Uppslag i samma avsnitt:
Avd. 4 2,11. 1989
Mål nr 3 952/89:31 Svea tsssssss_4:8 1952/89: Aktbil.
125 Ingivare
Christer Pettersson ./. Akl.
VSsSssss örhör med Stig Engström
Hovrättens band H 1600, sid B 00,00 - 21,12
Ordf: Vittnesförhör med Stig Engström. Det är advokaten
Liljeros som börjar och ställa frågor.
Försv., adv. Liljeros: Tack. Je Stig Engström du i Skandis huset vid den här kvällen, va?
Engström: Je det gjorde jag. Det har jeg gjort i 22 år så att det är lite mammas gate för mej.
Försv: Arbeta du över den här kvällen?
Engström: Ja. Familjen skulle åka till Idre och he semester veckan därpå och det gjorde att jeg hade lovet att ha en del saker färdige, som jag inte hede färdiga, så att jag var tvungen och vara kvar en stund på kvällen.
Försv: När lämnade du Skandia huset?
Engström: Jaa enligt stämpelklockan så visade den 23,22
och vid koll dan därpå så visade det sej att den hade
gått 60 sekunder fel, så att rätta tiden var 23,23.
Försv: Jea du lämna lite andra uppgifter vid förhör om detta, 23,19 skulle du ha stämplat ut, men rätta tiden
skulle vara 23,20.
Engström: Den tiden jeg sa i tingsrätten hade jeg precis då kollat upp så det är den riktiga uppgiften.
Avd. 4 2,11. 1989
Mål nr 3 952/89:31 Svea tsssssss_4:8 1952/89: Aktbil.
125 Ingivare
Christer Pettersson ./. Akl.
VSsSssss örhör med Stig Engström
Hovrättens band H 1600, sid B 00,00 - 21,12
Ordf: Vittnesförhör med Stig Engström. Det är advokaten
Liljeros som börjar och ställa frågor.
Försv., adv. Liljeros: Tack. Je Stig Engström du i Skandis huset vid den här kvällen, va?
Engström: Je det gjorde jag. Det har jeg gjort i 22 år så att det är lite mammas gate för mej.
Försv: Arbeta du över den här kvällen?
Engström: Ja. Familjen skulle åka till Idre och he semester veckan därpå och det gjorde att jeg hade lovet att ha en del saker färdige, som jag inte hede färdiga, så att jag var tvungen och vara kvar en stund på kvällen.
Försv: När lämnade du Skandia huset?
Engström: Jaa enligt stämpelklockan så visade den 23,22
och vid koll dan därpå så visade det sej att den hade
gått 60 sekunder fel, så att rätta tiden var 23,23.
Försv: Jea du lämna lite andra uppgifter vid förhör om detta, 23,19 skulle du ha stämplat ut, men rätta tiden
skulle vara 23,20.
Engström: Den tiden jeg sa i tingsrätten hade jeg precis då kollat upp så det är den riktiga uppgiften.
Och det var en vit taxibil , så det var väldigt iögonfallende, ljuset föll väldigt sterkt på den vite bilen.
försv: Är det dom personer som du förknippar vid den
tipunkten på.
E: Ja det är det.
Försv: Je teck.
Ordf: Aklagaren.
Akl: Gjorde du själv nån utflykt in på Tunnelgatan här? E: Ja när det hade kommit en polispiké till platsen
9
så står jeg med ryggen vänd åt dom men hör hur dom springandes på trottoaren och dom, någon ropar åt vilket håll och reser jeg mej upp och sträcker ut hela handen
för att det skulle synas och så roper jeg åt det hållet och så peker jeg mot tunneln. Och när då poliserna videre ungefär när dom har hunnit fram då till Luntmakargaten 45-50 m, så blir jeg väldigt förtreted på mej att jag hade glömt ett säja mörkblå täckjacke. Jag hade ju ändå frågat om det, just med den anledningen. Och som gammal skolmästere på 100 m så tänkte jag pröva hur fort det gick och springa på äldre dar och sette iväg
efter.
Akl: Hur lång tid tog det?
