och grunna på men det (säger är bla följande då att "om poliserna hade varit lite långt ifrån mej, skulle jag ha skjutit honom. Jag såg plötsligt (framför mej. Han pratar om en händelse i Stockholm. Talar om Palme. Fyra skott. Palme fick det första skottet och föll men sen öppnade han eld en gång till" och sen har tolken eller översättaren lagt till "det förefaller som omvarit i Stockholm vid tiden för attentatet och att han senare varit på fel plats". Sen lägger han vidare imun att "om vissa förutsättningar hade varit för handen, då hade jag gripits, precis som han skulle skjuta, kl halv nio, var det mycket folk där" och sen har översättaren lagt till "Ulusoy har lämnat ifrån sig något som han fått innan han kom hem och drog för gardinen och la sig. Palme gick samtidigt" har hon skrivit och "(det verkar som om han väntat på Palme)" och sen har man skrivit "vid den tidpunkten, verkar som man försökt följa efter Palme en vecka. Alla åkte till Malmö".

Vad jag förstår så är det alldeles klart att de pratar om Palme. På den punkten svävar inte tolken på målet och då är naturligtvis de här uppgifterna anmärkningsvärda. Det här med fyra skott är naturligtvis svårförklarat men det står så. Kan vara så att det är fyra knallar, jag vet inte, om det har ekat eller.

Jag tycker man kan dra slutsatsen att han menar att före bion så kunde man inte skjuta eftersom det var för mycket folk. Sen är det ju värt att notera då att man för in den här. Det finns enangiven i papperen någonstans.

Ifylls ej om blanketten anvards som fortsattningsblad

Ex 1: Till originaiparm (i nr-följd)

H: Jag har inte stött på (på mer än två ställen. Det ena

stället är i buggningsavsnittet, några fler ställen ska jag säga, annat än det här som vi har pratat om, men det finns angivet i buggningen hos den 16 november.

Mitt på den sidan så står detkan sedan nämna att de kände|. Där står han angiven med ett konstigt efternamn eller att det är (som har det däsom efternamn och det kommer igen sen. Sex sidor längre fram. Där står det, överst står det "okänd man (, något om Frankrike". Sex rader nedifrån, står det (om det kan vara samma människa, I. Det är densom |nämner, det är naturligtvis en bra fråga, men det är i alla fall det enda stället som jag känner till där man har någon form av identiet

på den här killen. L: Om det är samma? H: Ja. Det är på intet sätt klart, men det är den endaNånting som, när vi pratade generellt om hur svårt det är att tolka materialet, en viktig sak då, förutom tolkarnas syn på språket, på pronomen och sånt så är det också deras syn på hur vanliga vissa namn är. Jag menar, vi vet ju inte, när vi läser det här materialet så vet vi inte om det är Persson och Svensson, det är så vanliga namn, utan man kanske fäster sig för mycket vid namn som är vanligare än man tror. Det kan finnas vissa namn som är väldigt ovanliga, det är möjligt. Den enda jag vet om det där och som jag frågade nån någon gång, tolkarna, fick jag det beskedet att när man, på den tiden man, 1923 eller nånting så förbjöd man kurdiska, som ni vet, de fick inte uppträda som kurder utan kallades för bergsturkar och allt det där. I samband med det så tvingades alla kurder och byta namn, efternamn. Så att de namn de då tog är konstruerade namn. Celepli t.ex betyder att han är från den byn Celepli och det här betyder naturligtvis att fantasin var inte så väldigt lysande så att många har samma namn och efternamn bör rimligen vara mera frekventa än vad våra efternamn är, eftersom man satt så där och byggde upp egna, men

!s ej om blanketten anvands som fortsattningsblad

Ex 1: Till onginalparm (1 nar-fold)

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

H: Jag har inte stött på (på mer än två ställen. Det ena

stället är i buggningsavsnittet, några fler ställen ska jag säga, annat än det här som vi har pratat om, men det finns angivet i buggningen hos den 16 november.

Mitt på den sidan så står detkan sedan nämna att de kände|. Där står han angiven med ett konstigt efternamn eller att det är (som har det däsom efternamn och det kommer igen sen. Sex sidor längre fram. Där står det, överst står det "okänd man (, något om Frankrike". Sex rader nedifrån, står det (om det kan vara samma människa, I. Det är densom |nämner, det är naturligtvis en bra fråga, men det är i alla fall det enda stället som jag känner till där man har någon form av identiet

på den här killen. L: Om det är samma? H: Ja. Det är på intet sätt klart, men det är den endaNånting som, när vi pratade generellt om hur svårt det är att tolka materialet, en viktig sak då, förutom tolkarnas syn på språket, på pronomen och sånt så är det också deras syn på hur vanliga vissa namn är. Jag menar, vi vet ju inte, när vi läser det här materialet så vet vi inte om det är Persson och Svensson, det är så vanliga namn, utan man kanske fäster sig för mycket vid namn som är vanligare än man tror. Det kan finnas vissa namn som är väldigt ovanliga, det är möjligt. Den enda jag vet om det där och som jag frågade nån någon gång, tolkarna, fick jag det beskedet att när man, på den tiden man, 1923 eller nånting så förbjöd man kurdiska, som ni vet, de fick inte uppträda som kurder utan kallades för bergsturkar och allt det där. I samband med det så tvingades alla kurder och byta namn, efternamn. Så att de namn de då tog är konstruerade namn. Celepli t.ex betyder att han är från den byn Celepli och det här betyder naturligtvis att fantasin var inte så väldigt lysande så att många har samma namn och efternamn bör rimligen vara mera frekventa än vad våra efternamn är, eftersom man satt så där och byggde upp egna, men

!s ej om blanketten anvands som fortsattningsblad

Ex 1: Till onginalparm (1 nar-fold)

det finns säkert mera att säga om det här och det skulle kunna vara en led, möjlighet i vissa sammahang om man fick klart för sig när man pratar om folk här, om det är vanligt namn eller inte. Nån sån lathund finns ju inte.

Medans vi är inne på det så är det en annan sak som jag vet att, var aktuell i början på 1987. Det var att göra en ordentlig genomgång av alla samtal som är uppringda, alltså inte innehållet i samtalet, utan telefonnumren, vart de här olika telefonnumren går, för att det i tkmaterialet så finns inte alltid det angivet, man har inte gått färdigt så att säga, utan det kan vara så att ett telefonnummer, man ringer upp ett telefonnummer, så är det inget svar. Då står bara telefonnumret och det var i alla fall då, i början på 1987, inte klart hur det var med det. Genom att få ett mönster om telefonnummer så skulle man naturligtvis på

vanligt sätt kunna knyta en del människor närmare varandra. L: Tänker du då på telefonkontroll eller vanliga? H: Ja. I buggning förekommer det väl inte så där.. L: Jag vet.. H: Jag tänkte på telefonkontrollen.

L: Tänker du då särskilt på de avsnitt så att säga som man har plockat ut

och anfört somdå, du vet de här.. Är det de du.. H: Nej, det var mera generell undring vi hade då att i det här kolossala

materialet så finns, så saknas det egentligen identifiering utav uppringda telefonnummer. Man började på det här men man lyckades inte bli färdig

när jag var kvar. 1: Men man har TK på vissa personer och linjer så att säga, så har man ju

hans telefonnummer. H: Ja, hans ja, men de han ringer upp. L: Men hur ska man kunna kontrollera det i efterhand. B: Du har ju numret. De antecknar numret för det får man fram på en sån här

detektor. L: Så det finns dokumenterat.


Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

det finns säkert mera att säga om det här och det skulle kunna vara en led, möjlighet i vissa sammahang om man fick klart för sig när man pratar om folk här, om det är vanligt namn eller inte. Nån sån lathund finns ju inte.

Medans vi är inne på det så är det en annan sak som jag vet att, var aktuell i början på 1987. Det var att göra en ordentlig genomgång av alla samtal som är uppringda, alltså inte innehållet i samtalet, utan telefonnumren, vart de här olika telefonnumren går, för att det i tkmaterialet så finns inte alltid det angivet, man har inte gått färdigt så att säga, utan det kan vara så att ett telefonnummer, man ringer upp ett telefonnummer, så är det inget svar. Då står bara telefonnumret och det var i alla fall då, i början på 1987, inte klart hur det var med det. Genom att få ett mönster om telefonnummer så skulle man naturligtvis på

vanligt sätt kunna knyta en del människor närmare varandra. L: Tänker du då på telefonkontroll eller vanliga? H: Ja. I buggning förekommer det väl inte så där.. L: Jag vet.. H: Jag tänkte på telefonkontrollen.

L: Tänker du då särskilt på de avsnitt så att säga som man har plockat ut

och anfört somdå, du vet de här.. Är det de du.. H: Nej, det var mera generell undring vi hade då att i det här kolossala

materialet så finns, så saknas det egentligen identifiering utav uppringda telefonnummer. Man började på det här men man lyckades inte bli färdig

när jag var kvar. 1: Men man har TK på vissa personer och linjer så att säga, så har man ju

hans telefonnummer. H: Ja, hans ja, men de han ringer upp. L: Men hur ska man kunna kontrollera det i efterhand. B: Du har ju numret. De antecknar numret för det får man fram på en sån här

detektor. L: Så det finns dokumenterat.


Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

H: Numren finns i materialet. Det står t.ex att, utgående samtal till de och

det numret och sen är det då vanligt att ingen som svarar, ej svar. L: Men får alltså telefonnumret? H: Ja, det får man genom den här indikatorn på avlyssningen. L: Så att det är inte bara så att säga det telefonnumret som är föremål för

avlyssning. H: Nej, det får man aldrig. Ja, man vet inte.. L: Jo, man vet ju, men det

H: Men det vet man.

L: Det vet man. Det andra får man alltså fram. H: Det får man alltid fram. Det är därför man alltid vet vart de har ringt,

inte varifrån samtalen kommer.

H: Det här är sånt som man måste sitta och resonera om tycker jag, vända och

vrida på just ſprat den här dagen. Om man till bilden av (då lägger att han är nere i Malmö, har kommun förbud där, men är relativt ofta uppe i Stockholm. Han har ju åkt fast några gånger för att han har brutit mot det här kommunförbudet och här berättar han ju på ett sätt som gör det omöjligt att tro att han inte var i Stockholm vid det här tillfället. Det är intressant också därför att genom också pratar som om han vore i Stockholm, om jag då gillar läget så att säga och tror attbeskriver mordet på Palme och att det inte är Medborgarplatsen, jag tar den hypotesen och lägger den till det här,bild, då får vi två PKK: are från Malmö som är i Stockholm mordnatten åtminstone. Och det kanske är det som föranleder då att säga att han, precis som kamraterna från Malmö, säger han i sitt uttalande, så det är möjligt att han då menar (och någon annan. Men nu har är i alla fall (på plats uppe i Stockholm och eftersom man kan misstänka att tidvis har bott hosJag tänker på den här uppgiften som finns attnämner att han har sett (i, vilket är nåt slags idé om i vart fall att

kan ha bott hosunder nån tid och den uppgiften är från TK och |tror jag det är och det är en uppgift som är i mars månad 1986. Jag har ingen närmare minne av när den är, men den är i mars. Jag tror att den kanske finns i dagboken.

Ifyils ej om blanketten anvands som fortsattningsblad

Ex 1: Till originalparm (1 nr-följd)

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

H: Numren finns i materialet. Det står t.ex att, utgående samtal till de och

det numret och sen är det då vanligt att ingen som svarar, ej svar. L: Men får alltså telefonnumret? H: Ja, det får man genom den här indikatorn på avlyssningen. L: Så att det är inte bara så att säga det telefonnumret som är föremål för

avlyssning. H: Nej, det får man aldrig. Ja, man vet inte.. L: Jo, man vet ju, men det

H: Men det vet man.

L: Det vet man. Det andra får man alltså fram. H: Det får man alltid fram. Det är därför man alltid vet vart de har ringt,

inte varifrån samtalen kommer.

H: Det här är sånt som man måste sitta och resonera om tycker jag, vända och

vrida på just ſprat den här dagen. Om man till bilden av (då lägger att han är nere i Malmö, har kommun förbud där, men är relativt ofta uppe i Stockholm. Han har ju åkt fast några gånger för att han har brutit mot det här kommunförbudet och här berättar han ju på ett sätt som gör det omöjligt att tro att han inte var i Stockholm vid det här tillfället. Det är intressant också därför att genom också pratar som om han vore i Stockholm, om jag då gillar läget så att säga och tror attbeskriver mordet på Palme och att det inte är Medborgarplatsen, jag tar den hypotesen och lägger den till det här,bild, då får vi två PKK: are från Malmö som är i Stockholm mordnatten åtminstone. Och det kanske är det som föranleder då att säga att han, precis som kamraterna från Malmö, säger han i sitt uttalande, så det är möjligt att han då menar (och någon annan. Men nu har är i alla fall (på plats uppe i Stockholm och eftersom man kan misstänka att tidvis har bott hosJag tänker på den här uppgiften som finns attnämner att han har sett (i, vilket är nåt slags idé om i vart fall att

kan ha bott hosunder nån tid och den uppgiften är från TK och |tror jag det är och det är en uppgift som är i mars månad 1986. Jag har ingen närmare minne av när den är, men den är i mars. Jag tror att den kanske finns i dagboken.

Ifyils ej om blanketten anvands som fortsattningsblad

Ex 1: Till originalparm (1 nr-följd)

H: Genom de här vaga antydning så kan man alltså föra ihop |och

vid den här tiden om man har lite vid tolerans till själva tänkandet där så kan man tänka sig så. Då får man också stöd för när säger att han själv skulle slå och sen skullekjuta, så kan det ju betyda attvarit med vid det här tillfället sonbeskriver.

Det är också, tycker jag, alldeles klart att han har beskrivit att man har skuggat Palme under en tid. Naturligtvis är det en öppen fråga om det är, (pratar om (, så kan det vara den här figuren som förekommer på nåt annat sätt som vi tittar på, men jag menar det kan ju också vara ett öknamn eller nånting sånt för något. Kan betyda nåt särskilt som man inte får någon klarthet i, men det är i alla fall alldeles klart atthar nånting medupplevelse att göra. Det kan ju vara rent av en benämning på revolvermannen. Här står det fyra skott, så är det naturligtvis omöjligt att veta varför det står på det sättet. Att vid den här tidpunkten så visste hela Sverige att det var två skott, det måste |också ha vetat så att det kan inte vara det att han går omkring och tror att det var fyra skott som sköts mot Palme, utan han har vid det här tillfället upplevt fyra skott, men om det är skott i bemärkelsen, ja som vi menar när vi säger skott, eller om det är knallar han sagt. För att i och för sig kan det naturligtvis finnas ekoeffekter som gör att han beskriver det så. Om man bortser från, vilket man naturligtvis inte kan göra, men för fullständighetens skull, bortser från att han pratar om Palme och den händelsen, för det är alldeles klart att han gör vid det här tillfället, men om man ändå bortser från det och säger att han pratar om Medborgarhuset istället, så sköts det ju där fyra eller fem skott, men de skotten föll inte direkt på varandra, utan först sköt gärningsmannen två skott mot och sen så sköt han, så föll han och så sköt han när han tog sig fram till fönstret, det var nån som blev skjuten i foten så att, en serie skott, det är inte det (beskriver här av allt att döma, utan det är mera att det faller fyra

skott.

Även om man tar bort hans hänvisningar till Palme så stämmer det inte med..

Ifylls e cm blanketten anvands som fortsattningsblad

Ex 1: Till orginalparm (i nr-fold)

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

H: Genom de här vaga antydning så kan man alltså föra ihop |och

vid den här tiden om man har lite vid tolerans till själva tänkandet där så kan man tänka sig så. Då får man också stöd för när säger att han själv skulle slå och sen skullekjuta, så kan det ju betyda attvarit med vid det här tillfället sonbeskriver.

Det är också, tycker jag, alldeles klart att han har beskrivit att man har skuggat Palme under en tid. Naturligtvis är det en öppen fråga om det är, (pratar om (, så kan det vara den här figuren som förekommer på nåt annat sätt som vi tittar på, men jag menar det kan ju också vara ett öknamn eller nånting sånt för något. Kan betyda nåt särskilt som man inte får någon klarthet i, men det är i alla fall alldeles klart atthar nånting medupplevelse att göra. Det kan ju vara rent av en benämning på revolvermannen. Här står det fyra skott, så är det naturligtvis omöjligt att veta varför det står på det sättet. Att vid den här tidpunkten så visste hela Sverige att det var två skott, det måste |också ha vetat så att det kan inte vara det att han går omkring och tror att det var fyra skott som sköts mot Palme, utan han har vid det här tillfället upplevt fyra skott, men om det är skott i bemärkelsen, ja som vi menar när vi säger skott, eller om det är knallar han sagt. För att i och för sig kan det naturligtvis finnas ekoeffekter som gör att han beskriver det så. Om man bortser från, vilket man naturligtvis inte kan göra, men för fullständighetens skull, bortser från att han pratar om Palme och den händelsen, för det är alldeles klart att han gör vid det här tillfället, men om man ändå bortser från det och säger att han pratar om Medborgarhuset istället, så sköts det ju där fyra eller fem skott, men de skotten föll inte direkt på varandra, utan först sköt gärningsmannen två skott mot och sen så sköt han, så föll han och så sköt han när han tog sig fram till fönstret, det var nån som blev skjuten i foten så att, en serie skott, det är inte det (beskriver här av allt att döma, utan det är mera att det faller fyra

skott.

Även om man tar bort hans hänvisningar till Palme så stämmer det inte med..

Ifylls e cm blanketten anvands som fortsattningsblad

Ex 1: Till orginalparm (i nr-fold)

Sen gäller det då också innerbilden här när han säger att alla åkte till Malmö. Det tyder på att, det jag sa för, att det verkar ha varit ett gäng uppe ifrån Malmö. Han pratar också nånting om flygbiljetter i det här avsnittet, som det framgår av, den är utskriften, de olika tolkningarna. Sen har han haft med sig nånting som han har lämnat ifrån sig innan han gick hem och lade sig och det som är enklast att tänka på är naturligtvis att han kan ha haft vapnet med sig. Att han har gömt det innan han gick hem och lade sig. (är, när man tittar på hans förflutna i terroristförklaringen, så har han ju angetts som en hårdför person. Något anmärkningsvärt är hans beteende på våren 1987, efter tillslaget uppe i Stockholm den 20 januari och tiden närmast därefter så försöker han ta sig från landet. Jag tror han tar sig till Holland och blir avvisad därifrån. Allt det här sker under stort väsen i massmedia. Han uppgår schweiziskt konsulat. Det här är naturligtvis ett avsnitt som kräver att man mycket noggrant läser och diskuterar det.

Sen är det en uppgift som kommer den 27 januari 1987. Det är alltså det här samtalet som vi tittade på i går redan, som gäller när de har släpps ut från polisstationen. Där står det nederst på sidan attäger att om någon förråder kommer denne att mista livet. är ju (och hon är med, tror jag, enda gången vid det här tillfället när man har den här frigivningsfesten och där, det där yttrandet det rimmer ju fast, så att säga, hennes rädsla för att det ska ha hänt nånting vid det här tillfället och en form av miljöbeskrivning för hur (roll i det hela.är också vid det är tillfället betänksam uppenbarligen, för han säger, på nästa sida, så står det då, mitt för där siffrorna står, "hädanefter ska alla vara tysta om Palme, ingen ska tala så här i fortsättningen". Det är ju då ett kvitto på att det verkligen är något väsentligt de pratar om Palme.

L: På samma sida, just den här maksinskrivna texten, så den första

kommentaren som görs på den sidan, det är ju "jag gick fram och

Ifylls e, om blanketten används som fortsattningsblad

Ex 1: Till originalpärm (I nr-följd)

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Sen gäller det då också innerbilden här när han säger att alla åkte till Malmö. Det tyder på att, det jag sa för, att det verkar ha varit ett gäng uppe ifrån Malmö. Han pratar också nånting om flygbiljetter i det här avsnittet, som det framgår av, den är utskriften, de olika tolkningarna. Sen har han haft med sig nånting som han har lämnat ifrån sig innan han gick hem och lade sig och det som är enklast att tänka på är naturligtvis att han kan ha haft vapnet med sig. Att han har gömt det innan han gick hem och lade sig. (är, när man tittar på hans förflutna i terroristförklaringen, så har han ju angetts som en hårdför person. Något anmärkningsvärt är hans beteende på våren 1987, efter tillslaget uppe i Stockholm den 20 januari och tiden närmast därefter så försöker han ta sig från landet. Jag tror han tar sig till Holland och blir avvisad därifrån. Allt det här sker under stort väsen i massmedia. Han uppgår schweiziskt konsulat. Det här är naturligtvis ett avsnitt som kräver att man mycket noggrant läser och diskuterar det.

Sen är det en uppgift som kommer den 27 januari 1987. Det är alltså det här samtalet som vi tittade på i går redan, som gäller när de har släpps ut från polisstationen. Där står det nederst på sidan attäger att om någon förråder kommer denne att mista livet. är ju (och hon är med, tror jag, enda gången vid det här tillfället när man har den här frigivningsfesten och där, det där yttrandet det rimmer ju fast, så att säga, hennes rädsla för att det ska ha hänt nånting vid det här tillfället och en form av miljöbeskrivning för hur (roll i det hela.är också vid det är tillfället betänksam uppenbarligen, för han säger, på nästa sida, så står det då, mitt för där siffrorna står, "hädanefter ska alla vara tysta om Palme, ingen ska tala så här i fortsättningen". Det är ju då ett kvitto på att det verkligen är något väsentligt de pratar om Palme.

L: På samma sida, just den här maksinskrivna texten, så den första

kommentaren som görs på den sidan, det är ju "jag gick fram och

Ifylls e, om blanketten används som fortsattningsblad

Ex 1: Till originalpärm (I nr-följd)

tittade på.... det var Olof Palme. Jag tog bilen och körde dit".

Har du med det också, så att säga, i den här biten. H: Ja, det är ju sånt som är omlyssnat här och enligt det så skulle det

stå "uttrycker att jag gick fram och tittade och fick se att det var

Olof Palme, sen ordnades bilen fram" står det där. L: Det är två olika tolkningar. H: Så vi vet inte vilket som är rätt, utan man måste, naturligtvis när

man försöker komma vidare med de här kritiska avsnitten i buggningen, så måste man läsa allting kors och tvärs och fram och tillbaka, men framför allt som jag har pratat om, få tolkarnas uppfattning i den mån det finns nån sån. Det är enda möjligheten att komma vidare i det är.L:H: Visst, det är det ju, men jag menar... L: Du menar att det är det enda sättet om man nu ska göra... H: Nåt annat sätt finns det inte att komma vidare på. Att komma så långt

så att man kan med någon uttrycklig framgång höra nån av de här inblandade personeran, det är ju den första ribban och det är frågan, hur lång, hur mycket måste man ha och hur mycket kan man få maximalt. (L: Om man nu då skulle få bekräftelse på riktigheten av det här, typ den

här tolkningen då, hur menar du då att man fortsättningsvis skulle..

Har du haft några funderingar på det, hur man då skulle gå tillväga. H: Jag har ju frågat mig hur mycket man skulle behöva för att ta in..

Bandbyte.

Ifyils ej om blanketlen anvands som fortsattningsblad.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

tittade på.... det var Olof Palme. Jag tog bilen och körde dit".

Har du med det också, så att säga, i den här biten. H: Ja, det är ju sånt som är omlyssnat här och enligt det så skulle det

stå "uttrycker att jag gick fram och tittade och fick se att det var

Olof Palme, sen ordnades bilen fram" står det där. L: Det är två olika tolkningar. H: Så vi vet inte vilket som är rätt, utan man måste, naturligtvis när

man försöker komma vidare med de här kritiska avsnitten i buggningen, så måste man läsa allting kors och tvärs och fram och tillbaka, men framför allt som jag har pratat om, få tolkarnas uppfattning i den mån det finns nån sån. Det är enda möjligheten att komma vidare i det är.L:H: Visst, det är det ju, men jag menar... L: Du menar att det är det enda sättet om man nu ska göra... H: Nåt annat sätt finns det inte att komma vidare på. Att komma så långt

så att man kan med någon uttrycklig framgång höra nån av de här inblandade personeran, det är ju den första ribban och det är frågan, hur lång, hur mycket måste man ha och hur mycket kan man få maximalt. (L: Om man nu då skulle få bekräftelse på riktigheten av det här, typ den

här tolkningen då, hur menar du då att man fortsättningsvis skulle..

Har du haft några funderingar på det, hur man då skulle gå tillväga. H: Jag har ju frågat mig hur mycket man skulle behöva för att ta in..

Bandbyte.

Ifyils ej om blanketlen anvands som fortsattningsblad.

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

H: Jag tycker då att vad man säger omär intressant. Han är intressant

som person och där för tycker jag att man ska titta på ett par ställen. Det enda är då det här som gäller denDet som jag tycker är värt att titta på, det är en, fem sidor längre fram, det är en sida som börjar högst upp med "andra delen.berättar om vad som har publicerats i Palmefrågan". Så börjar den sidan.

L: Är du på den 19 september. H: Ja. Där står det, "andra delen,berättar om vad som har publicerats

i Palme frågan", s å börjar sidan. Där står det, mitt på, så står det, "se, vi måste vara mycket försiktiga med klädseln, det är vad som mest uppmärksammas. T-centralen, men går ut där på övergångsstället, här är McDonalds, |"det finns en turkisk tidningskiosk där och under där finns ett café, sedan gick vi upp ovanför bron där vi skakade hand". Sen har tolken skrivit "

är bekant med Stockholms city", står det Monte Carlocaféet. Han förkarar hur (:ka gå till caféet där bakom Konserthuset, där finns ett café, en basar och därefter mot T-centralen finns McDonalds. Det är anmärkningsvärt att kan så mycket om Stockholm, så att han kan mer än uppenbarligen, verkar det framgå av det här samtalet. har ju tillbringat mycket tid på Stockholms gator och man noterar alltså

är hemtam i city. Det är en del av en bild man får och passar in i att han, det är inte första gången som han är i Stockholm. Det finns då, om man byter till den 2 december, bandi det avsnittet, så kommer en kommentar. Det är en kommentar som är gjord av översättaren. Det framgår att okänd man, 1, Iär en person med hög position, dessutom kan tilläggas att han varit i Sverige förut. Han är en propagandist med våldsbenägen betoning. Detta understryks under hela samtalet. Han förordar attentat, på steck, och utser många personer till fiender och förrädare i Sverige. (attIfylls ej om blanketten anvands som fortsaltningsblad.

Ex 1 Tuil originalpärm (1 nr-följd)

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

H: Jag tycker då att vad man säger omär intressant. Han är intressant

som person och där för tycker jag att man ska titta på ett par ställen. Det enda är då det här som gäller denDet som jag tycker är värt att titta på, det är en, fem sidor längre fram, det är en sida som börjar högst upp med "andra delen.berättar om vad som har publicerats i Palmefrågan". Så börjar den sidan.

L: Är du på den 19 september. H: Ja. Där står det, "andra delen,berättar om vad som har publicerats

i Palme frågan", s å börjar sidan. Där står det, mitt på, så står det, "se, vi måste vara mycket försiktiga med klädseln, det är vad som mest uppmärksammas. T-centralen, men går ut där på övergångsstället, här är McDonalds, |"det finns en turkisk tidningskiosk där och under där finns ett café, sedan gick vi upp ovanför bron där vi skakade hand". Sen har tolken skrivit "

är bekant med Stockholms city", står det Monte Carlocaféet. Han förkarar hur (:ka gå till caféet där bakom Konserthuset, där finns ett café, en basar och därefter mot T-centralen finns McDonalds. Det är anmärkningsvärt att kan så mycket om Stockholm, så att han kan mer än uppenbarligen, verkar det framgå av det här samtalet. har ju tillbringat mycket tid på Stockholms gator och man noterar alltså

är hemtam i city. Det är en del av en bild man får och passar in i att han, det är inte första gången som han är i Stockholm. Det finns då, om man byter till den 2 december, bandi det avsnittet, så kommer en kommentar. Det är en kommentar som är gjord av översättaren. Det framgår att okänd man, 1, Iär en person med hög position, dessutom kan tilläggas att han varit i Sverige förut. Han är en propagandist med våldsbenägen betoning. Detta understryks under hela samtalet. Han förordar attentat, på steck, och utser många personer till fiender och förrädare i Sverige. (attIfylls ej om blanketten anvands som fortsaltningsblad.

Ex 1 Tuil originalpärm (1 nr-följd)

Det där belyser samtidigt lite av det jag sa igår, I|Det var det jag ville säga om

honom. B: Har vi några procedurfrågor innan vi avslutar. L: Ja, det ska väl vara samma bestämmelser som vden 28, igår, 23, 209,

sista stycket, rättegångsbalken, där man förordar att vad som har förekommit...

Förhöret avslutas kl. 11.30.

fylls er om blanketten anvands som fortsattningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Pol-1992-11-12 YD15478-00-C Fortsatt förhör med Hans Holmer .pdf

Det där belyser samtidigt lite av det jag sa igår, I|Det var det jag ville säga om

honom. B: Har vi några procedurfrågor innan vi avslutar. L: Ja, det ska väl vara samma bestämmelser som vden 28, igår, 23, 209,

sista stycket, rättegångsbalken, där man förordar att vad som har förekommit...

Förhöret avslutas kl. 11.30.

fylls er om blanketten anvands som fortsattningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-fold)

 Stefan  Glantz uppger att han fredagen 1986-02-28 under kvällen vistades på Studentkåren bakom Mc Donald på Sveavägen tillsammans med Göran Israelsson, , Åkersberga tfn samt  Anders  Kenneth Ersson , Åkersberga tfn tillika med en flicka med ,okänt namn och boende i Stockholm vän med Israelsson.

Vid omkring 23 -tiden tog de en taxibil för färd mot Kungsgatan. Vad han kommer ihåg stannade de vid rött ljus och taxichauffören såg en liggande man gjorde en u-sväng vid Tunnelgatan så att han kom i närheten av den liggande mannen.

De hoppade ur allesammans och Israelsson rusade fram till den på rygg liggande mannen. Han kan inte säga åt vilket håll huvudet.

Han vände mannen med andras hjälp i framstupa/sidoläge samt tog pulsen. Han kände den svagt.

Han såg att det rann för mycket blod ur munnen och lyckades få ut detta och började mun mot mun-metoden.

Samtidigt hade en flicka senare identifierad som Anna Hage kommit till platsen och började med hjärtmassage.

De höll på med detta i vad Glantz beräknar cirka två (2) min varefter ambulans kom till platsen och förde bort Palme.

Han säger vidare att han under färden dit eller i samband med stoppet icke såg någonting som kan gagna utredningen. Han har även diskuterat med sina kamrater och ingen av dem heller har sagt att de sett eller märke till något som kan sättas i samband med brottet.

Vid förhöret överlämnas telefonnummer till Hage på hennes begäran.

Pol-1986-03-05 1800 E9979-03 Förhör med Stefan Glantz.pdf

Pol-1986-03-05 1800 E9979-03 Förhör med Stefan Glantz.pdf

 Stefan  Glantz uppger att han fredagen 1986-02-28 under kvällen vistades på Studentkåren bakom Mc Donald på Sveavägen tillsammans med Göran Israelsson, , Åkersberga tfn samt  Anders  Kenneth Ersson , Åkersberga tfn tillika med en flicka med ,okänt namn och boende i Stockholm vän med Israelsson.

Vid omkring 23 -tiden tog de en taxibil för färd mot Kungsgatan. Vad han kommer ihåg stannade de vid rött ljus och taxichauffören såg en liggande man gjorde en u-sväng vid Tunnelgatan så att han kom i närheten av den liggande mannen.

De hoppade ur allesammans och Israelsson rusade fram till den på rygg liggande mannen. Han kan inte säga åt vilket håll huvudet.

Han vände mannen med andras hjälp i framstupa/sidoläge samt tog pulsen. Han kände den svagt.

Han såg att det rann för mycket blod ur munnen och lyckades få ut detta och började mun mot mun-metoden.

Samtidigt hade en flicka senare identifierad som Anna Hage kommit till platsen och började med hjärtmassage.

De höll på med detta i vad Glantz beräknar cirka två (2) min varefter ambulans kom till platsen och förde bort Palme.

Han säger vidare att han under färden dit eller i samband med stoppet icke såg någonting som kan gagna utredningen. Han har även diskuterat med sina kamrater och ingen av dem heller har sagt att de sett eller märke till något som kan sättas i samband med brottet.

Vid förhöret överlämnas telefonnummer till Hage på hennes begäran.

1986-05-13 11:30 sammanträffar krinsp / KK 1 Lars Jonsson och Allan Bäckström med Stefan Glantz - tidigare hörd - anknyter till spaningsuppslag E 17 - avsikt att utröna vilka personer som fanns invid den mördade Olof Palme och dennes hustru Lisbeth,

Glantz förevisas i ärendet speciell upplagd fotosamling över de s.k. 11 "Mordvittnena" - jämte ytterligare några foton - totalt 15 st fotografier, fotosamlingen finns bl a foton på Stig Engström, Lars Jeppsson, Anders Björkman Anna Hage och Karin Johansson m fl.

Glantz studerar noggrant de aktuella fotografierna och uppger att han känner igen E 19 - föreställande Anna Hage, samt foto E 20 -föreställande Karin Johansson.

Han är i uppfattning att de tre var först framme vid mordplatsen.

Han och Hage försökte hela tiden med räddande åtgärder och var helkoncentrerade på detta.

Glantz uppger att han tycker att foto E 15 - föreställande Lars Jeppsson verkar bekant utseendemässigt.

Han kan inte dra sig till minnes från vilket sammanhang, men tror att han kanske sett ett foto på honom i någon tidning.

Glantz är helt säker på att han inte har sett någon av de övriga personerna på eller i direkt närhet av mordplatsen.

Avslutningsvis tillfrågas Glantz särskilt om han kan erinra sig - att mannen på E 63 föreställande Stig Engström - fanns på platsen i ett tidigt skede och deltog i försök till räddande åtgärder, ävensom i samtal med Lisbeth Palme.

Glantz säger sig icke ha något minne av att denne man skulle ha varit på platsen,

Glantz framhåller på nytt att han var helt engagerad i Olof Palme och tänkte inte på vilka personer som uppehöll sig i närheten.

Pol-1986-03-05 1800 E9979-03 Förhör med Stefan Glantz.pdf

Pol-1986-03-05 1800 E9979-03 Förhör med Stefan Glantz.pdf

1986-05-13 11:30 sammanträffar krinsp / KK 1 Lars Jonsson och Allan Bäckström med Stefan Glantz - tidigare hörd - anknyter till spaningsuppslag E 17 - avsikt att utröna vilka personer som fanns invid den mördade Olof Palme och dennes hustru Lisbeth,

Glantz förevisas i ärendet speciell upplagd fotosamling över de s.k. 11 "Mordvittnena" - jämte ytterligare några foton - totalt 15 st fotografier, fotosamlingen finns bl a foton på Stig Engström, Lars Jeppsson, Anders Björkman Anna Hage och Karin Johansson m fl.

Glantz studerar noggrant de aktuella fotografierna och uppger att han känner igen E 19 - föreställande Anna Hage, samt foto E 20 -föreställande Karin Johansson.

Han är i uppfattning att de tre var först framme vid mordplatsen.

Han och Hage försökte hela tiden med räddande åtgärder och var helkoncentrerade på detta.

Glantz uppger att han tycker att foto E 15 - föreställande Lars Jeppsson verkar bekant utseendemässigt.

Han kan inte dra sig till minnes från vilket sammanhang, men tror att han kanske sett ett foto på honom i någon tidning.

Glantz är helt säker på att han inte har sett någon av de övriga personerna på eller i direkt närhet av mordplatsen.

Avslutningsvis tillfrågas Glantz särskilt om han kan erinra sig - att mannen på E 63 föreställande Stig Engström - fanns på platsen i ett tidigt skede och deltog i försök till räddande åtgärder, ävensom i samtal med Lisbeth Palme.

Glantz säger sig icke ha något minne av att denne man skulle ha varit på platsen,

Glantz framhåller på nytt att han var helt engagerad i Olof Palme och tänkte inte på vilka personer som uppehöll sig i närheten.

UPPFÖLJNOG PÅ SPANIGSUPPSLAG 2 8500

Por do bade i stort jugot att tilli688. do sendo Poraba: placeringer på Gamla Stang I-bane perrong och 1 akta.ll T-banevad 1 l8rbållande t111 paret Palme framkom 181Jande.

Poraba etod någa meter norr om norra uppgången till porrongon for aor gående treilt (se skias). Poren bade ut trdo Mariatorgete T-bane otation oob bado 18r aveikt att byta till ett tag sou glok mot Odenplan.

I vs tan på nome da tåg odg ban paret Paino koma gdondo app gron a moda nppgtag. De rok onedelbart viabtor oab etilde sig vid det staket som går lago npogingens votre aida. I és tas pd tunnelbanan var det on representant trdo *d-lageto com aor sade på poret Pala. I onigt lado Jato oroden mårko till något otrokilt. MÄNNIKUM20* Bot var on dol olanlekor Don anl blade till ni da porrong wrolls sentidigt eox paret lume. Poraba bado dook dato lagt någon på minnet. Il tuonolongan Zon gick paret Balne på gono balore dörrarna. Porobn taarte gå på gonom nittondörrarna. Där var dock od wyaket folk att oroon 110k Illva pd gonoz balco dörraroa ban ooked. Angående parot Palmer och Poredno placering i I-danova 2 oo difogad elles, Tid 1-centralen satte og peret Palne lan get bak till vdao tor 1 vagaon bredvid varandra med an elktena 1 Indrik Ingers, Porabo Eundo Jnte sdkort adge that rilton station parot Palno tlov av på. Han trodde doot att de klov at vid Rådmano gatan. Okënt vilke håll do giok at, Porogn såg dock inget anntekningavårt på f-denovaqon, Porufn 1103 Por Övrigt ookad gittplats vid 1-oentralon (se e818s).Hylls e, om blanketten anvanas som fortsattningsblad

Pol-1986-03-12 1340 Z8500 Förhör med Arne Forsén om T-Bana.pdf

Pol-1986-03-12 1340 Z8500 Förhör med Arne Forsén om T-Bana.pdf

UPPFÖLJNOG PÅ SPANIGSUPPSLAG 2 8500

Por do bade i stort jugot att tilli688. do sendo Poraba: placeringer på Gamla Stang I-bane perrong och 1 akta.ll T-banevad 1 l8rbållande t111 paret Palme framkom 181Jande.

Poraba etod någa meter norr om norra uppgången till porrongon for aor gående treilt (se skias). Poren bade ut trdo Mariatorgete T-bane otation oob bado 18r aveikt att byta till ett tag sou glok mot Odenplan.

I vs tan på nome da tåg odg ban paret Paino koma gdondo app gron a moda nppgtag. De rok onedelbart viabtor oab etilde sig vid det staket som går lago npogingens votre aida. I és tas pd tunnelbanan var det on representant trdo *d-lageto com aor sade på poret Pala. I onigt lado Jato oroden mårko till något otrokilt. MÄNNIKUM20* Bot var on dol olanlekor Don anl blade till ni da porrong wrolls sentidigt eox paret lume. Poraba bado dook dato lagt någon på minnet. Il tuonolongan Zon gick paret Balne på gono balore dörrarna. Porobn taarte gå på gonom nittondörrarna. Där var dock od wyaket folk att oroon 110k Illva pd gonoz balco dörraroa ban ooked. Angående parot Palmer och Poredno placering i I-danova 2 oo difogad elles, Tid 1-centralen satte og peret Palne lan get bak till vdao tor 1 vagaon bredvid varandra med an elktena 1 Indrik Ingers, Porabo Eundo Jnte sdkort adge that rilton station parot Palno tlov av på. Han trodde doot att de klov at vid Rådmano gatan. Okënt vilke håll do giok at, Porogn såg dock inget anntekningavårt på f-denovaqon, Porufn 1103 Por Övrigt ookad gittplats vid 1-oentralon (se e818s).Hylls e, om blanketten anvanas som fortsattningsblad

Protokoll fört vid förhör med, PÖRHÄLÄ, CHRISTINA Elisabeth, född - . Boende Pukslagarens väg 8.198 00 Bålsta, tfn 018-38 63 13. Hon är fin arbetslös. Pörhälä uppger att hon om några veckor kommer att vistas på Vallmotorp i Näshulta, okänt telefonnummer. Där kommer hon att vara i cirka 14 år. Hon höres i RK-A2:s lokaler, Kungsholmsgatan 37 i Stockholm, måndagen den 13 mars 1989 med början klockan 17.01. Förhörsledare: krinsp Per Gustavsson. Förhörsvittne: ej tillgängligt. Inga övriga närvarande, Bandupptagning.

Pörhälä höres i Palmeutredning.

Hon informeras vidare om att hon skall höras i anledning av att hon befunnit si _på spelklubben Oxen, Oxtorgsgränd 2 i Stockholm, lördagen den 1 mars 1986 vid 01.15-tiden. Hon blev där kontrollerad av polis i samband med razzian

mot klubben.

Pörhälä kallas Christina under förhöret.

Christina uppger att hon vintern -86 pundade ganska hårt, men att hon just mordkvällen hade så att säga tänt av. Hon menar att det också är en av anledningarna till att hon kommer ihåg just kvällen den 28 februari 1986.

Den aktuella kvällen hade hon ensam begivit sig in till Stockholms City, från

en lägenhet i Brandbergen. Hon begav sig upp på Malmskillnadsgatan, för att Oragga en torsk. Hon säger att det var ganska ödsligt och tomt uppe i de här

krokarna, just den här kvällen, men han fick kontakt med en man i alla fall.

Pol-1986-03-15 KA10978-00-A Förhör med Christina Pörhälä.pdf

Pol-1986-03-15 KA10978-00-A Förhör med Christina Pörhälä.pdf

Protokoll fört vid förhör med, PÖRHÄLÄ, CHRISTINA Elisabeth, född - . Boende Pukslagarens väg 8.198 00 Bålsta, tfn 018-38 63 13. Hon är fin arbetslös. Pörhälä uppger att hon om några veckor kommer att vistas på Vallmotorp i Näshulta, okänt telefonnummer. Där kommer hon att vara i cirka 14 år. Hon höres i RK-A2:s lokaler, Kungsholmsgatan 37 i Stockholm, måndagen den 13 mars 1989 med början klockan 17.01. Förhörsledare: krinsp Per Gustavsson. Förhörsvittne: ej tillgängligt. Inga övriga närvarande, Bandupptagning.

Pörhälä höres i Palmeutredning.

Hon informeras vidare om att hon skall höras i anledning av att hon befunnit si _på spelklubben Oxen, Oxtorgsgränd 2 i Stockholm, lördagen den 1 mars 1986 vid 01.15-tiden. Hon blev där kontrollerad av polis i samband med razzian

mot klubben.

Pörhälä kallas Christina under förhöret.

Christina uppger att hon vintern -86 pundade ganska hårt, men att hon just mordkvällen hade så att säga tänt av. Hon menar att det också är en av anledningarna till att hon kommer ihåg just kvällen den 28 februari 1986.

Den aktuella kvällen hade hon ensam begivit sig in till Stockholms City, från

en lägenhet i Brandbergen. Hon begav sig upp på Malmskillnadsgatan, för att Oragga en torsk. Hon säger att det var ganska ödsligt och tomt uppe i de här

krokarna, just den här kvällen, men han fick kontakt med en man i alla fall.

Förhör med projektledarassistenten ANDERSTEDT, Cecilia Helena f. - ,

boende , Haninge, tfn: .

Hon finns även på sin pojkvän på adressen , c/o , Sthlm, tfn: .

Hon är anställd på Party Art, Skeppargatan 27, 114 52 Stockholm, tfn: 667 72 70.

Förhöret hållet 1988-06-21 16:35 .


Förhöret hållet i tjänstebil på adressen Sveavägen, mitt för nummer 36.

Förhörsledare: Krinsp Inge Uvemo och Lennart Gustafsson, RK-A2.

Bandupptagning.

Cecilia delges anledning till förhöret såsom rörande eventuella iakttagelser hon kan ha gjort på kvällen 1986-02-28 , som kan kopplas samman mordet på statsminister Olof Palme.

Cecilia berättar att hon 1986-02-28 tillsammans med Åke Larsson och Elisabeth Johansson varit på bio.

De var på Saga-biografen på Kungsgatan och såg 19 -föreställningen av ""Morrhår och Ärtor"". Filmen slutade kring 21:00 -tiden.

Därefter gick de tre Kungsgatan ner mot Stureplan.

I jämnhöjd med Rigoletto sammanträffade Cecilia och hennes kompisar med fem bekanta personer.

Tillsammans gick de sedan till Mac Donalds på Kungsgatan för att äta.

Cecilia säger att hon tittade på klockan flera gånger under kvällen och tiden på Mac Donalds, men att hon i dag inte kommer ihåg vad klockan kan ha varit då de därifrån.

Anledningen till att hon tittade på klockan var att hon skulle upp och arbeta dagen efter och därför ville ha kläm på tiden. Men i dag kommer hon som sagt var inte ihåg vad klockan kan ha varit då de gick ifrån Mac Donalds.

Pol-1988-06-21 1635 E20-03 Förhör med Cecilia Anderstedt.pdf

Pol-1988-06-21 1635 E20-03 Förhör med Cecilia Anderstedt.pdf

Förhör med projektledarassistenten ANDERSTEDT, Cecilia Helena f. - ,

boende , Haninge, tfn: .

Hon finns även på sin pojkvän på adressen , c/o , Sthlm, tfn: .

Hon är anställd på Party Art, Skeppargatan 27, 114 52 Stockholm, tfn: 667 72 70.

Förhöret hållet 1988-06-21 16:35 .


Förhöret hållet i tjänstebil på adressen Sveavägen, mitt för nummer 36.

Förhörsledare: Krinsp Inge Uvemo och Lennart Gustafsson, RK-A2.

Bandupptagning.

Cecilia delges anledning till förhöret såsom rörande eventuella iakttagelser hon kan ha gjort på kvällen 1986-02-28 , som kan kopplas samman mordet på statsminister Olof Palme.

Cecilia berättar att hon 1986-02-28 tillsammans med Åke Larsson och Elisabeth Johansson varit på bio.

De var på Saga-biografen på Kungsgatan och såg 19 -föreställningen av ""Morrhår och Ärtor"". Filmen slutade kring 21:00 -tiden.

Därefter gick de tre Kungsgatan ner mot Stureplan.

I jämnhöjd med Rigoletto sammanträffade Cecilia och hennes kompisar med fem bekanta personer.

Tillsammans gick de sedan till Mac Donalds på Kungsgatan för att äta.

Cecilia säger att hon tittade på klockan flera gånger under kvällen och tiden på Mac Donalds, men att hon i dag inte kommer ihåg vad klockan kan ha varit då de därifrån.

Anledningen till att hon tittade på klockan var att hon skulle upp och arbeta dagen efter och därför ville ha kläm på tiden. Men i dag kommer hon som sagt var inte ihåg vad klockan kan ha varit då de gick ifrån Mac Donalds.

Vem som sa det, det kan inte Cecilia uppge direkt utan hon menar att de mer eller mindre sade det allihop, detta att det inte gick att svänga vänster. Förbjuden vänstersväng råder där.

Färden gick då över Kungsgatan och vidare Sveavägen ner till nästa korsning för att där svänga vänster. Det är Tunnelgatskorsningen.

Rent allmänt kan sägas om färden, att då de väl satt sig i bilen så tittade inte Cecilia sig så noga omkring hur färden gick eftersom hon nu träffade två nya kompisar till Elisabeth. De pratade om det ena än det andra.

Vad klockan var vid den här tidpunkten under den här resan, det vet inte Cecilia.

Rörande trafikintensiteten säger Cecilia att den nog var ganska lugn eftersom vill minnas att då de stod nere vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan för ljus att de inte hade någon bil efter sig eller bakom sig. Hon säger att de stod som första bil för att svänga vänster ner mot Tunnelgatan.

Cecilia säger att de spelade hög musik i bilen. Hon satt då i bilens baksäte och pratade med Anna och Karin och hon vill minnas att hon kanske inte tittade så väldigt mycket.

Tillsammans med krinsp Gustafsson har Cecilia promenerat den väg hon uppfattade här personerna komma 1986-02-28 .

Följande observationer är gjorda från Tunnelgatan vid rödljusen där bilen stod parkerad.

Tilläggas ska att Cecilia spontant säger att vid tillfället så hade hon inte sina glasögon på sig. Hon hade dem troligtvis i fickan.

När hon tittade upp ser hon tre stycken komma sneddande in mot trottoaren vid Sveavägen 42.

I dag står det en stor reklamskylt på samma plats där hon sett personerna komma. Okänt om denna fanns där 1986-02-28 .

Paret gick alltså från västra till östra sidan på Sveavägen.

I samband med att det första paret, en man och en kommer sakta gående Sveavägen, stannar de till, tittar i ett skyltfönster, som troligtvis är Dekorimas, och strax bakom är det en man som går i samma takt.

Tillägg: det är inte en man och kvinna utan det är tre personer hon ser.

Pol-1988-06-21 1635 E20-03 Förhör med Cecilia Anderstedt.pdf

Pol-1988-06-21 1635 E20-03 Förhör med Cecilia Anderstedt.pdf

Vem som sa det, det kan inte Cecilia uppge direkt utan hon menar att de mer eller mindre sade det allihop, detta att det inte gick att svänga vänster. Förbjuden vänstersväng råder där.

Färden gick då över Kungsgatan och vidare Sveavägen ner till nästa korsning för att där svänga vänster. Det är Tunnelgatskorsningen.

Rent allmänt kan sägas om färden, att då de väl satt sig i bilen så tittade inte Cecilia sig så noga omkring hur färden gick eftersom hon nu träffade två nya kompisar till Elisabeth. De pratade om det ena än det andra.

Vad klockan var vid den här tidpunkten under den här resan, det vet inte Cecilia.

Rörande trafikintensiteten säger Cecilia att den nog var ganska lugn eftersom vill minnas att då de stod nere vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan för ljus att de inte hade någon bil efter sig eller bakom sig. Hon säger att de stod som första bil för att svänga vänster ner mot Tunnelgatan.

Cecilia säger att de spelade hög musik i bilen. Hon satt då i bilens baksäte och pratade med Anna och Karin och hon vill minnas att hon kanske inte tittade så väldigt mycket.

Tillsammans med krinsp Gustafsson har Cecilia promenerat den väg hon uppfattade här personerna komma 1986-02-28 .

Följande observationer är gjorda från Tunnelgatan vid rödljusen där bilen stod parkerad.

Tilläggas ska att Cecilia spontant säger att vid tillfället så hade hon inte sina glasögon på sig. Hon hade dem troligtvis i fickan.

När hon tittade upp ser hon tre stycken komma sneddande in mot trottoaren vid Sveavägen 42.

I dag står det en stor reklamskylt på samma plats där hon sett personerna komma. Okänt om denna fanns där 1986-02-28 .

Paret gick alltså från västra till östra sidan på Sveavägen.

I samband med att det första paret, en man och en kommer sakta gående Sveavägen, stannar de till, tittar i ett skyltfönster, som troligtvis är Dekorimas, och strax bakom är det en man som går i samma takt.

Tillägg: det är inte en man och kvinna utan det är tre personer hon ser.

Cecilia säger att då de lämnade Sveavägen och körde ut Tunnelgatan västerut bar färden av hem till Rågsved.

I Rågsved bor Åke och Elisabeth. Hon säger rent spontant att hon inte lade märke till någonting som hon nu efteråt kan säga att hon reagerade på samt att hon inte lade märke till någonting som kopplar ihop med det som hände på Sveavägen & Tunnelgatan.

Cecilia upprepar sig och säger att då hon först lade märke till paret Palme och den personen, så var hennes uppfattning att det var ett sällskap.

Natten mellan 1986-02-28 och 03-01 så sov Cecilia över hos Åke Larsson Elisabeth Johansson i Rågsved.

Någon gång vid 1986-03-01 02:00 -tiden ringde telefonen.

Cecilia var den som låg närmast telefonen. Hon svarade i den och på andra änden var Anna.

Hon sade någonting liknande:

"den där fyllon vi såg på Sveavägen var ingen fyllo utan det var Olof Palme och nu är han död".

Cecilia tyckte att detta inte var någonting att ringa om på natten och komma med några såna här skämt, men då sade Anna att så var fallet, att hon nu befann på polisstationen.

Då trodde CeciliaAnna och då rusade Cecilia in och väckte Åke och Elisabeth.

Cecilia tror även att Åke pratade med Anna.

Cecilia tillfrågas speciellt om hon har någon uppfattning om hur länge de stod rött ljus, Tunnelgatan & Sveavägen.

Då säger hon att det kanske normalt är rött 1 - 2 minuter men att de nu stannade kanske över en ljusskiftning, eftersom inte hade någon bil efter sig och blev nyfikna av att se vad som hände och hade hänt på Tunnelgatan.

Cecilia säger vidare att avståndet till den plats där blev liggande på gatan och så ljusförhållandena, att hon inte på det avståndet skulle kunna känna igen personen ifråga.

Cecilia säger att det rörde sig en del fotgängare kring och utanför biograferna Kungsgatan och utanför Mac Donalds.

På direkt fråga hur det såg ut i omgivningarna kring mordplatsen så säger hon att det var någon enstaka fotgängare var ute och gick. Dock ingen som hon direkt lade märke till. Ingen som betedde sig på något speciellt sätt.

Pol-1988-06-21 1635 E20-03 Förhör med Cecilia Anderstedt.pdf

Pol-1988-06-21 1635 E20-03 Förhör med Cecilia Anderstedt.pdf

Cecilia säger att då de lämnade Sveavägen och körde ut Tunnelgatan västerut bar färden av hem till Rågsved.

I Rågsved bor Åke och Elisabeth. Hon säger rent spontant att hon inte lade märke till någonting som hon nu efteråt kan säga att hon reagerade på samt att hon inte lade märke till någonting som kopplar ihop med det som hände på Sveavägen & Tunnelgatan.

Cecilia upprepar sig och säger att då hon först lade märke till paret Palme och den personen, så var hennes uppfattning att det var ett sällskap.

Natten mellan 1986-02-28 och 03-01 så sov Cecilia över hos Åke Larsson Elisabeth Johansson i Rågsved.

Någon gång vid 1986-03-01 02:00 -tiden ringde telefonen.

Cecilia var den som låg närmast telefonen. Hon svarade i den och på andra änden var Anna.

Hon sade någonting liknande:

"den där fyllon vi såg på Sveavägen var ingen fyllo utan det var Olof Palme och nu är han död".

Cecilia tyckte att detta inte var någonting att ringa om på natten och komma med några såna här skämt, men då sade Anna att så var fallet, att hon nu befann på polisstationen.

Då trodde CeciliaAnna och då rusade Cecilia in och väckte Åke och Elisabeth.

Cecilia tror även att Åke pratade med Anna.

Cecilia tillfrågas speciellt om hon har någon uppfattning om hur länge de stod rött ljus, Tunnelgatan & Sveavägen.

Då säger hon att det kanske normalt är rött 1 - 2 minuter men att de nu stannade kanske över en ljusskiftning, eftersom inte hade någon bil efter sig och blev nyfikna av att se vad som hände och hade hänt på Tunnelgatan.

Cecilia säger vidare att avståndet till den plats där blev liggande på gatan och så ljusförhållandena, att hon inte på det avståndet skulle kunna känna igen personen ifråga.

Cecilia säger att det rörde sig en del fotgängare kring och utanför biograferna Kungsgatan och utanför Mac Donalds.

På direkt fråga hur det såg ut i omgivningarna kring mordplatsen så säger hon att det var någon enstaka fotgängare var ute och gick. Dock ingen som hon direkt lade märke till. Ingen som betedde sig på något speciellt sätt.

Cecilia antog att dessa tre var i sällskap så tittade hon inte så mycket efter fler personer.

Hon tillfrågas om hon lade märke till några polisbilar eller om hon hörde några efter det att de lämnat korsningen. Hon säger att hon inte gjorde det,

Förhöret avslutas klockan 18:00 .


Det är godkänt utan återuppspelning, hon säger dock att hon skulle vilja läsa det för att se det i tryck.


Stockholm som ovan


Inge Uvemo, krinsp

Lennart Gustafsson, krinsp

Pol-1988-06-21 1635 E20-03 Förhör med Cecilia Anderstedt.pdf

Pol-1988-06-21 1635 E20-03 Förhör med Cecilia Anderstedt.pdf

Cecilia antog att dessa tre var i sällskap så tittade hon inte så mycket efter fler personer.

Hon tillfrågas om hon lade märke till några polisbilar eller om hon hörde några efter det att de lämnat korsningen. Hon säger att hon inte gjorde det,

Förhöret avslutas klockan 18:00 .


Det är godkänt utan återuppspelning, hon säger dock att hon skulle vilja läsa det för att se det i tryck.


Stockholm som ovan


Inge Uvemo, krinsp

Lennart Gustafsson, krinsp

Protokoll fört vid förhör med sjömannen ÖMAN, Roger Emanuel f. - bor Östra Promenaden 51 B, 1 tr., 602 29 Norrköping, tfn: 011 18 13 56. Anställning saknas. Förhöret hållet tisdagen den 15 november 1988 på Urbergsgatan 62, nb, Norrköping med början kl. 10.55, Förhörsledare: Krinsp Ingvar Kjellvås och Thure Nässén. Förhörsvittne: Ej tillgängligt. Bandupptagning.

Öhman informeras om att han ska höras i anledning av att han den 28 februari 1986 befunnit sig på klubben Ixen och detta ingår i utredningen om mordet på Olof Palme.

Roger uppger att det är riktigt att han den 28 februari 1986 på kvällen befann sig på Oxen.

Vid aktuell tid bodde han tillsammans med en tjej vid namn Nina Lund på Industrigatan 4, 4 tr., i Stockholm. Hans förhållande till Nina var lite till och från och det hade pågått sedan några månader tillbaks. Möjligtvis sedan senhösten 1985. Roger säger att han inte hade något förhållande med Nina utan hon var mer som en kompis. Nina Lund var ju Sigge Cedergrens tjej vid detta tillfälle.

Roger uppger att han känner Sigge sedan i början av 1970-talet. Från början av 1970-talet fram till maj 1985 brukade de träffas sporadiskt, säger Roger. Det med sporadiskt innebär ett par gånger i veckan, en gång i veckan. Ibland längre intervaller.

Pol-1988-11-15 1055 KA10584-00 Förhör med Roger Öman om Oxen.pdf

Pol-1988-11-15 1055 KA10584-00 Förhör med Roger Öman om Oxen.pdf

Protokoll fört vid förhör med sjömannen ÖMAN, Roger Emanuel f. - bor Östra Promenaden 51 B, 1 tr., 602 29 Norrköping, tfn: 011 18 13 56. Anställning saknas. Förhöret hållet tisdagen den 15 november 1988 på Urbergsgatan 62, nb, Norrköping med början kl. 10.55, Förhörsledare: Krinsp Ingvar Kjellvås och Thure Nässén. Förhörsvittne: Ej tillgängligt. Bandupptagning.

Öhman informeras om att han ska höras i anledning av att han den 28 februari 1986 befunnit sig på klubben Ixen och detta ingår i utredningen om mordet på Olof Palme.

Roger uppger att det är riktigt att han den 28 februari 1986 på kvällen befann sig på Oxen.

Vid aktuell tid bodde han tillsammans med en tjej vid namn Nina Lund på Industrigatan 4, 4 tr., i Stockholm. Hans förhållande till Nina var lite till och från och det hade pågått sedan några månader tillbaks. Möjligtvis sedan senhösten 1985. Roger säger att han inte hade något förhållande med Nina utan hon var mer som en kompis. Nina Lund var ju Sigge Cedergrens tjej vid detta tillfälle.

Roger uppger att han känner Sigge sedan i början av 1970-talet. Från början av 1970-talet fram till maj 1985 brukade de träffas sporadiskt, säger Roger. Det med sporadiskt innebär ett par gånger i veckan, en gång i veckan. Ibland längre intervaller.

A

Protokoll fört vid förhär med spärrvakten Ebba Gunilla Johnsson, f. - , bor Vasavägen 120 A, 191 70 Sollentuna. Tfn 08 754 88 14. Anställd: Statens Järnvägar, Pendeltågsstationen Rotebro, tfn 0B 754 11 71. Förhöret hållct den 30 maj 1989 i den hördes bostad med början kl. 15.00. Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén Förhörsvittne: Fru Johnssons make, Henry Johnsson.

Fru Johnsson underrättades om att hon skulle höras upplysningsvis om sin bekantskap/kännedom om den för mordet på statsminister Olof Palme åtalade Christer Pettersson.

Johnsson kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas vid sitt tilltalsnamn Gunilla.

Gunilla uppger att hon mycket väl vet vem Christer Pettersson är. Hon säger att hon redan för cirka fem år tillbaka i tiden känt honom. Dels genom sitt arbete på Rotebro pendeltågsstation och hon har även träffat honom ute i Rotebro. Gunilla vill dock tillägga att hon inte har inte haft någon närmare kontakt med Christer annat än att de pratats vid vid några tillfällen.

Geträffande sin kontakt med Christer genom sitt arbete uppger Gunilla att det alltid hördes när Christer var på väg. Det var mycket sällan som han gick genom spärrarna utan han hade för vana att hoppa över staketet. Gunilla uppger vidare att Christer sällan använde sig utav ingångsspärrarna när han skulle till tågen utan oftast så hoppade han över staketet.

• Hylis ej om blanketten anvênds som lortattningsblad

Pol-1989-05-30 1500 KD11347-03 Förhör med Gunilla Johnsson om CP.pdf

Pol-1989-05-30 1500 KD11347-03 Förhör med Gunilla Johnsson om CP.pdf

A

Protokoll fört vid förhär med spärrvakten Ebba Gunilla Johnsson, f. - , bor Vasavägen 120 A, 191 70 Sollentuna. Tfn 08 754 88 14. Anställd: Statens Järnvägar, Pendeltågsstationen Rotebro, tfn 0B 754 11 71. Förhöret hållct den 30 maj 1989 i den hördes bostad med början kl. 15.00. Förhörsledare: Krinsp Thure Nässén Förhörsvittne: Fru Johnssons make, Henry Johnsson.

Fru Johnsson underrättades om att hon skulle höras upplysningsvis om sin bekantskap/kännedom om den för mordet på statsminister Olof Palme åtalade Christer Pettersson.

Johnsson kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas vid sitt tilltalsnamn Gunilla.

Gunilla uppger att hon mycket väl vet vem Christer Pettersson är. Hon säger att hon redan för cirka fem år tillbaka i tiden känt honom. Dels genom sitt arbete på Rotebro pendeltågsstation och hon har även träffat honom ute i Rotebro. Gunilla vill dock tillägga att hon inte har inte haft någon närmare kontakt med Christer annat än att de pratats vid vid några tillfällen.

Geträffande sin kontakt med Christer genom sitt arbete uppger Gunilla att det alltid hördes när Christer var på väg. Det var mycket sällan som han gick genom spärrarna utan han hade för vana att hoppa över staketet. Gunilla uppger vidare att Christer sällan använde sig utav ingångsspärrarna när han skulle till tågen utan oftast så hoppade han över staketet.

• Hylis ej om blanketten anvênds som lortattningsblad

Sida 1 av 40

D 21501 2A

THURE, övriga personuppgifter redovisas

Protokoll fört vid förhör med Nässén, på särskild handling.

Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler på Polhemsgatan 30, Stockholm, den 23 oktober 2014, med början klockan 10.06.

Förhörsledare: krkom Hans Melander Förhörsvittne: krinsp Lennart Gustafsson

Nässen underrättas om att han ska höras upplysningsvis gällande omständigheter runt mordet på statsminister Olof Palme samt omständigheter runt utredningen av samma brott.

FHLT: Hans Melander FHL2: Lennart Gustafsson TN: Thure Nässén

FHLT: Vi kan väl börja och konstatera att du har ju varit väldigt aktiv i den här utredningen runt mordet på statsministern då. Du har ju varit med under många herrans år. Jag vet inte, kan du ge oss en liten tillbakablick när du kom in i utredningen och hur länge du var med och så vidare.

TN: Jag minns, några veck... nej, några dar tror jag det var efter mordet, började jag på måndag, jag tror att jag... och det varsom var chef då för oss där, det kommer jag ihåg. Jag kan ju säga såhär, att det var ju, ja,Sedan var jag ju med'till, ja, tills jag gick i pension egentligen. Jag träffade en... kom väl med någon gång senare också, det gällde ett vapen men det är väl... FHL2: Vilket år gick du i pension?

TN:FHL2:

TN: Ja, den

FHLI: Ja, du är ju känd för att ha varit en (och känt mycket folk och' osv, osv. Vad har du för kommentar till det?

TN: Ja, det är väl både på gott och ont, jag tycker att jag har haft mest... jag har ju2

|

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 1 av 40

D 21501 2A

THURE, övriga personuppgifter redovisas

Protokoll fört vid förhör med Nässén, på särskild handling.

Förhöret hållet i rikskriminalens lokaler på Polhemsgatan 30, Stockholm, den 23 oktober 2014, med början klockan 10.06.

Förhörsledare: krkom Hans Melander Förhörsvittne: krinsp Lennart Gustafsson

Nässen underrättas om att han ska höras upplysningsvis gällande omständigheter runt mordet på statsminister Olof Palme samt omständigheter runt utredningen av samma brott.

FHLT: Hans Melander FHL2: Lennart Gustafsson TN: Thure Nässén

FHLT: Vi kan väl börja och konstatera att du har ju varit väldigt aktiv i den här utredningen runt mordet på statsministern då. Du har ju varit med under många herrans år. Jag vet inte, kan du ge oss en liten tillbakablick när du kom in i utredningen och hur länge du var med och så vidare.

TN: Jag minns, några veck... nej, några dar tror jag det var efter mordet, började jag på måndag, jag tror att jag... och det varsom var chef då för oss där, det kommer jag ihåg. Jag kan ju säga såhär, att det var ju, ja,Sedan var jag ju med'till, ja, tills jag gick i pension egentligen. Jag träffade en... kom väl med någon gång senare också, det gällde ett vapen men det är väl... FHL2: Vilket år gick du i pension?

TN:FHL2:

TN: Ja, den

FHLI: Ja, du är ju känd för att ha varit en (och känt mycket folk och' osv, osv. Vad har du för kommentar till det?

TN: Ja, det är väl både på gott och ont, jag tycker att jag har haft mest... jag har ju2

|

Sida 2 av 40

FHLI: Nej.

TN: Utan jag kunde prata med dom.FHLI:kan hal Det är ju då man blir effektiv eller vad har du för tankar runt det där?

TN: Nej, man kanske kansom kanske. Jag vet inte, det är väl det enda jag... det är väl det jag kanske tänkt på ibland.

FHL1: Ja.

TN: Och det gäller väl framför allt. Han följde jag ju med upp till

FHL1: TillFHL1: Ja, det var ju lite|men det var ju alldeles1

FHLI: Jaså, det var?

TN: Jajamän.

FHLI: Ja, okej, okej.FHLT: Jo, det är ju där det hamnar (, så är det ju. TN: Och han var förbannadſför kan jag säga, för att han sade, ſFHL1: Ja, vi ska inte prata omTN: Nej, det var ett exempel.

X Х

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 2 av 40

FHLI: Nej.

TN: Utan jag kunde prata med dom.FHLI:kan hal Det är ju då man blir effektiv eller vad har du för tankar runt det där?

TN: Nej, man kanske kansom kanske. Jag vet inte, det är väl det enda jag... det är väl det jag kanske tänkt på ibland.

FHL1: Ja.

TN: Och det gäller väl framför allt. Han följde jag ju med upp till

FHL1: TillFHL1: Ja, det var ju lite|men det var ju alldeles1

FHLI: Jaså, det var?

TN: Jajamän.

FHLI: Ja, okej, okej.FHLT: Jo, det är ju där det hamnar (, så är det ju. TN: Och han var förbannadſför kan jag säga, för att han sade, ſFHL1: Ja, vi ska inte prata omTN: Nej, det var ett exempel.

X Х

Sida 3 av 40

FHLT: Det är ju som du säger, att det är |på alla sätt och vis.

TN: Ja, det får jag väl hoppas.

FHLI: Ja, jodå, det är det. Om jag ställer frågan såhär, är det några runt dom här, det är ju många missbrukare och folk som har hamnat på kant med samhället om vi uttrycker oss så, som är involverade i utredningen runt mordet på Olof Palme. Om vi tittar på Stockholm, om vi glömmeroch såhär, utan vi tittar mera på Stockholm och det här, är det några som du tycker har utmärkt sig på något speciellt sätt eller.

TN: Ja, jag vet inte,var väl ingen sådär som jag|det är väl också en av dom få.

p FHL1: (?

TN: Ja, om han nu lever, jag vet inte.

FHLI: Han är faktiskt död.

TN: Jaså, är han, ja, han är död också, jaha. Ja.och han är ju också död och vem fasen vad det mer. Ja, du kanske inte vill prata...

FHL2:TN: Ja,och han är död.

FHLT: Ja, dom stryker ju med, dom lever hårt.

TN: Dom lever hårt, ja. Och så var det några tjejer men dom kommer jag inte jag ihåg, |, hon kommer du kanske ihåg.. Och... nej. Ja, det var så jäkla mycket folk runt det där (ohörbart) komma ihåg dom alla, jag kan inte komma ihåg namnen.

FHL1: Nej, nej, jag förstår det, jag förstår det. Men hur ser du på dom här då med tanke1

TN: Det måste jag säga, mycket var ju mycket var ju...och sådana och alla var ute efter dom där 50 miljonerna eller 50.000 tusen eller vad fasen det nu var.

FHLT: Ja, ja, men det är klart, det är klart.

TN: Det var många som var det och det blev, det blev inte, det är väl ingen som har fått det än.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 3 av 40

FHLT: Det är ju som du säger, att det är |på alla sätt och vis.

TN: Ja, det får jag väl hoppas.

FHLI: Ja, jodå, det är det. Om jag ställer frågan såhär, är det några runt dom här, det är ju många missbrukare och folk som har hamnat på kant med samhället om vi uttrycker oss så, som är involverade i utredningen runt mordet på Olof Palme. Om vi tittar på Stockholm, om vi glömmeroch såhär, utan vi tittar mera på Stockholm och det här, är det några som du tycker har utmärkt sig på något speciellt sätt eller.

TN: Ja, jag vet inte,var väl ingen sådär som jag|det är väl också en av dom få.

p FHL1: (?

TN: Ja, om han nu lever, jag vet inte.

FHLI: Han är faktiskt död.

TN: Jaså, är han, ja, han är död också, jaha. Ja.och han är ju också död och vem fasen vad det mer. Ja, du kanske inte vill prata...

FHL2:TN: Ja,och han är död.

FHLT: Ja, dom stryker ju med, dom lever hårt.

TN: Dom lever hårt, ja. Och så var det några tjejer men dom kommer jag inte jag ihåg, |, hon kommer du kanske ihåg.. Och... nej. Ja, det var så jäkla mycket folk runt det där (ohörbart) komma ihåg dom alla, jag kan inte komma ihåg namnen.

FHL1: Nej, nej, jag förstår det, jag förstår det. Men hur ser du på dom här då med tanke1

TN: Det måste jag säga, mycket var ju mycket var ju...och sådana och alla var ute efter dom där 50 miljonerna eller 50.000 tusen eller vad fasen det nu var.

FHLT: Ja, ja, men det är klart, det är klart.

TN: Det var många som var det och det blev, det blev inte, det är väl ingen som har fått det än.

Sida 4 av 40

FHLT: Nej. Har du hört någon som liksom har, ja, sagt att han har varit ute efter pengar eller sagt att han har varit ute efter belöningen eller vad...

P TN: Jajamän, det är många det, vi kan juta.var ju ute efter pengar.

FHLI: Okej.

TN: Och fasen var det flera,.

FHLT: Och det pratade dom med dig om eller vad?

TN: Nej,FHLI:?

TN: Jag sade, jag har ju inga pengar sade jag (ohörbart). Det vet Lennart, han vet ju (, vi hade ju inga pengar att dela ut utan det...

FHLT: Men hur hade dom tänkt sig få ut dom där pengarna då, vad var tanken?

TN: Om dom skulle komma hit med mordvapnet.

FHLT: Det var det det var frågan om?

TN: Ja, och det blev en fällande dom så.

FHLT: Ja, det var ju en förutsättning.

TN: Ja, det var förutsättningen för att få det.

FHLI: Men dom menade på att dom eventuellt hade möjlighet att plocka fram ett mordvapen alltså eller vad?

TN: Dom hade sett eller hört talas... det var väl, ja, hur var det nu då, var det kanske femte, sjätte, det hade vandrat, det här kanske var den sjätte som pratade om samma sak.

FHLI: Ja, ja.

TN: Fast den hade ju vandrat mellan, från någon annan uppgiftslämnare till den här sista då och det var för det nIan var ju den som kanske höll i en del vapen och|

så det är väl...

FHLT: Jo, det är väl ingen hemlighet.xx)

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 4 av 40

FHLT: Nej. Har du hört någon som liksom har, ja, sagt att han har varit ute efter pengar eller sagt att han har varit ute efter belöningen eller vad...

P TN: Jajamän, det är många det, vi kan juta.var ju ute efter pengar.

FHLI: Okej.

TN: Och fasen var det flera,.

FHLT: Och det pratade dom med dig om eller vad?

TN: Nej,FHLI:?

TN: Jag sade, jag har ju inga pengar sade jag (ohörbart). Det vet Lennart, han vet ju (, vi hade ju inga pengar att dela ut utan det...

FHLT: Men hur hade dom tänkt sig få ut dom där pengarna då, vad var tanken?

TN: Om dom skulle komma hit med mordvapnet.

FHLT: Det var det det var frågan om?

TN: Ja, och det blev en fällande dom så.

FHLT: Ja, det var ju en förutsättning.

TN: Ja, det var förutsättningen för att få det.

FHLI: Men dom menade på att dom eventuellt hade möjlighet att plocka fram ett mordvapen alltså eller vad?

TN: Dom hade sett eller hört talas... det var väl, ja, hur var det nu då, var det kanske femte, sjätte, det hade vandrat, det här kanske var den sjätte som pratade om samma sak.

FHLI: Ja, ja.

TN: Fast den hade ju vandrat mellan, från någon annan uppgiftslämnare till den här sista då och det var för det nIan var ju den som kanske höll i en del vapen och|

så det är väl...

FHLT: Jo, det är väl ingen hemlighet.xx)

Sida 5 av 40

TN: Nej, det är ingen hemlighet. Men i övrigt så vet jag fasen inte någon som jag pratade med så mycket om det, för att jag har ju kommit ifrån, jag har svårt att komma ihåg, fan jag är 80 år.

FHLI: Ja, men du verkar ju rätt pigg ändå tycker jag.

TN: Ja, men det...

FHLT: Förhållandevis.

TN: Men jag har gjort en riktig jävla,, nästanhar jag, det kan vara därför.

FHLI: Ja. Nej, men även liksom i... du har inga problem att hänga med.

TN: Jo, jag har hängt med så gott cn gör.

FHLI: Ja, och det är väl alltid skönt att man liksom har...

TN: Jodå.

FHL1: Har dom gåvorna kvar.

TN: Mm. Ja, fortsätt får jag höra om det är något mera.

FHLI: Ja, absolut.

FHL2: Jo, uppfattningen har ju varit bland oss utredare under den tiden du jobbade Thure, att det var du som. Vad har du för kommentar till det.

TN: Jag är|, till att hitta, utan det var ju... jag kommer inte ihåg hur han kom fram i bilden, jag har... ja, var det inte ni som hade det, alltså som hade|, du och Jag vet, jag kom...

FHL2: Nej.

TN: Men vilka hade det, det var någon som hade i alla fall, det vet jag för att...

FHL2: Nej, det var ju på

man haddTN: Jaha.

FHL2:TN: Men dom

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 5 av 40

TN: Nej, det är ingen hemlighet. Men i övrigt så vet jag fasen inte någon som jag pratade med så mycket om det, för att jag har ju kommit ifrån, jag har svårt att komma ihåg, fan jag är 80 år.

FHLI: Ja, men du verkar ju rätt pigg ändå tycker jag.

TN: Ja, men det...

FHLT: Förhållandevis.

TN: Men jag har gjort en riktig jävla,, nästanhar jag, det kan vara därför.

FHLI: Ja. Nej, men även liksom i... du har inga problem att hänga med.

TN: Jo, jag har hängt med så gott cn gör.

FHLI: Ja, och det är väl alltid skönt att man liksom har...

TN: Jodå.

FHL1: Har dom gåvorna kvar.

TN: Mm. Ja, fortsätt får jag höra om det är något mera.

FHLI: Ja, absolut.

FHL2: Jo, uppfattningen har ju varit bland oss utredare under den tiden du jobbade Thure, att det var du som. Vad har du för kommentar till det.

TN: Jag är|, till att hitta, utan det var ju... jag kommer inte ihåg hur han kom fram i bilden, jag har... ja, var det inte ni som hade det, alltså som hade|, du och Jag vet, jag kom...

FHL2: Nej.

TN: Men vilka hade det, det var någon som hade i alla fall, det vet jag för att...

FHL2: Nej, det var ju på

man haddTN: Jaha.

FHL2:TN: Men dom

Sida 6 av 40

FHLutav!

å.

som Lennart säger, med anledning

TN: Jajamän, det gjorde det.det är väl inte någonting som

FHLI: Sedan att man ska haär känt, för mig i alla fall.

FHL2: Nej.

TN: (ohörbart)

FHL2: Nej, det var ju såhär, att tips på|inkom ju ganska tidigt i utredningen, redan i början av mars 1986 och det var ju den sasom man kallade då... och det var ju att han var enpå|TN: Ja, just det, det var det, han var det ja. Och vem som kom med den där, det var någon...

FHL2: Det vardet.

TN: Ja, det var han, det var. Det var han satt endera på häktet eller också satt han på Kumla, någon utav dom. Det var han som kom med det första, det kom ju ganska fort i mars ett tips.

FHL2: Mm, mm.

TN: På...

FHL2: Pa|, ja, om heter... om han kallades för det, om man kallade honom för 1

te det vet jag inte.

FHL2: Nej

TN: Men han förekom i alla fall och det var... Sedan började vi titta på honom för han var ju, han såg man ju då och då, för jag hade sett han mycket sedan jag fick se vem han var. Tänk, det är ju han som gick på|på vad fan hette det stället?

FHL2:

TN: Nej, du vet, det var ett|där, dom var på dagarna och fick mat dom här...

FHL2: Ja, just det.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 6 av 40

FHLutav!

å.

som Lennart säger, med anledning

TN: Jajamän, det gjorde det.det är väl inte någonting som

FHLI: Sedan att man ska haär känt, för mig i alla fall.

FHL2: Nej.

TN: (ohörbart)

FHL2: Nej, det var ju såhär, att tips på|inkom ju ganska tidigt i utredningen, redan i början av mars 1986 och det var ju den sasom man kallade då... och det var ju att han var enpå|TN: Ja, just det, det var det, han var det ja. Och vem som kom med den där, det var någon...

FHL2: Det vardet.

TN: Ja, det var han, det var. Det var han satt endera på häktet eller också satt han på Kumla, någon utav dom. Det var han som kom med det första, det kom ju ganska fort i mars ett tips.

FHL2: Mm, mm.

TN: På...

FHL2: Pa|, ja, om heter... om han kallades för det, om man kallade honom för 1

te det vet jag inte.

FHL2: Nej

TN: Men han förekom i alla fall och det var... Sedan började vi titta på honom för han var ju, han såg man ju då och då, för jag hade sett han mycket sedan jag fick se vem han var. Tänk, det är ju han som gick på|på vad fan hette det stället?

FHL2:

TN: Nej, du vet, det var ett|där, dom var på dagarna och fick mat dom här...

FHL2: Ja, just det.

Sida 7 av 40

TN: Jag kommer inte ihåg vad det hette, där gick han juhan litegrann, jag kommer ihåg honom sedan dess. Och sedan såg jag honom sommaren -86 när han kommer och går pgår på. Då tänker jag för mig själv, jaha, det där var|

, honom har jag inte sett på många år. Och han kommer ut ifrån länsstyrelsens entré minns jag, för jag hade varit och gjort någonting nere på stan.

FHL2: Hade du haft medatt göra tidigare? TN: Jag visste vem han var men inte mera, för annars hade jag inte känt igen honom, och det var i samband medom var... jag undrar om inte jag såg honom men jag har aldrig haft med honom att göra någonting. Den som säger det han far med osanning.

FHL1: Nej, det är... sedan kan vi ju gå in på här med att det har ju skrivits mycket om det här mordet och det har ju varit mycket tv-program osv, osv, osv.

TN: Det har det varit.

FHLI: Och du förekommer ju en del du också.

TN: Jadå, det vet jag, både positivt och negativt.

FHLI: Både positivt och negativt.

TN: Det har jag (ohörbart).

FHL1:finns det en journalist som heter.

TN:FHLI: Det väcker upp känslor?

TN: Det gör det,FHLI: Okej, kan du vidareutveckla det?

TN: Nej, jag kan inte, för jag vägrade att träffa honom, jag ville inte träffa honom.

FHLT: Okej, vad han hade fått

TN: För han, det var när handet ifrån det vet jag inte men det var...

FHLT: Du får hemskt gärna utveckla det och...

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 7 av 40

TN: Jag kommer inte ihåg vad det hette, där gick han juhan litegrann, jag kommer ihåg honom sedan dess. Och sedan såg jag honom sommaren -86 när han kommer och går pgår på. Då tänker jag för mig själv, jaha, det där var|

, honom har jag inte sett på många år. Och han kommer ut ifrån länsstyrelsens entré minns jag, för jag hade varit och gjort någonting nere på stan.

FHL2: Hade du haft medatt göra tidigare? TN: Jag visste vem han var men inte mera, för annars hade jag inte känt igen honom, och det var i samband medom var... jag undrar om inte jag såg honom men jag har aldrig haft med honom att göra någonting. Den som säger det han far med osanning.

FHL1: Nej, det är... sedan kan vi ju gå in på här med att det har ju skrivits mycket om det här mordet och det har ju varit mycket tv-program osv, osv, osv.

TN: Det har det varit.

FHLI: Och du förekommer ju en del du också.

TN: Jadå, det vet jag, både positivt och negativt.

FHLI: Både positivt och negativt.

TN: Det har jag (ohörbart).

FHL1:finns det en journalist som heter.

TN:FHLI: Det väcker upp känslor?

TN: Det gör det,FHLI: Okej, kan du vidareutveckla det?

TN: Nej, jag kan inte, för jag vägrade att träffa honom, jag ville inte träffa honom.

FHLT: Okej, vad han hade fått

TN: För han, det var när handet ifrån det vet jag inte men det var...

FHLT: Du får hemskt gärna utveckla det och...

Sida 8 av 40

TN: Nej, jag kommer inte ihåg vad fan... han gjorde någon jävla, gjorde någon tv, någon ty skulle han göra.

FHLI: Ja.

TN: Och det var väl till någotdagarna ska jag tala om för di ingenting att prata med dig om.ırra om, han ringde mig...

. Jag sade, jag har

FHLI: Okej.

TN: Och då vart... och på den vägen sedan fick jag höra en massa skit som han spridde ut om mig, det var allt, det var...

FHLI: Ja, vad är det för skit han skrev om dig?

TN: Ja, det var väl för att jag hade kanske pratat... därför det var någonting om... kan ha varit någonting med eller också var det någon annan. Jag kan inte riktigt säga vad fan det var men det var någonting han surrade om...

FHLT: Mm.

TN: Men jag hade, jag hade, jag träffade tror jag honom några, en eller två gånger

FHL1: Det är just det, att han gjorde jusom heter (en ja,när han sökte upp bland anna han sökte upp!

såhär. TN: Stämmer det, och till, nu kom jag på det.

FHLI: Vem

dom,?

TN:FHLT: Ja, okej.

TN: Det var han och kanskeockså dom hämtade ioch kom hit med, det är|. Det (ohörbart) och jag pratade inte

eller efter. för då var det färdigkört.

FHL1: Men i det härså medverkar ju även du.

TN: Ja, jag vet det.

FHLI: Du är med och berättar om din polisiära karriär och vad du har gjort och inte gjort och sådär.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 8 av 40

TN: Nej, jag kommer inte ihåg vad fan... han gjorde någon jävla, gjorde någon tv, någon ty skulle han göra.

FHLI: Ja.

TN: Och det var väl till någotdagarna ska jag tala om för di ingenting att prata med dig om.ırra om, han ringde mig...

. Jag sade, jag har

FHLI: Okej.

TN: Och då vart... och på den vägen sedan fick jag höra en massa skit som han spridde ut om mig, det var allt, det var...

