wpu.nu

Uppslag:E63-00-A

Från wpu.nu

Avsnitt
Löpande nr
63-00-A
Registrerat
2018-10-11
Ad acta
Ej Ad acta-lagt
Uppslagsanteckningar (PU)
Uppslagsanteckningar (wpu)





Uppslag i samma avsnitt:





Förhör
Kort sammanfattning
Telefonförhör ang. uppföljning av tips E63-00
Uppgiftslämnare
Uppgiftsmottagare
Förhöret påbörjat
1986-03-10 09:52
Avslutat
1986-03-10 10:22


UPPFÖLJNING AV TIPS E63.

Fredagen 1986-02-28 23:19 stämplade Engström ut från sin arbetsplats på Skandia, Sveavägen 44.

Vid senare kontroll med fröken Ur har det konstaterats att stämpeluret gick en (1) minut för sakta. Rätt tid skall således vara 23:20 .

När Engström lämnade Skandia var han klädd enligt följande: Svart vinterrock, vilken når strax nedanför knäna. Rocken var knäppt. Mörkgrå melerad keps utan öronlappar eller knäppe på skärmen. Mellangrå byxor. Engström bar en handledsväska, vilken var mörkbrun till färgen. Stålbågade glasögon med stålkant upptill och endast glas nedtill, "Glenn Miller liknande".

Engström är 52 år gammal, 182 cm lång, väger drygt 80 kg samt har cendré hårfärg.

Engström lämnade Skandiahuset, vilket ligger mellan Tunnelgatan och Adolf Fredriks Kyrkogata, på Sveavägens östra sida. Han gick i riktning mot Tunnelgatan. Engström gick med raska steg, nästan halvspringande, enär han hade bråttom till tunnelbanan.

När Engström var cirka 20 meter från korsningen vid Tunnelgatan hör han en smäll. Han reagerar inte särskilt för detta, utan tolkar det som en smällare eller avgasknall. Ljudet tolkar han såsom kommandes framifrån. Engström brydde sig dock ej om att söka lokalisera varifrån ljudet kom.

Färdigbearbetat 1986-03-15
(Signatur)
Spaningschef

Pol-1986-03-10 09.52 E63-00-A Stig Engström.pdf

Pol-1986-03-10 09.52 E63-00-A Stig Engström.pdf

UPPFÖLJNING AV TIPS E63.

Fredagen 1986-02-28 23:19 stämplade Engström ut från sin arbetsplats på Skandia, Sveavägen 44.

Vid senare kontroll med fröken Ur har det konstaterats att stämpeluret gick en (1) minut för sakta. Rätt tid skall således vara 23:20 .

När Engström lämnade Skandia var han klädd enligt följande: Svart vinterrock, vilken når strax nedanför knäna. Rocken var knäppt. Mörkgrå melerad keps utan öronlappar eller knäppe på skärmen. Mellangrå byxor. Engström bar en handledsväska, vilken var mörkbrun till färgen. Stålbågade glasögon med stålkant upptill och endast glas nedtill, "Glenn Miller liknande".

Engström är 52 år gammal, 182 cm lång, väger drygt 80 kg samt har cendré hårfärg.

Engström lämnade Skandiahuset, vilket ligger mellan Tunnelgatan och Adolf Fredriks Kyrkogata, på Sveavägens östra sida. Han gick i riktning mot Tunnelgatan. Engström gick med raska steg, nästan halvspringande, enär han hade bråttom till tunnelbanan.

När Engström var cirka 20 meter från korsningen vid Tunnelgatan hör han en smäll. Han reagerar inte särskilt för detta, utan tolkar det som en smällare eller avgasknall. Ljudet tolkar han såsom kommandes framifrån. Engström brydde sig dock ej om att söka lokalisera varifrån ljudet kom.

Färdigbearbetat 1986-03-15
(Signatur)
Spaningschef

När Engström, cirka 5-6 sekunder senare, kom fram till korsningen Tunnelgatan & Sveavägen uppmärksammade han en man som låg på gatan.

Engström tänkte först att det var någon ur "A-laget". På huk bredvid mannen var en äldre kvinna, vilken senare visade sig vara Lisbeth Palme. Vidare en ung kvinna och en ung man.

Olof Palme låg på gatan med huvudet i riktning mot Kungsgatan. Det gick inte att känna igen honom. Munnen var full med blod. Ur näsan rann det kraftigt med blod. Palme vändes till framstupa sidoläge. Engström började samtala med Lisbeth Palme. Hon var upphetsad, men stundtals sansad. Hon ropade efter ambulans ett par gånger i minuten.

Sedan Palme vänts i framstupa sidoläge, frågar Engström, åt vilket håll sprang mannen?

Engström trodde att personen på gatan hade skjutits genom munnen. Han sammankopplade nu smällen han hört med mannen på gatan.

Som svar på Engströms fråga, pekade Lisbeth Palme i riktning mot tunneln i Tunnelgatan.

Engström frågade vidare: Hur var han klädd? "Mörkblå täckjacka”, svarade Lisbeth Palme.

Engström tittade i den riktning Lisbeth Palme pekat.

På Tunnelgatan håller man på att bygga om ett hus, Där står byggnadsbaracker i tredubbel höjd staplade. Belysningen är dålig. Det enda ljus som lyser är på ett Kulturhus, Luntmakargatan 14.

Vid detta Kulturhus står en man, som Engström endast kan uppfatta i siluett. Mannen står blixt stilla.

I konturen ser det ut som om mannen har täckjacka. Åldersmässigt som en ung man cirka 20-25 år gammal. Engström släpper mannen med blicken för en stund. När han sedan tittar åt mannens håll är denne borta.