E: Jeg brydde mej inte om det just då, men när jag kommer bort till Luntmekargatan så ser jag inte någon enda person och då går jag tillbaka och när jag kommer så har ambulansen kommit, men då har dom redan hunnit att
placera in Olof Palme i ambulansen och kvar ligger en
blodpöl och en oanvänd slemsug.
Ordf: En genvänd?
E: Slemsug.
Och det var en vit taxibil , så det var väldigt iögonfallende, ljuset föll väldigt sterkt på den vite bilen.
försv: Är det dom personer som du förknippar vid den
tipunkten på.
E: Ja det är det.
Försv: Je teck.
Ordf: Aklagaren.
Akl: Gjorde du själv nån utflykt in på Tunnelgatan här? E: Ja när det hade kommit en polispiké till platsen
9
så står jeg med ryggen vänd åt dom men hör hur dom springandes på trottoaren och dom, någon ropar åt vilket håll och reser jeg mej upp och sträcker ut hela handen
för att det skulle synas och så roper jeg åt det hållet och så peker jeg mot tunneln. Och när då poliserna videre ungefär när dom har hunnit fram då till Luntmakargaten 45-50 m, så blir jeg väldigt förtreted på mej att jag hade glömt ett säja mörkblå täckjacke. Jag hade ju ändå frågat om det, just med den anledningen. Och som gammal skolmästere på 100 m så tänkte jag pröva hur fort det gick och springa på äldre dar och sette iväg
efter.
Akl: Hur lång tid tog det?
E: Jeg brydde mej inte om det just då, men när jag kommer bort till Luntmekargatan så ser jag inte någon enda person och då går jag tillbaka och när jag kommer så har ambulansen kommit, men då har dom redan hunnit att
placera in Olof Palme i ambulansen och kvar ligger en
blodpöl och en oanvänd slemsug.
Ordf: En genvänd?
E: Slemsug.
Akl: Du sa att du pratade med Lisbeth Palme och frågade nånting om gärningsmennens signelement.
E: Ja.
Akl: Vad svarade hon då; sa du?
E: Jee hon tvekade ett
en liten kort stund så där en
9
2-3 sekunder och sen säjer hon mörkblå täckjacke.
Åkl: Hon förstod ved det var fråga om i elle fell.
E: Je det gjorde hon, ja. Akl: Mmm du har uttryckt dej i förundersökningen nån som att hon ver behärsked chocked, är det nånting som du tror på idag också? E: Ja efter omständigheterna så tycker jag att det gick prate med henne: Hon var inte hysterisk. Hon ropade inte
och skrek ingenting sådant. Akl: Sen när det gäller tiden som du stämplade ut, då se du vid tingsrätten att stämpelklockan visade på 23,20 men att det her visat sej att det var, att den gick lite
fel och att det betyder att du har stämplet ut 23,21.
E: Då är det den uppgiften som är rätt och inte den jag
sa nu.
Akl: Mmmm ja för du s8 också att du hade kontrollerat E: Då hade jag kollet det samma dag, ja.
Akl: Så det är 23,21 du stämplar ut.
E: Ja riktigt.
Akl: Teck då har jeg inget. Ordf: Fråger? Då är förhöret avslutat. Från fonogram i hörbara delar rätt utskrivet, betyger
I tjänsten:)
Tullie Holmgren
Akl: Du sa att du pratade med Lisbeth Palme och frågade nånting om gärningsmennens signelement.
E: Ja.
Akl: Vad svarade hon då; sa du?
E: Jee hon tvekade ett
en liten kort stund så där en
9
2-3 sekunder och sen säjer hon mörkblå täckjacke.
Åkl: Hon förstod ved det var fråga om i elle fell.
E: Je det gjorde hon, ja. Akl: Mmm du har uttryckt dej i förundersökningen nån som att hon ver behärsked chocked, är det nånting som du tror på idag också? E: Ja efter omständigheterna så tycker jag att det gick prate med henne: Hon var inte hysterisk. Hon ropade inte
och skrek ingenting sådant. Akl: Sen när det gäller tiden som du stämplade ut, då se du vid tingsrätten att stämpelklockan visade på 23,20 men att det her visat sej att det var, att den gick lite
fel och att det betyder att du har stämplet ut 23,21.