FHLI: Ja, vad är det för skit han skrev om dig?

TN: Ja, det var väl för att jag hade kanske pratat... därför det var någonting om... kan ha varit någonting med eller också var det någon annan. Jag kan inte riktigt säga vad fan det var men det var någonting han surrade om...

FHLT: Mm.

TN: Men jag hade, jag hade, jag träffade tror jag honom några, en eller två gånger

FHL1: Det är just det, att han gjorde jusom heter (en ja,när han sökte upp bland anna han sökte upp!

såhär. TN: Stämmer det, och till, nu kom jag på det.

FHLI: Vem

dom,?

TN:FHLT: Ja, okej.

TN: Det var han och kanskeockså dom hämtade ioch kom hit med, det är|. Det (ohörbart) och jag pratade inte

eller efter. för då var det färdigkört.

FHL1: Men i det härså medverkar ju även du.

TN: Ja, jag vet det.

FHLI: Du är med och berättar om din polisiära karriär och vad du har gjort och inte gjort och sådär.

Sida 9 av 40

TN: Karriären är väl ganska kortfattat för det...

FHLI: Ja, ja, jo, jo, men din polisiära bana, om vi uttrycker det så då.

TN: Ja, det kan jag hålla med om.

FHL1: Ja. Sedan så, om man tittar riktigt nogaoch försöker analysera vad som sägs och inte sägs så är det ju... då måste man dra slutsatsen, detTN: Ja, det finns.

FHLT: Det finns, ja.

TN: Men det finns ju på

FHLT: Ja. Sedan sägerdessutom att han, när han finnsså blir han avvisad därifrån.

TN: Ja, det kommer jag ihåg just att han pratade om, det är riktigt men utan vem.

FHLI: Ja, det är frågan det.

TN: Jag måste tro... jag har en känsla av att det var.

FHLT: Attär den som avvisar.

TN: Ja.

FHLT: Från platsen.TN: Ja, det är såFHLI: Du pratar om

nu eller?

TN: Ja.

FHLT: Ja, okej.

TN: Nej, hörru du, det enda jag vet det var att... för han, jag hörde ju på det där, vi fick ju efter mycket omoch det har ni väl kvar här antar jag.

FHLI: Du menar?

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 9 av 40

TN: Karriären är väl ganska kortfattat för det...

FHLI: Ja, ja, jo, jo, men din polisiära bana, om vi uttrycker det så då.

TN: Ja, det kan jag hålla med om.

FHL1: Ja. Sedan så, om man tittar riktigt nogaoch försöker analysera vad som sägs och inte sägs så är det ju... då måste man dra slutsatsen, detTN: Ja, det finns.

FHLT: Det finns, ja.

TN: Men det finns ju på

FHLT: Ja. Sedan sägerdessutom att han, när han finnsså blir han avvisad därifrån.

TN: Ja, det kommer jag ihåg just att han pratade om, det är riktigt men utan vem.

FHLI: Ja, det är frågan det.

TN: Jag måste tro... jag har en känsla av att det var.

FHLT: Attär den som avvisar.

TN: Ja.

FHLT: Från platsen.TN: Ja, det är såFHLI: Du pratar om

nu eller?

TN: Ja.

FHLT: Ja, okej.

TN: Nej, hörru du, det enda jag vet det var att... för han, jag hörde ju på det där, vi fick ju efter mycket omoch det har ni väl kvar här antar jag.

FHLI: Du menar?

Sida 10 av 40

TN: Ja,FHL1: På

TN: Ja.

FHLT: Ja, det har vi ju.

TN: Ja, då vet ni ju vad han säger då.

FHLT: Eller|har vi inte,TN: Ja, det stämmer.

FHLT: Ja, så att där står vi ju. Men det vi vet Öpåstår beträffandeatt dom ses jUL

TN: Ja, det är riktigt

FHLT: Det är riktigt, ja. Men däremot så säger han att han blir avvisad från, när han befinner sig utanför|, så är det någon som avvisar honom därifrån och den personen gör han gällande är du.

TN: Nej, det kan jag då säga, den kvällen var jag hemma, jag var fan inte.. nej, det var det jävligaste jag har hört, |FHLT: Ja, och för att det inte skulle bli några misstag och missförstånd och förvecklingar runt det här då, så har vi ju även hörtom just den här uppgiften.

TN: Ja.

FHLI: Och det finns ett förhör med honom som är hållet 060308, 8 mars 2006 alltså. Och där är han inne på det här också och påstår samma sak, att han har träffat dig utanförTN: Ja, du, jag bestämt förnekar, jag har aldrig ens varit där, jag... inte...

FHLI: Nej.

TN: Nej, och jag var hemma och jag hadeoch jag hade tanten hemma, fast nu har hon flyttat. Hon har... hon flyttade, när var det, när stack hon iväg.

94.

FHLT: Ja, okej.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 10 av 40

TN: Ja,FHL1: På

TN: Ja.

FHLT: Ja, det har vi ju.

TN: Ja, då vet ni ju vad han säger då.

FHLT: Eller|har vi inte,TN: Ja, det stämmer.

FHLT: Ja, så att där står vi ju. Men det vi vet Öpåstår beträffandeatt dom ses jUL

TN: Ja, det är riktigt

FHLT: Det är riktigt, ja. Men däremot så säger han att han blir avvisad från, när han befinner sig utanför|, så är det någon som avvisar honom därifrån och den personen gör han gällande är du.

TN: Nej, det kan jag då säga, den kvällen var jag hemma, jag var fan inte.. nej, det var det jävligaste jag har hört, |FHLT: Ja, och för att det inte skulle bli några misstag och missförstånd och förvecklingar runt det här då, så har vi ju även hörtom just den här uppgiften.

TN: Ja.

FHLI: Och det finns ett förhör med honom som är hållet 060308, 8 mars 2006 alltså. Och där är han inne på det här också och påstår samma sak, att han har träffat dig utanförTN: Ja, du, jag bestämt förnekar, jag har aldrig ens varit där, jag... inte...

FHLI: Nej.

TN: Nej, och jag var hemma och jag hadeoch jag hade tanten hemma, fast nu har hon flyttat. Hon har... hon flyttade, när var det, när stack hon iväg.

94.

FHLT: Ja, okej.

Sida 11 av 40

TN: Hon vet att jag var hemma.

FHLI: Men du jobbade inte den kvällen över huvudtaget?

TN: Nej, nej, nej, jag var hemma.

FHLI: Okej

TN: Jag var ledig. Ja, det går väl att titta i listorna, (chörbart).

FHLI: Ja, men du förstår säkert att vi kommer fram till sådana här uppgifter så måste vi kolla dom givetvis.

TN: Ja, det är klart, det är jag väl införstådd med men...FHLT: Så jag hoppas inte du tar illa upn utan attesTA.

FHLI: Ja.

TN: Och du vet, det är fjorton år, jag har inte hört ett ljud ifrån (ohörbart) då plötsligt dyker det upp här att man har ... nej, det tycker jag är lite väl...FHLT: Ja. Nej, jag hoppas du har förståelse för att vi är tvungna att kolla upp det.

TN: Det förstår jag, det gör jag, javisst, det är jag väl införstådd med.

FHLI: Så att det är inte på något sätt och vis det att vi misstror dig, men i och med att uppgifterna finns så måste vi liksom kontrollera och ställa frågor.

TN: Ja, men varför... ja, men dom här uppgifterna måste ju, har ju ha funnits... vad sade du nyss, sedan 2006?

FHLI: Ja.

TN: Ja, fan det är ju åtta år sedan.

FHLI: Ja

TN: Mm, ja, ja.

FHLI: Men som jag förstår på dig så finns det alltså en möjlighet att kontrollera dina uppgifter genom att prata med din...

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 11 av 40

TN: Hon vet att jag var hemma.

FHLI: Men du jobbade inte den kvällen över huvudtaget?

TN: Nej, nej, nej, jag var hemma.

FHLI: Okej

TN: Jag var ledig. Ja, det går väl att titta i listorna, (chörbart).

FHLI: Ja, men du förstår säkert att vi kommer fram till sådana här uppgifter så måste vi kolla dom givetvis.

TN: Ja, det är klart, det är jag väl införstådd med men...FHLT: Så jag hoppas inte du tar illa upn utan attesTA.

FHLI: Ja.

TN: Och du vet, det är fjorton år, jag har inte hört ett ljud ifrån (ohörbart) då plötsligt dyker det upp här att man har ... nej, det tycker jag är lite väl...FHLT: Ja. Nej, jag hoppas du har förståelse för att vi är tvungna att kolla upp det.

TN: Det förstår jag, det gör jag, javisst, det är jag väl införstådd med.

FHLI: Så att det är inte på något sätt och vis det att vi misstror dig, men i och med att uppgifterna finns så måste vi liksom kontrollera och ställa frågor.

TN: Ja, men varför... ja, men dom här uppgifterna måste ju, har ju ha funnits... vad sade du nyss, sedan 2006?

FHLI: Ja.

TN: Ja, fan det är ju åtta år sedan.

FHLI: Ja

TN: Mm, ja, ja.

FHLI: Men som jag förstår på dig så finns det alltså en möjlighet att kontrollera dina uppgifter genom att prata med din...

Sida 12 av 40

TN: Före detta.

FHLT: Före detta fru.

TN: Ja.

FHLT: Och ävensom jag förstår det.

TN: Jadå,FHLI: Ja,TN: Nej,inte ihåg.

FHLT: Men frugan finns det möjlighet att prata med?

TN: Ja, hon finns, borFHLT: Hon bor.

TN: Ja.

FHL2: Var bodde du -86?

TN:FHLI: (ohörbart)

TN: Ja,. Inflyttade där den 1 juli, augusti kanske det var, 1977.

FHL2: Okej. Av vem och när fick du reda på vad som hade hänt på Sveavägen?

TN: Det kan jag säga, det var att lyssna på radion någon gång vid... ja, var vid fem kanske jag var... jag är morgonpigg. jag vaknar jävligt tidigt, vid femtiden. Tycker... hör dom nämner om att det har hänt på Sveavägen. Men då tänkte jag då ska jag gå ner och titta, vi har ju tidning, det är ju det här på tidningen, det stod om på första sidan, om det var Dagens nyheter eller Svenska dagbladet, en utav dom var det.

FHL2: Ja, ja.

TN: (ohörbart)

FHL2: Vid den här tiden ifråga var jobbade du då?

TN: Jag var på

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 12 av 40

TN: Före detta.

FHLT: Före detta fru.

TN: Ja.

FHLT: Och ävensom jag förstår det.

TN: Jadå,FHLI: Ja,TN: Nej,inte ihåg.

FHLT: Men frugan finns det möjlighet att prata med?

TN: Ja, hon finns, borFHLT: Hon bor.

TN: Ja.

FHL2: Var bodde du -86?

TN:FHLI: (ohörbart)

TN: Ja,. Inflyttade där den 1 juli, augusti kanske det var, 1977.

FHL2: Okej. Av vem och när fick du reda på vad som hade hänt på Sveavägen?

TN: Det kan jag säga, det var att lyssna på radion någon gång vid... ja, var vid fem kanske jag var... jag är morgonpigg. jag vaknar jävligt tidigt, vid femtiden. Tycker... hör dom nämner om att det har hänt på Sveavägen. Men då tänkte jag då ska jag gå ner och titta, vi har ju tidning, det är ju det här på tidningen, det stod om på första sidan, om det var Dagens nyheter eller Svenska dagbladet, en utav dom var det.

FHL2: Ja, ja.

TN: (ohörbart)

FHL2: Vid den här tiden ifråga var jobbade du då?

TN: Jag var på

Sida 13 av 40

FHL2:. Kommer du ihåg när... hade du jobbat under fredagen eller slutat eller var du...?

TN: Nej, jag tror, hörru du, jag undrar om inte jag var ledig, för jag har för mig atteller någonting sådant där, så jag kanske var ute och åkte skidor. Jag vet inte men jag var ju inte borta, men vi var hemma, utan vi var hemma. Jag ägnade mig fullt om för(ohörbart).

FHL2: När trädde du i tjänst efter att du hade hört det här?

TN: Det var nog på söndag, för att då ringde vi själv, jag ringde själv in, jag och en till, han jobbade väl här förresten,. Han är på. Jag tror att det var han och jag som åkte in och det var ju liksom som jag sade tidigare, det varFHLI: Nej.

TN: Sedan jobbade vi, ja, var hamnade vi sedan, var det (ohörbart)som tog hand om oss tro, jag tror att det var han.

FHL1: Ja, okej.

TN: Och sedan blev (ohörbart) 1987 eller -88, jag kommer inte ens ihåg, 87/88, jag tror det var -88.

FHL2: Mars 1988.

TN: Ja, just det.

FHLT: Om vi återgår till din fru då. Vad heter hon och var får vi tag på henne?

TN:heter hon, hon är|FHLI: Ja, okej.

TN: Telefon har jag på... hon kommer att bli, säga det, vada., hon kan jag ju inte ta med, hon...

FHLI: Nej, hon visste väl inte var du var hoppas jag.

TN: Nej, det får jag hoppas, och jag tror hon var på ss ska vi se. Är det någon som har bra, som ser bra.,

FHLT: Jadå. Då läser jag från Thures mobil här,. Tack

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 13 av 40

FHL2:. Kommer du ihåg när... hade du jobbat under fredagen eller slutat eller var du...?

TN: Nej, jag tror, hörru du, jag undrar om inte jag var ledig, för jag har för mig atteller någonting sådant där, så jag kanske var ute och åkte skidor. Jag vet inte men jag var ju inte borta, men vi var hemma, utan vi var hemma. Jag ägnade mig fullt om för(ohörbart).

FHL2: När trädde du i tjänst efter att du hade hört det här?

TN: Det var nog på söndag, för att då ringde vi själv, jag ringde själv in, jag och en till, han jobbade väl här förresten,. Han är på. Jag tror att det var han och jag som åkte in och det var ju liksom som jag sade tidigare, det varFHLI: Nej.

TN: Sedan jobbade vi, ja, var hamnade vi sedan, var det (ohörbart)som tog hand om oss tro, jag tror att det var han.

FHL1: Ja, okej.

TN: Och sedan blev (ohörbart) 1987 eller -88, jag kommer inte ens ihåg, 87/88, jag tror det var -88.

FHL2: Mars 1988.

TN: Ja, just det.

FHLT: Om vi återgår till din fru då. Vad heter hon och var får vi tag på henne?

TN:heter hon, hon är|FHLI: Ja, okej.

TN: Telefon har jag på... hon kommer att bli, säga det, vada., hon kan jag ju inte ta med, hon...

FHLI: Nej, hon visste väl inte var du var hoppas jag.

TN: Nej, det får jag hoppas, och jag tror hon var på ss ska vi se. Är det någon som har bra, som ser bra.,

FHLT: Jadå. Då läser jag från Thures mobil här,. Tack

Sida 14 av 40

TN. Och hon var hemma, det tror jag i alla fall om inte hon, men hon(ohörbart) jag hoppas att hon var hemma.

FHLI: Ja.

TN: Den kvällen, hoppas, det var si och så med det.

FHLI: Jaså.

TN: Hon var mycket på konferanser, framför allt vid helgerna.

FHLI: Ja, okej, okej.

TN: Sen, kom bara hem en fredag, då var vi uppe ivet du. Fan gjorde vi där förres, du hade... jo, vi pratade med någon som hette.

non hette kanske nu, länge sedan,

FHL2: Nej, jag kommer inte ihåg det heller.

TN: Då jag kommer hem, då säger hon, kommer hem på en fredag, säger hon, påOnsade hon. Ja, jag ska (lite kortfattat. Ja, sade hon, jag ska, har

tack.

FHLI: Hoppsan.

TN: Ja, så gick det till där.

FHLI: Tack och hej.

TN: Nja, hon for, jag var snäll och skjutsade henne till Arlanda på söndagen. FHLT: Ja, ja. Hörru du, om vi återgår till. Jag ser att du tar illa vid dig när du får höra att han har påstått det här.

TN: Ja.

FHLT: Har du någon fundering på det, det är klart att det men har du någon förklaring på, någon tanke runt att han påstår det här. Varför säger han så tror du?

TN: Jag tror att det satt i pengarna som inte han fick ut. Han skulle ju ha pengar han för allting och han fick ju inga pengar, om inte han fick någonting aveller vad han nu heter. Det är möjligt att han fick men ja, av mig fick han inte en krona (ohörbart) utav någon annan heller, i korridoren heller.

FHLI: Men vadå, hade ni diskuterat att han skulle få pengar av dig då eller vad?

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 14 av 40

TN. Och hon var hemma, det tror jag i alla fall om inte hon, men hon(ohörbart) jag hoppas att hon var hemma.

FHLI: Ja.

TN: Den kvällen, hoppas, det var si och så med det.

FHLI: Jaså.

TN: Hon var mycket på konferanser, framför allt vid helgerna.

FHLI: Ja, okej, okej.

TN: Sen, kom bara hem en fredag, då var vi uppe ivet du. Fan gjorde vi där förres, du hade... jo, vi pratade med någon som hette.

non hette kanske nu, länge sedan,

FHL2: Nej, jag kommer inte ihåg det heller.

TN: Då jag kommer hem, då säger hon, kommer hem på en fredag, säger hon, påOnsade hon. Ja, jag ska (lite kortfattat. Ja, sade hon, jag ska, har

tack.

FHLI: Hoppsan.

TN: Ja, så gick det till där.

FHLI: Tack och hej.

TN: Nja, hon for, jag var snäll och skjutsade henne till Arlanda på söndagen. FHLT: Ja, ja. Hörru du, om vi återgår till. Jag ser att du tar illa vid dig när du får höra att han har påstått det här.

TN: Ja.

FHLT: Har du någon fundering på det, det är klart att det men har du någon förklaring på, någon tanke runt att han påstår det här. Varför säger han så tror du?

TN: Jag tror att det satt i pengarna som inte han fick ut. Han skulle ju ha pengar han för allting och han fick ju inga pengar, om inte han fick någonting aveller vad han nu heter. Det är möjligt att han fick men ja, av mig fick han inte en krona (ohörbart) utav någon annan heller, i korridoren heller.

FHLI: Men vadå, hade ni diskuterat att han skulle få pengar av dig då eller vad?

Sida 15 av 40

TN: Nej, aldrig. Vi hade aldrig diskuterat några sådana saker utan sista gången jag pratade med honom, det tror jag var jag och han som är inu. Vad fasen...

P FHL2:TN:ja.

FHLI: Men vad är det som gör att du spekulerar i alt det är avsaknaden av pengar som gör att han skulle säga så här om dig då?

TN: Han hade ju inga pengar och han skulle ju få pengar (ohörbart) det var ju snack vilt att alla busar skulle ha pengar. Dom pratade ju om det här ochdå skulle han också få pengar.

FHLI: Men det var någon allmän förväntan från hans sida...

TN: Det var bara en allmän förväntan att han skulle få dom där 50 miljonerna om han skakade fram vapnet.

FHLI: Ja, okej. P1FHLI: Okej.

TN: Mm.

FHLT: Ja, då pratar vi om?

TN: Ja,?

FHLT: Ja, säger duså tänker jag på

i första hand men...

TN: Ja, det kan jag tala om för dig.

FHLI: Vad det det, det handlade om eller?

TN: Det handlade nog om

det tror jag.

FHLI: Okej. Så hanocksåeller?'1 ju aldrig mer för jag vägrade och träffa honom.

Yanken I

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 15 av 40

TN: Nej, aldrig. Vi hade aldrig diskuterat några sådana saker utan sista gången jag pratade med honom, det tror jag var jag och han som är inu. Vad fasen...

P FHL2:TN:ja.

FHLI: Men vad är det som gör att du spekulerar i alt det är avsaknaden av pengar som gör att han skulle säga så här om dig då?

TN: Han hade ju inga pengar och han skulle ju få pengar (ohörbart) det var ju snack vilt att alla busar skulle ha pengar. Dom pratade ju om det här ochdå skulle han också få pengar.

FHLI: Men det var någon allmän förväntan från hans sida...

TN: Det var bara en allmän förväntan att han skulle få dom där 50 miljonerna om han skakade fram vapnet.

FHLI: Ja, okej. P1FHLI: Okej.

TN: Mm.

FHLT: Ja, då pratar vi om?

TN: Ja,?

FHLT: Ja, säger duså tänker jag på

i första hand men...

TN: Ja, det kan jag tala om för dig.

FHLI: Vad det det, det handlade om eller?

TN: Det handlade nog om

det tror jag.

FHLI: Okej. Så hanocksåeller?'1 ju aldrig mer för jag vägrade och träffa honom.

Yanken I

Sida 16 av 40

FHLI: Nej, det jag tänker på i första hand när man kommer in på dom här kretsarna så är det kanske inte i första hand utan då tänker väl kanske jag mer påi så fall.TN: Ja, det vet inte jag för jag |FHLI: Nej, nej.

TN: Vid polisen så jag...

FHLI: Nej, men det var väl det som framför allteller?

TN: Ja, (meddet var ju ingen hemlighet och han dömdes ju för det ra gånger också.

FHLI: Ja.

TN: Och var ju en av hans, ja. kunder. Det är vad jag kommer ihåg, jag har lagt det här bakom mig.

FHLI:Jo, nej, jag förstår det. Jag förstår det, det finns väl ingen anledning...

TN: Men jag tycker det är lite obehagligt att det är någon som... och man kan inte fråga honom heller och det är det som är det värsta. Men jag tycker...

FHLI: Nej, jag förstår att du hemskt gärna skulle vilja ha en förklaring utan honom.

TN: Jajamän, det skulle jag vilja ha.

FHLT: Det förstår jag, men det är ju som vi kan konstatera, att det är lite svårt just nu.

TN: Ja, dom är döda allihop dom där.

FHL1: Ja, precis, precis. Men annars så var det väl mycket (både medoch såhär.

TN: Ja, det var ju

som var|FHLI: Ja, precis, det var väl hanTN: Ja.

FHLI: Som jag förstod det.

TN: Och jag har förstått det rätt också så var det det.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 16 av 40

FHLI: Nej, det jag tänker på i första hand när man kommer in på dom här kretsarna så är det kanske inte i första hand utan då tänker väl kanske jag mer påi så fall.TN: Ja, det vet inte jag för jag |FHLI: Nej, nej.

TN: Vid polisen så jag...

FHLI: Nej, men det var väl det som framför allteller?

TN: Ja, (meddet var ju ingen hemlighet och han dömdes ju för det ra gånger också.

FHLI: Ja.

TN: Och var ju en av hans, ja. kunder. Det är vad jag kommer ihåg, jag har lagt det här bakom mig.

FHLI:Jo, nej, jag förstår det. Jag förstår det, det finns väl ingen anledning...

TN: Men jag tycker det är lite obehagligt att det är någon som... och man kan inte fråga honom heller och det är det som är det värsta. Men jag tycker...

FHLI: Nej, jag förstår att du hemskt gärna skulle vilja ha en förklaring utan honom.

TN: Jajamän, det skulle jag vilja ha.

FHLT: Det förstår jag, men det är ju som vi kan konstatera, att det är lite svårt just nu.

TN: Ja, dom är döda allihop dom där.

FHL1: Ja, precis, precis. Men annars så var det väl mycket (både medoch såhär.

TN: Ja, det var ju

som var|FHLI: Ja, precis, det var väl hanTN: Ja.

FHLI: Som jag förstod det.

TN: Och jag har förstått det rätt också så var det det.

Sida 17 av 40

FHL1: Och det hade väl ävensom jag förstår det.

TN: Han var ju ocksåFHLI: Träffade du det här gänget mycket när du höll på att jobba med det här eller vad...

TN: Nej, jag träffade väl någon gång men det var ju mest på... han satt ju mest inne. Jag var aldrig och... jag tror inte jag träffade honom på fri fot sedan, utan sedan satt han ju inne på något.ju på... ja,

tror jag (FHLI: Ja, han fick väl någonoch...

TN: Jaha, inte ens det vet jag,FHLI: Ja, men om vi tittar runt,jag uttrycker mig så, vi har jusom du säger, vi har

FHL2:.

FHLT:, ja.

TN:, ja.

FHL 1:, vet du vem det är?

TN: Ja, han väl död också eller lever han?

FHLT: Han är också död.

TN: Jaså, är han död. Ja, då hör du vad jag har för kontakter med dom.|vad fan han hette, ja, han bodde ju någonstans uppe ihar jag för mig.

FHLI: Mm.

hade du någon närmare kontakt med honom?

TN: Nej, annat än i tjänsten hade jag hade jag inte kontakt med honom, det kan jag säga dig. För det var ju han som kom hit också och berättade ju om det här, att han kom och ville prata med mig. Nej, sade jag, jag har inte lust att prata, vi kan bestämma en dag då du kan komma hit och prata med oss. Och då kom han ju och berättade ju om att en person som troligen av den som dom kallade för, han var en kompis till honom eller kamrat eller vad han kallade honom för, och det varFHLI: Sa

TN: Det sade

och det tror jag nog är nedtecknat så det finns skrivet någonstans.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 17 av 40

FHL1: Och det hade väl ävensom jag förstår det.

TN: Han var ju ocksåFHLI: Träffade du det här gänget mycket när du höll på att jobba med det här eller vad...

TN: Nej, jag träffade väl någon gång men det var ju mest på... han satt ju mest inne. Jag var aldrig och... jag tror inte jag träffade honom på fri fot sedan, utan sedan satt han ju inne på något.ju på... ja,

tror jag (FHLI: Ja, han fick väl någonoch...

TN: Jaha, inte ens det vet jag,FHLI: Ja, men om vi tittar runt,jag uttrycker mig så, vi har jusom du säger, vi har

FHL2:.

FHLT:, ja.

TN:, ja.

FHL 1:, vet du vem det är?

TN: Ja, han väl död också eller lever han?

FHLT: Han är också död.

TN: Jaså, är han död. Ja, då hör du vad jag har för kontakter med dom.|vad fan han hette, ja, han bodde ju någonstans uppe ihar jag för mig.

FHLI: Mm.

hade du någon närmare kontakt med honom?

TN: Nej, annat än i tjänsten hade jag hade jag inte kontakt med honom, det kan jag säga dig. För det var ju han som kom hit också och berättade ju om det här, att han kom och ville prata med mig. Nej, sade jag, jag har inte lust att prata, vi kan bestämma en dag då du kan komma hit och prata med oss. Och då kom han ju och berättade ju om att en person som troligen av den som dom kallade för, han var en kompis till honom eller kamrat eller vad han kallade honom för, och det varFHLI: Sa

TN: Det sade

och det tror jag nog är nedtecknat så det finns skrivet någonstans.

Sida 18 av 40

FHLI: Var du hemma hos

någon gång?

TN: Jag var väl någon gång, vi var väl hemma där någon gång, det var ju alltid... jag var aldrig ensam där.

FHLT: Du var aldrig ensam?

TN: Aldrig, nej.

FHLT: Nej, men det är ju...

TN: För vi vet handär.

FHLI: Ja. Ja, det är så här nämligen, att det finns ju ett påstående som gör gällande att du har varit med om något möte hemma hos. Där ävenochochskulle ha varit med. Ar det någonting du kommer...

TN: Aldrig, jag har aldrig varit på något möte, för att jag tror, att har jag varit uppe till

någon gång då har vi varit nog en 3, 4, 5 kollegor kanske.

FHLI: Ja.

TN: Det var mötet det med dom men inte... (ohörbart) vi har aldrig haft några, några... fan, vad ska jag behöva möta dom för, jag har väl ingenting att prata med dom om.

FHLI: Nej

TN: Nej.

FHLT: Nej, jag funderar, eller jag ställer frågan beroende på att jag har fått en sådan uppgift om att det var något möte. Där det har diskuterats runt mordet och vad man skulle kunna tänkas göra eller inte göra, men det är ingenting som du har något minne utav?

TN: Nej du, det där har jag inget minne på, men det där har jag hört en gång tidigare men det var från, att man pratar om någonting då för det var mycket folk där och... jag vet inte.

FHLT: Okej.

TN: Ja, det är enda gången jag har hört talas om det och det var då det. Och jag såg, jag läste (ohörbart) av/men dom finns ju där.

FHLI: Men du tänker påeller?

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 18 av 40

FHLI: Var du hemma hos

någon gång?

TN: Jag var väl någon gång, vi var väl hemma där någon gång, det var ju alltid... jag var aldrig ensam där.

FHLT: Du var aldrig ensam?

TN: Aldrig, nej.

FHLT: Nej, men det är ju...

TN: För vi vet handär.

FHLI: Ja. Ja, det är så här nämligen, att det finns ju ett påstående som gör gällande att du har varit med om något möte hemma hos. Där ävenochochskulle ha varit med. Ar det någonting du kommer...

TN: Aldrig, jag har aldrig varit på något möte, för att jag tror, att har jag varit uppe till

någon gång då har vi varit nog en 3, 4, 5 kollegor kanske.

FHLI: Ja.

TN: Det var mötet det med dom men inte... (ohörbart) vi har aldrig haft några, några... fan, vad ska jag behöva möta dom för, jag har väl ingenting att prata med dom om.

FHLI: Nej

TN: Nej.

FHLT: Nej, jag funderar, eller jag ställer frågan beroende på att jag har fått en sådan uppgift om att det var något möte. Där det har diskuterats runt mordet och vad man skulle kunna tänkas göra eller inte göra, men det är ingenting som du har något minne utav?

TN: Nej du, det där har jag inget minne på, men det där har jag hört en gång tidigare men det var från, att man pratar om någonting då för det var mycket folk där och... jag vet inte.

FHLT: Okej.

TN: Ja, det är enda gången jag har hört talas om det och det var då det. Och jag såg, jag läste (ohörbart) av/men dom finns ju där.

FHLI: Men du tänker påeller?

Sida 19 av 40

TN: Ja, ochvad som hände, var det var, för dom hade gjort vissa iakttagelser också och dom finns väl kvar får jag hoppas.

FHLI: Vad, nu är jag inte riktigt med vad du pratar om.

TN:FHLT: Ja, okej, okej.

TN: Och han finns jusådär.

FHLI: Ja, precis, precis.

TN: För det var då man kände igen honom väl.

FHLI: Ja.

TN: Ja.

FHL 1:?

TN: Va?

FHL 1:.

TN: Ja, hon har varit denFHLI: Okej.

TN: Ja, hon har. hon har berättat...

FHLT: Du känner henne?

TN: Ja,FHLI: Nej, okej.

TN: Och hon har|det vet jag.

FHLI: Vad är det du syftar på då?FHLT: Ja, okej.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 19 av 40

TN: Ja, ochvad som hände, var det var, för dom hade gjort vissa iakttagelser också och dom finns väl kvar får jag hoppas.

FHLI: Vad, nu är jag inte riktigt med vad du pratar om.

TN:FHLT: Ja, okej, okej.

TN: Och han finns jusådär.

FHLI: Ja, precis, precis.

TN: För det var då man kände igen honom väl.

FHLI: Ja.

TN: Ja.

FHL 1:?

TN: Va?

FHL 1:.

TN: Ja, hon har varit denFHLI: Okej.

TN: Ja, hon har. hon har berättat...

FHLT: Du känner henne?

TN: Ja,FHLI: Nej, okej.

TN: Och hon har|det vet jag.

FHLI: Vad är det du syftar på då?FHLT: Ja, okej.

Sida 20 av 40

TN: (ohörbart) läsa, för det är ingenting som jag läser,Н H, hon bodde någonstans i tror jag det var PFHLI: Då ska jag förevisa Thureſhär då somTN: Jaha.FHL1: Den så kalladeheter hon ju eller kallas hon ju också.

TN: Ja.

FHL1: Och|.

TN: Jag tror det vartill henne.FHLT: Ja, okej. Ochoch hon kom ju med vissa påståenden givetvis.

TN: Jo, men det är klart.TN: Det kan bara varadet kanske.

FHLI: Det ärTN:, ja.

FHL 1: Ja, precis och så

det är ju

och så har vi

då.

TN: Ja, det var en bra, det måste jag säga.

FHLI: Ja.Dx)

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 20 av 40

TN: (ohörbart) läsa, för det är ingenting som jag läser,Н H, hon bodde någonstans i tror jag det var PFHLI: Då ska jag förevisa Thureſhär då somTN: Jaha.FHL1: Den så kalladeheter hon ju eller kallas hon ju också.

TN: Ja.

FHL1: Och|.

TN: Jag tror det vartill henne.FHLT: Ja, okej. Ochoch hon kom ju med vissa påståenden givetvis.

TN: Jo, men det är klart.TN: Det kan bara varadet kanske.

FHLI: Det ärTN:, ja.

FHL 1: Ja, precis och så

det är ju

och så har vi

då.

TN: Ja, det var en bra, det måste jag säga.

FHLI: Ja.Dx)

Sida 21 av 40

TN: Den var vacker, meför dig. Jag har inte varit och träffat|

för då hade det varit flera poliser med. Dom var en polis, jag har aldrig varit där ensam någon gång, jag har aldrig varit där ensam.

FHL1: Okej.

TN: Nej.

FHL1: Och sedan fortsätter det och hon vidareutvecklar...

TN: Ja, det förstår jag.

FHLI: ... och vad som hade planerats osv, osv.

TN:FHLI: Ja, och det här gjorde ju, att när vi läste det här så funderade vi ju på ifall det är någon, ja, skröna eller om det är att hon harosv, osv, naturligtvis.

TN: Ja, det är klart.

FHLT: För att det lät ju lite anmärkningsvärt det här.

TN: Ja.

FHLI: Som du säkert förstår.

TN: Ja.

FHLT: Och det föranleder ju att vi var nere och hörde henne och pratade med henne,| hon har varit med om säger hon.

TN: Nej,FHLT: Ja, det var dit jag ville komma.

TN: Ja.

FHLI: Är det så?

ůTN: Hon ville...

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 21 av 40

TN: Den var vacker, meför dig. Jag har inte varit och träffat|

för då hade det varit flera poliser med. Dom var en polis, jag har aldrig varit där ensam någon gång, jag har aldrig varit där ensam.

FHL1: Okej.

TN: Nej.

FHL1: Och sedan fortsätter det och hon vidareutvecklar...

TN: Ja, det förstår jag.

FHLI: ... och vad som hade planerats osv, osv.

TN:FHLI: Ja, och det här gjorde ju, att när vi läste det här så funderade vi ju på ifall det är någon, ja, skröna eller om det är att hon harosv, osv, naturligtvis.

TN: Ja, det är klart.

FHLT: För att det lät ju lite anmärkningsvärt det här.

TN: Ja.

FHLI: Som du säkert förstår.

TN: Ja.

FHLT: Och det föranleder ju att vi var nere och hörde henne och pratade med henne,| hon har varit med om säger hon.

TN: Nej,FHLT: Ja, det var dit jag ville komma.

TN: Ja.

FHLI: Är det så?

ůTN: Hon ville...

Sida 22 av 40

FHLI: Ja.TN: Han var väll

Och då tog vi honom pålan oss inte. en gång, då kom För att han tog pa sig uur....vi många, det var att jus ,

var med och ja, det var flera som jag inte kom. vad fan dom nu hette.

FHLT: Ja.

TN: Men det där är ju bara... jag kan tala om för dig att jag tycker det är föFHLI: Nej, det är återigen, jag hoppas att du inte...

TN: Nej, jag kan inte skälla på er.

FHLI: Nej, precis utan vi far in uppgifter och det ju du som gammal polis att då måste man kontrollera, så jag hoppas det inte...

TN: Nej då, det är inte det, men jag...FHLI: Att du inte tar illa mot. eller gentemoticoFHLI:

, ja.

TN: Sedan ble.. ja,tag på den här|(ohörbart)

tror jag det var.

FHLT: Hur var din ochkontakter då?1

FHLT: Okej.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 22 av 40

FHLI: Ja.TN: Han var väll

Och då tog vi honom pålan oss inte. en gång, då kom För att han tog pa sig uur....vi många, det var att jus ,

var med och ja, det var flera som jag inte kom. vad fan dom nu hette.

FHLT: Ja.

TN: Men det där är ju bara... jag kan tala om för dig att jag tycker det är föFHLI: Nej, det är återigen, jag hoppas att du inte...

TN: Nej, jag kan inte skälla på er.

FHLI: Nej, precis utan vi far in uppgifter och det ju du som gammal polis att då måste man kontrollera, så jag hoppas det inte...

TN: Nej då, det är inte det, men jag...FHLI: Att du inte tar illa mot. eller gentemoticoFHLI:

, ja.

TN: Sedan ble.. ja,tag på den här|(ohörbart)

tror jag det var.

FHLT: Hur var din ochkontakter då?1

FHLT: Okej.

Sida 23 av 40

FHLI: Så han såg att?

TN: Javisst, han hette, ja, fan också, |Ja,hette han i alla fall. (olist,kanske,

FHLI: Men ni hade en ganska bra relation du och hon då som jag förstår.

TN: Ja, inteoch vem fan var det mer, ja,

'ar dettro, nej. Nej då, så det kan jag säga, sedan har jag aldrig haft med henne... jag har aldrig träffat henne på... ja, inte, det kan ha varit något år före, kanske ett par år före mordet på Palme,och...

FHLI: Ja, honmordet inträffade.

TN: Ja.

FHL1: Då.

TN: Ja, visstFHLI: Ja., så tänkte

ara som en...

FHLI: Ja, okej.

TN:.

FHLI: Nej, det är klart att så är det väl.

TN: Nej då, jaha.

FHLT: Hur känner du inför ett sådant här påstående då?FHLI: Ja.

TN: För hon vet, jag har

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 23 av 40

FHLI: Så han såg att?

TN: Javisst, han hette, ja, fan också, |Ja,hette han i alla fall. (olist,kanske,

FHLI: Men ni hade en ganska bra relation du och hon då som jag förstår.

TN: Ja, inteoch vem fan var det mer, ja,

'ar dettro, nej. Nej då, så det kan jag säga, sedan har jag aldrig haft med henne... jag har aldrig träffat henne på... ja, inte, det kan ha varit något år före, kanske ett par år före mordet på Palme,och...

FHLI: Ja, honmordet inträffade.

TN: Ja.

FHL1: Då.

TN: Ja, visstFHLI: Ja., så tänkte

ara som en...

FHLI: Ja, okej.

TN:.

FHLI: Nej, det är klart att så är det väl.

TN: Nej då, jaha.

FHLT: Hur känner du inför ett sådant här påstående då?FHLI: Ja.

TN: För hon vet, jag har

Sida 24 av 40

FHLI: Nej, jag tycker väl, jag ser det såhär, att det väl en sak att|för då kan man ju tycka att ja, hon hittar på och såhär. Och hon sTN: Hon vet ju mycket väl vad vi heter.

FHLT: Ja, ja, ja. Ja, ja, men det som känns mindre bra är ju när man hör henne och hon vidhåller uppgifterna ochsom ska ha varit med också.

TN: Ja, det tror väl jag det.

FHL1: Då blir man ju mer fundersam givetvis.

TN: Ja,men jagden för jag hade inget intresse

Det skrev jag på en lapp också, tack, för då bodde hon i, ja

is den här om inte jag minns fel.

FHLI: Ja. Nej, hon är hörd i ett ganska långt förhör här och det dryftas ju både det ena och det andra faktiskt.

TN: Ja, det förstår jag, hon har ju bra fantasi så, men jag förstår inte varför hon ska blanda in mig för

FHLI: Nej, nej, det kan man fundera på.

TN: Men hon har säkert någon anledning.

FHLT: Ja, men om jag förstår dig rätt då så förnekar du bestämt att du har varit med på något sådant här |man ska...

TN: Ja, absolut, jag har aldrig, vad skulle jag... och skulle jag ha vetat om någonting sådant här har jag varit den första som har berättat det på en gång, ärligt det har vi gjort så mycket jobb som vi lade ner här. Då har jag tamejfan berättat varenda dugg.FHLT: Hon berättar ju mycket om att du.

TN: Nej,henne och aldrig någon annanstans heller.

FHLI: Nej.tan vi var, vi var ganska mäno:

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 24 av 40

FHLI: Nej, jag tycker väl, jag ser det såhär, att det väl en sak att|för då kan man ju tycka att ja, hon hittar på och såhär. Och hon sTN: Hon vet ju mycket väl vad vi heter.

FHLT: Ja, ja, ja. Ja, ja, men det som känns mindre bra är ju när man hör henne och hon vidhåller uppgifterna ochsom ska ha varit med också.

TN: Ja, det tror väl jag det.

FHL1: Då blir man ju mer fundersam givetvis.

TN: Ja,men jagden för jag hade inget intresse

Det skrev jag på en lapp också, tack, för då bodde hon i, ja

is den här om inte jag minns fel.

FHLI: Ja. Nej, hon är hörd i ett ganska långt förhör här och det dryftas ju både det ena och det andra faktiskt.

TN: Ja, det förstår jag, hon har ju bra fantasi så, men jag förstår inte varför hon ska blanda in mig för

FHLI: Nej, nej, det kan man fundera på.

TN: Men hon har säkert någon anledning.

FHLT: Ja, men om jag förstår dig rätt då så förnekar du bestämt att du har varit med på något sådant här |man ska...

TN: Ja, absolut, jag har aldrig, vad skulle jag... och skulle jag ha vetat om någonting sådant här har jag varit den första som har berättat det på en gång, ärligt det har vi gjort så mycket jobb som vi lade ner här. Då har jag tamejfan berättat varenda dugg.FHLT: Hon berättar ju mycket om att du.

TN: Nej,henne och aldrig någon annanstans heller.

FHLI: Nej.tan vi var, vi var ganska mäno:

Sida 25 av 40FHLT: Ja. Vad fick, jag måste ju ställa frågan, honjättemycket.|

FHL1: Vilket syfte hade hon att göra det här då?

TN: Ja, fråga, jag vet inte.

FHLT: Fick hon, fick hon på något sättTN: Jag tror inte att hon, möjligen någcmen det tror jag var mycket, mycket lite, och|

FHLI: Då pratar du om?

TN:FHLI:TN: Ja, och domi sin tur så att....

FHLT: Men honutan...och hon fick

TN: Ingenting, ngöra... men hon

FHL1: Vad sade du, hondu det?

TN: Ja, ja,, för honochFHLI: Det var?

TN: Ja.

FHLT: Okej.

TN: Den fanns en som hette. Mendom varohörbart) har inte

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 25 av 40FHLT: Ja. Vad fick, jag måste ju ställa frågan, honjättemycket.|

FHL1: Vilket syfte hade hon att göra det här då?

TN: Ja, fråga, jag vet inte.

FHLT: Fick hon, fick hon på något sättTN: Jag tror inte att hon, möjligen någcmen det tror jag var mycket, mycket lite, och|

FHLI: Då pratar du om?

TN:FHLI:TN: Ja, och domi sin tur så att....

FHLT: Men honutan...och hon fick

TN: Ingenting, ngöra... men hon

FHL1: Vad sade du, hondu det?

TN: Ja, ja,, för honochFHLI: Det var?

TN: Ja.

FHLT: Okej.

TN: Den fanns en som hette. Mendom varohörbart) har inte

Sida 26 av 401DOUN--- FHLI: Nej, jag har ju ockei ishlat

en pre uve suutet och det är klart att många förväntar sig... ju allud orsaker (UUNNOTN: Det är möiliot att han

FHLT: Ja, okej.

TN: I övrigt så varFHL1: Ska skulle vilja delge dig vissa bitar ur förhörethär och...

TN: Ja, gör du, för jag tål ju, jag tål det nog.

FHLT: Ja, jag hoppas det.

TN: Jag har hört så mycket sa (ohörbart).

FHLT: Hon säger ju så här, att man pratar ju om dig här och då säger hon att:

"Ja," sägerOch då säger förhörsledaren att"Ja" säger"Ja, alla fall till och från"

"Har du sett det eller?"

"Vad var?"

"Han"Ja, okej""Det var såhär, attmen sedan var det Hon var våran hun

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 26 av 401DOUN--- FHLI: Nej, jag har ju ockei ishlat

en pre uve suutet och det är klart att många förväntar sig... ju allud orsaker (UUNNOTN: Det är möiliot att han

FHLT: Ja, okej.

TN: I övrigt så varFHL1: Ska skulle vilja delge dig vissa bitar ur förhörethär och...

TN: Ja, gör du, för jag tål ju, jag tål det nog.

FHLT: Ja, jag hoppas det.

TN: Jag har hört så mycket sa (ohörbart).

FHLT: Hon säger ju så här, att man pratar ju om dig här och då säger hon att:

"Ja," sägerOch då säger förhörsledaren att"Ja" säger"Ja, alla fall till och från"

"Har du sett det eller?"

"Vad var?"

"Han"Ja, okej""Det var såhär, attmen sedan var det Hon var våran hun

Sida 27 av 40on, men"Nehej

"Nej, jag i alla jag har haft mycket med Thure och göra"H. "Men uppfattade jag dig rätt att|"Ja"?"

"'Ja, det är sant"

"Jaha, och har det här hänt flera gånger eller?"

"Många gånger"

"Okej"

"Väldigt många gånger"?"

"Bara där eller"

"Ja, det var där och sedan kanske någon gång i, men det var intenej"

"Hur gick det till?"

"Ja,."

"Hände det någonting, ja,?"

"Ja, han." osv, OSV.

TN: Oj, oj, oj, oj, oj, oj, det var väl den.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 27 av 40on, men"Nehej

"Nej, jag i alla jag har haft mycket med Thure och göra"H. "Men uppfattade jag dig rätt att|"Ja"?"

"'Ja, det är sant"

"Jaha, och har det här hänt flera gånger eller?"

"Många gånger"

"Okej"

"Väldigt många gånger"?"

"Bara där eller"

"Ja, det var där och sedan kanske någon gång i, men det var intenej"

"Hur gick det till?"

"Ja,."

"Hände det någonting, ja,?"

"Ja, han." osv, OSV.

TN: Oj, oj, oj, oj, oj, oj, det var väl den.

Sida 28 av 40

FHLI: Ja.

TN: Nej, det där tycker jag, nu tycker jag nog att det för jädrigt. Kan man sitta och fantisera ihop sådär om en människa, då må... då vet man, (FHLI: Ja. Ja, det låter ju inget bra.

TN: Nej, fy fan säger jag på ren svenska. Det var det jävligaste jag har hört.

FHL1: Ja.FHLT: Nej

TN: Ja, kanske mer hörru du...

FHLT: Men hur nära var ni i varandra egentligen.FHLI: Okej.FHLT: Ja, ja.

TN: HonFHLT: Ja.?

TN: Nej, aldrig i livet,FHL1: Det har?

TN: Nej,FHLI: Ja, detTN: Oh,

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 28 av 40

FHLI: Ja.

TN: Nej, det där tycker jag, nu tycker jag nog att det för jädrigt. Kan man sitta och fantisera ihop sådär om en människa, då må... då vet man, (FHLI: Ja. Ja, det låter ju inget bra.

TN: Nej, fy fan säger jag på ren svenska. Det var det jävligaste jag har hört.

FHL1: Ja.FHLT: Nej

TN: Ja, kanske mer hörru du...

FHLT: Men hur nära var ni i varandra egentligen.FHLI: Okej.FHLT: Ja, ja.

TN: HonFHLT: Ja.?

TN: Nej, aldrig i livet,FHL1: Det har?

TN: Nej,FHLI: Ja, detTN: Oh,

Sida 29 av 40

FHLI: Ja. Ja, det är tråkigt att behöva berätta sådant här för dig men... TN: Ja, jag mår ju... J, jag kan inte göra...

FHLI: Nej.1

FHLT: Jag förstår det, jag förstår det.

TN: Jag måste ju förstå, jag måste ju säga att det här var nog mer än vad jag hade tänkt mig.

FHLI: Ja. Om jag får delge dig ytterligare bitar här då så säger förhörsledaren här:

"Okej. Har du vid något tillfälle?

"Ja, det har jag"

"Hur många gånger då ungefär

"Det vet jag inte, det kommer jag inte ihåg. Jag har inte tänkt på det, för det här var inga märkvärdigheter egentligen på den tiden. Jag tyckte inte att det var så märkvärdigt som det låter kanske idag, men jag tyckte inte det. Jag menar, jag har varit med om så väldigt många exceptionella händelser i mitt liv och det som låter väldigt konstigt idag, det är inte så konstigt i mitt liv."

"Nej, men?"

    • Ja.... ja.ellervill jag minnas."

"Okej. I?"

"Det tror jag inte, det kan jag inte tänka mig, jag vet inte.""Var detDDUWN-"Nej, det tror iag inte halla

"Vad var anledningen?"

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 29 av 40

FHLI: Ja. Ja, det är tråkigt att behöva berätta sådant här för dig men... TN: Ja, jag mår ju... J, jag kan inte göra...

FHLI: Nej.1

FHLT: Jag förstår det, jag förstår det.

TN: Jag måste ju förstå, jag måste ju säga att det här var nog mer än vad jag hade tänkt mig.

FHLI: Ja. Om jag får delge dig ytterligare bitar här då så säger förhörsledaren här:

"Okej. Har du vid något tillfälle?

"Ja, det har jag"

"Hur många gånger då ungefär

"Det vet jag inte, det kommer jag inte ihåg. Jag har inte tänkt på det, för det här var inga märkvärdigheter egentligen på den tiden. Jag tyckte inte att det var så märkvärdigt som det låter kanske idag, men jag tyckte inte det. Jag menar, jag har varit med om så väldigt många exceptionella händelser i mitt liv och det som låter väldigt konstigt idag, det är inte så konstigt i mitt liv."

"Nej, men?"

    • Ja.... ja.ellervill jag minnas."

"Okej. I?"

"Det tror jag inte, det kan jag inte tänka mig, jag vet inte.""Var detDDUWN-"Nej, det tror iag inte halla

"Vad var anledningen?"

Sida 30 av 40

"Ja, han hade ju"Mm"1 inte ihåg.", ja det fick han, som

arför, det kommer jag

"Vad var anledningen till att du?"

"Ja, jag skulle väl kanske"Okej"

FHLI: Ja, så sedan kommer man in på en annan grej som också är något anmärkningsvärd här.

TN: Jaha, då tar vi den också då, det är väl lika bra det.

FHLT: Ja.

TN: Då har jag hört allt.

FHLI: Hon påstår nämligen att vid ett tillfälle så|

FHLI: Ja, ja, men det har hon också sagt, det har hon också sagt.TN: Hade inte honhär

|

ed det.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 30 av 40

"Ja, han hade ju"Mm"1 inte ihåg.", ja det fick han, som

arför, det kommer jag

"Vad var anledningen till att du?"

"Ja, jag skulle väl kanske"Okej"

FHLI: Ja, så sedan kommer man in på en annan grej som också är något anmärkningsvärd här.

TN: Jaha, då tar vi den också då, det är väl lika bra det.

FHLT: Ja.

TN: Då har jag hört allt.

FHLI: Hon påstår nämligen att vid ett tillfälle så|

FHLI: Ja, ja, men det har hon också sagt, det har hon också sagt.TN: Hade inte honhär

|

ed det.

Sida 31 av 40

TN: Jaha.

FHLT: Så att det ju inga...

TN: Nej,FHLT: Ja, det är inga positiva saker, det kan man ju säga.

TN: Nej, och jag vete fan vad jag ska göra åt det, men... jag vet inte vad jag ska göra

ser du

FHLI: Nej

TN: Jag kan ju, jag kan skriva till justitiekanslern och... men det är ju full... jag menar, det här är ju,FHLT: Jag håller med dig, det låter för jävligt rent ut sagt.

TN: Ja, och jag är helt, jag säger det hörru du, jag är helt oskyldigt för någonting sånt, jag har aldrig över huvudtagetjag har inte jag jag har knappt. Möjligen när vi varit upp på häktet, när hon har jäklats och ska dra iväg eller hitta på någon dumhet men, det är väl någonting, men inte ..., det kan jag ju hålla... det är väll P Men vi hade en, jagn (ohörbart) tala han om vad hon (ohörbart).

FHLI: Mm.

TN: Så jag tror, jag vet inte vad jag ska göra, jag har ingen aning om vad jag ska göra, ge mig ett råd, vad fan ska jag göra åt det.

FHLI: Ja du, det kan ju inte svara på vad du ska göra åt det här, utan det är ju svårt att säga varken att det är si eller så, utan förmodligen så kommer det ju att bli att du har en uppfattning om vad som har hänt och hon har en uppfattning om vad som har hänt. Jag menar, det vet ju du lika bra som jag som har jobbat inom det här så länge.

TN: Jodå.

FHL2: Jag var en utav förhörsledarna härnere, hörde henne och

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 31 av 40

TN: Jaha.

FHLT: Så att det ju inga...

TN: Nej,FHLT: Ja, det är inga positiva saker, det kan man ju säga.

TN: Nej, och jag vete fan vad jag ska göra åt det, men... jag vet inte vad jag ska göra

ser du

FHLI: Nej

TN: Jag kan ju, jag kan skriva till justitiekanslern och... men det är ju full... jag menar, det här är ju,FHLT: Jag håller med dig, det låter för jävligt rent ut sagt.

TN: Ja, och jag är helt, jag säger det hörru du, jag är helt oskyldigt för någonting sånt, jag har aldrig över huvudtagetjag har inte jag jag har knappt. Möjligen när vi varit upp på häktet, när hon har jäklats och ska dra iväg eller hitta på någon dumhet men, det är väl någonting, men inte ..., det kan jag ju hålla... det är väll P Men vi hade en, jagn (ohörbart) tala han om vad hon (ohörbart).

FHLI: Mm.

TN: Så jag tror, jag vet inte vad jag ska göra, jag har ingen aning om vad jag ska göra, ge mig ett råd, vad fan ska jag göra åt det.

FHLI: Ja du, det kan ju inte svara på vad du ska göra åt det här, utan det är ju svårt att säga varken att det är si eller så, utan förmodligen så kommer det ju att bli att du har en uppfattning om vad som har hänt och hon har en uppfattning om vad som har hänt. Jag menar, det vet ju du lika bra som jag som har jobbat inom det här så länge.

TN: Jodå.

FHL2: Jag var en utav förhörsledarna härnere, hörde henne och

Sida 32 av 40

TN: Jadà,FHL2: Vi kan ju liksom bara referera till vad hon har sagt om dig då och påstår. Och som jag uppfattar henne så har hon enom det här.

TN: Ja, det far hon väl gärna göra.

FHL2: För din kännedom.

TN: Då får jag väl en ny sak då... har hon interedan?1 Thure.dom

TN: Ja, det...

FHL2: Vi kan, som du erfaren gammal polis så vet ju du att vi kan ju bara ta in uppgifterna och sedan måste vi ju ställa dom här frågorna till dig.

TN: Ja, det är jag väl införstådd med så det är ingenting som jag... det var därför jag inte ställde någon fråga till dig heller.

FHLI: Nej, jag lade märke till det.

TN: (ohörbart) nu är någon jävla skit som någon springer och snackar en massa skit igen, tänkte jag för mig själv så jag sade ingenting. Jag frågade bara hur lång tid det tog

FHLT: Nej, jag lade faktiskt märke till det, att du frågade inte över huvudtaget vad det gällde. Utan du bara sade att ja, men det är inga problem, jag kommer. Och det är vi givetvis tacksamma för, att du kunde ställa upp.

TN: Ja, jag tycker att jag skulle ju aldrig göra något annat. För det är klart, jag vet ju själv att då man ringde till någon så kom dom inte,

FHLI: Ja.

TN: Även om dom var dom värsta.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 32 av 40

TN: Jadà,FHL2: Vi kan ju liksom bara referera till vad hon har sagt om dig då och påstår. Och som jag uppfattar henne så har hon enom det här.

TN: Ja, det far hon väl gärna göra.

FHL2: För din kännedom.

TN: Då får jag väl en ny sak då... har hon interedan?1 Thure.dom

TN: Ja, det...

FHL2: Vi kan, som du erfaren gammal polis så vet ju du att vi kan ju bara ta in uppgifterna och sedan måste vi ju ställa dom här frågorna till dig.

TN: Ja, det är jag väl införstådd med så det är ingenting som jag... det var därför jag inte ställde någon fråga till dig heller.

FHLI: Nej, jag lade märke till det.

TN: (ohörbart) nu är någon jävla skit som någon springer och snackar en massa skit igen, tänkte jag för mig själv så jag sade ingenting. Jag frågade bara hur lång tid det tog

FHLT: Nej, jag lade faktiskt märke till det, att du frågade inte över huvudtaget vad det gällde. Utan du bara sade att ja, men det är inga problem, jag kommer. Och det är vi givetvis tacksamma för, att du kunde ställa upp.

TN: Ja, jag tycker att jag skulle ju aldrig göra något annat. För det är klart, jag vet ju själv att då man ringde till någon så kom dom inte,

FHLI: Ja.

TN: Även om dom var dom värsta.

Sida 33 av 40

FHL1: Nej, du är ju gammal polis och kollega så jag menar det är...

har

TN: Det finns väl ingen anledning att inte komma. Nehej, men allt vad 모

sagt, jag hört om henne här och den däroch besöken hemma hos jag alltid gjort tillsammans med poliser och inte några andra.

om har

FHL1: Ja.

TN: Men det är väl ganska många gånger man har varit där för han var ju... han var ju flera gånger efterlyst också. Han var ju egentligHan var ju, han bodde ju här på|

på den tiden. För det mesta kom hon hit med honom men annars...

FHL1: Ja. Men sammanfattningsvis såhär långt dá, så du var hemma i din bostad.

TN: Jajamän.

FHLI: När mordet ägde rum och du tror att du hade din före detta fru med dig då.

TN: Ja, jag tror att hon låg och sov hon, för jag väckte, jag har för mig att jag väckte henne och det var... -86, ja, då bodde jag... Det är klart, var hon inte, men då var jag juFHLI: Ja, okej.

TN: Jalämnal, så jag menar, så jag menar jag hade ju fasen... jag kunde inte

med mig ut och...

ste

FHLI: Och det här meduppgifter det säger du att det är, det är...

TN: Ren lögn.

FHLI: Ren lögn.

TN: Ja, det hade... han blev sur, han fick inga 50 miljoner.

FHLI: Nej.

TN: Nej, och det är mycket som handlar om 50 miljoner i dom där... Det är synd att inte en sådan somlever, för han var ju i alla fall

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 33 av 40

FHL1: Nej, du är ju gammal polis och kollega så jag menar det är...

har

TN: Det finns väl ingen anledning att inte komma. Nehej, men allt vad 모

sagt, jag hört om henne här och den däroch besöken hemma hos jag alltid gjort tillsammans med poliser och inte några andra.

om har

FHL1: Ja.

TN: Men det är väl ganska många gånger man har varit där för han var ju... han var ju flera gånger efterlyst också. Han var ju egentligHan var ju, han bodde ju här på|

på den tiden. För det mesta kom hon hit med honom men annars...

FHL1: Ja. Men sammanfattningsvis såhär långt dá, så du var hemma i din bostad.

TN: Jajamän.

FHLI: När mordet ägde rum och du tror att du hade din före detta fru med dig då.

TN: Ja, jag tror att hon låg och sov hon, för jag väckte, jag har för mig att jag väckte henne och det var... -86, ja, då bodde jag... Det är klart, var hon inte, men då var jag juFHLI: Ja, okej.

TN: Jalämnal, så jag menar, så jag menar jag hade ju fasen... jag kunde inte

med mig ut och...

ste

FHLI: Och det här meduppgifter det säger du att det är, det är...

TN: Ren lögn.

FHLI: Ren lögn.

TN: Ja, det hade... han blev sur, han fick inga 50 miljoner.

FHLI: Nej.

TN: Nej, och det är mycket som handlar om 50 miljoner i dom där... Det är synd att inte en sådan somlever, för han var ju i alla fall

Sida 34 av 40

FHLT: Ja, och beträffade det sompåstår, det är ju flera olika saker som hon påstår här nu.

TN: Ja.

FHL1: Men allt av det som jag har delgett dig, det säger du att det finns ingen sanning i någonting utav det.

TN: Finns ingen sanning, det är helt, det är bara lögner alltihop. Jag skulle säga det, jag skulle till och med vara så ärlig om det... om var det någonting ärligt till du har läst upp för mig, för det finns ingenting, det är bara lögner.

FHLI: Mm. Då måste ju jag ställa frågan, varför tror du att hon kommer med sådana här uppgifter?

TN: Jag tror att det är någon slags, hon är, hon var, hon är sur på mig. Ja, (... någonting måste ju ha hänt med henne, för det här känner inte jag igen om henne vet du. För att hon, det enda hon...FHL1: Ja. Ja, du verkar ju haTN: Jajamän, till och med, alltså hon var,FHLI: Mm.

TN: Varför berättade hon sådant då.

FHLI: Nej, det är ju det som gör mig lite man ju bilden avvånad, att när man pratar med dig så fårTN: Ja, ing...

FHLT: EnTN: Ja, jajamän.

FHLT: ...

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 34 av 40

FHLT: Ja, och beträffade det sompåstår, det är ju flera olika saker som hon påstår här nu.

TN: Ja.

FHL1: Men allt av det som jag har delgett dig, det säger du att det finns ingen sanning i någonting utav det.

TN: Finns ingen sanning, det är helt, det är bara lögner alltihop. Jag skulle säga det, jag skulle till och med vara så ärlig om det... om var det någonting ärligt till du har läst upp för mig, för det finns ingenting, det är bara lögner.

FHLI: Mm. Då måste ju jag ställa frågan, varför tror du att hon kommer med sådana här uppgifter?

TN: Jag tror att det är någon slags, hon är, hon var, hon är sur på mig. Ja, (... någonting måste ju ha hänt med henne, för det här känner inte jag igen om henne vet du. För att hon, det enda hon...FHL1: Ja. Ja, du verkar ju haTN: Jajamän, till och med, alltså hon var,FHLI: Mm.

TN: Varför berättade hon sådant då.

FHLI: Nej, det är ju det som gör mig lite man ju bilden avvånad, att när man pratar med dig så fårTN: Ja, ing...

FHLT: EnTN: Ja, jajamän.

FHLT: ...

Sida 35 av 40

TN: Ja.

FHLT: Men sedan när man delger dig det här och får se din reaktion på det som hon har sagt, så får man ju dra slutsatsen av att hon på något sätt... ja,eller åtminstoneeller...

TN: HonFHLI: Att ni inte har någon bra relation och då måste man ju ställa sig frågan, vad kommer det sig av?. För jag känner hennes, hon har jusom var ganskaFHLI: Mm. Men du har ingen direkt förklaring till varför hon kommer med sådana här...

TN: Nej, jag förstår inte det, jag förstår inte varför.

FHLI: Nej, jag förstår.

TN: För vi har haft ganska bra relation, ja, som polis (ohörbart). Och jag har aldrig, jag har aldrig varit hemma hos henne ensam någon gång. Däremot kan jag ha, vad heter han nu,FHLT: Och hon har aldrig varit hemma hos dig?

TN: Aldrig i livet, jag skulle inte släppa in henne för då hade man, då hade man...

FHLT: Det känns ju som att hon känner ju till en deltrots alltså.

TN: Jodå, det kan jag tala om för dig, det vet jag mycket väl att hon känner till för att1

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 35 av 40

TN: Ja.

FHLT: Men sedan när man delger dig det här och får se din reaktion på det som hon har sagt, så får man ju dra slutsatsen av att hon på något sätt... ja,eller åtminstoneeller...

TN: HonFHLI: Att ni inte har någon bra relation och då måste man ju ställa sig frågan, vad kommer det sig av?. För jag känner hennes, hon har jusom var ganskaFHLI: Mm. Men du har ingen direkt förklaring till varför hon kommer med sådana här...

TN: Nej, jag förstår inte det, jag förstår inte varför.

FHLI: Nej, jag förstår.

TN: För vi har haft ganska bra relation, ja, som polis (ohörbart). Och jag har aldrig, jag har aldrig varit hemma hos henne ensam någon gång. Däremot kan jag ha, vad heter han nu,FHLT: Och hon har aldrig varit hemma hos dig?

TN: Aldrig i livet, jag skulle inte släppa in henne för då hade man, då hade man...

FHLT: Det känns ju som att hon känner ju till en deltrots alltså.

TN: Jodå, det kan jag tala om för dig, det vet jag mycket väl att hon känner till för att1

Sida 36 av 40

inte, jag är inte riktigt säker på det. Så kom hem, så får jag se henne sitta i en bil med om det|om det var... ja,visste ju var jag bodde. Ja, han var med, han hette|, och honom kände jag väl. Han visste ju var jag bodde så att jag tror att det var dom som kom dit också, men dom var aldrig in, dom satt vid vändplanen, dom gick aldrig ur bilen heller för jag ville inte... och sedan gick jag bara in till mig själv, för jag hade ingen tid. Jag bad inte henne komma in över huvudtaget, även om jag hade varit ensam så har jag inte bett henne det.

FHLI: Men hon verkar ju kännaoch sådär.

TN: Hon vet vem hon är, ja.

FHLT: Hur kommer det sig då?

TN: Ja, det får ni frågaom.

FHLT: Ja, okej. Och det här med|och sådant här det är ingenting som...

TN: Ja, ja.till, det köper jag.

FHLT: Du har aldrig fått något sådant?

TN: Utav henne?

FHLI: Ja.

TN: Nej, aldrig i livet, varför ska jag... Vart skulle hon få domifrån, hon hade väl aldrig några (, hon hade väl(FHLT: Hur träffade du?

TN: Ja, hur fan träffade jag henne. Jag tror jag träffade henne genom hennes föräldrar. Nej, jag träffade henne genom en, en... hon hade ju,.. ja, ja, jag kommer inte, jag har inte...

FHL2:hon vid tiden ifråga?

TN: Nej, nej, för helsike, det varFHLI: Men hon hade?

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 36 av 40

inte, jag är inte riktigt säker på det. Så kom hem, så får jag se henne sitta i en bil med om det|om det var... ja,visste ju var jag bodde. Ja, han var med, han hette|, och honom kände jag väl. Han visste ju var jag bodde så att jag tror att det var dom som kom dit också, men dom var aldrig in, dom satt vid vändplanen, dom gick aldrig ur bilen heller för jag ville inte... och sedan gick jag bara in till mig själv, för jag hade ingen tid. Jag bad inte henne komma in över huvudtaget, även om jag hade varit ensam så har jag inte bett henne det.

FHLI: Men hon verkar ju kännaoch sådär.

TN: Hon vet vem hon är, ja.

FHLT: Hur kommer det sig då?

TN: Ja, det får ni frågaom.

FHLT: Ja, okej. Och det här med|och sådant här det är ingenting som...

TN: Ja, ja.till, det köper jag.

FHLT: Du har aldrig fått något sådant?

TN: Utav henne?

FHLI: Ja.

TN: Nej, aldrig i livet, varför ska jag... Vart skulle hon få domifrån, hon hade väl aldrig några (, hon hade väl(FHLT: Hur träffade du?

TN: Ja, hur fan träffade jag henne. Jag tror jag träffade henne genom hennes föräldrar. Nej, jag träffade henne genom en, en... hon hade ju,.. ja, ja, jag kommer inte, jag har inte...

FHL2:hon vid tiden ifråga?

TN: Nej, nej, för helsike, det varFHLI: Men hon hade?

Sida 37 av 40

TN: Hon hadejajamän.

FHLI: Ja.

TN: Ochoch hon kan nog ha haft, jag vet inte, dom kände ju varandra i alla fall det vet jag.

FHLI: Ja, okej.

TN: Och inte kom hon för att hälsa på mig (ohörbart) utan då kom hon...

FHLT: Kan det vara så att hon,kan ha varit där och hälsat på din före detta fru

TN: Ja, inte inne, för hon skulle inte släppa in henne.

FHLI: Nej, okej.

TN: Nej, men dom kan ju ha träffats ute, det vet inte jag,

FHLI: Nej, jag tänkte bara så att man... jag söker efter en förklaring till att hon trots allt, det är så jag tänker.

TN: Jaha, det måste hon ju ha fått, det måste... jo, det har hon nog fått av någon. Det var så många somså herre gud.

FHLI: Ja.

TN: Men inte berättar jag något själv inte, jag hade ingenting att berätta.

FHLI: Nej. Nej, men hörru du, det känns i alla fall bra att få, att ha fått träffa dig och diskuterat det här.

TN: Ja, men det känns jävligt jobbigt för mig ska jag tala om för dig.

FHLI: Jag förstår det, jag förstår det.TN: Fan också, jag tycker att... och imorgon bitti ska jag

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 37 av 40

TN: Hon hadejajamän.

FHLI: Ja.

TN: Ochoch hon kan nog ha haft, jag vet inte, dom kände ju varandra i alla fall det vet jag.

FHLI: Ja, okej.

TN: Och inte kom hon för att hälsa på mig (ohörbart) utan då kom hon...

FHLT: Kan det vara så att hon,kan ha varit där och hälsat på din före detta fru

TN: Ja, inte inne, för hon skulle inte släppa in henne.

FHLI: Nej, okej.

TN: Nej, men dom kan ju ha träffats ute, det vet inte jag,

FHLI: Nej, jag tänkte bara så att man... jag söker efter en förklaring till att hon trots allt, det är så jag tänker.

TN: Jaha, det måste hon ju ha fått, det måste... jo, det har hon nog fått av någon. Det var så många somså herre gud.

FHLI: Ja.

TN: Men inte berättar jag något själv inte, jag hade ingenting att berätta.

FHLI: Nej. Nej, men hörru du, det känns i alla fall bra att få, att ha fått träffa dig och diskuterat det här.

TN: Ja, men det känns jävligt jobbigt för mig ska jag tala om för dig.

FHLI: Jag förstår det, jag förstår det.TN: Fan också, jag tycker att... och imorgon bitti ska jag

Sida 38 av 40

FHL1: Ja, du berättade det, får vi hoppas det går bra.

TN: Ja, det får jag väl hoppas, hon är...FHLT: Och du vet Thure,TN: Jag vet. ja,FHLI: Nej, men du vet hur det ligger till.

TN: Ja, jag vet ju hur är, kollegor (ohörbart) det vet jag. Jag ju tala om för dig, en sak iFHLI: En?

TN: Älgfilé.

FHLI: Jaha, okej.

TN: Nej, sade jag.FHLI: Ja.

TN: Ja, i sommar ringde dom igen, men då ringer några, det var någon journalist tror, vete fan vilken tidning han kom ifrån alltså.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 38 av 40

FHL1: Ja, du berättade det, får vi hoppas det går bra.

TN: Ja, det får jag väl hoppas, hon är...FHLT: Och du vet Thure,TN: Jag vet. ja,FHLI: Nej, men du vet hur det ligger till.

TN: Ja, jag vet ju hur är, kollegor (ohörbart) det vet jag. Jag ju tala om för dig, en sak iFHLI: En?

TN: Älgfilé.

FHLI: Jaha, okej.

TN: Nej, sade jag.FHLI: Ja.

TN: Ja, i sommar ringde dom igen, men då ringer några, det var någon journalist tror, vete fan vilken tidning han kom ifrån alltså.

Sida 39 av 40FHLI: Jaså.

TN: Nej, för det där gäller judet var ju...

FHLI: Okej, okej.

TN: Där är det ju, det vet du ju vad som hände. Ja, så då kan vi ju, det förstår jag, därför ville dom inte, dom sade, det är onödigt sade dom.

FHL1: Lennart, har du fler frågor, funderingar?

FHL2: Nej, det har jag inte, utan att...TN:FHLT: Nej, det får du inte göra, det får du inte göra.

FHL2: Nej, det är ju, som sagt var det är ju uppgifter som vi har fått utav folk och vi måste ju kontrollera det.

TN: Jo, det är jag väl införstådd med pojkar, jag vet ju själv hur man har...

FHL1: Ja, det känns bra att du trots allt är en gammal polis och kollega så att du vet hur saker och ting fungerar.

TN: Ja, det vet jag.

FHLI: Så att jag förutsätter att du har full förståelse för att vi måste ställa frågorna.

TN: Jo, jag är väl införstådd och det var därför jag tänkte, jag ska inte ställa någon fråga på det, vad jag ska dit göra, det är lika bra jag är tyst, jag får veta det när jag kommer dit tänkte jag för mig själv. Och jag stod och höll i en tapet som jag höll på att hänga upp på väggen

FHLI: Ja, du sade att du höll på att tapetsera.

TN: Ja, jag höll den i handen samtidigt.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 39 av 40FHLI: Jaså.

TN: Nej, för det där gäller judet var ju...

FHLI: Okej, okej.

TN: Där är det ju, det vet du ju vad som hände. Ja, så då kan vi ju, det förstår jag, därför ville dom inte, dom sade, det är onödigt sade dom.

FHL1: Lennart, har du fler frågor, funderingar?

FHL2: Nej, det har jag inte, utan att...TN:FHLT: Nej, det får du inte göra, det får du inte göra.

FHL2: Nej, det är ju, som sagt var det är ju uppgifter som vi har fått utav folk och vi måste ju kontrollera det.

TN: Jo, det är jag väl införstådd med pojkar, jag vet ju själv hur man har...

FHL1: Ja, det känns bra att du trots allt är en gammal polis och kollega så att du vet hur saker och ting fungerar.

TN: Ja, det vet jag.

FHLI: Så att jag förutsätter att du har full förståelse för att vi måste ställa frågorna.

TN: Jo, jag är väl införstådd och det var därför jag tänkte, jag ska inte ställa någon fråga på det, vad jag ska dit göra, det är lika bra jag är tyst, jag får veta det när jag kommer dit tänkte jag för mig själv. Och jag stod och höll i en tapet som jag höll på att hänga upp på väggen

FHLI: Ja, du sade att du höll på att tapetsera.

TN: Ja, jag höll den i handen samtidigt.

Sida 40 av 40

FHLI: Ja. Men Thure, har du någonting att tillägga eller?

TN: Nej, hörru, jag har ju... jag vet inte vad jag ska tillägga, jag saker nämligen ord för vad jag skulle vilja tillägga. Jag svär inte utan jag försöker vara korrekt. Men jag kan säga såhär, jag tycker allting det är för jävligt.FHLT: Ja, det tycker vi också, det tycker vi också. Men du tycker att, eller jag ska fråga såhär, har förhöret gått korrekt till.

TN: Jajamän.

FHL 1: Det är inga problem.

TN: Och jag vill höra det utan jag litar... det är ju inspelat allting så, jag...

FHLI: Du behöver inte ta del utav någon utskrift och såhär...

TN: Nej, nej, nej.

FHL1: Utan du tycker det är okej i alla fall?

TN: Det är okej, ja.

FHLT: Då gör vi så att vi avslutar förhöret klockan 11.14, och sedan så far vi tacka dig för att du ställde upp på det här.

TN: Ja, tack ska ni ha pojkar och lycka till.

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Pol-2014-10-23 1006 D21501-02-A Förhör med Thure-Nässén.pdf

Sida 40 av 40

FHLI: Ja. Men Thure, har du någonting att tillägga eller?

TN: Nej, hörru, jag har ju... jag vet inte vad jag ska tillägga, jag saker nämligen ord för vad jag skulle vilja tillägga. Jag svär inte utan jag försöker vara korrekt. Men jag kan säga såhär, jag tycker allting det är för jävligt.FHLT: Ja, det tycker vi också, det tycker vi också. Men du tycker att, eller jag ska fråga såhär, har förhöret gått korrekt till.

TN: Jajamän.

FHL 1: Det är inga problem.

TN: Och jag vill höra det utan jag litar... det är ju inspelat allting så, jag...

FHLI: Du behöver inte ta del utav någon utskrift och såhär...

TN: Nej, nej, nej.

FHL1: Utan du tycker det är okej i alla fall?

TN: Det är okej, ja.

FHLT: Då gör vi så att vi avslutar förhöret klockan 11.14, och sedan så far vi tacka dig för att du ställde upp på det här.

TN: Ja, tack ska ni ha pojkar och lycka till.

Fredagen 1986-02-28 lämnade hon restaurang Albatross vid 23:10 -tiden.

När hon befann sig på Malmskillnadsgatan, blev hon påsprungen av en man, som hade väldigt bråttom.

Robrandt blev arg och ropade, sade till mannen något om "att han var en stor tölp", men denne tog ingen som helst notis om henne - han fortsatte att springa från platsen.

Mannen beskrives vara cirka 170 cm lång - i övrigt kan hon inte påminna sig direkta detaljer i utseende eller i klädsel.

(Detta förklarar hon med, att hon vid tillfället var något påverkad av alkoholhaltiga drycker som hon förtärt under restaurangbesöket).

När Robrandt tisdagen 1986-03-04 tittade på TV-nyheterna klockan 19:30 och man där visar en bild från mordplatsen, känner hon igen en man på bilden - dock kan hon ej med bestämdhet säga, att det är mannen som sprang på henne, dock kan det vara densamma (har sett mannen någonstans under den sistlidna veckan, men hon kan för närvarande inte precisera var).

Slutligen omtalar Robrandt, att det sällskap hon hade på restaurang Albatross och som även gjorde henne sällskap på Malmskillnadsgatan, inte sett TV-bilden, varför hon ej vet, om denne kan igenkänna mannen.

Pol-1986-03-04 2320 EAD1094-Förhör med Ann-Christine Robrandt.pdf

Pol-1986-03-04 2320 EAD1094-Förhör med Ann-Christine Robrandt.pdf

Fredagen 1986-02-28 lämnade hon restaurang Albatross vid 23:10 -tiden.

När hon befann sig på Malmskillnadsgatan, blev hon påsprungen av en man, som hade väldigt bråttom.

Robrandt blev arg och ropade, sade till mannen något om "att han var en stor tölp", men denne tog ingen som helst notis om henne - han fortsatte att springa från platsen.

Mannen beskrives vara cirka 170 cm lång - i övrigt kan hon inte påminna sig direkta detaljer i utseende eller i klädsel.

(Detta förklarar hon med, att hon vid tillfället var något påverkad av alkoholhaltiga drycker som hon förtärt under restaurangbesöket).

När Robrandt tisdagen 1986-03-04 tittade på TV-nyheterna klockan 19:30 och man där visar en bild från mordplatsen, känner hon igen en man på bilden - dock kan hon ej med bestämdhet säga, att det är mannen som sprang på henne, dock kan det vara densamma (har sett mannen någonstans under den sistlidna veckan, men hon kan för närvarande inte precisera var).

Slutligen omtalar Robrandt, att det sällskap hon hade på restaurang Albatross och som även gjorde henne sällskap på Malmskillnadsgatan, inte sett TV-bilden, varför hon ej vet, om denne kan igenkänna mannen.

Uppföljning av : E1094.

Samson hade varit på restaurang Albertina vid Drottninggatan tillsammans med en flicka som heter Ann-Cathrine Robrandt.

De lämnade stället vid 23:15 -tiden 1986-02-28 för att gå till restaurang Bolaget i hörnet av Birger Jarlsgatan & Tegnérgatan.

De vandrade iväg och gick Regeringsgatan ned mot korsningen med Birger Jarlsgatan & Tegnergatan.

Under promenaden talade de om att det var konstigt att de inte mötte några personer.

I samband med att de passerat korsningen Regeringsgatan & David Bagares gata så liksom snubblade Robrandt till och tog ett steg utåt gatan och blev därvid påsprungen av en man som kom bakom dem.

Robrandt blev arg och sade någonting till mannen. Mannen fortsatte med hastiga steg vidare.

Plötsligt var mannen borta och de visste inte åt vilket håll han försvunnit.

De fortsatte att gå mot Bolaget och mötte, i närheten av en pa (?parkeringsautomat?) i slutet av Regeringsgatan, bredvid Birger Jarlsgatan, två ynglingar som frågade var restaurang Valentino låg.

De förklarade att den låg på Birger Jarlsgatan och de båda killarna - som var i 20-25 årsåldern - gick förmodligen nedför en trappa vid Regeringsgatan till parken vid Birger Jarlsgatan.

Samson och flickan fortsatte till restaurang Bolaget där de kom vid 23:35 -tiden.

Beträffande mannen de sett så uppfattade han denne till omkring 178-180 cm lång, kraftig kroppsbyggnad.

Pol-1986-03-11 1230 EAD1094-01 Förhör med Samson.pdf

Pol-1986-03-11 1230 EAD1094-01 Förhör med Samson.pdf

Uppföljning av : E1094.

Samson hade varit på restaurang Albertina vid Drottninggatan tillsammans med en flicka som heter Ann-Cathrine Robrandt.

De lämnade stället vid 23:15 -tiden 1986-02-28 för att gå till restaurang Bolaget i hörnet av Birger Jarlsgatan & Tegnérgatan.

De vandrade iväg och gick Regeringsgatan ned mot korsningen med Birger Jarlsgatan & Tegnergatan.

Under promenaden talade de om att det var konstigt att de inte mötte några personer.

I samband med att de passerat korsningen Regeringsgatan & David Bagares gata så liksom snubblade Robrandt till och tog ett steg utåt gatan och blev därvid påsprungen av en man som kom bakom dem.

Robrandt blev arg och sade någonting till mannen. Mannen fortsatte med hastiga steg vidare.

Plötsligt var mannen borta och de visste inte åt vilket håll han försvunnit.

De fortsatte att gå mot Bolaget och mötte, i närheten av en pa (?parkeringsautomat?) i slutet av Regeringsgatan, bredvid Birger Jarlsgatan, två ynglingar som frågade var restaurang Valentino låg.

De förklarade att den låg på Birger Jarlsgatan och de båda killarna - som var i 20-25 årsåldern - gick förmodligen nedför en trappa vid Regeringsgatan till parken vid Birger Jarlsgatan.

Samson och flickan fortsatte till restaurang Bolaget där de kom vid 23:35 -tiden.

Beträffande mannen de sett så uppfattade han denne till omkring 178-180 cm lång, kraftig kroppsbyggnad.

EAD 1094:1 b

Protokoll för över konfrontation hållen 1986-03-17 11:28 .

Konfrontationsledare krinsp Christer H Sjöblom.
Närvarande är
krinsp Börje Wingren och
advokat Gunnar Falk.

Konfrontationsgruppen bestående av åtta personer förevisas för Gerhard Samson.

K: = Konfrontationsledaren
W: = Wingren
F: = Falk
S: = Samson


K: Då kan du gå fram till spegeln och se om du känner ingen någon av personerna i rummet bredvid, dom kommer att gå runt här framför spegeln också.

S: Ser dom mig?


K: Dom ser inte dig, nej. Du får gärna kommentera allt efter om det är någon som du lägger märke till eller som vi direkt kan utesluta.

S: Ja det finns det ju. .......kan uteslutas.


K: Nummer 5 kan uteslutas. Du skakar på huvudet för nummer 6 passerar.

S: Ja just det, inte heller likt. Han kan uteslutas.


K: Nummer 8 kan uteslutas. Här kommer nummer 3.

S: Inte riktigt men


K: Nummer 9. kommer fram nu.

S: Den här är...


K: Här kommer nummer 10. Nummer 2.

S: Den kan uteslutas.


K: Nummer 5 det har du sagt förut. Nu har dom gått runt ett varv.

S: Nummer 6.

Pol-1986-03-17 1128 EAD1094-01-B Konfrontation med Gerhard Samson.pdf

Pol-1986-03-17 1128 EAD1094-01-B Konfrontation med Gerhard Samson.pdf

EAD 1094:1 b

Protokoll för över konfrontation hållen 1986-03-17 11:28 .

Konfrontationsledare krinsp Christer H Sjöblom.
Närvarande är
krinsp Börje Wingren och
advokat Gunnar Falk.

Konfrontationsgruppen bestående av åtta personer förevisas för Gerhard Samson.

K: = Konfrontationsledaren
W: = Wingren
F: = Falk
S: = Samson


K: Då kan du gå fram till spegeln och se om du känner ingen någon av personerna i rummet bredvid, dom kommer att gå runt här framför spegeln också.

S: Ser dom mig?


K: Dom ser inte dig, nej. Du får gärna kommentera allt efter om det är någon som du lägger märke till eller som vi direkt kan utesluta.

S: Ja det finns det ju. .......kan uteslutas.


K: Nummer 5 kan uteslutas. Du skakar på huvudet för nummer 6 passerar.

S: Ja just det, inte heller likt. Han kan uteslutas.


K: Nummer 8 kan uteslutas. Här kommer nummer 3.

S: Inte riktigt men


K: Nummer 9. kommer fram nu.

S: Den här är...


K: Här kommer nummer 10. Nummer 2.

S: Den kan uteslutas.


K: Nummer 5 det har du sagt förut. Nu har dom gått runt ett varv.

S: Nummer 6.

K: Nummer 6 säger du.

S: Nummer 6 och nummer 9 är så att säga kvar för min del.


K: Du utesluter alla utom nummer 6 och nummer 9?

S: Ja än så länge ja. Nian går bort där...


K: Här kommer nummer 9 igen.

S: Nummer 2 kan också bort tror jag. Jag stannar på nummer 6 och nummer 9.