Engström ser aldrig någon man springa bort efter Tunnelgatan, från mordplatsen. Ej heller ser han någon som skulle springa efter en flyende.

Engström beräknar att han tittade in mot Tunnelgatan 15-20 sekunder, efter det att han hört skottet.

Efter 3-4 minuter anlände den första polisbilen. rb 2520 

Nästan omedelbart därefter kom en piketpolisbil,  rb 3230  med ett antal poliser.

Poliserna kom springande och ropade: "Åt vilket håll?" Engström pekade då i den riktning som Lisbeth hade visat honom.

När poliserna hunnit en bit bort, kommer Engström på att han borde nämnt något om den blå täckjackan.

Pol-1986-03-10 09.52 E63-00-A Stig Engström.pdf

Pol-1986-03-10 09.52 E63-00-A Stig Engström.pdf

När Engström, cirka 5-6 sekunder senare, kom fram till korsningen Tunnelgatan & Sveavägen uppmärksammade han en man som låg på gatan.

Engström tänkte först att det var någon ur "A-laget". På huk bredvid mannen var en äldre kvinna, vilken senare visade sig vara Lisbeth Palme. Vidare en ung kvinna och en ung man.

Olof Palme låg på gatan med huvudet i riktning mot Kungsgatan. Det gick inte att känna igen honom. Munnen var full med blod. Ur näsan rann det kraftigt med blod. Palme vändes till framstupa sidoläge. Engström började samtala med Lisbeth Palme. Hon var upphetsad, men stundtals sansad. Hon ropade efter ambulans ett par gånger i minuten.

Sedan Palme vänts i framstupa sidoläge, frågar Engström, åt vilket håll sprang mannen?

Engström trodde att personen på gatan hade skjutits genom munnen. Han sammankopplade nu smällen han hört med mannen på gatan.

Som svar på Engströms fråga, pekade Lisbeth Palme i riktning mot tunneln i Tunnelgatan.

Engström frågade vidare: Hur var han klädd? "Mörkblå täckjacka”, svarade Lisbeth Palme.

Engström tittade i den riktning Lisbeth Palme pekat.

På Tunnelgatan håller man på att bygga om ett hus, Där står byggnadsbaracker i tredubbel höjd staplade. Belysningen är dålig. Det enda ljus som lyser är på ett Kulturhus, Luntmakargatan 14.

Vid detta Kulturhus står en man, som Engström endast kan uppfatta i siluett. Mannen står blixt stilla.

I konturen ser det ut som om mannen har täckjacka. Åldersmässigt som en ung man cirka 20-25 år gammal. Engström släpper mannen med blicken för en stund. När han sedan tittar åt mannens håll är denne borta.

Engström ser aldrig någon man springa bort efter Tunnelgatan, från mordplatsen. Ej heller ser han någon som skulle springa efter en flyende.

Engström beräknar att han tittade in mot Tunnelgatan 15-20 sekunder, efter det att han hört skottet.

Efter 3-4 minuter anlände den första polisbilen. rb 2520 

Nästan omedelbart därefter kom en piketpolisbil,  rb 3230  med ett antal poliser.

Poliserna kom springande och ropade: "Åt vilket håll?" Engström pekade då i den riktning som Lisbeth hade visat honom.

När poliserna hunnit en bit bort, kommer Engström på att han borde nämnt något om den blå täckjackan.

Engström börjar springa efter polismännen, för att åtminstone hinna ifatt någon av dem och berätta om täckjackan.

När Engström kommit till korsningen Tunnelgatan & Luntmakargatan, har polismännen sprungit så fort, så Engström inte ser någon av dem. Engström fortsatte inte längre än till denna korsning. Han återvände därefter till Sveavägen.

När Engström kommer ner på Sveavägen står en person och beskriver klädseln, på den förmodade gärningsmannen, för en polisman.

Engström hör att det är hans klädsel som beskrives. Engström hör hur hans keps och stålbågade glasögon, rock, omtalas. Ingen reagerar dock för honom. Den person, som för polismannen beskrev Engströms klädsel, hade inte varit på platsen i inledningsskedet.

Fler poliser samt ambulans hade anlänt. De bar just in Olof Palme i ambulansen. Engström frågade en polis, om denne ville ha hans namn. Polisen ansåg dock ej detta nödvändigt.

Engström återvände därefter till Skandiahuset.

Förhöret avslutat klockan 10.22

Pol-1986-03-10 09.52 E63-00-A Stig Engström.pdf

Pol-1986-03-10 09.52 E63-00-A Stig Engström.pdf

Engström börjar springa efter polismännen, för att åtminstone hinna ifatt någon av dem och berätta om täckjackan.

När Engström kommit till korsningen Tunnelgatan & Luntmakargatan, har polismännen sprungit så fort, så Engström inte ser någon av dem. Engström fortsatte inte längre än till denna korsning. Han återvände därefter till Sveavägen.

När Engström kommer ner på Sveavägen står en person och beskriver klädseln, på den förmodade gärningsmannen, för en polisman.

Engström hör att det är hans klädsel som beskrives. Engström hör hur hans keps och stålbågade glasögon, rock, omtalas. Ingen reagerar dock för honom. Den person, som för polismannen beskrev Engströms klädsel, hade inte varit på platsen i inledningsskedet.

Fler poliser samt ambulans hade anlänt. De bar just in Olof Palme i ambulansen. Engström frågade en polis, om denne ville ha hans namn. Polisen ansåg dock ej detta nödvändigt.

Engström återvände därefter till Skandiahuset.

Förhöret avslutat klockan 10.22