E: Då är det den uppgiften som är rätt och inte den jag
sa nu.
Akl: Mmmm ja för du s8 också att du hade kontrollerat E: Då hade jag kollet det samma dag, ja.
Akl: Så det är 23,21 du stämplar ut.
E: Ja riktigt.
Akl: Teck då har jeg inget. Ordf: Fråger? Då är förhöret avslutat. Från fonogram i hörbara delar rätt utskrivet, betyger
I tjänsten:)
Tullie Holmgren
Försv: Nå väl du stämpler ut. Kommer ut på gatan.
E: Ja.
Försv. Och kan du sen berätta med egna ord vad som händerOch vad du gör.
E: Jag vet att jag måste lämna mitt arbetsrum kvart över
elva för att hinna med siste tunnelbanetåget. Jag vet ett tunnelbanestationen vid Tunnelgeten stängs ganska
tidigt på kvällen och då måste jeg ända upp till för att kunna komma ner till tunnelbanan. Och jag lämnade
då kvart över och då visste jeg att jag hade genska bråttom, så att jag stämplade ut och säjer godnett till nattpersonelen som finns, följer trottoaren på utsidan
och det är ju en ganska bred trottoar just på den sidan
av Sveavägen. När jag hinner fram till en affichpelare som då stod utanför nånting som heter Götebenken och som heter Linders resebyrå nu, då hör jag , jeg hör bare ett skott. Förste skottet tar jeg som ett allmänt ljudinslag i omgivningen, medens andra skottet hör jag väldigt tydligt. Och då befinner jag mej gensks exakt
20 m ifrån själva platsen.
Förs v: 20 m ifrån själve mordplatsen.
E: Je från själve mordplatsen, ja.
Men då är jag egentligen mest intresserad av hur mycket
klockan har hunnit ha bli, så jag sneddar in till >
Bv trottoaren bankkontoret var ordentligt upplyst så att jag kunde titta på hur mycket klockan var. Först Jahe du går så att säja in mot väggen. E: Jag snedder in mot insiden ja.
Försv: Nå väl du stämpler ut. Kommer ut på gatan.
E: Ja.
Försv. Och kan du sen berätta med egna ord vad som händerOch vad du gör.
E: Jag vet att jag måste lämna mitt arbetsrum kvart över
elva för att hinna med siste tunnelbanetåget. Jag vet ett tunnelbanestationen vid Tunnelgeten stängs ganska
tidigt på kvällen och då måste jeg ända upp till för att kunna komma ner till tunnelbanan. Och jag lämnade
då kvart över och då visste jeg att jag hade genska bråttom, så att jag stämplade ut och säjer godnett till nattpersonelen som finns, följer trottoaren på utsidan
och det är ju en ganska bred trottoar just på den sidan
av Sveavägen. När jag hinner fram till en affichpelare som då stod utanför nånting som heter Götebenken och som heter Linders resebyrå nu, då hör jag , jeg hör bare ett skott. Förste skottet tar jeg som ett allmänt ljudinslag i omgivningen, medens andra skottet hör jag väldigt tydligt. Och då befinner jag mej gensks exakt
20 m ifrån själva platsen.
Förs v: 20 m ifrån själve mordplatsen.
E: Je från själve mordplatsen, ja.
Men då är jag egentligen mest intresserad av hur mycket
klockan har hunnit ha bli, så jag sneddar in till >
Bv trottoaren bankkontoret var ordentligt upplyst så att jag kunde titta på hur mycket klockan var. Först Jahe du går så att säja in mot väggen. E: Jag snedder in mot insiden ja.
Och sedan så ser jag att det är okey och fortsätter då
i ganska snabb takt mot Kungsgatan. Och när jag då har hunnit dom där 20 m så är jag då på insidan av och håller på och snubblar på en person som ligger på
marken. Och då kommer jag i lite grenne bryderi, hur jag ska göra, bomma sista tunnelbenetåget eller stanna kvar och hjälpa till. Alusv; Je och du bestämde dej för att ?