K: Det är fortfarande nummer 6 och nummer 9 som är intressant för dig?

S: Ja.


K: Dom två, kan du göra någon gradering av dom?

S: Jag vet inte, han liknar lite grann den här bilden som har skickats ut...


K: Du menar nummer 6?

S: Just det men det låter jag.....tycker jag den andra killen är lite klen, nummer 6 ja, han kan jag också... och nummer 9.


K: Du kan inte göra någon gradering vem som,troligen nummer 6 och nummer 9, jag vill inte pressa dig på något sätt .. du ska bara säga vad du kan vara säker på inget annat.

S: Alltså det där kroppen av nummer 6 och huvudet av nummer 9 det har varit en praktisk omöjlighet ..... jag känner för gången som den här nummer 6 men jag tycker att ansiktet på nummer 9 verkar mest ...... varit mycket kraftigare än liksom vad nummer 6 är, ja jag tror nog starkt för nummer 6 men. han kan vara en polisinspektör som blandar sig i det här.


K: Du säger att du fastnar för nummer 6 men det är med en viss osäkerhet?

S: Ja absolut.


K: Och nummer 9 är i viss mån möjlig också.

S: Ja.


K: Är det någon idé att se på gruppen mer?

S: Nej jag tror inte det.


K: Då avslutar vi konfrontationen klockan 11:35 .


K: Till detta konfrontationsvittne vill kanske advokaten ställa någon fråga?


F: Nej jag behöver inte ställa någon fråga.

Pol-1986-03-17 1128 EAD1094-01-B Konfrontation med Gerhard Samson.pdf

Pol-1986-03-17 1128 EAD1094-01-B Konfrontation med Gerhard Samson.pdf

K: Nummer 6 säger du.

S: Nummer 6 och nummer 9 är så att säga kvar för min del.


K: Du utesluter alla utom nummer 6 och nummer 9?

S: Ja än så länge ja. Nian går bort där...


K: Här kommer nummer 9 igen.

S: Nummer 2 kan också bort tror jag. Jag stannar på nummer 6 och nummer 9.


K: Det är fortfarande nummer 6 och nummer 9 som är intressant för dig?

S: Ja.


K: Dom två, kan du göra någon gradering av dom?

S: Jag vet inte, han liknar lite grann den här bilden som har skickats ut...


K: Du menar nummer 6?

S: Just det men det låter jag.....tycker jag den andra killen är lite klen, nummer 6 ja, han kan jag också... och nummer 9.


K: Du kan inte göra någon gradering vem som,troligen nummer 6 och nummer 9, jag vill inte pressa dig på något sätt .. du ska bara säga vad du kan vara säker på inget annat.

S: Alltså det där kroppen av nummer 6 och huvudet av nummer 9 det har varit en praktisk omöjlighet ..... jag känner för gången som den här nummer 6 men jag tycker att ansiktet på nummer 9 verkar mest ...... varit mycket kraftigare än liksom vad nummer 6 är, ja jag tror nog starkt för nummer 6 men. han kan vara en polisinspektör som blandar sig i det här.


K: Du säger att du fastnar för nummer 6 men det är med en viss osäkerhet?

S: Ja absolut.


K: Och nummer 9 är i viss mån möjlig också.

S: Ja.


K: Är det någon idé att se på gruppen mer?

S: Nej jag tror inte det.


K: Då avslutar vi konfrontationen klockan 11:35 .


K: Till detta konfrontationsvittne vill kanske advokaten ställa någon fråga?


F: Nej jag behöver inte ställa någon fråga.

K: Då kan, vi alltså avsluta utan något problem.

F: Det går bra.


K: Då avslutas konfrontationen klockan 11:35 .


Stockholm som ovan

(Namnteckning)
Christer Sjöblom
krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
Cristina Lundin

Pol-1986-03-17 1128 EAD1094-01-B Konfrontation med Gerhard Samson.pdf

Pol-1986-03-17 1128 EAD1094-01-B Konfrontation med Gerhard Samson.pdf

K: Då kan, vi alltså avsluta utan något problem.

F: Det går bra.


K: Då avslutas konfrontationen klockan 11:35 .


Stockholm som ovan

(Namnteckning)
Christer Sjöblom
krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
Cristina Lundin

N3003

Stockholms polisdistrikt
Kriminalavdelningen
Våldsroteln


1986-03-17


Förteckning över_deltagare i konfrontationsgrupp, anm_K_23037-86.

Nr 2

Nr 3

Nr 5

Nr 6  Viktor Gunnarsson  Misstänkt

Nr 8

Nr 9

Nr 10


Konfrontationsgruppen förevisades för tre personer dag som ovan klockan 11:10-11:35 i Tekniska rotelns konfrontationsateljé.

Stockholm som ovan

(Namnteckning)

Christer H Sjöblom
Krinsp KK 1

Pol-1986-03-17 1128 EAD1094-01-B Konfrontation med Gerhard Samson.pdf

Pol-1986-03-17 1128 EAD1094-01-B Konfrontation med Gerhard Samson.pdf

N3003

Stockholms polisdistrikt
Kriminalavdelningen
Våldsroteln


1986-03-17


Förteckning över_deltagare i konfrontationsgrupp, anm_K_23037-86.

Nr 2

Nr 3

Nr 5

Nr 6  Viktor Gunnarsson  Misstänkt

Nr 8

Nr 9

Nr 10


Konfrontationsgruppen förevisades för tre personer dag som ovan klockan 11:10-11:35 i Tekniska rotelns konfrontationsateljé.

Stockholm som ovan

(Namnteckning)

Christer H Sjöblom
Krinsp KK 1

Protokoll över konfrontationsförhör med Ann-Cathrine Robrandt 1986-03-18 13:10 i Tekniska rotelns konfrontationsateljé.

Konfrontationsledare: Krinsp Christer H Sjöblom.
Närvarande är också kriminalinspektörerna Börje Wingren och Kenneth Johansson samt
advokat Gunnar Falk.
Bandupptagning.


Konfrontationsledare = K
Ann-Catrine Robrandt = R


K. Och då får vi se om du känner igen någon av dessa som kommer gående här nu. Var och en kommer alltså att visa upp sig på det här sättet. Du får gärna kommentera allt efter om det är några som du direkt kan utesluta eller några som du på något sätt känner igen.

R. Fem kan vi ta bort på en gång.


K. Femman kan vi ta bort?

R. Mm.


K. Vi är på andra varvet nu. Är det någon som väcker några minnesbilder? Du har bara sagt hittills att femman kan man utesluta -.

R. Mm.


K. Är det någon annan som man kan utesluta? Jaha, vi är inne på tredje varvet.

R. Mm.


K. Är det någonting som öppnar en minnesbild hos dig?

R. Tian kan vi ta bort.


K. Tian kan vi ta bort också?

R. Mm.


K. I övrigt -, då har vi ju sex stycken kvar.

R. Mm.

Pol-1986-03-18 1310 EAD1094-00-B-Konfrontationsförhör med Ann-Cathrine Robrandt.pdf

Pol-1986-03-18 1310 EAD1094-00-B-Konfrontationsförhör med Ann-Cathrine Robrandt.pdf

Protokoll över konfrontationsförhör med Ann-Cathrine Robrandt 1986-03-18 13:10 i Tekniska rotelns konfrontationsateljé.

Konfrontationsledare: Krinsp Christer H Sjöblom.
Närvarande är också kriminalinspektörerna Börje Wingren och Kenneth Johansson samt
advokat Gunnar Falk.
Bandupptagning.


Konfrontationsledare = K
Ann-Catrine Robrandt = R


K. Och då får vi se om du känner igen någon av dessa som kommer gående här nu. Var och en kommer alltså att visa upp sig på det här sättet. Du får gärna kommentera allt efter om det är några som du direkt kan utesluta eller några som du på något sätt känner igen.

R. Fem kan vi ta bort på en gång.


K. Femman kan vi ta bort?

R. Mm.


K. Vi är på andra varvet nu. Är det någon som väcker några minnesbilder? Du har bara sagt hittills att femman kan man utesluta -.

R. Mm.


K. Är det någon annan som man kan utesluta? Jaha, vi är inne på tredje varvet.

R. Mm.


K. Är det någonting som öppnar en minnesbild hos dig?

R. Tian kan vi ta bort.


K. Tian kan vi ta bort också?

R. Mm.


K. I övrigt -, då har vi ju sex stycken kvar.

R. Mm.

K. Kan du inte säga något eller -. Du ska inte säga någonting annat än det du är säker på men -.

R. Nehej, jag säger


K. Om det är någon som är mer eller mindre trolig?

R. Mm.


K. Har du kommit fram till någonting?

R. Nian kan man också ta bort.


K. Nio tar vi bort också. Är det någon du på något sätt vill framhålla före någon annan?

--- Avbrott

R. Nehej, ..........


K. Det är ingen idé och fortsätta, tror du? Och är det då inte någon som du vill framhålla mer än någon annan?

R. Jag ska se lite mer(?).


K. Ja. Jaha, du kan ta den tid du behöver. Jaha, nu har vi kommit ett varv till.

R. Mm.


K. Du kommer inte fram till någonting?

R. Det enda jag kommer fram till det är ögonen på nian, tycker jag är väldigt -, dom jaha, jag vet inte.


K. I övrigt ingenting? Du säger att ögonen på nian och det -, för övrigt ingenting du känner igen?

R. Mm.


K. Så avslutar vi konfrontationen klockan 13:20 .


Stockholm som ovan


Christer H Sjöblom Krinsp


1986-03-19 AW/4040

Pol-1986-03-18 1310 EAD1094-00-B-Konfrontationsförhör med Ann-Cathrine Robrandt.pdf

Pol-1986-03-18 1310 EAD1094-00-B-Konfrontationsförhör med Ann-Cathrine Robrandt.pdf

K. Kan du inte säga något eller -. Du ska inte säga någonting annat än det du är säker på men -.

R. Nehej, jag säger


K. Om det är någon som är mer eller mindre trolig?

R. Mm.


K. Har du kommit fram till någonting?

R. Nian kan man också ta bort.


K. Nio tar vi bort också. Är det någon du på något sätt vill framhålla före någon annan?

--- Avbrott

R. Nehej, ..........


K. Det är ingen idé och fortsätta, tror du? Och är det då inte någon som du vill framhålla mer än någon annan?

R. Jag ska se lite mer(?).


K. Ja. Jaha, du kan ta den tid du behöver. Jaha, nu har vi kommit ett varv till.

R. Mm.


K. Du kommer inte fram till någonting?

R. Det enda jag kommer fram till det är ögonen på nian, tycker jag är väldigt -, dom jaha, jag vet inte.


K. I övrigt ingenting? Du säger att ögonen på nian och det -, för övrigt ingenting du känner igen?

R. Mm.


K. Så avslutar vi konfrontationen klockan 13:20 .


Stockholm som ovan


Christer H Sjöblom Krinsp


1986-03-19 AW/4040

Konfrontation nummer fem påbörjas klockan 11:05 .

Uppslag L851
Konfrontationsgruppen visas för Pihlgren,  Anneli  - .

Syftet med konfrontationen att utreda om någon i gruppen är identisk med den man som Pihlgren samtalat med på Sveavägen utanför biografen Grand den 1986-02-28 23:30 -tiden.

Konfrontationsledare = K
Kåkl Lage Carlström = Å

Adv Gunnar Falk = A  (Viktor Gunnarssons försvarsadvokat) 

 Anneli  Pihlgren = P

K: Du kommer nu och få se en grupp bestående av åtta personer. Dom är numrerade från 1 till och med 8. Och frågan är om du i den här gruppen kan identifiera någon såsom varande den man du den 1986-02-28 träffat på Sveavägen utanför biografen Grand här klockan 23:30 .

Det händer snart, någonting, alldeles snart.

P: Jaha, det här var inte mycket och se.


K: Nu får du se gruppen.

Man kommer nu en i taget att gå fram och visa sig på nära håll framför ditt fönster. Jaha, nu har dom gått ett varv förbi dig här. Kan du känna igen någon utav dom här personerna?

P: Nehej, den som mest är lik är 1:an i så fall. Men den jag pratade med, han var längre, tror jag.


K: 1:an är mest lik?

P: Jaha.


K: Jaha.

P: Nehej, han är för kort.


K: Han var för kort. Det var nummer -.

P: Dom är lika långa ungefär.


K: Nummer 1 var för kort. Jaha.

Hade den när personen du pratade med mustasch eller?

P: Det kan jag inte ... Mustasch eller skäggstubb eller nånting, det är svårt. Han var mörk.


Anknytning: N3307-00;

L1702-00

Pol-1986-05-16 1105 L851-00-C-Konfrontation med Pihlgren.pdf

Pol-1986-05-16 1105 L851-00-C-Konfrontation med Pihlgren.pdf

Konfrontation nummer fem påbörjas klockan 11:05 .

Uppslag L851
Konfrontationsgruppen visas för Pihlgren,  Anneli  - .

Syftet med konfrontationen att utreda om någon i gruppen är identisk med den man som Pihlgren samtalat med på Sveavägen utanför biografen Grand den 1986-02-28 23:30 -tiden.

Konfrontationsledare = K
Kåkl Lage Carlström = Å

Adv Gunnar Falk = A  (Viktor Gunnarssons försvarsadvokat) 

 Anneli  Pihlgren = P

K: Du kommer nu och få se en grupp bestående av åtta personer. Dom är numrerade från 1 till och med 8. Och frågan är om du i den här gruppen kan identifiera någon såsom varande den man du den 1986-02-28 träffat på Sveavägen utanför biografen Grand här klockan 23:30 .

Det händer snart, någonting, alldeles snart.

P: Jaha, det här var inte mycket och se.


K: Nu får du se gruppen.

Man kommer nu en i taget att gå fram och visa sig på nära håll framför ditt fönster. Jaha, nu har dom gått ett varv förbi dig här. Kan du känna igen någon utav dom här personerna?

P: Nehej, den som mest är lik är 1:an i så fall. Men den jag pratade med, han var längre, tror jag.


K: 1:an är mest lik?

P: Jaha.


K: Jaha.

P: Nehej, han är för kort.


K: Han var för kort. Det var nummer -.

P: Dom är lika långa ungefär.


K: Nummer 1 var för kort. Jaha.

Hade den när personen du pratade med mustasch eller?

P: Det kan jag inte ... Mustasch eller skäggstubb eller nånting, det är svårt. Han var mörk.


Anknytning: N3307-00;

L1702-00

K: Ja tack! Har advokaten några frågor?

A: Nej tack!


K: Åklagaren?

A: Nej tack!


Då avslutar vi konfrontationen klockan 11:12 .

Lars-Erik Andersson
Krinsp



1986-05-16 . AW/4040

Pol-1986-05-16 1105 L851-00-C-Konfrontation med Pihlgren.pdf

Pol-1986-05-16 1105 L851-00-C-Konfrontation med Pihlgren.pdf

K: Ja tack! Har advokaten några frågor?

A: Nej tack!


K: Åklagaren?

A: Nej tack!


Då avslutar vi konfrontationen klockan 11:12 .

Lars-Erik Andersson
Krinsp



1986-05-16 . AW/4040

Protokoll över förhör med fru Eivor Lundqvist - , Idungatan 3, 195 51 Märsta. Förhöret hållet av krinsp Alf Andersson under tiden OB.45 - OB.50 per telefon.

Fru Lundqvist underrättades om att hon skulle höras kompletterande beträffande bilresan den 1 mars 1986, då hon och sonen Benny åkte till Uppsala för att titta på en bil som var utannonserad till salu.

Lundqvist uppger att hon sagt att resan gick till Uppsala men att det korrekta skall vara Rasbo Kil som ligger i närheten av Uppsala. Det visade sig att Saaben var rena skrotbilen varför ingen affär blev av. Fru Lundqvist informeras om att sonen Benny skall höras för att han om möjligt kan verifiera fru Lundqvist uppgifter. Fru Lundqvist uppger att hon troligen icke talade om att Algot Åsell ringt på deras dörr den kväll Palme mördades, dvs kvällen innan de åkte. Lundqvist uppger att nyheten om mordet på Palme gjorde att alla tankar kretsade runt mordet. Lundqvist tror sig vara säker på att hon inte nämnt något om att Åsell ringde på deras kväll innan enär detta var en bagatell som han inte hade en tanke på att säga något om enär detta saknade intresse.

Lundqvist vet även att de följde nyheterna om mordet i bilradion när de åkte till Rasbo Kil.
Relaterat och godkänt (signatur) Alf Andersson

Pol-1986-06- KD11596-19-A Förhör med Eivor Lundqvist om Algot Åsell.pdf

Pol-1986-06- KD11596-19-A Förhör med Eivor Lundqvist om Algot Åsell.pdf

Protokoll över förhör med fru Eivor Lundqvist - , Idungatan 3, 195 51 Märsta. Förhöret hållet av krinsp Alf Andersson under tiden OB.45 - OB.50 per telefon.

Fru Lundqvist underrättades om att hon skulle höras kompletterande beträffande bilresan den 1 mars 1986, då hon och sonen Benny åkte till Uppsala för att titta på en bil som var utannonserad till salu.

Lundqvist uppger att hon sagt att resan gick till Uppsala men att det korrekta skall vara Rasbo Kil som ligger i närheten av Uppsala. Det visade sig att Saaben var rena skrotbilen varför ingen affär blev av. Fru Lundqvist informeras om att sonen Benny skall höras för att han om möjligt kan verifiera fru Lundqvist uppgifter. Fru Lundqvist uppger att hon troligen icke talade om att Algot Åsell ringt på deras dörr den kväll Palme mördades, dvs kvällen innan de åkte. Lundqvist uppger att nyheten om mordet på Palme gjorde att alla tankar kretsade runt mordet. Lundqvist tror sig vara säker på att hon inte nämnt något om att Åsell ringde på deras kväll innan enär detta var en bagatell som han inte hade en tanke på att säga något om enär detta saknade intresse.

Lundqvist vet även att de följde nyheterna om mordet i bilradion när de åkte till Rasbo Kil.
Relaterat och godkänt (signatur) Alf Andersson

Protokoll fört vid förhör hållet i samband med fotokonfrontation med Wiklund  Jonny  - .

Förhöret hållet på Kriminalavdelningen, Våldsroteln, fredagen 1986-12-05 12:05 .

Förhörsledare krinsp Paul Johansson.

Närvarande är också chefsåklagare Solveig Riberdahl.

Förhörsvittne krinsp Lars Hamrén.


Innan förhöret är Wiklund underrättad om att fotokonfrontationen avser ett eventuellt igenkännande av den man han observerat vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan 1986-02-28 och som han har berättat om vid tidigare förhör.

F = Förhörsledare

W = Wiklund


F: Ja, varsågod, nu har du fått tittat på bilderna i lugn och ro.

W: Ja, jag anser och kommer närmast, vad jag minns att det är nummer 27, Och det var tack vare att han hade så vit hy då. Det kan ju vara lampskenet också.. Men man tänker sig håret och mustascherna det stämmer ju exakt.


F: Det stämmer bra med bilden..

W: Han hade håret ner över örat här också. Lite snett kammat..


F: Håret och mustaschen. Ansiktet i övrigt då?

W: Ja, det stämmer för det var lite insjunket så här.


F: Nu visar du på kinderna.

W: Ja, på kinderna. Jag kan inte få fram att det är någon likhet på någon annan man

Pol-1986-12-05 1205 EAD622-00-B Fotokonfronation med Wiklund.pdf

Pol-1986-12-05 1205 EAD622-00-B Fotokonfronation med Wiklund.pdf

Protokoll fört vid förhör hållet i samband med fotokonfrontation med Wiklund  Jonny  - .

Förhöret hållet på Kriminalavdelningen, Våldsroteln, fredagen 1986-12-05 12:05 .

Förhörsledare krinsp Paul Johansson.

Närvarande är också chefsåklagare Solveig Riberdahl.

Förhörsvittne krinsp Lars Hamrén.


Innan förhöret är Wiklund underrättad om att fotokonfrontationen avser ett eventuellt igenkännande av den man han observerat vid korsningen Sveavägen & Tunnelgatan 1986-02-28 och som han har berättat om vid tidigare förhör.

F = Förhörsledare

W = Wiklund


F: Ja, varsågod, nu har du fått tittat på bilderna i lugn och ro.

W: Ja, jag anser och kommer närmast, vad jag minns att det är nummer 27, Och det var tack vare att han hade så vit hy då. Det kan ju vara lampskenet också.. Men man tänker sig håret och mustascherna det stämmer ju exakt.


F: Det stämmer bra med bilden..

W: Han hade håret ner över örat här också. Lite snett kammat..


F: Håret och mustaschen. Ansiktet i övrigt då?

W: Ja, det stämmer för det var lite insjunket så här.


F: Nu visar du på kinderna.

W: Ja, på kinderna. Jag kan inte få fram att det är någon likhet på någon annan man

F: Nej. När det gäller nummer 27 menar du att det är bara likhet eller skulle det kunna vara honom? Förstår du vad jag menar?

W: Ja, jag förstår vad du menar men jag, ja, efter vad jag känner så..

Vad jag då, vad jag såg då genom bilfönstret, det var ju rätt så nära. Det var ju bara 10-15 meter. Han står, han stod tryckt mot väggen där då..


Avbrott p g a telefon.


F: Ja, fortsätt.

W: Ja, han hade ju ingen huvudbonad då heller. Håret var ...


F: Mm, vad jag menade är det likt till typ menar du eller är det så att du tycker att det kan vara den personen som är avbildad?

W: Ja.


F: Menar du att du såg honom så väl så du kan gå så långt?

W: Ja. Ja, om jag får se honom hel.


F: Ja, men nu har vi den här bilden.

W: Ja, ja. Jag tänker om jag nu.. hundraprocentigt säker så måste jag ju se personen helt.


F: Jo, det förstår jag. Men nu har vi bilden att hålla oss till.

W: Ja.


F: Du tycker att det är välliknande?

W: Ja.


F: Har chefsåklagaren någon fråga?

R: Nej, tack det har jag inte.


Då avslutas förhöret klockan 13:13 .

Stockholm som ovan

Paul Johansson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
Ann-Mari Sjöblom

Pol-1986-12-05 1205 EAD622-00-B Fotokonfronation med Wiklund.pdf

Pol-1986-12-05 1205 EAD622-00-B Fotokonfronation med Wiklund.pdf

F: Nej. När det gäller nummer 27 menar du att det är bara likhet eller skulle det kunna vara honom? Förstår du vad jag menar?

W: Ja, jag förstår vad du menar men jag, ja, efter vad jag känner så..

Vad jag då, vad jag såg då genom bilfönstret, det var ju rätt så nära. Det var ju bara 10-15 meter. Han står, han stod tryckt mot väggen där då..


Avbrott p g a telefon.


F: Ja, fortsätt.

W: Ja, han hade ju ingen huvudbonad då heller. Håret var ...


F: Mm, vad jag menade är det likt till typ menar du eller är det så att du tycker att det kan vara den personen som är avbildad?

W: Ja.


F: Menar du att du såg honom så väl så du kan gå så långt?

W: Ja. Ja, om jag får se honom hel.


F: Ja, men nu har vi den här bilden.

W: Ja, ja. Jag tänker om jag nu.. hundraprocentigt säker så måste jag ju se personen helt.


F: Jo, det förstår jag. Men nu har vi bilden att hålla oss till.

W: Ja.


F: Du tycker att det är välliknande?

W: Ja.


F: Har chefsåklagaren någon fråga?

R: Nej, tack det har jag inte.


Då avslutas förhöret klockan 13:13 .

Stockholm som ovan

Paul Johansson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:

(Namnteckning)
Ann-Mari Sjöblom

RIKSKRIMINALEN
Rotel E


Samtal med Lisbeth PALME tisdagen 1986-12-16 09:30-10:15 i hennes bostad Västerlånggatan 31, 111 29 Stockholm.

Beträffande eventuell kontakt med

Lisbeth Palme tjänstgör vid Socialförvaltningens ledningsstab och handlägger frågor som bland annat berör barn med problem och invandrarfrågor.

Däremot upprätthåller hon inte längre någon befattning som konsulterande psykolog i Vällingby.

I sin egenskap av handläggare av bland annat invandrarfrågor kommer hon i kontakt med de olika socialdistrikten och olika handläggare inom dessa.

I socialdistrikt 16 har Lisbeth Palme kontakt med barnomsorgsbyråchef Kristin Svanberg, vilken handlägger distrikt 16:s ärenden.

Vid sammanträden kan vidare andra handläggare medverka, men Lisbeth Palme kan inte erinra sig namnet men har en svag aning om hans utseende.

Lisbeth Palme har dock aldrig varit i direkt kontakt med mannen i något ärende.

I övrigt hänvisar Lisbeth Palme till Kristin Svanberg, vilken hon betraktar som absolut pålitlig.

Stockholm 1986-12-16


(Namnteckning)
/Gunnar Hierner/

Pol-1986-12-16 0930 T116-00-C Förhör-Lisbet-Palme.pdf

Pol-1986-12-16 0930 T116-00-C Förhör-Lisbet-Palme.pdf

RIKSKRIMINALEN
Rotel E


Samtal med Lisbeth PALME tisdagen 1986-12-16 09:30-10:15 i hennes bostad Västerlånggatan 31, 111 29 Stockholm.

Beträffande eventuell kontakt med

Lisbeth Palme tjänstgör vid Socialförvaltningens ledningsstab och handlägger frågor som bland annat berör barn med problem och invandrarfrågor.

Däremot upprätthåller hon inte längre någon befattning som konsulterande psykolog i Vällingby.

I sin egenskap av handläggare av bland annat invandrarfrågor kommer hon i kontakt med de olika socialdistrikten och olika handläggare inom dessa.

I socialdistrikt 16 har Lisbeth Palme kontakt med barnomsorgsbyråchef Kristin Svanberg, vilken handlägger distrikt 16:s ärenden.

Vid sammanträden kan vidare andra handläggare medverka, men Lisbeth Palme kan inte erinra sig namnet men har en svag aning om hans utseende.

Lisbeth Palme har dock aldrig varit i direkt kontakt med mannen i något ärende.

I övrigt hänvisar Lisbeth Palme till Kristin Svanberg, vilken hon betraktar som absolut pålitlig.

Stockholm 1986-12-16


(Namnteckning)
/Gunnar Hierner/

Protokoll över telefonförhör med  Jonny  Wiklund, född - .

Förhöret hållet 1987-09-10 11:00 och förhörsledare är krinsp Jerker Söderblom och förhöret indikteras på band.

Wiklund upprings av förhörsledaren med anledning av att Wiklund kallas till rekonstruktionsförhör 1987-09-14 .

I samband med denna kallelse påpekar Wiklund att han i samband med gårdagens förhör (1987-09-09 ) stundtals känt sig osäker på de frågor som ställdes till honom, men att det enligt Wiklund berodde på att det förflutit en väldigt lång tid sedan han gjorde iakttagelserna.

Beträffande den aktuella dagen 1986-02-28 har han helt säkert erinrat sig att det förhöll sig på så vis att hustrun hade kommit överens med honom tidigare på dagen att hon skulle bli hämtad cirka klockan 23:10 utanför lokaler på Målargatan och av samma orsak som han tidigare relaterat beträffande hustruns och dotterns biobesök.

Då han kom upp ur tunneln på Sveavägen för att köra Sveavägen i nordlig riktning och korsa Kungsgatan så var det vid detta tillfälle som han nu erinrar sig att han tittade på klockan vid Ströms herrekipering och då kunde konstatera att den var 23:15 och att där ligger en rättelse i förhållande till gårdagens förhör.

Wiklund önskar också påpeka att det är väldigt ofta som han hämtar sin hustru utanför Målargatan och att det kan vara detta som beror på att han måste söka i minnet nu pga tidsaspekter för att få fram de rätta detaljerna.

Förhöret uppläst och vidkänt och avslutat klockan 11:05 .

Jerker Söderblom

Anknytning: A9594

Pol-1987-09-10 1100 EAD622-00-D-Telefonförhör med Wiklund.pdf

Pol-1987-09-10 1100 EAD622-00-D-Telefonförhör med Wiklund.pdf

Protokoll över telefonförhör med  Jonny  Wiklund, född - .

Förhöret hållet 1987-09-10 11:00 och förhörsledare är krinsp Jerker Söderblom och förhöret indikteras på band.

Wiklund upprings av förhörsledaren med anledning av att Wiklund kallas till rekonstruktionsförhör 1987-09-14 .

I samband med denna kallelse påpekar Wiklund att han i samband med gårdagens förhör (1987-09-09 ) stundtals känt sig osäker på de frågor som ställdes till honom, men att det enligt Wiklund berodde på att det förflutit en väldigt lång tid sedan han gjorde iakttagelserna.

Beträffande den aktuella dagen 1986-02-28 har han helt säkert erinrat sig att det förhöll sig på så vis att hustrun hade kommit överens med honom tidigare på dagen att hon skulle bli hämtad cirka klockan 23:10 utanför lokaler på Målargatan och av samma orsak som han tidigare relaterat beträffande hustruns och dotterns biobesök.

Då han kom upp ur tunneln på Sveavägen för att köra Sveavägen i nordlig riktning och korsa Kungsgatan så var det vid detta tillfälle som han nu erinrar sig att han tittade på klockan vid Ströms herrekipering och då kunde konstatera att den var 23:15 och att där ligger en rättelse i förhållande till gårdagens förhör.

Wiklund önskar också påpeka att det är väldigt ofta som han hämtar sin hustru utanför Målargatan och att det kan vara detta som beror på att han måste söka i minnet nu pga tidsaspekter för att få fram de rätta detaljerna.

Förhöret uppläst och vidkänt och avslutat klockan 11:05 .

Jerker Söderblom

Anknytning: A9594

vid "väggen" vid Turebergs centrum.Christer hade haft ett par rektan ulära,

KIMMO Eloranta, - ,Flintlåsv. 19, 191 54 SOLLENTUNA , ej tfn, ej anst. Förhöret är hållet måndagen den 6 mars 1989 med början kl. 11.30. Förhörsplats: Sollentuna kommuns dagcenter/ café, Skyttevägen 20, Edsberg, SOLLENTUNA Förhörsledare: krinsp Alf Andersson och krinsp Thomas Carlsson

Förhörsvittne: ej tillgängligt Eloranta informerades om att förhöret avsåg komplettering till hans tidigare förhör från den 14 februari 1989. Eloranta tillfrågades om han kunde tidbestämma de tillfällen som han hade sett/träffat Christer Pettersson då denne bar glasögon? Eloranta uppgav att han hade träffat Christer Pettersson vid ett tillfälle

stålbågade glasögon på sig. Christer hade nämnt för Eloranta att han sög lite dåligt just då och därför behövde glasögonen. Tidsmässigt kunde Eloranta inte precisera närmare än att det var ett par år sedan, troligtvis efter mordet någon gång. Vem som var med Christer eller Eloranta vid tillfället minns han inte. Detta är enda gången som han har sett Christer med glasögon.

I övrigt hade Eloranta inte mer att tillägga till sitt förra förhör. Förhöret slut kl. 12.00 Relatera för Eloranta efter gjorda anteckningar. Eloranta godkände förhöret.

Stockholm. Som ovan

Thorst aben

Thomas Carlsson/krinsp

  • trylls el om blanketlen används som fortsd:iningsblad.

Pol-1989-03-06 1130 KD11249-00-A Förhör med Kimmo Eloranta om CPs glasögon.pdf

Pol-1989-03-06 1130 KD11249-00-A Förhör med Kimmo Eloranta om CPs glasögon.pdf

vid "väggen" vid Turebergs centrum.Christer hade haft ett par rektan ulära,

KIMMO Eloranta, - ,Flintlåsv. 19, 191 54 SOLLENTUNA , ej tfn, ej anst. Förhöret är hållet måndagen den 6 mars 1989 med början kl. 11.30. Förhörsplats: Sollentuna kommuns dagcenter/ café, Skyttevägen 20, Edsberg, SOLLENTUNA Förhörsledare: krinsp Alf Andersson och krinsp Thomas Carlsson

Förhörsvittne: ej tillgängligt Eloranta informerades om att förhöret avsåg komplettering till hans tidigare förhör från den 14 februari 1989. Eloranta tillfrågades om han kunde tidbestämma de tillfällen som han hade sett/träffat Christer Pettersson då denne bar glasögon? Eloranta uppgav att han hade träffat Christer Pettersson vid ett tillfälle

stålbågade glasögon på sig. Christer hade nämnt för Eloranta att han sög lite dåligt just då och därför behövde glasögonen. Tidsmässigt kunde Eloranta inte precisera närmare än att det var ett par år sedan, troligtvis efter mordet någon gång. Vem som var med Christer eller Eloranta vid tillfället minns han inte. Detta är enda gången som han har sett Christer med glasögon.

I övrigt hade Eloranta inte mer att tillägga till sitt förra förhör. Förhöret slut kl. 12.00 Relatera för Eloranta efter gjorda anteckningar. Eloranta godkände förhöret.

Stockholm. Som ovan

Thorst aben

Thomas Carlsson/krinsp

  • trylls el om blanketlen används som fortsd:iningsblad.

Protokoll fört vid telefonförhär med Berg, Leif Vilhelm, personnumner - . Boende under adress Hammarbyvägen 24, 194 36 Upplands Väsby, telefon bost. 0760-70526. Förhöret hållet den 11 april 1989, med början klockan 09.05. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark. Förhörsvittne ej tillgängligt.

Berg har efter det senast hållna förhöret med honom funderat på frågeställningen, vilken typ av huvudbonad Christer Pettersson plägade använda vid kall väderlek, varvid Berg kommit fram till följande:

Berg kan inte påminna sig att han vid något tillfälle sett Christer Pettersson med huvudbonad. Han tror ej att Christer Pettersson någonsin hade mässa eller liknande på sig, detta oberoende på hur kallt det var ute. Berg framhåller att Christer Pettersson var mycket noga med sin frisyr, närmast fåfäng, och han ville inte förstöra denna med en huvudbonad. Frisyren var alltid mycket noga anlagd och Berg såg aldrig någonsin Christer Pettersson tilltufsad i håret.

Förhöret slut 09.15.

Uppläst efter koncept - godkänt.

Bengt Odmark Krinsp.

Mylig ej om blanketten anvends com fortsattningabiad

Pol-1989-04-11 0905 KD10724-01-E Leif Wilhelm Berg om CPs frisyr.pdf

Pol-1989-04-11 0905 KD10724-01-E Leif Wilhelm Berg om CPs frisyr.pdf

Protokoll fört vid telefonförhär med Berg, Leif Vilhelm, personnumner - . Boende under adress Hammarbyvägen 24, 194 36 Upplands Väsby, telefon bost. 0760-70526. Förhöret hållet den 11 april 1989, med början klockan 09.05. Förhörsledare: krinsp Bengt Ödmark. Förhörsvittne ej tillgängligt.

Berg har efter det senast hållna förhöret med honom funderat på frågeställningen, vilken typ av huvudbonad Christer Pettersson plägade använda vid kall väderlek, varvid Berg kommit fram till följande:

Berg kan inte påminna sig att han vid något tillfälle sett Christer Pettersson med huvudbonad. Han tror ej att Christer Pettersson någonsin hade mässa eller liknande på sig, detta oberoende på hur kallt det var ute. Berg framhåller att Christer Pettersson var mycket noga med sin frisyr, närmast fåfäng, och han ville inte förstöra denna med en huvudbonad. Frisyren var alltid mycket noga anlagd och Berg såg aldrig någonsin Christer Pettersson tilltufsad i håret.

Förhöret slut 09.15.

Uppläst efter koncept - godkänt.

Bengt Odmark Krinsp.

Mylig ej om blanketten anvends com fortsattningabiad

Protokoll fört vid förhör med Engman, Lars-Gunnar, född - , Boende under adress Mårtens väg 12, 840 43 Hackås, tfn. 06370647. Anställd som socialassistent vid Östersunds kommun, bostadsgruppen, okänd adress, tin. 063-144025 alt. 063-143943. Förhöret är hållet lördagen den 10 juni 1989 med början klockan 08.30. Förhörsplats är kriminalpolisen i Östersund. Förhörsledare: krinsp Håkan Ström och krinsp Lars Hamrén. Övrig närvarande är advokat Arne Liljeros.

Före förhörets början informerades Engman om att detta avsåg hans bekantskap med Algot Åsell.

INBÖRDES RELATIONER

Från den 1 augusti 1986 fram till den 1 augusti 1988 var Engman föreståndare för Stadsmissionen. De har sina lokaler på Prästgatan 8 i Östersund. Vid okänt datum under hösten 1987 kom Algot Asell in på Stadsmissionen en eftermiddag. Han uppgav att han kom från Sollentuna. Han uppgav att han arbetade på Viby gård. Han hade kommit upp till Östersund med en transport av en patient till Frösö behandlingshem. Asell frågade om han fick bo på härbärget en eller eventuellt två nätter. Han uppgav att han hade missat färdmedlet hem. Engman kan i dagsläget inte erinra sig om det var flyg eller tåg. Asell uppgav att han tyckte det var för dyrt att bo på hotell. På Stadsmissionen fick man bo gratis. Åsell fick tillstånd att bo på Stadsmissionen. Dagarna gick och han blev kvar.

Ihlis ei om blanketten anvand, som 10.1$attningsbiad

Pol-1989-06-10 0830 Förhör med Lars-Gunnar Engman om Algot Åsell.pdf

Pol-1989-06-10 0830 Förhör med Lars-Gunnar Engman om Algot Åsell.pdf

Protokoll fört vid förhör med Engman, Lars-Gunnar, född - , Boende under adress Mårtens väg 12, 840 43 Hackås, tfn. 06370647. Anställd som socialassistent vid Östersunds kommun, bostadsgruppen, okänd adress, tin. 063-144025 alt. 063-143943. Förhöret är hållet lördagen den 10 juni 1989 med början klockan 08.30. Förhörsplats är kriminalpolisen i Östersund. Förhörsledare: krinsp Håkan Ström och krinsp Lars Hamrén. Övrig närvarande är advokat Arne Liljeros.

Före förhörets början informerades Engman om att detta avsåg hans bekantskap med Algot Åsell.

INBÖRDES RELATIONER

Från den 1 augusti 1986 fram till den 1 augusti 1988 var Engman föreståndare för Stadsmissionen. De har sina lokaler på Prästgatan 8 i Östersund. Vid okänt datum under hösten 1987 kom Algot Asell in på Stadsmissionen en eftermiddag. Han uppgav att han kom från Sollentuna. Han uppgav att han arbetade på Viby gård. Han hade kommit upp till Östersund med en transport av en patient till Frösö behandlingshem. Asell frågade om han fick bo på härbärget en eller eventuellt två nätter. Han uppgav att han hade missat färdmedlet hem. Engman kan i dagsläget inte erinra sig om det var flyg eller tåg. Asell uppgav att han tyckte det var för dyrt att bo på hotell. På Stadsmissionen fick man bo gratis. Åsell fick tillstånd att bo på Stadsmissionen. Dagarna gick och han blev kvar.

Ihlis ei om blanketten anvand, som 10.1$attningsbiad

kl 1400 ringde Sten Jansson, - . Heimdalsv 20, Uppl-Väsby tfn 0760-819 67 och meddelade följande:

Jansson arbetade till helt nyligen som väktare i Sollentuna Centrum. Han är numer pensionär. Han känner väl till Christer Pettersson, Spinnars och andra aktuella personer. Han är även sedan länge bekant med 68-åringen Algot från Ostersund. Med anledning av att Algot publicerat sig med uppgifter att han sett CP vid viss tid på pendeltågstationen i Märsta har även Jansson kontaktats av Aftonbladet som frågat honom om en händelse där Algot ingrep och hjälpte en väktare i Sollentuna Centrum. Jansson vill meddela att den publicerade historien är felaktig. Algot har inte avväpnat CP som skrivits utan det rätta förhållandet skall vara att en person drabbat samman med Pettersen i Centrum. Det var den andre personen som var den aggressive och väktaren ingrep för att hålla mannen från Petterson. Algot hade då inskridit till väktarens hjälp och de häll tillsammans mannen tills polis keom och förde bort honom. Petterson fick gå.

Jansson som känt till Algot sedan länge har inga höga tankar om denne. Han har vid flera tillfällen fått uppmana mannen att inte supa inne i Sollentuna Centrum. Algot brukade hållas med de andra fyllona där och måste ha träffat Christer Petterson. Om de kände varandra vet inte Jansson.

Janssen har vidare talat med en granne han känner som Jimmy. Jimmy hade arbetot tillsammans med Algot vid ett behandlingshem i Norrviken. Jimmy sade "Algot är en sådan som kan läsa en tidningsartikel •ch genast uppleva att

han själv är med". Med detta ville han ha sagt att Algot har livlig fantasi. Även Jansson har uppfattningen att Algot är opålitlig.

ANUN: Tarssan

leo 10693-A

ол, и

htylla e) am blankelien använda som fortsä11n ngabted.

Ex 1: Till originalparm (i nr-följa)

Pol-1989-06-12 1400 Telsamtal med Sten Jansson om Algot Åsell.pdf

Pol-1989-06-12 1400 Telsamtal med Sten Jansson om Algot Åsell.pdf

kl 1400 ringde Sten Jansson, - . Heimdalsv 20, Uppl-Väsby tfn 0760-819 67 och meddelade följande:

Jansson arbetade till helt nyligen som väktare i Sollentuna Centrum. Han är numer pensionär. Han känner väl till Christer Pettersson, Spinnars och andra aktuella personer. Han är även sedan länge bekant med 68-åringen Algot från Ostersund. Med anledning av att Algot publicerat sig med uppgifter att han sett CP vid viss tid på pendeltågstationen i Märsta har även Jansson kontaktats av Aftonbladet som frågat honom om en händelse där Algot ingrep och hjälpte en väktare i Sollentuna Centrum. Jansson vill meddela att den publicerade historien är felaktig. Algot har inte avväpnat CP som skrivits utan det rätta förhållandet skall vara att en person drabbat samman med Pettersen i Centrum. Det var den andre personen som var den aggressive och väktaren ingrep för att hålla mannen från Petterson. Algot hade då inskridit till väktarens hjälp och de häll tillsammans mannen tills polis keom och förde bort honom. Petterson fick gå.

Jansson som känt till Algot sedan länge har inga höga tankar om denne. Han har vid flera tillfällen fått uppmana mannen att inte supa inne i Sollentuna Centrum. Algot brukade hållas med de andra fyllona där och måste ha träffat Christer Petterson. Om de kände varandra vet inte Jansson.

Janssen har vidare talat med en granne han känner som Jimmy. Jimmy hade arbetot tillsammans med Algot vid ett behandlingshem i Norrviken. Jimmy sade "Algot är en sådan som kan läsa en tidningsartikel •ch genast uppleva att

han själv är med". Med detta ville han ha sagt att Algot har livlig fantasi. Även Jansson har uppfattningen att Algot är opålitlig.

ANUN: Tarssan

leo 10693-A

ол, и

htylla e) am blankelien använda som fortsä11n ngabted.

Ex 1: Till originalparm (i nr-följa)

Ang

Åseli, Karl ALGOT Mouritz

-

SOM

av

I förhör med Åsell finns uppgift om att Åsell kontaktat en kvinna, Ingrid Andersson,

var änka efter framlidne Martin Andersson, Arlanda, Märsta, med anledning att Åsell var i behov ett intyg om att han arbetat hos Andersson under åren 1969 - 1970 i och för att få ut full pension.

Vid samtal med fru Valborg Nilsson, svägerska till Åsell, tid som ovan uppger Valborg Nilsson att Martin Andersson avled hösten 1985 samt att Ingrid Andersson avled våren 1986. Makarna Valborg och Nils Nilsson kände lantbrukarparet Martin och Ingrid Andersson väl som grannar och vet att Åsell aldrig bott eller arbetat hos dem som Åsell uppgivit. Åsell kände dock förmodligen de avlidna makarna eftersom det är möjligt att Åsell kört avfall till en tipp hos Andersson.

AA

Arylis ej om blankelen anvends som fortsättningsblad

Ex 1: Till originalpäim (

Pol-1989-06-13 1745 KD11596-12 Samtal med Valborg Nilsson om Algot Åsell.pdf

Pol-1989-06-13 1745 KD11596-12 Samtal med Valborg Nilsson om Algot Åsell.pdf

Ang

Åseli, Karl ALGOT Mouritz

-

SOM

av

I förhör med Åsell finns uppgift om att Åsell kontaktat en kvinna, Ingrid Andersson,

var änka efter framlidne Martin Andersson, Arlanda, Märsta, med anledning att Åsell var i behov ett intyg om att han arbetat hos Andersson under åren 1969 - 1970 i och för att få ut full pension.

Vid samtal med fru Valborg Nilsson, svägerska till Åsell, tid som ovan uppger Valborg Nilsson att Martin Andersson avled hösten 1985 samt att Ingrid Andersson avled våren 1986. Makarna Valborg och Nils Nilsson kände lantbrukarparet Martin och Ingrid Andersson väl som grannar och vet att Åsell aldrig bott eller arbetat hos dem som Åsell uppgivit. Åsell kände dock förmodligen de avlidna makarna eftersom det är möjligt att Åsell kört avfall till en tipp hos Andersson.

AA

Arylis ej om blankelen anvends som fortsättningsblad

Ex 1: Till originalpäim (

i grövre brottmål

07 Avs 11111

Os Lopende nr

RK 2 Amatsenhar

Alf Andersson 03 Uppsald) av

KD 1596-33

telcon

. Fortsatt

Tuppal143lamnere (ofternarin och förnamn

ningsblad

5

OR

. Brot med vilkel uppgilien hot samman

Mord Palme 10

Bak

TUtskriftsdatum

B90616 12.10

X Farhargprot

Promo Oria

Protokoll

över förhör med bussföraren BENNY Andrée Lundgvist, född - , boende Vidargatan 45, bv, Märsta. tel. 0760/ 196 04. Förhöret har hållits per telefon pga tidsskäl enär Lundqvist varit oanträffbar. Förhöret hållet av krinsp Alf Andersson, rikskriminalen fredagen den 16 juni 1998 under tiden 12.10 12. 20.

Lundqvist underrättades om att han skulle höras beträffande sin kännedom om Algot Åsell med anledning av att denne framträtt som vittne i utredningen av mordet på Olof Palme. Lundqvist underrättas även om att förhöret ingår i förundersökningen

av mordet.

Lundqvist uppger att han içke känner Algot Åsell. Lundqvist har läst om Åsell i tidningar och har genom sina förädrar fått vetskap om att Åsell haft kontakter med Lundqvist fader, Patrik Lundqvist.

RPS 463 2.1 4 88-08 25 000 set ALLE 400 8 055 Ekonomitryck Blanketten 8336

Lundqvist uppger att han fredagen den 21/2 1986 befann sig i sin dåvarande bostad på Lyckostigen i Märsta. På kvällen ringde han till sin moder och talade med henne om att få skjuts till en ort som heter Kasbo Kil där de skulle titta på en Saab som var utannonserad till salu. På påföljande morgon ringde modern, Eivor Lundqvist till Benny. Hon frågade om Benny hört vad som hänt. Benny hade svarat nekande till detta eftersom han inte haft radion påslagen. Mamman berättade då att Palme mördats. De åkte sedan till Rasbo Kil för att titta på Saaben. Under resan hade de bilradion på och kunde följa nyetsrapporteringen från mordspaningarna. De köpte icke Saaben. Lundqvist minns även att folks var som förlamade över mordet och att allmän förstämning rådde. Lundqvist är helt säker på att resan företogs dagen efter att Palme mördades. Lundqvist har ingen vetskap om att Åsell ringt på dörren hos föräldrarna, Idungatan 3, Märsta förrän Åsell framträtt i Palmeutredningen. Lundqvist har inget minne av att föräldrarna talat om detta för honom. Relaterat och godkänt acku KD 11596-19

Ostockholm gam avan

okay balone

• fylls ci om wanketten is vanns som allshmir.gsh: ad

Ex 1: Till originalpan (i no-f&I))

Pol-1989-06-16 1210 KD11596-33 Förhör med Benny Lundqvist om Algot Åsell.pdf

Pol-1989-06-16 1210 KD11596-33 Förhör med Benny Lundqvist om Algot Åsell.pdf

i grövre brottmål

07 Avs 11111

Os Lopende nr

RK 2 Amatsenhar

Alf Andersson 03 Uppsald) av

KD 1596-33

telcon

. Fortsatt

Tuppal143lamnere (ofternarin och förnamn

ningsblad

5

OR

. Brot med vilkel uppgilien hot samman

Mord Palme 10

Bak

TUtskriftsdatum

B90616 12.10

X Farhargprot

Promo Oria

Protokoll

över förhör med bussföraren BENNY Andrée Lundgvist, född - , boende Vidargatan 45, bv, Märsta. tel. 0760/ 196 04. Förhöret har hållits per telefon pga tidsskäl enär Lundqvist varit oanträffbar. Förhöret hållet av krinsp Alf Andersson, rikskriminalen fredagen den 16 juni 1998 under tiden 12.10 12. 20.

Lundqvist underrättades om att han skulle höras beträffande sin kännedom om Algot Åsell med anledning av att denne framträtt som vittne i utredningen av mordet på Olof Palme. Lundqvist underrättas även om att förhöret ingår i förundersökningen

av mordet.

Lundqvist uppger att han içke känner Algot Åsell. Lundqvist har läst om Åsell i tidningar och har genom sina förädrar fått vetskap om att Åsell haft kontakter med Lundqvist fader, Patrik Lundqvist.

RPS 463 2.1 4 88-08 25 000 set ALLE 400 8 055 Ekonomitryck Blanketten 8336

Lundqvist uppger att han fredagen den 21/2 1986 befann sig i sin dåvarande bostad på Lyckostigen i Märsta. På kvällen ringde han till sin moder och talade med henne om att få skjuts till en ort som heter Kasbo Kil där de skulle titta på en Saab som var utannonserad till salu. På påföljande morgon ringde modern, Eivor Lundqvist till Benny. Hon frågade om Benny hört vad som hänt. Benny hade svarat nekande till detta eftersom han inte haft radion påslagen. Mamman berättade då att Palme mördats. De åkte sedan till Rasbo Kil för att titta på Saaben. Under resan hade de bilradion på och kunde följa nyetsrapporteringen från mordspaningarna. De köpte icke Saaben. Lundqvist minns även att folks var som förlamade över mordet och att allmän förstämning rådde. Lundqvist är helt säker på att resan företogs dagen efter att Palme mördades. Lundqvist har ingen vetskap om att Åsell ringt på dörren hos föräldrarna, Idungatan 3, Märsta förrän Åsell framträtt i Palmeutredningen. Lundqvist har inget minne av att föräldrarna talat om detta för honom. Relaterat och godkänt acku KD 11596-19

Ostockholm gam avan

okay balone

• fylls ci om wanketten is vanns som allshmir.gsh: ad

Ex 1: Till originalpan (i no-f&I))

Protokoll över telefonförhör med vittnet Mats Jadin, Gävle, - .

Förhörsledare kriminalinspektör Ola Ericson Boija.

Förhöret hållet 1989-06-21 12:00-12:15 .


Jadin kontaktad med anledning av att hans vän Håkan Johnsson under förmiddagen den 1989-06-21 ringde och berättade att Jadin sett en man vid telefonautomaten inne i biografen Grand.

Jadin som vittnade i Palmerättegången under tisdagen 1989-06-20 uppgav att han väl minns att han då han lämnade biografen vid cirka klockan 23:45 efter att ha sett föreställningen av Ran såg en man som telefonerade i biografens foajé.  (Se Roger Östlund

Mannen som av Jadin beskrivs som ett fyllo stod lutad mot väggen med telefonluren i handen. Om mannen verkligen talade vet inte Jadin.

Mannen var mellan 35 - 45 år, hade mörkbrunt hår och bar en brunaktig mockajacka som troligen var av typen täckjacka. Jackan var ganska lång.

Jadin har aldrig sagt något om mannen under förhören dels därför att han aldrig blivit tillfrågad dels därför att han bedömde iakttagelsen som ointressant då den gjordes långt efter mordet. Han har dock haft ett minne av mannen hela tiden och tänkt på honom till och från.

Anledningen till att han nu kontaktade var att han när han kom hem till Gävle från sitt vittnesmål 1989-06-20 läst Aftonbladet och där sett uppgifter om en telefonerande man från biografen.

Uppläst utan erinran

Ola Ericson Boija

Antecknat för hand: Anknytning: KC10122, Z8134

Pol-1989-06-21 1200 L829-03 Mats Jadin om man på Grand.pdf

Pol-1989-06-21 1200 L829-03 Mats Jadin om man på Grand.pdf

Protokoll över telefonförhör med vittnet Mats Jadin, Gävle, - .

Förhörsledare kriminalinspektör Ola Ericson Boija.

Förhöret hållet 1989-06-21 12:00-12:15 .


Jadin kontaktad med anledning av att hans vän Håkan Johnsson under förmiddagen den 1989-06-21 ringde och berättade att Jadin sett en man vid telefonautomaten inne i biografen Grand.

Jadin som vittnade i Palmerättegången under tisdagen 1989-06-20 uppgav att han väl minns att han då han lämnade biografen vid cirka klockan 23:45 efter att ha sett föreställningen av Ran såg en man som telefonerade i biografens foajé.  (Se Roger Östlund

Mannen som av Jadin beskrivs som ett fyllo stod lutad mot väggen med telefonluren i handen. Om mannen verkligen talade vet inte Jadin.

Mannen var mellan 35 - 45 år, hade mörkbrunt hår och bar en brunaktig mockajacka som troligen var av typen täckjacka. Jackan var ganska lång.

Jadin har aldrig sagt något om mannen under förhören dels därför att han aldrig blivit tillfrågad dels därför att han bedömde iakttagelsen som ointressant då den gjordes långt efter mordet. Han har dock haft ett minne av mannen hela tiden och tänkt på honom till och från.

Anledningen till att han nu kontaktade var att han när han kom hem till Gävle från sitt vittnesmål 1989-06-20 läst Aftonbladet och där sett uppgifter om en telefonerande man från biografen.

Uppläst utan erinran

Ola Ericson Boija

Antecknat för hand: Anknytning: KC10122, Z8134

RIKSPOLISSTYRELSEN

IVA

16636Rikskriminalpolisen Utredning/Spaning Palmeenheten

1995 09 16 kl 09.15 underrättades Christer Andersson om att spaningsledningen beslutat om att i massmedia ge publicetet åt den av honom avgivna berättelsen om hur han avhände sig sitt vapen. Det påpekades för Andersson att man ej helt kan utesluta att hans namn därvid kan bli känt och de konsekvenser som därvid kan följa.

Andersson uppger att han inte är i position att ha synpunkter på detta men att han givetvis inte har önskan om att bli identifierad av massmedia. Han uppger även att han ej tänker låta sig bli intervjuad i saken.

Andersson tillfrågades slutlighan i detta läge avser ändra sin berättelse om hur han frånhände sig sitt vapen, men han uppger att hans version står fast.

Ödmark

176.95 tad

Pol-1995-10-16 0915 IVA16636-J CA informeras om publicering av berättelse.pdf

Pol-1995-10-16 0915 IVA16636-J CA informeras om publicering av berättelse.pdf

RIKSPOLISSTYRELSEN

IVA

16636Rikskriminalpolisen Utredning/Spaning Palmeenheten

1995 09 16 kl 09.15 underrättades Christer Andersson om att spaningsledningen beslutat om att i massmedia ge publicetet åt den av honom avgivna berättelsen om hur han avhände sig sitt vapen. Det påpekades för Andersson att man ej helt kan utesluta att hans namn därvid kan bli känt och de konsekvenser som därvid kan följa.

Andersson uppger att han inte är i position att ha synpunkter på detta men att han givetvis inte har önskan om att bli identifierad av massmedia. Han uppger även att han ej tänker låta sig bli intervjuad i saken.

Andersson tillfrågades slutlighan i detta läge avser ändra sin berättelse om hur han frånhände sig sitt vapen, men han uppger att hans version står fast.

Ödmark

176.95 tad

Protokoll fört vid telefonförhör, hållet 1997-04-24 14:00, med

Grundborg INGVAR,

adress:

Förhörsledare krinsp Bengt Ödmark

Grundborg underrättad om att anledningen till förhöret är att utreda uppgifter om hans eventuella kontakt med en viss  Carl Gustav Östling 

Grundborg kom i kontakt med  Carl Gustav Östling  under början av 70-talet.

De genomgick krigshögskolan Karlberg samtidigt 1974-75.

 Carl Gustav Östling  tillhörde P 1 i Enköping men när detta regemente lades ner överfördes han till P 10 eller P 5.

Vid en 20-års jubileumsträff för dem som genomgått Karlberg 74-75 som Grundborg deltog i,
. En av dem var  Carl Gustav Östling 

Grundborg har ingen uppfattning om eventuella eller någon uppfattning om  Carl Gustav Östling  person i övrigt.

Förhöret slut klockan 14:10

Nedtecknat efter godkänt koncept.

Bengt Ödmark

Pol-1997-04-24 1400 D17763-03-Förhör med Ingvar Grundborg.pdf

Pol-1997-04-24 1400 D17763-03-Förhör med Ingvar Grundborg.pdf

Protokoll fört vid telefonförhör, hållet 1997-04-24 14:00, med

Grundborg INGVAR,

adress:

Förhörsledare krinsp Bengt Ödmark

Grundborg underrättad om att anledningen till förhöret är att utreda uppgifter om hans eventuella kontakt med en viss  Carl Gustav Östling 

Grundborg kom i kontakt med  Carl Gustav Östling  under början av 70-talet.

De genomgick krigshögskolan Karlberg samtidigt 1974-75.

 Carl Gustav Östling  tillhörde P 1 i Enköping men när detta regemente lades ner överfördes han till P 10 eller P 5.

Vid en 20-års jubileumsträff för dem som genomgått Karlberg 74-75 som Grundborg deltog i,
. En av dem var  Carl Gustav Östling 

Grundborg har ingen uppfattning om eventuella eller någon uppfattning om  Carl Gustav Östling  person i övrigt.

Förhöret slut klockan 14:10

Nedtecknat efter godkänt koncept.

Bengt Ödmark

TIPS ÅRSDAGEN 2016-02-28

Nationella operativa avd Palmegruppen Krinsp Karin JohanssonMåndagen den 29/7.10 1.1 1 - -

Han undrar om vi är medvetna om att Viktor Gunnarsson har arbetat som lärare på Gotland? När jag svarar ja, säger han att det var bara det han ville göra oss uppmärksamma på.

STOCKHOLM 2016-03-15

Pomar

Karin Johansson Kriminalinspektör

Pol-2016-02-29 1535 N02235-01 Tips VG Gotland.pdf

Pol-2016-02-29 1535 N02235-01 Tips VG Gotland.pdf

TIPS ÅRSDAGEN 2016-02-28

Nationella operativa avd Palmegruppen Krinsp Karin JohanssonMåndagen den 29/7.10 1.1 1 - -

Han undrar om vi är medvetna om att Viktor Gunnarsson har arbetat som lärare på Gotland? När jag svarar ja, säger han att det var bara det han ville göra oss uppmärksamma på.

STOCKHOLM 2016-03-15

Pomar

Karin Johansson Kriminalinspektör

E 00063-03-A

Promemoria 2019-03-04


Ovan datum ringde krinsp Sven-Åke Blombergsson till Jan Arvidsson som skrev artikeln om Stig Engström i tidningen Skydd & Säkerhet 1992.


Jan tillfrågades om han hade någon ljudinspelning över intervjun med Stig men han spelade aldrig in något på band.

Intervjun skedde hemma hos Jan en söndag morgon.

Stig fick ingen ersättning för intervjun.

Det var Stig som tog initiativet till intervjun.

När artikeln skrevs frilansade Jan åt Skydd & Säkerhet och innan artikeln med Stig så hade Jan inte skrivit någon artikel på ett par år.

Jan gick en grafisk kurs tillsammans med Stig och detta var före mordet på Palme.

Jan hade sitt kontor på Kungsgatan i Stockholm.

Jan och Stig träffades inte ofta och Jan upplevde Stig som tystlåten.

Jan minns att Stig nämnde vapnet med pärlemorkolven men han ställde inga följdfrågor kring detta uttalande.

Jan har inte uppfattat att Stig hade problem med alkoholen.

Jan blev tidigare kontaktad av författaren Thomas Pettersson och Jan var på dennes pressrelease av boken.

Jan har gjort en youtubefilm (https://www.youtube.com/watch?v=9FaHYH4_Nyl) där Thomas berättar om boken och där Jans foton på Stig visas.

Jan informerades att undertecknad dokumenterar samtalet med honom i en promemoria och inte som ett förhör.






(Signatur)

Sven-Åke Blombergsson

Pol-2019-01-04 E63-03-A PM-Jan-Arvidsson-Skydd-Säkerhet.pdf

Pol-2019-01-04 E63-03-A PM-Jan-Arvidsson-Skydd-Säkerhet.pdf

E 00063-03-A

Promemoria 2019-03-04


Ovan datum ringde krinsp Sven-Åke Blombergsson till Jan Arvidsson som skrev artikeln om Stig Engström i tidningen Skydd & Säkerhet 1992.


Jan tillfrågades om han hade någon ljudinspelning över intervjun med Stig men han spelade aldrig in något på band.

Intervjun skedde hemma hos Jan en söndag morgon.

Stig fick ingen ersättning för intervjun.

Det var Stig som tog initiativet till intervjun.

När artikeln skrevs frilansade Jan åt Skydd & Säkerhet och innan artikeln med Stig så hade Jan inte skrivit någon artikel på ett par år.

Jan gick en grafisk kurs tillsammans med Stig och detta var före mordet på Palme.

Jan hade sitt kontor på Kungsgatan i Stockholm.

Jan och Stig träffades inte ofta och Jan upplevde Stig som tystlåten.

Jan minns att Stig nämnde vapnet med pärlemorkolven men han ställde inga följdfrågor kring detta uttalande.

Jan har inte uppfattat att Stig hade problem med alkoholen.

Jan blev tidigare kontaktad av författaren Thomas Pettersson och Jan var på dennes pressrelease av boken.

Jan har gjort en youtubefilm (https://www.youtube.com/watch?v=9FaHYH4_Nyl) där Thomas berättar om boken och där Jans foton på Stig visas.

Jan informerades att undertecknad dokumenterar samtalet med honom i en promemoria och inte som ett förhör.






(Signatur)

Sven-Åke Blombergsson

Han, berättar i enlighet med tidigare tips och säger att han 1986-02-28 vid omkring 23:10 -tiden kom från tunneln Sveavägen, passerade över Kungsgatan och vidare Sveavägen för vidare färd Tunnelgatan västerut.

När han kom in på Tunnelgatan cirka 20 meter från korset med Sveavägen stannade en bil på ett sådant sätt vid trottoaren i samma färdriktning som han själv att Viklund fick sakta in.

Han såg att bilen fördes av en person samt att det ur bilens bakdörr på vänster sida klev ur en man  som  gick bakom bilen upp på trottoaren.

Han har svårt att beskriva bilen men säger att den var av större modell mörk till färgen möjligen grön.

Den var icke av typ japansk eller ex Volvobil.

Viklund vill likna den vid en Austin men tycker samtidigt den var för stor.

Den hade en rättuppstående större baklucka och som låg som någon typ av koffert bakom bakrutan.

Viklund åkte vidare, svängde in Målargatan och i s lokaler plockade han upp sin hustru och dotter.

Klockan torde nu vara cirka 23:15 .

De åkte omedelbart ut Målargatan vänster Kungsgatan till Sveavägen därefter återigen vänster och stannade vid rött ljus vid infart Tunnelgatan.

Någon händelse som skulle kunna vara aktuellt mord hade då icke hänt.

Viklund såg nu samme man som han sett kliva ur bilen.

Mannen stod i hörnet Tunnelgatan & Sveavägen vid bankbox och hade sin uppmärksamhet riktad neröver Sveavägen eller ut mot Sveavägen.

Viklund lade märke till mannen av något skäl han har svårt att beskriva men det är möjligt att mannen genom någon särskild rörelse eller annat drog uppmärksamhet till sig.

Viklund åkte sedan vidare mot Norra Bantorget. När han passerade

Pol-1986-03-05 1245 EAD622-00-A-Uppföljning med Wiklund.pdf

Pol-1986-03-05 1245 EAD622-00-A-Uppföljning med Wiklund.pdf

Han, berättar i enlighet med tidigare tips och säger att han 1986-02-28 vid omkring 23:10 -tiden kom från tunneln Sveavägen, passerade över Kungsgatan och vidare Sveavägen för vidare färd Tunnelgatan västerut.

När han kom in på Tunnelgatan cirka 20 meter från korset med Sveavägen stannade en bil på ett sådant sätt vid trottoaren i samma färdriktning som han själv att Viklund fick sakta in.

Han såg att bilen fördes av en person samt att det ur bilens bakdörr på vänster sida klev ur en man  som  gick bakom bilen upp på trottoaren.

Han har svårt att beskriva bilen men säger att den var av större modell mörk till färgen möjligen grön.

Den var icke av typ japansk eller ex Volvobil.

Viklund vill likna den vid en Austin men tycker samtidigt den var för stor.

Den hade en rättuppstående större baklucka och som låg som någon typ av koffert bakom bakrutan.

Viklund åkte vidare, svängde in Målargatan och i s lokaler plockade han upp sin hustru och dotter.

Klockan torde nu vara cirka 23:15 .

De åkte omedelbart ut Målargatan vänster Kungsgatan till Sveavägen därefter återigen vänster och stannade vid rött ljus vid infart Tunnelgatan.

Någon händelse som skulle kunna vara aktuellt mord hade då icke hänt.

Viklund såg nu samme man som han sett kliva ur bilen.

Mannen stod i hörnet Tunnelgatan & Sveavägen vid bankbox och hade sin uppmärksamhet riktad neröver Sveavägen eller ut mot Sveavägen.

Viklund lade märke till mannen av något skäl han har svårt att beskriva men det är möjligt att mannen genom någon särskild rörelse eller annat drog uppmärksamhet till sig.

Viklund åkte sedan vidare mot Norra Bantorget. När han passerade

 Anders  Ersson berättar i enlighet med sin kamrat Nils Stefan Glantz.

De kom i taxi Sveavägen fram och vid Tunnelgatan gjorde taxiföraren u-sväng och stannade bredvid den liggande mannen.

Sällskapet hoppade ur och lade mannen i framstupa/sidoläge.

Ersson för sin del fick ta hand om Lisbeth Palme - eller kvinnan han kände icke personerna - för att de andra skulle kunna genomföra livräddande åtgärder.

Snart anlände polis och ambulans och tog hand om det hela.

Själv fick han ägna sig en stund åt att trösta den kvinna de hade med sig vid namn Lena i förnamn.

Han säger på fråga att han icke lagt märke till någonting som kan sättas i samband med brottet och har därför inte hört av sig.

Kan anknyta till uppslag E17-7

Pol-1986-03-05 Okänd tid E9979-02 Förhör med Anders Ersson.pdf

Pol-1986-03-05 Okänd tid E9979-02 Förhör med Anders Ersson.pdf

 Anders  Ersson berättar i enlighet med sin kamrat Nils Stefan Glantz.

De kom i taxi Sveavägen fram och vid Tunnelgatan gjorde taxiföraren u-sväng och stannade bredvid den liggande mannen.

Sällskapet hoppade ur och lade mannen i framstupa/sidoläge.

Ersson för sin del fick ta hand om Lisbeth Palme - eller kvinnan han kände icke personerna - för att de andra skulle kunna genomföra livräddande åtgärder.

Snart anlände polis och ambulans och tog hand om det hela.

Själv fick han ägna sig en stund åt att trösta den kvinna de hade med sig vid namn Lena i förnamn.

Han säger på fråga att han icke lagt märke till någonting som kan sättas i samband med brottet och har därför inte hört av sig.

Kan anknyta till uppslag E17-7

Per Örnberg stod på Gamla stans tunnelbaneperrong 1986-02-28 20:40 när Olof och Lisbeth Palme kom för att ta tunnelbanan in till City.

Olof och Lisbeth kom ensamma.

Per Örnberg klev in i vagnen bakom den vagn i vilken makarna Palme klev in i.

Per Örnberg klev av vid Hötorget.

Per Örnberg iakttog inget onormalt i den vagn han själv åkte i, ej heller i den makarna Palme åkte i.

Ej heller iakttog han något speciellt på Gamla stans tunnelbaneperrong.

Innan Örnberg tog tunnelbanan från Gamla stan gick han runt lite överallt i stan. Han iakttog inget onormalt på de gator där han gick.

Den telefon på vilken telefonaantalet mottogs, 4780 verkar ha "glappkontakt" vilket medförde att Örnberg vid ett fåtal gånger "föll bort". Uppgiftsmottagaren bad Örnberg repetera de avsnitt där Örnberg "föll bort".

Pol-1986-03-10 1130 Z8869 Förhör med Per Örnberg om T-bana Gamla Stan.pdf

Pol-1986-03-10 1130 Z8869 Förhör med Per Örnberg om T-bana Gamla Stan.pdf

Per Örnberg stod på Gamla stans tunnelbaneperrong 1986-02-28 20:40 när Olof och Lisbeth Palme kom för att ta tunnelbanan in till City.

Olof och Lisbeth kom ensamma.

Per Örnberg klev in i vagnen bakom den vagn i vilken makarna Palme klev in i.

Per Örnberg klev av vid Hötorget.

Per Örnberg iakttog inget onormalt i den vagn han själv åkte i, ej heller i den makarna Palme åkte i.

Ej heller iakttog han något speciellt på Gamla stans tunnelbaneperrong.

Innan Örnberg tog tunnelbanan från Gamla stan gick han runt lite överallt i stan. Han iakttog inget onormalt på de gator där han gick.

Den telefon på vilken telefonaantalet mottogs, 4780 verkar ha "glappkontakt" vilket medförde att Örnberg vid ett fåtal gånger "föll bort". Uppgiftsmottagaren bad Örnberg repetera de avsnitt där Örnberg "föll bort".

Uppföljning av EAD1094

Robrandt hade tillsammans med Gerhard Samson,- varit på restaurant Albertina vid Drottninggatan.

De lämnade stället någon gång kring 1986-02-28 23:15 -tiden på kvällen.

Båda bestämde sig för att gå till restaurang Bolaget i hörnet av Birger Jarlsgatan & Regeringsgatan.

De promenerade då Regeringsgatan och diskuterade bland annat att det var så lite folk man såg i dessa kvarter.

Under promenaden så såg de inte till några andra människor, kort efter det att man passerat korsningen Regeringsgatan & David Bagares gata så blev Robrandt påsprungen bakifrån.

Vid tillfället gick de på Regeringsgatans vänstra sida i riktning mot Birger Jarlsgatan.

Vid knuffen så halkade Robrandt framåt, men fångades upp av Gerhard Samson.

Hon tyckte det var alldeles onödigt att bli påsprungen på detta vis varför hon ropade någonting om att mannen var en stor tölp.

Denne vände sig hastigt om och Robrandt såg för ett kort ögonblick mannens ansikte.

Mannen fortsatte att springa och hon vände sig till Samson för att kommentera händelsen.

Plötsligt var mannen helt borta. De hade inte sett var han tagit vägen. Robrant tyckte att detta var konstigt och menade att mannen eventuellt kunde ha sprungit ned trapporna till Snickarbacken.

De fortsatte förbi detta kors och mötte sedan två ynglingar i 20-25 årsåldern som frågade var restaurang Albertina låg. De talades vid en stund och fortsatte sedan ned till Bolaget.

Mannen hon sett var klädd i en mörk jacka och Robrants uppfattning var att det inte var en rock, ej heller kostym. Mannen var ej heller finklädd.

Han var i 35-40 årsåldern, cirka 175 cm lång (cirka ett huvud längre än Robrant).

Mannen verkade snabb och spänstig i kroppen.

Tisdagen 1986-03-04 tittade hon på Rapport på TV. På nyheterna visades ett reportage från mordplatsen och med en massa människor stående runt avspärrningen.

I folksamlingen såg hon då en person som kom henne att få en obehaglig känsla i kroppen.

Robrandt kunde inte placera mannen hon såg och tänkte flera gånger om var hon sett denne tidigare.

Hon tänkte att nu ringer snart Samson och påstår att mannen på tv var den de såg på Regeringsgatan. Samson ringde aldrig och hon fick senare reda på att denne inte sett Rapport.

Mannen hon såg på TV var klädd i svart rock, svart sotarmössa som var nedrullad till öronen, glasögon med blanka eller guldfärgade bågar, mörk i hyn.

Robrandt fick en obehaglig känsla när hon såg denne man.

Hon kan dock inte säga att personen är identisk med mannen som sprang på henne vid Regeringsgatan.


Anknytning uppslag:
G565 Referens behövs
N3003-02 Referens behövs

Pol-1986-03-11 1105 EAD1094-00-A Förhör med Ann-Cathrine Robrandt.pdf

Pol-1986-03-11 1105 EAD1094-00-A Förhör med Ann-Cathrine Robrandt.pdf

Uppföljning av EAD1094

Robrandt hade tillsammans med Gerhard Samson,- varit på restaurant Albertina vid Drottninggatan.

De lämnade stället någon gång kring 1986-02-28 23:15 -tiden på kvällen.

Båda bestämde sig för att gå till restaurang Bolaget i hörnet av Birger Jarlsgatan & Regeringsgatan.

De promenerade då Regeringsgatan och diskuterade bland annat att det var så lite folk man såg i dessa kvarter.

Under promenaden så såg de inte till några andra människor, kort efter det att man passerat korsningen Regeringsgatan & David Bagares gata så blev Robrandt påsprungen bakifrån.

Vid tillfället gick de på Regeringsgatans vänstra sida i riktning mot Birger Jarlsgatan.

Vid knuffen så halkade Robrandt framåt, men fångades upp av Gerhard Samson.

Hon tyckte det var alldeles onödigt att bli påsprungen på detta vis varför hon ropade någonting om att mannen var en stor tölp.

Denne vände sig hastigt om och Robrandt såg för ett kort ögonblick mannens ansikte.

Mannen fortsatte att springa och hon vände sig till Samson för att kommentera händelsen.

Plötsligt var mannen helt borta. De hade inte sett var han tagit vägen. Robrant tyckte att detta var konstigt och menade att mannen eventuellt kunde ha sprungit ned trapporna till Snickarbacken.

De fortsatte förbi detta kors och mötte sedan två ynglingar i 20-25 årsåldern som frågade var restaurang Albertina låg. De talades vid en stund och fortsatte sedan ned till Bolaget.

Mannen hon sett var klädd i en mörk jacka och Robrants uppfattning var att det inte var en rock, ej heller kostym. Mannen var ej heller finklädd.

Han var i 35-40 årsåldern, cirka 175 cm lång (cirka ett huvud längre än Robrant).

Mannen verkade snabb och spänstig i kroppen.

Tisdagen 1986-03-04 tittade hon på Rapport på TV. På nyheterna visades ett reportage från mordplatsen och med en massa människor stående runt avspärrningen.

I folksamlingen såg hon då en person som kom henne att få en obehaglig känsla i kroppen.

Robrandt kunde inte placera mannen hon såg och tänkte flera gånger om var hon sett denne tidigare.

Hon tänkte att nu ringer snart Samson och påstår att mannen på tv var den de såg på Regeringsgatan. Samson ringde aldrig och hon fick senare reda på att denne inte sett Rapport.

Mannen hon såg på TV var klädd i svart rock, svart sotarmössa som var nedrullad till öronen, glasögon med blanka eller guldfärgade bågar, mörk i hyn.

Robrandt fick en obehaglig känsla när hon såg denne man.

Hon kan dock inte säga att personen är identisk med mannen som sprang på henne vid Regeringsgatan.


Anknytning uppslag:
G565 Referens behövs
N3003-02 Referens behövs

Samson, Gerhard

Sammanträffande med person på Regeringsgatan cirka 10-15 meter norr David Bagares gata 1986-02-28 23:25 .

Uppföljning av spaningsuppslag E1094-01

Samson vill göra följande tillägg och ändringar av spaningsuppslag lämnat 1986-03-11


Fredagen 1986-02-28 under kvällen, besökte Samson tillsammans med Ann-Cathrine Robrandt restaurang Albatross på Mäster Samuelsgatan.

Restaurangen är belägen mellan Malmskillnadsgatan och Regeringsgatan.

Cirka klockan 23:15 lämnar Samson och Robrandt restaurangen, för att promenera till restaurang Bolaget, som är beläget Regeringsgatan & Birger Jarlsgatan.

De går Mäster Samuelsgatan österut till Regeringsgatan. Denna sträcka är cirka 20 meter.

På fastighetens fasad i nordvästra hörnet i korsningen Mäster Samuelsgatan & Regeringsgatan, finnes en digital tids- och temperaturmätare.

När Samson och Robrandt passerar denna tittar Samson och ser då tiden klockan 23:16 .

Samson och Robrandt promenerar Regeringsgatan norrut på den västra trottoaren. När de passerat korsningen med David Bagares gata med cirka 10 - 15 meter, snubblar Robrandt till och tar ett steg ut i gatan.

I samband med detta, kommer en man och stöter till Robrandt. Robrandt blir arg och säger något åt mannen. Mannen mumlar något, som Samson inte kan uppfatta.

Mannen fortsätter omedelbart i rask gångtakt Regeringsgatan norrut.

Samson betecknar mannens gång omedelbart efter sammanstötandet som snubblande utan att ramla.

Samson ser inte var mannen kommer från, men att han kommer bakifrån dem och på väg åt samma håll som Samson och Robrandt.

Samson uppger att klockan nu är 23:25 .

Under några sekunder riktas Samsons intresse mot Robrandt. När han därefter tittar upp, är mannen försvunnen. Vart mannen tog vägen, såg inte Samson.

Varken Samson eller Robrandt fäster något större avseende vid denna incident, utan de fortsätter sin promenad mot restaurang Bolaget.

När de kommer fram till restaurang Bolaget, ser Samson att det är kö utanför entrén. Samson tittar då till på sin klocka och ser att den är strax efter 23:30 .

Det vill säga

Anknyter till uppslag: EAD1094-01

Pol-1986-03-17 1145 EAD1094-01-A Tilläg m Gerhard Samson om man på DBG.pdf

Pol-1986-03-17 1145 EAD1094-01-A Tilläg m Gerhard Samson om man på DBG.pdf

Samson, Gerhard

Sammanträffande med person på Regeringsgatan cirka 10-15 meter norr David Bagares gata 1986-02-28 23:25 .

Uppföljning av spaningsuppslag E1094-01

Samson vill göra följande tillägg och ändringar av spaningsuppslag lämnat 1986-03-11


Fredagen 1986-02-28 under kvällen, besökte Samson tillsammans med Ann-Cathrine Robrandt restaurang Albatross på Mäster Samuelsgatan.

Restaurangen är belägen mellan Malmskillnadsgatan och Regeringsgatan.

Cirka klockan 23:15 lämnar Samson och Robrandt restaurangen, för att promenera till restaurang Bolaget, som är beläget Regeringsgatan & Birger Jarlsgatan.

De går Mäster Samuelsgatan österut till Regeringsgatan. Denna sträcka är cirka 20 meter.

På fastighetens fasad i nordvästra hörnet i korsningen Mäster Samuelsgatan & Regeringsgatan, finnes en digital tids- och temperaturmätare.

När Samson och Robrandt passerar denna tittar Samson och ser då tiden klockan 23:16 .

Samson och Robrandt promenerar Regeringsgatan norrut på den västra trottoaren. När de passerat korsningen med David Bagares gata med cirka 10 - 15 meter, snubblar Robrandt till och tar ett steg ut i gatan.

I samband med detta, kommer en man och stöter till Robrandt. Robrandt blir arg och säger något åt mannen. Mannen mumlar något, som Samson inte kan uppfatta.

Mannen fortsätter omedelbart i rask gångtakt Regeringsgatan norrut.

Samson betecknar mannens gång omedelbart efter sammanstötandet som snubblande utan att ramla.

Samson ser inte var mannen kommer från, men att han kommer bakifrån dem och på väg åt samma håll som Samson och Robrandt.

Samson uppger att klockan nu är 23:25 .

Under några sekunder riktas Samsons intresse mot Robrandt. När han därefter tittar upp, är mannen försvunnen. Vart mannen tog vägen, såg inte Samson.

Varken Samson eller Robrandt fäster något större avseende vid denna incident, utan de fortsätter sin promenad mot restaurang Bolaget.

När de kommer fram till restaurang Bolaget, ser Samson att det är kö utanför entrén. Samson tittar då till på sin klocka och ser att den är strax efter 23:30 .

Det vill säga

Anknyter till uppslag: EAD1094-01

några minuter över halv tolv.

Samson och Robrandt ställer sig i kön till restaurangen och får vänta i 15 - 20 minuter innan de blir insläppta.

Inne på restaurangen får de veta att Olof Palme blivit mördad.

Samson sätter inte den incidenten de råkade ut för på Regeringsgatan i samband med mordet.

Samson beskriver mannen som följande:
Mansperson, ganska kraftig kroppsbyggnad, snarare något över än under 180 cm.

Iklädd mörk täckjacka som gick ned på halva låret, jackan var av typ s.k. seglarjacka.

Samson har ett svagt minne av att det var sömmar sydda i rutor.

Samson kan inte med ord beskriva något närmare signalement, men för att helhetsbilden skall bli korrekt vill Samson placera en tunn mustasch på mannen, och säger, "hellre en person med lättare mustasch än ingen mustasch alls.

Samson upplever mannen som en mörk person. Samson får känslan av utländskt ursprung, mörk Vallon.

Samson har själv och han har under sina år i Sverige mött en hel del invandrarfientliga personer.

Samson vill förknippa denna person med typen av människor som är medlemmar i EAP.

Pol-1986-03-17 1145 EAD1094-01-A Tilläg m Gerhard Samson om man på DBG.pdf

Pol-1986-03-17 1145 EAD1094-01-A Tilläg m Gerhard Samson om man på DBG.pdf

några minuter över halv tolv.

Samson och Robrandt ställer sig i kön till restaurangen och får vänta i 15 - 20 minuter innan de blir insläppta.

Inne på restaurangen får de veta att Olof Palme blivit mördad.

Samson sätter inte den incidenten de råkade ut för på Regeringsgatan i samband med mordet.

Samson beskriver mannen som följande:
Mansperson, ganska kraftig kroppsbyggnad, snarare något över än under 180 cm.

Iklädd mörk täckjacka som gick ned på halva låret, jackan var av typ s.k. seglarjacka.

Samson har ett svagt minne av att det var sömmar sydda i rutor.

Samson kan inte med ord beskriva något närmare signalement, men för att helhetsbilden skall bli korrekt vill Samson placera en tunn mustasch på mannen, och säger, "hellre en person med lättare mustasch än ingen mustasch alls.

Samson upplever mannen som en mörk person. Samson får känslan av utländskt ursprung, mörk Vallon.

Samson har själv och han har under sina år i Sverige mött en hel del invandrarfientliga personer.

Samson vill förknippa denna person med typen av människor som är medlemmar i EAP.

Arbetade i kiosken på biografen GRAND, Sveavägen i Stockholm 1986-02-28


Uppföljning av L846-A.

Waldemarsson underrättades om att hon skulle höras med anledning av att hon arbetade i kiosken under kvällen 1986-02-28 - på biografen GRAND.

Waldemarsson arbetade mellan klockan 17:30 till cirka 21:50 .

Hon stod i godiskiosken som stängdes efter det att biofilmen börjat klockan 21:15 .

Hon plockade sedan i ordning och fyllde på automaterna i lokalen.

Waldemarsson räknade sedan kassan och gick till banken - Handelsbanken - i hörnet av Sveavägen & Tegnérgatan. Banken är belägen alldeles utanför biografen.

När hon gick för att banka pengarna så menade Waldemarsson att hon såg sig noga omkring, då hon har för vana att göra detta när hon går med pengar, men att hon inte lade märke till någonting ovanligt.

Hon fortsatte därefter från banken vidare in på Tegnérgatan och första tvärgatan till vänster in på Saltmätargatan där hon hade sin bil parkerad.

Bilen stod på Saltmätargatan i kvarteret mellan Tegnérgatan och Rådmansgatan. Hon lade ej heller märke till några personer under promenaden till bilen.

Waldemarsson åkte sedan tillbaka till biografen Grand och parkerade bilen utanför entrén på Sveavägen  45 . Klockan var då omkring 21:50 .

Efter en stund kom kassören i biljettkassan, Göran Fredricius, ut och hon skjutsade honom till Centralstationen eftersom han skulle med tåget till Uppsala.

Tåget avgick klockan 22:05 .

Under tiden som Waldemarsson stått parkerad utanför biografen Grand hade hon inte lagt märke till någonting anmärkningsvärt.

Övriga som arbetade på Grand under den aktuella kvällen var biovaktmästaren Peter Olofsson och maskinisten Bertil Lantz.

Waldemarsson tillade att hon åkt en vit SAAB 99.

På särskild fråga uppgav hon att hon ej hört talas om att makarna Palme skulle ha beställt förköp av biobiljetterna.

Pol-1986-03-24 1815 L846-04 Förhör med Gerd Waldermarsson om kiosken på Grand.pdf

Pol-1986-03-24 1815 L846-04 Förhör med Gerd Waldermarsson om kiosken på Grand.pdf

Arbetade i kiosken på biografen GRAND, Sveavägen i Stockholm 1986-02-28


Uppföljning av L846-A.

Waldemarsson underrättades om att hon skulle höras med anledning av att hon arbetade i kiosken under kvällen 1986-02-28 - på biografen GRAND.

Waldemarsson arbetade mellan klockan 17:30 till cirka 21:50 .

Hon stod i godiskiosken som stängdes efter det att biofilmen börjat klockan 21:15 .

Hon plockade sedan i ordning och fyllde på automaterna i lokalen.

Waldemarsson räknade sedan kassan och gick till banken - Handelsbanken - i hörnet av Sveavägen & Tegnérgatan. Banken är belägen alldeles utanför biografen.

När hon gick för att banka pengarna så menade Waldemarsson att hon såg sig noga omkring, då hon har för vana att göra detta när hon går med pengar, men att hon inte lade märke till någonting ovanligt.

Hon fortsatte därefter från banken vidare in på Tegnérgatan och första tvärgatan till vänster in på Saltmätargatan där hon hade sin bil parkerad.

Bilen stod på Saltmätargatan i kvarteret mellan Tegnérgatan och Rådmansgatan. Hon lade ej heller märke till några personer under promenaden till bilen.

Waldemarsson åkte sedan tillbaka till biografen Grand och parkerade bilen utanför entrén på Sveavägen  45 . Klockan var då omkring 21:50 .

Efter en stund kom kassören i biljettkassan, Göran Fredricius, ut och hon skjutsade honom till Centralstationen eftersom han skulle med tåget till Uppsala.

Tåget avgick klockan 22:05 .

Under tiden som Waldemarsson stått parkerad utanför biografen Grand hade hon inte lagt märke till någonting anmärkningsvärt.

Övriga som arbetade på Grand under den aktuella kvällen var biovaktmästaren Peter Olofsson och maskinisten Bertil Lantz.

Waldemarsson tillade att hon åkt en vit SAAB 99.

På särskild fråga uppgav hon att hon ej hört talas om att makarna Palme skulle ha beställt förköp av biobiljetterna.

Protokoll fört vid förhör med apoteksteknikern Bäsén, Lena, född - ,

boende , Stockholm, telefon ,

anställning: Danderyds sjukhus, tel 55 51 70.

Förhöret hållet på kriminalavdelningen, Våldsroteln fredagen 1986-05-16 08:45 .

Förhörsledare krinsp Paul Johansson,

Förhörsvittne ej tillgängligt.

 Lena  Bäsén hörd i anledning av sina iakttagelser från 1986-02-28 då Olof Palme mördades i korsningen Tunnelgatan & Sveavägen.

Den aktuella kvällen var Bäsén tillsammans med fyra kamrater, Stefan Glantz, Göran Israelsson, Kenneth Erson och en Mats Åsberg.

Tillsammans var de fyra och åt middag på restaurang Lilla Köpenhamn.

Efter besöket på restaurangen åkte de allesammans med taxi till kåren på Holländargatan.

När de skulle gå in där, blev de dock stoppade då Mats Åsberg kom ihop sig med dörrvakten.

Mats Åsberg var vid tillfället alkoholpåverkad.

Åsberg blev ledsen och arg eftersom han inte kom in, och lämnade därför de övriga för att åka hem.

Bäsén, Glantz, Israelsson och Erson beslutade sig då för att ta en taxi för att åka till dansrestaurangen Albatross.

De tog en taxi som stod utanför Kåren, och åkte iväg med denna. Bäsén satt i framsätet bredvid chauffören, medan grabbarna satt i baksätet.

Chauffören åkte ner till Sveavägen och denna söder ut.

Bäsén var inte uppmärksam på människor som befann sig på Sveavägen, och lade inte märke till någon speciell person förrän de kom fram till Tunnelgatan. Hon fick då plötsligt se en man som låg på trottoaren.

Hennes omedelbara tanke var att det var Mats Åsberg som låg där, och hon utbrast också

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

Protokoll fört vid förhör med apoteksteknikern Bäsén, Lena, född - ,

boende , Stockholm, telefon ,

anställning: Danderyds sjukhus, tel 55 51 70.

Förhöret hållet på kriminalavdelningen, Våldsroteln fredagen 1986-05-16 08:45 .

Förhörsledare krinsp Paul Johansson,

Förhörsvittne ej tillgängligt.

 Lena  Bäsén hörd i anledning av sina iakttagelser från 1986-02-28 då Olof Palme mördades i korsningen Tunnelgatan & Sveavägen.

Den aktuella kvällen var Bäsén tillsammans med fyra kamrater, Stefan Glantz, Göran Israelsson, Kenneth Erson och en Mats Åsberg.

Tillsammans var de fyra och åt middag på restaurang Lilla Köpenhamn.

Efter besöket på restaurangen åkte de allesammans med taxi till kåren på Holländargatan.

När de skulle gå in där, blev de dock stoppade då Mats Åsberg kom ihop sig med dörrvakten.

Mats Åsberg var vid tillfället alkoholpåverkad.

Åsberg blev ledsen och arg eftersom han inte kom in, och lämnade därför de övriga för att åka hem.

Bäsén, Glantz, Israelsson och Erson beslutade sig då för att ta en taxi för att åka till dansrestaurangen Albatross.

De tog en taxi som stod utanför Kåren, och åkte iväg med denna. Bäsén satt i framsätet bredvid chauffören, medan grabbarna satt i baksätet.

Chauffören åkte ner till Sveavägen och denna söder ut.

Bäsén var inte uppmärksam på människor som befann sig på Sveavägen, och lade inte märke till någon speciell person förrän de kom fram till Tunnelgatan. Hon fick då plötsligt se en man som låg på trottoaren.

Hennes omedelbara tanke var att det var Mats Åsberg som låg där, och hon utbrast också

övriga som anlänt i taxin samlade ihop sig och satte sig i taxin igen, varefter de åkte från platsen.

Bäsén hade inte lämnat sitt namn till polisen. De åkte sedan till restaurang som de förut bestämt.

Taxin som Bäsén åkte i var en vit Mercedes eller Volvo. Hon fick aldrig reda på vad chauffören hette.

Bäsén tillfrågades om hon hört att kvinnan vid den fallne, alltså Lisbeth Palme, sagt någonting. Bäsén uppger att hon hörde att Lisbet Palme sade någonting, men inte vad.

Hon hade varit upprörd och Bäsén fick uppfattningen att hon fick den chaufför som kört Bäséns taxi att kalla på ambulans. Hon hade inte hört Lisbet Palme säga någonting om gärningsmannen.

Bäsén tillfrågades om hon hade hört någon nämna vart gärningsmannen tagit vägen.

Bäsén vill då minnas att mannen med den grå jackan hade nämnt något om att "han hade tagit den vägen".

Därvid visat in mot gränden, alltså Tunnelgatan öster ut. Mannen i den grå jackan hade varit i ungefär Bäsén egen ålder. Mannen var ljushårig.

F = Förhörsledaren

B = Bäsén


F: Ja, Lena, nu har du lyssnat när jag läst in det här. Är det korrekt uppfattat av mig?

B: Ja det är det.


F: Har du själv någonting du vill tillägga som inte jag har frågat dig här?

B: Nej inte vad jag kan komma på nu.


Då avslutas förhöret klockan 09:09 .


Stockholm som ovan


Paul Johansson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:


(Namnteckning)
/Ulla Perzohn/

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

Pol-1986-05-16 0845 E9979-04-B Förhör med Lena Bäsen.pdf

övriga som anlänt i taxin samlade ihop sig och satte sig i taxin igen, varefter de åkte från platsen.

Bäsén hade inte lämnat sitt namn till polisen. De åkte sedan till restaurang som de förut bestämt.

Taxin som Bäsén åkte i var en vit Mercedes eller Volvo. Hon fick aldrig reda på vad chauffören hette.

Bäsén tillfrågades om hon hört att kvinnan vid den fallne, alltså Lisbeth Palme, sagt någonting. Bäsén uppger att hon hörde att Lisbet Palme sade någonting, men inte vad.

Hon hade varit upprörd och Bäsén fick uppfattningen att hon fick den chaufför som kört Bäséns taxi att kalla på ambulans. Hon hade inte hört Lisbet Palme säga någonting om gärningsmannen.

Bäsén tillfrågades om hon hade hört någon nämna vart gärningsmannen tagit vägen.

Bäsén vill då minnas att mannen med den grå jackan hade nämnt något om att "han hade tagit den vägen".

Därvid visat in mot gränden, alltså Tunnelgatan öster ut. Mannen i den grå jackan hade varit i ungefär Bäsén egen ålder. Mannen var ljushårig.

F = Förhörsledaren

B = Bäsén


F: Ja, Lena, nu har du lyssnat när jag läst in det här. Är det korrekt uppfattat av mig?

B: Ja det är det.


F: Har du själv någonting du vill tillägga som inte jag har frågat dig här?

B: Nej inte vad jag kan komma på nu.


Då avslutas förhöret klockan 09:09 .


Stockholm som ovan


Paul Johansson
Krinsp


I hörbara delar rätt avskrivet intygas:


(Namnteckning)
/Ulla Perzohn/

Torsdagen 1987-12-17 10:15 kom Robrandt till KK 1 för att se en videoupptagning av ett rapportprogram från 1986-03-04 .

Anledningen till detta är att hon i tidigare förhör har sagt sig känna igen en man på ett inslag från Rapport.

Inslaget i aktuell sändning visar mordplatsen och en större mängd personer som har samlats runt omkring.

Bland dessa personer har Robrandt iakttagit en man iklädd svart mössa och guldbågade glasögon som blickar ut över den plats där Olof Palme mördades.

Undertecknad kommer att låta fotografera aktuell bild som sedan bifogas detta uppslag.

Robrandt berättar att hon fredagen 1986-02-28 hade besökt restaurang Albatross tillsammans med en bekant vid namn Gerhard Samson.

De lämnade restaurangen vid 23:00 -tiden och började att promenera Regeringsgatan norrut.

Samson har i uppslag E 1094-B sagt att klockan var cirka 23:16-23:18 när de passerade strax innan Kungsgatan.

De båda är glada och pratar med varandra. De går Regeringsgatan norrut.

De passerade hörnet Regeringsgatan & David Bagares gata.

Strax efter korsningen, cirka 15-20 meter blev Robrandt omkullsprungen av en okänd person.

Hon gick på vänster trottoar och hade sin vän till höger om sig. De gick armkrok.

När hon blir påsprungen halkade hon till men ramlade aldrig omkull. Hon kom fort på benen och utropade "Drullputt" åt den mansperson som hade orsakat detta.

Avståndet är då cirka 1.5 - 2 meter mellan Robrandt och mannen. Denne vände sig då om och stirrade med arga ögon mot henne. Mannen sade dock ingenting.

Han hade en rock eller parkasaktigt plagg på sig som nådde ner till halva låret.

Mannen hade även en mössa eller luva på sig som täckte hela huvudet. Hon kunde bara se hans ögon och neråt.

Mannen gav intryck av att vara utlänning då han var något mörk i hyn. Detta kan också bero på att det var mörkt ute denna kväll.

Mannen var orakad och Robrandt antar att det var någon dags skäggstubb som syntes på hakan.

Hon är helt säker på att mannen inte hade några Snowjoggers på fötterna. Anledningen till denna iakttagelse är att hon tycker att den sortens skor är förskräckligt fula.

Mannen rörde sig lätt, trots att han såg satt ut. Eventuellt kan jackan ha förstärkt intrycket av att han var satt. Han var något lutad när han rörde sig men han var lätt på foten.

När hon hade sagt "Drullputt" och sedan ordnat sin kappa var mannen borta.

Hon kan med säkerhet säga att han inte sprang Regeringsgatan norrut, eftersom hon inte såg någon person på denna sida av gatan.

Det är troligt att han antingen sprang ut på gatan och fortsatte trapporna ner till

Pol-1986-12-17 1215 EAD1094-00-D-Förhör med Ann-Catherine Robrandt.pdf

Pol-1986-12-17 1215 EAD1094-00-D-Förhör med Ann-Catherine Robrandt.pdf

Torsdagen 1987-12-17 10:15 kom Robrandt till KK 1 för att se en videoupptagning av ett rapportprogram från 1986-03-04 .

Anledningen till detta är att hon i tidigare förhör har sagt sig känna igen en man på ett inslag från Rapport.

Inslaget i aktuell sändning visar mordplatsen och en större mängd personer som har samlats runt omkring.

Bland dessa personer har Robrandt iakttagit en man iklädd svart mössa och guldbågade glasögon som blickar ut över den plats där Olof Palme mördades.

Undertecknad kommer att låta fotografera aktuell bild som sedan bifogas detta uppslag.

Robrandt berättar att hon fredagen 1986-02-28 hade besökt restaurang Albatross tillsammans med en bekant vid namn Gerhard Samson.

De lämnade restaurangen vid 23:00 -tiden och började att promenera Regeringsgatan norrut.

Samson har i uppslag E 1094-B sagt att klockan var cirka 23:16-23:18 när de passerade strax innan Kungsgatan.

De båda är glada och pratar med varandra. De går Regeringsgatan norrut.

De passerade hörnet Regeringsgatan & David Bagares gata.

Strax efter korsningen, cirka 15-20 meter blev Robrandt omkullsprungen av en okänd person.

Hon gick på vänster trottoar och hade sin vän till höger om sig. De gick armkrok.

När hon blir påsprungen halkade hon till men ramlade aldrig omkull. Hon kom fort på benen och utropade "Drullputt" åt den mansperson som hade orsakat detta.

Avståndet är då cirka 1.5 - 2 meter mellan Robrandt och mannen. Denne vände sig då om och stirrade med arga ögon mot henne. Mannen sade dock ingenting.

Han hade en rock eller parkasaktigt plagg på sig som nådde ner till halva låret.

Mannen hade även en mössa eller luva på sig som täckte hela huvudet. Hon kunde bara se hans ögon och neråt.

Mannen gav intryck av att vara utlänning då han var något mörk i hyn. Detta kan också bero på att det var mörkt ute denna kväll.

Mannen var orakad och Robrandt antar att det var någon dags skäggstubb som syntes på hakan.

Hon är helt säker på att mannen inte hade några Snowjoggers på fötterna. Anledningen till denna iakttagelse är att hon tycker att den sortens skor är förskräckligt fula.

Mannen rörde sig lätt, trots att han såg satt ut. Eventuellt kan jackan ha förstärkt intrycket av att han var satt. Han var något lutad när han rörde sig men han var lätt på foten.

När hon hade sagt "Drullputt" och sedan ordnat sin kappa var mannen borta.

Hon kan med säkerhet säga att han inte sprang Regeringsgatan norrut, eftersom hon inte såg någon person på denna sida av gatan.

Det är troligt att han antingen sprang ut på gatan och fortsatte trapporna ner till

Snickarbacken, eller att han snabbt sprang in i någon portuppgång strax intill den plats där han hade sprungit omkull Robrandt. I vilket fall som helst utesluter Robrandt Regeringsgatan i båda riktningarna.

Robrandt fortsätter att beskriva mannen som av medellängd. Med detta menar hon att han var minst 175 cm lång.

Undertecknad som är 186 cm lång ställde sig på golvet. Hennes uppfattning var då att han inte var längre än 186 cm.

Mannen var ganska kraftig i ansiktet. Han hade inga glasögon. Hon fick intryck av att han hade båda sina händer i jackfickan, vid det tillfälle när han vände sig om och stirrade på henne.

Vad hon nu kan komma ihåg hade han inget som han bar på. Han var mycket stressad.

Denna kväll hade Robrandt konsumerat några glas starköl på restaurangen. Hon hade full kontroll över sig själv och vad hon senare upplevde.

Några dagar senare, närmare bestämt 1986-03-04 såg hon på Rapport. Då visades detta inslag som nämns i början.

När hon fick se en mansperson med guldbågade glasögon och sotarmössa blev hon alldeles kall och sade till sin man, " Där är mannen".

Hon ringde genast sin vän Samson och frågade denne om han hade sett inslaget i Rapport. Det hade han inte gjort.

Robrandt kan inte exakt säga vad det är för likheter med mannen på Rapportsändningen och den man som sprang omkull henne. Hon får intryck av att hela den del av mannen som syns i rutan stämmer in på den man som hon såg på Regeringsgatan.

Båda skall enligt Robrandt vara något mörka eller färgade i hyn och båda är kraftiga i ansiktet.

Hon tycker också att mössan på TV-mannen stämmer bra med den mössa som hon såg.

Pol-1986-12-17 1215 EAD1094-00-D-Förhör med Ann-Catherine Robrandt.pdf

Pol-1986-12-17 1215 EAD1094-00-D-Förhör med Ann-Catherine Robrandt.pdf

Snickarbacken, eller att han snabbt sprang in i någon portuppgång strax intill den plats där han hade sprungit omkull Robrandt. I vilket fall som helst utesluter Robrandt Regeringsgatan i båda riktningarna.

Robrandt fortsätter att beskriva mannen som av medellängd. Med detta menar hon att han var minst 175 cm lång.

Undertecknad som är 186 cm lång ställde sig på golvet. Hennes uppfattning var då att han inte var längre än 186 cm.

Mannen var ganska kraftig i ansiktet. Han hade inga glasögon. Hon fick intryck av att han hade båda sina händer i jackfickan, vid det tillfälle när han vände sig om och stirrade på henne.

Vad hon nu kan komma ihåg hade han inget som han bar på. Han var mycket stressad.

Denna kväll hade Robrandt konsumerat några glas starköl på restaurangen. Hon hade full kontroll över sig själv och vad hon senare upplevde.

Några dagar senare, närmare bestämt 1986-03-04 såg hon på Rapport. Då visades detta inslag som nämns i början.

När hon fick se en mansperson med guldbågade glasögon och sotarmössa blev hon alldeles kall och sade till sin man, " Där är mannen".

Hon ringde genast sin vän Samson och frågade denne om han hade sett inslaget i Rapport. Det hade han inte gjort.

Robrandt kan inte exakt säga vad det är för likheter med mannen på Rapportsändningen och den man som sprang omkull henne. Hon får intryck av att hela den del av mannen som syns i rutan stämmer in på den man som hon såg på Regeringsgatan.

Båda skall enligt Robrandt vara något mörka eller färgade i hyn och båda är kraftiga i ansiktet.

Hon tycker också att mössan på TV-mannen stämmer bra med den mössa som hon såg.

o

Protokoll fört vid förhör med, FORSGREN, Milton GÖTE Harry, - . Forsgren bor tillfälligtvis under adress Levertinsgatn S, c/o Wiborg, 112 52 Stockholm. Forsgren kan även nås via skyddskonsulent Ulla Wiklander, Skyddskonsulentorganisationens Centrum i Stockholm, tfn 0831 50 25. Förhöret hållet måndagen den 6 mars 1989 i Rikskriminalens lokaler, Kungsholmsgatan 37, 7tr. med början klockan 13.05. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén utan tillgång till förhörsvittne.

Forsgren har härtats av förhörsledaren på Allmänna Häktet Kronoberg, Stockholin. Han är för närviande omhändertagen, jämlikt Brottbalken 26:22.

Forsgren underrättades om att han skall höras upplysningsvis, angående sin bekantskap/kontakt med den så kallade 41-åringen, vilken för närvarande är häktad som misstänkt mordet på statsminister Olof Palme. Han underrättades vidare om att förhöret ingår i förundersökning kring mordet.

Forsgren kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas för Göte.

Göte uppger att han mycket väl känner den så kallade 41-åringen, som för närvarande sitter häktad som misstänkt för statsministermordet. Han säger vidare att hans namn är Christer Pettersson.

Han lärde känna/träffade Christer Pettersson första gången på Ulleråkers sjukhus, där de båda var intagna. Göte har för sig att det är mellan femton och tjugo år tillbaka i tiden. Vidare har de suttit tillsammans på Karsuddens sjukhus. Han tror att de satt tillsammans på det sistnämnda sjukhuset, för cirka

Fylls ej om blanketten används som fortsattningsblad.

Ex 1:

Pol-1989-03-06 1305 KD11339 Förhör med Göte Forsgren om CP.pdf

Pol-1989-03-06 1305 KD11339 Förhör med Göte Forsgren om CP.pdf

o

Protokoll fört vid förhör med, FORSGREN, Milton GÖTE Harry, - . Forsgren bor tillfälligtvis under adress Levertinsgatn S, c/o Wiborg, 112 52 Stockholm. Forsgren kan även nås via skyddskonsulent Ulla Wiklander, Skyddskonsulentorganisationens Centrum i Stockholm, tfn 0831 50 25. Förhöret hållet måndagen den 6 mars 1989 i Rikskriminalens lokaler, Kungsholmsgatan 37, 7tr. med början klockan 13.05. Förhörsledare: krinsp Thure Nässén utan tillgång till förhörsvittne.

Forsgren har härtats av förhörsledaren på Allmänna Häktet Kronoberg, Stockholin. Han är för närviande omhändertagen, jämlikt Brottbalken 26:22.

Forsgren underrättades om att han skall höras upplysningsvis, angående sin bekantskap/kontakt med den så kallade 41-åringen, vilken för närvarande är häktad som misstänkt mordet på statsminister Olof Palme. Han underrättades vidare om att förhöret ingår i förundersökning kring mordet.

Forsgren kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas för Göte.

Göte uppger att han mycket väl känner den så kallade 41-åringen, som för närvarande sitter häktad som misstänkt för statsministermordet. Han säger vidare att hans namn är Christer Pettersson.

Han lärde känna/träffade Christer Pettersson första gången på Ulleråkers sjukhus, där de båda var intagna. Göte har för sig att det är mellan femton och tjugo år tillbaka i tiden. Vidare har de suttit tillsammans på Karsuddens sjukhus. Han tror att de satt tillsammans på det sistnämnda sjukhuset, för cirka

Fylls ej om blanketten används som fortsattningsblad.

Ex 1:

punkt 3.)

Protokoll fört vid förhör med pensionären Pettersson, Carl Gustav CHRISTER, född - . Förhöret hållet på Kriminalvårdsanstalten Österåker i Akersberga 1989-05-12 med början klockan 10.01. Förhörsledare: krkom Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Pettersson biträds under förhöret av

advokat Arne Liljeros. Pettersson vägrar att medverka i förhör. Pettersson undrar vad förhöret skall avhandla och underrättas om att han skall redogöra för föremål som beslagtagits i samband med en förnyad husrannsakan i hans bostad. (Förhörsledarens anteckning: datum för beslag 1989-04-11--13. Beslagsliggarnumme* 3075-89. Seslaget omfattar 14 punkter.) Pettersson underrättas vidare om att han skall höras mot vittnesuppgifter som lämnats av bland annat hans kamrat Sandberg-Miekkalina och andra vittnen. (Förhörsledarens anteckning: vittnena Jan Philipsson, Pentti Väliano, Lars-Åke Larsson och Anders Roshaget) På direkt fråga uppger Pettersson att den bibel som beslagtagits i samband med husrannsakan i hans bankfack har han ärvt efter sin farfar. (Förhörsledarens anteckning: datum för beslag 1988-12-14, Beslagsliggarnummer

Pettersson vill ej medverka vid förhåret då han anser att dagens förhörsuppgifter kan behandlas i samband med huvudförhandlingen.

Förhöret slut klockan 10.05

Österåker den 12 maj 1989.

Cinta

Jerker Söderblom

Krkom.

Pol-1989-05-12 1000 KD10405-00-X Christer Pettersson vägrar förhöras.pdf

Pol-1989-05-12 1000 KD10405-00-X Christer Pettersson vägrar förhöras.pdf

punkt 3.)

Protokoll fört vid förhör med pensionären Pettersson, Carl Gustav CHRISTER, född - . Förhöret hållet på Kriminalvårdsanstalten Österåker i Akersberga 1989-05-12 med början klockan 10.01. Förhörsledare: krkom Jerker Söderblom och krinsp Ingvar Kjellvås. Pettersson biträds under förhöret av

advokat Arne Liljeros. Pettersson vägrar att medverka i förhör. Pettersson undrar vad förhöret skall avhandla och underrättas om att han skall redogöra för föremål som beslagtagits i samband med en förnyad husrannsakan i hans bostad. (Förhörsledarens anteckning: datum för beslag 1989-04-11--13. Beslagsliggarnumme* 3075-89. Seslaget omfattar 14 punkter.) Pettersson underrättas vidare om att han skall höras mot vittnesuppgifter som lämnats av bland annat hans kamrat Sandberg-Miekkalina och andra vittnen. (Förhörsledarens anteckning: vittnena Jan Philipsson, Pentti Väliano, Lars-Åke Larsson och Anders Roshaget) På direkt fråga uppger Pettersson att den bibel som beslagtagits i samband med husrannsakan i hans bankfack har han ärvt efter sin farfar. (Förhörsledarens anteckning: datum för beslag 1988-12-14, Beslagsliggarnummer

Pettersson vill ej medverka vid förhåret då han anser att dagens förhörsuppgifter kan behandlas i samband med huvudförhandlingen.

Förhöret slut klockan 10.05

Österåker den 12 maj 1989.

Cinta

Jerker Söderblom

Krkom.

Protokoll fört vid förhör med polisinspektören Avsan, Anti Harald,

född. - ,
).

Stockholm,

Förhöret hållet onsdagen 1993-06-16 10:30, i RKP-A2:s lokaler.

Förhörsledare: krinsp Sören Morberg.

Förhörsvittne: krinsp Egon Berger.

Avsan underrättas att han upplysningsvis skall höras i Palmeutredningen, med anledning av inkomna uppgifter.

Avsan uppger att han är född i Sverige 1958 och att hans föräldrar härstammar från Estland. Han vill minnas att föräldrarna och även han blev svenska medborgare 1967, men han är inte helt säker på den uppgiften.

Avsan kan estniska och han förklarar att man kan göra sig förstådd om man talar med en finländare med hjälp av estniska, men det går inte att hålla en flytade dialog.

1986 så bodde Avsan

där han bott sedan september månad 1983.

Han har för övrigt själv varit med och byggt sitt hus. Vid den här tidpunkten var han gift och hade två barn, fem och två år gamla. Idag har han fyra barn.

Tjänstemässigt så tjänstgjorde Avsan på piketgruppen, där han haft ett svaromål vill han minnas, sedan 1985-05-01.Han ingick i piketstyrkan och var inte piketbefälhavare.

På fråga om han tjänstgjorde 1986-02-28, så är han osäker på det.

Det har i så fall inte varit under kvällstid då pådraget kring mordet skedde, utan i så fall tidigare under dagen. Avsan fick veta att Olof

Pol-1993-06-16 1030 EH14879-01 Förhör-med Anti-Avsan.pdf

Pol-1993-06-16 1030 EH14879-01 Förhör-med Anti-Avsan.pdf

Protokoll fört vid förhör med polisinspektören Avsan, Anti Harald,

född. - ,
).

Stockholm,

Förhöret hållet onsdagen 1993-06-16 10:30, i RKP-A2:s lokaler.

Förhörsledare: krinsp Sören Morberg.

Förhörsvittne: krinsp Egon Berger.

Avsan underrättas att han upplysningsvis skall höras i Palmeutredningen, med anledning av inkomna uppgifter.

Avsan uppger att han är född i Sverige 1958 och att hans föräldrar härstammar från Estland. Han vill minnas att föräldrarna och även han blev svenska medborgare 1967, men han är inte helt säker på den uppgiften.

Avsan kan estniska och han förklarar att man kan göra sig förstådd om man talar med en finländare med hjälp av estniska, men det går inte att hålla en flytade dialog.

1986 så bodde Avsan

där han bott sedan september månad 1983.

Han har för övrigt själv varit med och byggt sitt hus. Vid den här tidpunkten var han gift och hade två barn, fem och två år gamla. Idag har han fyra barn.

Tjänstemässigt så tjänstgjorde Avsan på piketgruppen, där han haft ett svaromål vill han minnas, sedan 1985-05-01.Han ingick i piketstyrkan och var inte piketbefälhavare.

På fråga om han tjänstgjorde 1986-02-28, så är han osäker på det.

Det har i så fall inte varit under kvällstid då pådraget kring mordet skedde, utan i så fall tidigare under dagen. Avsan fick veta att Olof

PM (KE10862-00-E)


Datum 2018-03-02


Polismyndigheten
Avdelningen för särskilda utredningar
Sven-Åke Blombergsson


Samtal med f.d. polisen Margareta Eklund, -


Ovan datum kontaktades Margareta per telefon med avsikten att få till ett förhör med anledning av vad Bengt T Bengtsson sagt i sitt förhör angående telefonsamtalet och det som skrevs ned om ett avlyssnat samtal till Sigge Cedergren 1986-02-28 .

Margareta ville inte delta i något förhör utan tycker att det har blivit för mycket kring denna historia.

Hon informeras om att Bengt T Bengtsson uppgivit att informationen som står om samtalet inte stämmer med vad som sades under det avlyssnade samtalet.

Margareta uppgav att det får Bengt stå för.

Margareta uppgav att det som hon skrev ned är korrekt och stämmer överens med det som sades.


(Namnteckning)

Sven-Åke Blombergsson
Krinsp

 15 

Pol-2018-03-02 KE10862-00-E-Margareta Eklund vägrar förhör om telavlyssning.pdf

Pol-2018-03-02 KE10862-00-E-Margareta Eklund vägrar förhör om telavlyssning.pdf

PM (KE10862-00-E)


Datum 2018-03-02


Polismyndigheten
Avdelningen för särskilda utredningar
Sven-Åke Blombergsson


Samtal med f.d. polisen Margareta Eklund, -


Ovan datum kontaktades Margareta per telefon med avsikten att få till ett förhör med anledning av vad Bengt T Bengtsson sagt i sitt förhör angående telefonsamtalet och det som skrevs ned om ett avlyssnat samtal till Sigge Cedergren 1986-02-28 .

Margareta ville inte delta i något förhör utan tycker att det har blivit för mycket kring denna historia.

Hon informeras om att Bengt T Bengtsson uppgivit att informationen som står om samtalet inte stämmer med vad som sades under det avlyssnade samtalet.

Margareta uppgav att det får Bengt stå för.

Margareta uppgav att det som hon skrev ned är korrekt och stämmer överens med det som sades.


(Namnteckning)

Sven-Åke Blombergsson
Krinsp

 15 

Fredin hade på kvällen varit på fest, han åkte så småningom hem till sin bostad på Karlbergsvägen.

I hörnan Karlbergsvägen & S:t Eriksgatan mötte han en mycket uppskrämd och skärrad yngre kvinna.

Hon uppgav att hon hade blivit våldtagen.

De gick in i porten hos Fredin och pratade en liten stund, han sa att de skulle ringa till polis men flickan ville bestämt inte det. Han sa då att hon åtminstone kunde gå upp till honom och vila en stund, detta accepterades.

Flickan somnade sedan uppe i Fredins lägenhet. Han gick och satte på radion och fick efter en stund höra nyheten att Palme hade blivit ihjälskjuten.

Han väckte då flickan för att berätta nyheten om Palme, hon svarade då, "jasså Pelle lyckades i alla fall"".

Flickan heter eventuellt i efternamn. Hon är född - . Hon bor

Pol-1986-03-05 1920 EF9977 Förhör med Leif Fredin om våldtagen flicka.pdf

Pol-1986-03-05 1920 EF9977 Förhör med Leif Fredin om våldtagen flicka.pdf

Fredin hade på kvällen varit på fest, han åkte så småningom hem till sin bostad på Karlbergsvägen.

I hörnan Karlbergsvägen & S:t Eriksgatan mötte han en mycket uppskrämd och skärrad yngre kvinna.

Hon uppgav att hon hade blivit våldtagen.

De gick in i porten hos Fredin och pratade en liten stund, han sa att de skulle ringa till polis men flickan ville bestämt inte det. Han sa då att hon åtminstone kunde gå upp till honom och vila en stund, detta accepterades.

Flickan somnade sedan uppe i Fredins lägenhet. Han gick och satte på radion och fick efter en stund höra nyheten att Palme hade blivit ihjälskjuten.

Han väckte då flickan för att berätta nyheten om Palme, hon svarade då, "jasså Pelle lyckades i alla fall"".

Flickan heter eventuellt i efternamn. Hon är född - . Hon bor

Arbetsenhet

1000085

03 Upprättat(d) av

telefon

Uppgiftslämnare (efternamn och fornamn)

04 Fortsättningsblad

751-B "E3-12

09 Brott med vilket uppgiften hor samt

05

06

| Utskriftsdatum

Förhörsprot

Promemoria

10

sak

Vad han kan minnas at är det två eller möjligen tre yngre killar i bilen. Bilen är av en mindre modell och är mörkröd till färgen. De kör fram till Tunnelgatan där de svänger vänster och sedan vidare upp till Kåren på Holländargatan. Fredin har inte gjort någon speciell iakttagelse på Tunnelgatan vare sig av någon person eller av något fordon. På fråga om hans iakttagelse och har mycket han druckit under kvällen uppger han att hun ulukit tre 6-or starksprit samt en del starköl. Han säger spontant att han är närmast alkoholist och därför tål mer sprit än folk i allmänhet.och anser sig därför vara den nyktraste i sällskapet.

[MASKA]

När de stigit ur bialen på Holländargatan ser de det andra sällskapet komma upp nerifrån Sveavägen. De är sedan inne på Kåren någon timma men Fredin trivs inte och tillsammans med Niklas och Klas lämnar han Kåren och går ned till Rådmansgatans T-banestation och tar tunnelbxanan till S:t Eriksplan. Avsikten är då att de skall gå hem till Fredin på Karlbergsvägen och skall köpa några lättöl i en korvkiosk på S:t Eriksplan. När de kommer fram dit inhiberar de dessa planer och Niklas och Klas fortsätter i stället över S:t Eriksbron till Kungsholmen medan Fredin bestämmer sig för att gå hem. [MASKATMASKATMA]

nani yar sedan S:t Eriksgatan upp mot Karlbergsvägen och när han kommer fram till det kvarter som hans hus ligger i blir han hejdad av en kvinna. Han beskriver kvarteret såsom trekantigt med en parkeringsplats innanför staket. Kvinnan uppger att det innanför staketet på P-platsen finns en flicka som säger att hon blivit våldtagen. Kvinnan säger också att hon har stått där en längre stund och talat med flickan som finns innanför staketet. Flickan kommer sedan fram till staketet och Fredin och kvinnan lyckas sedan lyfta flickan över staketet. Eftersom de då befinner sig nära Fredins bostad går alla tre in i porten för att tala med flickan. De vill ringa efter polis till henne, men detta vill flickan inte alls vara med om och det hela slutar med att flickan följer med Fredin upp och den andra kvinnan lämnar platsen.

Flickan somnar nästan omedelbart på soffan i vardagsrummet men flyttar sig sedan in till sovrummet. Någon gång under den här tiden sätter Fredån på radion och får då höra att det är mycket tung musik och lyssnar sedan en stund till

• Tfylls aj om blanketten används som fortsättningsblad.

Ex 1: Till originalpärm (i or-fold)

Pol-1986-03-05 1920 EF9977 Förhör med Leif Fredin om våldtagen flicka.pdf

Pol-1986-03-05 1920 EF9977 Förhör med Leif Fredin om våldtagen flicka.pdf

Arbetsenhet

1000085

03 Upprättat(d) av

telefon

Uppgiftslämnare (efternamn och fornamn)

04 Fortsättningsblad

751-B "E3-12

09 Brott med vilket uppgiften hor samt

05

06

| Utskriftsdatum

Förhörsprot

Promemoria

10

sak

Vad han kan minnas at är det två eller möjligen tre yngre killar i bilen. Bilen är av en mindre modell och är mörkröd till färgen. De kör fram till Tunnelgatan där de svänger vänster och sedan vidare upp till Kåren på Holländargatan. Fredin har inte gjort någon speciell iakttagelse på Tunnelgatan vare sig av någon person eller av något fordon. På fråga om hans iakttagelse och har mycket han druckit under kvällen uppger han att hun ulukit tre 6-or starksprit samt en del starköl. Han säger spontant att han är närmast alkoholist och därför tål mer sprit än folk i allmänhet.och anser sig därför vara den nyktraste i sällskapet.

[MASKA]

När de stigit ur bialen på Holländargatan ser de det andra sällskapet komma upp nerifrån Sveavägen. De är sedan inne på Kåren någon timma men Fredin trivs inte och tillsammans med Niklas och Klas lämnar han Kåren och går ned till Rådmansgatans T-banestation och tar tunnelbxanan till S:t Eriksplan. Avsikten är då att de skall gå hem till Fredin på Karlbergsvägen och skall köpa några lättöl i en korvkiosk på S:t Eriksplan. När de kommer fram dit inhiberar de dessa planer och Niklas och Klas fortsätter i stället över S:t Eriksbron till Kungsholmen medan Fredin bestämmer sig för att gå hem. [MASKATMASKATMA]

nani yar sedan S:t Eriksgatan upp mot Karlbergsvägen och när han kommer fram till det kvarter som hans hus ligger i blir han hejdad av en kvinna. Han beskriver kvarteret såsom trekantigt med en parkeringsplats innanför staket. Kvinnan uppger att det innanför staketet på P-platsen finns en flicka som säger att hon blivit våldtagen. Kvinnan säger också att hon har stått där en längre stund och talat med flickan som finns innanför staketet. Flickan kommer sedan fram till staketet och Fredin och kvinnan lyckas sedan lyfta flickan över staketet. Eftersom de då befinner sig nära Fredins bostad går alla tre in i porten för att tala med flickan. De vill ringa efter polis till henne, men detta vill flickan inte alls vara med om och det hela slutar med att flickan följer med Fredin upp och den andra kvinnan lämnar platsen.

Flickan somnar nästan omedelbart på soffan i vardagsrummet men flyttar sig sedan in till sovrummet. Någon gång under den här tiden sätter Fredån på radion och får då höra att det är mycket tung musik och lyssnar sedan en stund till

• Tfylls aj om blanketten används som fortsättningsblad.

Ex 1: Till originalpärm (i or-fold)

Rosengren uppger att han tillsammans med sin hustru kom till biografen Grand strax innan filmen började.

De stannade mitt för bänkrad 7 eller 8 för att ta av sig ytterkläderna innan de steg in i raden eftersom det var ganska fullsatt. En man i bänkraden sade att det behövdes inte och de gick in i raden där Rosengren går före och sätter sig till höger om sin fru.

Just som han sätter sig vänder sig Olof Palme om och säger "Hej" varpå alla skakar hand med varandra.

Rosengren sitter så att han bakom dem sitter så att han ser emellan Lisbeth och Palme.

Palme säger sedan "Du, Björn jag har talat med Kjell-Olof  Feldt , han tar kontakt efter Köpenhamn, så slipper vi skälla på varandra i massmedia".

Rosengren halvstår då över Palme och Lisbeth Palme säger "Prata inte jobb nu". Han har sedan sådan uppsikt över Palmes att han ser att de äter choklad.

Beträffande personer runt dem uppger Rosengren att bredvid honom själv sitter en flintskallig man i 35-40 årsåldern och bredvid hans fru sitter en flicka 18-25 år.

Till vänster om Palme sitter en man i 50-60 årsåldern med kraftigt ansikte och till höger om Lisbeth sitter en flicka.

Sonen Mårten lägger Rosengren inte märke till. Något annat i omgivningen har han inte lagt märke till.

Han uppger att publiken är städad och ser ut att bestå av människor med sociala / intellektuella intressen som applåderar då och då och även då filmen är slut. När filmen är slut vill fru Rosengren sitta lite och lyssna på musiken vilket paret Palme också gör.

De reser sig samtidigt och paret Rosengren går ut före paret Palme och har inte någon kontakt med dem på vägen ut eller i foajén.

När de kommer ut går de sakta fram till sin bil som är parkerad på Tegnérgatan väster om Sveavägen.

Fru Rosengren röker en cigarett innan de sätter sig i bilen och kör Tegnérgatan österut över Sveavägen. När de passerar biografen

Pol-1986-03-06 1230 L1114 Förhör med Björn Rosengren om biobesök.pdf

Pol-1986-03-06 1230 L1114 Förhör med Björn Rosengren om biobesök.pdf

Rosengren uppger att han tillsammans med sin hustru kom till biografen Grand strax innan filmen började.

De stannade mitt för bänkrad 7 eller 8 för att ta av sig ytterkläderna innan de steg in i raden eftersom det var ganska fullsatt. En man i bänkraden sade att det behövdes inte och de gick in i raden där Rosengren går före och sätter sig till höger om sin fru.

Just som han sätter sig vänder sig Olof Palme om och säger "Hej" varpå alla skakar hand med varandra.

Rosengren sitter så att han bakom dem sitter så att han ser emellan Lisbeth och Palme.

Palme säger sedan "Du, Björn jag har talat med Kjell-Olof  Feldt , han tar kontakt efter Köpenhamn, så slipper vi skälla på varandra i massmedia".

Rosengren halvstår då över Palme och Lisbeth Palme säger "Prata inte jobb nu". Han har sedan sådan uppsikt över Palmes att han ser att de äter choklad.

Beträffande personer runt dem uppger Rosengren att bredvid honom själv sitter en flintskallig man i 35-40 årsåldern och bredvid hans fru sitter en flicka 18-25 år.

Till vänster om Palme sitter en man i 50-60 årsåldern med kraftigt ansikte och till höger om Lisbeth sitter en flicka.

Sonen Mårten lägger Rosengren inte märke till. Något annat i omgivningen har han inte lagt märke till.

Han uppger att publiken är städad och ser ut att bestå av människor med sociala / intellektuella intressen som applåderar då och då och även då filmen är slut. När filmen är slut vill fru Rosengren sitta lite och lyssna på musiken vilket paret Palme också gör.

De reser sig samtidigt och paret Rosengren går ut före paret Palme och har inte någon kontakt med dem på vägen ut eller i foajén.

När de kommer ut går de sakta fram till sin bil som är parkerad på Tegnérgatan väster om Sveavägen.

Fru Rosengren röker en cigarett innan de sätter sig i bilen och kör Tegnérgatan österut över Sveavägen. När de passerar biografen

ser  de  Lisbeth och Olof Palme stå strax utanför biografen.

Om de står tillsamman med någon annan kan Rosengren inte yttra sig om.

Han lade inte märke till sonen heller, vilken han för övrigt säger sig känna igen.

Något anmärkningsvärt i omgivningen noterade han inte.

Pol-1986-03-06 1230 L1114 Förhör med Björn Rosengren om biobesök.pdf

Pol-1986-03-06 1230 L1114 Förhör med Björn Rosengren om biobesök.pdf

ser  de  Lisbeth och Olof Palme stå strax utanför biografen.

Om de står tillsamman med någon annan kan Rosengren inte yttra sig om.

Han lade inte märke till sonen heller, vilken han för övrigt säger sig känna igen.

Något anmärkningsvärt i omgivningen noterade han inte.

Jansson uppger att han 1986-02-28 kom till Grand klockan 20:40 för att köpa biljetter till sig och Tredite och Selin.

Han stod kvar i foajén och väntade på de andra och pratade samtidigt med en bekant vid namn Thomas Tidholm, författare. De stod vid chokladdisken och Jansson lade inte märke till när Palme kom in eller när han stod i biljettkön.

Däremot lade han märke till honom inne i salongen när Jansson efter att ha gått in och satt sig och gick ut strax före filmens början och då passerade Olof Palme när han satt i bänkraden efter gången.

Jansson satt längre fram med sina vänner.

Efter att filmen var slut stannade Jansson till strax utanför och pratade med Thomas Tidholm igen.

Hans vänner väntade på honom lite längre bort och Jansson såg lite diffust att Palme stod vid trottoarkanten en bit från honom tillsammans med flera andra.

Om det var män eller kvinnor kan han inte yttra sig om men tror att det  var  5-6 personer.

Jansson säger att han inte tänkte så mycket på att notera vad som hände runt omkring utan fortsatte att tala med Tidholm.

Han blev sedan tvungen att skynda iväg sig till sina väntande vänner och de gick tillsammans och hämtade bilen på Luntmakargatan.

Först säger Jansson att de körde direkt norrut men efter påpekande att de hade en person väntande någonstans i stan erinrar han sig att de åkte ned mot Kungsgatan och sedan hämtade den andre vid Filmstaden.

Något anmärkningsvärt lade han inte märke till under den färden.

Pol-1986-03-06 1900 L825-01 Kjell Åke Jansson om biobesök.pdf

Pol-1986-03-06 1900 L825-01 Kjell Åke Jansson om biobesök.pdf

Jansson uppger att han 1986-02-28 kom till Grand klockan 20:40 för att köpa biljetter till sig och Tredite och Selin.

Han stod kvar i foajén och väntade på de andra och pratade samtidigt med en bekant vid namn Thomas Tidholm, författare. De stod vid chokladdisken och Jansson lade inte märke till när Palme kom in eller när han stod i biljettkön.

Däremot lade han märke till honom inne i salongen när Jansson efter att ha gått in och satt sig och gick ut strax före filmens början och då passerade Olof Palme när han satt i bänkraden efter gången.

Jansson satt längre fram med sina vänner.

Efter att filmen var slut stannade Jansson till strax utanför och pratade med Thomas Tidholm igen.

Hans vänner väntade på honom lite längre bort och Jansson såg lite diffust att Palme stod vid trottoarkanten en bit från honom tillsammans med flera andra.

Om det var män eller kvinnor kan han inte yttra sig om men tror att det  var  5-6 personer.

Jansson säger att han inte tänkte så mycket på att notera vad som hände runt omkring utan fortsatte att tala med Tidholm.

Han blev sedan tvungen att skynda iväg sig till sina väntande vänner och de gick tillsammans och hämtade bilen på Luntmakargatan.

Först säger Jansson att de körde direkt norrut men efter påpekande att de hade en person väntande någonstans i stan erinrar han sig att de åkte ned mot Kungsgatan och sedan hämtade den andre vid Filmstaden.

Något anmärkningsvärt lade han inte märke till under den färden.

Kontakt togs med Karlsson per telefon 1986-03-19 11:50 .

Larsson berättade att han 1986-02-28 ,tiden okänd, tillsammans med sin syster Eva Karlsson och hennes väninna Ann-Ida Danielsson åkte T-bana från Medborgarplatsen till Rådmansgatan, där tåget var framme cirka 20:59 .

De tre ungdomarna gick in i mittendörren på en vagn där Karlsson gick över till tågets vänstra sida / i färdriktningen / med ryggen åt bakre delen av vagnen.

Karlsson såg aldrig att Palme med fru klev på tåget i Gamla Stan men fick veta det av sin syster och hennes väninna.

Då tåget stannade vid Rådmansgatan såg Karlsson en skymt av Palme och hans fru då de gick av och till höger /söderut/.

Karlsson uppfattade det som om dessa var de enda som gick åt det hållet medan Karlsson och hans sällskap samt en del andra gick till vänster /norrut/

Karlsson uppger att hans syster finns under adress telefon

Pol-1986-03-19 1220 Z8372-01 Förhör med Johan Karlsson om T-bana.pdf

Pol-1986-03-19 1220 Z8372-01 Förhör med Johan Karlsson om T-bana.pdf

Kontakt togs med Karlsson per telefon 1986-03-19 11:50 .

Larsson berättade att han 1986-02-28 ,tiden okänd, tillsammans med sin syster Eva Karlsson och hennes väninna Ann-Ida Danielsson åkte T-bana från Medborgarplatsen till Rådmansgatan, där tåget var framme cirka 20:59 .

De tre ungdomarna gick in i mittendörren på en vagn där Karlsson gick över till tågets vänstra sida / i färdriktningen / med ryggen åt bakre delen av vagnen.

Karlsson såg aldrig att Palme med fru klev på tåget i Gamla Stan men fick veta det av sin syster och hennes väninna.

Då tåget stannade vid Rådmansgatan såg Karlsson en skymt av Palme och hans fru då de gick av och till höger /söderut/.

Karlsson uppfattade det som om dessa var de enda som gick åt det hållet medan Karlsson och hans sällskap samt en del andra gick till vänster /norrut/

Karlsson uppger att hans syster finns under adress telefon

Fr uppger att detta bankkontor är det enda i staden eller i vart fall på Sveavägen, som har sitt bankomatuttag placerat inne i själva porten till banklokalen.

Det finns ett par ytterdörrar, som under dagtid öppnas med automatisk dörrstängningsmekanik, men som efter klockan 18 på fredagar öppnas med hjälp av en kortavläsare utanför dörrarna, det vill säga ute på gångbanan.

Dörrarna öppnas och kunden kan komma in i porten där bankomaten finns. Dörrarna stängs automatiskt. Kunden sticker in sitt bankomatkort i avläsaren.

Undersökningen påkallad av uppgifter i vittnet  Anders Björkmans  berättelse.

Anknytning: EG107Referens behövs (Bankomat)

Pol-1986-03-25 1130 E13-03 Okänd om bankomater i Götabanken.pdf

Pol-1986-03-25 1130 E13-03 Okänd om bankomater i Götabanken.pdf

Fr uppger att detta bankkontor är det enda i staden eller i vart fall på Sveavägen, som har sitt bankomatuttag placerat inne i själva porten till banklokalen.

Det finns ett par ytterdörrar, som under dagtid öppnas med automatisk dörrstängningsmekanik, men som efter klockan 18 på fredagar öppnas med hjälp av en kortavläsare utanför dörrarna, det vill säga ute på gångbanan.

Dörrarna öppnas och kunden kan komma in i porten där bankomaten finns. Dörrarna stängs automatiskt. Kunden sticker in sitt bankomatkort i avläsaren.

Undersökningen påkallad av uppgifter i vittnet  Anders Björkmans  berättelse.

Anknytning: EG107Referens behövs (Bankomat)

S

.AG

Sidno

07 Avsnill

08 Lopande nr

'

) av

Icloton 7802 SI TUDOTA TOTSIAMI pi Palpov

4 Fortsatt

ningsbiad

uppgilislamnare letternamn och forr amny söderatrol, Ingrid 06

I Varisoatum Promemoria 1986-03-26

05

Forhorsorol

SKISS OTER TABLNEVAGN 30X PACT PULIG AKTE ED

Paret Palve

ho pomnom

J11. aa

Söderströn

Ifylls ej om blanketten anvands som fortsanningsblad.

Ex 1 TImnr-folid

Pol-1986-03-26 1900 Z8464-02 Förhör med Ingrid Söderström om T-bana.pdf

Pol-1986-03-26 1900 Z8464-02 Förhör med Ingrid Söderström om T-bana.pdf

S

.AG

Sidno

07 Avsnill

08 Lopande nr

'

) av

Icloton 7802 SI TUDOTA TOTSIAMI pi Palpov

4 Fortsatt

ningsbiad

uppgilislamnare letternamn och forr amny söderatrol, Ingrid 06

I Varisoatum Promemoria 1986-03-26

05

Forhorsorol

SKISS OTER TABLNEVAGN 30X PACT PULIG AKTE ED

Paret Palve

ho pomnom

J11. aa

Söderströn

Ifylls ej om blanketten anvands som fortsanningsblad.

Ex 1 TImnr-folid

Besökt biografen GRAND på Sveavägen i Stockholm den 1986-02-28

Uppföljning av L6384Referens behövs

Blom var under kvällen 1986-02-28 på biografen GRAND på Sveavägen i Stockholm tillsammans med Marc de Dardel, i Stockholm, - för att se filmen bröderna mozart som började klockan 21:15 .

De hade varit på bion tidigare under kvällen och köpt biljetter. De gick sedan till ett café i närheten och återvände till bion något försenade.

När de kom in salongen var det något nedsläckt och reklamfilmen, hade börjat. Blom satt på plats nummer 105 i bänkrad 6. Till vänster satt Marc De Dardell. Detta blev plats nummer 106.

På samma bänkrad, men ett okänt antal platser till vänster om dem så hade hon sett en kamrat som heter Gunilla Magnusson.

Blom observerade inte någonting ovanligt under bioföreställningen.

När hon var på väg ut från foajén sade Marc De Dardell att Palme fanns i salongen.

Hon såg Palme stå vid sin plats vid den breda gången i salongen. Hon passerade Palme.

Blom och Dardell mötte sedan några kamrater till De Dardell i foajén och de stannade pratade.

Efter en stund kom Palme ut från biosalongen och en av flickorna som de pratade med gick fram till Palme och sade någonting om att han borde se till kulturbidragen höjdes. L938-01

Palme fortsatte mot utgången och efter ett tag så även Blom och De Dardell från bion.

De gick ut mot Sveavägen och vek av till höger upp mot Kungsgatan.

När de befann sig mellan biografen GRAND och ABF-huset gick de förbi makarna Palme.

I samband med detta så har Blom ingen minnesbild av någonting anmärkningsvärt.

Blom och De Dardell fortsatte att promenera på samma sida som tidigare och när de kom upp till korsningen med Kungsgatan gick de över Sveavägen och fortsatte Kungsgatan ned mot Stureplan.

Under hela promenaden från biografen till Stureplan så observerade Blom inte någonting anmärkningsvärt. Hon har ej hört något skott eller liknande.


Anknyter till uppslag nummer L849-00

Pol-1986-04-16 L1702-01 Telefonförhör med Nina Blom om biobesök.pdf

Pol-1986-04-16 L1702-01 Telefonförhör med Nina Blom om biobesök.pdf

Besökt biografen GRAND på Sveavägen i Stockholm den 1986-02-28

Uppföljning av L6384Referens behövs

Blom var under kvällen 1986-02-28 på biografen GRAND på Sveavägen i Stockholm tillsammans med Marc de Dardel, i Stockholm, - för att se filmen bröderna mozart som började klockan 21:15 .

De hade varit på bion tidigare under kvällen och köpt biljetter. De gick sedan till ett café i närheten och återvände till bion något försenade.

När de kom in salongen var det något nedsläckt och reklamfilmen, hade börjat. Blom satt på plats nummer 105 i bänkrad 6. Till vänster satt Marc De Dardell. Detta blev plats nummer 106.

På samma bänkrad, men ett okänt antal platser till vänster om dem så hade hon sett en kamrat som heter Gunilla Magnusson.

Blom observerade inte någonting ovanligt under bioföreställningen.

När hon var på väg ut från foajén sade Marc De Dardell att Palme fanns i salongen.

Hon såg Palme stå vid sin plats vid den breda gången i salongen. Hon passerade Palme.

Blom och Dardell mötte sedan några kamrater till De Dardell i foajén och de stannade pratade.

Efter en stund kom Palme ut från biosalongen och en av flickorna som de pratade med gick fram till Palme och sade någonting om att han borde se till kulturbidragen höjdes. L938-01

Palme fortsatte mot utgången och efter ett tag så även Blom och De Dardell från bion.

De gick ut mot Sveavägen och vek av till höger upp mot Kungsgatan.

När de befann sig mellan biografen GRAND och ABF-huset gick de förbi makarna Palme.

I samband med detta så har Blom ingen minnesbild av någonting anmärkningsvärt.

Blom och De Dardell fortsatte att promenera på samma sida som tidigare och när de kom upp till korsningen med Kungsgatan gick de över Sveavägen och fortsatte Kungsgatan ned mot Stureplan.

Under hela promenaden från biografen till Stureplan så observerade Blom inte någonting anmärkningsvärt. Hon har ej hört något skott eller liknande.


Anknyter till uppslag nummer L849-00

Efter att ha tagit del av uppslag L846-07 kontaktades Olofsson som omtalade att den kamrat han lämnat biografen tillsammans med var Wängestam.

Denne hade sett en film den aktuella kvällen och efter filmens slut hade han väntat på att Olofsson skulle avsluta arbetet.

1986-05-14 kontaktades Wängestam.

Han uppgav att Peter Olofsson och ytterligare några kamrater samt han själv spelar tillsammans i en blues-grupp sedan januari 1985.

Han har känt Olofsson under samma tidsperiod. Genom bekantskapen brukar Wängestam erhålla fri entre till filmer på de biografer som Olofsson tjänstgör som biljettrivare.

Den aktuella kvällen hade man bestämt sig för att gå till jazzklubben Fashing, men att Wängestam först skulle se filmen "Gå och Se" på Grand.

Han lämnade bostaden i Gamla Stan och tog tunnelbanan till Rådmansgatan. Han kom till biografen strax innan filmen startade klockan 20:45 . Han lade inte märke till något av vikt på ditvägen.

När han kom in i biograf lokalen satte han sig på den bakre

Kan anknyta till uppslag nr L846-07

Pol-1986-05-14 1700 L846-08 Jonas Wängestam om biobesök.pdf

Pol-1986-05-14 1700 L846-08 Jonas Wängestam om biobesök.pdf

Efter att ha tagit del av uppslag L846-07 kontaktades Olofsson som omtalade att den kamrat han lämnat biografen tillsammans med var Wängestam.

Denne hade sett en film den aktuella kvällen och efter filmens slut hade han väntat på att Olofsson skulle avsluta arbetet.

1986-05-14 kontaktades Wängestam.

Han uppgav att Peter Olofsson och ytterligare några kamrater samt han själv spelar tillsammans i en blues-grupp sedan januari 1985.

Han har känt Olofsson under samma tidsperiod. Genom bekantskapen brukar Wängestam erhålla fri entre till filmer på de biografer som Olofsson tjänstgör som biljettrivare.

Den aktuella kvällen hade man bestämt sig för att gå till jazzklubben Fashing, men att Wängestam först skulle se filmen "Gå och Se" på Grand.

Han lämnade bostaden i Gamla Stan och tog tunnelbanan till Rådmansgatan. Han kom till biografen strax innan filmen startade klockan 20:45 . Han lade inte märke till något av vikt på ditvägen.

När han kom in i biograf lokalen satte han sig på den bakre

Kan anknyta till uppslag nr L846-07

bänkraden.

Efter att filmen pågått i 15-45 minuter kommer det in en man som Wängestam trodde att det är en kamrat från målarskolan, Tor Cederman.

Mannen går fram till de främre bänkraderna och sätter sig ner på den yttersta stolen, trots att lediga stolar finns längre in. Wängestam som fortfarande tror att det är kamraten, reflekterar över att denne kommer mycket för sent till föreställningen.

När filmen slutar reser sig mannen upp, liksom den övriga publiken. När han vänder sig om, ser Wängestam att det inte är hanis kamrat.

Wängestam har ett gott intryck om utseendet på mannen, främst bakifrån, eftersom han har suttit och betraktat honom en stund. Han kan även känna igen ansiktet eftersom han tittat på mannen rakt framifrån.

Efter filmen lämnar mannen biografen tillsammans med övrig publik.

Klockan var cirka 23:05 .

Wängestam går fram till sin kamrat Peter Olofsson och får då vid biljettluckan veta att Palme sitter inne på biografen och ser Bröderna Mozart.

Man talar om att det är bra att en statsminister kan gå ut bland vanligt folk och se en film.

Därefter går Wängestam in i personalrummet bakom biljettkassan och väntar på att Peter skulle bli klar med arbetet.

Han läser i tidskrifter under tiden och det är ingen som kommer in och använder personaltelefonen, vad han kommer ihåg.

Cirka klockan 23:40

kommer Peter in och säger att han är klar strax. De går ut i foajén där några personer ytterligare uppehåller sig.

En av dessa verkar berusad och står och pratar i en mynt-telefon. Han upprepar något om att det är något viktigt han vill framföra till någon.

Peter säger till mannen att man skall stänga varför denne efter ytterligare en stund blir klar och lämnar lokalen.

Pol-1986-05-14 1700 L846-08 Jonas Wängestam om biobesök.pdf

Pol-1986-05-14 1700 L846-08 Jonas Wängestam om biobesök.pdf

bänkraden.

Efter att filmen pågått i 15-45 minuter kommer det in en man som Wängestam trodde att det är en kamrat från målarskolan, Tor Cederman.

Mannen går fram till de främre bänkraderna och sätter sig ner på den yttersta stolen, trots att lediga stolar finns längre in. Wängestam som fortfarande tror att det är kamraten, reflekterar över att denne kommer mycket för sent till föreställningen.

När filmen slutar reser sig mannen upp, liksom den övriga publiken. När han vänder sig om, ser Wängestam att det inte är hanis kamrat.

Wängestam har ett gott intryck om utseendet på mannen, främst bakifrån, eftersom han har suttit och betraktat honom en stund. Han kan även känna igen ansiktet eftersom han tittat på mannen rakt framifrån.

Efter filmen lämnar mannen biografen tillsammans med övrig publik.

Klockan var cirka 23:05 .

Wängestam går fram till sin kamrat Peter Olofsson och får då vid biljettluckan veta att Palme sitter inne på biografen och ser Bröderna Mozart.

Man talar om att det är bra att en statsminister kan gå ut bland vanligt folk och se en film.

Därefter går Wängestam in i personalrummet bakom biljettkassan och väntar på att Peter skulle bli klar med arbetet.

Han läser i tidskrifter under tiden och det är ingen som kommer in och använder personaltelefonen, vad han kommer ihåg.

Cirka klockan 23:40

kommer Peter in och säger att han är klar strax. De går ut i foajén där några personer ytterligare uppehåller sig.

En av dessa verkar berusad och står och pratar i en mynt-telefon. Han upprepar något om att det är något viktigt han vill framföra till någon.

Peter säger till mannen att man skall stänga varför denne efter ytterligare en stund blir klar och lämnar lokalen.

Gagnefjord uppger att hon satt till vänster om sin kille då man satt med ansiktet mot bioduken.

Palme satt precis snett framför hennes kille Nyrén - .

Hon kunde inte säga på vilket nummer hon satt på men att Palme verkade sitta väldigt nära dem.

Hon tillfrågas ifall någon satt till vänster om henne under föreställningen. Hon säger att det gjorde det nog men att hon inte har något minne av denna person.

Hon kommer inte ihåg om personen satte sig där före eller efter hon och hennes kille.

Det är okänt om personen till vänster var man eller kvinna.

Hon tillfrågas återigen om det fanns någon person på stolen till vänster om hennes då hon kom.

Nu säger hon att hon inte tror det. Hon är dock väldigt osäker. Hon har inget begrepp eller minne av andra personer på bion förutom paret Fru och Herr Olof Palme.

Hon såg ingen blixt under föreställningen. Hon såg ej heller några personer som verkade vara särskilt intresserad av Palme. Hon tänkte inte mera på detta.

Då filmen var slut var hon och kille bland de sista som lämnade salongen.

De gjorde det strax efter paret Palme. Hon såg att Palme pratade med en ung man och som det verkade den unge mannens flickvän. Hon förstår nu att det var Palmes son med flickvän.

Precis då Palme var på väg ut ut biografen så kommer en ung flicka fram och tar liksom tag i 0lof Palme och säger något om ungdomsarbetslöshet. L1702-01

Olof Palme med fru fortsätter ut. Det är okänt hur den frågande flickan såg ut.

Gagnefjord uppger att hon och killen redan fanns i salongen då Palme kom.

Utanför biografen så såg hon att paret Palme och sonen med flicka börjar gå upp mot City till.

De gick ganska sakta varför hon och killen efter någon bit går förbi Palmes med anledning av att de hade bråttom till ett tåg.

Gagnefjord lade inte märke til några särskilda människor som verkade vara vara intresserade av Palmes.

Hon och killen hade bråttom till tåget.

Hon har inte hört någon skottlossning.

Pol-19860308 1755 L938-1 Anna Gagnefjord om biobesök.pdf

Pol-19860308 1755 L938-1 Anna Gagnefjord om biobesök.pdf

Gagnefjord uppger att hon satt till vänster om sin kille då man satt med ansiktet mot bioduken.

Palme satt precis snett framför hennes kille Nyrén - .

Hon kunde inte säga på vilket nummer hon satt på men att Palme verkade sitta väldigt nära dem.

Hon tillfrågas ifall någon satt till vänster om henne under föreställningen. Hon säger att det gjorde det nog men att hon inte har något minne av denna person.

Hon kommer inte ihåg om personen satte sig där före eller efter hon och hennes kille.

Det är okänt om personen till vänster var man eller kvinna.

Hon tillfrågas återigen om det fanns någon person på stolen till vänster om hennes då hon kom.

Nu säger hon att hon inte tror det. Hon är dock väldigt osäker. Hon har inget begrepp eller minne av andra personer på bion förutom paret Fru och Herr Olof Palme.

Hon såg ingen blixt under föreställningen. Hon såg ej heller några personer som verkade vara särskilt intresserad av Palme. Hon tänkte inte mera på detta.

Då filmen var slut var hon och kille bland de sista som lämnade salongen.

De gjorde det strax efter paret Palme. Hon såg att Palme pratade med en ung man och som det verkade den unge mannens flickvän. Hon förstår nu att det var Palmes son med flickvän.

Precis då Palme var på väg ut ut biografen så kommer en ung flicka fram och tar liksom tag i 0lof Palme och säger något om ungdomsarbetslöshet. L1702-01

Olof Palme med fru fortsätter ut. Det är okänt hur den frågande flickan såg ut.

Gagnefjord uppger att hon och killen redan fanns i salongen då Palme kom.

Utanför biografen så såg hon att paret Palme och sonen med flicka börjar gå upp mot City till.

De gick ganska sakta varför hon och killen efter någon bit går förbi Palmes med anledning av att de hade bråttom till ett tåg.

Gagnefjord lade inte märke til några särskilda människor som verkade vara vara intresserade av Palmes.

Hon och killen hade bråttom till tåget.

Hon har inte hört någon skottlossning.

Beträffande sin egen politiska inställning uppger Hallgren att han är inte särskilt politiskt intresserad och att han röstat på socialdemokraterna vid de senaste valen.

Han har inga kamrater som är politiskt engagerade varken inom de etablerade partierna eller i några ytterlighetspartier.

Hallgren uppger att om han träffar människor som börjar prata om politik lyssnar han inte eftersom han tycker att det är så ointressant.

På fråga om han känner Lars-Göran Eriksson säger han att han gör det genom Karolinska Sjukhuset där Eriksson har arbetat tidigare.

Erikssons prat har han inte fäst sig vid eftersom han vet att Eriksson bara pratar och att det aldrig blir något med det Eriksson säger.

Han brukar till exempel säga till Hallgren att denne skall sluta jobba och göra något viktigare och det är Hallgren ganska trött på att höra.

Själv byter Eriksson jobb ibland men Hallgren kan inte inse att det blir så annorlunda för det.

Hallgren säger sig inte känna till BSS-rörelsen överhuvudtaget och har inte hört att Eriksson skulle vara engagerad där.

På fråga om han har kompisar som är vapen och militärintresserade uppger  han  att det skulle vara Lantz i så fall, men det känner väl polisen redan till.

Han säger sig för övrigt leva en lugn tillvaro. Han bor ensam och är sällan ute med några kamrater på krogar eller liknande eftersom han inte tycker om att dricka sprit.

Han lägger ned sina pengar på fotografering och har det som sin främsta hobby.

Tidigare har han spelat trumma i olika band men har slutat med det på grund av svårigheter med repetitionslokaler.

Hans närmaste vänner uppger han vara ett par med barn som heter Anders och Lena Alexander. Anders är en gammal kompis från lumpen och har flyttat till Stockholm från Hallstahammar.

Eriksson träffar han kanske en gång i halvåret då de ser video tillsammans.

Pol-1987-02-23 1250 L6782-00 Förhör med Jan Hallgren på Grand.pdf

Pol-1987-02-23 1250 L6782-00 Förhör med Jan Hallgren på Grand.pdf

Beträffande sin egen politiska inställning uppger Hallgren att han är inte särskilt politiskt intresserad och att han röstat på socialdemokraterna vid de senaste valen.

Han har inga kamrater som är politiskt engagerade varken inom de etablerade partierna eller i några ytterlighetspartier.

Hallgren uppger att om han träffar människor som börjar prata om politik lyssnar han inte eftersom han tycker att det är så ointressant.

På fråga om han känner Lars-Göran Eriksson säger han att han gör det genom Karolinska Sjukhuset där Eriksson har arbetat tidigare.

Erikssons prat har han inte fäst sig vid eftersom han vet att Eriksson bara pratar och att det aldrig blir något med det Eriksson säger.

Han brukar till exempel säga till Hallgren att denne skall sluta jobba och göra något viktigare och det är Hallgren ganska trött på att höra.

Själv byter Eriksson jobb ibland men Hallgren kan inte inse att det blir så annorlunda för det.

Hallgren säger sig inte känna till BSS-rörelsen överhuvudtaget och har inte hört att Eriksson skulle vara engagerad där.

På fråga om han har kompisar som är vapen och militärintresserade uppger  han  att det skulle vara Lantz i så fall, men det känner väl polisen redan till.

Han säger sig för övrigt leva en lugn tillvaro. Han bor ensam och är sällan ute med några kamrater på krogar eller liknande eftersom han inte tycker om att dricka sprit.

Han lägger ned sina pengar på fotografering och har det som sin främsta hobby.

Tidigare har han spelat trumma i olika band men har slutat med det på grund av svårigheter med repetitionslokaler.

Hans närmaste vänner uppger han vara ett par med barn som heter Anders och Lena Alexander. Anders är en gammal kompis från lumpen och har flyttat till Stockholm från Hallstahammar.

Eriksson träffar han kanske en gång i halvåret då de ser video tillsammans.

Protokoll fört vid vittnesförhör med

MALM, Sigrid Lovisa, född - .

Boende Holmbodavägen 17, 191 77 Sollentuna. Tfn 08-7540927. Anställd Skogsindustrier, Villagatan 1, 114 32 Stockholm, tfn. 18–7892847.

Förhöret hållet tisdagen den 3 januari 1989 med början klockan 13.30. Förhörsledare: krinsp Lennart Gustavsson. Förhörsvittne ej tillgängligt. Bandupptagning.

Sigrid Malm är delgiven att hon skall få ta del av en kopia från en dagstidning vid namn Huvudstabladet.

Malm har i förhör hållet den 27 december 1998 sagt på sidan fem, andra stycket, att hon på sin arbetsplats på Skogsindustrier, Villagatan 1, har sett en finsk

en/ dagstidning där hon sett bild på den gripne mannen för Palmemordet. Malm säger när hon har tagit del av fotostatkopian, att hon igenkänner den såsom den rätta. Fotostatkopian föreställer Huvudstabladet daterat den 19 december 1988. Malm visades först kopian övertäckt

på den utpekade mannen. Malm var först lite osäker om det var det rätta. Efter att övertäckningen togs bort från kopian och man kunde se bilden på den utpekade mannen uppgav Malm att det var helt säkert den rätta hon hade sett på sin arbetsplats på Skogsindustrierna på Villagatan 1. Malm är helt säker på att det är repotaget hon igenkänner. Mannen på bilden och rubriken som lyder "Jag sköt inte Palme". Malm säger att hon är helt säker på att det är den mannen hon hört uttala hätska ord gentemot Ilof Palme i september 1988. Malm vill även tillägga att hon tycker att bilden visar att mannen är något yngre på bilden än vad han är i verkligheten då Malm har sett honom. Malm säger att hon igenkänner dom speciella dragen i mannens ansikte

  • Ifylls ej om blanketten används som fortsättningabfa.d

Ex 1: Till originalpänn (in r-fõlid)

Pol-1989-01-03 1330 Förhör med Sigrid Malm.pdf

Pol-1989-01-03 1330 Förhör med Sigrid Malm.pdf

Protokoll fört vid vittnesförhör med

MALM, Sigrid Lovisa, född - .

Boende Holmbodavägen 17, 191 77 Sollentuna. Tfn 08-7540927. Anställd Skogsindustrier, Villagatan 1, 114 32 Stockholm, tfn. 18–7892847.

Förhöret hållet tisdagen den 3 januari 1989 med början klockan 13.30. Förhörsledare: krinsp Lennart Gustavsson. Förhörsvittne ej tillgängligt. Bandupptagning.

Sigrid Malm är delgiven att hon skall få ta del av en kopia från en dagstidning vid namn Huvudstabladet.

Malm har i förhör hållet den 27 december 1998 sagt på sidan fem, andra stycket, att hon på sin arbetsplats på Skogsindustrier, Villagatan 1, har sett en finsk

en/ dagstidning där hon sett bild på den gripne mannen för Palmemordet. Malm säger när hon har tagit del av fotostatkopian, att hon igenkänner den såsom den rätta. Fotostatkopian föreställer Huvudstabladet daterat den 19 december 1988. Malm visades först kopian övertäckt

på den utpekade mannen. Malm var först lite osäker om det var det rätta. Efter att övertäckningen togs bort från kopian och man kunde se bilden på den utpekade mannen uppgav Malm att det var helt säkert den rätta hon hade sett på sin arbetsplats på Skogsindustrierna på Villagatan 1. Malm är helt säker på att det är repotaget hon igenkänner. Mannen på bilden och rubriken som lyder "Jag sköt inte Palme". Malm säger att hon är helt säker på att det är den mannen hon hört uttala hätska ord gentemot Ilof Palme i september 1988. Malm vill även tillägga att hon tycker att bilden visar att mannen är något yngre på bilden än vad han är i verkligheten då Malm har sett honom. Malm säger att hon igenkänner dom speciella dragen i mannens ansikte

  • Ifylls ej om blanketten används som fortsättningabfa.d

Ex 1: Till originalpänn (in r-fõlid)

AC z 8452:1

10

vid person. Et portelaton

distrikt Idar vooslag al mottagitg)

SPANINGSUPPSLAG

07 Avs-1

03 LCore i grövre brottmál 09 Plais .or.Orursstämpel 04 lololan

05 datum

08 klockan Fredrikson 7801

B00401

15.0 med vilket uposlagal hor sammen

11 Spaningluposlagar Imnat på Olof Palme

ligt besök

ar brav afternamn ocn alla tornamn in Patr olid tilltalsnamnet markeras

F-Semanl dag l -nc , sills Hare areia

- 14 Posiadzess (uidelningsadress on Or$adress! telelan dostacien Flintiasvaen 38, 191 54 soientuna, ifn 8-353512 2/beisgivare Postadress och taleron arocloll

$18 ef avser

17 Händelse (kort rubricering i ex iakttagelse av person fordon, goda, skolllossning etc med angivande av tid

och titt) Misslánk1

Var på Gala Sians T-bana saatidigt sum U lof Palae Person

fordon

gods

sak anteckna forat kind penoni yrke, namn toda1$atid bostad. ialaron och arbetsgivare - okind panons kón. Sider signalement och kledsel fordons cagnr, fabrikat, typ, årsmodell, larg mm ami annal gods med noggrann Deskrivning, bironter Ovrige sakuppikor med angivando av hátrpunkter för 1 dar och platser samt badamning as uppgitt$&mnase trovärdighet och o sprd. orar narkot kaptverken

av 2 452.

kvälien 060229 hade fru Jakobsson varit ute hos bekanta i Fruängen. Hun tok t-bana därifrån till Gamla Stan, linje 14. con lev av i Gamla Stan för by.a till linje 15, som går till mörby Centru, där cuss till Solientuna šai

hon statt pa verkligen i nugon eller några minuter, sås non paret Palme kom.a for den norrgående trazuan å sausima perrong. Unde. I den tid non inväntade -in15 kom det inte up: någon människa efter jaret Palme. Det hade dock komit ..

De stod och lutade sig mot tragsstaketet vända hot gidiar.

jän sirax lian,

beskrives: 1. Ca 170 cm iang, cendréfarvat nár, silverbazle biasson ikisid jacka. 2. Ca 175 100 cm lans, mörknari; med airk jacka,

en av männen verkade specie:It intresseraq av Jaset naime. Fru jacobsson vänt: sarmanlagt 4-5 min på linje 15. len tror att den kom ca 20.55. sär non klev ja

paret Palme kvar é errongen.

irula

Jaco isson var islädà rüd sadjesiasker, olé-orerutig alsterkara, .

Fods.bad

Burdu

Ovanstående uppslag

in anknyta ull ups as nr

Spaningschef Signatur

er spaningschar | Rog strator Signalur

Signalur

anknyter till uppslag ni 469 sireran 23 Arandel tilldelal

Sgnatur

1 daium

| Signeur

24 Fardigbearbetat datum

T 25 Sean Chelsign

Pol-1986-04-01 1500 Z8452-01 Förhör med Margareta Jacobsson om T-Bana.pdf

Pol-1986-04-01 1500 Z8452-01 Förhör med Margareta Jacobsson om T-Bana.pdf

AC z 8452:1

10

vid person. Et portelaton

distrikt Idar vooslag al mottagitg)

SPANINGSUPPSLAG

07 Avs-1

03 LCore i grövre brottmál 09 Plais .or.Orursstämpel 04 lololan

05 datum

08 klockan Fredrikson 7801

B00401

15.0 med vilket uposlagal hor sammen

11 Spaningluposlagar Imnat på Olof Palme

ligt besök

ar brav afternamn ocn alla tornamn in Patr olid tilltalsnamnet markeras

F-Semanl dag l -nc , sills Hare areia

- 14 Posiadzess (uidelningsadress on Or$adress! telelan dostacien Flintiasvaen 38, 191 54 soientuna, ifn 8-353512 2/beisgivare Postadress och taleron arocloll

$18 ef avser

17 Händelse (kort rubricering i ex iakttagelse av person fordon, goda, skolllossning etc med angivande av tid

och titt) Misslánk1

Var på Gala Sians T-bana saatidigt sum U lof Palae Person

fordon

gods

sak anteckna forat kind penoni yrke, namn toda1$atid bostad. ialaron och arbetsgivare - okind panons kón. Sider signalement och kledsel fordons cagnr, fabrikat, typ, årsmodell, larg mm ami annal gods med noggrann Deskrivning, bironter Ovrige sakuppikor med angivando av hátrpunkter för 1 dar och platser samt badamning as uppgitt$&mnase trovärdighet och o sprd. orar narkot kaptverken

av 2 452.

kvälien 060229 hade fru Jakobsson varit ute hos bekanta i Fruängen. Hun tok t-bana därifrån till Gamla Stan, linje 14. con lev av i Gamla Stan för by.a till linje 15, som går till mörby Centru, där cuss till Solientuna šai

hon statt pa verkligen i nugon eller några minuter, sås non paret Palme kom.a for den norrgående trazuan å sausima perrong. Unde. I den tid non inväntade -in15 kom det inte up: någon människa efter jaret Palme. Det hade dock komit ..

De stod och lutade sig mot tragsstaketet vända hot gidiar.

jän sirax lian,

beskrives: 1. Ca 170 cm iang, cendréfarvat nár, silverbazle biasson ikisid jacka. 2. Ca 175 100 cm lans, mörknari; med airk jacka,

en av männen verkade specie:It intresseraq av Jaset naime. Fru jacobsson vänt: sarmanlagt 4-5 min på linje 15. len tror att den kom ca 20.55. sär non klev ja

paret Palme kvar é errongen.

irula

Jaco isson var islädà rüd sadjesiasker, olé-orerutig alsterkara, .

Fods.bad

Burdu

Ovanstående uppslag

in anknyta ull ups as nr

Spaningschef Signatur

er spaningschar | Rog strator Signalur

Signalur

anknyter till uppslag ni 469 sireran 23 Arandel tilldelal

Sgnatur

1 daium

| Signeur

24 Fardigbearbetat datum

T 25 Sean Chelsign

upe

Protokoll fört vid förhör med, skyddskonsulent SAXEN, ROI.F Gustav, född - . Boende Timotejvägen 38, 191 77 Sollentuna, tfn 08-754 15 89. Anställd vid Skyddskonsulenten lands Väsby, tfn 0760-18065. Förhöret hållet den 13 januari 1989 med början klockan 10.45 hos Skyddskonsulenten i Upplands Väsby. Förhörsledare: krinsp Kent Rasmusson. Förhörsvittne: krinsp Bengt Fredrikson.

Före förhöret delgavs Saxen att han skulle höras upplysningsvis angående uppgifter som kunde vara av betydelse i Palmeutredning och om sina kontakter med Christer Pettersson.

Saxen uppgav att han var chef för skyddskonsulentkontoret i Upplands Väsby, varför han har kommit i kontakt med Pettersson redan 1983.

1983-84 kom Pettersson till kontoret och krävde att få träffa Sven Hultman, som var övervakare i tjänsten för Pettersson, men denne var ej i tjänst. Märta Sjögren som fanns på expeditionen vägrade att skriva ut ett intyg åt Pettersson, varför han blev högljudd och aggressiv. Arja Ravelin en assistent på kontoret försökte att lugna ner Pettersson. Hon brukade aldrig vara rädd för klienterna, men uppgav sig senare att hon blev det vid detta tillfälle. Hon kände sig tvingad att skriva ut ett intyg om besöket för att bli av med honom.

Saxen har sett_ulf Spinnars och Pettersson ute på stan. De har varit berusade och gjort sig "stora" och skrämt upp folk som de mötte.

Folkets Hus i Rotebro har varit en värmestuga för det klientel som Pettersson Oumgås med. Om Pettersson har lånat böcker finns det registrerat vilka han

• Stylis ej om blanketten används som fortsättningsha.d.

Ex 1: Till original pärm (i nr=t& td)

Pol-1989-01-13 1045 KD10861-01 Förhör med Rolf Saxen om CP.pdf

Pol-1989-01-13 1045 KD10861-01 Förhör med Rolf Saxen om CP.pdf

upe

Protokoll fört vid förhör med, skyddskonsulent SAXEN, ROI.F Gustav, född - . Boende Timotejvägen 38, 191 77 Sollentuna, tfn 08-754 15 89. Anställd vid Skyddskonsulenten lands Väsby, tfn 0760-18065. Förhöret hållet den 13 januari 1989 med början klockan 10.45 hos Skyddskonsulenten i Upplands Väsby. Förhörsledare: krinsp Kent Rasmusson. Förhörsvittne: krinsp Bengt Fredrikson.

Före förhöret delgavs Saxen att han skulle höras upplysningsvis angående uppgifter som kunde vara av betydelse i Palmeutredning och om sina kontakter med Christer Pettersson.

Saxen uppgav att han var chef för skyddskonsulentkontoret i Upplands Väsby, varför han har kommit i kontakt med Pettersson redan 1983.

1983-84 kom Pettersson till kontoret och krävde att få träffa Sven Hultman, som var övervakare i tjänsten för Pettersson, men denne var ej i tjänst. Märta Sjögren som fanns på expeditionen vägrade att skriva ut ett intyg åt Pettersson, varför han blev högljudd och aggressiv. Arja Ravelin en assistent på kontoret försökte att lugna ner Pettersson. Hon brukade aldrig vara rädd för klienterna, men uppgav sig senare att hon blev det vid detta tillfälle. Hon kände sig tvingad att skriva ut ett intyg om besöket för att bli av med honom.

Saxen har sett_ulf Spinnars och Pettersson ute på stan. De har varit berusade och gjort sig "stora" och skrämt upp folk som de mötte.

Folkets Hus i Rotebro har varit en värmestuga för det klientel som Pettersson Oumgås med. Om Pettersson har lånat böcker finns det registrerat vilka han

• Stylis ej om blanketten används som fortsättningsha.d.

Ex 1: Till original pärm (i nr=t& td)

lånat i det bibilotek som finns i Folkets Hus.

Vid ett samtal med en vaktmästare i Folkets Hus fick Saxen kännedom om att ett foto av Palme var stulet i samband med att kondoleanslistorna låg framme 1936. Efter att de fick kännedom om att Pettersson var gripen som mistänkt UD Б

för mordet på Palme, misstänkte man nu att det kunde vara han som stulit foto-10754 grafiet.

Saxen uppgav att man på kontoret aldrig hört talas om handeldvapen som finns ute på gatan eller hos klienterna.

Han har hört att Ulf Spinnars ångrar sig för att han sålde sig för billigt till intevjun i finsk TV. Han känner sig förföljd av folk som skall märka honom som en "tjallare".

På särskild fråga om hur Saxen kommer ihåg Petterssons utseende, uppgav han att Pettersson brukar vara slätrakad, varken skägg eller mustasch. Han brukade alltid bära samma jacka, en mörkblå, bävernylontyp med teddykrage, som gick ner till höften.

På särskild fråga om hur man på byrån reagerat för gripandet av Pettersson, uppgav Saxen att det ej var troligt att Pettersson var gärningsirannen till mordet på Palme. Man hade dock diskuterat att sättet Palme blev mördad på var av allt att döma mystiskt. Varför går en skytt fram till närkontakt till offret? Han kunde ha skjutit från sin första position. En knivman tar däremot alltid nårkontakt. Det är det enda som talar mot Pettersson, som dock ej är känd för att bruka skjutvapen.