E: Ja jag ser mej omkring och försöker och se om det är
nån som tar något initiativ och när jag inte ser det
så försöker jag och stanna kvar och hjälpa till. Försv: Jaha innan dess titter du eller i det sammanhanget
tittar du åt vänster Tunnelgeten ner ?
E: Ja jag ser då den här damen som ligger böjd över på marken och jeg vet att eftersom hon då var väldigt
orolig och rörde sej fram och tillbeke, så tänkte jag om det kommer en polis så är det bäst att någon kan på frågor, så att jag frågade då den personen som jag visste vem det var, men som vise sej vera Lisbeth Palme. Jeg frågade henne åt vilket håll spreng han. Det var den frågen jeg trodde skulle komma och hon pekede mot getan. Sedan så frågade jag henne hur ver han klädd. Och så dröjer hon ett par tre sekunder och så säjer hon mörkblå täck jacka och sen tillägger hon, förresten så dom skjutit mej också. Försv: Använder uttrycket dom. Dom har skjutit. E; Je hon envände uttrycket dom. Försv: Hur uppträdde fru Pelme vid det här tillfälle? E: Jeee hon sysselsatte sej egentligen mest med att efter hjälp och bad om att ambulans skulle komma så fort
Och sedan så ser jag att det är okey och fortsätter då
i ganska snabb takt mot Kungsgatan. Och när jag då har hunnit dom där 20 m så är jag då på insidan av och håller på och snubblar på en person som ligger på
marken. Och då kommer jag i lite grenne bryderi, hur jag ska göra, bomma sista tunnelbenetåget eller stanna kvar och hjälpa till. Alusv; Je och du bestämde dej för att ?
E: Ja jag ser mej omkring och försöker och se om det är
nån som tar något initiativ och när jag inte ser det
så försöker jag och stanna kvar och hjälpa till. Försv: Jaha innan dess titter du eller i det sammanhanget
tittar du åt vänster Tunnelgeten ner ?
E: Ja jag ser då den här damen som ligger böjd över på marken och jeg vet att eftersom hon då var väldigt
orolig och rörde sej fram och tillbeke, så tänkte jag om det kommer en polis så är det bäst att någon kan på frågor, så att jag frågade då den personen som jag visste vem det var, men som vise sej vera Lisbeth Palme. Jeg frågade henne åt vilket håll spreng han. Det var den frågen jeg trodde skulle komma och hon pekede mot getan. Sedan så frågade jag henne hur ver han klädd. Och så dröjer hon ett par tre sekunder och så säjer hon mörkblå täck jacka och sen tillägger hon, förresten så dom skjutit mej också. Försv: Använder uttrycket dom. Dom har skjutit. E; Je hon envände uttrycket dom. Försv: Hur uppträdde fru Pelme vid det här tillfälle? E: Jeee hon sysselsatte sej egentligen mest med att efter hjälp och bad om att ambulans skulle komma så fort
som möjligt, så hon rörde sej lite fram och tillbaka och där för undrede jeg hur farligt det var egentligen med det där skjutendet på henne eftersom jag inte kunde se
att hon hade några som helst besvär ett röre sej.
Försv: Hennes uppträdande i övrigt? E: Ja allting är ju relativt. Hon hon verkade efter omständigheterna behärsked, men hon rörde sej fram och hela tiden.
Försv: Du se i tingsrätten när du hördes, att hon verke
lite virrig och flexig.
E: Je det är ungefär så jag mener.
Försv: Är det rätt uttryckt.
E: Je. Men hon var inte, jeg mener också att hon ver hysterisk och skrek och så, men hon rörde sej mycket fram
och tillbaka.
Försv: Det finns andra personer som har sagt att hon
skrek, men det har du inte uppfattat.
E: Nej det har jeg aldrig gjort.
Försv: Tittade du in i den här gränden?
E: Ja.
försv: Tunnelgatan.
E: Ja när hon pekade så tittade jag bort mot tunneln och då på den tiden så fanns det byggberecker, ganska många, två på längden och tre på höjden och det gjorde att belysningen längst bort på Tunnelgatan den kunde inte hänga kvar för barackerna var högre upp än vad lempocne
tillät.