Saxen undrade om vi har kontrollerat en klient på byrån som nu är intagen på Österåker, Salomon, Tordjman, - från Israel som hatar svenska myndigheter och som är en våldsman. Saxen erhöll inget svar.

6850-3 V8491-2

Uppläst och godkänt. Förhöret slut klockan 11.30.

Hylls el om banketten används som farts sin ingehad

Ex 1: Till originalpár (i nr-fold)

Pol-1989-01-13 1045 KD10861-01 Förhör med Rolf Saxen om CP.pdf

Pol-1989-01-13 1045 KD10861-01 Förhör med Rolf Saxen om CP.pdf

lånat i det bibilotek som finns i Folkets Hus.

Vid ett samtal med en vaktmästare i Folkets Hus fick Saxen kännedom om att ett foto av Palme var stulet i samband med att kondoleanslistorna låg framme 1936. Efter att de fick kännedom om att Pettersson var gripen som mistänkt UD Б

för mordet på Palme, misstänkte man nu att det kunde vara han som stulit foto-10754 grafiet.

Saxen uppgav att man på kontoret aldrig hört talas om handeldvapen som finns ute på gatan eller hos klienterna.

Han har hört att Ulf Spinnars ångrar sig för att han sålde sig för billigt till intevjun i finsk TV. Han känner sig förföljd av folk som skall märka honom som en "tjallare".

På särskild fråga om hur Saxen kommer ihåg Petterssons utseende, uppgav han att Pettersson brukar vara slätrakad, varken skägg eller mustasch. Han brukade alltid bära samma jacka, en mörkblå, bävernylontyp med teddykrage, som gick ner till höften.

På särskild fråga om hur man på byrån reagerat för gripandet av Pettersson, uppgav Saxen att det ej var troligt att Pettersson var gärningsirannen till mordet på Palme. Man hade dock diskuterat att sättet Palme blev mördad på var av allt att döma mystiskt. Varför går en skytt fram till närkontakt till offret? Han kunde ha skjutit från sin första position. En knivman tar däremot alltid nårkontakt. Det är det enda som talar mot Pettersson, som dock ej är känd för att bruka skjutvapen.

Saxen undrade om vi har kontrollerat en klient på byrån som nu är intagen på Österåker, Salomon, Tordjman, - från Israel som hatar svenska myndigheter och som är en våldsman. Saxen erhöll inget svar.

6850-3 V8491-2

Uppläst och godkänt. Förhöret slut klockan 11.30.

Hylls el om banketten används som farts sin ingehad

Ex 1: Till originalpár (i nr-fold)

Rrlikspolisstyrelsen

i grövre brottmål

07 Avsnitt

08 Londoni

02 Arbetsenhet

KD 10898-B

Uppgiftslampare (atornmn och förnamn

. Fortsatt

ningsblad

RK-a2 03 Uppralia11d) ay

tellon krinsp Lennart Gustafsson 09 Brott meil vilkuil uppgiften hör saman

Palmemordet 10 gad

OS

06

u1 knif salem

89-01-19

X Forharaprot

Promemona

Protokoll fört vid telefonförhör med ;

postiljon, ROSHAGE, ANDERS, Martin por

- . Gillbostråket 53, 1tr 191

76 Sollentuna, 08-754 13 20.

Arb, Rostverket, Kistaterminalen,

08-750 70 20.

Förhöret hållet tf-ledes den 19 jan

1989, med början klockan 09.25.

Förhörsledare: krinsp,L, Gustafsson.

Förhörsvittne: ej tillgängligt.

INLEDNING

ROSHAGE är hörd den 16 januari 1989 i anledning av att han under åren 19841986 bodde på Kung Hans väg nr, 35, Den 19 januari 1989, klockan 09.25 ringde Roshage till RK-A-2 och ville göra följande tillägg till utredningen.

RPS 463.2 1-4 88-01 25.000 SELALLF. 400 8 004 Ekonomtryck Blanketten 80DB

Roshage uppgav att han för några år sedan hade sett den man han beskrivit i tidigare förhör på Sollentuna pendeltågstation. Roshage kan inte erinra sig om denna händelse var före eller efter palmemordet. Roshage säger att han vid det aktuella okända tillfället hade kommit med pendeltåget från Stockholms central och skulle kliva av i Sollentuna. När han kliver av tåget obseverar han en ma person som han igenkänner såsom vara granne till hanom. Att han lägger märke till mannen är att denne går på spårområdet längs perrongen. Roshage kunde vid tillfället konstatera att mannen var påverkad av någon drog, då denne gick " vingligt och skrek en massa". Roshage minns att mannen saknade en sko. Roshage minns inte vad mannen var iklädd i övrigt. Roshage säger att han obseverade mannen under ca 1 minut under det att han gick mot utgången. På perrongen fanns det vid tillfället några personer till. Vilka dessa var minns ej Roshage. Roshage tror sig minnas att denna händelse var mitt på dagen okänt datum.

/ forts.

Nylis cj om blanketten används som tartoliningsblad

Ex 1: Till originalpārm (in fljd)

Pol-1989-01-19 0925 KD10899-00-B Förhör med Anders Roshage om påverkad man.pdf

Pol-1989-01-19 0925 KD10899-00-B Förhör med Anders Roshage om påverkad man.pdf

Rrlikspolisstyrelsen

i grövre brottmål

07 Avsnitt

08 Londoni

02 Arbetsenhet

KD 10898-B

Uppgiftslampare (atornmn och förnamn

. Fortsatt

ningsblad

RK-a2 03 Uppralia11d) ay

tellon krinsp Lennart Gustafsson 09 Brott meil vilkuil uppgiften hör saman

Palmemordet 10 gad

OS

06

u1 knif salem

89-01-19

X Forharaprot

Promemona

Protokoll fört vid telefonförhör med ;

postiljon, ROSHAGE, ANDERS, Martin por

- . Gillbostråket 53, 1tr 191

76 Sollentuna, 08-754 13 20.

Arb, Rostverket, Kistaterminalen,

08-750 70 20.

Förhöret hållet tf-ledes den 19 jan

1989, med början klockan 09.25.

Förhörsledare: krinsp,L, Gustafsson.

Förhörsvittne: ej tillgängligt.

INLEDNING

ROSHAGE är hörd den 16 januari 1989 i anledning av att han under åren 19841986 bodde på Kung Hans väg nr, 35, Den 19 januari 1989, klockan 09.25 ringde Roshage till RK-A-2 och ville göra följande tillägg till utredningen.

RPS 463.2 1-4 88-01 25.000 SELALLF. 400 8 004 Ekonomtryck Blanketten 80DB

Roshage uppgav att han för några år sedan hade sett den man han beskrivit i tidigare förhör på Sollentuna pendeltågstation. Roshage kan inte erinra sig om denna händelse var före eller efter palmemordet. Roshage säger att han vid det aktuella okända tillfället hade kommit med pendeltåget från Stockholms central och skulle kliva av i Sollentuna. När han kliver av tåget obseverar han en ma person som han igenkänner såsom vara granne till hanom. Att han lägger märke till mannen är att denne går på spårområdet längs perrongen. Roshage kunde vid tillfället konstatera att mannen var påverkad av någon drog, då denne gick " vingligt och skrek en massa". Roshage minns att mannen saknade en sko. Roshage minns inte vad mannen var iklädd i övrigt. Roshage säger att han obseverade mannen under ca 1 minut under det att han gick mot utgången. På perrongen fanns det vid tillfället några personer till. Vilka dessa var minns ej Roshage. Roshage tror sig minnas att denna händelse var mitt på dagen okänt datum.

/ forts.

Nylis cj om blanketten används som tartoliningsblad

Ex 1: Till originalpārm (in fljd)

Protokoll fört vid förhör med, studerande PIHLGREN,  Anneli . Adress ,

Studerar vid vid Göteborgs Universitet.

Förhöret är hållet tisdagen 1989-03-14 09:30 .

Förhörsplats är polishuset i Göteborg.

Förhörsledare: kriminalinspektör Thomas Carlsson och kriminalinspektör Alf Andersson.

Bandupptagning.

Pihlgren informeras om att förhöret avser hennes iakttagelser 1986-02-28 vid biografen Grand i Stockholm.

Pihlgren kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas  Anneli .

 Anneli  berättar att hon 1986-02-28 , befann sig i Stockholm för att hälsa på kamrater.

Hon bodde hos , adress i Hägersten.

Vad hon idag minns, så är det inte så mycket av hur hon kom till biografen, men hon minns att hon och en kamrat, som idag heter , hette tidigare stod i kön till biljettkassan på biografen Grand.

Då de stod i kön observerade de plötsligt makarna Palme i folkmassan. Makarna Palme stod i samma kö, för att köpa biljetter och endast med två/tre personer emellan dem.

Här vill  Anneli  reservera sig och säga att det är inte säkert att det var i kön till biljettkassan, utan det kan lika väl vara kön till insläppet till biografsalongen eller det kan också vara i kön till kiosken.

 Anneli  tillfrågas om hon minns hur mycket klockan var, då de kom till biografen.

Hon säger att hon har inget minne av detta idag och hon säger att filmen började förmodligen klockan 21:00 eller 21:15 .Hon vet dock att de var i god tid till biografföreställningen.

 Anneli  berättar att hon har inga som helst

Pol-1989-03-14 0930 L851-00-B Förhör med Pihlgren om biobesök.pdf

Pol-1989-03-14 0930 L851-00-B Förhör med Pihlgren om biobesök.pdf

Protokoll fört vid förhör med, studerande PIHLGREN,  Anneli . Adress ,

Studerar vid vid Göteborgs Universitet.

Förhöret är hållet tisdagen 1989-03-14 09:30 .

Förhörsplats är polishuset i Göteborg.

Förhörsledare: kriminalinspektör Thomas Carlsson och kriminalinspektör Alf Andersson.

Bandupptagning.

Pihlgren informeras om att förhöret avser hennes iakttagelser 1986-02-28 vid biografen Grand i Stockholm.

Pihlgren kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas  Anneli .

 Anneli  berättar att hon 1986-02-28 , befann sig i Stockholm för att hälsa på kamrater.

Hon bodde hos , adress i Hägersten.

Vad hon idag minns, så är det inte så mycket av hur hon kom till biografen, men hon minns att hon och en kamrat, som idag heter , hette tidigare stod i kön till biljettkassan på biografen Grand.

Då de stod i kön observerade de plötsligt makarna Palme i folkmassan. Makarna Palme stod i samma kö, för att köpa biljetter och endast med två/tre personer emellan dem.

Här vill  Anneli  reservera sig och säga att det är inte säkert att det var i kön till biljettkassan, utan det kan lika väl vara kön till insläppet till biografsalongen eller det kan också vara i kön till kiosken.

 Anneli  tillfrågas om hon minns hur mycket klockan var, då de kom till biografen.

Hon säger att hon har inget minne av detta idag och hon säger att filmen började förmodligen klockan 21:00 eller 21:15 .Hon vet dock att de var i god tid till biografföreställningen.

 Anneli  berättar att hon har inga som helst

minnen av att något speciellt skulle ha inträffat under hennes väg till biografen eller runt biografen Grand.

Anneli Pihlgren berättar vidare att hon minns att hon och  Li  satt till vänster i biografen ganska långt fram, fem/sex bänkrader från duken räknat. Anneli berättar att hon inte såg makarna Palme inne i biografsalongen.

Då filmen tagit slut, får Anneli Pihlgren bråttom. Hon skall besöka teatern Sputnik, belägen Döbelnsgatan och där träffa några andra kamrater, för att se en teaterföreställning, som börjar klockan 24:00 .

Hon har ingen klocka och inte  Li  heller, varför hon skyndar sig ut och är bland de första som lämnar biosalongen.  Li  kommer något efter.

Anneli Pihlgren kommer ut i foajén, söker hon efter en klocka att titta på, så hon får rätt tid, men hon kan inte hitta någon.

Hon säger vidare här att antagligen var det folktomt i foajén, eftersom hon inte frågade någon där efter klockan. Hon kommer dock inte ihåg exakt hur det såg ut idag.

Anneli Pihlgren såg dock att det stod folk utanför foajén och dörrarna ute på gatan, varför hon gick dit för att ta reda på hur mycket klockan var.

Anneli Pihlgren berättar att då hon kom ut, utanför dörrarna till foajén, så såg hon ett antal personer.

Hon kan inte säga exakt hur många personer det var, men hon säger spontant att det var inget folkhav, såna som blir efter att biografföreställningar slutar, utan det var mer normalt, folk som passerade förbi och några som stod utanför.

Anneli Pihlgren kom ut på gatan, så såg hon två eller tre män som stod lite grann snett vänster ifrån dörrarna sett. Hon bestämde sig för att fråga en av dessa vad klockan var, varför hon gick fram till en man och frågade hur mycket klockan var.

Mannen hade då sagt att: "det har du inte med att göra" till Anneli Pihlgren.

Anneli Pihlgren som inte trodde att mannen hade hört vad hon hade sagt, frågade om frågan hur mycket klockan var och fick till svar samma svar som första gången.

Anneli Pihlgren fick inte reda på hur mycket klockan var.

Anneli Pihlgren vände sig om och gick fram till en annan man, som stod vid husväggen alldeles till vänster om foajén, cirka ett par tre meter ifrån den föregående mannen hon hade frågat. Den här mannen fick hon svar av, på hur mycket klockan var.

Hur mycket klockan

Pol-1989-03-14 0930 L851-00-B Förhör med Pihlgren om biobesök.pdf

Pol-1989-03-14 0930 L851-00-B Förhör med Pihlgren om biobesök.pdf

minnen av att något speciellt skulle ha inträffat under hennes väg till biografen eller runt biografen Grand.

Anneli Pihlgren berättar vidare att hon minns att hon och  Li  satt till vänster i biografen ganska långt fram, fem/sex bänkrader från duken räknat. Anneli berättar att hon inte såg makarna Palme inne i biografsalongen.

Då filmen tagit slut, får Anneli Pihlgren bråttom. Hon skall besöka teatern Sputnik, belägen Döbelnsgatan och där träffa några andra kamrater, för att se en teaterföreställning, som börjar klockan 24:00 .

Hon har ingen klocka och inte  Li  heller, varför hon skyndar sig ut och är bland de första som lämnar biosalongen.  Li  kommer något efter.

Anneli Pihlgren kommer ut i foajén, söker hon efter en klocka att titta på, så hon får rätt tid, men hon kan inte hitta någon.

Hon säger vidare här att antagligen var det folktomt i foajén, eftersom hon inte frågade någon där efter klockan. Hon kommer dock inte ihåg exakt hur det såg ut idag.

Anneli Pihlgren såg dock att det stod folk utanför foajén och dörrarna ute på gatan, varför hon gick dit för att ta reda på hur mycket klockan var.

Anneli Pihlgren berättar att då hon kom ut, utanför dörrarna till foajén, så såg hon ett antal personer.

Hon kan inte säga exakt hur många personer det var, men hon säger spontant att det var inget folkhav, såna som blir efter att biografföreställningar slutar, utan det var mer normalt, folk som passerade förbi och några som stod utanför.

Anneli Pihlgren kom ut på gatan, så såg hon två eller tre män som stod lite grann snett vänster ifrån dörrarna sett. Hon bestämde sig för att fråga en av dessa vad klockan var, varför hon gick fram till en man och frågade hur mycket klockan var.

Mannen hade då sagt att: "det har du inte med att göra" till Anneli Pihlgren.

Anneli Pihlgren som inte trodde att mannen hade hört vad hon hade sagt, frågade om frågan hur mycket klockan var och fick till svar samma svar som första gången.

Anneli Pihlgren fick inte reda på hur mycket klockan var.

Anneli Pihlgren vände sig om och gick fram till en annan man, som stod vid husväggen alldeles till vänster om foajén, cirka ett par tre meter ifrån den föregående mannen hon hade frågat. Den här mannen fick hon svar av, på hur mycket klockan var.

Hur mycket klockan

var, kommer inte  Anneli  ihåg idag.

I och med att  Anneli  hade frågat och fått svar på vad klockan var, så dök Li upp och de gjorde sällskap därifrån.

 Anneli  fick nu klart för sig att hon inte hade så bråttom till teatern.

Därför gick hon och  Li  till restauranten Tre Backar tror  Anneli  idag, för att där dricka en öl.

Den Pub eller restaurant som de gick till, ligger i alla fall öster om Sveavägen, från Grandhuset sett. På Puben stannade de i cirka en halvtimme, varefter  Anneli  begav sig till teatern.

Huruvida  Li  var med under denna promenad fram till teatern, kommer inte  Anneli  ihåg.

Hon kommer däremot ihåg att  Li  inte var med på teaterföreställningen. De kan således ha skilts utanför Puben, detta är dock osäkert.

Signalement på mannen vid Grand.  Anneli  beskriver mannen såsom mellan 30 till 40 år och närmare 40 än 30.

Mannen var lång, minst 190 cm. Han hade normal kroppsbyggnad och var iklädd en svart eller mörkblå, i alla fall mörk rockliknande plagg.

 Anneli  tror sig komma ihåg att rocken var uppknäppt vid tillfället.

Mannen var svensk och talade svenska utan brytning.

 Anneli  kommer inte ihåg att mannen bar vare sig glasögon eller mustasch eller skägg. Mannen hade normallångt mörkt hår.

 Anneli  kommer inte ihåg eventuell huvudbonad eller om mannen bar på någonting.

 Anneli  tillfrågas om hur hon upplevde mannens beteende på platsen.

Hon säger då att hon kan inte säga nånting annat, än att hon trodde att han hörde ihop med de övriga eller den andre mannen.

Mannen verkade inte vara speciellt upptagen, eftersom  Anneli  gick fram och frågade vad klockan var.

Mannen hade stått vänd med ansiktet mot biografen.

Det fanns dock inget anmärkningsvärt i hans beteende, som  Anneli  kan komma ihåg. Hon beskriver honom som en svensk i medelklassen och som var hyggligt klädd.

 Anneli  tillfrågas om hon skulle känna igen mannen, vid en eventuell fotokonfrontation.

Hon säger då att hon har minne av mannens ansikte att det var ovalt och lite långsmalt med eventuellt markerade kindknotor.

Hon säger att om hon fick bläddra i ett sånt där fotoalbum, så skulle hon kunna visa oss typen på den person som hon hade sett, dock inte med säkerhet ta ut att det

Pol-1989-03-14 0930 L851-00-B Förhör med Pihlgren om biobesök.pdf

Pol-1989-03-14 0930 L851-00-B Förhör med Pihlgren om biobesök.pdf

var, kommer inte  Anneli  ihåg idag.

I och med att  Anneli  hade frågat och fått svar på vad klockan var, så dök Li upp och de gjorde sällskap därifrån.

 Anneli  fick nu klart för sig att hon inte hade så bråttom till teatern.

Därför gick hon och  Li  till restauranten Tre Backar tror  Anneli  idag, för att där dricka en öl.

Den Pub eller restaurant som de gick till, ligger i alla fall öster om Sveavägen, från Grandhuset sett. På Puben stannade de i cirka en halvtimme, varefter  Anneli  begav sig till teatern.

Huruvida  Li  var med under denna promenad fram till teatern, kommer inte  Anneli  ihåg.

Hon kommer däremot ihåg att  Li  inte var med på teaterföreställningen. De kan således ha skilts utanför Puben, detta är dock osäkert.

Signalement på mannen vid Grand.  Anneli  beskriver mannen såsom mellan 30 till 40 år och närmare 40 än 30.

Mannen var lång, minst 190 cm. Han hade normal kroppsbyggnad och var iklädd en svart eller mörkblå, i alla fall mörk rockliknande plagg.

 Anneli  tror sig komma ihåg att rocken var uppknäppt vid tillfället.

Mannen var svensk och talade svenska utan brytning.

 Anneli  kommer inte ihåg att mannen bar vare sig glasögon eller mustasch eller skägg. Mannen hade normallångt mörkt hår.

 Anneli  kommer inte ihåg eventuell huvudbonad eller om mannen bar på någonting.

 Anneli  tillfrågas om hur hon upplevde mannens beteende på platsen.

Hon säger då att hon kan inte säga nånting annat, än att hon trodde att han hörde ihop med de övriga eller den andre mannen.

Mannen verkade inte vara speciellt upptagen, eftersom  Anneli  gick fram och frågade vad klockan var.

Mannen hade stått vänd med ansiktet mot biografen.

Det fanns dock inget anmärkningsvärt i hans beteende, som  Anneli  kan komma ihåg. Hon beskriver honom som en svensk i medelklassen och som var hyggligt klädd.

 Anneli  tillfrågas om hon skulle känna igen mannen, vid en eventuell fotokonfrontation.

Hon säger då att hon har minne av mannens ansikte att det var ovalt och lite långsmalt med eventuellt markerade kindknotor.

Hon säger att om hon fick bläddra i ett sånt där fotoalbum, så skulle hon kunna visa oss typen på den person som hon hade sett, dock inte med säkerhet ta ut att det

var just den personen.

När det gäller mannen som hon fick svar av vad klockan var, alltså man nummer två, så beskriver hon honom, såsom kortare än den första, medellängd, mannen var ingen ungdom, utan snarare över 40 år, samt att mannen var svensk.

I övrigt så har  Anneli  inget minne utav denne man.

 Anneli  tillfrågas om hon såg makarna Palme, efter biografföreställningen. Hon säger då att detta gjorde hon inte.

Hon och  Li  diskuterade filmen efteråt, som man i regel gör när man har varit på biografföreställning.

 Anneli  har inte gjort några andra iakttagelser under kvällen. Hon minns att det var väldigt mycket polisbilar ute då hon lämnade teatern, det är allt.


F = Förhörsledare

P = Pihlgren,  Anneli 


F: Ja  Anneli , du har hört vad jag har läst in på bandet?

P: Ja.


F: Godkänner du det som det är eller vill du ha det återuppspelat för dig?

P: Näe, det är bra som det är.


F: Då avslutar vi förhöret klockan 10:30 .


Göteborg som ovan

Thomas Carlsson / kriminalinspektör

Pol-1989-03-14 0930 L851-00-B Förhör med Pihlgren om biobesök.pdf

Pol-1989-03-14 0930 L851-00-B Förhör med Pihlgren om biobesök.pdf

var just den personen.

När det gäller mannen som hon fick svar av vad klockan var, alltså man nummer två, så beskriver hon honom, såsom kortare än den första, medellängd, mannen var ingen ungdom, utan snarare över 40 år, samt att mannen var svensk.

I övrigt så har  Anneli  inget minne utav denne man.

 Anneli  tillfrågas om hon såg makarna Palme, efter biografföreställningen. Hon säger då att detta gjorde hon inte.

Hon och  Li  diskuterade filmen efteråt, som man i regel gör när man har varit på biografföreställning.

 Anneli  har inte gjort några andra iakttagelser under kvällen. Hon minns att det var väldigt mycket polisbilar ute då hon lämnade teatern, det är allt.


F = Förhörsledare

P = Pihlgren,  Anneli 


F: Ja  Anneli , du har hört vad jag har läst in på bandet?

P: Ja.


F: Godkänner du det som det är eller vill du ha det återuppspelat för dig?

P: Näe, det är bra som det är.


F: Då avslutar vi förhöret klockan 10:30 .


Göteborg som ovan

Thomas Carlsson / kriminalinspektör

Protokoll fört vid förhör med PALME, Mårten f. - ,
boende , Stockholm, tfn: .

Förhöret hållet i Palmegruppens lokaler, Kungsholmsgatan 37, tisdagen 1989-04-04 13:15 .

Förhörsledare: Krinsp Lars Hamrén

Mårten Palme underrättades om att han skulle höras med anledning av den fotovisning som företogs natten till 1986-03-01 i KK 1:s lokaler.

Mårten Palme uppger att han på natten efter mordet på Olof Palme kommit på att han sett någon person stående utanför möbelaffären strax invid biografen Grand.

Mårten kommer på detta så kontaktar han polisen som står utanför fastigheten Västerlånggatan 31 och blir sedan körd upp till kriminalpolisen, våldsroteln därstädes.

På Stockholmspolisens våldsrotel träffar han någon polis, vilken han tror sig komma ihåg hette Wigren eller något liknande, samt ytterligare en polis.

Wigren - vilken förmodligen ska vara Wingren och den andre polisen håller sedan ett kortare förhör med Mårten där han får beskriva vad han sett i enlighet med vad han sagt angående den man som stod utanför möbelaffären.

Förhörsledarna frågade då Mårten om han sett om mannen ifråga haft något ärr eller liknande i ansiktet.

Mårten kunde dock inte svara på detta och förhörsledarna nöjde sig med detta svar från Mårten och uppgav att de inte skulle pressa Mårten mer eller ställa någon mer fråga angående detta.

Efter en stund tog förhörsledaren Wingren fram en bild.

Bilden var förmodligen en bild bestående av tre bilder två profilbilder och en bild rakt framifrån alltså en bild på en och samma person.

Bilden föreställde en man vilket enligt Mårten vad han nu kommer ihåg var ganska stor och tjock samt såg väldigt skäggig ut.

Förhörsledaren sa att mannen på bilden hade gripits och Mårten fick

Pol-1989-04-04 1315 T2-00-K Förör med Mårten Palme om fotovisning.pdf

Pol-1989-04-04 1315 T2-00-K Förör med Mårten Palme om fotovisning.pdf

Protokoll fört vid förhör med PALME, Mårten f. - ,
boende , Stockholm, tfn: .

Förhöret hållet i Palmegruppens lokaler, Kungsholmsgatan 37, tisdagen 1989-04-04 13:15 .

Förhörsledare: Krinsp Lars Hamrén

Mårten Palme underrättades om att han skulle höras med anledning av den fotovisning som företogs natten till 1986-03-01 i KK 1:s lokaler.

Mårten Palme uppger att han på natten efter mordet på Olof Palme kommit på att han sett någon person stående utanför möbelaffären strax invid biografen Grand.

Mårten kommer på detta så kontaktar han polisen som står utanför fastigheten Västerlånggatan 31 och blir sedan körd upp till kriminalpolisen, våldsroteln därstädes.

På Stockholmspolisens våldsrotel träffar han någon polis, vilken han tror sig komma ihåg hette Wigren eller något liknande, samt ytterligare en polis.

Wigren - vilken förmodligen ska vara Wingren och den andre polisen håller sedan ett kortare förhör med Mårten där han får beskriva vad han sett i enlighet med vad han sagt angående den man som stod utanför möbelaffären.

Förhörsledarna frågade då Mårten om han sett om mannen ifråga haft något ärr eller liknande i ansiktet.

Mårten kunde dock inte svara på detta och förhörsledarna nöjde sig med detta svar från Mårten och uppgav att de inte skulle pressa Mårten mer eller ställa någon mer fråga angående detta.

Efter en stund tog förhörsledaren Wingren fram en bild.

Bilden var förmodligen en bild bestående av tre bilder två profilbilder och en bild rakt framifrån alltså en bild på en och samma person.

Bilden föreställde en man vilket enligt Mårten vad han nu kommer ihåg var ganska stor och tjock samt såg väldigt skäggig ut.

Förhörsledaren sa att mannen på bilden hade gripits och Mårten fick

den uppfattningen att det var helt klart att mannen på den aktuella bilden var Olof Palmes mördare.

På fråga vilka kommentarer som Mårten fällde då han såg bilden så uppger han att han tror sig minnas att han sagt att mannen inte överensstämde med den minnesbild som Mårten hade av mannen utanför möbelaffären.

Förhörsledaren hade då sagt till Mårten att bilden ifråga var gammal och mannen inte hade något skägg nu för tiden samt såg smalare och mer välvårdad ut.

Mårten uppger att han då hade sagt nånting i stil med "då är det väl han då".

Mårten uppger vidare att han försökte tänka sig in i hur mannen skulle se ut om denne var smalare och inte hade något skägg.

På fråga om Mårten i samband med detta förhör sagt nånting om glasögon, så uppger Mårten att han kommer ihåg att han sagt detta att mannen eventuellt skulle haft stålbågade glasögon.

På fråga om Mårten sagt nånting i stil med vad som står med i förhöret som är hållet med honom 1986-03-01 då han säger att "mannen på fotot mycket väl kan vara identiskt med den man han såg på Sveavägen", så uppger Mårten att han inte har något minne av att han kan ha uttryckt sig på detta vis.

Mårten uppger att han – vad han nu minns - inte kan erinra sig att han har läst det förhör som hölls med honom 1986-03-01 eller att han fått detta förhör uppläst för sig.


F: Ja, Mårten du har hört vad jag har läst in på bandet, kan vi låta detta skrivas ut eller vill du lyssna på det?

M: Nej, det är bra.


Förhöret avslutas klockan 14:10 .


Stockholm som ovan


(Namnteckning)
Lars Hamrén
krinsp

Pol-1989-04-04 1315 T2-00-K Förör med Mårten Palme om fotovisning.pdf

Pol-1989-04-04 1315 T2-00-K Förör med Mårten Palme om fotovisning.pdf

den uppfattningen att det var helt klart att mannen på den aktuella bilden var Olof Palmes mördare.

På fråga vilka kommentarer som Mårten fällde då han såg bilden så uppger han att han tror sig minnas att han sagt att mannen inte överensstämde med den minnesbild som Mårten hade av mannen utanför möbelaffären.

Förhörsledaren hade då sagt till Mårten att bilden ifråga var gammal och mannen inte hade något skägg nu för tiden samt såg smalare och mer välvårdad ut.

Mårten uppger att han då hade sagt nånting i stil med "då är det väl han då".

Mårten uppger vidare att han försökte tänka sig in i hur mannen skulle se ut om denne var smalare och inte hade något skägg.

På fråga om Mårten i samband med detta förhör sagt nånting om glasögon, så uppger Mårten att han kommer ihåg att han sagt detta att mannen eventuellt skulle haft stålbågade glasögon.

På fråga om Mårten sagt nånting i stil med vad som står med i förhöret som är hållet med honom 1986-03-01 då han säger att "mannen på fotot mycket väl kan vara identiskt med den man han såg på Sveavägen", så uppger Mårten att han inte har något minne av att han kan ha uttryckt sig på detta vis.

Mårten uppger att han – vad han nu minns - inte kan erinra sig att han har läst det förhör som hölls med honom 1986-03-01 eller att han fått detta förhör uppläst för sig.


F: Ja, Mårten du har hört vad jag har läst in på bandet, kan vi låta detta skrivas ut eller vill du lyssna på det?

M: Nej, det är bra.


Förhöret avslutas klockan 14:10 .


Stockholm som ovan


(Namnteckning)
Lars Hamrén
krinsp


Daktningsfoto på KIRISITS, WALTER Blasius, - .

Pol-1989-04-04 1315 T2-00-K Förör med Mårten Palme om fotovisning.pdf

Pol-1989-04-04 1315 T2-00-K Förör med Mårten Palme om fotovisning.pdf


Daktningsfoto på KIRISITS, WALTER Blasius, - .

Protokoll fört vid förhör med

sjukpensionären Leif Wilhelm Berg, född - , Hammarbyvägen 54, nb, 194 36 Upplands Väsby, tfn: 076070526.

Förhöret hållet per telefon med början

5 klockan 08.45, onsdagen den april 1989.

Förhörsledare: krinsp Tommy Andersson.

Leif Berg underrättas om att han skall höras kompletterande i utredningen om mordet på Olof Palme, och då avseende sin bekantskap med Lars Berne Kjellström.

Berg tillfrågades inledningsvis när han senast träffade Lars Kjellström, och svarade på frågan att detta inträffat för cirka tre veckor sen då de av en händelse stött på varandra i Upplands Väsby centrum. Vid tillfället hade Kjellström varit i sällskap med sina barn och något mer än hälsningsfraser blev inte sagda.

På fråga uppgav Berg att han för flera månader sedan, strax efter det att Christer Pettersson häktats, fått besök av Kjellström i sin bostad de två känner varandra sedan flera år tillbaka.

De hade vid nämnda sammanträffande naturligtvis pratat om att Christer Pettersson var häktad, men bara i allmänna ordalag. Tillfrågad därom uppgav Berg att det inte var prat om några brev eller någon brevskriverska.

Ytterligare tillfrågad om brev eller brevskriver ska uppgav Berg att han i tidningen läst om att en kvinna som Christer Pettersson varit tillsammans med skulle han skrivit till Olof Palme vid ett par tillfällen. I sin besvikelse över att inte ha fått svar, skulle kvinnan enligt tidningsartikeln vid ett

atyais ei om Slanketten anvends som fortsaliningsblad

Ex 1: Till

Pol-1989-04-05 0845 KD10734-01 Förhör med Leif Wilhelm Berg om bla CP.pdf

Pol-1989-04-05 0845 KD10734-01 Förhör med Leif Wilhelm Berg om bla CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med

sjukpensionären Leif Wilhelm Berg, född - , Hammarbyvägen 54, nb, 194 36 Upplands Väsby, tfn: 076070526.

Förhöret hållet per telefon med början

5 klockan 08.45, onsdagen den april 1989.

Förhörsledare: krinsp Tommy Andersson.

Leif Berg underrättas om att han skall höras kompletterande i utredningen om mordet på Olof Palme, och då avseende sin bekantskap med Lars Berne Kjellström.

Berg tillfrågades inledningsvis när han senast träffade Lars Kjellström, och svarade på frågan att detta inträffat för cirka tre veckor sen då de av en händelse stött på varandra i Upplands Väsby centrum. Vid tillfället hade Kjellström varit i sällskap med sina barn och något mer än hälsningsfraser blev inte sagda.

På fråga uppgav Berg att han för flera månader sedan, strax efter det att Christer Pettersson häktats, fått besök av Kjellström i sin bostad de två känner varandra sedan flera år tillbaka.

De hade vid nämnda sammanträffande naturligtvis pratat om att Christer Pettersson var häktad, men bara i allmänna ordalag. Tillfrågad därom uppgav Berg att det inte var prat om några brev eller någon brevskriverska.

Ytterligare tillfrågad om brev eller brevskriver ska uppgav Berg att han i tidningen läst om att en kvinna som Christer Pettersson varit tillsammans med skulle han skrivit till Olof Palme vid ett par tillfällen. I sin besvikelse över att inte ha fått svar, skulle kvinnan enligt tidningsartikeln vid ett

atyais ei om Slanketten anvends som fortsaliningsblad

Ex 1: Till

Sammanställning över konferensförhör med PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - . Förhöret hållct 1989-04-03.

Beträffande sin inställning till myndigheter säger Christer att han absolut inte känner något hat eller aggression till någon myndighet. Christer har haft många kontakter med ett flertal myndigheter, bland annat har han avtjänat fjorton år inom kriminalvården. Han anser sig vidare ha en positiv inställning till myndigheter. Han hyser ej hat till någon.

Christer uppger vidare att han inte varit eller haft någon anledning att vara arg på myndigheter.

Christer underrättades om att ett vittne vid kriminalvårdsstyrelsen har uppgivit att Christers aggressivitet märktes mest i samband med diskussioner om samhället och myndigheter.

Ett annat vittne som var intagen på Kumla kriminalvårdsanstalt 1981 har sagt att Christer var fylld av hat och aggressioner mot samhället beroende på att han blivit misshandlad av samhället.

Ett annat vittne har uppgivit att han satt tillsammans med Christer på Kronobergshäktet 1978. Christer hade då uppgivit att han var emot hela samhällssystemet och främst då dess institutioner.

Beträffande dessa vittnesuppgifter så avfärdar Christer dessa kategoriskt.

Christer har själv vid ett tidigare förhörstillfälle spontant berättat om några incidenter som han haft med vissa myndighetspersoner.

Pol-1989-04-11 KD10405-11 Samanställning av konferensförhör med Christer Pettersson.pdf

Pol-1989-04-11 KD10405-11 Samanställning av konferensförhör med Christer Pettersson.pdf

Sammanställning över konferensförhör med PETTERSSON, Carl Gustav Christer f. - . Förhöret hållct 1989-04-03.

Beträffande sin inställning till myndigheter säger Christer att han absolut inte känner något hat eller aggression till någon myndighet. Christer har haft många kontakter med ett flertal myndigheter, bland annat har han avtjänat fjorton år inom kriminalvården. Han anser sig vidare ha en positiv inställning till myndigheter. Han hyser ej hat till någon.

Christer uppger vidare att han inte varit eller haft någon anledning att vara arg på myndigheter.

Christer underrättades om att ett vittne vid kriminalvårdsstyrelsen har uppgivit att Christers aggressivitet märktes mest i samband med diskussioner om samhället och myndigheter.

Ett annat vittne som var intagen på Kumla kriminalvårdsanstalt 1981 har sagt att Christer var fylld av hat och aggressioner mot samhället beroende på att han blivit misshandlad av samhället.

Ett annat vittne har uppgivit att han satt tillsammans med Christer på Kronobergshäktet 1978. Christer hade då uppgivit att han var emot hela samhällssystemet och främst då dess institutioner.

Beträffande dessa vittnesuppgifter så avfärdar Christer dessa kategoriskt.

Christer har själv vid ett tidigare förhörstillfälle spontant berättat om några incidenter som han haft med vissa myndighetspersoner.

Protokoll fört vid förhör med polismannen Matzols, SVEN Gösta - boende Sockenvägen 60, FALUN.

Anställd vid polisen i Falun tel 023-460 00.

Förhöret hållet på telefon 1989-04-20 10:20 .

Förhörsledare: krinsp Johan Karlsson

Förhörsvittne ej tillgängligt.

Förhöret hålles med anledning av utredningen av mordet på Olof Palme och speciellt med avseende på Matzols iakttagelser vid kontroll av en men utanför restaurang Röda Rummet vid Norra Bantorget i Stockholm natten mot 1986-03-01 . (Roger Östlund)

Vid förhörets inledning får Matzols en orientering om innehållet i ett spaningsuppslag från 1986-03-01 .

Matzols uppger att hans minnesbild från denna händelse är ganska svag, han erinrar sig dock atthan fick uppdraget av en spanpatrull som per radio anvisade en man som skulle kontrolleras.

Den man som kontrollerades var en typisk sk "A-lagare".

Enligt vad Matzols minns var han på gränsen till LOB-fall.

Matzols fick ej intryck av att mannen hade berusat sig på annat än alkohol, han var ej fladdrig eller företedde andra liknande tecken på narkotikamissbruk.

Matzols säger på fråga att han inte kände igen den kontrollerade mannen, han fortsätter och säger vidare att han under tjänstgöringen på VD 1 erhållit en viss personkännedom på folket į "A-laget". Denne man var dock okänd för Matzols.

Matzols vill minnas att det förekom ett flertal alkoholproblematiker på platsen men att man endast kontrollerade denne man.

FORTSÄTTNING

Pol-1989-04-20 1020 EAE22-01-A Förhör med Sven Matzols om Roger Östlund.pdf

Pol-1989-04-20 1020 EAE22-01-A Förhör med Sven Matzols om Roger Östlund.pdf

Protokoll fört vid förhör med polismannen Matzols, SVEN Gösta - boende Sockenvägen 60, FALUN.

Anställd vid polisen i Falun tel 023-460 00.

Förhöret hållet på telefon 1989-04-20 10:20 .

Förhörsledare: krinsp Johan Karlsson

Förhörsvittne ej tillgängligt.

Förhöret hålles med anledning av utredningen av mordet på Olof Palme och speciellt med avseende på Matzols iakttagelser vid kontroll av en men utanför restaurang Röda Rummet vid Norra Bantorget i Stockholm natten mot 1986-03-01 . (Roger Östlund)

Vid förhörets inledning får Matzols en orientering om innehållet i ett spaningsuppslag från 1986-03-01 .

Matzols uppger att hans minnesbild från denna händelse är ganska svag, han erinrar sig dock atthan fick uppdraget av en spanpatrull som per radio anvisade en man som skulle kontrolleras.

Den man som kontrollerades var en typisk sk "A-lagare".

Enligt vad Matzols minns var han på gränsen till LOB-fall.

Matzols fick ej intryck av att mannen hade berusat sig på annat än alkohol, han var ej fladdrig eller företedde andra liknande tecken på narkotikamissbruk.

Matzols säger på fråga att han inte kände igen den kontrollerade mannen, han fortsätter och säger vidare att han under tjänstgöringen på VD 1 erhållit en viss personkännedom på folket į "A-laget". Denne man var dock okänd för Matzols.

Matzols vill minnas att det förekom ett flertal alkoholproblematiker på platsen men att man endast kontrollerade denne man.

FORTSÄTTNING

På grund av den långa tid som förflutit mellan aktuellt tillfälle och förhöret har Matzols ej någon detaljerad minnesbild om vad som sades eller andra omständigheter vid kontrollen.

Förhöret slut klockan 10:35


Underhand relaterat och godkänt.


(Namnteckning)
Johan Karlsson, krinsp

Pol-1989-04-20 1020 EAE22-01-A Förhör med Sven Matzols om Roger Östlund.pdf

Pol-1989-04-20 1020 EAE22-01-A Förhör med Sven Matzols om Roger Östlund.pdf

På grund av den långa tid som förflutit mellan aktuellt tillfälle och förhöret har Matzols ej någon detaljerad minnesbild om vad som sades eller andra omständigheter vid kontrollen.

Förhöret slut klockan 10:35


Underhand relaterat och godkänt.


(Namnteckning)
Johan Karlsson, krinsp

Protokoll över förhör med Palme, Mårten Olof, född - . Boende Norrbackagatan 68-70, 113 41 Stockholm, tfn, 08-335512. Förhöret hållet i RK-A2:s lokaler, fredagen den 9 juni 1989 med början klockan 09.10. Förhörsledare: Krinsp Lars Hamrén. Föhörsvittne ej tillgängligt.

Mårten underrättas om att han skulle höras kompletterande med anledning av att han telefonledes kontaktade undertecknad den 6/6 1989, med anledning av att han ville göra vissa tillägg till tidigare hållna förhör med honom med tanke på de omskriva "ljusa skorna".

Mårten Palme uppger att han någon tid efter mordet på statsminister Olof Palme läst i någon artikel i Aftonbladet att en person som eventuellt var gäst på ett hotell på Gamla Brogatan där hade visat upp ett par vita skor för receptionisten. Dessa skor hade enligt denna artikel nyligen inköpts. Gästen i fråga hade varit tysktalande.

Vidare så uppger Mårten Palme att han till sin bror Joakim Palme strax efter mordet på deras far och det att han läst artikeln i Aftonbladet sagt att han tyckte att den man an sett vid skyltfönstret

eren invid Crand haft ljusa skor på sig. På fråga vad för slags ljusa skor detta skulle ha varit så uppger Mårten att det ej var några gymnastikskor utan mer så kallade fotriktiga skor, och dessa var till färgen enligt Mårten ljusgrå.

På fråga om Mårten blivit påverkad angående ljusa skorna med anledning av de skriverier som förekommit i tidningarna angående ljusa skor, så uppger Mårten att han förmodligen inte har blivit det vid de skriverier som har förekommit

ryals ej om blanketten används som forts511n insblad.

Pol-1989-06-12 0910 T2-00-L Förhör med Mårten Palme om ljusa skor.pdf

Pol-1989-06-12 0910 T2-00-L Förhör med Mårten Palme om ljusa skor.pdf

Protokoll över förhör med Palme, Mårten Olof, född - . Boende Norrbackagatan 68-70, 113 41 Stockholm, tfn, 08-335512. Förhöret hållet i RK-A2:s lokaler, fredagen den 9 juni 1989 med början klockan 09.10. Förhörsledare: Krinsp Lars Hamrén. Föhörsvittne ej tillgängligt.

Mårten underrättas om att han skulle höras kompletterande med anledning av att han telefonledes kontaktade undertecknad den 6/6 1989, med anledning av att han ville göra vissa tillägg till tidigare hållna förhör med honom med tanke på de omskriva "ljusa skorna".

Mårten Palme uppger att han någon tid efter mordet på statsminister Olof Palme läst i någon artikel i Aftonbladet att en person som eventuellt var gäst på ett hotell på Gamla Brogatan där hade visat upp ett par vita skor för receptionisten. Dessa skor hade enligt denna artikel nyligen inköpts. Gästen i fråga hade varit tysktalande.

Vidare så uppger Mårten Palme att han till sin bror Joakim Palme strax efter mordet på deras far och det att han läst artikeln i Aftonbladet sagt att han tyckte att den man an sett vid skyltfönstret

eren invid Crand haft ljusa skor på sig. På fråga vad för slags ljusa skor detta skulle ha varit så uppger Mårten att det ej var några gymnastikskor utan mer så kallade fotriktiga skor, och dessa var till färgen enligt Mårten ljusgrå.

På fråga om Mårten blivit påverkad angående ljusa skorna med anledning av de skriverier som förekommit i tidningarna angående ljusa skor, så uppger Mårten att han förmodligen inte har blivit det vid de skriverier som har förekommit

ryals ej om blanketten används som forts511n insblad.

fört vid samtal med , LASSE Matti föddär fört på polisstationen i Esbo, Finland den 14 november 1990 med bör jan klockan 16.50.

är finske kriminalpolisen Lars Henriksson kriminalinspektörerna Håkan Ström och Lars Hamrén.

uppgav inledniningsvis att han funderat mycket på ärendet, men ej ändrat . Vapnet skall vara kastat i en sjö. Ainasoja vägrar besvara frågan

han själv kastade vapnet i sjön. Samtidigt kastades alla patronerna. eventuellt ha någon patron. Vid rättegången hade sagt att vapnet var

och att han hade patronerna i fickan. Ainasoja spekulerade i att ha gett Christer Pettersson några patroner.

vet inget om vapnet. Ej heller någon annan av bröderna Ainasoja. har ej heller han någon kännedom om vapnet.

pressades mer angående omständigheterna när vapnet kastades i sjön. Han ej besvara frågan om han hörde att det plaskade i vattnet. Ainasaja uppger att detta inträffade i början av november 1983. Sjön skall vara belägen stans mella Göteborg och Örebro.

uppger att han inte är ute efter pengar, för att lämna upplysningar. Han inte föra några "skamliga affärer". Anledningen är istället att rånet i ej är preskiberat. Detta sker först 1998. Om vapnet skulle komma fram Ainasojas medverkan, blir han ånyo misstänkt för detta råm. Åklagarens skulle börja bulta. Ainasoja har inte råd att försätta sig i den situa. Om rånet var preskiberat skulle han kunna berätta vem som slängt vapnet omständigheterna däromkring. I dagsläget vill Ainasoja ej namnge eventuella som fanns i den bil de färdades i.

Pol-1990-11-14 1650 IA12028-H Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Pol-1990-11-14 1650 IA12028-H Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

fört vid samtal med , LASSE Matti föddär fört på polisstationen i Esbo, Finland den 14 november 1990 med bör jan klockan 16.50.

är finske kriminalpolisen Lars Henriksson kriminalinspektörerna Håkan Ström och Lars Hamrén.

uppgav inledniningsvis att han funderat mycket på ärendet, men ej ändrat . Vapnet skall vara kastat i en sjö. Ainasoja vägrar besvara frågan

han själv kastade vapnet i sjön. Samtidigt kastades alla patronerna. eventuellt ha någon patron. Vid rättegången hade sagt att vapnet var

och att han hade patronerna i fickan. Ainasoja spekulerade i att ha gett Christer Pettersson några patroner.

vet inget om vapnet. Ej heller någon annan av bröderna Ainasoja. har ej heller han någon kännedom om vapnet.

pressades mer angående omständigheterna när vapnet kastades i sjön. Han ej besvara frågan om han hörde att det plaskade i vattnet. Ainasaja uppger att detta inträffade i början av november 1983. Sjön skall vara belägen stans mella Göteborg och Örebro.

uppger att han inte är ute efter pengar, för att lämna upplysningar. Han inte föra några "skamliga affärer". Anledningen är istället att rånet i ej är preskiberat. Detta sker först 1998. Om vapnet skulle komma fram Ainasojas medverkan, blir han ånyo misstänkt för detta råm. Åklagarens skulle börja bulta. Ainasoja har inte råd att försätta sig i den situa. Om rånet var preskiberat skulle han kunna berätta vem som slängt vapnet omständigheterna däromkring. I dagsläget vill Ainasoja ej namnge eventuella som fanns i den bil de färdades i.

Protokoll fört vid förhör med vaktmästaren Raimo Johannes RÄSÄNEN, f.Räsänen är f.n.

Förhöret hållet tisdagen 1992-08-25 12:40 . Förhörsledare: krinsp Thure Nässén och Реr .

Förhörsvittne: Ej tillgängligt. Förhöret hållet i anteckningsform.

förhöret Räsänen underrättades om att ingår förundersökningen kring mordet på statsminister Olof Palme. Han underrättades vidare om att han framför allt skulle höras om sina förehavanden fredagen den 28 februari 1986, dvs den kväll Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm.

Dessutom underrättades Räsänen om att han även skulle höras om sina innehav av vapen vid tiden för mordet på statsministern.

Räsänen kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas vid sitt tilltalsnamn Raimo.

Raimo uppger, sedan han hört anledningen till förhöret, att an blir lite förvånad över att han skall höras i utredningen kring mordet på statsminister Olof Palme. Han säger dock, att han ska berätta om sina förehavanden den aktuella kvällen så gott han nu kan erinra sig. Raimo menar, att det har ju gått nästan sju år sedan mordet på Olof Palme och då är det ganska naturligt att man inte kan redogöra exakt vad man gjorde den aktuella kvällen som Palme mördades.

Ex? Til Spanngschefens parmiar od inom avsnitt)

Pol-1992-08-15 1240 G14620-02 Förhör-med-Raimo-Räsänen.pdf

Pol-1992-08-15 1240 G14620-02 Förhör-med-Raimo-Räsänen.pdf

Protokoll fört vid förhör med vaktmästaren Raimo Johannes RÄSÄNEN, f.Räsänen är f.n.

Förhöret hållet tisdagen 1992-08-25 12:40 . Förhörsledare: krinsp Thure Nässén och Реr .

Förhörsvittne: Ej tillgängligt. Förhöret hållet i anteckningsform.

förhöret Räsänen underrättades om att ingår förundersökningen kring mordet på statsminister Olof Palme. Han underrättades vidare om att han framför allt skulle höras om sina förehavanden fredagen den 28 februari 1986, dvs den kväll Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm.

Dessutom underrättades Räsänen om att han även skulle höras om sina innehav av vapen vid tiden för mordet på statsministern.

Räsänen kommer fortsättningsvis i förhöret att kallas vid sitt tilltalsnamn Raimo.

Raimo uppger, sedan han hört anledningen till förhöret, att an blir lite förvånad över att han skall höras i utredningen kring mordet på statsminister Olof Palme. Han säger dock, att han ska berätta om sina förehavanden den aktuella kvällen så gott han nu kan erinra sig. Raimo menar, att det har ju gått nästan sju år sedan mordet på Olof Palme och då är det ganska naturligt att man inte kan redogöra exakt vad man gjorde den aktuella kvällen som Palme mördades.

Ex? Til Spanngschefens parmiar od inom avsnitt)

F: Då tar vi den, adressen, lugnt och sakligt? ? Adressen ar|. IF: ப
A:


F: F: F:
A:


F: ( 1 1 1 1 1 1 1 1 1 F: F: F: F: F: F: F:
A: Ja. .


F: Och det ligger i?

Pol-1998-10-26 1045 IA12028-00-P Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

Pol-1998-10-26 1045 IA12028-00-P Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

F: Då tar vi den, adressen, lugnt och sakligt? ? Adressen ar|. IF: ப
A:


F: F: F:
A:


F: ( 1 1 1 1 1 1 1 1 1 F: F: F: F: F: F: F:
A: Ja. .


F: Och det ligger i?

F: J
A: men vänta nu då, telefon hem till dig, vad är det? Har du telefon, ja, det har jag, biltelefonen din? Jag har min.., just biltelefon 0400. 0400. A:


F: Ü Ü Ü Ü Ü Ü Ü i J
A: Alltså? Ja. Men då ringer jag dig Lasse så får vi bestämmanärmare du och jag då? A: Ja. A: Går det bra det? Det går bra, just det går bra, ja, jag har varit i Stockholm och, Po och har lämnat en brev till SS canku IA 1396 Har du skickat brev? Hörre du,, är det han du


F: avser?
A: Just, ja, ja.., men ha.., den är så att han vill inte träffa mig, men jag har skrivit till honom att, att han kan prata och det är bra att.., därför att han är, det är en kille som har hämtat en vapen och säljet, det är säkert, han, han har träffat en reporter som heterJaha?


F:
A: ... ochfrån Expressen...


F: Mm.

Pol-1998-10-26 1045 IA12028-00-P Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

Pol-1998-10-26 1045 IA12028-00-P Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

F: J
A: men vänta nu då, telefon hem till dig, vad är det? Har du telefon, ja, det har jag, biltelefonen din? Jag har min.., just biltelefon 0400. 0400. A:


F: Ü Ü Ü Ü Ü Ü Ü i J
A: Alltså? Ja. Men då ringer jag dig Lasse så får vi bestämmanärmare du och jag då? A: Ja. A: Går det bra det? Det går bra, just det går bra, ja, jag har varit i Stockholm och, Po och har lämnat en brev till SS canku IA 1396 Har du skickat brev? Hörre du,, är det han du


F: avser?
A: Just, ja, ja.., men ha.., den är så att han vill inte träffa mig, men jag har skrivit till honom att, att han kan prata och det är bra att.., därför att han är, det är en kille som har hämtat en vapen och säljet, det är säkert, han, han har träffat en reporter som heterJaha?


F:
A: ... ochfrån Expressen...


F: Mm.

A:


F:
A: F:säger till mig att han bara ljuga eller han, han vill inte prata, men vi hoppas så mycket att Lasse pratar. Ja, gör du det så vore det bra hörre du... Mm, hela, hela tiden och... vi försöker. Men då ringer jag dig och du kan alltså någon dag i den här veckan, onsdag.., hur har du det på torsdag då, om vi skulle ta torsdagen? Tors.., ja, jag jobbar ju torsdag. Du jobbar på torsdag? A:


F:
A: Jo.


F:
A: Men på onsdag då kan vi träffa dig? Okej. Då gör vi så att jag ringer dig och bestämmer med dig närmare då och då litar jag på att du finns i Espo då?


F:
A: Mm.


F: J
A: och då tar vi en, en finsk polis med oss som tolkar och hjälper oss, går det bra det? Ja, det går bra.


F: Jättebra Lasse. < < { J
A:


F: Tack för att du ringde mig, ha det br
a, hej.

Неј.

/sb

Pol-1998-10-26 1045 IA12028-00-P Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

Pol-1998-10-26 1045 IA12028-00-P Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

A:


F:
A: F:säger till mig att han bara ljuga eller han, han vill inte prata, men vi hoppas så mycket att Lasse pratar. Ja, gör du det så vore det bra hörre du... Mm, hela, hela tiden och... vi försöker. Men då ringer jag dig och du kan alltså någon dag i den här veckan, onsdag.., hur har du det på torsdag då, om vi skulle ta torsdagen? Tors.., ja, jag jobbar ju torsdag. Du jobbar på torsdag? A:


F:
A: Jo.


F:
A: Men på onsdag då kan vi träffa dig? Okej. Då gör vi så att jag ringer dig och bestämmer med dig närmare då och då litar jag på att du finns i Espo då?


F:
A: Mm.


F: J
A: och då tar vi en, en finsk polis med oss som tolkar och hjälper oss, går det bra det? Ja, det går bra.


F: Jättebra Lasse. < < { J
A:


F: Tack för att du ringde mig, ha det br
a, hej.

Неј.

/sb

PM

Nationella Operativa Avdelningen

2015-08-13

Städning av oregad? hylla i "lilla arkivet”.

I en gUL mapp märkt ”skjutlistor", hittades medlemsmatriklar från31 dec 1985,tol från

daterad 1986 1 latalistor från

slagningar är bifogade.teförening förekommer sedan tidigare underoch har regats in under nr 3.HANDLINGARNA BEHÖVER EJ KOPIERAS FÖRVARAS I PLASTFICKA I ORGINALPÄRM.

Stockholm 2015-08-13

Pol-2015-08-13 X21734-2 PM om upphittade handlingar om Stockholms försvars skytteförening.pdf

Pol-2015-08-13 X21734-2 PM om upphittade handlingar om Stockholms försvars skytteförening.pdf

PM

Nationella Operativa Avdelningen

2015-08-13

Städning av oregad? hylla i "lilla arkivet”.

I en gUL mapp märkt ”skjutlistor", hittades medlemsmatriklar från31 dec 1985,tol från

daterad 1986 1 latalistor från

slagningar är bifogade.teförening förekommer sedan tidigare underoch har regats in under nr 3.HANDLINGARNA BEHÖVER EJ KOPIERAS FÖRVARAS I PLASTFICKA I ORGINALPÄRM.

Stockholm 2015-08-13

Maj Norström uppgav, att Stockholms polisstyrelses beslut att försätta polismannen Stellan Åkerbring i indisponibilitet efter ett påstått uttalande från denne efter mordet, fått henne att engagera sig i denna fråga.

Hon har skrivit insändare till polistidningen, JO-anmält polisstyrelsen mm.

Efter ett inslag i radioprogrammet kanalen, där det påstods att Stellan Åkerbring samt Carl Gustav Östling skulle vara medlemmar i en förening vid namn Societas Avantės Gardie, har Maj Norström

på egen hand forskat i denna sak. I inslaget hade enligt Maj Norström Stellan Åkerbring intervjuats och då förnekat kännedom om föreningen.

Maj Norström har per telefon haft kontakt med föreningens kassör och juridiskt ansvarige. Vid namn Tomas Noren.

För Maj Norström erkände Tomas Noren att vare sig Stellan Åkerbring eller Carl Gustav Östling någonsin varit medlemmar i föreningen.

Noren hade träffat dessa båda på en gårdsfest och då lärt känna dem till namn.

I samband med att föreningen senare ansökte hos Närradionämnden om tillstånd till närradiosändningar satte Tomas Noren upp Stellan Åkerbrings och Carl Gustav Östlings namn på en närvarolista från ett föreningsmöte, trots att de aldrig varit på något sådant.

Syftet var att ge Närradionämnden intrycket att föreningen var större än vad som egentligen var fallet.

Enligt Maj Norström är det denna falska handling som är grunden för påståendet i kanalen. på begäran av Maj Norström har Tomas Noren, till henne, skriftligen erkänt sitt tilltag.

Maj Norström vill nu skicka kopior på detta samt andra handlingar som berör Stellan Åkerbring och Carl Gustav Östling till utredningen.

Kopior har tidigare skickats till RPS Chefsjurist Ulf Berg samt till JO.

Anknytning:
DC 2237 (Tidigt tips om Carl Gustav Östling från gammal klasskamrat)

Uppslag:DC2237-04-B (Referens behövs )

D9395

HE12348

DC10068 (Carl Gustav Östling och Stellan Åkebrings besök på USA:s ambassad 6 mån efter mordet.)

I9273 (Om kulturföreningen Societas Avantus Gardiae)

020379

Pol-1992-02-24 1215 DC14491 Förhör med Maj Norström om Åkerbrink och Östling i SAG.pdf

Pol-1992-02-24 1215 DC14491 Förhör med Maj Norström om Åkerbrink och Östling i SAG.pdf

Maj Norström uppgav, att Stockholms polisstyrelses beslut att försätta polismannen Stellan Åkerbring i indisponibilitet efter ett påstått uttalande från denne efter mordet, fått henne att engagera sig i denna fråga.

Hon har skrivit insändare till polistidningen, JO-anmält polisstyrelsen mm.

Efter ett inslag i radioprogrammet kanalen, där det påstods att Stellan Åkerbring samt Carl Gustav Östling skulle vara medlemmar i en förening vid namn Societas Avantės Gardie, har Maj Norström

på egen hand forskat i denna sak. I inslaget hade enligt Maj Norström Stellan Åkerbring intervjuats och då förnekat kännedom om föreningen.

Maj Norström har per telefon haft kontakt med föreningens kassör och juridiskt ansvarige. Vid namn Tomas Noren.

För Maj Norström erkände Tomas Noren att vare sig Stellan Åkerbring eller Carl Gustav Östling någonsin varit medlemmar i föreningen.

Noren hade träffat dessa båda på en gårdsfest och då lärt känna dem till namn.

I samband med att föreningen senare ansökte hos Närradionämnden om tillstånd till närradiosändningar satte Tomas Noren upp Stellan Åkerbrings och Carl Gustav Östlings namn på en närvarolista från ett föreningsmöte, trots att de aldrig varit på något sådant.

Syftet var att ge Närradionämnden intrycket att föreningen var större än vad som egentligen var fallet.

Enligt Maj Norström är det denna falska handling som är grunden för påståendet i kanalen. på begäran av Maj Norström har Tomas Noren, till henne, skriftligen erkänt sitt tilltag.

Maj Norström vill nu skicka kopior på detta samt andra handlingar som berör Stellan Åkerbring och Carl Gustav Östling till utredningen.

Kopior har tidigare skickats till RPS Chefsjurist Ulf Berg samt till JO.

Anknytning:
DC 2237 (Tidigt tips om Carl Gustav Östling från gammal klasskamrat)

Uppslag:DC2237-04-B (Referens behövs )

D9395

HE12348

DC10068 (Carl Gustav Östling och Stellan Åkebrings besök på USA:s ambassad 6 mån efter mordet.)

I9273 (Om kulturföreningen Societas Avantus Gardiae)

020379

Förfrågan till vaktdistrikt och polisdistrikt angående polispatruller och fordon i tjänst 1986-02-28 - 1986-03-01


A6594

E1817-6

Pol-A6797-00 Lista polispatruller under mordnatten.pdf

Pol-A6797-00 Lista polispatruller under mordnatten.pdf

Förfrågan till vaktdistrikt och polisdistrikt angående polispatruller och fordon i tjänst 1986-02-28 - 1986-03-01


A6594

E1817-6

I Stockholms polisdistrikt fanns under tiden 1986-02-28 21:00 till 1986-03-01 03:00 64 stycken polismålade fordon fördelade enligt följande:

Beteckn. Vaktdistrikt Fordon
VD 1 Norrmalm 8
VD 2 Östermalm 10
VD 3 Södermalm 8
VD 4 Farsta 5
VD 5 Skärholmen 7
VD 6 Vällingby 5
VD 7 Arlanda 4
OC Ordning Central 7
OT Ordning T (Trafikavd.) 7
TS TS (T-banesektion) 3
Total Stockholm pd 64


Besättningarna i dessa har tillställts frågeformulär med begäran om uppgifter avseende fordonstyp, anropssignal, klädsel och positioner vid tidpunkterna 1986-02-28 20:30 - då makarna Palme lämnade bostaden - och 23:21 - då mordet skedde.

Svaren på positionsfrågorna har överlag varit precisa avseende det senare klockslaget medan man varit osäker rörande det tidigare.

Av distriktets bilar befann sig 34 i Stockholms centrala delar vid tiden för mordet.

Dessa patrullers positioner finns redovisade på särskild karta.

Distriktets övriga tjänstgörande fordon befann sig i sina respektive vaktdistrikt. Dessa har inte redovisats med exakta positioner på karta.

Civila fordon
Spaningssektionen har centralt tillställts motsvarande frågeformulär för distribuering till berörd personal.

19 svar har inkommit från personal vid RPS, KSN, KSB, KKT, KSA och KSC.

Ett antal av de civiltjänstgörande polismännen sysslade med mer eller mindre fast bevakning av narkotikaobjekt.

De har då spanat från lägenheter eller bilar. Samtidigt har man rört sig till fots utomhus.

Frågan om bilmärke har visat sig svårbesvarad. Detta på grund av att man arbetar med mängder av leasade fordon som ständigt byts,

10 av de civila enheterna har uppgivit att de befann sig i Stockholms centrala delar vid tiden för mordet. Dessa har redovisats på karta.

Pol-A6797-00 Lista polispatruller under mordnatten.pdf

Pol-A6797-00 Lista polispatruller under mordnatten.pdf

I Stockholms polisdistrikt fanns under tiden 1986-02-28 21:00 till 1986-03-01 03:00 64 stycken polismålade fordon fördelade enligt följande:

Beteckn. Vaktdistrikt Fordon
VD 1 Norrmalm 8
VD 2 Östermalm 10
VD 3 Södermalm 8
VD 4 Farsta 5
VD 5 Skärholmen 7
VD 6 Vällingby 5
VD 7 Arlanda 4
OC Ordning Central 7
OT Ordning T (Trafikavd.) 7
TS TS (T-banesektion) 3
Total Stockholm pd 64


Besättningarna i dessa har tillställts frågeformulär med begäran om uppgifter avseende fordonstyp, anropssignal, klädsel och positioner vid tidpunkterna 1986-02-28 20:30 - då makarna Palme lämnade bostaden - och 23:21 - då mordet skedde.

Svaren på positionsfrågorna har överlag varit precisa avseende det senare klockslaget medan man varit osäker rörande det tidigare.

Av distriktets bilar befann sig 34 i Stockholms centrala delar vid tiden för mordet.

Dessa patrullers positioner finns redovisade på särskild karta.

Distriktets övriga tjänstgörande fordon befann sig i sina respektive vaktdistrikt. Dessa har inte redovisats med exakta positioner på karta.

Civila fordon
Spaningssektionen har centralt tillställts motsvarande frågeformulär för distribuering till berörd personal.

19 svar har inkommit från personal vid RPS, KSN, KSB, KKT, KSA och KSC.

Ett antal av de civiltjänstgörande polismännen sysslade med mer eller mindre fast bevakning av narkotikaobjekt.

De har då spanat från lägenheter eller bilar. Samtidigt har man rört sig till fots utomhus.

Frågan om bilmärke har visat sig svårbesvarad. Detta på grund av att man arbetar med mängder av leasade fordon som ständigt byts,

10 av de civila enheterna har uppgivit att de befann sig i Stockholms centrala delar vid tiden för mordet. Dessa har redovisats på karta.

Uppslag A612-00

RIKSLARM 1986-03-01 02:05:42


MORD, STOCKHOLMS PD.

Signalement på gärningsmän efter beskjutning av Sveriges Statsminister.

2 gärningsmän, 40-45 år, mörkhåriga, en av gärningsmännen är påfallande lång, en av männen var iklädd mörkblå täckjacka, tillhör eventuellt Ustasja-rörelsen.

Meddela polisen Stockholm, CV, tfn 08-769 30 00.

T1669Referens behövs

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Uppslag A612-00

RIKSLARM 1986-03-01 02:05:42


MORD, STOCKHOLMS PD.

Signalement på gärningsmän efter beskjutning av Sveriges Statsminister.

2 gärningsmän, 40-45 år, mörkhåriga, en av gärningsmännen är påfallande lång, en av männen var iklädd mörkblå täckjacka, tillhör eventuellt Ustasja-rörelsen.

Meddela polisen Stockholm, CV, tfn 08-769 30 00.

T1669Referens behövs

Uppslag A612-01

RIKSLARM, 1986-03-01 05:06:24


KOMPLETTERING TILL RIKSLARM, 1986-03-01 02:05:42 ,
ANGÅENDE MORD,
STOCKHOLMS PD

Den tidigare uppgiften om eventuella tillhörigheten till Ustasjarörelsen är ej längre aktuell.

Larmet i övrigt kvarstår.

T1670Referens behövs

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Uppslag A612-01

RIKSLARM, 1986-03-01 05:06:24


KOMPLETTERING TILL RIKSLARM, 1986-03-01 02:05:42 ,
ANGÅENDE MORD,
STOCKHOLMS PD

Den tidigare uppgiften om eventuella tillhörigheten till Ustasjarörelsen är ej längre aktuell.

Larmet i övrigt kvarstår.

T1670Referens behövs

Uppslag A612-02

RIKSLARM, 1986-03-01 09:14:45


  • KOMPLETTERING TILL RIKSLARM,

1986-03-01 02:05:42 ,
1986-03-01 05:06:24
ANGÅENDE MORD,

STOCKHOLMS PD

FÖLJANDE FORDON BEGÄRES EFTERSPANAT

Pb Opel kadett, vit.

Personer som finns i fordonet skall inställas till KK1 i Stockholm för förhör. Tfn 09-760 41 04. Beslut om häktningsförhandling finnes.

A612-02

T1671

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Uppslag A612-02

RIKSLARM, 1986-03-01 09:14:45


  • KOMPLETTERING TILL RIKSLARM,

1986-03-01 02:05:42 ,
1986-03-01 05:06:24
ANGÅENDE MORD,

STOCKHOLMS PD

FÖLJANDE FORDON BEGÄRES EFTERSPANAT

Pb Opel kadett, vit.

Personer som finns i fordonet skall inställas till KK1 i Stockholm för förhör. Tfn 09-760 41 04. Beslut om häktningsförhandling finnes.

A612-02

T1671

Uppslag A612-03

RIKSLARM, 1986-03-01 10:43:33


KOMPLETTERING TILL RIKSLARM,
1986-03-01 02:05:42 ,
1986-03-01 05:06:24 ,
1986-03-01 09:14:45 ,

ANGÅENDE MORD, STOCKHOLMS PD

Ärendet handlägges våldsroteln, Stockholms pd, tfn 08-7694100.

Tips angående händelsen mottages på följande teiefonnr: 08-7694105, 08-7694118 till särskilda tipsmottagare.

Kommunikation med terminal skall ske på följande terminalnummer: 010396-010397 samt 011300-011301 vilka är placerade på Våldsroteln.


A612-03

T1672

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Uppslag A612-03

RIKSLARM, 1986-03-01 10:43:33


KOMPLETTERING TILL RIKSLARM,
1986-03-01 02:05:42 ,
1986-03-01 05:06:24 ,
1986-03-01 09:14:45 ,

ANGÅENDE MORD, STOCKHOLMS PD

Ärendet handlägges våldsroteln, Stockholms pd, tfn 08-7694100.

Tips angående händelsen mottages på följande teiefonnr: 08-7694105, 08-7694118 till särskilda tipsmottagare.

Kommunikation med terminal skall ske på följande terminalnummer: 010396-010397 samt 011300-011301 vilka är placerade på Våldsroteln.


A612-03

T1672

Uppslag A612-04

RIKSLARM, 1986-03-01 10:52:44


AVLYSNING.

Den tidigare utlarmade personbilen har anträffats.

Rikslarm 1986-03-01 09:14:45 avlyses.


A612-04

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Uppslag A612-04

RIKSLARM, 1986-03-01 10:52:44


AVLYSNING.

Den tidigare utlarmade personbilen har anträffats.

Rikslarm 1986-03-01 09:14:45 avlyses.


A612-04

Uppslag A612-05

RIKSLARM, 1986-03-23 12:03:32


Mordet på statsminister Olof Palme.

Spaningarna efter Olof Palmes mördare bedrivs på bred front.

För att ta tillvara alla möjligheter att få mordet uppklarat är det angeläget att alla polismän frågar varje person som de kommer i kontakt med i tjänsten om de har upplysningar eller har gjort iakttagelser som kan sättas i samband med mordet.

Det gäller särskilt personer som hörs i brottsutredningar.

Uppgifter som kan vara av intresse skall redovisas på blanketten Spaningsuppslag eller per telefon till spaningsledningen tel. 08-769 3000.

Hans Holmér
Länspolismästare


19913 PD STH S

1986-03-23


A612-05

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Pol-Okänt datum A612-00 Rikslarmen.pdf

Uppslag A612-05

RIKSLARM, 1986-03-23 12:03:32


Mordet på statsminister Olof Palme.

Spaningarna efter Olof Palmes mördare bedrivs på bred front.

För att ta tillvara alla möjligheter att få mordet uppklarat är det angeläget att alla polismän frågar varje person som de kommer i kontakt med i tjänsten om de har upplysningar eller har gjort iakttagelser som kan sättas i samband med mordet.

Det gäller särskilt personer som hörs i brottsutredningar.

Uppgifter som kan vara av intresse skall redovisas på blanketten Spaningsuppslag eller per telefon till spaningsledningen tel. 08-769 3000.

Hans Holmér
Länspolismästare


19913 PD STH S

1986-03-23


A612-05

Rikskriminalpolisen
Utredningsroteln
Palmeenheten


PROMEMORIA


Torsdagen 1997-04-17 08:30 telefonkontaktades fd kriminalinspektören Alf Andersson, RKP per telefon 08-560 44 787 med anledning av att han framfört önskemål om att bli kontaktad.

Han uppgav i sak:

Onsdagen 1997-04-16 blev han i sin bostad kontaktad per telefon av Gio Petré som han i sin tidigare verksamhet i palmeutredningen haft ett flertal kontakter med.

Gio Petré som under många år sammanlevt med Alf Enerström framförde nu bekymmer .

Gio Petré förklarade bl a att Alf Enerström . Han tror att det är han som styr Sverige, men känner sig samtidigt jagad av statsminister Göran Persson.

Enligt obekräftad uppgift skall Alf Enerström varit föremål för polisomhändertagande måndagen 1997-04-14 vid Sergels torg i Stockholm.

Det kan inte uteslutas att Alf Enerström gör försök att iscensätta angrepp på någon av vårt lands politiska företrädare.

Gio Petré har telefon

1997-04-17
Kopia av denna handling överlämnas till Säpo för eventuellt vidare åtgärder.

Stockholm 1997-04-17

(Namnteckning)
Lars Jonsson
Kriminalkommissarie

Pol-1997-04-17 0830 DA14244-09-D PM om samtal med Gio Petre.pdf

Pol-1997-04-17 0830 DA14244-09-D PM om samtal med Gio Petre.pdf

Rikskriminalpolisen
Utredningsroteln
Palmeenheten


PROMEMORIA


Torsdagen 1997-04-17 08:30 telefonkontaktades fd kriminalinspektören Alf Andersson, RKP per telefon 08-560 44 787 med anledning av att han framfört önskemål om att bli kontaktad.

Han uppgav i sak:

Onsdagen 1997-04-16 blev han i sin bostad kontaktad per telefon av Gio Petré som han i sin tidigare verksamhet i palmeutredningen haft ett flertal kontakter med.

Gio Petré som under många år sammanlevt med Alf Enerström framförde nu bekymmer .

Gio Petré förklarade bl a att Alf Enerström . Han tror att det är han som styr Sverige, men känner sig samtidigt jagad av statsminister Göran Persson.

Enligt obekräftad uppgift skall Alf Enerström varit föremål för polisomhändertagande måndagen 1997-04-14 vid Sergels torg i Stockholm.

Det kan inte uteslutas att Alf Enerström gör försök att iscensätta angrepp på någon av vårt lands politiska företrädare.

Gio Petré har telefon

1997-04-17
Kopia av denna handling överlämnas till Säpo för eventuellt vidare åtgärder.

Stockholm 1997-04-17

(Namnteckning)
Lars Jonsson
Kriminalkommissarie

Uppföljning av tips L 861

Hellgren stod i biljettkön när han såg Olof och Lisbeth Palme. Han tror att Palme redan hämtat sina biljetter. Verkade som Palme väntade på någon. Satt med sina vänner på rad 5 platserna 83-85. Reargerade inte för någonting under eller efter bioföreställningen, föreställningen var slut kl 2310 enl Hellgrens klocka. De gick ut ur biografen genom att gå framför den främsta bänkraden. Efteråt stod sällskapet utanför Grand och samtalade en kort stund. Hellgren tyckte det var kallt och blåsigt och gick efter en kort stund hemåt. Han gick Sveavägen på östra sidan mot Kungsgatan. Han gick från Grand 2315,_passerade Tunnelgatan kl 2320 och Saga på Kungsgatan närmare 2325 Han var hemma i bostaden påstrax efter 2330. Särskild tillfrågad om han lagt märke till » parkerade bilar, personer ovs uppger Hellgren att eftersom han frös gick han raskt mot hemnet och var inte alls uppmärksam på omgivningen. Han såg ej heller någon bekant på vägen hem. Han uppger att på Kungsgatan var det mycket yngre personer i rörelse. AAA

yngre publik vid de bänkrade som vid de främre bänkradema

Lörnlad

Pol-1986-03-08 1800 L1919-2 Förhör med Lars-Åke Hellgren.pdf

Pol-1986-03-08 1800 L1919-2 Förhör med Lars-Åke Hellgren.pdf

Uppföljning av tips L 861

Hellgren stod i biljettkön när han såg Olof och Lisbeth Palme. Han tror att Palme redan hämtat sina biljetter. Verkade som Palme väntade på någon. Satt med sina vänner på rad 5 platserna 83-85. Reargerade inte för någonting under eller efter bioföreställningen, föreställningen var slut kl 2310 enl Hellgrens klocka. De gick ut ur biografen genom att gå framför den främsta bänkraden. Efteråt stod sällskapet utanför Grand och samtalade en kort stund. Hellgren tyckte det var kallt och blåsigt och gick efter en kort stund hemåt. Han gick Sveavägen på östra sidan mot Kungsgatan. Han gick från Grand 2315,_passerade Tunnelgatan kl 2320 och Saga på Kungsgatan närmare 2325 Han var hemma i bostaden påstrax efter 2330. Särskild tillfrågad om han lagt märke till » parkerade bilar, personer ovs uppger Hellgren att eftersom han frös gick han raskt mot hemnet och var inte alls uppmärksam på omgivningen. Han såg ej heller någon bekant på vägen hem. Han uppger att på Kungsgatan var det mycket yngre personer i rörelse. AAA

yngre publik vid de bänkrade som vid de främre bänkradema

Lörnlad

Våldsroteln

1987-04-02

tel 06-769 30 00

Ni har tidigare lämnat uppgifter i utredningen av mordet på Olof Palme då ni befann er vid biografen Grand mordkvällen. Flera personer har lämnat signalement suppgifter på män som uppehållit sig vid biografen och området runt omkring. I flera fall är det andra biobesökare som beskrivits. För att kunna " sortera bort " dessa signalement skulle vi vara mycket tacksamma om ni fyllde i nedanstående uppgifter och återsände dessa i bifogat svarskuvert. Texta gärna.

Era egna signalement suppgifter avseende kvällen den 28 februari 1986:

Ålder...30 ár... längd. 185cm. kroppsbyggnad... Ordinar ...blend

... hårlängd.,

A. Coryne sada.6m). ?.. Hij...... övrigt..korzheiskoch... ( även ev huvudbonad )... Bl...kort.jaskore.coinbart legacy.ingeburedbonadni till någonting utanför biografen?.. Staraude.ca. 5 min istorier

c.ftad.med...2..risota.com.2.2...med.min. Tilrara. vilket håll gick ni på Sveavägen när ni lämnade biografen? /vänster

Söderut /höger.vivios

/höger ni Olof Palme vid något tillfälle eller såg ni någon annan gjorde det?. Ne

Low-Anke Hellgrenfödelse

.bostadel

tfn dagtid.....

Om ni vill lämna ytterlijare upplysningar kan ni notera dessa på baksidan.

hälsningar och tack för hjalpen

våldsrotein i Stockholm

Pol-1986-03-08 1800 L1919-2 Förhör med Lars-Åke Hellgren.pdf

Pol-1986-03-08 1800 L1919-2 Förhör med Lars-Åke Hellgren.pdf

Våldsroteln

1987-04-02

tel 06-769 30 00

Ni har tidigare lämnat uppgifter i utredningen av mordet på Olof Palme då ni befann er vid biografen Grand mordkvällen. Flera personer har lämnat signalement suppgifter på män som uppehållit sig vid biografen och området runt omkring. I flera fall är det andra biobesökare som beskrivits. För att kunna " sortera bort " dessa signalement skulle vi vara mycket tacksamma om ni fyllde i nedanstående uppgifter och återsände dessa i bifogat svarskuvert. Texta gärna.

Era egna signalement suppgifter avseende kvällen den 28 februari 1986:

Ålder...30 ár... längd. 185cm. kroppsbyggnad... Ordinar ...blend

... hårlängd.,

A. Coryne sada.6m). ?.. Hij...... övrigt..korzheiskoch... ( även ev huvudbonad )... Bl...kort.jaskore.coinbart legacy.ingeburedbonadni till någonting utanför biografen?.. Staraude.ca. 5 min istorier

c.ftad.med...2..risota.com.2.2...med.min. Tilrara. vilket håll gick ni på Sveavägen när ni lämnade biografen? /vänster

Söderut /höger.vivios

/höger ni Olof Palme vid något tillfälle eller såg ni någon annan gjorde det?. Ne

Low-Anke Hellgrenfödelse

.bostadel

tfn dagtid.....

Om ni vill lämna ytterlijare upplysningar kan ni notera dessa på baksidan.

hälsningar och tack för hjalpen

våldsrotein i Stockholm

beträffande:

HELLGREN, Lars-Ake (A BE C DE Utfärdat i AB_län, 781101 Fordon saknas

Förekommer ej

Förekomaner ej

Förekommer ej

Innehar pass. Utf. 870903 L:185 HFÄ:Mellanblond Ö:Blå

med adress som ovan. Gift.

Pol-1986-03-08 1800 L1919-2 Förhör med Lars-Åke Hellgren.pdf

Pol-1986-03-08 1800 L1919-2 Förhör med Lars-Åke Hellgren.pdf

beträffande:

HELLGREN, Lars-Ake (A BE C DE Utfärdat i AB_län, 781101 Fordon saknas

Förekommer ej

Förekomaner ej

Förekommer ej

Innehar pass. Utf. 870903 L:185 HFÄ:Mellanblond Ö:Blå

med adress som ovan. Gift.

häktet i Stockholm

Rotel

Box ...52

upprättad av

Avvisiterad av

läsligt namn

läsligi nainn

| Wiktor ya noAntal

Svensk valuta Utländsk valuta

/fickur /solglas

Bankbok nr

ID-kort nr

Lånekontor

Lånekontor

Lånekontor

, licha

Löpnr .230.3.. den 12/3 1986

.

3 : (tu!yb24fssou. Ale hennart Wiktor

144,20 Checkhäfte/checker Ssd sb krooni

SL-kort in q

LP anno ben 1913 1986 kl 16.00

Hall Fri genom: C&K G Sirensson

/vantar /fick/slid /hatt /box

Köpkort Körkort/trafikkort Pantkvitto nr Pantkvitto.nr Pantkvitto nr Pantkvitto nr Pass/sv/uti Pensionsbrev Sjukförs besked

Lånekontor

Sprit i spritskåpet Kollin i förrådet

isk

I bruk

/trä/stövlar /axel/bag/portf

Utkvitterat:

JE

Luah Pis on 16.00

Pol-1986-03-12 N3000-Q Avvisiteringsrapport-häktet-Victor-Gunnarsson.pdf

Pol-1986-03-12 N3000-Q Avvisiteringsrapport-häktet-Victor-Gunnarsson.pdf

häktet i Stockholm

Rotel

Box ...52

upprättad av

Avvisiterad av

läsligt namn

läsligi nainn

| Wiktor ya noAntal

Svensk valuta Utländsk valuta

/fickur /solglas

Bankbok nr

ID-kort nr

Lånekontor

Lånekontor

Lånekontor

, licha

Löpnr .230.3.. den 12/3 1986

.

3 : (tu!yb24fssou. Ale hennart Wiktor

144,20 Checkhäfte/checker Ssd sb krooni

SL-kort in q

LP anno ben 1913 1986 kl 16.00

Hall Fri genom: C&K G Sirensson

/vantar /fick/slid /hatt /box

Köpkort Körkort/trafikkort Pantkvitto nr Pantkvitto.nr Pantkvitto nr Pantkvitto nr Pass/sv/uti Pensionsbrev Sjukförs besked

Lånekontor

Sprit i spritskåpet Kollin i förrådet

isk

I bruk

/trä/stövlar /axel/bag/portf

Utkvitterat:

JE

Luah Pis on 16.00

POLISDISTRIKT H

Datum 860317 från Teter eu. rotel Klin

centralregistret & Å en à e

.

te74169

(efternamn, fullst förnamn, ev tid efternamn)

F-år

-nin -dag

-nrGunnarsson Åke dennaud Viktor

Adress enl senaste mantalsregister

Datareg

Foto nr

år

(kopia kan erhållas från H3C)

Personakt nr

P-akt REKVIRERAS

Fersonakt ej på plats

Kvitterad av

ro tel

iel

datum

REKVIRERAS

Reg. utdrag från PBR-reg

simus

ejáratina

tändigt

från och med

of

Reg. besked från PBR-reg REKVIRERAS

Fullständigt

från och med

år

Klara anmälningar (om ej p-akt)

ANAÄLNINGAR

rote]

utredningsman

mum

tel

Slagning verkställd vid centralregistret

datum_860317

ung

av

stad

I.

Pol-1986-03-17 N3000-00-P Begäran-Registerslagning-Victor-Gunnarsson.pdf

Pol-1986-03-17 N3000-00-P Begäran-Registerslagning-Victor-Gunnarsson.pdf

POLISDISTRIKT H

Datum 860317 från Teter eu. rotel Klin

centralregistret & Å en à e

.

te74169

(efternamn, fullst förnamn, ev tid efternamn)

F-år

-nin -dag

-nrGunnarsson Åke dennaud Viktor

Adress enl senaste mantalsregister

Datareg

Foto nr

år

(kopia kan erhållas från H3C)

Personakt nr

P-akt REKVIRERAS

Fersonakt ej på plats

Kvitterad av

ro tel

iel

datum

REKVIRERAS

Reg. utdrag från PBR-reg

simus

ejáratina

tändigt

från och med

of

Reg. besked från PBR-reg REKVIRERAS

Fullständigt

från och med

år

Klara anmälningar (om ej p-akt)

ANAÄLNINGAR

rote]

utredningsman

mum

tel

Slagning verkställd vid centralregistret

datum_860317

ung

av

stad

I.