Det kom ett svagt ljus bakifrån, ifrån dom där
runda pelarna med ljusglober på som är upp för trappen och det fanns en liten sveg belysning ifrån siden. Och när jag titter då bort så får jeg på vänster sida se en
som möjligt, så hon rörde sej lite fram och tillbaka och där för undrede jeg hur farligt det var egentligen med det där skjutendet på henne eftersom jag inte kunde se
att hon hade några som helst besvär ett röre sej.
Försv: Hennes uppträdande i övrigt? E: Ja allting är ju relativt. Hon hon verkade efter omständigheterna behärsked, men hon rörde sej fram och hela tiden.
Försv: Du se i tingsrätten när du hördes, att hon verke
lite virrig och flexig.
E: Je det är ungefär så jag mener.
Försv: Är det rätt uttryckt.
E: Je. Men hon var inte, jeg mener också att hon ver hysterisk och skrek och så, men hon rörde sej mycket fram
och tillbaka.
Försv: Det finns andra personer som har sagt att hon
skrek, men det har du inte uppfattat.
E: Nej det har jeg aldrig gjort.
Försv: Tittade du in i den här gränden?
E: Ja.
försv: Tunnelgatan.
E: Ja när hon pekade så tittade jag bort mot tunneln och då på den tiden så fanns det byggberecker, ganska många, två på längden och tre på höjden och det gjorde att belysningen längst bort på Tunnelgatan den kunde inte hänga kvar för barackerna var högre upp än vad lempocne
tillät.
Det kom ett svagt ljus bakifrån, ifrån dom där
runda pelarna med ljusglober på som är upp för trappen och det fanns en liten sveg belysning ifrån siden. Och när jag titter då bort så får jeg på vänster sida se en
person som står alldeles blick stilla och det gjorde mej
lite rädd. Jag tänkte möjligtvis att det var en, den som hade ett skjutvapen och därför la jag väldigt noga
märke till hur han såg ut. Dvs jag kunde inte se hur
ansiktet såg ut, men kläderna och kroppskonstruktionen.
Jag ver sedan på förhör hos kriminalen, där man visade bilder och vissa saker kom man ihåg väldigt väl och vissa saker inte och när jag fick tillfälle då att se, vi var då ombedda att ha samma kläder på oss som vi hade
då den natten, då kände jag genest igen personen ach se att jag är så säker jag kan bli på att den personen stod till vänster. Efteråt var jag lite nyfiken och frågade kriminalkonstapeln vem det ver jag hade pekat ut med så stor säkerhet och då säjer han , du pekade faktiskt ut
vittnet Lars.
Försv: Jahe. Ska kenske visa foto där.
Siden 548 i tre två.
Där är Lars Jeppsson.
E: Ja.
Försv: ...han ver klädd på precis samma sätt mordkvällenE: Je. Som jeg sa i tingsrätten, så hade han en väldigt
bullig överdel och väldigt smala ben. Om ni kommer ihåg
att jag sa det och det stämmer ju väldigt bra med den
bilden.
Försv: så du känner dej rätt övertygad om att det var personen
.....du her sett här.
E: Ja. Särskilt benen var väldigt smala.
Försv: Och ver nånstans befann sej den här personen du
såg där borta? E: Till vänster om breckerna då sett ifrån mordplatsen
person som står alldeles blick stilla och det gjorde mej
lite rädd. Jag tänkte möjligtvis att det var en, den som hade ett skjutvapen och därför la jag väldigt noga
märke till hur han såg ut. Dvs jag kunde inte se hur
ansiktet såg ut, men kläderna och kroppskonstruktionen.
Jag ver sedan på förhör hos kriminalen, där man visade bilder och vissa saker kom man ihåg väldigt väl och vissa saker inte och när jag fick tillfälle då att se, vi var då ombedda att ha samma kläder på oss som vi hade
då den natten, då kände jag genest igen personen ach se att jag är så säker jag kan bli på att den personen stod till vänster. Efteråt var jag lite nyfiken och frågade kriminalkonstapeln vem det ver jag hade pekat ut med så stor säkerhet och då säjer han , du pekade faktiskt ut
vittnet Lars.
Försv: Jahe. Ska kenske visa foto där.
Siden 548 i tre två.
Där är Lars Jeppsson.
E: Ja.
Försv: ...han ver klädd på precis samma sätt mordkvällenE: Je. Som jeg sa i tingsrätten, så hade han en väldigt
bullig överdel och väldigt smala ben. Om ni kommer ihåg
att jag sa det och det stämmer ju väldigt bra med den
bilden.
Försv: så du känner dej rätt övertygad om att det var personen
.....du her sett här.
E: Ja. Särskilt benen var väldigt smala.
Försv: Och ver nånstans befann sej den här personen du
såg där borta? E: Till vänster om breckerna då sett ifrån mordplatsen
på den...trottoaren på Luntmekargatan. Och där stod han
under en tid av ungefär 10 sekunder, som jeg uppskattar
det, men i och med att jag kände en hot full stämning
så tyckte jeg det var väldigt långa sekunder, men det
bör ha varit ungefär så länge.
Sen tittade jag ner och så tittade jag upp igen och då den här figuren borta.
Försv: Och belysningen där du såg den här personen som
tydligen var Lars.
E: Je den var mycket dålig. Det ver mest bekifrån, den
belysningen är inte särskilt stark. Det kom en svag belysning ifrån vänster.
Försv: Vi ska se här, jag tror jag ska visa dej ett foto här, det är i aktbilaga 117 det där gule, siden 10.
Det är foto 3, det är ett foto som polisen har tagit
här på kvällstid i anslutning till mordkvällen eller ja näste deg. När du tittar på foto 3 här, sidan 10
tycker du att det stämmer med din minnesbild, sikt förhålllandene in i gränden här ifrån Sveavägen? E; Je för det första så är det ju alldeles svart mot det här gula kulturhuset som står bakom, det är fektiskt ett
gult hus som står bekom. Jeg pekar här på det sverte och till vänster om där, där såg jag och det kommer en svag belysning ifrån sidan och det kommer ifrån.
Försv: Nu pekar du svag belysning från Dekorime. E: Nej ifrån baksidan på Skandiahuset.
Försv: Je baksidan på Skandiahuset.
E: Je. Den här , jeg upplevde belysningen kenske mera
dramatisk då, att det var ljusare här, men det var inte
på den...trottoaren på Luntmekargatan. Och där stod han
under en tid av ungefär 10 sekunder, som jeg uppskattar
det, men i och med att jag kände en hot full stämning
så tyckte jeg det var väldigt långa sekunder, men det
bör ha varit ungefär så länge.
Sen tittade jag ner och så tittade jag upp igen och då den här figuren borta.
Försv: Och belysningen där du såg den här personen som
tydligen var Lars.
E: Je den var mycket dålig. Det ver mest bekifrån, den
belysningen är inte särskilt stark. Det kom en svag belysning ifrån vänster.
Försv: Vi ska se här, jag tror jag ska visa dej ett foto här, det är i aktbilaga 117 det där gule, siden 10.
Det är foto 3, det är ett foto som polisen har tagit
här på kvällstid i anslutning till mordkvällen eller ja näste deg. När du tittar på foto 3 här, sidan 10
tycker du att det stämmer med din minnesbild, sikt förhålllandene in i gränden här ifrån Sveavägen? E; Je för det första så är det ju alldeles svart mot det här gula kulturhuset som står bakom, det är fektiskt ett
gult hus som står bekom. Jeg pekar här på det sverte och till vänster om där, där såg jag och det kommer en svag belysning ifrån sidan och det kommer ifrån.
Försv: Nu pekar du svag belysning från Dekorime. E: Nej ifrån baksidan på Skandiahuset.
Försv: Je baksidan på Skandiahuset.
E: Je. Den här , jeg upplevde belysningen kenske mera
dramatisk då, att det var ljusare här, men det var inte
fullt så kolsvert. Men kan ju kopiere fotografier på olika sätt.
Försv: Längst in där mot Luntmakargaten ver inte E: Nej.
Försv: Men det var mörkt och skumt, så har jag fattet E: Ja det var mörkt och skumt, men och det är väl en 45
- 50 m dit bort, men det var ju tillräckligt för att jeg med hjälp av siluetter o sv kroppskonstruktion skulle
kunna känna igen personen.