  • 8200 120 PROTOKOLL fört vid fortsatt förhör med Ainasoja, Lasse Matti. Personnr:Tid: 89-09-19 KT 1420. Förhöret hållet i anledning av den tidigare delgivna misstanken om grovt rån i Mockfjärd den 27 Okt 1983. Förhörsplats: Allmänna häktet, Falun Förhörsledare: Bengt Ödmark

och Gunnar Johansson, rikskriminalen. Närvarande vid förhöret: aukt. tolken; offentl försvarare aav Jonan matts, Rättvik.

om

som

Fråga: Ainasoja tillfrågas åter hur han ställer sig till den tidigare delgivna misstanken. Svar: Ainasoja förnekar alltjämt brott. Fråga: Aina soja upplyses att eftersom det i Haparanda tiligripna vapnet, dvs Smith and Wesson 357 Magnum och tillhörande ammunition av typen Winchester Metal Piercing, tillgripet vid samma tillfälle, spelar en central roll i Mockfjärdsutredningen så tillfrågas Ainasoja när, var och vem till honom överlämnat det här vapnet och ammunitionen

som här är i fråga. Svar: Ainasoja uppger, svar på frågan, att han vare sig haft ammunition eller vapen i sin besittning. Fråga: Känner Ainasoja en person vid namnSvar: Han uppger att han någon gång har träffat en sådan person i Göteborg. Fråga: I vilket sammanhang träffade Ainasojasom

Svar: Ainasoja har en uppfattning om

att han har träffati samband med narkotika. Fråga: Finns det någon anledning för Ainasoja att vara ovän med9/10-89 had

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

  • 8200 120 PROTOKOLL fört vid fortsatt förhör med Ainasoja, Lasse Matti. Personnr:Tid: 89-09-19 KT 1420. Förhöret hållet i anledning av den tidigare delgivna misstanken om grovt rån i Mockfjärd den 27 Okt 1983. Förhörsplats: Allmänna häktet, Falun Förhörsledare: Bengt Ödmark

och Gunnar Johansson, rikskriminalen. Närvarande vid förhöret: aukt. tolken; offentl försvarare aav Jonan matts, Rättvik.

om

som

Fråga: Ainasoja tillfrågas åter hur han ställer sig till den tidigare delgivna misstanken. Svar: Ainasoja förnekar alltjämt brott. Fråga: Aina soja upplyses att eftersom det i Haparanda tiligripna vapnet, dvs Smith and Wesson 357 Magnum och tillhörande ammunition av typen Winchester Metal Piercing, tillgripet vid samma tillfälle, spelar en central roll i Mockfjärdsutredningen så tillfrågas Ainasoja när, var och vem till honom överlämnat det här vapnet och ammunitionen

som här är i fråga. Svar: Ainasoja uppger, svar på frågan, att han vare sig haft ammunition eller vapen i sin besittning. Fråga: Känner Ainasoja en person vid namnSvar: Han uppger att han någon gång har träffat en sådan person i Göteborg. Fråga: I vilket sammanhang träffade Ainasojasom

Svar: Ainasoja har en uppfattning om

att han har träffati samband med narkotika. Fråga: Finns det någon anledning för Ainasoja att vara ovän med9/10-89 had

Ainasoja, Lasse MattiSvar: Ainasoja är ej ovän med, Huruvida nyser agg till honom själv, kan han inte svara på.

vara

Fråga:har i förhör lämnat vissa uppgifter som kan

besvarande för Aina soja i Mockfjärdsutredningen. Kan han ange något skäl varförskulle lämna dessa uppgifter? Svar: Ainasoja kan inte någon anledning till varförlämnat dessa uppgifter. Fråga: Känner Ainasoja en person vid namnse

Svar: Nej.Fråga: Känner Ainasoja en person vid namn (tidigare efternamn)?

Svar: Ja.

Fråga: Är Ainasoja ovän eller osams med?

Svar: Nej.

om

en

namn

Fråga: Har Ainasoja någon uppfattning omskulle ha någonting emot honom? Svar: Nej, det har han ingen uppfattning om. Fråga:har i förhör lämnat uppgifter som kan vara besvärahae Tor Ainasoja i den kommande Mockfjärdsutredningen. Kan Ainasoja se något skäl till varförskulle lämna sådana uppgifter? Svar: Ainasoja har ingen uppfattning i denna sak. Ainasoja underrättas

person vidi polisförhör uppgivit attköpte den aktuella_revoivern, dvs den revolver som tillgreps i Haparanda, avi en ort heter Rytikari

vecka efter det att unprottet hade inträffat i Haparanda. Fråga: Vad har Ainasoja att säga om denna uppgift? Svar: Ainasoja uppger

attochpåstått att Aina soja skulle ha köpt vapnet', men detta har nan inte gjort. Fråga:har även påstått attprovskjutit revolskott under en färd till kallax flygplats i Luleå. Vad har Aina soja att säga om denna uppgift? Svar: Ainasoja hạr ej provskjutit revolvern. Fråga: Om inte Ainasoja själv köpte vapnet, kan han uppge som i så fall gjorde detta?

som

en

vern

mea

3

vem

--

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Ainasoja, Lasse MattiSvar: Ainasoja är ej ovän med, Huruvida nyser agg till honom själv, kan han inte svara på.

vara

Fråga:har i förhör lämnat vissa uppgifter som kan

besvarande för Aina soja i Mockfjärdsutredningen. Kan han ange något skäl varförskulle lämna dessa uppgifter? Svar: Ainasoja kan inte någon anledning till varförlämnat dessa uppgifter. Fråga: Känner Ainasoja en person vid namnse

Svar: Nej.Fråga: Känner Ainasoja en person vid namn (tidigare efternamn)?

Svar: Ja.

Fråga: Är Ainasoja ovän eller osams med?

Svar: Nej.

om

en

namn

Fråga: Har Ainasoja någon uppfattning omskulle ha någonting emot honom? Svar: Nej, det har han ingen uppfattning om. Fråga:har i förhör lämnat uppgifter som kan vara besvärahae Tor Ainasoja i den kommande Mockfjärdsutredningen. Kan Ainasoja se något skäl till varförskulle lämna sådana uppgifter? Svar: Ainasoja har ingen uppfattning i denna sak. Ainasoja underrättas

person vidi polisförhör uppgivit attköpte den aktuella_revoivern, dvs den revolver som tillgreps i Haparanda, avi en ort heter Rytikari

vecka efter det att unprottet hade inträffat i Haparanda. Fråga: Vad har Ainasoja att säga om denna uppgift? Svar: Ainasoja uppger

attochpåstått att Aina soja skulle ha köpt vapnet', men detta har nan inte gjort. Fråga:har även påstått attprovskjutit revolskott under en färd till kallax flygplats i Luleå. Vad har Aina soja att säga om denna uppgift? Svar: Ainasoja hạr ej provskjutit revolvern. Fråga: Om inte Ainasoja själv köpte vapnet, kan han uppge som i så fall gjorde detta?

som

en

vern

mea

3

vem

--

Aina soja, Lasse Matti

Svar: Som Ainasoja minns, var detsom köpte vapnet. Ainasoja känner till sistnämnda UPPSitten genom att läsa förhörsprotokoll från polisutredningen vad gäller Bruzaholmsutredningen. Fråga: Hur väl känner du? Fråga:þar i polisförhör berättat att han vet att Lasse Ainasoja via rånet i Mockfjärd var innehavare av en 357:a samt patroner till densamma. Hur kanha en sådan kunskap? Svar: Ainasoja 'har svårt att förklara hurkan ha sådan kunskap. Fråga: känner Aina soja

person'?vid

namnen

en

Svar: Aina soja känner henne inte.

Fråga:har berättat atthar besökt henne vid ett par' tinirailen under år 1983. Svar: Ainasoja uppger att han har träffat en hel del personer, men kan inte komma ihåg annat än att han har träffat just henne. Fråga: känner Ainasoja en person vid namnSvar: Ja, han kännerFråga:har uppgivit att hennes sammanträffande med Aina soja skeage hemma hoser Ainasoja efter detta klargörande ihåg att han kä Svar: Ainasoja kommer likväl ej ihåg någon vid namnetFråga: Hade Ainasoja tillgång till något visst fordon i slutet av 1983?

Svar: Ainasoja uppger att i Finland hade han en Ford Taunus, orange till färgen. Fråga: Hade Ainasoja tillgång till någon bil i Sverige?

Svar: Nej. Fråga: För att återgå till bekantskapen medtillfrågas Ainasoja om han gjort rån tillsammans mea 1 Svar: Nej. Fråga: Känner du till en ort i Sverige som heter Hedekas? Svar: Ainasoja känner inte till någon sådan ort.

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Aina soja, Lasse Matti

Svar: Som Ainasoja minns, var detsom köpte vapnet. Ainasoja känner till sistnämnda UPPSitten genom att läsa förhörsprotokoll från polisutredningen vad gäller Bruzaholmsutredningen. Fråga: Hur väl känner du? Fråga:þar i polisförhör berättat att han vet att Lasse Ainasoja via rånet i Mockfjärd var innehavare av en 357:a samt patroner till densamma. Hur kanha en sådan kunskap? Svar: Ainasoja 'har svårt att förklara hurkan ha sådan kunskap. Fråga: känner Aina soja

person'?vid

namnen

en

Svar: Aina soja känner henne inte.

Fråga:har berättat atthar besökt henne vid ett par' tinirailen under år 1983. Svar: Ainasoja uppger att han har träffat en hel del personer, men kan inte komma ihåg annat än att han har träffat just henne. Fråga: känner Ainasoja en person vid namnSvar: Ja, han kännerFråga:har uppgivit att hennes sammanträffande med Aina soja skeage hemma hoser Ainasoja efter detta klargörande ihåg att han kä Svar: Ainasoja kommer likväl ej ihåg någon vid namnetFråga: Hade Ainasoja tillgång till något visst fordon i slutet av 1983?

Svar: Ainasoja uppger att i Finland hade han en Ford Taunus, orange till färgen. Fråga: Hade Ainasoja tillgång till någon bil i Sverige?

Svar: Nej. Fråga: För att återgå till bekantskapen medtillfrågas Ainasoja om han gjort rån tillsammans mea 1 Svar: Nej. Fråga: Känner du till en ort i Sverige som heter Hedekas? Svar: Ainasoja känner inte till någon sådan ort.

Ainasoja, Lasse Matti

+

Hedekas

om

S

Fråga: Eftersomi förhör påstår att han varit delaktig i rån i

tillsammans med Ainasoja, tillfrågas Ainasoja återigen han inte har gjort rån tillsammans medSvar: Ainasoja uppger att "det var det dummaste." Fråga:har i förhör uppgivit att, som tidigare sagts, revolvern var iägo tills slutet av 1983.har vidare uppgivit att nan, en vecka efter rånet i Mocktjara, tog kontakt per telefon medför att få köpa tillbaka 357:an, menhade då sagt att nan hade gjort sig av med vapnet. Vilka kommentarer har Ainasoja till dessa uppgifter? Svar: Ainasoja uppger atthar en hjärnskada och att man därför inte kan taga hans uppgifter på allvar. Fråga: Uppgifter i utredningen gör gällande att under bianeringen av det K Bruzaholmsrånet, planerade man även rån i Mockfjärd eller i vart fall i Borlänge-trakten. Vilka kommentarer har Ainasoja till denna uppgift? Syar: Ainasoja har inte varit med om att planera det sistnämnda rånet. För att återknyta till frågeställningen om, så finns förhörsuppgifter frångor gallande

att Ainasoja ochtilisammans skulle ha utfört det. S k motorcykeiranet 1 Medekas. Till yttermera visso harmedgivit i förhör att så var fallet. Fråga: Ainasoja uppmanas att berätta hur det verkliga förhållandet är. Svar: Aina soja har ej alls deltagit i detta rån. Fråga: Har Ainasoja vid något tillfälle besökt Borlänge och i så fall när? Svar: Ainasoja uppskattar detta besök till början av 80-talet, 1980 eller ev 1987. Fråga: Ainasoja tillfrågas om han vid något tillfälle varit i Mockfjärd? Svar: Ainasoja har aldrig varit i Mockfjärd. Fråga: Har, eller har Ainasoja haft, familjeanknytning till Boriänge-trakten? Svar: Aina sojas har bott i Borlänge under slutet av

70, resp början av 80-talet.

som

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Ainasoja, Lasse Matti

+

Hedekas

om

S

Fråga: Eftersomi förhör påstår att han varit delaktig i rån i

tillsammans med Ainasoja, tillfrågas Ainasoja återigen han inte har gjort rån tillsammans medSvar: Ainasoja uppger att "det var det dummaste." Fråga:har i förhör uppgivit att, som tidigare sagts, revolvern var iägo tills slutet av 1983.har vidare uppgivit att nan, en vecka efter rånet i Mocktjara, tog kontakt per telefon medför att få köpa tillbaka 357:an, menhade då sagt att nan hade gjort sig av med vapnet. Vilka kommentarer har Ainasoja till dessa uppgifter? Svar: Ainasoja uppger atthar en hjärnskada och att man därför inte kan taga hans uppgifter på allvar. Fråga: Uppgifter i utredningen gör gällande att under bianeringen av det K Bruzaholmsrånet, planerade man även rån i Mockfjärd eller i vart fall i Borlänge-trakten. Vilka kommentarer har Ainasoja till denna uppgift? Syar: Ainasoja har inte varit med om att planera det sistnämnda rånet. För att återknyta till frågeställningen om, så finns förhörsuppgifter frångor gallande

att Ainasoja ochtilisammans skulle ha utfört det. S k motorcykeiranet 1 Medekas. Till yttermera visso harmedgivit i förhör att så var fallet. Fråga: Ainasoja uppmanas att berätta hur det verkliga förhållandet är. Svar: Aina soja har ej alls deltagit i detta rån. Fråga: Har Ainasoja vid något tillfälle besökt Borlänge och i så fall när? Svar: Ainasoja uppskattar detta besök till början av 80-talet, 1980 eller ev 1987. Fråga: Ainasoja tillfrågas om han vid något tillfälle varit i Mockfjärd? Svar: Ainasoja har aldrig varit i Mockfjärd. Fråga: Har, eller har Ainasoja haft, familjeanknytning till Boriänge-trakten? Svar: Aina sojas har bott i Borlänge under slutet av

70, resp början av 80-talet.

som

Ainasoja, Lasse Matti

annan

av

OM

Fråga: Har någon

Aina sojas släkt varit bosatt i Boriänge? Svar: Även hansbodde i Borlänge under samma tiasperiod. Fråga: Kommer Aina soja ihåg vilken adress sombodde på? Svar: Nej, han minns ej adressen. Fråga: Kan han erinra sig hansarbetade i Borlänge eller i Borlänge-trakten vid denna tid? Svar:

jobbade med fabriksarbete i Borlänge-trakten, enl vad Aina soja kommer ihåg. Fråga: Vilken kännedom har Ainasoja omSvar: Ainasoja känner ej alls. Fråga:har uppgivit att han umgicks medhan i detta umgänge även träffade Aina soja, varvid Lasse Ainasoja fick skjutsNorge. Kan Ainasoja i detta läge erinra sig vem |

är? Svar: Han minns, trots dessa uppgifter, ej vemär. Fråga: Uppgift gör gällande attskall ha barn tillsammans medsyster. Kan Aina soja i detta läge erinra sig vem Svar: Ainasoja kan ej erinra sig vemär. Fråga: Kan Ainasoja erinra sig om hade något fordon vid den period då han var bosatt i Borlänge!

ОСП

att

Svar: Han kan ej erinra sig detta.

Avbrott i förhöret kl 15.15.

Förhöret återupptaget under samma förutsättningar som ovan med början kl 15.25. Fråga: I Bruzeholmsutredningen har visats att lasse Ainasoja haft tillgång till den i tidigare nämnda tillgripna 357: an plus ammunition, Ainasoja tillfrågas åter om det är så att han haft tillgång till detta vapen resp ammunition, i vart fall under Bruza hoimsrånet? Svar: Aina soja anser att Bruza holmsutredningen är ett avslutat kapitel och han vill därför inte tala om detta.

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Ainasoja, Lasse Matti

annan

av

OM

Fråga: Har någon

Aina sojas släkt varit bosatt i Boriänge? Svar: Även hansbodde i Borlänge under samma tiasperiod. Fråga: Kommer Aina soja ihåg vilken adress sombodde på? Svar: Nej, han minns ej adressen. Fråga: Kan han erinra sig hansarbetade i Borlänge eller i Borlänge-trakten vid denna tid? Svar:

jobbade med fabriksarbete i Borlänge-trakten, enl vad Aina soja kommer ihåg. Fråga: Vilken kännedom har Ainasoja omSvar: Ainasoja känner ej alls. Fråga:har uppgivit att han umgicks medhan i detta umgänge även träffade Aina soja, varvid Lasse Ainasoja fick skjutsNorge. Kan Ainasoja i detta läge erinra sig vem |

är? Svar: Han minns, trots dessa uppgifter, ej vemär. Fråga: Uppgift gör gällande attskall ha barn tillsammans medsyster. Kan Aina soja i detta läge erinra sig vem Svar: Ainasoja kan ej erinra sig vemär. Fråga: Kan Ainasoja erinra sig om hade något fordon vid den period då han var bosatt i Borlänge!

ОСП

att

Svar: Han kan ej erinra sig detta.

Avbrott i förhöret kl 15.15.

Förhöret återupptaget under samma förutsättningar som ovan med början kl 15.25. Fråga: I Bruzeholmsutredningen har visats att lasse Ainasoja haft tillgång till den i tidigare nämnda tillgripna 357: an plus ammunition, Ainasoja tillfrågas åter om det är så att han haft tillgång till detta vapen resp ammunition, i vart fall under Bruza hoimsrånet? Svar: Aina soja anser att Bruza holmsutredningen är ett avslutat kapitel och han vill därför inte tala om detta.

Ainasoja, Lasse Matti

'Ainasoja erinras åter om att det i Haparande tillgripna vapnet, med tillhörande ammunition, spelar en central roll i utredningen om Mockfjärdsrånet och detta är anledningen till frågor som rör Bruzaholmsrånet. Fråga: Ainasoja uppmanas åter att redogöra för detta vapeninnehay.

Svar: Ainasoja säger sig ej ha haft vapnet. Fråga: Ainasoja uppmanas redogöra för sina förehavanden den 27.10.1983, dvs vid tidpunkt för rånet i Mockfjärd. Svar: Vid denna tidpunkt var Ainasoja antingen i Danmark eller i Finland. Han är osäker på detta. Fråga: Ainasoja har vid förhör upplysningsvis, hållet i Helsingfors, uppgivit att han efter rånet i Bruzaholm besökt Danmark och Köpenhamn. Önskar Ainasoja återta denna uppgift? Svar: Ainasoja uppger att han inte direkt kan komma ihåg exakt vad han gjorde efter Bruzaholmsrånet, men minns att han skildes fråni Göteborg. Fråga: Ainasoja tillfrågas om hans svar innebär att han i detta läge i vart fall vidgår att han utfört Bruzaholmsrånet? Svar:. Ainasoja tar ingen som helst notis om Bruzaholmsrånet i det här läget. Fråga: Har Aina soja under senare tid träffat sina bröder? Svar: Nej, det har han inte gjort. Fråga: Har Ainasoja kontakt med någon av sina bröder? Svar: Han har kontakt med sin broder, som är bosatt i Helsingfors, och han brukar ha telefonkontakt med denne, sista gången var säkerligen för en månad sedan.

men

Förhöret avslutas kl 15.35.

Frågor och svar är indikterade av förhörsledaren i Ainasojas närvaro och översatta efterhand av tolken. Ainasoja har därefter godkänt förhöret utan anmärkning.

Bengt Ödmark

Gunnar Johansson

-

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Pol-1989-09-19 1420 IA12028-00-B Förhör med Lasse Ainasoja om vapen.pdf

Ainasoja, Lasse Matti

'Ainasoja erinras åter om att det i Haparande tillgripna vapnet, med tillhörande ammunition, spelar en central roll i utredningen om Mockfjärdsrånet och detta är anledningen till frågor som rör Bruzaholmsrånet. Fråga: Ainasoja uppmanas åter att redogöra för detta vapeninnehay.

Svar: Ainasoja säger sig ej ha haft vapnet. Fråga: Ainasoja uppmanas redogöra för sina förehavanden den 27.10.1983, dvs vid tidpunkt för rånet i Mockfjärd. Svar: Vid denna tidpunkt var Ainasoja antingen i Danmark eller i Finland. Han är osäker på detta. Fråga: Ainasoja har vid förhör upplysningsvis, hållet i Helsingfors, uppgivit att han efter rånet i Bruzaholm besökt Danmark och Köpenhamn. Önskar Ainasoja återta denna uppgift? Svar: Ainasoja uppger att han inte direkt kan komma ihåg exakt vad han gjorde efter Bruzaholmsrånet, men minns att han skildes fråni Göteborg. Fråga: Ainasoja tillfrågas om hans svar innebär att han i detta läge i vart fall vidgår att han utfört Bruzaholmsrånet? Svar:. Ainasoja tar ingen som helst notis om Bruzaholmsrånet i det här läget. Fråga: Har Aina soja under senare tid träffat sina bröder? Svar: Nej, det har han inte gjort. Fråga: Har Ainasoja kontakt med någon av sina bröder? Svar: Han har kontakt med sin broder, som är bosatt i Helsingfors, och han brukar ha telefonkontakt med denne, sista gången var säkerligen för en månad sedan.

men

Förhöret avslutas kl 15.35.

Frågor och svar är indikterade av förhörsledaren i Ainasojas närvaro och översatta efterhand av tolken. Ainasoja har därefter godkänt förhöret utan anmärkning.

Bengt Ödmark

Gunnar Johansson

-

Förhörsdatum: 2018-04-03 13:51 .

Hörd person: Filippa

Förhörsledare: Krinsp Peter Steude, krinsp Sven-Åke Blombergsson,

Övriga närvarande: Ingen närvarande.

Förhörsplats: Polhemsgatan 30, Stockholm

Hörd upplysningsvis angående sin bekantskap med Stig Engström som förekommer i utredningen.

Filippa fortsättningsvis kallad Filippa Glaser, ombads berätta om sin familjs bekantskap med paret Engström.

Hon uppgav att Stig Engström och hans fru Margareta Engström har fungerat som extraföräldrar till henne och systern under hela deras uppväxt och då kanske främst till Filippa Glaser då hon är fem år yngre än sin syster.

Paret Engström har till stor del stått nära Filippas familj.

I början bodde paret Engström en bit bort men i samma kommun och flyttade sedan till ett hus nära Filippa Glasers familj.

Filippa Glaser uppgav att hennes föräldrar hade en stor bekantskapskrets med paret Engström stod dem närmast.

Det var gångavstånd mellan familjerna så även av den anledningen så umgicks de mycket. Det var även ofta sprit inblandat och då var det bekvämt att kunna gå hem.

Filippa Glaser flyttade hemifrån 1994 och då hade
. Detta var på
. Det var och Filippa Glasers föräldrar ansåg att


Kontakten med Engström bröts och Filippa Glaser såg inte Stig Engström något mer.

Filippa Glaser uppgav att hon bodde hemma fram till 24 års ålder och har därmed träffat paret Engström även som "ung vuxen". Engström var ofta hemma hos Filippas föräldrar.

På fråga när hennes föräldrar började umgås med paret Engström uppgav hon att hon har sett foton från 1976-1977 och då finns båda familjerna med tillsammans på fotona.

Filippa Glaser tror att familjerna var bekanta innan hon föddes.

På fråga hur familjerna träffades första gången uppgav Filippa Glaser att hon hört att det var via Bridgen.

Det var troligtvis Margareta Engström och Filippas mor som först träffades. När familjerna träffades var det oftast när de spelade Bridge.

På fråga om de semestrade ihop med Engström uppgav Filippa Glaser att hennes far reste mycket under sin karriär så han var inte intresserad av att resa på fritiden.

Hon minns att hennes föräldrar reste med paret Engström till London och resan hade finansierats av

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Förhörsdatum: 2018-04-03 13:51 .

Hörd person: Filippa

Förhörsledare: Krinsp Peter Steude, krinsp Sven-Åke Blombergsson,

Övriga närvarande: Ingen närvarande.

Förhörsplats: Polhemsgatan 30, Stockholm

Hörd upplysningsvis angående sin bekantskap med Stig Engström som förekommer i utredningen.

Filippa fortsättningsvis kallad Filippa Glaser, ombads berätta om sin familjs bekantskap med paret Engström.

Hon uppgav att Stig Engström och hans fru Margareta Engström har fungerat som extraföräldrar till henne och systern under hela deras uppväxt och då kanske främst till Filippa Glaser då hon är fem år yngre än sin syster.

Paret Engström har till stor del stått nära Filippas familj.

I början bodde paret Engström en bit bort men i samma kommun och flyttade sedan till ett hus nära Filippa Glasers familj.

Filippa Glaser uppgav att hennes föräldrar hade en stor bekantskapskrets med paret Engström stod dem närmast.

Det var gångavstånd mellan familjerna så även av den anledningen så umgicks de mycket. Det var även ofta sprit inblandat och då var det bekvämt att kunna gå hem.

Filippa Glaser flyttade hemifrån 1994 och då hade
. Detta var på
. Det var och Filippa Glasers föräldrar ansåg att


Kontakten med Engström bröts och Filippa Glaser såg inte Stig Engström något mer.

Filippa Glaser uppgav att hon bodde hemma fram till 24 års ålder och har därmed träffat paret Engström även som "ung vuxen". Engström var ofta hemma hos Filippas föräldrar.

På fråga när hennes föräldrar började umgås med paret Engström uppgav hon att hon har sett foton från 1976-1977 och då finns båda familjerna med tillsammans på fotona.

Filippa Glaser tror att familjerna var bekanta innan hon föddes.

På fråga hur familjerna träffades första gången uppgav Filippa Glaser att hon hört att det var via Bridgen.

Det var troligtvis Margareta Engström och Filippas mor som först träffades. När familjerna träffades var det oftast när de spelade Bridge.

På fråga om de semestrade ihop med Engström uppgav Filippa Glaser att hennes far reste mycket under sin karriär så han var inte intresserad av att resa på fritiden.

Hon minns att hennes föräldrar reste med paret Engström till London och resan hade finansierats av

Bridgespelen där de spelade om pengar men oavsett vem som vann hamnade pengarna i en gemensam reskassa. Filippa Glaser vet inte vilket år denna resa var.

På fråga om paret Engström varit barnvakt åt Filippa Glaser och hennes syster uppgav hon att det inte hänt så ofta.

Däremot så gick Filippa Glaser och en klasskompis hem till Stig Engström efter skolan och då handlade det inte om att Stig Engström skulle vara barnvakt utan för att han var rolig. Detta var främst under den tid som Stig Engström skadat sin nacke.

Stig Engström inspirerade Filippa Glaser till att texta. Stig Engström höll på med fotografering och gillade färg och form.

Filippa Glaser har aldrig rest tillsammans med paret Engström. Hon har besökt paret vid deras lantställe på  Muskö  och då med sina föräldrar.

När Filippa Glaser kom upp i tonårsåldern avtog besöken till Stig Engström men hon tyckte alltid att det var roligt att besöka hans studio.

Filippas besök hos Stig Engström var som intensivast mellan 1978-1982 . Stig Engström arbetade då vid Skandia och Filippa Glaser har aldrig hört om någon annan arbetsplats.

På fråga om Stig Engström var hemma när hon slutat skolan uppgav hon att det hon minns var att hon besökte honom när han var skadad och sjukskriven vilket han var under en längre tid. Besöken var inte varje dag efter skolan.

Filippa Glaser tillfrågas hur hennes föräldrars umgänge med paret Engström sett ut över tiden och hon uppgav att den sett likadan ut över tiden sånär som
.

Hon tror att umgänget från början var gladare.

Filippa Glaser uppgav att det var hennes föräldrar och Stig Engström som .

Detta blev mer synligt med tiden.

Det hände att de grälade med varandra men det fanns ingen substans i frågorna eller åsikterna.

Filippa Glaser vet inte vad det var som gjorde att hennes föräldrar bröt kontakten med Engström men

På fråga vad de tjafsade om uppgav Filippa Glaser att det inte var något av värde men hon vet att det inte rörde sig om pengar eller politik för de gjorde man inte i de kretsar som hennes föräldrar umgicks i.

Rent politiskt röstade de på samma parti och det var ingen hemlighet. Filippa Glaser uppgav att hennes föräldrar var riktigt "blåa" och likaså var deras umgängeskrets.

Filippa Glaser flyttade hemifrån november eller december 1994 och trodde då att paret Engström skulle hälsa på henne i hennes första lägenhet men fick då reda på att de inte längre umgicks.

Det fanns inget intresse hos Filippas föräldrar att bli sams med Engström då de ansåg att det var Stigs fel.

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Bridgespelen där de spelade om pengar men oavsett vem som vann hamnade pengarna i en gemensam reskassa. Filippa Glaser vet inte vilket år denna resa var.

På fråga om paret Engström varit barnvakt åt Filippa Glaser och hennes syster uppgav hon att det inte hänt så ofta.

Däremot så gick Filippa Glaser och en klasskompis hem till Stig Engström efter skolan och då handlade det inte om att Stig Engström skulle vara barnvakt utan för att han var rolig. Detta var främst under den tid som Stig Engström skadat sin nacke.

Stig Engström inspirerade Filippa Glaser till att texta. Stig Engström höll på med fotografering och gillade färg och form.

Filippa Glaser har aldrig rest tillsammans med paret Engström. Hon har besökt paret vid deras lantställe på  Muskö  och då med sina föräldrar.

När Filippa Glaser kom upp i tonårsåldern avtog besöken till Stig Engström men hon tyckte alltid att det var roligt att besöka hans studio.

Filippas besök hos Stig Engström var som intensivast mellan 1978-1982 . Stig Engström arbetade då vid Skandia och Filippa Glaser har aldrig hört om någon annan arbetsplats.

På fråga om Stig Engström var hemma när hon slutat skolan uppgav hon att det hon minns var att hon besökte honom när han var skadad och sjukskriven vilket han var under en längre tid. Besöken var inte varje dag efter skolan.

Filippa Glaser tillfrågas hur hennes föräldrars umgänge med paret Engström sett ut över tiden och hon uppgav att den sett likadan ut över tiden sånär som
.

Hon tror att umgänget från början var gladare.

Filippa Glaser uppgav att det var hennes föräldrar och Stig Engström som .

Detta blev mer synligt med tiden.

Det hände att de grälade med varandra men det fanns ingen substans i frågorna eller åsikterna.

Filippa Glaser vet inte vad det var som gjorde att hennes föräldrar bröt kontakten med Engström men

På fråga vad de tjafsade om uppgav Filippa Glaser att det inte var något av värde men hon vet att det inte rörde sig om pengar eller politik för de gjorde man inte i de kretsar som hennes föräldrar umgicks i.

Rent politiskt röstade de på samma parti och det var ingen hemlighet. Filippa Glaser uppgav att hennes föräldrar var riktigt "blåa" och likaså var deras umgängeskrets.

Filippa Glaser flyttade hemifrån november eller december 1994 och trodde då att paret Engström skulle hälsa på henne i hennes första lägenhet men fick då reda på att de inte längre umgicks.

Det fanns inget intresse hos Filippas föräldrar att bli sams med Engström då de ansåg att det var Stigs fel.

Filippa Glaser tillfrågas vilka som var med i Bridgesällskapet förutom paret Engström och hon uppgav att det var familjen var med och de var gamla grannar från där Filippas familj bodde innan de flyttade till  Täby 

Det var fler par som var med men Filippa Glaser vet inte namnen och de kom med senare. Det var dock inga grannar.

Filippas föräldrar spelade även vid Bridgeklubben i Täby Centrum.(1)

Filippa Glaser beskriver hur Engströms hus såg ut invändigt och att Stig Engström hade sin ateljé med mörkerrum på ovanvåningen.

I ateljén var det takfönster. Det rådde oordning i ateljén och Stig Engström var dålig på att hålla ordning på saker.

Stig Engström fotograferade mycket och var väldigt duktig på det. I huset rådde god ordning, förutom i ateljén.

På fråga uppgav Filippa Glaser att hon hade fri tillgång till ateljén när hon var hos Stig Engström. Hon kunde även vara i mörkerrummet om hon ville.

Filippa Glaser tillfrågas om hon känner till Engströms bekantskapskrets och hon uppgav att de umgicks mest på Margaretas sida.

Stig Engström hade en bror som Filippa Glaser inte har något minne av att ha träffat.

Stigs mor avled när hon var 110 år gammal.

Stig Engström och Margareta Engström umgicks även med ett par grannar som senare flyttade till södra Sverige men de behöll ändå kontakten.

Grannfrun hette och hennes son tog efter flytten över huset och bor där idag med sin familj.

Filippa Glaser uppmanas att beskriva sin bild av Stig Engström och hon uppgav att det första hon tänker på är att Stig Engström var väldigt olik Filippas föräldrar.

Stig Engström var ostrukturerad och inte lika vuxen som andra. Ville Stig Engström vara barnslig så var han det. Det fanns ingen prestige i Stigs sätt att vara.

Hon spekulerar och säger att Stig Engström kanske ville vara något annat men det var hon för liten för att uppfatta.

Filippa Glaser menar att Stig Engström kändes "tafflig" i jämförelse med de andra vuxna som fanns i umgängeskretsen.

Filippa Glaser uppgav att det var dessa egenskaper hos Stig Engström som gjorde att hon tyckte väl om honom och trivdes med att umgås med honom.

Stig Engström hade även svårt att hålla tiden och saknade struktur. Filippa Glaser beskriver Stig Engström som "ovuxen".

På fråga uppgav Filippa Glaser att Stigs intressen var bland annat fotografering och textning.

Hon vet att Stig Engström var aktiv inom politiken men vet inte i vilken omfattning.


(1) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att föräldrarna började spela Bridge i Täby efter det att kontakten med Engström avbrutits. ?

(2) Filippa Glaser uppgav att heter i efternamn och var tillsammans med .

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Filippa Glaser tillfrågas vilka som var med i Bridgesällskapet förutom paret Engström och hon uppgav att det var familjen var med och de var gamla grannar från där Filippas familj bodde innan de flyttade till  Täby 

Det var fler par som var med men Filippa Glaser vet inte namnen och de kom med senare. Det var dock inga grannar.

Filippas föräldrar spelade även vid Bridgeklubben i Täby Centrum.(1)

Filippa Glaser beskriver hur Engströms hus såg ut invändigt och att Stig Engström hade sin ateljé med mörkerrum på ovanvåningen.

I ateljén var det takfönster. Det rådde oordning i ateljén och Stig Engström var dålig på att hålla ordning på saker.

Stig Engström fotograferade mycket och var väldigt duktig på det. I huset rådde god ordning, förutom i ateljén.

På fråga uppgav Filippa Glaser att hon hade fri tillgång till ateljén när hon var hos Stig Engström. Hon kunde även vara i mörkerrummet om hon ville.

Filippa Glaser tillfrågas om hon känner till Engströms bekantskapskrets och hon uppgav att de umgicks mest på Margaretas sida.

Stig Engström hade en bror som Filippa Glaser inte har något minne av att ha träffat.

Stigs mor avled när hon var 110 år gammal.

Stig Engström och Margareta Engström umgicks även med ett par grannar som senare flyttade till södra Sverige men de behöll ändå kontakten.

Grannfrun hette och hennes son tog efter flytten över huset och bor där idag med sin familj.

Filippa Glaser uppmanas att beskriva sin bild av Stig Engström och hon uppgav att det första hon tänker på är att Stig Engström var väldigt olik Filippas föräldrar.

Stig Engström var ostrukturerad och inte lika vuxen som andra. Ville Stig Engström vara barnslig så var han det. Det fanns ingen prestige i Stigs sätt att vara.

Hon spekulerar och säger att Stig Engström kanske ville vara något annat men det var hon för liten för att uppfatta.

Filippa Glaser menar att Stig Engström kändes "tafflig" i jämförelse med de andra vuxna som fanns i umgängeskretsen.

Filippa Glaser uppgav att det var dessa egenskaper hos Stig Engström som gjorde att hon tyckte väl om honom och trivdes med att umgås med honom.

Stig Engström hade även svårt att hålla tiden och saknade struktur. Filippa Glaser beskriver Stig Engström som "ovuxen".

På fråga uppgav Filippa Glaser att Stigs intressen var bland annat fotografering och textning.

Hon vet att Stig Engström var aktiv inom politiken men vet inte i vilken omfattning.


(1) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att föräldrarna började spela Bridge i Täby efter det att kontakten med Engström avbrutits. ?

(2) Filippa Glaser uppgav att heter i efternamn och var tillsammans med .

Filippa Glaser tillfrågas om hon kan berätta något om Stigs humor och hon uppgav att han jämt var glad och vid alkoholintag blev han "upprepandes".

Han var ingen som höjde rösten och blev aldrig arg. Han var aldrig hetsig och kunde ge ett mesigt intryck jämfört med de andra männen.

Filippa Glaser ombads beskriva Stigs utseende och hon uppgav att hon uppfattade honom som ganska kort för att vara man. Han har alltid haft "mage". Bekväm. Tog alltid sin bil. En "soffpotatis". Han var aldrig ute och sprang som hon vet.

Han tyckte om att laga indisk mat. Han åt godis och rökte och drack alkohol. Stig Engström var en bekväm människa.

Han var klädd i "gubbkeps" och vindtygsjacka. Bekväma kläder. Lite prydligt klädd. Han hade ett hoptryckt ansikte med kinder. Ljust cendréfärgat tunt hår.

Många brukade säga att Stig Engström liknade Kungen när Filippa Glaser växte upp.

På fråga om han bar glasögon uppgav Filippa Glaser att han inte gjorde det vanligtvis men möjligen vid Bridgebordet. Generellt sett använde han inte glasögon. Filippa Glaser uppgav på fråga att hon inte vet om Stig Engström använde glasögon vid bilkörning då hon endast åkt med vid ett fåtal tillfällen.

Filippa Glaser ombads berätta om sin moder och hon uppgav att modern, , är från och flyttade till Stockholm och började arbeta på samma företag som ,  Willy Glaser , jobbade.

 Willy Glaser  blev sedan VD för företaget och blev sekreterare och det har bara varit de två i företaget.

Resten av företaget fanns i  Göteborg .

 Willy Glaser  kunde arbeta hemifrån och var även hemma när barnen var små.

 Willy Glaser  arbetade dygnet runt och hemtelefonen var en arbetstelefon. Han hade affärspartner runt om i världen och de hade en annan tid så de ringde närsomhelst.

trivdes med livssituationen och hon levde ett annat liv än sin uppväxttid.

De bildade familj och köpte hus. Huset som Filippa Glaser växte upp i när hon var fyra år var stort och var på 400 kvm med två pooler. hade dyra smycken, pälsar.

 Willy Glaser  tyckte inte om att resa på sin fritid vilken innebar att åkte ensam på bussresor.

Familjen tog aldrig ut semester. Familjens ekonomi var mycket god.

arbetade redan vid när  Willy Glaser  började arbeta där.(3)

var sekreterare åt chefen och  Willy Glaser  hade då ingen VD-position.

Moderbolagen fanns i  Göteborg  och det var tal om att familjen skulle flytta dit men Filippa Glaser och hennes syster satte stopp för det.

Det var bara  Willy Glaser  och som arbetade i Stockholm för företaget.

På fråga uppgav Filippa Glaser att företagets kontor låg på Kontoret var en tvårumslägenhet. De delade inte kontoret med någon annan.

De flyttade

(3) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon är osäker på vem av föräldrarna som först kom till företaget.

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Filippa Glaser tillfrågas om hon kan berätta något om Stigs humor och hon uppgav att han jämt var glad och vid alkoholintag blev han "upprepandes".

Han var ingen som höjde rösten och blev aldrig arg. Han var aldrig hetsig och kunde ge ett mesigt intryck jämfört med de andra männen.

Filippa Glaser ombads beskriva Stigs utseende och hon uppgav att hon uppfattade honom som ganska kort för att vara man. Han har alltid haft "mage". Bekväm. Tog alltid sin bil. En "soffpotatis". Han var aldrig ute och sprang som hon vet.

Han tyckte om att laga indisk mat. Han åt godis och rökte och drack alkohol. Stig Engström var en bekväm människa.

Han var klädd i "gubbkeps" och vindtygsjacka. Bekväma kläder. Lite prydligt klädd. Han hade ett hoptryckt ansikte med kinder. Ljust cendréfärgat tunt hår.

Många brukade säga att Stig Engström liknade Kungen när Filippa Glaser växte upp.

På fråga om han bar glasögon uppgav Filippa Glaser att han inte gjorde det vanligtvis men möjligen vid Bridgebordet. Generellt sett använde han inte glasögon. Filippa Glaser uppgav på fråga att hon inte vet om Stig Engström använde glasögon vid bilkörning då hon endast åkt med vid ett fåtal tillfällen.

Filippa Glaser ombads berätta om sin moder och hon uppgav att modern, , är från och flyttade till Stockholm och började arbeta på samma företag som ,  Willy Glaser , jobbade.

 Willy Glaser  blev sedan VD för företaget och blev sekreterare och det har bara varit de två i företaget.

Resten av företaget fanns i  Göteborg .

 Willy Glaser  kunde arbeta hemifrån och var även hemma när barnen var små.

 Willy Glaser  arbetade dygnet runt och hemtelefonen var en arbetstelefon. Han hade affärspartner runt om i världen och de hade en annan tid så de ringde närsomhelst.

trivdes med livssituationen och hon levde ett annat liv än sin uppväxttid.

De bildade familj och köpte hus. Huset som Filippa Glaser växte upp i när hon var fyra år var stort och var på 400 kvm med två pooler. hade dyra smycken, pälsar.

 Willy Glaser  tyckte inte om att resa på sin fritid vilken innebar att åkte ensam på bussresor.

Familjen tog aldrig ut semester. Familjens ekonomi var mycket god.

arbetade redan vid när  Willy Glaser  började arbeta där.(3)

var sekreterare åt chefen och  Willy Glaser  hade då ingen VD-position.

Moderbolagen fanns i  Göteborg  och det var tal om att familjen skulle flytta dit men Filippa Glaser och hennes syster satte stopp för det.

Det var bara  Willy Glaser  och som arbetade i Stockholm för företaget.

På fråga uppgav Filippa Glaser att företagets kontor låg på Kontoret var en tvårumslägenhet. De delade inte kontoret med någon annan.

De flyttade

(3) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon är osäker på vem av föräldrarna som först kom till företaget.

senare kontoret, cirka 1983, till där de delade lokal med ett annat företag.

Filippa Glaser uppgav att det fanns någon koppling mellan företagen och det är möjligt att de tillhörde samma koncern men de arbetade inte tillsammans.

arbetade med pappersmassa.

 Willy Glaser  var kvar på företaget fram till sin pension.

Filippa Glaser tillfrågas vilka länder som företaget hade affärer med och hon uppgav att det var i hela världen; Israel, USA, Kanada och hela Europa. Även arabvärlden men inte i Asien eller Australien(4).

 Willy Glaser  reste väldigt mycket och hade två pass för att komma in i olika länder.

Filippa Glaser uppgav att de haft affärsmän från Grekland eller Cypern samt Israel hemma på representation. De som var affärspartner från början blev och nära vänner med familjen.

När systern  Ulrika Glaser  åkte till Israel för att arbeta på kibbutz tog den israeliska familjen, som varit hemma hos familjen i Stockholm, hand om  Ulrika Glaser  på helgerna och tog henne på utflykter. Familjen bodde inte på kibbutzen.

Alla affärspartner arbetade med pappersmassa.

Filippa Glaser ombads berätta om sin fader  Willy Glaser  och hon uppgav att han har ljugit väldigt mycket vilket hon inte förstod när hon var liten.

Han har nog hittat på en hel del som hon har fått höra under sin uppväxt.

Antingen började hon fundera på detta under sin uppväxt eller så har hon konstaterat detta i efterhand när hon har börjat faktagranska saker.

Även när Filippa Glaser blev äldre hade han svårt att hålla sig till sanningen. Han hittade på saker allt eftersom.

Det kunde vara små "vita lögner" och det var även saker som inte stämde som han sagt om sin uppväxt. Han har sagt att han gjort militärtjänst i andra länder. Han var och det stämmer.

Filippa Glaser hade reagerat på att det kom mattförsäljare till hans hem men som inte besökte grannen.

När Filippa Glaser var yngre trodde hon på detta men nu i efterhand så får hon ihop bilden på honom och han var väldigt rädd för saker, för "storebror”.

Han skulle aldrig göra något olagligt och han var rädd för allt hela tiden och han trodde att "storebror" såg allt.

Filippa Glaser tror att Willy Glaser gärna hade velat göra de saker som han berättat och gärna med saker som har med militären att göra.

Han var en framgångsrik affärsman men ville nog gärna det skulle synas och höras och det var inte alltid att saker och ting var sant har hon konstaterat.

Filippa Glaser tillfrågas vad det är för något som de har konstaterat att det inte stämde och hon uppgav att han sagt att han gjort militärtjänst i USA.

Filippas systers dåvarande man som var född 1930 och britt hade själv gjort militärtjänstgöring i Storbritannien och ville tillhöra Royal Air Force.

Han hade bra koll på den tiden och vad det var som gällde och han hade sagt att det inte stämde och han fick inte ihop det som Willy Glaser sagt.

Han menade att Willy Glaser som svensk inte kunde göra militärtjänst i USA(5) .

(4) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hennes far hade affärer ihop med Filipinerna.

(5) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon inte vet om detta var enda orsaken

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

senare kontoret, cirka 1983, till där de delade lokal med ett annat företag.

Filippa Glaser uppgav att det fanns någon koppling mellan företagen och det är möjligt att de tillhörde samma koncern men de arbetade inte tillsammans.

arbetade med pappersmassa.

 Willy Glaser  var kvar på företaget fram till sin pension.

Filippa Glaser tillfrågas vilka länder som företaget hade affärer med och hon uppgav att det var i hela världen; Israel, USA, Kanada och hela Europa. Även arabvärlden men inte i Asien eller Australien(4).

 Willy Glaser  reste väldigt mycket och hade två pass för att komma in i olika länder.

Filippa Glaser uppgav att de haft affärsmän från Grekland eller Cypern samt Israel hemma på representation. De som var affärspartner från början blev och nära vänner med familjen.

När systern  Ulrika Glaser  åkte till Israel för att arbeta på kibbutz tog den israeliska familjen, som varit hemma hos familjen i Stockholm, hand om  Ulrika Glaser  på helgerna och tog henne på utflykter. Familjen bodde inte på kibbutzen.

Alla affärspartner arbetade med pappersmassa.

Filippa Glaser ombads berätta om sin fader  Willy Glaser  och hon uppgav att han har ljugit väldigt mycket vilket hon inte förstod när hon var liten.

Han har nog hittat på en hel del som hon har fått höra under sin uppväxt.

Antingen började hon fundera på detta under sin uppväxt eller så har hon konstaterat detta i efterhand när hon har börjat faktagranska saker.

Även när Filippa Glaser blev äldre hade han svårt att hålla sig till sanningen. Han hittade på saker allt eftersom.

Det kunde vara små "vita lögner" och det var även saker som inte stämde som han sagt om sin uppväxt. Han har sagt att han gjort militärtjänst i andra länder. Han var och det stämmer.

Filippa Glaser hade reagerat på att det kom mattförsäljare till hans hem men som inte besökte grannen.

När Filippa Glaser var yngre trodde hon på detta men nu i efterhand så får hon ihop bilden på honom och han var väldigt rädd för saker, för "storebror”.

Han skulle aldrig göra något olagligt och han var rädd för allt hela tiden och han trodde att "storebror" såg allt.

Filippa Glaser tror att Willy Glaser gärna hade velat göra de saker som han berättat och gärna med saker som har med militären att göra.

Han var en framgångsrik affärsman men ville nog gärna det skulle synas och höras och det var inte alltid att saker och ting var sant har hon konstaterat.

Filippa Glaser tillfrågas vad det är för något som de har konstaterat att det inte stämde och hon uppgav att han sagt att han gjort militärtjänst i USA.

Filippas systers dåvarande man som var född 1930 och britt hade själv gjort militärtjänstgöring i Storbritannien och ville tillhöra Royal Air Force.

Han hade bra koll på den tiden och vad det var som gällde och han hade sagt att det inte stämde och han fick inte ihop det som Willy Glaser sagt.

Han menade att Willy Glaser som svensk inte kunde göra militärtjänst i USA(5) .

(4) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hennes far hade affärer ihop med Filipinerna.

(5) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon inte vet om detta var enda orsaken

Filippa Glaser uppgav att det fanns ett drag av drama hos fadern som till slut gjorde att hon inte fick ihop uppgifterna.

Han hade även sagt att Filippas .

Filippa Glaser fick inte uppgifterna att stämma tidsmässigt.  Willy Glaser  hade ett behov av att framställa sig som bättre eller mer spännande är vad han var. Filippa Glaser beskriver det som ett "luftslott".

Filippa Glaser tillfrågas vad hennes far berättade om sin militära utbildning och hon uppgav att han sagt att han gjort militärtjänst i Sverige och även amerikansk militärtjänst.

Han flyttade en tid till USA vilket Filippa Glaser menar kan stämma då de har hittat artiklar som visade att han skulle åka till USA. Vad han gjorde i USA är inte Filippa Glaser helt säker på.

 Willy Glaser  hade sagt att han gjorde fallskärmsjägarutbildning(6) vid armén i USA.

Filippa Glaser tror inte på detta och det var hennes systers man som väckte den idén.

När de rensade ut efter pappans bortgång hittade de artiklar och dokument(7) och inbjudningar m.m. från olika organisationer och de undrade vilka som stod bakom dessa.

De hittade artiklar som handlade om  Willy Glaser  där han var omnämnd som journalist med förnamnet Bill eller Billy.

Filippa Glaser uppgav att han inte var utbildad journalist och hade inte ens gått ut gymnasiet. Det var svenska tidningsartiklar.

Filippa Glaser har aldrig sett någon artikel som hennes far skrivit.

Filippa Glaser vet inte var i USA  Willy Glaser  skulle ha gjort sin militärtjänstgöring. Han berättade inte heller anledningen till att han åkte dit.  Willy Glaser  var riktigt fascinerad av USA.

Filippa Glaser har ingen uppfattning om hur länge fadern var i USA.

Filippa Glaser kan inte säkert säga att fadern verkligen var iväg till USA för att göra militärtjänsten. Hon vet inget om  Willys  militärtjänst i Sverige.

Hon hade inget intresse av sådana frågor när hon var yngre och hela deras hem genomsyrades av det militära;  Willy Glaser  var vapensamlare, intresserad av det militära och var under Filippas uppväxt. Filippas mor var .

På fråga uppgav Filippa Glaser att hon inte vet vad hennes far gjorde under andra världskriget.

Hon vet att hennes farmor och farfar var skilda.

Filippa Glaser har hört talas om att hennes till något men hon vet inte vad hennes farfar gjorde.

var uppväxt med sin mor.

Filippa Glaser

Filippa Glaser vet inte hur omfattande detta var.

(6) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon är osäker på om det var just fallskärmsjägarutbildning.

(7) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att ordet "dokumentation" är felvisande. Rätt ord skall vara pamflett

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Filippa Glaser uppgav att det fanns ett drag av drama hos fadern som till slut gjorde att hon inte fick ihop uppgifterna.

Han hade även sagt att Filippas .

Filippa Glaser fick inte uppgifterna att stämma tidsmässigt.  Willy Glaser  hade ett behov av att framställa sig som bättre eller mer spännande är vad han var. Filippa Glaser beskriver det som ett "luftslott".

Filippa Glaser tillfrågas vad hennes far berättade om sin militära utbildning och hon uppgav att han sagt att han gjort militärtjänst i Sverige och även amerikansk militärtjänst.

Han flyttade en tid till USA vilket Filippa Glaser menar kan stämma då de har hittat artiklar som visade att han skulle åka till USA. Vad han gjorde i USA är inte Filippa Glaser helt säker på.

 Willy Glaser  hade sagt att han gjorde fallskärmsjägarutbildning(6) vid armén i USA.

Filippa Glaser tror inte på detta och det var hennes systers man som väckte den idén.

När de rensade ut efter pappans bortgång hittade de artiklar och dokument(7) och inbjudningar m.m. från olika organisationer och de undrade vilka som stod bakom dessa.

De hittade artiklar som handlade om  Willy Glaser  där han var omnämnd som journalist med förnamnet Bill eller Billy.

Filippa Glaser uppgav att han inte var utbildad journalist och hade inte ens gått ut gymnasiet. Det var svenska tidningsartiklar.

Filippa Glaser har aldrig sett någon artikel som hennes far skrivit.

Filippa Glaser vet inte var i USA  Willy Glaser  skulle ha gjort sin militärtjänstgöring. Han berättade inte heller anledningen till att han åkte dit.  Willy Glaser  var riktigt fascinerad av USA.

Filippa Glaser har ingen uppfattning om hur länge fadern var i USA.

Filippa Glaser kan inte säkert säga att fadern verkligen var iväg till USA för att göra militärtjänsten. Hon vet inget om  Willys  militärtjänst i Sverige.

Hon hade inget intresse av sådana frågor när hon var yngre och hela deras hem genomsyrades av det militära;  Willy Glaser  var vapensamlare, intresserad av det militära och var under Filippas uppväxt. Filippas mor var .

På fråga uppgav Filippa Glaser att hon inte vet vad hennes far gjorde under andra världskriget.

Hon vet att hennes farmor och farfar var skilda.

Filippa Glaser har hört talas om att hennes till något men hon vet inte vad hennes farfar gjorde.

var uppväxt med sin mor.

Filippa Glaser

Filippa Glaser vet inte hur omfattande detta var.

(6) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon är osäker på om det var just fallskärmsjägarutbildning.

(7) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att ordet "dokumentation" är felvisande. Rätt ord skall vara pamflett

Filippa Glaser tillfrågas om det var i ett ordensällskap eller liknande och hon uppgav att det kändes som en form av ordensällskap, något som inte var helt rumsrent rent politiskt. Filippa Glaser vet inte namnet på sällskapet.

Filippa Glaser tillfrågas vad hon minns om tid som och hon uppgav att hon inte minns så mycket.

och var också intresserad av det livet.

De umgicks inte med folk från hemvärnet men de hade en god relation till den tidigare chefen för hemvärnet.

 Willy Glaser  gick även högvakten vilket var stort för honom.

Filippa Glaser vet inte när han gick med i hemvärnet men högvakten var någon gång 1983-1985.

Hon minns att han var iväg på hemvärnsövningar när hon var liten. Hon tror att det var i Täby.

Filippa Glaser tror att han slutade i hemvärnet på 90-talet. Hon minns inte namnet på den tidigare hemvärnschefen och inte heller några andra namn kopplat till hemvärnet.

Filippa Glaser tror att modern var med i Lottakåren tillhörande Täby eller Danderyd(8).

Filippa Glaser ombads berätta vilka grannar som familjen umgicks med och hon uppgav namnet
med man, och

Föräldrarna dansade och umgicks med vars dotter var med Filippa Glaser hem till Stig Engström.

Förhörsledaren läser upp ett antal namn och Filippa Glaser ombads kommentera dessa:

känner hon inte till. Absolut inte.

känner hon inte till.

känner hon inte till.

hon inte till. Efternamnet låter bekant.

är hon osäker på. Det är ingen nära person i sådana fall.

Filippa Glaser ombads berätta vad hon minns från morddagen 1986-02-28 och hon uppgav att hennes starkaste minne är att hennes syster kom hem och berättade att hon suttit på en buss där en onykter person berättade att Olof Palme hade blivit skjuten.

Filippa Glaser uppgav att hon den kvällen var på samma bioföreställning som makarna Palme.

Filippa Glaser visste inte då att makarna Palme var på bion(9).

Hon har i efterhand funderat på

(8) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att det inte var i Täby.

(9) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon under själva filmvisningen inte visste att makarna Palme var där men hon såg Olof Palme i foajén när hon var på väg ut från biografen.

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Filippa Glaser tillfrågas om det var i ett ordensällskap eller liknande och hon uppgav att det kändes som en form av ordensällskap, något som inte var helt rumsrent rent politiskt. Filippa Glaser vet inte namnet på sällskapet.

Filippa Glaser tillfrågas vad hon minns om tid som och hon uppgav att hon inte minns så mycket.

och var också intresserad av det livet.

De umgicks inte med folk från hemvärnet men de hade en god relation till den tidigare chefen för hemvärnet.

 Willy Glaser  gick även högvakten vilket var stort för honom.

Filippa Glaser vet inte när han gick med i hemvärnet men högvakten var någon gång 1983-1985.

Hon minns att han var iväg på hemvärnsövningar när hon var liten. Hon tror att det var i Täby.

Filippa Glaser tror att han slutade i hemvärnet på 90-talet. Hon minns inte namnet på den tidigare hemvärnschefen och inte heller några andra namn kopplat till hemvärnet.

Filippa Glaser tror att modern var med i Lottakåren tillhörande Täby eller Danderyd(8).

Filippa Glaser ombads berätta vilka grannar som familjen umgicks med och hon uppgav namnet
med man, och

Föräldrarna dansade och umgicks med vars dotter var med Filippa Glaser hem till Stig Engström.

Förhörsledaren läser upp ett antal namn och Filippa Glaser ombads kommentera dessa:

känner hon inte till. Absolut inte.

känner hon inte till.

känner hon inte till.

hon inte till. Efternamnet låter bekant.

är hon osäker på. Det är ingen nära person i sådana fall.

Filippa Glaser ombads berätta vad hon minns från morddagen 1986-02-28 och hon uppgav att hennes starkaste minne är att hennes syster kom hem och berättade att hon suttit på en buss där en onykter person berättade att Olof Palme hade blivit skjuten.

Filippa Glaser uppgav att hon den kvällen var på samma bioföreställning som makarna Palme.

Filippa Glaser visste inte då att makarna Palme var på bion(9).

Hon har i efterhand funderat på

(8) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att det inte var i Täby.

(9) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon under själva filmvisningen inte visste att makarna Palme var där men hon såg Olof Palme i foajén när hon var på väg ut från biografen.

om hon kan ha hört eller sett något av vikt men det vet hon inte om hon har.

Hon var långt ifrån den biografen när det skedde. Hon åkte samma helg till mordplatsen och fotograferade högen med rosor.

Filippa Glaser tillfrågas om det är riktigt att hon befann sig på samma biograf samma kväll och hon svarade ja på det.

På fråga vilken film hon såg uppgav Filippa Glaser att det var samma film som makarna Palme såg. Hon var på bion med en kompis som hon idag inte har någon kontakt med. Kompisen heter men minns inte efternamnet. är ett år äldre och är född 1969.

Filippa Glaser tillfrågas om hon någon gång tidigare pratat med polisen om detta men det har hon inte.

På fråga om hon känner till om kontaktat polisen om detta men det tror inte Filippa Glaser.

Filippa Glaser menar att de två var unga när det hände och förstod och såg inget.

Filippa Glaser har inget minne om var det satt i salongen. Hon har i efterhand tänkt på detta men minns inte det.

Hon minns att när hon och befann sig vid korsningen Sveavägen & Kungsgatan hörde de något.

Hon vet inte idag om det var en bil som smällde eller om det var något annat. Eftersom Filippa Glaser inte hade sett något så gjorde hon inte någon koppling.

Hon ansåg att hon inte hade något att tillföra förutom kanske då tidpunkten. Hon har inte sett något och inte varit där.

Filippa Glaser tillfrågas om hon nu i efterhand kan minnas något som hon har lagt på minnet och hon uppgav att det har hon tänkt på, framförallt nu när det kommit uppgifter att det finns misstankar, eller man undrar, hur det kommer sig att folk placerar sig på ställen där de inte har varit.

Filippa Glaser önskar att hon kunde ha vetat något eller sett något men hon fattade inte vem det var. Filippa Glaser var för ung och hade inget politiskt intresse.

Filippa Glaser beskriver hur de efter bion gick över Sveavägen till samma sida som Skandia och Dekorima. De gick i riktning mot Kungsgatan.(10)

På fråga var de skulle gå uppgav Filippa Glaser att de skulle hem och de skulle till tunnelbanan Östermalmstorg eller Stureplan, alltså för att åka via röd linje.

Filippa Glaser tillfrågas vad hon har för minnesbild när hon går längs Sveavägen och hon uppgav att hon inte har någon direkt minnesbild. Hon vet bara att hon gick med

Det som Filippa Glaser tänkt på är att "vi" fått den versionen att Stig Engström har gett Olof Palme hjärt- och lungräddning, eller i vart fall någon form av hjälp, och att det har skämtats i deras bekantskapskrets att Stig Engström inte skulle ha gjort sitt bästa eftersom det var Olof Palme och att Stig Engström var moderat.

Filippa Glaser tycker att det är helt otroligt att Stig Engström skulle ha varit där och det är inget som Filippa Glaser tänkt på.

Filippa Glaser tycker att det blir jättekonstigt att någon som


(10) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon gick till höger om när de var vid Ströms och rundade hörnet.

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

om hon kan ha hört eller sett något av vikt men det vet hon inte om hon har.

Hon var långt ifrån den biografen när det skedde. Hon åkte samma helg till mordplatsen och fotograferade högen med rosor.

Filippa Glaser tillfrågas om det är riktigt att hon befann sig på samma biograf samma kväll och hon svarade ja på det.

På fråga vilken film hon såg uppgav Filippa Glaser att det var samma film som makarna Palme såg. Hon var på bion med en kompis som hon idag inte har någon kontakt med. Kompisen heter men minns inte efternamnet. är ett år äldre och är född 1969.

Filippa Glaser tillfrågas om hon någon gång tidigare pratat med polisen om detta men det har hon inte.

På fråga om hon känner till om kontaktat polisen om detta men det tror inte Filippa Glaser.

Filippa Glaser menar att de två var unga när det hände och förstod och såg inget.

Filippa Glaser har inget minne om var det satt i salongen. Hon har i efterhand tänkt på detta men minns inte det.

Hon minns att när hon och befann sig vid korsningen Sveavägen & Kungsgatan hörde de något.

Hon vet inte idag om det var en bil som smällde eller om det var något annat. Eftersom Filippa Glaser inte hade sett något så gjorde hon inte någon koppling.

Hon ansåg att hon inte hade något att tillföra förutom kanske då tidpunkten. Hon har inte sett något och inte varit där.

Filippa Glaser tillfrågas om hon nu i efterhand kan minnas något som hon har lagt på minnet och hon uppgav att det har hon tänkt på, framförallt nu när det kommit uppgifter att det finns misstankar, eller man undrar, hur det kommer sig att folk placerar sig på ställen där de inte har varit.

Filippa Glaser önskar att hon kunde ha vetat något eller sett något men hon fattade inte vem det var. Filippa Glaser var för ung och hade inget politiskt intresse.

Filippa Glaser beskriver hur de efter bion gick över Sveavägen till samma sida som Skandia och Dekorima. De gick i riktning mot Kungsgatan.(10)

På fråga var de skulle gå uppgav Filippa Glaser att de skulle hem och de skulle till tunnelbanan Östermalmstorg eller Stureplan, alltså för att åka via röd linje.

Filippa Glaser tillfrågas vad hon har för minnesbild när hon går längs Sveavägen och hon uppgav att hon inte har någon direkt minnesbild. Hon vet bara att hon gick med

Det som Filippa Glaser tänkt på är att "vi" fått den versionen att Stig Engström har gett Olof Palme hjärt- och lungräddning, eller i vart fall någon form av hjälp, och att det har skämtats i deras bekantskapskrets att Stig Engström inte skulle ha gjort sitt bästa eftersom det var Olof Palme och att Stig Engström var moderat.

Filippa Glaser tycker att det är helt otroligt att Stig Engström skulle ha varit där och det är inget som Filippa Glaser tänkt på.

Filippa Glaser tycker att det blir jättekonstigt att någon som


(10) Vid delgivningen uppgav Filippa Glaser att hon gick till höger om när de var vid Ströms och rundade hörnet.

hon känt skulle ha varit där men hon har inte sett något för hon var inte där då utan befann sig längre fram.

Filippa Glaser tillfrågas när hon fick reda på att mordet skett och hon uppgav att det var på morgonen dagen efter.

Det var Filippas mor som väckte dem och sade att Olof Palme hade blivit mördad.

Sedan sade Filippas  syster Ulrika , som hade varit ute och dansat, att hon hört på bussen att Palme hade blivit skjuten.

Filippa Glaser tror att  Ulrika Glaser  tog nattbussen hem.

Filippa Glaser tillfrågas vilka som var hemma när hon kom hem på natten men det kommer hon inte ihåg. Hon vet inte om hennes föräldrar var hemma.

Filippa Glaser tror att de åkte hem direkt efter bion. De åkte med röd linje från Stureplan men hade kunnat gå till T-centralen för att ta en tunnelbana därifrån men de brukade alltid åka från Stureplan. Det var därför de gick dit.

Filippa Glaser hur de kom in till city den kvällen och hon uppgav att det var med buss och tunnelbana.

Filippa Glaser tillfrågas om hon dagen efter mordet diskuterade med sina föräldrar om att hon varit på samma föreställning som makarna Palme och hon uppgav att hon naturligtvis nämnde detta för dem för det var ju inget att undanhålla(11).

Filippa Glaser minns att det för familjen var så stort, inte bara för hennes familj, eftersom statsministern blivit skjuten i det trygga Sverige.

Filippa Glaser minns att det inte visades några tv-program dagen efter utan det var sorgemusik.

Filippa Glaser tillfrågas när hon fick reda på att Stig Engström varit på platsen för mordet och hon uppgav att hon inte kan säga när och hon kan inte hänga upp tiden på något utan det är mer att hon alltid fått höra det och att det är den versionen som har getts; att Stig Engström arbetade över och befann sig på platsen.

Filippa Glaser tillfrågas om hon själv har hört Stig Engström berätta om det men det har hon inte. Stig Engström har inte själv suttit och skrutit utan det har varit andra som nämnt det.

På fråga uppgav Filippa Glaser att hon och Stig Engström sinsemellan aldrig har pratat om det som hände vid mordet.

Filippa Glaser uppgav att hon nämnde det säkert hemma, att hon passerat platsen före mordet, och hon kan tänka sig att hon som 16-åring och i det hemmet att det bara skulle bli diskussioner eller frågor eller någonting, något jobbigt, och då var det bättre att hålla

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

hon känt skulle ha varit där men hon har inte sett något för hon var inte där då utan befann sig längre fram.

Filippa Glaser tillfrågas när hon fick reda på att mordet skett och hon uppgav att det var på morgonen dagen efter.

Det var Filippas mor som väckte dem och sade att Olof Palme hade blivit mördad.

Sedan sade Filippas  syster Ulrika , som hade varit ute och dansat, att hon hört på bussen att Palme hade blivit skjuten.

Filippa Glaser tror att  Ulrika Glaser  tog nattbussen hem.

Filippa Glaser tillfrågas vilka som var hemma när hon kom hem på natten men det kommer hon inte ihåg. Hon vet inte om hennes föräldrar var hemma.

Filippa Glaser tror att de åkte hem direkt efter bion. De åkte med röd linje från Stureplan men hade kunnat gå till T-centralen för att ta en tunnelbana därifrån men de brukade alltid åka från Stureplan. Det var därför de gick dit.

Filippa Glaser hur de kom in till city den kvällen och hon uppgav att det var med buss och tunnelbana.

Filippa Glaser tillfrågas om hon dagen efter mordet diskuterade med sina föräldrar om att hon varit på samma föreställning som makarna Palme och hon uppgav att hon naturligtvis nämnde detta för dem för det var ju inget att undanhålla(11).

Filippa Glaser minns att det för familjen var så stort, inte bara för hennes familj, eftersom statsministern blivit skjuten i det trygga Sverige.

Filippa Glaser minns att det inte visades några tv-program dagen efter utan det var sorgemusik.

Filippa Glaser tillfrågas när hon fick reda på att Stig Engström varit på platsen för mordet och hon uppgav att hon inte kan säga när och hon kan inte hänga upp tiden på något utan det är mer att hon alltid fått höra det och att det är den versionen som har getts; att Stig Engström arbetade över och befann sig på platsen.

Filippa Glaser tillfrågas om hon själv har hört Stig Engström berätta om det men det har hon inte. Stig Engström har inte själv suttit och skrutit utan det har varit andra som nämnt det.

På fråga uppgav Filippa Glaser att hon och Stig Engström sinsemellan aldrig har pratat om det som hände vid mordet.

Filippa Glaser uppgav att hon nämnde det säkert hemma, att hon passerat platsen före mordet, och hon kan tänka sig att hon som 16-åring och i det hemmet att det bara skulle bli diskussioner eller frågor eller någonting, något jobbigt, och då var det bättre att hålla

tyst. Även då det inte finns något fel i det hela. De hade ingen bra kommunikation inom familjen och sedan fanns den där rädslan för saker och ting eller överdrivna reaktioner.

Filippa Glaser tillfrågas vad det är för version som hon hört angående Stig Engström och det är att det var han som varit först på plats och hjälpte till med återupplivningen av Olof Palme.

På fråga om Stig Engström gjort något annat på platsen uppgav hon att Stig Engström hade arbetat över och råkade sedan vara på platsen.

Filippa Glaser uppgav att hon hört att Stig Engström skulle ha tagit upp någon jakt och sprungit, vilket kan vara en efterkonstruktion, och det fick Filippa Glaser att skratta lite.

Filippa Glaser menar att man kan få en adrenalinkick och kan göra något extra i denna speciella situation men Stig Engström var en lat människa som vägde en del, han rökte och drack och hade den sämsta konditionen. Filippa Glaser kan inte se Stig Engström springa efter någon med anledning av detta.

Filippa Glaser tillfrågas vem som Stig Engström skulle ha sprungit efter och vad hon har hört skall det ha varit en person som var på platsen och då misstänkt.

Filippa Glaser tillfrågas om hon har pratat med Margareta Engström om Stigs upplevelser på platsen och det har hon inte.

Filippa Glaser tillfrågas om hon känner till hur många anställda som det fanns vid huvudkontoret i Göteborg och om hon vet omsättningen på föräldrarnas företag men hon vet inget om detta.

Filippa Glaser informeras om att skotten mot makarna Palme skedde cirka 23:21 och hon tillfrågas om hon i efterhand har funderat på var hon kan ha stått när skotten avlossades och hon uppgav att hon inte funderat på detta.

När hon senare i efterhand fick reda på vad som hänt så har hon förstått att hon hört någonting men då var hon i korsningen nedåt Kungsgatan.

Hon vet inte klockslaget utan mer att det var efter bion på väg hem.

Hon vet bara att hon reagerade på ett ljud som hon inte kunde definiera.

Det kunde ha varit en bil som baktände eller något annat ljud. När de hörde ljudet hade de passerat Ströms herrekipering.

Efter biobesöket gick de rakt över gatan för att sedan gå på östra sidan av Sveavägen i riktning mot Kungsgatan. Hon vet inte vad klockan var eller om de dröjde kvar vid biografen, typ gick på toaletten.

Filippa Glaser tillfrågas om det var bestämt på förhand att de skulle åka kommunalt hem efter bion och hon uppgav att det var det och hon fick aldrig någon gång skjuts av sina föräldrar.

Filippa Glaser uppgav att hon åkte in till Sveavägen någon dag under helgen för att fota högen med rosor. Även då åkte hon kommunalt. Hon minns inte om det var på lördagen eller

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

tyst. Även då det inte finns något fel i det hela. De hade ingen bra kommunikation inom familjen och sedan fanns den där rädslan för saker och ting eller överdrivna reaktioner.

Filippa Glaser tillfrågas vad det är för version som hon hört angående Stig Engström och det är att det var han som varit först på plats och hjälpte till med återupplivningen av Olof Palme.

På fråga om Stig Engström gjort något annat på platsen uppgav hon att Stig Engström hade arbetat över och råkade sedan vara på platsen.

Filippa Glaser uppgav att hon hört att Stig Engström skulle ha tagit upp någon jakt och sprungit, vilket kan vara en efterkonstruktion, och det fick Filippa Glaser att skratta lite.

Filippa Glaser menar att man kan få en adrenalinkick och kan göra något extra i denna speciella situation men Stig Engström var en lat människa som vägde en del, han rökte och drack och hade den sämsta konditionen. Filippa Glaser kan inte se Stig Engström springa efter någon med anledning av detta.

Filippa Glaser tillfrågas vem som Stig Engström skulle ha sprungit efter och vad hon har hört skall det ha varit en person som var på platsen och då misstänkt.

Filippa Glaser tillfrågas om hon har pratat med Margareta Engström om Stigs upplevelser på platsen och det har hon inte.

Filippa Glaser tillfrågas om hon känner till hur många anställda som det fanns vid huvudkontoret i Göteborg och om hon vet omsättningen på föräldrarnas företag men hon vet inget om detta.

Filippa Glaser informeras om att skotten mot makarna Palme skedde cirka 23:21 och hon tillfrågas om hon i efterhand har funderat på var hon kan ha stått när skotten avlossades och hon uppgav att hon inte funderat på detta.

När hon senare i efterhand fick reda på vad som hänt så har hon förstått att hon hört någonting men då var hon i korsningen nedåt Kungsgatan.

Hon vet inte klockslaget utan mer att det var efter bion på väg hem.

Hon vet bara att hon reagerade på ett ljud som hon inte kunde definiera.

Det kunde ha varit en bil som baktände eller något annat ljud. När de hörde ljudet hade de passerat Ströms herrekipering.

Efter biobesöket gick de rakt över gatan för att sedan gå på östra sidan av Sveavägen i riktning mot Kungsgatan. Hon vet inte vad klockan var eller om de dröjde kvar vid biografen, typ gick på toaletten.

Filippa Glaser tillfrågas om det var bestämt på förhand att de skulle åka kommunalt hem efter bion och hon uppgav att det var det och hon fick aldrig någon gång skjuts av sina föräldrar.

Filippa Glaser uppgav att hon åkte in till Sveavägen någon dag under helgen för att fota högen med rosor. Även då åkte hon kommunalt. Hon minns inte om det var på lördagen eller

söndagen hon fotade. Hon har fotona kvar. Högen med rosor var upp till hennes maghöjd.

Filippa Glaser menar att hon kan minnas fel och att det var helgen efter. På fråga vems kamera hon använde uppgav hon att det var hennes egen.

Filippa Glaser informeras om att Stig Engström stämplade ut klockan 21:19 från Skandia vilket bör vara i nära tid som hon passerade Skandia och hon uppgav att om Stig Engström klev ut från Skandia så skulle hon ha känt igen honom om hon befann sig där.

Avslutningsvis tillfrågas Filippa Glaser om det är något som hon anser att förhörsledarna inte frågat henne om och hon uppgav att det är det inte.

Hon menar att det är svårt när det är så länge sedan och att hon var i den åldern då hon inte hade "tentaklerna" ute.

Filippa Glaser har svårt att tro att Stig Engström skulle ha kunnat vara kapabel att göra detta.

Detta med tanke på Stigs dåliga fysik och att han då skulle kunna strukturera sig och kunna genomföra en sådan sak där det bör ingå en typ av planering.

Stig Engström skulle inte klara av detta för han är inte den personen som han gett prov på.

Stig Engström har retat ganska många genom att vara den person som han är.

Han var inte vuxen och hade svårt att hålla tiden.

Förhöret avslutas 16:16 .

DELGIVNING 2018-04-26

Filippa Glaser besökte polisstationen och läste igenom förhöret.

Förhöret godkändes efter de anmärkningar som finns som fotnoter i förhörsprotokollet.


(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

Pol-2018-04-03 1351 H22159-05 Förhör med Filippa ang SE.pdf

söndagen hon fotade. Hon har fotona kvar. Högen med rosor var upp till hennes maghöjd.

Filippa Glaser menar att hon kan minnas fel och att det var helgen efter. På fråga vems kamera hon använde uppgav hon att det var hennes egen.

Filippa Glaser informeras om att Stig Engström stämplade ut klockan 21:19 från Skandia vilket bör vara i nära tid som hon passerade Skandia och hon uppgav att om Stig Engström klev ut från Skandia så skulle hon ha känt igen honom om hon befann sig där.

Avslutningsvis tillfrågas Filippa Glaser om det är något som hon anser att förhörsledarna inte frågat henne om och hon uppgav att det är det inte.

Hon menar att det är svårt när det är så länge sedan och att hon var i den åldern då hon inte hade "tentaklerna" ute.

Filippa Glaser har svårt att tro att Stig Engström skulle ha kunnat vara kapabel att göra detta.

Detta med tanke på Stigs dåliga fysik och att han då skulle kunna strukturera sig och kunna genomföra en sådan sak där det bör ingå en typ av planering.

Stig Engström skulle inte klara av detta för han är inte den personen som han gett prov på.

Stig Engström har retat ganska många genom att vara den person som han är.

Han var inte vuxen och hade svårt att hålla tiden.

Förhöret avslutas 16:16 .

DELGIVNING 2018-04-26

Filippa Glaser besökte polisstationen och läste igenom förhöret.

Förhöret godkändes efter de anmärkningar som finns som fotnoter i förhörsprotokollet.


(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Förhörsdatum: 2018-04-26 13:25


Hörd person: Filippa

Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson, krinsp Peter Steude

Övriga närvarande: Ingen närvarande Förhörsplats: Polhemsgatan 30, Stockholm


Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående hennes förehavande 1986-02-28 .

Innan förhöret har Filippa informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att hon sedan får förhöret uppläst för sig för ett godkännande.

Filippa ombads berätta mer om som hon var på bio med 1986-02-28 och hon uppgav att var en ganska tillfällig bekantskap och de flesta som hon umgicks med då var grannar varav flera gick i samma klass som Filippa.

Hon minns inte på vilket sätt som hon lärde känna . De var olika till sättet vilket gjorde att kontakten upphörde. De umgicks en del av högstadiet och början av gymnasiet. Filippa uppgav på fråga att hette i efternamn.

bodde då vid tillsammans med sin mor och styvfar. Filippa har varit hemma hos . Filippa minns inte föräldrarnas namn.

Filippa tillfrågas vilken skola hon gick i 1986 och hon uppgav att hon gick i . gick i samma skola. Filippa tror att varit hemma hos henne.

Filippa tillfrågas om hon och efter mordet pratade med varandra om vad de gjort och sett under mordkvällen och hon uppgav att de inte pratat om det.

Filippa har tänkt på val av biofilm och menar att det kanske var Philip Zanden som fick henne att gå på Bröderna Mozart. Hon vet att hon var på den filmen och då med .

Filippa vet inte om biobiljetterna var förbokade. Hon vet inte när de bestämde sig för att se just den bion men att de skulle gå på bio var förbestämt.

Filippa tillfrågas varför hon och inte talade med varandra om vad de upplevt på Sveavägen vid tidpunkten för mordet och detta med tanke på deras goda relation och hon uppgav att när de umgicks så vek de den tiden till saker som Filippa tyckte var roligt.

När Filippa var i så var hon mycket yngre och vid tiden efter mordet så var de aldrig ensamma.

Filippa menar att  Stig Engströms  upplevelse på platsen för mordet var så mycket större än hennes upplevelse.

Filippa kände att om hon berättade vad hon varit med om så skulle det

Pol-2018-04-26 1325 H22159-05-A Förhör med Filippa om biobesök.pdf

Pol-2018-04-26 1325 H22159-05-A Förhör med Filippa om biobesök.pdf

Förhörsdatum: 2018-04-26 13:25


Hörd person: Filippa

Förhörsledare: Krinsp Sven-Åke Blombergsson, krinsp Peter Steude

Övriga närvarande: Ingen närvarande Förhörsplats: Polhemsgatan 30, Stockholm


Anledning till förhöret: Kompletterande förhör angående hennes förehavande 1986-02-28 .

Innan förhöret har Filippa informerats om att förhöret spelas in på band och att en sammanfattning görs i efterhand och att hon sedan får förhöret uppläst för sig för ett godkännande.

Filippa ombads berätta mer om som hon var på bio med 1986-02-28 och hon uppgav att var en ganska tillfällig bekantskap och de flesta som hon umgicks med då var grannar varav flera gick i samma klass som Filippa.

Hon minns inte på vilket sätt som hon lärde känna . De var olika till sättet vilket gjorde att kontakten upphörde. De umgicks en del av högstadiet och början av gymnasiet. Filippa uppgav på fråga att hette i efternamn.

bodde då vid tillsammans med sin mor och styvfar. Filippa har varit hemma hos . Filippa minns inte föräldrarnas namn.

Filippa tillfrågas vilken skola hon gick i 1986 och hon uppgav att hon gick i . gick i samma skola. Filippa tror att varit hemma hos henne.

Filippa tillfrågas om hon och efter mordet pratade med varandra om vad de gjort och sett under mordkvällen och hon uppgav att de inte pratat om det.

Filippa har tänkt på val av biofilm och menar att det kanske var Philip Zanden som fick henne att gå på Bröderna Mozart. Hon vet att hon var på den filmen och då med .

Filippa vet inte om biobiljetterna var förbokade. Hon vet inte när de bestämde sig för att se just den bion men att de skulle gå på bio var förbestämt.

Filippa tillfrågas varför hon och inte talade med varandra om vad de upplevt på Sveavägen vid tidpunkten för mordet och detta med tanke på deras goda relation och hon uppgav att när de umgicks så vek de den tiden till saker som Filippa tyckte var roligt.

När Filippa var i så var hon mycket yngre och vid tiden efter mordet så var de aldrig ensamma.

Filippa menar att  Stig Engströms  upplevelse på platsen för mordet var så mycket större än hennes upplevelse.

Filippa kände att om hon berättade vad hon varit med om så skulle det

konkurrera med  Stigs  upplevelse som blev en grej, en historia, som man kunde berätta.

Filippa uppgav att det i sammanhanget inte var läge, och i den uppväxtmiljön, att ta den platsen att sitta och försöka "bräcka"; att hon också hade med detta att göra.

Det var  Stig  som satt med trumfkortet och hade försökt att rädda livet på Olof Palme. Detta var extra roligt då  Stig  var aktiv moderat.

Filippa menar att det hade varit samma sak om det bara var hon och tillsammans; att hon inte fick konkurrera ut berättelse.

Hon är uppfostrad med att barn inte tar plats. Hon menar att det är "rättning i ledet". När hon växte upp var inte de vuxna intresserade av hennes perspektiv utan hon var barn och skall bara lyssna och "du lånar ett rum här tills du är arton".

Filippa informeras om att det finns ett vittne från brottsplatsen som suttit i sin parkerade bil och vars flickvän går och hämtar ut pengar på östra sidan av Sveavägen.

Vittnet i bilen observerar en person vid hörnet Dekorima och han ser även två personer som går på trottoaren, på östra sidan, i riktning mot Kungsgatan.

Filippa tillfrågas därefter om hon observerade personen vid Dekorima och hon uppgav att hon kan ha sett personen men det är inget som hon minns idag.

Hon gjorde ingen reflektion dagen efter om att hon iakttagit någon person där.

Filippa minns att hon dagen efter mordet reflekterat över att de gått vid mordplatsen.

Hon har inte uppmärksammat någon vid Dekorima och har inte heller känt något obehag inför någon. Hon har inte heller sett längs Sveavägen.

Filippa har inget minne av att hon för sin mamma, dagen efter mordet, berättade att hon varit på samma bioföreställning som makarna Palme. Hon menar dock att hon kan ha sagt att Palme var på samma biograf.

Filippa kan inte minnas sin pappa i diskussionen eller närvaro i rummet när hon fick besked om Palmes död. Hon vet inte om hon har pratat med sin pappa om att hon var på samma bio som Palme.

På fråga hur hennes mor reagerade på att hon varit på samma bio som Palme och att hon passerat mordplatsen precis före mordet uppgav hon att det inte blev någon diskussion av det hela.

Filippa uppgav att man inte pratade om saker som kunde innebära problem, att man satte sig själv eller föräldrarna i knipa eller i dåligt anseende.

Detta i kombination med hennes pappas rädsla för att göra något olagligt eller ställde till problem för staten eller polisen.

Filippa informeras om att  Stig  kontaktade tidningen SvD på lördagen 1986-03-01 och att  Stig  fanns med i söndagsbilagan med foto på sig själv.