Försv: Mmmm din egen klädsel vid tillfället.
E: Jag var klädd, jag hade en knälång svart rock. Jag en keps som var svart och gråspräcklig. Jeg hade min lovsväska och så hade jag dom här glasögonen, tunna ögonen på mej.
Försv: Je dom här iakttagelserna, du ser en man där in i gränden vid ungefär Luntmakergatan. Hur, kan du söka bedöme tidslängden från det att du har kommit frem
till mekarne Palme , som du ser den här personen, borta vid Luntmakergatan. E: Det bör vara en 10 eller 15 sekunder, det beror ju på
att jag först stannade till och funderede en kort stund
hur jag skulle göra och dels så bytte jag några ord
med Lisbeth Palme.
Försv: Mmmm och var du den förste som kom fram till Pelme eller var det någon annen person där?
E: Jag var ju så koncentrerad att hinna till min tunnelbana så att mitt dilemma var inte om jag var först på
platsen eller inte, utan vad skulle jeg te mej till.
Det fanns folk lite här och lite där och det var trafik
fullt så kolsvert. Men kan ju kopiere fotografier på olika sätt.
Försv: Längst in där mot Luntmakargaten ver inte E: Nej.
Försv: Men det var mörkt och skumt, så har jag fattet E: Ja det var mörkt och skumt, men och det är väl en 45
- 50 m dit bort, men det var ju tillräckligt för att jeg med hjälp av siluetter o sv kroppskonstruktion skulle
kunna känna igen personen.
Försv: Mmmm din egen klädsel vid tillfället.
E: Jag var klädd, jag hade en knälång svart rock. Jag en keps som var svart och gråspräcklig. Jeg hade min lovsväska och så hade jag dom här glasögonen, tunna ögonen på mej.
Försv: Je dom här iakttagelserna, du ser en man där in i gränden vid ungefär Luntmakergatan. Hur, kan du söka bedöme tidslängden från det att du har kommit frem
till mekarne Palme , som du ser den här personen, borta vid Luntmakergatan. E: Det bör vara en 10 eller 15 sekunder, det beror ju på
att jag först stannade till och funderede en kort stund
hur jag skulle göra och dels så bytte jag några ord
med Lisbeth Palme.
Försv: Mmmm och var du den förste som kom fram till Pelme eller var det någon annen person där?
E: Jag var ju så koncentrerad att hinna till min tunnelbana så att mitt dilemma var inte om jag var först på
platsen eller inte, utan vad skulle jeg te mej till.
Det fanns folk lite här och lite där och det var trafik
gatan och det ver inte det första jag tänkte på om jeg
ver först på platsen eller inte. Men om man tänker sej från det att jag hör det andra skottet så ter 20 m om
man går i snabb takt lite drygt 6 sekunder och sen så var jag tvungen och ta fram klocken under kavaj och ytterrock ungefär den tidsperioden plus en 10 sekunder drygt kanske
15.
Försy: Hur var det med folk i övrigt vid brottsplatsen ?
E: Jaa det var ungefär som men tänker sej efter biodags
dvs folk som promenerar åt olika håll. Så det fanns
folk som rörde på sej. Försv: På trottoaren här vid mordplatsen.
E: Jaa. Försv: Det var inte tomt med folk när du promenerar här mot.
E: Nej jeg passerade människor, jag sprang ganska fort
eller gick fort och det fanns folk bekom mej och framför
mej , på endre sidan Sveavägen.
Försv: Je jag tänker på den här sidan Sveavägen där du E: Jae, joo jag uppfattade att det fanns folk som rörde
på sej lite här och där.
Försy: Och du mötte också folk, folk som mötte dej.
E: Jaa jag var väl den som rörde mej snabbast då med anledning av att jag hade bråttom, så jag sprang väl om en del också. Försv: La du märke till något ungdomsgäng på 5-6 som kom att passera emot dej?
E: Mener du då första biten ?
förgv: Ja överhuvudtaget när du närmar dej Tunnelgeten?
E: Inte om du säjer 5-6 personer.
gatan och det ver inte det första jag tänkte på om jeg
ver först på platsen eller inte. Men om man tänker sej från det att jag hör det andra skottet så ter 20 m om
man går i snabb takt lite drygt 6 sekunder och sen så var jag tvungen och ta fram klocken under kavaj och ytterrock ungefär den tidsperioden plus en 10 sekunder drygt kanske
15.
Försy: Hur var det med folk i övrigt vid brottsplatsen ?
E: Jaa det var ungefär som men tänker sej efter biodags
dvs folk som promenerar åt olika håll. Så det fanns
folk som rörde på sej. Försv: På trottoaren här vid mordplatsen.
E: Jaa. Försv: Det var inte tomt med folk när du promenerar här mot.
E: Nej jeg passerade människor, jag sprang ganska fort
eller gick fort och det fanns folk bekom mej och framför
mej , på endre sidan Sveavägen.
Försv: Je jag tänker på den här sidan Sveavägen där du E: Jae, joo jag uppfattade att det fanns folk som rörde
på sej lite här och där.
Försy: Och du mötte också folk, folk som mötte dej.
E: Jaa jag var väl den som rörde mej snabbast då med anledning av att jag hade bråttom, så jag sprang väl om en del också. Försv: La du märke till något ungdomsgäng på 5-6 som kom att passera emot dej?
E: Mener du då första biten ?
förgv: Ja överhuvudtaget när du närmar dej Tunnelgeten?
E: Inte om du säjer 5-6 personer.
Försv: Nehej, men le du märke till någon person som stod i närheten utav hörnan här vid Dekorime eller Dekorimas
ingång?
E: Inte som jag kommer ihåg.
Försy: Nån person i blå täckjacke.
E: Jag le nog inte särskilt mycket märke till detaljer vid det tillfället eftersom jag var så pass mycket på att ta mej fort fram.
Försv: Mmmm.
Försv. adv Ekman: Får jag fråga, när du väl har kommit frem och stannet upp o sett vad som her inträffat, har du
nån minnesbild av vilken eller vilke personer du kan ha
sett just där då?
Som är på somme plats där du då stannar.
E: Je först så ser jag ju då personen på marken och sen
ser jeg kvinnan som är lutad över och efter det att jag
har funderat en kort stund så ser jag en ung flicka och
en ung grabb.
Försy: Var?
E: Alldeles intill.
Försv: Vad gör dom? E: Ja vi hjälps åt med nånting som jag kaller för framstupa-sido-läge. Försv: Jaha. Är det i övrigt någre personer just då på platsen eller i omedelber närhet.
E: Nej inte just då.
Försv: Ser du några biler i omedelber närhet?
E: Jaaa jeg ser en vit taxibil som har stannat alldeles
intill trottoarkanten, en person som her höger dörr öppen och håller i nånting som kan tänkas vara en mikrofon.
Försv: Nehej, men le du märke till någon person som stod i närheten utav hörnan här vid Dekorime eller Dekorimas
ingång?
E: Inte som jag kommer ihåg.
Försy: Nån person i blå täckjacke.
E: Jag le nog inte särskilt mycket märke till detaljer vid det tillfället eftersom jag var så pass mycket på att ta mej fort fram.
Försv: Mmmm.
Försv. adv Ekman: Får jag fråga, när du väl har kommit frem och stannet upp o sett vad som her inträffat, har du
nån minnesbild av vilken eller vilke personer du kan ha
sett just där då?
Som är på somme plats där du då stannar.
E: Je först så ser jag ju då personen på marken och sen
ser jeg kvinnan som är lutad över och efter det att jag
har funderat en kort stund så ser jag en ung flicka och
en ung grabb.
Försy: Var?
E: Alldeles intill.
Försv: Vad gör dom? E: Ja vi hjälps åt med nånting som jag kaller för framstupa-sido-läge. Försv: Jaha. Är det i övrigt någre personer just då på platsen eller i omedelber närhet.
E: Nej inte just då.
Försv: Ser du några biler i omedelber närhet?
E: Jaaa jeg ser en vit taxibil som har stannat alldeles
intill trottoarkanten, en person som her höger dörr öppen och håller i nånting som kan tänkas vara en mikrofon.