Filippa har ingen kännedom om detta.

Filippas föräldrar läser dock den tidningen och bör då ha sett artikeln med  Stig .

Pol-2018-04-26 1325 H22159-05-A Förhör med Filippa om biobesök.pdf

Pol-2018-04-26 1325 H22159-05-A Förhör med Filippa om biobesök.pdf

konkurrera med  Stigs  upplevelse som blev en grej, en historia, som man kunde berätta.

Filippa uppgav att det i sammanhanget inte var läge, och i den uppväxtmiljön, att ta den platsen att sitta och försöka "bräcka"; att hon också hade med detta att göra.

Det var  Stig  som satt med trumfkortet och hade försökt att rädda livet på Olof Palme. Detta var extra roligt då  Stig  var aktiv moderat.

Filippa menar att det hade varit samma sak om det bara var hon och tillsammans; att hon inte fick konkurrera ut berättelse.

Hon är uppfostrad med att barn inte tar plats. Hon menar att det är "rättning i ledet". När hon växte upp var inte de vuxna intresserade av hennes perspektiv utan hon var barn och skall bara lyssna och "du lånar ett rum här tills du är arton".

Filippa informeras om att det finns ett vittne från brottsplatsen som suttit i sin parkerade bil och vars flickvän går och hämtar ut pengar på östra sidan av Sveavägen.

Vittnet i bilen observerar en person vid hörnet Dekorima och han ser även två personer som går på trottoaren, på östra sidan, i riktning mot Kungsgatan.

Filippa tillfrågas därefter om hon observerade personen vid Dekorima och hon uppgav att hon kan ha sett personen men det är inget som hon minns idag.

Hon gjorde ingen reflektion dagen efter om att hon iakttagit någon person där.

Filippa minns att hon dagen efter mordet reflekterat över att de gått vid mordplatsen.

Hon har inte uppmärksammat någon vid Dekorima och har inte heller känt något obehag inför någon. Hon har inte heller sett längs Sveavägen.

Filippa har inget minne av att hon för sin mamma, dagen efter mordet, berättade att hon varit på samma bioföreställning som makarna Palme. Hon menar dock att hon kan ha sagt att Palme var på samma biograf.

Filippa kan inte minnas sin pappa i diskussionen eller närvaro i rummet när hon fick besked om Palmes död. Hon vet inte om hon har pratat med sin pappa om att hon var på samma bio som Palme.

På fråga hur hennes mor reagerade på att hon varit på samma bio som Palme och att hon passerat mordplatsen precis före mordet uppgav hon att det inte blev någon diskussion av det hela.

Filippa uppgav att man inte pratade om saker som kunde innebära problem, att man satte sig själv eller föräldrarna i knipa eller i dåligt anseende.

Detta i kombination med hennes pappas rädsla för att göra något olagligt eller ställde till problem för staten eller polisen.

Filippa informeras om att  Stig  kontaktade tidningen SvD på lördagen 1986-03-01 och att  Stig  fanns med i söndagsbilagan med foto på sig själv.

Filippa har ingen kännedom om detta.

Filippas föräldrar läser dock den tidningen och bör då ha sett artikeln med  Stig .

Filippa tillfrågas om hon fått några förhållningsregler från sina föräldrar att inte berätta vad hon upplevt 1986-02-28 med det har hon inte.

Filippa uppmanas beskriva det ljud hon hörde när hon befann sig vid Ströms och om möjligt även beskriva de tankar som hon då hade kring ljudet.

Filippa uppgav att hon vet att hon hörde någon form av smäll eller baktändningen från en bil. Ljudet var inte så att de stannade upp och undrade var ljudet kom ifrån.

Filippa kan inte minnas mer än en smäll. När ljuden föll hade de rundat Ströms och de var på väg mot Stureplan.

På fråga uppgav Filippa att hon inte vet vad hennes föräldrar gjorde denna kväll. Hon vet inte om de var hemma när hon kom hem på kvällen. De festade på helgerna och roade sig mycket.

Filippa informeras om att förhörsledarna pratat med om Filippas biobesök med mera och att i förhör sagt att hon dansade med en danspartner vid Brasiliens ambassad i Stockholm och att de hade någon typ av uppträdande och att deras föräldrar var med vid ambassaden.

Filippa uppgav på fråga att hon inte alls känner till detta.

Filippa tillfrågas vad det är för artiklar de hittat om sin pappa vilken hon uppgett i förra förhöret och hon uppgav att det var en artikel om pappan och att denne var en journalist som var på väg till USA.

De hade skrattat åt det att han kallade sig för journalist när han, så vitt Filippa känner till inte hade någon journalistutbildning.

Artiklarna kan ha idag. Pappan hade samlat på sig en massa papper.

På fråga om de fann några dokument som kunde styrka att han varit i USA uppgav Filippa att de inte då hittade något sådant och inte senare heller. Detta gjorde att hon var tveksam till dessa uppgifter.

Filippa tillfrågas om hon känner igen namnet eller men det känner hon inte igen.

Namnen och låter bekant och det "känns lite Bridge" men hon kan inte säga det 100%. De skulle kunna vara ett Bridgepar.

Filippa uppgav att om det finns koppling till Bridgen så är det privat, hemma, och då under den senare tiden och då på 90-talet.

Filippa informeras om att var tandläkare och hade en klinik i Solna men det säger henne inget.

Filippa uppgav att hennes föräldrars Bridgekompisar var pensionärer på 90-talet och det pratades nog inte så mycket jobb då.

Filippa tillfrågas om hon känner till var hennes föräldrar gick till tandläkare men det vet hon inte.

Pol-2018-04-26 1325 H22159-05-A Förhör med Filippa om biobesök.pdf

Pol-2018-04-26 1325 H22159-05-A Förhör med Filippa om biobesök.pdf

Filippa tillfrågas om hon fått några förhållningsregler från sina föräldrar att inte berätta vad hon upplevt 1986-02-28 med det har hon inte.

Filippa uppmanas beskriva det ljud hon hörde när hon befann sig vid Ströms och om möjligt även beskriva de tankar som hon då hade kring ljudet.

Filippa uppgav att hon vet att hon hörde någon form av smäll eller baktändningen från en bil. Ljudet var inte så att de stannade upp och undrade var ljudet kom ifrån.

Filippa kan inte minnas mer än en smäll. När ljuden föll hade de rundat Ströms och de var på väg mot Stureplan.

På fråga uppgav Filippa att hon inte vet vad hennes föräldrar gjorde denna kväll. Hon vet inte om de var hemma när hon kom hem på kvällen. De festade på helgerna och roade sig mycket.

Filippa informeras om att förhörsledarna pratat med om Filippas biobesök med mera och att i förhör sagt att hon dansade med en danspartner vid Brasiliens ambassad i Stockholm och att de hade någon typ av uppträdande och att deras föräldrar var med vid ambassaden.

Filippa uppgav på fråga att hon inte alls känner till detta.

Filippa tillfrågas vad det är för artiklar de hittat om sin pappa vilken hon uppgett i förra förhöret och hon uppgav att det var en artikel om pappan och att denne var en journalist som var på väg till USA.

De hade skrattat åt det att han kallade sig för journalist när han, så vitt Filippa känner till inte hade någon journalistutbildning.

Artiklarna kan ha idag. Pappan hade samlat på sig en massa papper.

På fråga om de fann några dokument som kunde styrka att han varit i USA uppgav Filippa att de inte då hittade något sådant och inte senare heller. Detta gjorde att hon var tveksam till dessa uppgifter.

Filippa tillfrågas om hon känner igen namnet eller men det känner hon inte igen.

Namnen och låter bekant och det "känns lite Bridge" men hon kan inte säga det 100%. De skulle kunna vara ett Bridgepar.

Filippa uppgav att om det finns koppling till Bridgen så är det privat, hemma, och då under den senare tiden och då på 90-talet.

Filippa informeras om att var tandläkare och hade en klinik i Solna men det säger henne inget.

Filippa uppgav att hennes föräldrars Bridgekompisar var pensionärer på 90-talet och det pratades nog inte så mycket jobb då.

Filippa tillfrågas om hon känner till var hennes föräldrar gick till tandläkare men det vet hon inte.

Filippa tillfrågas om  Stig  kände till att hon passerat platsen för mordet strax före det hände men det kände han inte till. Det är möjligt att hennes mamma nämnt det för  Stig  men  Stig  frågade aldrig Filippa om det och Filippa berättade det inte för  Stig .

Filippa tillfrågas vad hon kan berätta om sin farmor och farfar och hon uppgav att hon inte kan uppge så mycket om farmor som dog när Filippa var liten.

Hennes farföräldrar skildes och hennes farmor tog hand om sin son, Filippas fader.

Farfar kom senare tillbaka med en ny fru in i Filippas pappas liv. Filippa lärde aldrig känna sin farfar riktigt. Han var från Hamburg.

Filippa uppgav att hennes farmors systrar hade bra kontakt med varandra.

Filippa tillfrågas om hennes fars kusiner och hon uppgav att kusinen och vilket är den som är från Filippas fars sida.


Förhöret avslutat klockan 14:25


Sven-Åke Blombergsson (Signatur)


DELGIVNING 2018-05-23


Undertecknad läste upp förhöret för Filippa via telefon och hon godkände förhöret utan anmärkningar.

I samband med delgivningen informerades Filippa om att i sitt förhör uppgett att hon inte har något minne av att ha sett filmen Bröderna Mozart och att på mordkvällen var tillsammans med

Filippa informerades om att i sitt förhör uppgett att hon satt på ett flygplan från Los Angeles med sin mor.

Filippa kommenterar det med att hon är ganska säker på att hon var med 1986-02-28 .

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Pol-2018-04-26 1325 H22159-05-A Förhör med Filippa om biobesök.pdf

Pol-2018-04-26 1325 H22159-05-A Förhör med Filippa om biobesök.pdf

Filippa tillfrågas om  Stig  kände till att hon passerat platsen för mordet strax före det hände men det kände han inte till. Det är möjligt att hennes mamma nämnt det för  Stig  men  Stig  frågade aldrig Filippa om det och Filippa berättade det inte för  Stig .

Filippa tillfrågas vad hon kan berätta om sin farmor och farfar och hon uppgav att hon inte kan uppge så mycket om farmor som dog när Filippa var liten.

Hennes farföräldrar skildes och hennes farmor tog hand om sin son, Filippas fader.

Farfar kom senare tillbaka med en ny fru in i Filippas pappas liv. Filippa lärde aldrig känna sin farfar riktigt. Han var från Hamburg.

Filippa uppgav att hennes farmors systrar hade bra kontakt med varandra.

Filippa tillfrågas om hennes fars kusiner och hon uppgav att kusinen och vilket är den som är från Filippas fars sida.


Förhöret avslutat klockan 14:25


Sven-Åke Blombergsson (Signatur)


DELGIVNING 2018-05-23


Undertecknad läste upp förhöret för Filippa via telefon och hon godkände förhöret utan anmärkningar.

I samband med delgivningen informerades Filippa om att i sitt förhör uppgett att hon inte har något minne av att ha sett filmen Bröderna Mozart och att på mordkvällen var tillsammans med

Filippa informerades om att i sitt förhör uppgett att hon satt på ett flygplan från Los Angeles med sin mor.

Filippa kommenterar det med att hon är ganska säker på att hon var med 1986-02-28 .

(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

H22159 - 06

Förhörsdatum: 2018-05-02 12:07


Hörd person:

Förhörsledare: Peter Steude, Sven-Åke Blombergsson

Förhörsplats: Polishuset, Polhemsgatan 30, Stockholm

Anledning till förhöret: Hörs upplysningsvis då hennes namn förekommer i utredningen.


 UL  ombads berätta lite om sig själv och vad hon gjorde 1986 och hon uppgav att hon idag är trebarnsmamma och arbetar heltid.

Det hon kommer ihåg från 1986-02-28 är att hon på kvällen var med sin bästa gymnasiekompis i stan.

 UL  uppgav att de var ganska unga vilket gjorde att de inte kom in på så många ställen.

Vid den tiden bodde  UL  i Näsby Gård i Täby och hon åkte nattbussen hem från Odenplan. Det var buss 691.

 UL  uppgav att om hon inte minns fel så snöade det denna kväll. Det är det hon kommer ihåg.

På fråga vem hon var tillsammans med denna kväll uppgav  UL  att kompisen då hette  Filippa Glaser . Hon heter idag som gift.

 UL  tillfrågas vad hon minns från kvällen 1986-02-28 och hon uppgav att hon inte kommer ihåg. Det är för länge sedan.  UL  åkte ofta in till stan för att fika.

Hon minns att hennes föräldrar berättade att  Olof  Palme hade blivit mördad och detta var när hon kom hem.  UL  bodde med sina föräldrar då.

Hon tillfrågas när nattbussen gick och hon gissar på att hon åkte strax innan 24:00 då hon inte fick vara ute sent.  UL  är dock osäker på tiden.

 UL  tillfrågas om hon när hon fick besked om mordet då gjorde någon koppling till vad hon sett eller hört under kvällen och hon uppgav att om förhörsledaren frågat henne då så kanske hon skulle minnas något men idag kan hon inte minnas något.

På fråga om hon passerade mordplatsen under kvällen uppgav hon att de aldrig var där. De var mer vid Kungsgatan ned mot Svampen, Stureplan.

På fråga om hon reagerade på någon eller något under hemfärden med nattbussen uppgav hon att det kommer hon inte ihåg. Det var inte så mycket folk på bussen. Hon vill minnas att det var dåligt väder och snöade.

På fråga om hon åkte bussen från Odenplan direkt hem utan byten uppgav hon att bussen gick direkt hem.

Pol-2018-05-02 1207 H22159-06 Förhör med Filippas väninna ang mordkvällen.pdf

Pol-2018-05-02 1207 H22159-06 Förhör med Filippas väninna ang mordkvällen.pdf

H22159 - 06

Förhörsdatum: 2018-05-02 12:07


Hörd person:

Förhörsledare: Peter Steude, Sven-Åke Blombergsson

Förhörsplats: Polishuset, Polhemsgatan 30, Stockholm

Anledning till förhöret: Hörs upplysningsvis då hennes namn förekommer i utredningen.


 UL  ombads berätta lite om sig själv och vad hon gjorde 1986 och hon uppgav att hon idag är trebarnsmamma och arbetar heltid.

Det hon kommer ihåg från 1986-02-28 är att hon på kvällen var med sin bästa gymnasiekompis i stan.

 UL  uppgav att de var ganska unga vilket gjorde att de inte kom in på så många ställen.

Vid den tiden bodde  UL  i Näsby Gård i Täby och hon åkte nattbussen hem från Odenplan. Det var buss 691.

 UL  uppgav att om hon inte minns fel så snöade det denna kväll. Det är det hon kommer ihåg.

På fråga vem hon var tillsammans med denna kväll uppgav  UL  att kompisen då hette  Filippa Glaser . Hon heter idag som gift.

 UL  tillfrågas vad hon minns från kvällen 1986-02-28 och hon uppgav att hon inte kommer ihåg. Det är för länge sedan.  UL  åkte ofta in till stan för att fika.

Hon minns att hennes föräldrar berättade att  Olof  Palme hade blivit mördad och detta var när hon kom hem.  UL  bodde med sina föräldrar då.

Hon tillfrågas när nattbussen gick och hon gissar på att hon åkte strax innan 24:00 då hon inte fick vara ute sent.  UL  är dock osäker på tiden.

 UL  tillfrågas om hon när hon fick besked om mordet då gjorde någon koppling till vad hon sett eller hört under kvällen och hon uppgav att om förhörsledaren frågat henne då så kanske hon skulle minnas något men idag kan hon inte minnas något.

På fråga om hon passerade mordplatsen under kvällen uppgav hon att de aldrig var där. De var mer vid Kungsgatan ned mot Svampen, Stureplan.

På fråga om hon reagerade på någon eller något under hemfärden med nattbussen uppgav hon att det kommer hon inte ihåg. Det var inte så mycket folk på bussen. Hon vill minnas att det var dåligt väder och snöade.

På fråga om hon åkte bussen från Odenplan direkt hem utan byten uppgav hon att bussen gick direkt hem.

 UL  tillfrågas om det var någon annan med henne denna kväll förutom  Filippa  men det var bara de två.

 UL  och  Filippa  hängde mycket ihop vid den tiden.

 UL  uppgav att hon och  Filippa  är vänner på Facebook men de umgås inte idag och ringer inte heller till varandra.

är idag egen företagare och håller på med djur och bor i Vallentuna.

Förhörsledaren läser upp namnet och  UL  uppgav att är 1-2 år yngre än hon själv och de har gått i samma högstadieskola i Näsby Park, Täby.

När  UL  var yngre gick hon på gymnastik vilket också gjorde. De bodde inte nära varandra men i samma område. På fråga om de umgicks utanför gymnastiken uppgav  UL  att de gick på bio ibland.

Hon minns inte så mycket men hon vet att hon varit hemma hos i Lahäll. De har ingen kontakt med varandra idag.

 UL  tror att hon lärde känna när hon gick i 7:an och gick då i 6:an.

 UL  kan inte minnas att berättat något om sin familj.

 UL  tillfrågas varför de slutades att umgås efter högstadietiden och hon uppgav att de hade olika intressen och att hon började på gymnasiet i Täby.

Hon gick där i ett halvår och bytte sedan till och det var där som hon träffade .

Det var under den andra terminen på första läsåret som hon lärde känna .

Förhörsledaren och har räknat ut att hon började på i januari 1986.

 UL  tillfrågas om hon sett filmen "Bröderna Mozart" men det kan hon inte erinra sig om.

 UL  informeras om att förhörsledarna förhört  Filippa  och att denna uppgav att hon varit och sett "Bröderna Mozart" tillsammans med  UL  den aktuella kvällen.

 UL  uppgav att hon inte ens vet vem som spelade i filmen och kommer inte ihåg att hon sett den.

 UL  är ganska säker på att hon inte sett filmen men hon uppgav att hon kan minnas fel.

 UL  vet inte varför  Filippa  sagt det hon sagt.

På fråga uppgav  UL  att hon varit på bio med och de såg bl. a. Rockyfilmerna flera gånger. De två var ofta på bio tillsammans.

På fråga hur de tog sig till stan när de skulle på bio uppgav  UL  att de åkte Roslagsbanan. Hon kan inte minnas att de vid något tillfälle fått skjuts av deras föräldrar.

 UL  uppgav att hennes föräldrar saknade bil vid den tiden.

Pol-2018-05-02 1207 H22159-06 Förhör med Filippas väninna ang mordkvällen.pdf

Pol-2018-05-02 1207 H22159-06 Förhör med Filippas väninna ang mordkvällen.pdf

 UL  tillfrågas om det var någon annan med henne denna kväll förutom  Filippa  men det var bara de två.

 UL  och  Filippa  hängde mycket ihop vid den tiden.

 UL  uppgav att hon och  Filippa  är vänner på Facebook men de umgås inte idag och ringer inte heller till varandra.

är idag egen företagare och håller på med djur och bor i Vallentuna.

Förhörsledaren läser upp namnet och  UL  uppgav att är 1-2 år yngre än hon själv och de har gått i samma högstadieskola i Näsby Park, Täby.

När  UL  var yngre gick hon på gymnastik vilket också gjorde. De bodde inte nära varandra men i samma område. På fråga om de umgicks utanför gymnastiken uppgav  UL  att de gick på bio ibland.

Hon minns inte så mycket men hon vet att hon varit hemma hos i Lahäll. De har ingen kontakt med varandra idag.

 UL  tror att hon lärde känna när hon gick i 7:an och gick då i 6:an.

 UL  kan inte minnas att berättat något om sin familj.

 UL  tillfrågas varför de slutades att umgås efter högstadietiden och hon uppgav att de hade olika intressen och att hon började på gymnasiet i Täby.

Hon gick där i ett halvår och bytte sedan till och det var där som hon träffade .

Det var under den andra terminen på första läsåret som hon lärde känna .

Förhörsledaren och har räknat ut att hon började på i januari 1986.

 UL  tillfrågas om hon sett filmen "Bröderna Mozart" men det kan hon inte erinra sig om.

 UL  informeras om att förhörsledarna förhört  Filippa  och att denna uppgav att hon varit och sett "Bröderna Mozart" tillsammans med  UL  den aktuella kvällen.

 UL  uppgav att hon inte ens vet vem som spelade i filmen och kommer inte ihåg att hon sett den.

 UL  är ganska säker på att hon inte sett filmen men hon uppgav att hon kan minnas fel.

 UL  vet inte varför  Filippa  sagt det hon sagt.

På fråga uppgav  UL  att hon varit på bio med och de såg bl. a. Rockyfilmerna flera gånger. De två var ofta på bio tillsammans.

På fråga hur de tog sig till stan när de skulle på bio uppgav  UL  att de åkte Roslagsbanan. Hon kan inte minnas att de vid något tillfälle fått skjuts av deras föräldrar.

 UL  uppgav att hennes föräldrar saknade bil vid den tiden.

 UL  informeras om vad  Filippa  uppgav i förhöret om deras promenad efter biobesöket och att  Filippa  även sett Olof Palme i biografens foajé efter filmens slut.  UL  uppgav att detta kommer hon inte ihåg.

Hon informeras även om att  Filippa  i förhöret uppgett att när hon passerade hörnet vid Kungsgatan vid Ströms så uppfattade hon ett ljud som hon senare trodde kan ha varit ett skott.  UL  kan inte minnas något av detta.

 UL  har inget minne av att hon och har diskuterat mordet på Olof Palme.

 UL  har inget minne av att hon i efterhand reflekterat över att hon varit vid brottsplatsen 1986-02-28 .

 UL  tillfrågas om det är möjligt att hon var på den aktuella bion med  Filippa  och att hon varit tillsammans med  Filippa  vid ett annat tillfälle och hon uppgav att det är möjligt eftersom hon inte minns då det var länge sedan.

Förhöret avslutat klockan 12:31 .

Förhöret utskrivet av Sven-Åke Blombergsson

(Signatur)



DELGIVNING 2018-05-18 .

Undertecknad ringde upp  UL  och läste upp förhöret som  UL  godkände utan anmärkningar.


(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Pol-2018-05-02 1207 H22159-06 Förhör med Filippas väninna ang mordkvällen.pdf

Pol-2018-05-02 1207 H22159-06 Förhör med Filippas väninna ang mordkvällen.pdf

 UL  informeras om vad  Filippa  uppgav i förhöret om deras promenad efter biobesöket och att  Filippa  även sett Olof Palme i biografens foajé efter filmens slut.  UL  uppgav att detta kommer hon inte ihåg.

Hon informeras även om att  Filippa  i förhöret uppgett att när hon passerade hörnet vid Kungsgatan vid Ströms så uppfattade hon ett ljud som hon senare trodde kan ha varit ett skott.  UL  kan inte minnas något av detta.

 UL  har inget minne av att hon och har diskuterat mordet på Olof Palme.

 UL  har inget minne av att hon i efterhand reflekterat över att hon varit vid brottsplatsen 1986-02-28 .

 UL  tillfrågas om det är möjligt att hon var på den aktuella bion med  Filippa  och att hon varit tillsammans med  Filippa  vid ett annat tillfälle och hon uppgav att det är möjligt eftersom hon inte minns då det var länge sedan.

Förhöret avslutat klockan 12:31 .

Förhöret utskrivet av Sven-Åke Blombergsson

(Signatur)



DELGIVNING 2018-05-18 .

Undertecknad ringde upp  UL  och läste upp förhöret som  UL  godkände utan anmärkningar.


(Signatur)
Sven-Åke Blombergsson

Förhöret hålles på Sveavägen under vallning.

 Nicola  Fauzzi gick norrut på Sveavägens östra gångbana.

Då han befann sig mittför ingång till  Sveavägen  nr 44 såg han på cirka 20 meters avstånd (utanför butiken La Carterie) makarna Palme komma gående i promenadtakt.

Olof Palme gick längst till höger dvs närmast husväggen.

De möttes efter cirka 10 meter  (utanför Thule tobaksaffär)  och Nicola Fauzzi passerade dem till vänster i sin egen gångriktning.

Han gick själv ungefär mitt i gångbanan som är cirka sju (7) meter bred.

Cirka 8-10 meter bakom makarna Palme gick en man i blå jacka.

Nicola Fauzzi kopplade omedelbart ihop mannen med Palme och antog att det måste vara någon säkerhetsvakt.

Mannen gick ute i gångbanan, cirka tre (3) meter från sträckstenskanten, och gick något saktare än makarna Palme.

Nicola Fauzzi passerade honom till höger i den egna gångriktningen.

Han har vid tidigare förhör lämnat en ingående beskrivning av mannen så långt han kommer ihåg honom.

Mannen verkade vara lite äldre, äldre än förhörsledaren (44  år ).

Han hade troligen händerna i fickorna.

Just som Nicola Fauzzi hade passerat makarna Palme, gick han förbi butiken La Carterie och såg att en man arbetade i skyltfönstret.

Nicola Fauzzi gick vidare Sveavägen norrut.

Då han passerade  Sveavägen  nr 56 hörde han ett skott och någon sekund senare ytterligare ett.

Han fortsatte framåt cirka 10-15 sekunder innan han stannade och vände sig om. Han hann tänka att nu hade Olof Palme blivit skjuten.

Han såg några personer vid korsningen med Tunnelgatan och hänvisar till tidigare förhör.

Han uppger att den man  (Se Anders Björkman som han såg i en port måste ha varit samme man som hade gått bakom makarna Palme. Han stödjer sig främst på jackan och dess färg.

Nicola Fauzzi får i egen takt provgå den aktuella sträckan från mötet med makarna Palme och tills skotten hördes. Tiden klockas till 1 minut 35 sekunder.

Sträckan från mötesplatsen till korsningen med Tunnelgatan, dvs makarna Palmes väg klockas till 52 sekunder i promenadtakt.

 (dvs när Jan Länninge går och klockar sin egna gånghastighet se A1969-00 sid.9) 

Nicola Fauzzi uppger att han under sin gång Sveavägen norrut och fram till mötesplatsen endast mötte ett ungt par.

Han såg inga andra personer, varken gående eller stående.

Han lade inte heller märke till några personer eller bilar på andra sidan Sveavägen.

Pol-1986-03-25 E13-01-A Mordplatsvittne-Fauzzi-Nicola-VallningsFörhör.pdf

Pol-1986-03-25 E13-01-A Mordplatsvittne-Fauzzi-Nicola-VallningsFörhör.pdf

Förhöret hålles på Sveavägen under vallning.

 Nicola  Fauzzi gick norrut på Sveavägens östra gångbana.

Då han befann sig mittför ingång till  Sveavägen  nr 44 såg han på cirka 20 meters avstånd (utanför butiken La Carterie) makarna Palme komma gående i promenadtakt.

Olof Palme gick längst till höger dvs närmast husväggen.

De möttes efter cirka 10 meter  (utanför Thule tobaksaffär)  och Nicola Fauzzi passerade dem till vänster i sin egen gångriktning.

Han gick själv ungefär mitt i gångbanan som är cirka sju (7) meter bred.

Cirka 8-10 meter bakom makarna Palme gick en man i blå jacka.

Nicola Fauzzi kopplade omedelbart ihop mannen med Palme och antog att det måste vara någon säkerhetsvakt.

Mannen gick ute i gångbanan, cirka tre (3) meter från sträckstenskanten, och gick något saktare än makarna Palme.

Nicola Fauzzi passerade honom till höger i den egna gångriktningen.

Han har vid tidigare förhör lämnat en ingående beskrivning av mannen så långt han kommer ihåg honom.

Mannen verkade vara lite äldre, äldre än förhörsledaren (44  år ).

Han hade troligen händerna i fickorna.

Just som Nicola Fauzzi hade passerat makarna Palme, gick han förbi butiken La Carterie och såg att en man arbetade i skyltfönstret.

Nicola Fauzzi gick vidare Sveavägen norrut.

Då han passerade  Sveavägen  nr 56 hörde han ett skott och någon sekund senare ytterligare ett.

Han fortsatte framåt cirka 10-15 sekunder innan han stannade och vände sig om. Han hann tänka att nu hade Olof Palme blivit skjuten.

Han såg några personer vid korsningen med Tunnelgatan och hänvisar till tidigare förhör.

Han uppger att den man  (Se Anders Björkman som han såg i en port måste ha varit samme man som hade gått bakom makarna Palme. Han stödjer sig främst på jackan och dess färg.

Nicola Fauzzi får i egen takt provgå den aktuella sträckan från mötet med makarna Palme och tills skotten hördes. Tiden klockas till 1 minut 35 sekunder.

Sträckan från mötesplatsen till korsningen med Tunnelgatan, dvs makarna Palmes väg klockas till 52 sekunder i promenadtakt.

 (dvs när Jan Länninge går och klockar sin egna gånghastighet se A1969-00 sid.9) 

Nicola Fauzzi uppger att han under sin gång Sveavägen norrut och fram till mötesplatsen endast mötte ett ungt par.

Han såg inga andra personer, varken gående eller stående.

Han lade inte heller märke till några personer eller bilar på andra sidan Sveavägen.

1987-02-28 med början klockan 11:15 "vallades"  Nicola  Fauzzi på mordplatsen, Sveavägen samt på och omkring Adolf Fredriks kyrkogård.

Fauzzi betonade att han aldrig såg ansiktet på den person som gick efter paret Palme på Sveavägen.

Fauzzis enda minnesbild är mannens jacka, samt att han gick lite underligt.

"Vallningen" pågick till klockan 15.00 .

Under den tiden reagerade inte Fauzzi för någon person.

Beledsagare vid vallningen var kriminalinspektör Håkan Ström och Lars Hamrén, KK 1.

Pol-1987-02-28 E13-01-B Mordplatsvittne-Fauzzi-Nicola-VallningsFörhör.pdf

Pol-1987-02-28 E13-01-B Mordplatsvittne-Fauzzi-Nicola-VallningsFörhör.pdf

1987-02-28 med början klockan 11:15 "vallades"  Nicola  Fauzzi på mordplatsen, Sveavägen samt på och omkring Adolf Fredriks kyrkogård.

Fauzzi betonade att han aldrig såg ansiktet på den person som gick efter paret Palme på Sveavägen.

Fauzzis enda minnesbild är mannens jacka, samt att han gick lite underligt.

"Vallningen" pågick till klockan 15.00 .

Under den tiden reagerade inte Fauzzi för någon person.

Beledsagare vid vallningen var kriminalinspektör Håkan Ström och Lars Hamrén, KK 1.

Anknyter till H 7504

Hagård, A Birger fd


Riksdagsman för moderaterna.

Styrelsesuppleant i Baltiska kommittén och Baltiska institutet 1968-1985.

Genom dessa organisationer fick han åka på WACL konferenser i:
1967 Taipei och
1984 till San Diego.

Han lär numera ha avvecklat sitt engagemang i WACL.

Pol-1988-04-08 HI7405-06 Uppgifter-om-Birger-Hagård.pdf

Pol-1988-04-08 HI7405-06 Uppgifter-om-Birger-Hagård.pdf

Anknyter till H 7504

Hagård, A Birger fd


Riksdagsman för moderaterna.

Styrelsesuppleant i Baltiska kommittén och Baltiska institutet 1968-1985.

Genom dessa organisationer fick han åka på WACL konferenser i:
1967 Taipei och
1984 till San Diego.

Han lär numera ha avvecklat sitt engagemang i WACL.

Anknyter till H7504

Uppgifter ang Mihkel Mathiesen, f -

Mihkel Mathiesen är aktiv inom Baltiska kommittén i Sverige. Han har i denna organisation arbetat för balternas självständighet samt för deras sak i Sverige.

Organisationen är via Estonian Chapter och Estonian anti-communist council knutet till WACL.

SÄK har goda kontakter med personer inom organisationen och man har konstaterat att det ej är några extrema yttringar, tvärt om, en demokratiskt arbetande organisation. Referens behövs

Resorna till WACL-konferenser ute i världen är att betrakta som en betald nöjesresa.

1986 var Mihkel Mathiesen med i Luxemburg på ett Euro-WACL-möte tillsammans med Arvo Horm och Åke J Ek.

Pol-1988-04-08 HI7504-05 Uppgifter-om-Mihkel-Mathiesen.pdf

Pol-1988-04-08 HI7504-05 Uppgifter-om-Mihkel-Mathiesen.pdf

Anknyter till H7504

Uppgifter ang Mihkel Mathiesen, f -

Mihkel Mathiesen är aktiv inom Baltiska kommittén i Sverige. Han har i denna organisation arbetat för balternas självständighet samt för deras sak i Sverige.

Organisationen är via Estonian Chapter och Estonian anti-communist council knutet till WACL.

SÄK har goda kontakter med personer inom organisationen och man har konstaterat att det ej är några extrema yttringar, tvärt om, en demokratiskt arbetande organisation. Referens behövs

Resorna till WACL-konferenser ute i världen är att betrakta som en betald nöjesresa.

1986 var Mihkel Mathiesen med i Luxemburg på ett Euro-WACL-möte tillsammans med Arvo Horm och Åke J Ek.

UTREDNINGSANTECKNINGAR

Kontroll gällande inkommet tips (I12226) avseende Karl Gustav Östling pnr - , om ett vapen Smith Wesson ombyggd 38:a till 357, med tillverkningsnummer AFA9323.

Östling bor på Alströmergatan 45 i Stockholm och har enligt tillståndssektionen Weidlert Stockholms PD, ej innehavt en Smith Wesson med nämnda tillverkningsnummer AFA9323.

Däremot innehar han en Smith Wesson kaliber 38 med tillverkningsnummer R143830 samt diverse 357:or av fabrikatet COLT.

Samtal med Nacka PD ang Östlings firma AB INOCO så uppger Marianne Fernqvist att firman AB INOCO aldrig haft vapenhandlarlicens så länge den legat i Nacka.

Hon meddelade även att Karl Östling stått som styrelseledamot i firma Strateggruppen MIC AB, bolaget bildades 1986-11-19 . Ej innehav av vapenhandlarlicens.

Östling innehade en firma Strateg Defender med vapenhandlarlicens som han fick 1987-07-30 , vars vapenhandlarlicens blev indragen 1989-05-09 .

Möllertström som omnämns som ägare till nämnda 357:a tillvnr AFA9323 efter Karl Östling, och som innehar firma HOVA-produkter med vapenhandlarlicens heter i själva verket har inte innehavt licens för Smith Wesson tillvnr AFA9323.

Huruvida firman HOVA-produkter haft vapnet går inte att fastställa, då man som firma inte har licenser för varje vapen man säljer.

Vidare står det omnämnt i tipset att köpt detta vapen av skulle ha köpt detta vapen av /HOVA-produkter.

Samtal med Sundsvalls PD Mariann Hägglund visar att köpte en Smith Wesson. 357 magnum av HOVA-produkter 1989-03-20 , fick licensen 1989-02-17 .

På vapenkortet står det endast 357 magnum Smit Wesson tillvnr: AFA9323. Inget om piplängd eller om vapnet skulle vara ombyggt från en 38:a till en 357:a.

Pol-1990-03-13 I2226-01 Anteckningar rörande CGÖs 357 alt 38.pdf

Pol-1990-03-13 I2226-01 Anteckningar rörande CGÖs 357 alt 38.pdf

UTREDNINGSANTECKNINGAR

Kontroll gällande inkommet tips (I12226) avseende Karl Gustav Östling pnr - , om ett vapen Smith Wesson ombyggd 38:a till 357, med tillverkningsnummer AFA9323.

Östling bor på Alströmergatan 45 i Stockholm och har enligt tillståndssektionen Weidlert Stockholms PD, ej innehavt en Smith Wesson med nämnda tillverkningsnummer AFA9323.

Däremot innehar han en Smith Wesson kaliber 38 med tillverkningsnummer R143830 samt diverse 357:or av fabrikatet COLT.

Samtal med Nacka PD ang Östlings firma AB INOCO så uppger Marianne Fernqvist att firman AB INOCO aldrig haft vapenhandlarlicens så länge den legat i Nacka.

Hon meddelade även att Karl Östling stått som styrelseledamot i firma Strateggruppen MIC AB, bolaget bildades 1986-11-19 . Ej innehav av vapenhandlarlicens.

Östling innehade en firma Strateg Defender med vapenhandlarlicens som han fick 1987-07-30 , vars vapenhandlarlicens blev indragen 1989-05-09 .

Möllertström som omnämns som ägare till nämnda 357:a tillvnr AFA9323 efter Karl Östling, och som innehar firma HOVA-produkter med vapenhandlarlicens heter i själva verket har inte innehavt licens för Smith Wesson tillvnr AFA9323.

Huruvida firman HOVA-produkter haft vapnet går inte att fastställa, då man som firma inte har licenser för varje vapen man säljer.

Vidare står det omnämnt i tipset att köpt detta vapen av skulle ha köpt detta vapen av /HOVA-produkter.

Samtal med Sundsvalls PD Mariann Hägglund visar att köpte en Smith Wesson. 357 magnum av HOVA-produkter 1989-03-20 , fick licensen 1989-02-17 .

På vapenkortet står det endast 357 magnum Smit Wesson tillvnr: AFA9323. Inget om piplängd eller om vapnet skulle vara ombyggt från en 38:a till en 357:a.

Protokoll upprättat vid förhör med journalisten Lina Jüri f.Lina är frilansjournalist och har sålunda samma arbetstelefon som bostadstelefon. Förhöret hållet i RKP-A2:s lokaler 1993-05-06 med början kl. 13.00. Förhörsledare: Krinsp Ewa-Marie Aghede Förhörsvittne: Ej tillgängligt

Lina informeras om att förhöret är ett led i den pågående förundersökningen av mordet på Olof Palme samt att i sak gäller en uppgift angående hans egen person som inkommit till Palmeutredningen.

Lina berättar att han i inledningsskedet av Palmemordet medverkat vid förhör angående uppgifter rörande en kurd som han namngivit.

Angående dagens uppgifter tillfrågas Lina vad han gjorde den 28 februari 1986. Lina berättar att han befann sig hemma i bostaden tillsammans med sin mamma, Linda Lina, som bor på samma adress. Lina säger att han befann sig

i bostaden under hela kvällen den 28 februari 1986. Han säger att han under kvällens lopp och fram till cirka kl. 01.30 den 1 mars 1986 samtalade med

två personer över telefon. En av personerna var en kollega till honom, en rysk tolk, vid namn ErinaLina tillfrågas om hur han fick kännedom om mordet på Olof Palme. Han säger att han fick detta via radionsut sändningar under natten mellan den 28 februari och den 1 mars 1986. Lina säger att han brukar lyssna på radion efter kl. 24.00 då det nästan enbart spelas musik. Han säger att han brukar arbeta på nätterna och har svårt att koncentrera sig på sitt arbete om det pratas på radion. När han slog på radion fann han till sin förvåning att det spelades seriös

P.K к

Ex 2: Till spaningschefens parmi nr-fold inom avsnitt)

93

Pol-1993-05-14 1300 D6043-01-A Förhör Juri Lina.pdf

Pol-1993-05-14 1300 D6043-01-A Förhör Juri Lina.pdf

Protokoll upprättat vid förhör med journalisten Lina Jüri f.Lina är frilansjournalist och har sålunda samma arbetstelefon som bostadstelefon. Förhöret hållet i RKP-A2:s lokaler 1993-05-06 med början kl. 13.00. Förhörsledare: Krinsp Ewa-Marie Aghede Förhörsvittne: Ej tillgängligt

Lina informeras om att förhöret är ett led i den pågående förundersökningen av mordet på Olof Palme samt att i sak gäller en uppgift angående hans egen person som inkommit till Palmeutredningen.

Lina berättar att han i inledningsskedet av Palmemordet medverkat vid förhör angående uppgifter rörande en kurd som han namngivit.

Angående dagens uppgifter tillfrågas Lina vad han gjorde den 28 februari 1986. Lina berättar att han befann sig hemma i bostaden tillsammans med sin mamma, Linda Lina, som bor på samma adress. Lina säger att han befann sig

i bostaden under hela kvällen den 28 februari 1986. Han säger att han under kvällens lopp och fram till cirka kl. 01.30 den 1 mars 1986 samtalade med

två personer över telefon. En av personerna var en kollega till honom, en rysk tolk, vid namn ErinaLina tillfrågas om hur han fick kännedom om mordet på Olof Palme. Han säger att han fick detta via radionsut sändningar under natten mellan den 28 februari och den 1 mars 1986. Lina säger att han brukar lyssna på radion efter kl. 24.00 då det nästan enbart spelas musik. Han säger att han brukar arbeta på nätterna och har svårt att koncentrera sig på sitt arbete om det pratas på radion. När han slog på radion fann han till sin förvåning att det spelades seriös

P.K к

Ex 2: Till spaningschefens parmi nr-fold inom avsnitt)

93

Protokoll fört vid förhör med vittnet Anneli.

Förhöret hållet i rikskriminalpolisens lokaler, Polhemsgatan 30, Stockholm, fredagen 1986-05-28 09:05 .

Förhörsledare:Krinsp Ingemar Isaksson och Ewa-Marie Aghede.

Anneli informerades om att förhöret ingår i förundersökningen beträffande mordet på Olof Palme och är en komplettering till de tidigare förhör som hållits med henne.

Tillfrågad angående den film de sett den aktuella kvällen, uppgav Anneli att hennes minnesbild är att det var filmen med den handling hon berättat om vid tidigare förhör, dvs filmen Röda Draken.

Anneli uppgav att hon är säker på att hon sett ytterligare en film med läskigt innehåll, en s.k. psykopatfilm som hon säger, tillsammans med Anki.

Denna film minns hon dock inte vare sig titel eller handling på. Inte heller när de såg den filmen eller på vilken biograf detta var.

Anneli säger vidare att hon säkert sett ytterligare hemska filmer och har en minnesbild av att hon någon gång sett en sådan film på biografen Lilla Kvarn.

Vad gäller hennes minnesbild av att de den här kvällen sett filmen Röda Draken, så kan det alltså vara en sammanblandning, så att hon i själva verket sett någon annan hemsk film den kvällen.

Röda Draken som film har dock bitit sig fast i hennes minne då hon upplevde den som mycket otäck. Just detta kan vara anledningen till att hon minns den filmen speciellt och eventuellt felaktigt förlagt den till den här kvällen.

Pol-1993-06-02 EH14839-01-F Anneli.pdf

Pol-1993-06-02 EH14839-01-F Anneli.pdf

Protokoll fört vid förhör med vittnet Anneli.

Förhöret hållet i rikskriminalpolisens lokaler, Polhemsgatan 30, Stockholm, fredagen 1986-05-28 09:05 .

Förhörsledare:Krinsp Ingemar Isaksson och Ewa-Marie Aghede.

Anneli informerades om att förhöret ingår i förundersökningen beträffande mordet på Olof Palme och är en komplettering till de tidigare förhör som hållits med henne.

Tillfrågad angående den film de sett den aktuella kvällen, uppgav Anneli att hennes minnesbild är att det var filmen med den handling hon berättat om vid tidigare förhör, dvs filmen Röda Draken.

Anneli uppgav att hon är säker på att hon sett ytterligare en film med läskigt innehåll, en s.k. psykopatfilm som hon säger, tillsammans med Anki.

Denna film minns hon dock inte vare sig titel eller handling på. Inte heller när de såg den filmen eller på vilken biograf detta var.

Anneli säger vidare att hon säkert sett ytterligare hemska filmer och har en minnesbild av att hon någon gång sett en sådan film på biografen Lilla Kvarn.

Vad gäller hennes minnesbild av att de den här kvällen sett filmen Röda Draken, så kan det alltså vara en sammanblandning, så att hon i själva verket sett någon annan hemsk film den kvällen.

Röda Draken som film har dock bitit sig fast i hennes minne då hon upplevde den som mycket otäck. Just detta kan vara anledningen till att hon minns den filmen speciellt och eventuellt felaktigt förlagt den till den här kvällen.

Anneli har även sett filmen Röda Draken på TV flera år efter att hon såg den på bio och detta har gjort att just den filmen ytterligare bitit sig fast hos henne.

Tillfrågad angående den raggarbil de sett nere vid Sergels Torg, uppgav Anneli att hennes bestämda minnesbild är att hon och Anki stod på refugen på Sveavägen precis norr om Sergels Torg och att raggarbilen kom körande Sveavägen norrifrån, alltså i riktning mot torget.

Den minnesbild hon har av bilen är att den var och full med berusade killar.

Hon minns speciellt en ljushårig kille med en ölburk i handen som skrek någonting till dem från bilen. Hon vill minnas att bilen sedan fortsatte Klarabergsgatan i riktning ner mot Centralen.

Hon uppgav här spontant att hon inte minns några andra bilar eller människor i rörelse på platsen. Hennes minnesbild är att det var alldeles tyst och öde och detta förstärkte den kusliga stämningen.

Återigen tillfrågad huruvida hon såg eller hörde några polisbilar eller sirener, uppgav Anneli sig vara säker på att hon vare sig sett eller hört någonting sådant fram till platsen där rulltrapporna går ner mot Sergels torg, precis framför den sista Hötorgsskrapan vid bokaffären Bokman.

Efter denna punkt var de koncentrerade på att ta sig ner till Centralen och under den vägen kan hon inte svara på huruvida hon såg eller hörde polisbilar eller andra utryckningsfordon.

Tillfrågad om de när de anlände till Centralen fick vänta länge på sitt tåg eller om det kom in tämligen omgående, uppgav Anneli att detta kan hon inte svara på.

Anneli tillfrågades så om hon är helt säker på att det hon berättat vid tidigare förhör är hennes egna minnesbilder eller om några detaljer i berättelsen kan ha kommit fram genom påverkan och diskussioner med Anki eller någon annan person.

Anneli uppgav då att det hon berättat är den minnesbild hon själv har från händelserna den här kvällen.

Pol-1993-06-02 EH14839-01-F Anneli.pdf

Pol-1993-06-02 EH14839-01-F Anneli.pdf

Anneli har även sett filmen Röda Draken på TV flera år efter att hon såg den på bio och detta har gjort att just den filmen ytterligare bitit sig fast hos henne.

Tillfrågad angående den raggarbil de sett nere vid Sergels Torg, uppgav Anneli att hennes bestämda minnesbild är att hon och Anki stod på refugen på Sveavägen precis norr om Sergels Torg och att raggarbilen kom körande Sveavägen norrifrån, alltså i riktning mot torget.

Den minnesbild hon har av bilen är att den var och full med berusade killar.

Hon minns speciellt en ljushårig kille med en ölburk i handen som skrek någonting till dem från bilen. Hon vill minnas att bilen sedan fortsatte Klarabergsgatan i riktning ner mot Centralen.

Hon uppgav här spontant att hon inte minns några andra bilar eller människor i rörelse på platsen. Hennes minnesbild är att det var alldeles tyst och öde och detta förstärkte den kusliga stämningen.

Återigen tillfrågad huruvida hon såg eller hörde några polisbilar eller sirener, uppgav Anneli sig vara säker på att hon vare sig sett eller hört någonting sådant fram till platsen där rulltrapporna går ner mot Sergels torg, precis framför den sista Hötorgsskrapan vid bokaffären Bokman.

Efter denna punkt var de koncentrerade på att ta sig ner till Centralen och under den vägen kan hon inte svara på huruvida hon såg eller hörde polisbilar eller andra utryckningsfordon.

Tillfrågad om de när de anlände till Centralen fick vänta länge på sitt tåg eller om det kom in tämligen omgående, uppgav Anneli att detta kan hon inte svara på.

Anneli tillfrågades så om hon är helt säker på att det hon berättat vid tidigare förhör är hennes egna minnesbilder eller om några detaljer i berättelsen kan ha kommit fram genom påverkan och diskussioner med Anki eller någon annan person.

Anneli uppgav då att det hon berättat är den minnesbild hon själv har från händelserna den här kvällen.

Förhöret avslutat klockan 10:30 .


Förhöret avlyssnat under indikteringen och godkänt.


Stockholm dag som ovan

(Namnteckning)

Ingemar Isaksson
krinsp

Pol-1993-06-02 EH14839-01-F Anneli.pdf

Pol-1993-06-02 EH14839-01-F Anneli.pdf

Förhöret avslutat klockan 10:30 .


Förhöret avlyssnat under indikteringen och godkänt.


Stockholm dag som ovan

(Namnteckning)

Ingemar Isaksson
krinsp

TIPS ANGÅENDE PALMEMORDET.

Stockholm 1987-11-16 .


Ovanstående datum ringde (kvällstid) till krimjouren och ville lämna tips angående Palmemordet.

Han har en kamrat som låg inkallad som fallskärmsjägare i Karlsborg.

1986 Under en tvåveckorsperiod så var regementet uppe på en vinterövning i Boden under februari månad.

Kamraten hade kontakt med en f d polis från baseballigan, som nu var reservofficer eller något liknande.

Denne uppträdde konstigt enligt kamraten. Samma morgon som nyheten kom att Olof Palme mördats, så avvek (reservofficeren) från övningarna i Boden utan att någon kände till det.

Denne varskodde inte någon att han åkte därifrån.

kamrat har tänkt på saken och upplevde reservofficerens beteende som underligt.

Stockholt som ovan

(Namnteckning)
D.Gustafzon/ Insp

Pol-1987-11-16 D7742-00 Tips-Stefan-Svensson FJS.pdf

Pol-1987-11-16 D7742-00 Tips-Stefan-Svensson FJS.pdf

TIPS ANGÅENDE PALMEMORDET.

Stockholm 1987-11-16 .


Ovanstående datum ringde (kvällstid) till krimjouren och ville lämna tips angående Palmemordet.

Han har en kamrat som låg inkallad som fallskärmsjägare i Karlsborg.

1986 Under en tvåveckorsperiod så var regementet uppe på en vinterövning i Boden under februari månad.

Kamraten hade kontakt med en f d polis från baseballigan, som nu var reservofficer eller något liknande.

Denne uppträdde konstigt enligt kamraten. Samma morgon som nyheten kom att Olof Palme mördats, så avvek (reservofficeren) från övningarna i Boden utan att någon kände till det.

Denne varskodde inte någon att han åkte därifrån.

kamrat har tänkt på saken och upplevde reservofficerens beteende som underligt.

Stockholt som ovan

(Namnteckning)
D.Gustafzon/ Insp

A.1-E A14209-1

Protokoll över förhör med epa MARIA Christina Degerman, -

boende tfn


Normalt tjänstgör hon på Norrmalms vaktdistrikt i Stockholm.

Hon höres i sin bostad torsdagen 1987-12-17 18:30 .

Förhörsledare: Krinsp Inge Uvemo.

Förhörsvittne: Ej tillgängligt.


I ett angränsande rum till det kök där vi sitter, sitter pojkvännen . Han är dock ej närvarande under förhöret.

Indikterat på band.


Maria Degerman är tidigare under eftermiddagen kontaktad per telefon och då överenskoms att Inge Uvemo skulle söka upp henne i bostaden.

Maria Degerman informerades om att hon skulle höras om 1986-02-28, då hon som ambulansförare i 912 vart kallad till brottsplatsen Tunnelgatan & Sveavägen med anledning av en skottlossning.

Tilläggas skall att Maria Degerman tillfälligt då och då brukar jobba som ambulansförare.

Rörande den aktuella kvällen 1986-02-28 så befann hon sig på Sabbatsbergs sjukhus då hon och hennes kollega Kenneth Lavrell vart larmade och fick jobbet.

De två ambulansförarna var inne på sjukhuset då de fick larmet och begav sig då omedelbart till bilen och kvitterade då larmet. Då beordrades de till korsningen Tunnelgatan & Sveavägen.

De åkte från Sabbatsbergs-akuten Dalagatan ner på Norra Bantorget och därifrån då upp Tunnelgatan, rakt upp till olycksplatsen.

Maria Degerman tror att de fick larmet någon gång kring 23:24 plus-minut-någonting.

Därefter tillägger hon att de hade en framkörningstid på cirka tre minuter.

Maria Degerman, som var förare till fordonet, kunde observera då hon kom Tunnelgatan körande upp mot Sveavägen att en ambulans redan var framme.

Hon kunde dock ej avgöra vilken ambulans som var där.

Hon kunde även se ambulanspersonalen från

Pol-1987-12-17 A14209-01 Förhör-ambulans-Maria-Degerman.pdf

Pol-1987-12-17 A14209-01 Förhör-ambulans-Maria-Degerman.pdf

A.1-E A14209-1

Protokoll över förhör med epa MARIA Christina Degerman, -

boende tfn


Normalt tjänstgör hon på Norrmalms vaktdistrikt i Stockholm.

Hon höres i sin bostad torsdagen 1987-12-17 18:30 .

Förhörsledare: Krinsp Inge Uvemo.

Förhörsvittne: Ej tillgängligt.


I ett angränsande rum till det kök där vi sitter, sitter pojkvännen . Han är dock ej närvarande under förhöret.

Indikterat på band.


Maria Degerman är tidigare under eftermiddagen kontaktad per telefon och då överenskoms att Inge Uvemo skulle söka upp henne i bostaden.

Maria Degerman informerades om att hon skulle höras om 1986-02-28, då hon som ambulansförare i 912 vart kallad till brottsplatsen Tunnelgatan & Sveavägen med anledning av en skottlossning.

Tilläggas skall att Maria Degerman tillfälligt då och då brukar jobba som ambulansförare.

Rörande den aktuella kvällen 1986-02-28 så befann hon sig på Sabbatsbergs sjukhus då hon och hennes kollega Kenneth Lavrell vart larmade och fick jobbet.

De två ambulansförarna var inne på sjukhuset då de fick larmet och begav sig då omedelbart till bilen och kvitterade då larmet. Då beordrades de till korsningen Tunnelgatan & Sveavägen.

De åkte från Sabbatsbergs-akuten Dalagatan ner på Norra Bantorget och därifrån då upp Tunnelgatan, rakt upp till olycksplatsen.

Maria Degerman tror att de fick larmet någon gång kring 23:24 plus-minut-någonting.

Därefter tillägger hon att de hade en framkörningstid på cirka tre minuter.

Maria Degerman, som var förare till fordonet, kunde observera då hon kom Tunnelgatan körande upp mot Sveavägen att en ambulans redan var framme.

Hon kunde dock ej avgöra vilken ambulans som var där.

Hon kunde även se ambulanspersonalen från

den ambulansen lutad över någon person, närmare kunde de ej se.

Då hon såg detta, då var hon precis i färd med att köra upp på Sveavägen från Tunnelgatan och därefter svängde hon vänster ner på Sveavägen och parkerade då på den högra sidan av Sveavägen vid olycksplatsen.

Hon säger att hon parkerade sin ambulans cirka två meter bakom den ambulans som redan fanns där. Hon ställde sig bakom den därför att hon inte skulle blockera och hindra den ambulansen.

Hon säger att då hon kör upp Tunnelgatan och precis var på väg upp på Sveavägen, så såg hon ambulanspersonalen lyfta upp någonting - en person - upp på en bår.

Då hon var framme och parkerade sin ambulans så såg hon att nämnda ambulansmän höll på och täcka över och spänna fast personen på båren. Det var allt jämt vad man kan tolka på olycksplatsen.

Direkt då Maria Degerman fått stopp på sin  ambulans  så hoppade vårdaren Kenneth Lavrell ut ur bilen och gick fram till de andra ambulansmännen och båren.

Maria Degerman satt kvar i bilen som brukligt är.

Femton till tjugo sekunder eller där ikring tog det för ambulansmännen att bära fram båren till sin bil och därefter stuva in båren i skåpet.

Maria Degerman säger att hon lämnade sin bil ungefär i samma ögonblick som båren rullades in i skåpet.

Maria Degerman kommer ihåg att då hon klev ur sin ambulans så lade hon märke till en kvinna som sprang runt och skrek. Kvinnan var hysterisk.

Kvinnan ifråga var blodig i ansiktet och Maria Degerman kände inte igen henne. Någon skrek rakt ut att han är skjuten.

Maria Degerman kunde inte få klart för sig var ifrån eller vem som sade detta, utan det var något allmänt som gick ut bland de som fanns vid brottsplatsen.

Maria Degerman säger att praxis är i sådana här fall, att då de kom fram som andra bil och inte hade någon skadad och lasta i så skulle hon som förare av den andra ambulansen ta hand om dom anhöriga till den skadade som då förs i bil ett.

Maria Degerman fick dock ingen passagerare i sin bil utan "hysteriska kvinnan" hoppade in i den framförvarande ambulansen, alltså samma ambulans där den skadade redan låg.

Maria Degerman hann aldrig fram till ambulans ett för att prata med föraren utan de drog iväg direkt. De åkte iväg med blåljus och sirén på.

Pol-1987-12-17 A14209-01 Förhör-ambulans-Maria-Degerman.pdf

Pol-1987-12-17 A14209-01 Förhör-ambulans-Maria-Degerman.pdf

den ambulansen lutad över någon person, närmare kunde de ej se.

Då hon såg detta, då var hon precis i färd med att köra upp på Sveavägen från Tunnelgatan och därefter svängde hon vänster ner på Sveavägen och parkerade då på den högra sidan av Sveavägen vid olycksplatsen.

Hon säger att hon parkerade sin ambulans cirka två meter bakom den ambulans som redan fanns där. Hon ställde sig bakom den därför att hon inte skulle blockera och hindra den ambulansen.

Hon säger att då hon kör upp Tunnelgatan och precis var på väg upp på Sveavägen, så såg hon ambulanspersonalen lyfta upp någonting - en person - upp på en bår.

Då hon var framme och parkerade sin ambulans så såg hon att nämnda ambulansmän höll på och täcka över och spänna fast personen på båren. Det var allt jämt vad man kan tolka på olycksplatsen.

Direkt då Maria Degerman fått stopp på sin  ambulans  så hoppade vårdaren Kenneth Lavrell ut ur bilen och gick fram till de andra ambulansmännen och båren.

Maria Degerman satt kvar i bilen som brukligt är.

Femton till tjugo sekunder eller där ikring tog det för ambulansmännen att bära fram båren till sin bil och därefter stuva in båren i skåpet.

Maria Degerman säger att hon lämnade sin bil ungefär i samma ögonblick som båren rullades in i skåpet.

Maria Degerman kommer ihåg att då hon klev ur sin ambulans så lade hon märke till en kvinna som sprang runt och skrek. Kvinnan var hysterisk.

Kvinnan ifråga var blodig i ansiktet och Maria Degerman kände inte igen henne. Någon skrek rakt ut att han är skjuten.

Maria Degerman kunde inte få klart för sig var ifrån eller vem som sade detta, utan det var något allmänt som gick ut bland de som fanns vid brottsplatsen.

Maria Degerman säger att praxis är i sådana här fall, att då de kom fram som andra bil och inte hade någon skadad och lasta i så skulle hon som förare av den andra ambulansen ta hand om dom anhöriga till den skadade som då förs i bil ett.

Maria Degerman fick dock ingen passagerare i sin bil utan "hysteriska kvinnan" hoppade in i den framförvarande ambulansen, alltså samma ambulans där den skadade redan låg.

Maria Degerman hann aldrig fram till ambulans ett för att prata med föraren utan de drog iväg direkt. De åkte iväg med blåljus och sirén på.

I detta läge visste Maria Degerman inte vem den skadade var. Hon fick inte klart för sig att det var Olof Palme som blivit skjuten innan hon kom upp till Sabbatsbergs-akuten.

Maria Degerman fick även då klart för sig att kvinnan var Lisbet Palme.

Maria Degerman säger att hon var så fixerad vid den skadade personen och det ambulansmännen höll på med, så hon kan idag inte säga om hon då såg någon polisbil eller över huvud taget någon polis på plats. Det är hennes minnesbild av det idag.

Hon säger även att trots att det fanns människor kring den skadade och i omgivningen av ambulanserna, så kommer hon inte ihåg någon person som hon skulle kunna beskriva.

Maria Degerman uppger att då hon befann sig på sitt arbete på VD 1, vart uppringd av en Maja-Lena Rådelius för cirka två, tre veckor sedan.

Maja-Lena Rådelius arbetar som journalist på tidningen Arbetet.

Maja-Lena Rådelius sade då till Maria Degerman att de hade för avsikt att göra ett reportage om Olof Palme.

Maja-Lena Rådelius visste om att det var Maria Degerman som kört ambulansen från Sabbatsberg.

Maja-Lena Rådelius hade frågat Maria Degerman när de fick larmet och hur lång tid det tog och köra till olycksplatsen.

Maria Degerman tror att hon sade till Maja-Lena Rådelius att de fått jobbet någon gång kring 23:20 plus-minus-någonting.

Maja-Lena Rådelius frågade om färdvägen och den uppskattade hon till cirka tre minuter.

Maja-Lena Rådelius och hennes fotograf Jakobsson ville att Maria Degerman skulle ställa upp framför någon ambulans så de skulle få fota av henne. Detta ville inte Maria Degerman.

Då tyckte journalisten att hon borde göra det så de skulle slippa leta i gamla arkivbilder. Journalisten hade varit intresserad av vilken väg de åkte och hur pass nära hon åkte i sin ambulans efter ambulans ett.

Då hade hon berättat att hon var någon minut efter ambulans ett till Sabbatsbergs sjukhus eftersom hon själv inte körde med vare sig blåljus eller sirén utan fick anpassa sig till den normala trafiken.

Maria Degerman säger att då hon pratade med journalisterna om detta med ambulansfärder, så satte hon sig in i den situation att hon var ambulansförare.

Hon vill på något vis särskilja polisarbetet och den dag hon körde ambulans 1986-02-28 .

Hon säger att anledningen till att hon kör ambulans ibland är att hon vill kvarhålla och försöka friska upp sin sjukvårdsutbildning någon gång för att inte glömma bort allting hon lärt sig en gång.

Pol-1987-12-17 A14209-01 Förhör-ambulans-Maria-Degerman.pdf

Pol-1987-12-17 A14209-01 Förhör-ambulans-Maria-Degerman.pdf

I detta läge visste Maria Degerman inte vem den skadade var. Hon fick inte klart för sig att det var Olof Palme som blivit skjuten innan hon kom upp till Sabbatsbergs-akuten.

Maria Degerman fick även då klart för sig att kvinnan var Lisbet Palme.

Maria Degerman säger att hon var så fixerad vid den skadade personen och det ambulansmännen höll på med, så hon kan idag inte säga om hon då såg någon polisbil eller över huvud taget någon polis på plats. Det är hennes minnesbild av det idag.

Hon säger även att trots att det fanns människor kring den skadade och i omgivningen av ambulanserna, så kommer hon inte ihåg någon person som hon skulle kunna beskriva.

Maria Degerman uppger att då hon befann sig på sitt arbete på VD 1, vart uppringd av en Maja-Lena Rådelius för cirka två, tre veckor sedan.

Maja-Lena Rådelius arbetar som journalist på tidningen Arbetet.

Maja-Lena Rådelius sade då till Maria Degerman att de hade för avsikt att göra ett reportage om Olof Palme.

Maja-Lena Rådelius visste om att det var Maria Degerman som kört ambulansen från Sabbatsberg.

Maja-Lena Rådelius hade frågat Maria Degerman när de fick larmet och hur lång tid det tog och köra till olycksplatsen.

Maria Degerman tror att hon sade till Maja-Lena Rådelius att de fått jobbet någon gång kring 23:20 plus-minus-någonting.

Maja-Lena Rådelius frågade om färdvägen och den uppskattade hon till cirka tre minuter.

Maja-Lena Rådelius och hennes fotograf Jakobsson ville att Maria Degerman skulle ställa upp framför någon ambulans så de skulle få fota av henne. Detta ville inte Maria Degerman.

Då tyckte journalisten att hon borde göra det så de skulle slippa leta i gamla arkivbilder. Journalisten hade varit intresserad av vilken väg de åkte och hur pass nära hon åkte i sin ambulans efter ambulans ett.

Då hade hon berättat att hon var någon minut efter ambulans ett till Sabbatsbergs sjukhus eftersom hon själv inte körde med vare sig blåljus eller sirén utan fick anpassa sig till den normala trafiken.

Maria Degerman säger att då hon pratade med journalisterna om detta med ambulansfärder, så satte hon sig in i den situation att hon var ambulansförare.

Hon vill på något vis särskilja polisarbetet och den dag hon körde ambulans 1986-02-28 .

Hon säger att anledningen till att hon kör ambulans ibland är att hon vill kvarhålla och försöka friska upp sin sjukvårdsutbildning någon gång för att inte glömma bort allting hon lärt sig en gång.

Detta är det enda samtal hon haft från tidningen Arbetet och någon tidning över huvud taget.

Maria Degerman önskar ej få bandet återuppspelat, då hon suttit närvarande under indikteringen.

Förhöret avslutat klockan 19:10 .

Stockholm, dag som ovan


Inge Uvemo Krinsp

1987-12-30 AW/4040

Pol-1987-12-17 A14209-01 Förhör-ambulans-Maria-Degerman.pdf

Pol-1987-12-17 A14209-01 Förhör-ambulans-Maria-Degerman.pdf

Detta är det enda samtal hon haft från tidningen Arbetet och någon tidning över huvud taget.

Maria Degerman önskar ej få bandet återuppspelat, då hon suttit närvarande under indikteringen.

Förhöret avslutat klockan 19:10 .

Stockholm, dag som ovan


Inge Uvemo Krinsp

1987-12-30 AW/4040

Protokoll över förhör med Eva Lantz, -
boende
tfn

Anställd vid polisen, VD 1, E-turen,
tfn 769 51 09,

Förhöret är hållet på KK 1, 7 tr, måndagen 1987-12-28 09:25 .

Förhörsledare: Krinsp Per Gustavsson.
Förhörsvittne: Ej tillgängligt.
Indikterat på band.


Eva Lantz underrättades om att hon skulle höras som vittne beträffande sina iakttagelser 1986-02-28 , då Olof Palme mördades i korsningen Tunnelgatan & Sveavägen i Stockholm.

Eva Lantz är polis på VD 1 och har en arbetskamrat som heter Maria Degerman som brukar arbeta extra som ambulansförare i Stockholm.

Maria Degerman hade ordnat så att Eva Lantz skulle få följa med i ambulansen den kvällen i Stockholms city. Hon säger att hon ville göra detta i studiesyfte.

Kvällen 1986-02-28 åkte hon i ambulans 912 från Sabbatsbergs sjukhus tillsammans med Maria Degerman och ambulansföraren Kenneth Lavrell.

Hon fick då sitta i en stol i ambulansens patientutrymme. Hon säger att hon kunde se ut genom en liten lucka fram till förarhytten. Hon säger att hon hade en liten utsikt, men kunde ändå se lite grand av vad som hände.

När man befann sig inne på Sabbatsbergs sjukhus så fick man larm om en skottskada i hörnet av Tunnelgatan & Sveavägen.

Det var Kenneth Lavrell som körde ambulansen och man åkte Dalagatan mot Norra Bantorget och vidare upp på dåvarande Tunnelgatan fram till korsningen med Sveavägen.

Man åkte över korsningen och fram till Tunnelgatan & Sveavägen.

När de kom fram till platsen så tittade hon ut genom fönstret och såg då en annan ambulans parkerad framför dem.

Man är i färd med att lyfta in en bår i den andra ambulansen.

Hon ser att det ligger en okänd person på båren.

Hon ser också en kvinna utanför ambulansen.

Kvinnan är klädd i en lång mockapäls som är alldeles nerblodad. Kvinnan verkar upprörd.

Pol-1987-12-18 AI4209-02 Förhör-ambulans-Eva Lantz.pdf

Pol-1987-12-18 AI4209-02 Förhör-ambulans-Eva Lantz.pdf

Protokoll över förhör med Eva Lantz, -
boende
tfn

Anställd vid polisen, VD 1, E-turen,
tfn 769 51 09,

Förhöret är hållet på KK 1, 7 tr, måndagen 1987-12-28 09:25 .

Förhörsledare: Krinsp Per Gustavsson.
Förhörsvittne: Ej tillgängligt.
Indikterat på band.


Eva Lantz underrättades om att hon skulle höras som vittne beträffande sina iakttagelser 1986-02-28 , då Olof Palme mördades i korsningen Tunnelgatan & Sveavägen i Stockholm.

Eva Lantz är polis på VD 1 och har en arbetskamrat som heter Maria Degerman som brukar arbeta extra som ambulansförare i Stockholm.

Maria Degerman hade ordnat så att Eva Lantz skulle få följa med i ambulansen den kvällen i Stockholms city. Hon säger att hon ville göra detta i studiesyfte.

Kvällen 1986-02-28 åkte hon i ambulans 912 från Sabbatsbergs sjukhus tillsammans med Maria Degerman och ambulansföraren Kenneth Lavrell.

Hon fick då sitta i en stol i ambulansens patientutrymme. Hon säger att hon kunde se ut genom en liten lucka fram till förarhytten. Hon säger att hon hade en liten utsikt, men kunde ändå se lite grand av vad som hände.

När man befann sig inne på Sabbatsbergs sjukhus så fick man larm om en skottskada i hörnet av Tunnelgatan & Sveavägen.

Det var Kenneth Lavrell som körde ambulansen och man åkte Dalagatan mot Norra Bantorget och vidare upp på dåvarande Tunnelgatan fram till korsningen med Sveavägen.

Man åkte över korsningen och fram till Tunnelgatan & Sveavägen.

När de kom fram till platsen så tittade hon ut genom fönstret och såg då en annan ambulans parkerad framför dem.

Man är i färd med att lyfta in en bår i den andra ambulansen.

Hon ser att det ligger en okänd person på båren.

Hon ser också en kvinna utanför ambulansen.

Kvinnan är klädd i en lång mockapäls som är alldeles nerblodad. Kvinnan verkar upprörd.

Kenneth Lavrell hoppar ur ambulansen och kliver in i den andra ambulansen. Han hjälper till att lyfta in båren.

Maria Degerman kliver sedan ur ambulansen och försöker förmå kvinnan i mockapälsen att kliva in i deras ambulans.

Hon säger att allting händer sedan väldigt fort och kvinnan hamnar i stället i den första ambulansen.

Själv hoppar Eva Lantz ur ambulansen och sätter sig i framsätet. Den första ambulansen åker sedan från platsen med blåljus och sirén.

Maria Degerman och Eva Lantz åker efter. Hon minns inte om de också hade blåljus samt sirén påslagna.

Man åker Sveavägen norrut - upp Odengatan - vidare fram till Dalagatan - upp till Sabbatsbergs sjukhus.

Hon visste i detta läge inte vem den skadade mannen var, ej heller vem kvinnan i den nerblodade mockajackan var. Detta fick hon reda på Sabbatsbergs sjukhus.

Beträffande hur lång tid man stannat kvar vid själva brottsplatsen, så säger Eva Lantz att hon inte kan ange någon tid i minuter. Hon säger att allting hände väldigt snabbt.

Hon kan ej heller ange hur många personer som fanns där. Hon har inget minne av att ha sett några poliser eller polisbilar. Hon hörde ingen, vare sig Lisbeth Palme eller någon annan, nämna någonting om gärningsmannen.

Förhöret avslutas klockan 09:40 .

Intalat i efterhand med stöd av konceptanteckningar.

Stockholm, dag som ovan


Per Gustavsson
Krinsp

1987-12-30 AW/4040

Pol-1987-12-18 AI4209-02 Förhör-ambulans-Eva Lantz.pdf

Pol-1987-12-18 AI4209-02 Förhör-ambulans-Eva Lantz.pdf

Kenneth Lavrell hoppar ur ambulansen och kliver in i den andra ambulansen. Han hjälper till att lyfta in båren.

Maria Degerman kliver sedan ur ambulansen och försöker förmå kvinnan i mockapälsen att kliva in i deras ambulans.

Hon säger att allting händer sedan väldigt fort och kvinnan hamnar i stället i den första ambulansen.

Själv hoppar Eva Lantz ur ambulansen och sätter sig i framsätet. Den första ambulansen åker sedan från platsen med blåljus och sirén.

Maria Degerman och Eva Lantz åker efter. Hon minns inte om de också hade blåljus samt sirén påslagna.

Man åker Sveavägen norrut - upp Odengatan - vidare fram till Dalagatan - upp till Sabbatsbergs sjukhus.

Hon visste i detta läge inte vem den skadade mannen var, ej heller vem kvinnan i den nerblodade mockajackan var. Detta fick hon reda på Sabbatsbergs sjukhus.

Beträffande hur lång tid man stannat kvar vid själva brottsplatsen, så säger Eva Lantz att hon inte kan ange någon tid i minuter. Hon säger att allting hände väldigt snabbt.

Hon kan ej heller ange hur många personer som fanns där. Hon har inget minne av att ha sett några poliser eller polisbilar. Hon hörde ingen, vare sig Lisbeth Palme eller någon annan, nämna någonting om gärningsmannen.

Förhöret avslutas klockan 09:40 .

Intalat i efterhand med stöd av konceptanteckningar.

Stockholm, dag som ovan


Per Gustavsson
Krinsp

1987-12-30 AW/4040

Protokoll fört vid förhöz ned lagerarbeta en Ainasoja, Lasse Matti, (lgh 24 Helsingfora. Anställd vid företaget Söderis, VandaHelsingfors Förhöret hållet i Ainabojas lligenhet onsdagen den 20 april 1983 klocjan 17.40 Förhörsledare krinsp Jan Svelin och krine Anders Hurtig. Vid förhöret nirvarads överkonstapelsom tolk samt Ainasojas övervakare.

underrättades om att han skulle höras om ett i denna utredning tidigare omnämt vapen, nämligen en revolver Smith och Yesson kaliber 3.57 samt ammunition av fabrikatet Metal Piercing som stals 1 Haparnda i september månad 1983. Enligt uppgifter skulle Ainaboja ha hatt detta vapen sunt amunition i sin besittning. Ainasoja uppger att han 1984 dömdes i Sverige för ett rån sant innehav att ett dylikt vapen. Detta förnelade hen vid rättegången, och stiger att han inte har någon kännedom om ett sådant vapen. Han uppger också att hans kamratdömdes för rån och olaga vapeninnehav.har inte överlimat något vapen till Ainasoja. Han uppger att han har sonat sina brott och inte vill röra i sitt för flutna. Han vill inte säga mer förrän vi talar om varför vi är intresserade av vapnet. Vi säger att vi er måna om att få veta vart vapnet tog vägen och var det kan finnas i dag. Han drar sina egna slutsatser och förstår att det gäller något stort och klockan 17.54 frågar han om det gäller mordet på statsminister 0101 Palme. Vi frågar honom varför han tror detta, och han säger att han har hört att Palme sköts med ett liknande vapen som figurerade 1 Haparndastölden. Han säger att han har hört att det är en stor belöning utiäst och om han hade vetat något on vapnet, så skulle han naturligtvis säga något. Han betozar dock att han inte har någon information att ge oss. Vi förklarar att vi från oleka håll inhäntat upplysningar som tyder på att Ainasoja har hatt en revolver Smith och Weeson samt amaunition i sin besittning. 41 delgav honom också att vi har uppgifter om att han har provekjutit det vapen som stals 1 "aparanda. Dessa uppgifter komger från hans van Jvilket han inte kan förstå. Han förstår inte varlörlämnat séaana uppgifter, men säs. er att det kan bero på en hjärnskada

har. tian har late tröllatsedanzde dördes i Sverige för rån 1964. tan nar aldrig sett en revolver Smith o Wesson.Han informeras om att en nedgärningsman till stölden 1 limparnda,förundersökningsprotokollet har uppgivit att Ainasoja har haft vapen och ammu

Pol-1988-04-23 IA12028-00 Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

Pol-1988-04-23 IA12028-00 Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

Protokoll fört vid förhöz ned lagerarbeta en Ainasoja, Lasse Matti, (lgh 24 Helsingfora. Anställd vid företaget Söderis, VandaHelsingfors Förhöret hållet i Ainabojas lligenhet onsdagen den 20 april 1983 klocjan 17.40 Förhörsledare krinsp Jan Svelin och krine Anders Hurtig. Vid förhöret nirvarads överkonstapelsom tolk samt Ainasojas övervakare.

underrättades om att han skulle höras om ett i denna utredning tidigare omnämt vapen, nämligen en revolver Smith och Yesson kaliber 3.57 samt ammunition av fabrikatet Metal Piercing som stals 1 Haparnda i september månad 1983. Enligt uppgifter skulle Ainaboja ha hatt detta vapen sunt amunition i sin besittning. Ainasoja uppger att han 1984 dömdes i Sverige för ett rån sant innehav att ett dylikt vapen. Detta förnelade hen vid rättegången, och stiger att han inte har någon kännedom om ett sådant vapen. Han uppger också att hans kamratdömdes för rån och olaga vapeninnehav.har inte överlimat något vapen till Ainasoja. Han uppger att han har sonat sina brott och inte vill röra i sitt för flutna. Han vill inte säga mer förrän vi talar om varför vi är intresserade av vapnet. Vi säger att vi er måna om att få veta vart vapnet tog vägen och var det kan finnas i dag. Han drar sina egna slutsatser och förstår att det gäller något stort och klockan 17.54 frågar han om det gäller mordet på statsminister 0101 Palme. Vi frågar honom varför han tror detta, och han säger att han har hört att Palme sköts med ett liknande vapen som figurerade 1 Haparndastölden. Han säger att han har hört att det är en stor belöning utiäst och om han hade vetat något on vapnet, så skulle han naturligtvis säga något. Han betozar dock att han inte har någon information att ge oss. Vi förklarar att vi från oleka håll inhäntat upplysningar som tyder på att Ainasoja har hatt en revolver Smith och Weeson samt amaunition i sin besittning. 41 delgav honom också att vi har uppgifter om att han har provekjutit det vapen som stals 1 "aparanda. Dessa uppgifter komger från hans van Jvilket han inte kan förstå. Han förstår inte varlörlämnat séaana uppgifter, men säs. er att det kan bero på en hjärnskada

har. tian har late tröllatsedanzde dördes i Sverige för rån 1964. tan nar aldrig sett en revolver Smith o Wesson.Han informeras om att en nedgärningsman till stölden 1 limparnda,förundersökningsprotokollet har uppgivit att Ainasoja har haft vapen och ammu

kommer ihåg att han reste t111 Göteborg tillsammans medHan skUL fortsätta sin resa till Danmark för att besöka Christiania 1 Köpenhamn. Haflög antingen från Luleå eller Timeå. Vid denna tidpunkt drack han en del sprit och använde amfetamin, Han kan inte redogöra för sin vistelse 1

. Ilan minns att han med tåg fortsatta till Darmark. Han känner en hel de i Göteborg, de flesta är hana landsmän. Han tillfrågades om han känner sydamerikan i G6teborg, och säger att den ende sydamerikan han har träffat en person från Lina i Peru. Denne person träffade han på Norrtäljeanstalten 1961. Personen skall heta (löri.

. egen stavning.) Vi blit till slut trung namngeoch dennes bilverkstad iindustriområde sant ove av ett vapen och provokjutning en av barna vapen. Han slakar på huvude alla dessa påståenden och säger att han inte Iran ge oss någon information. tillfrågas om han känner hälaren1 Kemi. De är gamla skolkam och sista gången han träffade honom var i början av 1980-talet, tan har nu ingen kontakt med Kemitrakten.

säger att han blev frälst när han satt letagen på Pelsoflageleet. När b var det många av hans kriminella kamrater som var oroliga för att han sk göra upp med sitt förflutna på ett sådant sätt att det även skulle drabba dem har aldrig blivit hotat till tystnad. de tidigare lämnade uppgifterna om hans besittning av vapnet förnekar han . Efter upprepade frågor om vapnet säger han dock att detta vapen inte har nordet på statsminister 0lot kalme att göra. Han är helt säker på detta. Han inte säga varför han är så säker på dette. Han tillfrågades on vapnet vid tillalle har överllimnats till hans bröder, men även detta förnekar han. Han ofta till att han har gonat sina brott och dragit ett streck över sit kriminella liv. tillfrågades buruvida övervakarens eller den finske polisernene närvaro för honom att berätta var repnet finns. Detta förnekades och han avalutade han har sonat sina brott och har ingenting att beritta för oss. Han uppmanad ta kontakt med undertecknade om han ville lätta sitt hjärta.

avslutades klockan 21.20 lokal tid.

Culo

Jan Svelin

Frinsp Anders Turtig

Pol-1988-04-23 IA12028-00 Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

Pol-1988-04-23 IA12028-00 Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

kommer ihåg att han reste t111 Göteborg tillsammans medHan skUL fortsätta sin resa till Danmark för att besöka Christiania 1 Köpenhamn. Haflög antingen från Luleå eller Timeå. Vid denna tidpunkt drack han en del sprit och använde amfetamin, Han kan inte redogöra för sin vistelse 1

. Ilan minns att han med tåg fortsatta till Darmark. Han känner en hel de i Göteborg, de flesta är hana landsmän. Han tillfrågades om han känner sydamerikan i G6teborg, och säger att den ende sydamerikan han har träffat en person från Lina i Peru. Denne person träffade han på Norrtäljeanstalten 1961. Personen skall heta (löri.

. egen stavning.) Vi blit till slut trung namngeoch dennes bilverkstad iindustriområde sant ove av ett vapen och provokjutning en av barna vapen. Han slakar på huvude alla dessa påståenden och säger att han inte Iran ge oss någon information. tillfrågas om han känner hälaren1 Kemi. De är gamla skolkam och sista gången han träffade honom var i början av 1980-talet, tan har nu ingen kontakt med Kemitrakten.

säger att han blev frälst när han satt letagen på Pelsoflageleet. När b var det många av hans kriminella kamrater som var oroliga för att han sk göra upp med sitt förflutna på ett sådant sätt att det även skulle drabba dem har aldrig blivit hotat till tystnad. de tidigare lämnade uppgifterna om hans besittning av vapnet förnekar han . Efter upprepade frågor om vapnet säger han dock att detta vapen inte har nordet på statsminister 0lot kalme att göra. Han är helt säker på detta. Han inte säga varför han är så säker på dette. Han tillfrågades on vapnet vid tillalle har överllimnats till hans bröder, men även detta förnekar han. Han ofta till att han har gonat sina brott och dragit ett streck över sit kriminella liv. tillfrågades buruvida övervakarens eller den finske polisernene närvaro för honom att berätta var repnet finns. Detta förnekades och han avalutade han har sonat sina brott och har ingenting att beritta för oss. Han uppmanad ta kontakt med undertecknade om han ville lätta sitt hjärta.

avslutades klockan 21.20 lokal tid.

Culo

Jan Svelin

Frinsp Anders Turtig

+

AINASOJA, Lasse Matti H:i

Pol-1988-04-23 IA12028-00 Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

Pol-1988-04-23 IA12028-00 Förhör med Lasse Ainasoja.pdf

+

AINASOJA, Lasse Matti H:i

STATSRÅDSBEREDNINGEN

Datum 1988-08-02

Ankomststämpel
1988-08-04
RIKSKRIMINALEN
Våldsroteln/2


Rikskriminalen
RK-A2

Attention: Ingemar Krusell
Box 12 256
102 26 STOCKHOLM


Med hänvisning till dagens telefonsamtal ber jag att få översända kopior av dels en PM om ett samtal mellan statsminister Palme och Iraks ambassadör i Stockholm den 1986-02-28 (diarienummer 2427/86), dels en skrivelse daterad den 1988-07-04 som sänts i rekommenderat brev till mig från Mats Haldosén (diarienummer 3782/88).

Jag vill också upprepa min inbjudan att när det passar komma hit för att studera de handlingar från Palmes arbetsrum som jag har i mitt kassaskåp.


Med vänliga hälsningar
(signatur)
Hans Dahlgren

Pol-1988-08-02 TB12880-00 PM-Palmes-möte-Iraks-ambassadör.pdf

Pol-1988-08-02 TB12880-00 PM-Palmes-möte-Iraks-ambassadör.pdf

STATSRÅDSBEREDNINGEN

Datum 1988-08-02

Ankomststämpel
1988-08-04
RIKSKRIMINALEN
Våldsroteln/2


Rikskriminalen
RK-A2

Attention: Ingemar Krusell
Box 12 256
102 26 STOCKHOLM


Med hänvisning till dagens telefonsamtal ber jag att få översända kopior av dels en PM om ett samtal mellan statsminister Palme och Iraks ambassadör i Stockholm den 1986-02-28 (diarienummer 2427/86), dels en skrivelse daterad den 1988-07-04 som sänts i rekommenderat brev till mig från Mats Haldosén (diarienummer 3782/88).

Jag vill också upprepa min inbjudan att när det passar komma hit för att studera de handlingar från Palmes arbetsrum som jag har i mitt kassaskåp.


Med vänliga hälsningar
(signatur)
Hans Dahlgren

STATSRÅDSBEREDNINGEN S Noreen

PROMEMORIA 1986-03-06 2427/86

HEMLIG Sekretesslagen 2:1


Statsminister Palmes samtal med Iraks ambassadör Al-Sahaf i Rosenbad (1 bil.)


Bifogat återfinns anteckningar från statsminister Palmes samtal i Rosenbad 1986-02-28 med Iraks ambassadör Al-Sahaf, vilka sammanställts av kanslirådet  Thomas  Ganslandt, UD.

(signatur)
Stefan Noréen


ex till:

Utrmin ambassadör  Wilhelm  Wachtmeister, Washington

Kabinettssekreterare ambassadör  Leif  Leifland, London

Polch ambassadör  Anders  Ferm, FN-del
Departementsrådet Larsson
1:e ambsekr Elvemar, FN-del
Departementssekreterare  Sverker  Lidén
Ambassadör  Arne  Thorén, Bagdad
Departementsrådet  Bo  Heinebäck
Ambassadör  Bo  Henriksson, Teheran

Kanslirådet Thomas Ganslandt
Departementsrådet Lars-Göran Engfeldt
Departementssekreterare Stefan Noréen, SB


Hans Holmér fått kopia 1986-12-04
Kriminalkommisarie Hans Ölvebro, Stockholms polisdistrikt, fått kopia 1988-07-25

Pol-1988-08-02 TB12880-00 PM-Palmes-möte-Iraks-ambassadör.pdf

Pol-1988-08-02 TB12880-00 PM-Palmes-möte-Iraks-ambassadör.pdf

STATSRÅDSBEREDNINGEN S Noreen

PROMEMORIA 1986-03-06 2427/86

HEMLIG Sekretesslagen 2:1


Statsminister Palmes samtal med Iraks ambassadör Al-Sahaf i Rosenbad (1 bil.)


Bifogat återfinns anteckningar från statsminister Palmes samtal i Rosenbad 1986-02-28 med Iraks ambassadör Al-Sahaf, vilka sammanställts av kanslirådet  Thomas  Ganslandt, UD.

(signatur)
Stefan Noréen


ex till:

Utrmin ambassadör  Wilhelm  Wachtmeister, Washington

Kabinettssekreterare ambassadör  Leif  Leifland, London

Polch ambassadör  Anders  Ferm, FN-del
Departementsrådet Larsson
1:e ambsekr Elvemar, FN-del
Departementssekreterare  Sverker  Lidén
Ambassadör  Arne  Thorén, Bagdad
Departementsrådet  Bo  Heinebäck
Ambassadör  Bo  Henriksson, Teheran

Kanslirådet Thomas Ganslandt
Departementsrådet Lars-Göran Engfeldt
Departementssekreterare Stefan Noréen, SB


Hans Holmér fått kopia 1986-12-04
Kriminalkommisarie Hans Ölvebro, Stockholms polisdistrikt, fått kopia 1988-07-25

BILAGA

PROMEMORIA 1986-02-28 1 (5)

UTRIKESDEPARTEMENTET
Politiska avdelningen
Enhet IV
Handläggare: Kansliråd Ganslandt, bwe

HEMLIG

Iran/Irak-konflikten - Besök hos statsministern av Iraks ambassadör

Iraks ambassadör Al-Sahaf besökte idag statsministern på egen begäran.

Al-Sahafs ärende avsåg främst säkerhetsrådets resolution av 1986-02-24 om Iran/Irak-konflikten samt frågan om ett besök i Sverige av vice premiärminister/utrikesminister Tarig Aziz för överläggningar med statsministern om konflikten.

Närvarande var Stefan Noréen, Statsrådsberedningen, och undertecknad.


Samtalet inleddes med en fråga av Palme om krigsutvecklingen.

Al-Sahaf svarade att Iran misslyckats med att nå huvudsyftet med den senaste offensiven; att etablera militärt herravälde över Basra-området och att utestänga Irak från Gulfen.

De iranska ställningarna i Faw-området var nu helt kringrända och irakierna var säkra på att kunna slå tillbaka de iranska styrkorna. Detta skulle dock ta viss tid; kanske några veckor.

Beträffande den senaste iranska framstöten i norr (i Kurdistan, öster om Sulaymaniyah) sade Al-Sahaf att denna saknade strategiskt värde.

Dess syfte var att avleda uppmärksamheten från Irans militära misslyckande i söder.

Pol-1988-08-02 TB12880-00 PM-Palmes-möte-Iraks-ambassadör.pdf

Pol-1988-08-02 TB12880-00 PM-Palmes-möte-Iraks-ambassadör.pdf

BILAGA

PROMEMORIA 1986-02-28 1 (5)

UTRIKESDEPARTEMENTET
Politiska avdelningen
Enhet IV
Handläggare: Kansliråd Ganslandt, bwe

HEMLIG

Iran/Irak-konflikten - Besök hos statsministern av Iraks ambassadör

Iraks ambassadör Al-Sahaf besökte idag statsministern på egen begäran.

Al-Sahafs ärende avsåg främst säkerhetsrådets resolution av 1986-02-24 om Iran/Irak-konflikten samt frågan om ett besök i Sverige av vice premiärminister/utrikesminister Tarig Aziz för överläggningar med statsministern om konflikten.

Närvarande var Stefan Noréen, Statsrådsberedningen, och undertecknad.


Samtalet inleddes med en fråga av Palme om krigsutvecklingen.

Al-Sahaf svarade att Iran misslyckats med att nå huvudsyftet med den senaste offensiven; att etablera militärt herravälde över Basra-området och att utestänga Irak från Gulfen.

De iranska ställningarna i Faw-området var nu helt kringrända och irakierna var säkra på att kunna slå tillbaka de iranska styrkorna. Detta skulle dock ta viss tid; kanske några veckor.

Beträffande den senaste iranska framstöten i norr (i Kurdistan, öster om Sulaymaniyah) sade Al-Sahaf att denna saknade strategiskt värde.

Dess syfte var att avleda uppmärksamheten från Irans militära misslyckande i söder.

Palme frågade med hänvisning till de kontakter han haft med FNs generalsekreterare vad ambassadören ansåg om säkerhetsrådets resolution 1986-02-24 .Han anmärkte att hans samtal med generalsekreteraren kring denna varit begränsade till säkerhetsrådsbehandlingens tidigare skede.

Al-Sahaf svarade att man på irakisk sida var i färd med att studera resolutionen. Den irakiska ståndpunkten skulle emellertid bli beroende av Irans hållning. Om Iran accepterade resolutionen skulle Irak också göra det.

Al-Sahaf förde därefter på tal FNs expertgrupp som befann sig i Iran med anledning av de iranska anklagelserna mot Irak för användning av kemiska vapen.

Han berättade att Tariq Aziz i New York sagt generalsekreteraren att det var meningslöst att sända gruppen, då frågan behandlades i säkerhetsrådsresolutionen.

Då generalsekreteraren emellertid hade insisterat hade Tariq Aziz fastslagit att det inte kunde accepteras att gruppen utnyttjades av Iran för att avleda uppmärksamheten från dess aggression eller i propagandistiskt syfte.

Palmes fråga berättade Ganslandt att kemvapengruppen väntades lämna Iran 1986-03-03 för att sedan utarbeta sin rapport i Genève.

Al-Sahaf bad därefter Palme att för Tarig Aziz' räkning redovisa sin bedömning av säkerhetsrådets resolution.

Palme svarade att hans inställņing var något delad och inflikade att Irak ju för sin del hade problem i sammanhanget vad gällde frågan om kemvapenanvändning.

(I ett senare sammanhang under samtalet gjorde Palme också en markering med anledning av nedskjutningen av det iranska (enligt iranska uppgifter) civila passagerarplanet.)

Palme redovisade

Pol-1988-08-02 TB12880-00 PM-Palmes-möte-Iraks-ambassadör.pdf

Pol-1988-08-02 TB12880-00 PM-Palmes-möte-Iraks-ambassadör.pdf

Palme frågade med hänvisning till de kontakter han haft med FNs generalsekreterare vad ambassadören ansåg om säkerhetsrådets resolution 1986-02-24 .Han anmärkte att hans samtal med generalsekreteraren kring denna varit begränsade till säkerhetsrådsbehandlingens tidigare skede.

Al-Sahaf svarade att man på irakisk sida var i färd med att studera resolutionen. Den irakiska ståndpunkten skulle emellertid bli beroende av Irans hållning. Om Iran accepterade resolutionen skulle Irak också göra det.

Al-Sahaf förde därefter på tal FNs expertgrupp som befann sig i Iran med anledning av de iranska anklagelserna mot Irak för användning av kemiska vapen.

Han berättade att Tariq Aziz i New York sagt generalsekreteraren att det var meningslöst att sända gruppen, då frågan behandlades i säkerhetsrådsresolutionen.

Då generalsekreteraren emellertid hade insisterat hade Tariq Aziz fastslagit att det inte kunde accepteras att gruppen utnyttjades av Iran för att avleda uppmärksamheten från dess aggression eller i propagandistiskt syfte.

Palmes fråga berättade Ganslandt att kemvapengruppen väntades lämna Iran 1986-03-03 för att sedan utarbeta sin rapport i Genève.

Al-Sahaf bad därefter Palme att för Tarig Aziz' räkning redovisa sin bedömning av säkerhetsrådets resolution.

Palme svarade att hans inställņing var något delad och inflikade att Irak ju för sin del hade problem i sammanhanget vad gällde frågan om kemvapenanvändning.

(I ett senare sammanhang under samtalet gjorde Palme också en markering med anledning av nedskjutningen av det iranska (enligt iranska uppgifter) civila passagerarplanet.)

Palme redovisade

Protokoll över förhör 1988-11-17 15:30, avhållet på , med Lars NILSSON f.

boende på tfn

anst vid

Förhörsledare: Krinsp Kent Rasmusson Förhörsvittne: Krinsp Tuve Johansson

Före förehöret underrättades Nilsson om att han höres upplysningsvis i anledning av ett till Palmeutredningen inkommet tips.

Han underrättades även om att ÖB-SÄK har i samarbete med rikskriminalen undersökt Nilssons förehavanden i tiden då Olof Palme mördades. Inget hade framkommit som gav anledning att delge Nilsson misstanke om brott.

Han delgavs även att en reporter vid tidningen Aftonbladet hade ringt till krkom Hans Ölvebro och uppgivit att man hade för avsikt att publicera en artikel där bland annat Nilsson skulle uppges tillhöra en grupp militärer som kunde tänkas ligga bakom mordet på Olof Palme. Reporterns namn är Sigge Sigfridsson.

Nilsson uppgav att han sedan sommaren 1988 märkt att hans person och hans roll inom försvaret var ifrågasatt, eventuellt som en säkerhetsrisk.

Han själv hade kopplat ihop denna känsla med att han hade vid en kamrats 40-årsdag avfyrat några lösa skott i en revolver, rakt upp i luften, som en salut. Han hade även kontaktas av två kamrater,

och under sommaren 1988. De hade frågat Nilsson om denne hade gjort något som gjorde att man från militärledningen ifrågasatte honom. Nilsson kunde ej ge dem någon förklaring men bad dem precisera sig. De hade då uppgivit att

hade uppgivit för dem att Nilsson var en säkerhetsrisk. Nilsson blev mycket fundersam över detta, men vännerna bad honom ligga lågt med att forska vidare. De menade att hela historien skulle lägga

Pol-1988-11-22 D9440-03-A Förhör-med-Lars-Nilsson.pdf

Pol-1988-11-22 D9440-03-A Förhör-med-Lars-Nilsson.pdf

Protokoll över förhör 1988-11-17 15:30, avhållet på , med Lars NILSSON f.

boende på tfn

anst vid

Förhörsledare: Krinsp Kent Rasmusson Förhörsvittne: Krinsp Tuve Johansson

Före förehöret underrättades Nilsson om att han höres upplysningsvis i anledning av ett till Palmeutredningen inkommet tips.

Han underrättades även om att ÖB-SÄK har i samarbete med rikskriminalen undersökt Nilssons förehavanden i tiden då Olof Palme mördades. Inget hade framkommit som gav anledning att delge Nilsson misstanke om brott.

Han delgavs även att en reporter vid tidningen Aftonbladet hade ringt till krkom Hans Ölvebro och uppgivit att man hade för avsikt att publicera en artikel där bland annat Nilsson skulle uppges tillhöra en grupp militärer som kunde tänkas ligga bakom mordet på Olof Palme. Reporterns namn är Sigge Sigfridsson.

Nilsson uppgav att han sedan sommaren 1988 märkt att hans person och hans roll inom försvaret var ifrågasatt, eventuellt som en säkerhetsrisk.

Han själv hade kopplat ihop denna känsla med att han hade vid en kamrats 40-årsdag avfyrat några lösa skott i en revolver, rakt upp i luften, som en salut. Han hade även kontaktas av två kamrater,

och under sommaren 1988. De hade frågat Nilsson om denne hade gjort något som gjorde att man från militärledningen ifrågasatte honom. Nilsson kunde ej ge dem någon förklaring men bad dem precisera sig. De hade då uppgivit att

hade uppgivit för dem att Nilsson var en säkerhetsrisk. Nilsson blev mycket fundersam över detta, men vännerna bad honom ligga lågt med att forska vidare. De menade att hela historien skulle lägga

Protokoll fört vid förhör med, behandlingsass. SAVELA, Jauke HENRIK, född - . Boende Svärmarevägen 52, 194 53 Upplands Väsby, tfn 0760-80762

.. anst Skyddskonsulenten Upplands Väsby, tfn 0760-88065. Förhöret hållet den 13 januari 1989 med början klockan 13.00 hos Skyddskonsulten i Upplands Väsby. Förhörsledare: krinsp Kent Rasmusson. Förhörsvittne: krins Bengt Fredrikson.

Före förhöret delgavs Savela att han skulle höras om sina i tjänsten gjorda iakttagelser, under övervakningen av Christer Pettersson 87-03-15 till 98-03-15, samt under perioden före och efter.

Savela uppgav att han redan 1983 kom i kontakt med Pettersson när denne hade Sven Hultman som övervakare. Under hultmans frånvaro ville ej den kvinnliga personalen ha kontakt med Pettersson, de var rädda för honom, varför Savela fick ta hand om Pettersson. Under tiden 830203 - 840203 hade Savela kontakt med Pettersson endast vid ett fåtal tillfällen.

Anledningen till at den kvinnliga personalen var rädd för Pettersson var att de hade läst hans kriminalvårdsakt samt att han under ett besök på kontoret brusat upp när han ej fick ut ett stipendium, på grund av att Hultman ej fanns i tjänst.

Savela erhöll uppdraget som övervakare i tjänsten 870315. De möttes först på kontoret 870330, därefter gjorde Savela ett hembesök hos Pettersson. Enligt noteringar i en dagbok var det 870429 besöket skedde. Med vid det akktuella besöket var även en praktikant, Christina Partanen.

• Tylls el om blankelien används sam loristtrin9sbiad.

Ex 1: Till originalparm (i nr-fold)

Pol-1989-01-13 KD10861-02 Förhör med Henrik Savela CP.pdf

Pol-1989-01-13 KD10861-02 Förhör med Henrik Savela CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med, behandlingsass. SAVELA, Jauke HENRIK, född - . Boende Svärmarevägen 52, 194 53 Upplands Väsby, tfn 0760-80762

.. anst Skyddskonsulenten Upplands Väsby, tfn 0760-88065. Förhöret hållet den 13 januari 1989 med början klockan 13.00 hos Skyddskonsulten i Upplands Väsby. Förhörsledare: krinsp Kent Rasmusson. Förhörsvittne: krins Bengt Fredrikson.

Före förhöret delgavs Savela att han skulle höras om sina i tjänsten gjorda iakttagelser, under övervakningen av Christer Pettersson 87-03-15 till 98-03-15, samt under perioden före och efter.

Savela uppgav att han redan 1983 kom i kontakt med Pettersson när denne hade Sven Hultman som övervakare. Under hultmans frånvaro ville ej den kvinnliga personalen ha kontakt med Pettersson, de var rädda för honom, varför Savela fick ta hand om Pettersson. Under tiden 830203 - 840203 hade Savela kontakt med Pettersson endast vid ett fåtal tillfällen.

Anledningen till at den kvinnliga personalen var rädd för Pettersson var att de hade läst hans kriminalvårdsakt samt att han under ett besök på kontoret brusat upp när han ej fick ut ett stipendium, på grund av att Hultman ej fanns i tjänst.

Savela erhöll uppdraget som övervakare i tjänsten 870315. De möttes först på kontoret 870330, därefter gjorde Savela ett hembesök hos Pettersson. Enligt noteringar i en dagbok var det 870429 besöket skedde. Med vid det akktuella besöket var även en praktikant, Christina Partanen.

• Tylls el om blankelien används sam loristtrin9sbiad.

Ex 1: Till originalparm (i nr-fold)

i grövre brotmás

OY Avsnitt

08 Lopande ne

RD 10737-3

Stockholm 02 Arbelsenhet

RK-AZ 03 Variatid ay

telaior Krinsp Inge Uvemo 19 Bron meci vilket uppgitten hér samman

Mordet på Olof Palme 101 $

04 FortbilUppgiftslamnare leftemamn och tornamn)

ningsblad

05

06

Utskriftsdatum 1989-01-16 GS

Förhörspret

Promemoria

Phård

Protokoll fört vid förhör med, pensionären GUSTAVSSON, STIG Göte, - Boende Kung Hans väg 35 A, 2 tr. lgh.nr. 350, 191 76 Sollentuna, tfn 0B-754 62 48. Han höres i RK-A2:s lokaler Kungsholmsgatan 37, måndagen den 16 januari 1989 med början klockan 10.05. Förhörsledare: krinsp Inge Uvemo och krinsp Per Gustavsson/RK-AZ. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Han höres i Palmeutredningen.

Gustavsson informeras vidare, om att han skall höras kompletterande till sitt förhör, som hölls den 22 december 1988.

Stig Göte Gustavsson, kommer att kallas Stig under förhöret.

RPS 483.2.1-4.88-01 26 DOU set ALLF400 8 004 Ekononitryck Blanketten 8008

Rörande Christer Petterssons katt Måns, uppger Stig att Christer nog har haft katten i cirka tre år. Utav dessa tre år har Stig totalt skött den i ungefär 2 år. Han kommer ihåg att han hade den i en period av sex månader, då Christer satt inne på en sexmånadersvolta. Stig kommer ej ihåg, när Christer gjorde denna volta, men det är högst två år sedan, tror han. Han menar vidare att han ju skötte om katten Måns till och från, då han märkte att Christer inte haft mat till katten. Stig säger att han sade till Christer, i samband med att Christer fick ut sin pension på cirka fyratusen, att han i alla fall skulle kunna köpa kattmat. Christer köpte inte en enda burk kattmat. Då Stig sade till Christer om att köpa kattmat, så var han lite ängslig, dock ej rädd. Han såg dock att Christer inte gillade det Stig sade. Christers ögon mörknade. Stig sade vidare till Christer att kan man åka in till stan och köpa knark, så kan man väl köpa en burk kattmat. Christer blev toppförbannad, som Stig uttrycker det. Stig

  • ylls ci om blanketten används som forsattningsbled

Ex 1: Till originalpărm (i nr-följd)

Pol-1989-01-16 KD10737-00-B Förhör med Stig Gustavsson om CPs katt Måns.pdf

Pol-1989-01-16 KD10737-00-B Förhör med Stig Gustavsson om CPs katt Måns.pdf

i grövre brotmás

OY Avsnitt

08 Lopande ne

RD 10737-3

Stockholm 02 Arbelsenhet

RK-AZ 03 Variatid ay

telaior Krinsp Inge Uvemo 19 Bron meci vilket uppgitten hér samman

Mordet på Olof Palme 101 $

04 FortbilUppgiftslamnare leftemamn och tornamn)

ningsblad

05

06

Utskriftsdatum 1989-01-16 GS

Förhörspret

Promemoria

Phård

Protokoll fört vid förhör med, pensionären GUSTAVSSON, STIG Göte, - Boende Kung Hans väg 35 A, 2 tr. lgh.nr. 350, 191 76 Sollentuna, tfn 0B-754 62 48. Han höres i RK-A2:s lokaler Kungsholmsgatan 37, måndagen den 16 januari 1989 med början klockan 10.05. Förhörsledare: krinsp Inge Uvemo och krinsp Per Gustavsson/RK-AZ. Inga övriga närvarande. Bandupptagning.

Han höres i Palmeutredningen.

Gustavsson informeras vidare, om att han skall höras kompletterande till sitt förhör, som hölls den 22 december 1988.

Stig Göte Gustavsson, kommer att kallas Stig under förhöret.

RPS 483.2.1-4.88-01 26 DOU set ALLF400 8 004 Ekononitryck Blanketten 8008

Rörande Christer Petterssons katt Måns, uppger Stig att Christer nog har haft katten i cirka tre år. Utav dessa tre år har Stig totalt skött den i ungefär 2 år. Han kommer ihåg att han hade den i en period av sex månader, då Christer satt inne på en sexmånadersvolta. Stig kommer ej ihåg, när Christer gjorde denna volta, men det är högst två år sedan, tror han. Han menar vidare att han ju skötte om katten Måns till och från, då han märkte att Christer inte haft mat till katten. Stig säger att han sade till Christer, i samband med att Christer fick ut sin pension på cirka fyratusen, att han i alla fall skulle kunna köpa kattmat. Christer köpte inte en enda burk kattmat. Då Stig sade till Christer om att köpa kattmat, så var han lite ängslig, dock ej rädd. Han såg dock att Christer inte gillade det Stig sade. Christers ögon mörknade. Stig sade vidare till Christer att kan man åka in till stan och köpa knark, så kan man väl köpa en burk kattmat. Christer blev toppförbannad, som Stig uttrycker det. Stig

  • ylls ci om blanketten används som forsattningsbled

Ex 1: Till originalpărm (i nr-följd)

Catt träffas och samtala med varandra.

PROTOKOLL förl vid förhör med målaren Kimmo Eloranta, - Flintlâsv. 19 191 54 SOLLENTUNA- EJ TFN. Saknar fin. fast anställning. Förhöret är hållet tisdagen den 14 feb. 1999 med början kl. 09.30. Förhörsplats: Elorantas bostadsadress. Förhörsledare: krinsp Thomas Carlsson och krinsp Johan Karlsson

Förhörsvittne ej tillgängligt. Eloranta informerades om att förhöret avser Elorantas förehavanden den 28 feb. 1986 samt han bekantskap med Christer Pettersson. Fredagen den 28 februari 1986 var han tillsammans med två kamrater som heter Auulis, Juha (c/. Pitonen Malmvägen 12 eller 14 i Sollentuna, men vistas mestadels

hemma hos Eloranta) samt Aatos Häämäläinen (okänd bostadsadress). På eftermiddagen var de tre i Sollentuna C och missbrukade lite alkohol-de tre tillhör gänget som brukar hålla till i centrumet- därefter gick de och badade bastu i Sollentunas simhall.frampå kvällen gick de sedan hem till Elorantas bostad och fortsatte "supa". De tre var ensamma. Omkrins kl. 21.00- tiden somnade Eloranta pga sin berusning. Han väcktes omkring kl. 01.00 den 1 mars av kamrateran vilka talade om att de hade sagt på radion att Olof Palme hade mördats. Omkring kl. 08.00-08.30 sedan den 1 mars gick de tre ned till konsum i Sollentuna CENTRUM för att köpa folköl samt titta på löpsedlarna angående mordet. Angående sin bekantskap med Christer Pettersson berättade Eloranta att

han träffade C.P. första gången under senhösten 1985. Eloranta hade i augusti-85 skrivits ut från Beckomberga sjukhus efter en viselse där under

ca 2 år och vistades bl.a. på avd. 6, 35, 36 m.fl. Eloranta led/lider av latent schizofreni. Eloranta hade börjat arbeta efter sjukhusvistelsen och brukade tillbringa sin lediga tid i Sollentuna centrum, och det var där han träffade C.P. första gången. Det var genom sin kamrat Anders "Hogge" Halmkvist som de kom

forts.....

Hylts ci Om blanketten används som todsattningsbiad.

Pol-1989-02-14 KD11249 Förhör med Kimmo Eloranta om CP.pdf

Pol-1989-02-14 KD11249 Förhör med Kimmo Eloranta om CP.pdf

Catt träffas och samtala med varandra.

PROTOKOLL förl vid förhör med målaren Kimmo Eloranta, - Flintlâsv. 19 191 54 SOLLENTUNA- EJ TFN. Saknar fin. fast anställning. Förhöret är hållet tisdagen den 14 feb. 1999 med början kl. 09.30. Förhörsplats: Elorantas bostadsadress. Förhörsledare: krinsp Thomas Carlsson och krinsp Johan Karlsson

Förhörsvittne ej tillgängligt. Eloranta informerades om att förhöret avser Elorantas förehavanden den 28 feb. 1986 samt han bekantskap med Christer Pettersson. Fredagen den 28 februari 1986 var han tillsammans med två kamrater som heter Auulis, Juha (c/. Pitonen Malmvägen 12 eller 14 i Sollentuna, men vistas mestadels

hemma hos Eloranta) samt Aatos Häämäläinen (okänd bostadsadress). På eftermiddagen var de tre i Sollentuna C och missbrukade lite alkohol-de tre tillhör gänget som brukar hålla till i centrumet- därefter gick de och badade bastu i Sollentunas simhall.frampå kvällen gick de sedan hem till Elorantas bostad och fortsatte "supa". De tre var ensamma. Omkrins kl. 21.00- tiden somnade Eloranta pga sin berusning. Han väcktes omkring kl. 01.00 den 1 mars av kamrateran vilka talade om att de hade sagt på radion att Olof Palme hade mördats. Omkring kl. 08.00-08.30 sedan den 1 mars gick de tre ned till konsum i Sollentuna CENTRUM för att köpa folköl samt titta på löpsedlarna angående mordet. Angående sin bekantskap med Christer Pettersson berättade Eloranta att

han träffade C.P. första gången under senhösten 1985. Eloranta hade i augusti-85 skrivits ut från Beckomberga sjukhus efter en viselse där under

ca 2 år och vistades bl.a. på avd. 6, 35, 36 m.fl. Eloranta led/lider av latent schizofreni. Eloranta hade börjat arbeta efter sjukhusvistelsen och brukade tillbringa sin lediga tid i Sollentuna centrum, och det var där han träffade C.P. första gången. Det var genom sin kamrat Anders "Hogge" Halmkvist som de kom

forts.....

Hylts ci Om blanketten används som todsattningsbiad.

rörde sig om fotostatkopior från olika tidningsartiklar. Vidare upplevde Norlin att SÄK och då Stig Johansson troligen lämnade helt felaktiga uppgifter som kunde tolkas att han direkt ljög för Norlin.

Exempel på detta är att han tillfrågades om en person med personnummer, varvid något svar

inte erhölls från SĀK. Den person som då

var aktuell hade en direkt knytning i SIS, dvs den militära underrättelsetjänsten. Personen ifråga arbetade således vid SIS. Upprinnelsen till detta var det sk bulgarspåret som hade föranlett att förhör hölls i Finland. Kontakt hade etablerats, vilket framkom i utredningen, mellan bulgarer och ryssar via en person som heterDennaskulle finnas i en fastighet där det fanns en hund som dock

var både döv och snäll. Förutsättningarna för detta hade varit att, skulle stjäla även annat i fastigheten. Instruktionerna hade han således fått genomhade utfört inbrottet och stölden, men på grund av

någon orsak, hade han bara stulit

sstagit med sig till Sverige. I sammanhanget hade även-::

andra föremål, såsom två stycken förfalskade polis-idkort förfalskade

i Finland.hördes om händelsen i Finland och då i centralkriminalpolisens lokaler av Ulf Norlin och Seth Jansson. Seth Jansson

ingick vid den tiden i utredningen kring mordet på Olof Palme. Vid

förhöret erkändehela händelseförloppet för Norlin och Seth

Jansson.

-

Pol-1989-02-14 KI-13328 Förhör Krinsp Ulf Norlin.pdf

Pol-1989-02-14 KI-13328 Förhör Krinsp Ulf Norlin.pdf

rörde sig om fotostatkopior från olika tidningsartiklar. Vidare upplevde Norlin att SÄK och då Stig Johansson troligen lämnade helt felaktiga uppgifter som kunde tolkas att han direkt ljög för Norlin.

Exempel på detta är att han tillfrågades om en person med personnummer, varvid något svar

inte erhölls från SĀK. Den person som då

var aktuell hade en direkt knytning i SIS, dvs den militära underrättelsetjänsten. Personen ifråga arbetade således vid SIS. Upprinnelsen till detta var det sk bulgarspåret som hade föranlett att förhör hölls i Finland. Kontakt hade etablerats, vilket framkom i utredningen, mellan bulgarer och ryssar via en person som heterDennaskulle finnas i en fastighet där det fanns en hund som dock

var både döv och snäll. Förutsättningarna för detta hade varit att, skulle stjäla även annat i fastigheten. Instruktionerna hade han således fått genomhade utfört inbrottet och stölden, men på grund av

någon orsak, hade han bara stulit

sstagit med sig till Sverige. I sammanhanget hade även-::

andra föremål, såsom två stycken förfalskade polis-idkort förfalskade

i Finland.hördes om händelsen i Finland och då i centralkriminalpolisens lokaler av Ulf Norlin och Seth Jansson. Seth Jansson

ingick vid den tiden i utredningen kring mordet på Olof Palme. Vid

förhöret erkändehela händelseförloppet för Norlin och Seth

Jansson.

-

I samband med förhören medi Finland hade Norlin som tolk kollegan Henriksson vid centralkriminalpolisen i Helsingfors. I samband

med dessa förhör förmedlade Henriksson kontakten med en annan kollega,

en kommissarie som heter Silampa i Helsingfors också tjänstgörande vid

centralkriminalpolisen. Norlin gör ett tillrättaläggande vid indikteringen och säger att Silampa arbetar vid helsingforskriminalen. Orsaken till varför Henriksson gav namnet Silampä var att under förhören

hade Norlin kommit in på ryssligan och där gjorde Henriksson kopplingen till Silampä, med anledning av arbetsuppgifter som denne haft.

Silampä berättade att han hade hjälpt två svenska kollegor i samband

med ett förhör beträffande en stöld på juveler till ett värde av 2

miljoner. I första delen av detta förhör hade Silampä varit med, men

han hade senare fått klart för sig att de två svenska poliserna gått

in och hållit ett förhör med den misstänkte, som då hade hållits på

engelska. Detta hade slutligen gjort att Silampa i ärendet hade fått

vittnat och höll nära på att åka dit för mened, på grund av att han

inte kände till förhöret som hade hållits på engelska av de svenska

poliserna. Efter detta hade delar av förundersökningsprotokollet redovisats i en högertidning som heter Kontra: Den tidningenähade publicerats i Sverige. Tidningen Kontra, där det aktuella förundersökningsprotokollet delvis hade redovisats, hade kommit ut under hösten 1985.

De två svenska kollegorna som hade hållit detta förhör var Silversjö

samt nuvarande chefen för våldsroteln i Stockholm, Jan Länninge. De

två

som hade utfört tvåmiljonerstölden av juveler var två stycken

<

0

estniska flyktingar vid namn Rocksna och Leppajö. Efteråt hade SilverLepajoe

I 1010 i yono-3 D10279

-

Pol-1989-02-14 KI-13328 Förhör Krinsp Ulf Norlin.pdf

Pol-1989-02-14 KI-13328 Förhör Krinsp Ulf Norlin.pdf

I samband med förhören medi Finland hade Norlin som tolk kollegan Henriksson vid centralkriminalpolisen i Helsingfors. I samband

med dessa förhör förmedlade Henriksson kontakten med en annan kollega,

en kommissarie som heter Silampa i Helsingfors också tjänstgörande vid

centralkriminalpolisen. Norlin gör ett tillrättaläggande vid indikteringen och säger att Silampa arbetar vid helsingforskriminalen. Orsaken till varför Henriksson gav namnet Silampä var att under förhören

hade Norlin kommit in på ryssligan och där gjorde Henriksson kopplingen till Silampä, med anledning av arbetsuppgifter som denne haft.

Silampä berättade att han hade hjälpt två svenska kollegor i samband

med ett förhör beträffande en stöld på juveler till ett värde av 2

miljoner. I första delen av detta förhör hade Silampä varit med, men

han hade senare fått klart för sig att de två svenska poliserna gått

in och hållit ett förhör med den misstänkte, som då hade hållits på

engelska. Detta hade slutligen gjort att Silampa i ärendet hade fått

vittnat och höll nära på att åka dit för mened, på grund av att han

inte kände till förhöret som hade hållits på engelska av de svenska

poliserna. Efter detta hade delar av förundersökningsprotokollet redovisats i en högertidning som heter Kontra: Den tidningenähade publicerats i Sverige. Tidningen Kontra, där det aktuella förundersökningsprotokollet delvis hade redovisats, hade kommit ut under hösten 1985.

De två svenska kollegorna som hade hållit detta förhör var Silversjö

samt nuvarande chefen för våldsroteln i Stockholm, Jan Länninge. De

två

som hade utfört tvåmiljonerstölden av juveler var två stycken

<

0

estniska flyktingar vid namn Rocksna och Leppajö. Efteråt hade SilverLepajoe

I 1010 i yono-3 D10279

-

Vid kontroll av denna Säppänen i Finland, framgår att hon egentligen

inte är finska utan är från börden estniska.

Skälet till varför Säppänen kommer in i utredningen är att Norlin får

information per brev av en finländsk kommissarie som heter Silampä,

att han har företagit en resa till Sverige, med anledning av ett sammanträffande med svensk polis. Innan denna resa företas kommer Jilena

Säppänen till honom och ber att få ta del i utredningsmaterialet

kring tidigare omnämnda Rocksna och Leppajö. Hon får då information

om att Silampä skall åka till Sverige, varvid hon berättar att även

hon är på väg att åka dit och ändrar då resdag för att hon skall

hamna på samma båt som Silampa.

Silampä har sin hustru med på resan och när Säppänen upptäcker detta

tycker han sig märka att hon blir förvånad.

Väl framkommen till Sverige får Silampä besked att han skall träffa

de svenska polismännen i en lägenhet på Södermalm i Stockholm, närmare bestämt på Högbergsgatan 16.

Denna lägenhet disponeras-av-en. Vid kontroll angående denna Soomán framkommer att harrast

vandrad från Sovjetunionen.Tillfrågad om hur Norlin kan känna till detta, tror han sig

minnas, att han fått denna information genom SL Pettersson,

som i

sin tur hade kontaktat SÄK som meddelat detta till SL. Pettersson.

Hela händelseförloppet äger rum efter det att Bengt Löv och Hans

Forsman från säkerhetsavdelningen lämnat spaningsgruppen såsom sambandsinän.

Pol-1989-02-14 KI-13328 Förhör Krinsp Ulf Norlin.pdf

Pol-1989-02-14 KI-13328 Förhör Krinsp Ulf Norlin.pdf

Vid kontroll av denna Säppänen i Finland, framgår att hon egentligen

inte är finska utan är från börden estniska.

Skälet till varför Säppänen kommer in i utredningen är att Norlin får

information per brev av en finländsk kommissarie som heter Silampä,

att han har företagit en resa till Sverige, med anledning av ett sammanträffande med svensk polis. Innan denna resa företas kommer Jilena

Säppänen till honom och ber att få ta del i utredningsmaterialet

kring tidigare omnämnda Rocksna och Leppajö. Hon får då information

om att Silampä skall åka till Sverige, varvid hon berättar att även

hon är på väg att åka dit och ändrar då resdag för att hon skall

hamna på samma båt som Silampa.

Silampä har sin hustru med på resan och när Säppänen upptäcker detta

tycker han sig märka att hon blir förvånad.

Väl framkommen till Sverige får Silampä besked att han skall träffa

de svenska polismännen i en lägenhet på Södermalm i Stockholm, närmare bestämt på Högbergsgatan 16.

Denna lägenhet disponeras-av-en. Vid kontroll angående denna Soomán framkommer att harrast

vandrad från Sovjetunionen.Tillfrågad om hur Norlin kan känna till detta, tror han sig

minnas, att han fått denna information genom SL Pettersson,

som i

sin tur hade kontaktat SÄK som meddelat detta till SL. Pettersson.

Hela händelseförloppet äger rum efter det att Bengt Löv och Hans

Forsman från säkerhetsavdelningen lämnat spaningsgruppen såsom sambandsinän.

Yrkeutllet

14 Postadress (uid alningsadress och Orlsadress). Salelan bosladen

15 Arbolsplals (arbalsgivare, postadress och (slalon arbetat)

16 Uppslogol avser

misstänkt persan

uld

och plats)

n

fordon

goda 18 ! sak lanteckna tiral känd persons yrke namn födelsetid. bostad, telefon och arbetsgivare - hodod persons kon, arder, signalemenl och kledsel -

hållpunkter for tider och plalser samt bedómning av uppgillslamnarons trovärdighet och ev sprit eller nalkotikapáverkan)

2tr.,

Protokoll fört vid förhör med pensionären Väliaho, PENTTI Armas, f.d. - bor Tönsbergsgatan 7, 163 34 SPÅNGA, tel 08/752 OB 7B Förhöret hållet på rotel A:2 onsdagen den 15 februari med början kl 09.30. År 1989. Förhörsledare: Tf. krkom Sören Morberg Förhörsvittne: Ej tillgänglig.

Väliaho underrättades om att han skulle höras med anledning av sin bekantskap med Pettersson, Karl Gustaf CHRISTER. Vid kontroll hos kronofogdemyndigheten hade det bl a framkommit att ett sk enskilt krav förekom från Pentti Väljaho på Christer Pettersson. Kravet gällde en summa av 1.000:- kronor.

Väliano, som inte hade så lätt för att tala svenska, förklarade att han för

några år sedan träffade Christer Pettersson hemma hos Risto Bickstrand på

Rotebrovägen 3 i Sollentuna. Enligt Vähliaho är Risto Jirkstrand Christer Petterssons bästa vän och de träffades ofta hemma hos Birkstrand, där de drack sprit och öl. Vähliahu är mycket osäker på tidpunkten men han tror att det kan vara under år 1985. Det rörde sig om ca 30-40 besök som Christer P gjorde hos Birkstrand. Väliaho hänvisade under förhöret hela tiden till den utredning som polisen i Sollentuna gjort beträffande den misshandel Väliaho utsattes för av Christer P, som först gjorde ett utfall med en stor kniv,

Forla-blad

19 Ovansiunde uppslag


Han anknyta till uppslag ng

Spaningschel

Bil spaningsch al Registraloe Signalur

Signalur

21

Anknyter lilt uppslag nr 22 Registrerat: 2 Arendal lik doll


dolemn

|

24 Fardigbearbelal: datum

Pol-1989-02-15 KD10827-01-A Förhör med Pentii Väliaho om CP.pdf

Pol-1989-02-15 KD10827-01-A Förhör med Pentii Väliaho om CP.pdf

Yrkeutllet

14 Postadress (uid alningsadress och Orlsadress). Salelan bosladen

15 Arbolsplals (arbalsgivare, postadress och (slalon arbetat)

16 Uppslogol avser

misstänkt persan

uld

och plats)

n

fordon

goda 18 ! sak lanteckna tiral känd persons yrke namn födelsetid. bostad, telefon och arbetsgivare - hodod persons kon, arder, signalemenl och kledsel -

hållpunkter for tider och plalser samt bedómning av uppgillslamnarons trovärdighet och ev sprit eller nalkotikapáverkan)

2tr.,

Protokoll fört vid förhör med pensionären Väliaho, PENTTI Armas, f.d. - bor Tönsbergsgatan 7, 163 34 SPÅNGA, tel 08/752 OB 7B Förhöret hållet på rotel A:2 onsdagen den 15 februari med början kl 09.30. År 1989. Förhörsledare: Tf. krkom Sören Morberg Förhörsvittne: Ej tillgänglig.

Väliaho underrättades om att han skulle höras med anledning av sin bekantskap med Pettersson, Karl Gustaf CHRISTER. Vid kontroll hos kronofogdemyndigheten hade det bl a framkommit att ett sk enskilt krav förekom från Pentti Väljaho på Christer Pettersson. Kravet gällde en summa av 1.000:- kronor.

Väliano, som inte hade så lätt för att tala svenska, förklarade att han för

några år sedan träffade Christer Pettersson hemma hos Risto Bickstrand på

Rotebrovägen 3 i Sollentuna. Enligt Vähliaho är Risto Jirkstrand Christer Petterssons bästa vän och de träffades ofta hemma hos Birkstrand, där de drack sprit och öl. Vähliahu är mycket osäker på tidpunkten men han tror att det kan vara under år 1985. Det rörde sig om ca 30-40 besök som Christer P gjorde hos Birkstrand. Väliaho hänvisade under förhöret hela tiden till den utredning som polisen i Sollentuna gjort beträffande den misshandel Väliaho utsattes för av Christer P, som först gjorde ett utfall med en stor kniv,

Forla-blad

19 Ovansiunde uppslag


Han anknyta till uppslag ng

Spaningschel

Bil spaningsch al Registraloe Signalur

Signalur

21

Anknyter lilt uppslag nr 22 Registrerat: 2 Arendal lik doll


dolemn

|

24 Fardigbearbelal: datum

Protokoll fört vid förhör med, pensionären, SPINNARS, ULF Håkan - Bor Gillbostråket 53 A, c/o Offstad 191 78 Sollentuna, tfn 06-754 15 83. Förhöret hållet torsdagen den 16 februari 1989. på Hamrångevägen 320 hos Johansson, 187 03 Hamrångerfjärden, med början klockan 13.35. Förhörsledare: krinsp Ingvar Kjellvås och krinsp Tommy Andersson. Förhörsvittne: Hans Johansson.fd - Bandupptagning.

Spinnars informeras om att förhöret idag, är ett kompletteringsförhör till tidigare hållna förhör i utredningen om mordet på llof Palme.

Spinnars kommer hädanefter att kallas för Ulf.

Ulf tillfrågas om han har varit i kontakt med IT och gått under synonymen Gunnar. Denne Gunnar har uppgivit att Spinnars skulle äga ett vapen. Ulf säger då att nån sån synonym eller att han har varit i kontakt med IT, har han inte haft,

Ulf har heller ingen bekant, som har gått under den här beteckningen och han känner heller inte till att nån av hans bekanta varit i kontakt med IT, under den här synonymen..

Ulf tillfrågas om han varit och pratat med bekanta, bland annat Mikael Larsson, Kjellström, Kryckan Berg, Thomas och Gilda, om Christers görande och låtande på mordkvällen. Bland annat Mikael Larssons sammanträffande med Spinnars på en Pub i närheten av Gillbostråket i Rotebro.

o

pfylla ej om blarikelten anvonds som fo. 15911ningsblad

Ex 1: Til originalpärm (i nr-föld)

Pol-1989-02-16 KD10406-07 Förhör med Ulf Spinnars om CP.pdf

Pol-1989-02-16 KD10406-07 Förhör med Ulf Spinnars om CP.pdf

Protokoll fört vid förhör med, pensionären, SPINNARS, ULF Håkan - Bor Gillbostråket 53 A, c/o Offstad 191 78 Sollentuna, tfn 06-754 15 83. Förhöret hållet torsdagen den 16 februari 1989. på Hamrångevägen 320 hos Johansson, 187 03 Hamrångerfjärden, med början klockan 13.35. Förhörsledare: krinsp Ingvar Kjellvås och krinsp Tommy Andersson. Förhörsvittne: Hans Johansson.fd - Bandupptagning.

Spinnars informeras om att förhöret idag, är ett kompletteringsförhör till tidigare hållna förhör i utredningen om mordet på llof Palme.

Spinnars kommer hädanefter att kallas för Ulf.

Ulf tillfrågas om han har varit i kontakt med IT och gått under synonymen Gunnar. Denne Gunnar har uppgivit att Spinnars skulle äga ett vapen. Ulf säger då att nån sån synonym eller att han har varit i kontakt med IT, har han inte haft,

Ulf har heller ingen bekant, som har gått under den här beteckningen och han känner heller inte till att nån av hans bekanta varit i kontakt med IT, under den här synonymen..

Ulf tillfrågas om han varit och pratat med bekanta, bland annat Mikael Larsson, Kjellström, Kryckan Berg, Thomas och Gilda, om Christers görande och låtande på mordkvällen. Bland annat Mikael Larssons sammanträffande med Spinnars på en Pub i närheten av Gillbostråket i Rotebro.

o

pfylla ej om blarikelten anvonds som fo. 15911ningsblad

Ex 1: Til originalpärm (i nr-föld)

begärt att få göra ett tillägg angående Christer Pettersson.

Protokoll fört vid förhör med pensionären Väliaho, PENITI Armas, f.d. - i hans bostad Tönsbergsgatan 7, 2 tr., 163 34 SPANGA, tel 752 98 78. Förhörsledare: If krkom Sören Morberg

Krinsp Ulf Norlin Förhörsvittne: ej tillgängligt

Förhöret påbörjades kl 12.50 1989-02-21 Väliaho underrättades om att han åter skulle höras med anledning av att han själv

Väliaho förklarade att han vid förra förhörstillfället inte sagt allt, då han hade dålig erfarenhet av att hjälpa den svenska polisen. Det hade ofta slutat med att han själv råkat illa ut.

Det Väliaho nu ville berätta om skedde i Risto Birkstrands lägenhet på Rotebrovägen 3 i Sollentuna inte så långt förk innan han själv blev utsatt för misshandel av Christer Pettersson i samma lägenhet. Väliaho önskade först att vi alla skulle åka hem till Risto Birkstrand så att denne direkt kunde vidimera att uppgifterna stämde. Förhörsledarna bestämde emellertid att de först skulle höra vad Väliaho hade att säga.

Christer hade kommit till Birkstrands lägenhet och ställt en liten flaska med amfetamin på bordet ur vilken han fyllt en spruta och därefter injicerat sig ett par gånger i höger armveck. Troligen hade han misslyckats första gången. Efteråt blev Christer högljudd och satte sig vid ett bord bredvid Birkstrand medan Väliaho stod en bit därifrån. Christer började att tala om religion för att snart övergå till politik. Exakt hur orden föll har Väliaho svårt att redogöra för, då hans svenska inte räcker till.

Birkstrand sade något om att socialdemokratin var bra och att de därför regerat i Sverige under ett 40-tal år i Sverige. Christer Pettersson hade blivit väldigt arg och sagt något i stil med "din jävla socialdemokrat" samtidigit som han började slå på Birkstrand och fick ned honom på golvet där misshandeln fortsatte. "Jag ska döda dig din jävel och sedan Palme" hade Christer P fortsatt varvid Väliaho fått gå emellan och bett Christer att sluta.

forts.

  • Jlylis ei om blanketten används som fortsattningsbled

Ex 1: Till originalpärm (i nr-töljd)

Pol-1989-02-21 KD10827-01-B Förhör med Pentii Väliaho om CP.pdf

Pol-1989-02-21 KD10827-01-B Förhör med Pentii Väliaho om CP.pdf

begärt att få göra ett tillägg angående Christer Pettersson.

Protokoll fört vid förhör med pensionären Väliaho, PENITI Armas, f.d. - i hans bostad Tönsbergsgatan 7, 2 tr., 163 34 SPANGA, tel 752 98 78. Förhörsledare: If krkom Sören Morberg

Krinsp Ulf Norlin Förhörsvittne: ej tillgängligt

Förhöret påbörjades kl 12.50 1989-02-21 Väliaho underrättades om att han åter skulle höras med anledning av att han själv

Väliaho förklarade att han vid förra förhörstillfället inte sagt allt, då han hade dålig erfarenhet av att hjälpa den svenska polisen. Det hade ofta slutat med att han själv råkat illa ut.

Det Väliaho nu ville berätta om skedde i Risto Birkstrands lägenhet på Rotebrovägen 3 i Sollentuna inte så långt förk innan han själv blev utsatt för misshandel av Christer Pettersson i samma lägenhet. Väliaho önskade först att vi alla skulle åka hem till Risto Birkstrand så att denne direkt kunde vidimera att uppgifterna stämde. Förhörsledarna bestämde emellertid att de först skulle höra vad Väliaho hade att säga.

Christer hade kommit till Birkstrands lägenhet och ställt en liten flaska med amfetamin på bordet ur vilken han fyllt en spruta och därefter injicerat sig ett par gånger i höger armveck. Troligen hade han misslyckats första gången. Efteråt blev Christer högljudd och satte sig vid ett bord bredvid Birkstrand medan Väliaho stod en bit därifrån. Christer började att tala om religion för att snart övergå till politik. Exakt hur orden föll har Väliaho svårt att redogöra för, då hans svenska inte räcker till.

Birkstrand sade något om att socialdemokratin var bra och att de därför regerat i Sverige under ett 40-tal år i Sverige. Christer Pettersson hade blivit väldigt arg och sagt något i stil med "din jävla socialdemokrat" samtidigit som han började slå på Birkstrand och fick ned honom på golvet där misshandeln fortsatte. "Jag ska döda dig din jävel och sedan Palme" hade Christer P fortsatt varvid Väliaho fått gå emellan och bett Christer att sluta.

forts.

  • Jlylis ei om blanketten används som fortsattningsbled

Ex 1: Till originalpärm (i nr-töljd)

i grövre brottmål

07 Avsnitt

OB Lipande nr

Stockholm 02 Arbelschel

RK-A2 03 Upprattat(d) av

KD 11079-3

telefon

Uppgilislánınace (efternamn och fornmn)

04 Fod:181ningsblad

05

06

Krinsa Lennart GustavssoA.Og Brott med bilket uppgiften her $903manº

Mordet på Olof Palme 10 Tsak

Ulakriftsdatum

1999-02-28

GS

Forhers Proi

Prom amona

Protokoll fört vid förhör med, fröken Eva CAROLINE ROSSI, - . Boende kanalvägen 61, 191 44 Sollentuna, tfn 08-96 20 02. Rossi finns för närvarande på behandlingshemmet Notartorp, Pl 121 26, 713 00 Nora, tfn 0587-41016. Förhöret hållet onsdagen den 22 februari 1989 med början kl 14.00. Förhörsplatsen är i Notatorps behandlingshem i Nora. Förhörsledare: krinsp Lennart Gustavsson. Förhörsvittne: krinsp Tuve Johansson.

Rossi delgiven att hon skall höras upplysningsvis, beträffande de uppgifter som gör gällande att hon känner den för mordet på Olof Palme häktade 41-åringen.

Rossi bekräftar att hon vet vem det är som sitter häktad för mordet på Olof Palme. Hon säger att hon via hörsägen och via bekanta, har fått bekräftat att det är Christer Pettersson. Rossi igenkänner även de TV-bilder som har tagit ifrån bostadsområdet på Kung Hans väg.

Rossi berättar att han 1970 flyttade in på Kanalvägen 61 med sina föräldrar. Rossi har sedan bott dels på Kruthornsvägen i Edsberg, som tillhör Sollentuna, samt den adress hon har nu, det vill säga Kanalvägen 61. Rossi berättar att troligtvis någon gång under året 1985, var hon hemma hos en vän vid namn Malou Amorda boende Bygatan, okänt nummer i Sollentuna. Hemma hos Malou träffade hon för första gången Christer Pettersson. Med Christer Pettersson var det

en annan kille vid namn Mikael Larsson. Rossi berättar att den här första gången hon träffade Christer, var hon själv väldigt alkoholpåverkad. Hon minns

även att polisen kom till lägenheten, på grund av att det var något bråk emellan

40004 Ekonomitryck Blanketten 8008

RPS 483 2.1 SR• Hylls ej om blankellen används som fortsboningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

Pol-1989-02-22 KD11079-00-B Förhör med Caroline Rossi om CP.pdf

Pol-1989-02-22 KD11079-00-B Förhör med Caroline Rossi om CP.pdf

i grövre brottmål

07 Avsnitt

OB Lipande nr

Stockholm 02 Arbelschel

RK-A2 03 Upprattat(d) av

KD 11079-3

telefon

Uppgilislánınace (efternamn och fornmn)

04 Fod:181ningsblad

05

06

Krinsa Lennart GustavssoA.Og Brott med bilket uppgiften her $903manº

Mordet på Olof Palme 10 Tsak

Ulakriftsdatum

1999-02-28

GS

Forhers Proi

Prom amona

Protokoll fört vid förhör med, fröken Eva CAROLINE ROSSI, - . Boende kanalvägen 61, 191 44 Sollentuna, tfn 08-96 20 02. Rossi finns för närvarande på behandlingshemmet Notartorp, Pl 121 26, 713 00 Nora, tfn 0587-41016. Förhöret hållet onsdagen den 22 februari 1989 med början kl 14.00. Förhörsplatsen är i Notatorps behandlingshem i Nora. Förhörsledare: krinsp Lennart Gustavsson. Förhörsvittne: krinsp Tuve Johansson.

Rossi delgiven att hon skall höras upplysningsvis, beträffande de uppgifter som gör gällande att hon känner den för mordet på Olof Palme häktade 41-åringen.

Rossi bekräftar att hon vet vem det är som sitter häktad för mordet på Olof Palme. Hon säger att hon via hörsägen och via bekanta, har fått bekräftat att det är Christer Pettersson. Rossi igenkänner även de TV-bilder som har tagit ifrån bostadsområdet på Kung Hans väg.

Rossi berättar att han 1970 flyttade in på Kanalvägen 61 med sina föräldrar. Rossi har sedan bott dels på Kruthornsvägen i Edsberg, som tillhör Sollentuna, samt den adress hon har nu, det vill säga Kanalvägen 61. Rossi berättar att troligtvis någon gång under året 1985, var hon hemma hos en vän vid namn Malou Amorda boende Bygatan, okänt nummer i Sollentuna. Hemma hos Malou träffade hon för första gången Christer Pettersson. Med Christer Pettersson var det

en annan kille vid namn Mikael Larsson. Rossi berättar att den här första gången hon träffade Christer, var hon själv väldigt alkoholpåverkad. Hon minns

även att polisen kom till lägenheten, på grund av att det var något bråk emellan

40004 Ekonomitryck Blanketten 8008

RPS 483 2.1 SR• Hylls ej om blankellen används som fortsboningsblad

Ex 1: Till originalpärm (i nr-följd)

PROTOKOLL fört vid förhör med THULIN, KARL BENGT BJÖRN,

Anställd såsom kriminalinspektör, KSN, Stockholms polisdistrikt, tfn 08/769 57 21.

Förhöret hållet på rikskriminalen, tisdagen 1989-02-28 10:00 .

Förhörsledare: Kriminalinspektör Roger Jansson, rikskriminalen

Förhörsvittne: Kriminalinspektör Stellan Söderman, rikskriminalen

Björn Thulin har inledningsvis upplysts om att han höres med anledning av utredning angående mordet på Olof Palme.

Thulin har vidare informerats om att han höres upplysningsvis främst i syfte att utreda Thulins och dennes kollegors förehavanden i samband med spaning i narkotikaärende dagen före mordet, dvs fredagen 1986-02-28 .

Thulin kommer ihåg att han den aktuella dagen, dvs 1986-02-28 , gjorde ett kvällspass.

Han upplyses om att det, enligt förteckning från KSN, framgår att han tjänstgjort mellan klockan 15:20-01:00 .Thulin bekräftar att detta högst sannolikt stämmer.

Tillfrågad huruvida Thulin kan erinra sig vilka han tjänstgjorde tillsammans med uppger Thulin att det var Birger Holmström KE10864-00 , Margareta Eklund KE10862-00 , Jörgen Söderholm KE10863-00 samt Rolf Persson KE10415-00 .

Då Thulin tillfrågas vem av dessa som fungerade såsom gruppchef, uppger Thulin, att Hans Östlund var ordinarie gruppchef men att denne denna dag var ledig.

I detta sammanhang nämner Thulin att likaså Björn Sundberg var ledig denna dag. Sundberg var den som brukade svara som gruppchef då Östlund var ledig.

Med anledning av detta kan Thulin nu ej svara på vem som formellt fungerade såsom gruppchef.

Pol-1989-02-28 KE11427 Förhör med Björn Thulin om narkotikaspaning.pdf

Pol-1989-02-28 KE11427 Förhör med Björn Thulin om narkotikaspaning.pdf

PROTOKOLL fört vid förhör med THULIN, KARL BENGT BJÖRN,

Anställd såsom kriminalinspektör, KSN, Stockholms polisdistrikt, tfn 08/769 57 21.

Förhöret hållet på rikskriminalen, tisdagen 1989-02-28 10:00 .

Förhörsledare: Kriminalinspektör Roger Jansson, rikskriminalen

Förhörsvittne: Kriminalinspektör Stellan Söderman, rikskriminalen

Björn Thulin har inledningsvis upplysts om att han höres med anledning av utredning angående mordet på Olof Palme.

Thulin har vidare informerats om att han höres upplysningsvis främst i syfte att utreda Thulins och dennes kollegors förehavanden i samband med spaning i narkotikaärende dagen före mordet, dvs fredagen 1986-02-28 .

Thulin kommer ihåg att han den aktuella dagen, dvs 1986-02-28 , gjorde ett kvällspass.

Han upplyses om att det, enligt förteckning från KSN, framgår att han tjänstgjort mellan klockan 15:20-01:00 .Thulin bekräftar att detta högst sannolikt stämmer.

Tillfrågad huruvida Thulin kan erinra sig vilka han tjänstgjorde tillsammans med uppger Thulin att det var Birger Holmström KE10864-00 , Margareta Eklund KE10862-00 , Jörgen Söderholm KE10863-00 samt Rolf Persson KE10415-00 .

Då Thulin tillfrågas vem av dessa som fungerade såsom gruppchef, uppger Thulin, att Hans Östlund var ordinarie gruppchef men att denne denna dag var ledig.

I detta sammanhang nämner Thulin att likaså Björn Sundberg var ledig denna dag. Sundberg var den som brukade svara som gruppchef då Östlund var ledig.

Med anledning av detta kan Thulin nu ej svara på vem som formellt fungerade såsom gruppchef.

höra sig för, fika eller annat kan tänkas hjälpa till med de inkommande samtalen.

Thulins minnesbild beträffande den aktuella kvällen är att det då inte hände någonting speciellt.

Thulin är något osäker beträffande början av arbetspasset, dvs tiden fram till cirka 20:00 ,men i varje fall vad gäller tiden efter cirka 20:00 är Thulin helt säker på att någon skuggning då ej förekom.

Thulin vill minnas att "Sigge" Cedergren vistades på klubben Oxen hela kvällen, varför någon skuggning ej kom att bli aktuell.

Med anledning av att det inte hände någonting kom man att bestämma att man skulle avbryta spaningen för kvällen.

Högst sannolikt någon gång mellan 23:00-23:15 avbröt i varje fall Thulin sin tjänstgöring och åkte hem till bostaden.

Thulins minnesbild är att Margareta Eklund och Birger Holmström dessförinnan, dvs någon gång strax före 23:00 ,kom in till TK-rummet och att man då kom att diskutera huruvida det var någon mening med att fortsätta spaningen eller ej.

Thulin har en vag minnesbild av att man sedan tillsammans, dvs han, Margareta Eklund och Birger Holmström, lämnade TK-rummet någon gång, som Thulin tidigare uppgivit, mellan 23:00-23:15 .

Vad gäller de övriga i spaningsgruppen kan Thulin ej uttala sig om, möjligen har dessa efter att ha avbrytit spaningen, åkt direkt hem till respektive bostäder.

När Thulin åkte till sin bostad åkte han närmaste vägen, dvs Tranebergsbron västerut. Thulin hade således inte någon som helst anledning att färdas i närheten av mordplatsen.

Någon gång vid 01:00 -tiden blev Thulin uppringd av Stefan Holmén, vilken då omtalade att Olof Palme blivit skjuten.

Holmén omtalade vidare att man hade för avsikt att göra husrannsakan på klubben Oxen och av den anledningen ringde Holmén till Thulin för att kontrollera att detta ej skulle inverka menligt på spaningarna i Bjuhrärendet.

Thulin erbjöd sig under detta telefonsamtal att komma in och låsa upp TK-rummet ifall man var intresserad av att ta del av TK-materialet vad gäller Oxen. Thulin fick dock beskedet att så för tillfället ej var nödvändigt.

Pol-1989-02-28 KE11427 Förhör med Björn Thulin om narkotikaspaning.pdf

Pol-1989-02-28 KE11427 Förhör med Björn Thulin om narkotikaspaning.pdf

höra sig för, fika eller annat kan tänkas hjälpa till med de inkommande samtalen.

Thulins minnesbild beträffande den aktuella kvällen är att det då inte hände någonting speciellt.

Thulin är något osäker beträffande början av arbetspasset, dvs tiden fram till cirka 20:00 ,men i varje fall vad gäller tiden efter cirka 20:00 är Thulin helt säker på att någon skuggning då ej förekom.

Thulin vill minnas att "Sigge" Cedergren vistades på klubben Oxen hela kvällen, varför någon skuggning ej kom att bli aktuell.

Med anledning av att det inte hände någonting kom man att bestämma att man skulle avbryta spaningen för kvällen.

Högst sannolikt någon gång mellan 23:00-23:15 avbröt i varje fall Thulin sin tjänstgöring och åkte hem till bostaden.

Thulins minnesbild är att Margareta Eklund och Birger Holmström dessförinnan, dvs någon gång strax före 23:00 ,kom in till TK-rummet och att man då kom att diskutera huruvida det var någon mening med att fortsätta spaningen eller ej.

Thulin har en vag minnesbild av att man sedan tillsammans, dvs han, Margareta Eklund och Birger Holmström, lämnade TK-rummet någon gång, som Thulin tidigare uppgivit, mellan 23:00-23:15 .

Vad gäller de övriga i spaningsgruppen kan Thulin ej uttala sig om, möjligen har dessa efter att ha avbrytit spaningen, åkt direkt hem till respektive bostäder.

När Thulin åkte till sin bostad åkte han närmaste vägen, dvs Tranebergsbron västerut. Thulin hade således inte någon som helst anledning att färdas i närheten av mordplatsen.

Någon gång vid 01:00 -tiden blev Thulin uppringd av Stefan Holmén, vilken då omtalade att Olof Palme blivit skjuten.

Holmén omtalade vidare att man hade för avsikt att göra husrannsakan på klubben Oxen och av den anledningen ringde Holmén till Thulin för att kontrollera att detta ej skulle inverka menligt på spaningarna i Bjuhrärendet.

Thulin erbjöd sig under detta telefonsamtal att komma in och låsa upp TK-rummet ifall man var intresserad av att ta del av TK-materialet vad gäller Oxen. Thulin fick dock beskedet att så för tillfället ej var nödvändigt.

Thulin tillfrågas beträffande TK-anteckningarna och då närmare bestämt vilken kolumn i höger marginal han sätter sitt signum då han är den som direktlyssnar.

Thulin uppger att den som direktlysnar sätter sitt signum i den övre kolumnen.

Den nedre kolumnen skall den som efterlyssnar sätta sitt signum i.

Då detta utvecklas närmare uppger Thulin, att den övre kolumnens signum ej nödvändigtvis måste avse den som direktlyssnat, utan kan avse den som, så att säga, påbörjat blanketten.

Då Thulin förevisas fotokopia av aktuella TK-anteckningar, dvs TK-anteckningar beträffande avlyssning på Cedergrens bostadstelefon aktuell dag, uppger Thulin, att det av hans signum kan konstateras att det är han som påbörjat blanketten vad gäller ett ingående samtal 21:41 .

Thulin är den som gjort anteckningen beträffande ett ingående samtal klockan 21:41 .

Vad gäller övriga anteckningar uppger Thulin, att den som gjort dessa är Margareta Eklund.

Vilka samtal som Margareta Eklund direktavlyssnat kan, enligt Thulin, ej utläsas av TK-anteckningarna. Enligt Thulin är det sannolikt på så sätt, att samtalen efter klockan 23:00 ej har direktavlyssnats, utan är efteravlyssnade av Margareta Eklund.

Detta är enligt Thulin således förklaringen till att Margareta Eklund satt sitt signum i såväl den övre som undre kolumnen på de aktuella TK-anteckningarna.

Tillfrågad huruvida Thulin kan erinra sig vilken typ av bärbara radioapparater spaningsgruppen använde sig av vid denna tid, uppger Thulin att han är mycket osäker beträffande detta.

Thulin håller för mest sannolikt att man då använde sig av bärbara radioapparater av fabrikat Motorola,

Då Thulin tillfrågas om han känner till huruvida någon annan spaningsgrupp kan tänkas ha bedrivit spaning i centrala Stockholm den aktuella kvällen, uppger Thulin att han inte har någon som helst uppfattning om detta.

I övrigt uppger sig Thulin ej ha något att tillägga som kan tänkas vara av betydelse för utredningen.

Pol-1989-02-28 KE11427 Förhör med Björn Thulin om narkotikaspaning.pdf

Pol-1989-02-28 KE11427 Förhör med Björn Thulin om narkotikaspaning.pdf

Thulin tillfrågas beträffande TK-anteckningarna och då närmare bestämt vilken kolumn i höger marginal han sätter sitt signum då han är den som direktlyssnar.

Thulin uppger att den som direktlysnar sätter sitt signum i den övre kolumnen.

Den nedre kolumnen skall den som efterlyssnar sätta sitt signum i.

Då detta utvecklas närmare uppger Thulin, att den övre kolumnens signum ej nödvändigtvis måste avse den som direktlyssnat, utan kan avse den som, så att säga, påbörjat blanketten.

Då Thulin förevisas fotokopia av aktuella TK-anteckningar, dvs TK-anteckningar beträffande avlyssning på Cedergrens bostadstelefon aktuell dag, uppger Thulin, att det av hans signum kan konstateras att det är han som påbörjat blanketten vad gäller ett ingående samtal 21:41 .

Thulin är den som gjort anteckningen beträffande ett ingående samtal klockan 21:41 .

Vad gäller övriga anteckningar uppger Thulin, att den som gjort dessa är Margareta Eklund.

Vilka samtal som Margareta Eklund direktavlyssnat kan, enligt Thulin, ej utläsas av TK-anteckningarna. Enligt Thulin är det sannolikt på så sätt, att samtalen efter klockan 23:00 ej har direktavlyssnats, utan är efteravlyssnade av Margareta Eklund.

Detta är enligt Thulin således förklaringen till att Margareta Eklund satt sitt signum i såväl den övre som undre kolumnen på de aktuella TK-anteckningarna.

Tillfrågad huruvida Thulin kan erinra sig vilken typ av bärbara radioapparater spaningsgruppen använde sig av vid denna tid, uppger Thulin att han är mycket osäker beträffande detta.

Thulin håller för mest sannolikt att man då använde sig av bärbara radioapparater av fabrikat Motorola,

Då Thulin tillfrågas om han känner till huruvida någon annan spaningsgrupp kan tänkas ha bedrivit spaning i centrala Stockholm den aktuella kvällen, uppger Thulin att han inte har någon som helst uppfattning om detta.

I övrigt uppger sig Thulin ej ha något att tillägga som kan tänkas vara av betydelse för utredningen.

Thulin uppger sig ha uppfattat vad som indikterats, varför han avstår från återuppspelning av bandet och godkänner detta utan erinran.

Förhöret avslutas klockan 11:00 .


Stockholm som ovan

Roger Jansson
Krinsp


/sb

Pol-1989-02-28 KE11427 Förhör med Björn Thulin om narkotikaspaning.pdf

Pol-1989-02-28 KE11427 Förhör med Björn Thulin om narkotikaspaning.pdf

Thulin uppger sig ha uppfattat vad som indikterats, varför han avstår från återuppspelning av bandet och godkänner detta utan erinran.

Förhöret avslutas klockan 11:00 .


Stockholm som ovan

Roger Jansson
Krinsp


/sb

PROTOKOLL fört vid förhör med HOLMSTRÖM, KARL BIRGER, -

Anställd såsom kriminalinspektör, KSN, Stockholms polisdistrikt, tfn 08/769 57 21.

Förhöret hållet på rikskriminalen, onsdagen 1986-03-01 09:30 .

Förhörsledare: Kriminalinspektör Roger Jansson, rikskriminalen

Förhörsvittne: Kriminalinspektör Stellan Söderman, rikskriminalen

Holmström har inledningsvis upplysts om att han höres med anledning av utredning angående mordet på Olof Palme.

Holmström har vidare informerats om att han höres upplysningsvis främst i syfte att utreda Holmströms och dennes kollegors förehavanden i samband med spaning i narkotikaärende dagen för mordet, dvs fredagen 1986-02-28 .

Holmström uppger inledningsvis att han tidigare blivit hörd angående sina förehavanden den aktuella kvällen och att detta förhör KE10864-00 ägde rum i augusti 1988 .

Holmström tillfrågas om han kan erinra sig ha fyllt i ett frågeformulär beträffande den aktuella kvällen och Holmström uppger då, att han vill minnas att han har fyllt i ett sådant formulär, även detta någon gång under 1988 .

Holmström upplyses av förhörsledaren om att ett frågeformulär ifyllt av Holmström finnes, men att detta ej är daterat, varför det är okänt när detta är ifyllt.

Holmström uppger sig dock ej kunna precisera tiden för när han fyllde i detta formulär närmare än att det var någon gång under början av 1988 .

Vad Holmström nu kan erinra sig beträffande den aktuella kvällen är att han då gjorde ett kvällspass dvs påbörjade sin tjänstgöring klockan

Pol-1989-03-01 KE10864-00-B Förhör Birger Holmström om narkotikaspaning.pdf

Pol-1989-03-01 KE10864-00-B Förhör Birger Holmström om narkotikaspaning.pdf

PROTOKOLL fört vid förhör med HOLMSTRÖM, KARL BIRGER, -

Anställd såsom kriminalinspektör, KSN, Stockholms polisdistrikt, tfn 08/769 57 21.

Förhöret hållet på rikskriminalen, onsdagen 1986-03-01 09:30 .

Förhörsledare: Kriminalinspektör Roger Jansson, rikskriminalen

Förhörsvittne: Kriminalinspektör Stellan Söderman, rikskriminalen

Holmström har inledningsvis upplysts om att han höres med anledning av utredning angående mordet på Olof Palme.

Holmström har vidare informerats om att han höres upplysningsvis främst i syfte att utreda Holmströms och dennes kollegors förehavanden i samband med spaning i narkotikaärende dagen för mordet, dvs fredagen 1986-02-28 .

Holmström uppger inledningsvis att han tidigare blivit hörd angående sina förehavanden den aktuella kvällen och att detta förhör KE10864-00 ägde rum i augusti 1988 .

Holmström tillfrågas om han kan erinra sig ha fyllt i ett frågeformulär beträffande den aktuella kvällen och Holmström uppger då, att han vill minnas att han har fyllt i ett sådant formulär, även detta någon gång under 1988 .

Holmström upplyses av förhörsledaren om att ett frågeformulär ifyllt av Holmström finnes, men att detta ej är daterat, varför det är okänt när detta är ifyllt.

Holmström uppger sig dock ej kunna precisera tiden för när han fyllde i detta formulär närmare än att det var någon gång under början av 1988 .

Vad Holmström nu kan erinra sig beträffande den aktuella kvällen är att han då gjorde ett kvällspass dvs påbörjade sin tjänstgöring klockan

16:00.

Holmström vill minnas att han då tjänstgjorde tillsammans med Margareta Eklund, Björn Thulin, Jörgen Söderholm samt möjligen Rolf Persson.

Huruvida Rolf Persson tjänstgjorde denna kväll är dock Holmström tämligen osäker på.

Då Holmström tillfrågas vem som formellt fungerade såsom gruppchef, uppger Holmström, att han är tämligen osäker på att det vid denna tid fanns någon som hade tjänst såsom gruppchef.

Holmström är osäker på huruvida gruppchefer fanns i organisationen vid denna tid.

I varje fall är Holmström tämligen säker på att ingen av dem som tjänstgjorde denna kväll fungerade som gruppchef.

Holmström uppger vidare i detta sammanhang, att man ej var så formella att man hade någon chef utsedd i förhand.

I samband med tjänstens början sammanträffade man högst sannolikt inne på KSN för att gå igenom vad som förevarit och vad som skulle företas.

Sannolikt kom man därmed att sammanträffa med den spaningsgrupp som tjänstgjort under dagen.

Huruvida så verkligen var fallet är dock Holmström mycket osäker på.

Vad gäller fördelning av arbetsuppgifterna uppger Holmström, att detta, så att säga, var fastställt sedan tidigare.

Björn Thulin var den som i detta ärende, dvs Bjurärendet,  (Roland Bjuhr alltid brukade sitta inne på telefonkontrollen, dvs vara placerad i det s k TK-rummet.

Vad gäller arbetsuppgifterna ute på fältet kunde man variera dessa så till vida att man turades om med att ha fast bevakning eller att spana från fordon.

Holmströms minnesbild vad gäller den aktuella kvällen är att man då i huvudsak intresserade sig för "Sigge" Cedergren.

Holmström vill minnas att det vid arbetspassets början ej var någonting "på gång", varför man bestämde sig för att avvakta och invänta eventuella uppgifter från telefonkontrollen.

Holmström tillfrågas vad han avser med att "avvakta", uppger Holmström, att man placerade ut sig i det aktuella området, dvs i anslutning till Cedergrens bostad.

Vid denna tid hade man en lokal till förfogande belägen i Svenska Finans lokaler i fastigheten mittemot Tegnérgatan 16, dvs Cedergrens bostad.

På fråga om detta var den enda lokal/lägenhet man förfogade vid denna tid uppger Holmström att

Pol-1989-03-01 KE10864-00-B Förhör Birger Holmström om narkotikaspaning.pdf

Pol-1989-03-01 KE10864-00-B Förhör Birger Holmström om narkotikaspaning.pdf

16:00.

Holmström vill minnas att han då tjänstgjorde tillsammans med Margareta Eklund, Björn Thulin, Jörgen Söderholm samt möjligen Rolf Persson.

Huruvida Rolf Persson tjänstgjorde denna kväll är dock Holmström tämligen osäker på.

Då Holmström tillfrågas vem som formellt fungerade såsom gruppchef, uppger Holmström, att han är tämligen osäker på att det vid denna tid fanns någon som hade tjänst såsom gruppchef.

Holmström är osäker på huruvida gruppchefer fanns i organisationen vid denna tid.

I varje fall är Holmström tämligen säker på att ingen av dem som tjänstgjorde denna kväll fungerade som gruppchef.

Holmström uppger vidare i detta sammanhang, att man ej var så formella att man hade någon chef utsedd i förhand.

I samband med tjänstens början sammanträffade man högst sannolikt inne på KSN för att gå igenom vad som förevarit och vad som skulle företas.

Sannolikt kom man därmed att sammanträffa med den spaningsgrupp som tjänstgjort under dagen.

Huruvida så verkligen var fallet är dock Holmström mycket osäker på.

Vad gäller fördelning av arbetsuppgifterna uppger Holmström, att detta, så att säga, var fastställt sedan tidigare.

Björn Thulin var den som i detta ärende, dvs Bjurärendet,  (Roland Bjuhr alltid brukade sitta inne på telefonkontrollen, dvs vara placerad i det s k TK-rummet.

Vad gäller arbetsuppgifterna ute på fältet kunde man variera dessa så till vida att man turades om med att ha fast bevakning eller att spana från fordon.

Holmströms minnesbild vad gäller den aktuella kvällen är att man då i huvudsak intresserade sig för "Sigge" Cedergren.

Holmström vill minnas att det vid arbetspassets början ej var någonting "på gång", varför man bestämde sig för att avvakta och invänta eventuella uppgifter från telefonkontrollen.

Holmström tillfrågas vad han avser med att "avvakta", uppger Holmström, att man placerade ut sig i det aktuella området, dvs i anslutning till Cedergrens bostad.

Vid denna tid hade man en lokal till förfogande belägen i Svenska Finans lokaler i fastigheten mittemot Tegnérgatan 16, dvs Cedergrens bostad.

På fråga om detta var den enda lokal/lägenhet man förfogade vid denna tid uppger Holmström att

han vill minnas att så var fallet.

Vad gäller spaningslägenheter uppger Holmström, att man i något skede av utredningen dessutom tillfälligt haft tillgång till en porrbutik belägen på Oxtorget mittemot klubben Oxen.

När denna lokal har disponerats kan dock Holmström ej uttala sig om.

Däremot är han tämligen säker på att den ej användes den aktuella dagen, dvs fredagen 1986-02-28 .

Holmström uppger att man dessutom förfogat över en lägenhet belägen i samma fastighet som Cedergrens bostad, men att han ej kan uttala sig om detta var före eller efter mordet på Olof Palme.

Även vad gäller denna lägenhet är dock Holmström tämligen säker på att den ej användes, dvs var bemannad den aktuella dagen.

Holmström uppger vidare att han i detta ärende normalt brukade sitta i Svenska Finans lokaler mittemot Tegnérgatan 16.

Av den anledningen förmodar Holmström att så var fallet även denna kväll. Holmström uppger sig dock ej ha någon direkt minnesbild av att så verkligen var fallet.

Holmström upplyses om att det av tidigare förhör, dvs förhör hållet med Holmström 1988-08-30 ,framgår att Holmström uppgivit sig ha vistats i dessa lokaler under kvällen, uppger Holmström att detta är det mest troliga, men att han ej är helt säker.

Holmström menar således att det ej kan uteslutas att han rört sig i ett fordon eller t o m möjligen till fots i området. Detta är dock något som Holmström håller för mindre sannolikt.

Är det på så sätt att Holmström befunnit sig i denna spaningslokal under kvällen har han högst sannolikt suttit där hela tiden.

Holmström kan dock inte helt utesluta att han vid något tillfälle lämnat lokalen och rört sig i området.

Holmström tillfrågas om han nu har någon som helst minnesbild av att ha observerat någon person som varit av intresse för utredningen, varvid Holmström uppger att han inte kan erinra sig ha gjort någon sådan iakttagelse.

Skulle så ha varit fallet uppger Holmström, att han självfallet på något sätt dokumenterat detta och att detta i så fall skulle ha kommit till utredningens kännedom.

Holmström tillfrågas beträffande "Löparen" och då närmare bestämt huru-

Pol-1989-03-01 KE10864-00-B Förhör Birger Holmström om narkotikaspaning.pdf

Pol-1989-03-01 KE10864-00-B Förhör Birger Holmström om narkotikaspaning.pdf

han vill minnas att så var fallet.

Vad gäller spaningslägenheter uppger Holmström, att man i något skede av utredningen dessutom tillfälligt haft tillgång till en porrbutik belägen på Oxtorget mittemot klubben Oxen.

När denna lokal har disponerats kan dock Holmström ej uttala sig om.

Däremot är han tämligen säker på att den ej användes den aktuella dagen, dvs fredagen 1986-02-28 .

Holmström uppger att man dessutom förfogat över en lägenhet belägen i samma fastighet som Cedergrens bostad, men att han ej kan uttala sig om detta var före eller efter mordet på Olof Palme.

Även vad gäller denna lägenhet är dock Holmström tämligen säker på att den ej användes, dvs var bemannad den aktuella dagen.

Holmström uppger vidare att han i detta ärende normalt brukade sitta i Svenska Finans lokaler mittemot Tegnérgatan 16.

Av den anledningen förmodar Holmström att så var fallet även denna kväll. Holmström uppger sig dock ej ha någon direkt minnesbild av att så verkligen var fallet.

Holmström upplyses om att det av tidigare förhör, dvs förhör hållet med Holmström 1988-08-30 ,framgår att Holmström uppgivit sig ha vistats i dessa lokaler under kvällen, uppger Holmström att detta är det mest troliga, men att han ej är helt säker.

Holmström menar således att det ej kan uteslutas att han rört sig i ett fordon eller t o m möjligen till fots i området. Detta är dock något som Holmström håller för mindre sannolikt.

Är det på så sätt att Holmström befunnit sig i denna spaningslokal under kvällen har han högst sannolikt suttit där hela tiden.

Holmström kan dock inte helt utesluta att han vid något tillfälle lämnat lokalen och rört sig i området.

Holmström tillfrågas om han nu har någon som helst minnesbild av att ha observerat någon person som varit av intresse för utredningen, varvid Holmström uppger att han inte kan erinra sig ha gjort någon sådan iakttagelse.

Skulle så ha varit fallet uppger Holmström, att han självfallet på något sätt dokumenterat detta och att detta i så fall skulle ha kommit till utredningens kännedom.

Holmström tillfrågas beträffande "Löparen" och då närmare bestämt huru-

heller var Cedergren befann sig.

Av den anledningen kom man att besluta att avbryta spaningarna för kvällen någon gång vid 23:00 -tiden.

Anledningen till att man beslutade sig för att avbryta spaningarna var att inte heller telefonkontrollen gav något resultat.

Att man avbröt spaningarna någon gång vid 23:00 -tiden är av Holmström endast en uppskattad tidpunkt.

Han har således inte någon som helst hållpunkt för denna tidsangivelse.

Med anledning av att de då ej kände till någonting om mordet på Olof Palme är det dock tämligen säkert att det bör ha varit dessförinnan man avbröt spaningarna.

När man beslutat att avbryta spaningarna åkte man in till KSN:s lokaler, där spaningsgruppen sammanträffade.

Man hörde sig då åter för huruvida telefonkontrollen givit någonting och då så ej var fallet kom man att bestämma sig för att ej fortsätta med spaningarna denna kväll.

Holmström vill minnas att han uppehöll sig i KSN:s lokaler i högst 10 minuter, varefter han sedan åkte hem till sin bostad, .

Holmström färdades då raka vägen till bostaden, dvs hade ingen anledning att färdas i närheten av mordplatsen.

Tillfrågad om Holmström kan erinra sig vilka fordon spaningsgruppen disponerade den aktuella kvällen, uppger Holmström att så ej är fallet.

Han kan ej heller erinra sig vilket fordon han själv disponerade.

I detta ärende, dvs Bjuhr-ärendet, brukade Holmström tämligen ofta använda sig av en inleasad mörkblå Ford Escort.

Huruvida han använde denna bil även denna kväll vill dock Holmström låta vara osagt.

Vilka fordon de övriga i spaningsgruppen disponerade uppger sig Holmström nu ej kunna erinra sig.

Tillfrågad vad gäller sin klädsel den aktuella kvällen, uppger Holmström att han då bar en midjekort täckjacka, mörkblå till färgen, möjligen med någon eller några ränder i ljusare blå nyans, mörkblå manschester jeans samt bruna tämligen grova lågskor.

Anledningen till att Holmström kan uppge hur han var klädd är att han dagen efter deltog i s k dörrknackning med anledning av mordet på Olof Palme och att han då blev filmad av tv-team, troligen från Rapport.

Holmström har således vid ett fler

Pol-1989-03-01 KE10864-00-B Förhör Birger Holmström om narkotikaspaning.pdf

Pol-1989-03-01 KE10864-00-B Förhör Birger Holmström om narkotikaspaning.pdf

heller var Cedergren befann sig.

Av den anledningen kom man att besluta att avbryta spaningarna för kvällen någon gång vid 23:00 -tiden.

Anledningen till att man beslutade sig för att avbryta spaningarna var att inte heller telefonkontrollen gav något resultat.

Att man avbröt spaningarna någon gång vid 23:00 -tiden är av Holmström endast en uppskattad tidpunkt.

Han har således inte någon som helst hållpunkt för denna tidsangivelse.

Med anledning av att de då ej kände till någonting om mordet på Olof Palme är det dock tämligen säkert att det bör ha varit dessförinnan man avbröt spaningarna.

När man beslutat att avbryta spaningarna åkte man in till KSN:s lokaler, där spaningsgruppen sammanträffade.

Man hörde sig då åter för huruvida telefonkontrollen givit någonting och då så ej var fallet kom man att bestämma sig för att ej fortsätta med spaningarna denna kväll.

Holmström vill minnas att han uppehöll sig i KSN:s lokaler i högst 10 minuter, varefter han sedan åkte hem till sin bostad, .

Holmström färdades då raka vägen till bostaden, dvs hade ingen anledning att färdas i närheten av mordplatsen.

Tillfrågad om Holmström kan erinra sig vilka fordon spaningsgruppen disponerade den aktuella kvällen, uppger Holmström att så ej är fallet.

Han kan ej heller erinra sig vilket fordon han själv disponerade.

I detta ärende, dvs Bjuhr-ärendet, brukade Holmström tämligen ofta använda sig av en inleasad mörkblå Ford Escort.

Huruvida han använde denna bil även denna kväll vill dock Holmström låta vara osagt.

Vilka fordon de övriga i spaningsgruppen disponerade uppger sig Holmström nu ej kunna erinra sig.

Tillfrågad vad gäller sin klädsel den aktuella kvällen, uppger Holmström att han då bar en midjekort täckjacka, mörkblå till färgen, möjligen med någon eller några ränder i ljusare blå nyans, mörkblå manschester jeans samt bruna tämligen grova lågskor.

Anledningen till att Holmström kan uppge hur han var klädd är att han dagen efter deltog i s k dörrknackning med anledning av mordet på Olof Palme och att han då blev filmad av tv-team, troligen från Rapport.

Holmström har således vid ett fler

… ytterligare resultatDelen "|6|}}/*" av efterfrågningen förstods inte.</br>Vissa resultat kan bli oväntade.